GTG Shipping, Thailand

Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com

Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast. Välkomna med Era förfrågningar

Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig, klicka på forum Sawatdee eller direkt här på hemsidan, under menyn upptill, Transport och flytt!

Chaiyaphum MMMMCDXXVI

23 september 2021

89,0 kilo – (13 km) 1 timme 8 minuter

Valuta-kurs; 3,847  uppåt



Jag kan motstå allt utom frestelser.

Idag när vi käkade och sedan fikade, så hade jag och en vän ett ganska givande samtal. Om man nu kan kalla det givande när det handlar om livskvalitet. Ja i vårt fall så tycker jag nog att det var ett jäkla stort steg framåt vad det gäller våra samtal och pratstunder.

Normalt sett så hatar ju min vän att snacka om människor och snacka om relationer och sådant strunt. Trots att vi känt varandra nu i mer än 11 år, så har vi inte kommit varandra närmare än att vi fortfarande pratar om väder, motorbikes, mat, och gnäller på thailändare i största allmänhet.

De vanliga samtalsämnena som  jag tycker är kul är ju mer åt ett komplett annat håll, och det är ju mer att man frågar läget med familjen, frun kanske, och barn. Hur läget är i hemlandet med familjen där… Ja man brukar ju kalla att relationen går framåt lite i taget. Ja snacka om människor helt enkelt... På gott och ont förstås..

Men när relationen går fullständigt i stå, det aldrig överhuvudtaget ställs några frågor om i stort sett någonting privat, så slutar man ju själv också med dessa frågor… Tyvärr så hatar vissa att prata om människor, och det är dennes både största styrka, och dennes största svaghet på samma gång.



Så jag finner oss sitta ihop flera gånger i veckan, och pratar om absolut nada och ingenting. En del verkar tycka att det är kanon tydligen att fjärma sig och hålla folk ifrån sig. Jag kan också tycka att det är OK, men det är ju då med folk som jag inte känner, och inte varit vän med mer än kanske någon månad.

Någonstans tycker jag att man måste ta tag i en sådan vänskaps-relation annars dör den definitivt så småningom vet jag… Så idag tjötade vi lite grand, om detta med hur man lever sitt liv i jämförelse med tidigare, när man bodde i hemlandet. Och vi båda var ju ganska överens i allt detta..

Jo i boendet här i Thailand, så har man ju inte alls längre de kraven på livet, som man hade tidigare. Förut hemma i Sverige så var det jäkligt hektiskt under i stort sett mängder av dygnets alla timmar. Man gick upp klockan 06.00, gjorde sig i ordning och fikade, och sedan till jobbet.

Höll sedan igång fram till 15;tiden då man lade ned arbetet. Och jobbet med fotbollen tog över 5-6 dagar i veckan utan hänsyn till om det var lördag/söndag eller vardagar… Och man kom hem runt 22;tiden allt som oftast,,, Sedan satte man sig utmattad vid TV;n och kollade lite grand fram till 00.30, då man hystade sig till sängs…

De dagar man inte hade fotbollen, så hade man musiken, och spelade ihop med olika gubbs, och sedan hade man en hel drös med vänner, som man träffade också på kvällarna när det fanns tid. Så dygnet var fullständigt fulltecknad. Och jag stannade egentligen aldrig upp ens de sista 26 åren i mitt liv innan jag flyttade 2008 till Thailand.



Ja inte en fundering hade man på vad man höll på med, men det som gjorde att jag höll denna snabba takt i mitt liv var att hela mitt liv i stort sett var en enda stor hobby, alltså frivilliga sysselsättningar. T.om. arbetet kändes som en kul hobby med 2 underbart trevliga killar (Lars Gunnar och Pelle) som jag jobbade ihop med de sista 13 åren..

Så det är jäkla svårt att bli utbränd när man har kul samtidigt, det blir ju sällan någon press. Men jag lyckades i alla fall dra på mig högt blodtryck, men det kanske jag hade fått ändå, även utan fotbollen, vem vet!!! Men så pratade vi om livet vi lever i Thailand. Ja men det är ju grandiost…

Ut när vi känner för det och käkar lunch, betalar våra 50 baht (13 kronor) för lunchen. Tar en kopp kaffe kostar också 50 baht (13 kronor)… Idag stack jag på rent jäkelskap ned till Bens Bar och snodde i mig en baccardi-.coke i all hast, och betalade 115 baht (30 kronor) för den godingen..

Man glider omkring i solskenet på motorbiken, eller i bilen, eller på cykeln, och allting går i exakt det tempo som man själv väljer… Så jag håller numera ett lågt tempo, och försöker samtidigt att unna mig mycket mer saker än jag kunde göra hemma i det otroligt dyra Sverige….

Så visst, vi kom båda fram till idag att vi lever jäkligt gott här i Thailand, för en bråkdel av den kostnaden som vi har i västländerna… Betalar du av huset, som jag gjort, så får du ingen (straff)-skatt, utan kan leva hyresfritt resten av livet, och man har med det då framtidsutsikter och kan vara positiv i sitt seende framåt i livet.

Handskak     


Chaiyaphum MMMMCDXXV

22 september 2021

88,5 kilo – (9 km) 42 minuter

Valuta-kurs; 3,841  nedåt


Vi ligger alla i rännstenen,

men somliga av oss ser på stjärnorna.

Jag tyckte denna video var så himla träffande, så man kunde inte hålla sig för skratt. Men egentligen borde man gråta över spilld mjölk, och tappoat smör, och tappade pengar. Ty en själv handlar ju detta om faktiskt. Man undviker ju spegeln så klart, det gör ju vi alla karlar i vår digra ålder. Men ibland så måste man ju kika, och det är ju ingen vacker syn precis.

Ja jag förstår damerna, inte fasen flåsar dom längre när dom ser oss avklädda, ja man kan inte ens höra någon liten förändring i andhämtningen ens, de är bara likgiltiga när de ser ens sexiga avklädda kropp. Så ja, man kan lätt bli deprimerad, om man nu inte var så jäkla enveten, och hellre tittade bort än tittade i spegeln, hahaha!!

Men videon och låten är kanon att lyss till, så njut bara… Och är ni något yngre, oroa Er inte, snart nog sitter ni där också, alltså på avbytarbänken i livet…. Det är så kul att vara som jag runt 70 år i ålder. Ty man ser i livets ALLA skeden hur vissa ålders- grupper ser sig själva som toppen på isberget, som toppen i näringskedjan o.s.v.

Och ingen… aldrig någonsin….. fattar eller förstår inte ens att de själva kommer snart nog, att ramla av tronen, trilla av pinn, bli sittande på ja just det avbytarbänken, och mer titta på när livet fortsätter i glad takt för alla andra. Visst det känns skit tycker man, speciellt när man märker hur jäkligt ”vassa” många yngre är mot de äldre, alltid taskiga kommentarer, nedlåtande kommentarer o.s.v.



Men jag tror faktiskt detta helt enkelt kommer ifrån det faktumet att längst inne, så vet dessa yngre att deras ”tid” snart nog är ute, och de kommer att bli ersatta av ännu yngre förmågor. Och de själva kommer att få känna på att bli ”avsatta”, nedvärderade, och förbisedda av allt och alla i samhället….

Detta är ju den enda sanna glädjen i livet för oss lite äldre, alltså att dessa respektlösa  pajaser kommer själva att hamna på soptippen snart nog. Vid fyllda 70 år i ålder, så har jag sett ett flertal generationer i dagsläget bli off, och vara ute ur spelet för länge sedan. Ja de är så många, så jag kan inte komma ihåg dem alla.

Men varenda en som är yngre än mig, och som hamnat i ålderskrämpor, och blivit avsatta, utslängda, och förbipasserade, ja det kan ju t.ex., vara då bara som exempel; Bruce Springsteen, Mick Jagger, Jennifer Grey (Dirty dancing), Matt Damon, Kim Kardashian börjar bli sleten nu,  (skådespelare), Ronaldinho och Ronaldo (fotboll.

Ja listan kan göras oänderligt lång, och alla dom som varit på topp är icke längre på topp, och vi alla skall den vägen vandra, det är då bombsäkert.  Vem trodde när man såg dessa superduktiga kända personer  i sin glans dagar, att de faktiskt en dag skulle sluta som ganska feta åldrande människor; Ingemar (Ingo), Thomas Brohlin. J-O Waldner,

Men det skall sägas i detta sammanhang, att i stort sett de enda som jag vet i alla fall, som åldrats med glorian fast på huvudet, är då naturligtvis de tre svenska giganterna; Börje Salming, Ingemar Stenmark… och Björn Borg. Så om det till sist skulle vara någon tröst, så kommer de allra flesta av oss att se ut som skit när vi väl passerat 50;års-åldern, vet jag, hahahaha!!!

Handskak



Chaiyaphum MMMMCDXXIV

21 september 2021

88,2 kilo – (0 km)

Valuta-kurs; 3,846  uppåt



Ingen är så blind,

som den som inte vill se…

Idag måndag (igår när ni läser detta), så var jag till allmänna sjukhuset här i Chaiyaphum, alltså samma ställe där jag fick spruta 1 och spruta 2 (Pfizer) mot Covid-19. Denna dag så gick man dit för att få sitt ”vaccinpass”, se fotot ovan., Jag har ju redan ett typ kvitto. Ja det kvittot har ni ju redan sett foto av tidigare. Men passet nu då, tror jag kan vara bra att ha och visa upp, när man skall röra på sig, och kanske resa mellan provinserna här i Thailand. Jag tror att det kommer att krävas….

Många på facebook, dessa livrädda stackare, dom förundras och försöker göra sig lustiga över allting som har med vaccinering att göra. Och de läser på alla möjliga konspirations-sidor som dom kan uppbringa ute på internet… Jag skiter i de jyckarna, och tar mina sprutor, struntar i om det kräves 3,4 eller 5 sprutor…

Man gör ju vad man kan för att stötta samhället man lever i, annars har man ju inget där att göra faktiskt… Men nog om detta. Jag var ju då på sjukhuset, och fick lämna ifrån mig mitt Thai-ID kort, mitt körkort, samt mitt pass. Jag satt där och väntade, då kom en dam ut och sade att hon gärna ville ha mitt pass?????

Jasså sade jag, ni har ju det där innanför där ni arbetar, ni  fick det av mig, nej sade hon, och jag sade JA… Jag kände att jag började bli förbannad. Tur var ju att York var med samtidigt, och han såg ju när jag langade fram passet, och när de tog passet ifrån mig.. Så han sade ifrån också…

Under en styv halvtimme, så kom det ut olika damer, och de alla sade att de saknade mitt pass…. York (som jag förstod senare) stegade då in på deras kontor, hittade tydligen mitt pass på en av flickornas bord, som satt där som ett ljushuvud… Fan folk som inte kan jobba med papper skall fasen inte arbeta på kontor….

Ja de hittade mitt pass, men de kunde gått illa där utan Yorks hjälp. Så jag fick mitt Vaccinpass en hel timme senare…. Så nu är den grejen avklarad för nu i alla fall… Så nu  skall jag åka idag (tisdag) återigen till samma sjukhus, ja ni vet för att fixa med min blodförtunnande medicin, som de beställt från Bangkok. Men det får jag berätta om i morgon istället…

Handskak




Chaiyaphum MMMMCDXXIII

20 september 2021

88,4 kilo – (9 km) 44 minuter

Valuta-kurs; 3,841  uppåt



Att försvara ett fel,

är att fela igen!!

Ja här i detta landet så kan man möta saker och ting som man inte ens i sin vildaste fantasi kan föreställa sig innan stundtals…. Jag tänkte på det med elefanten ovan. Det lever ju vilda elefanter i Thailands olika nationalparker, och dessa elefanter har ju oftast inte själva järnkollen på var gränserna går.

Jag menar en elefant lufsar ju bara på, han käkar massa prylar, han vill dricka vatrten, och sist men inte minst så vill han ju ha honor att para sig med förstås, ja elefanter är ju inte olika varken dig eller mig i den meningen. Så när jag är ute och cyklar, så är jag faktiskt ganska observant.

Jag har ju INTE mött en vild elefant så klart, men va fasen, det är ju absolut ingen omöjlighet, så man skall nog ändå vara ganska vaksam, ty de kan ju vara ganska ilskna krabater stundom…. Och sedan har jag en sak som man nästan kan kalla en fobi, och det är Tigrar.

Jag tänker ibland, och jag håller stenkoll faktiskt, tänk att få en sådan satans stor, stark, och snabb historia att börja jaga en när man cyklar där i lugn och ro,,,, Jag brukar alltid kolla buskarna och dungarna jag passerar, och speciellt när jag ofta är ute på smala gångstigar ute bland risfälten, och de små skogar som finns där…

Jag tänker ju som så, att jag säkert  i en Tigers ögon, nog är ett ganska mysigt litet mellanmål. Så hua för den grejen. Och sedan när jag där ute måste gå av cykeln, och leda den genom högt gräs, och genom knädjupt vatten, så får man ju vara väldigt, om inte extremt vaksam.

Jag blev ju biten av någonting för några år sedan om ni kommer ihåg, jag vet inte om det var en skorpion, eller orm, eller tusenfoting. Men jag märkte ju ingenting förrän på kvällen när jag kommit hem. Och jag hade ju runt 7-8 dagars ganska go smärta i lederna i det benet skall sägas.

Så hålla kollen måste man göra… Ja ni kommer ju ihåg när vi hade flyttat in här, när Yongan tjoade från matrummet vid köket, och jag rusar dit, bara för att finna en nästan 2 meter lång smal helt grön mönstrad orm. Jag fick ju borsta ut den ur vårt hem. Vi har haft flera fåglar som kommit in, och t.om. en katt som smög in och skulle tjuv-äta på Yongyuts thaikäk…..



Annars så blir ju ofta saker och ting stora i denna del av världen.  Kolla fotot, det är alltså en svamp. Och det är ju förstås endast i varma länder som en sådan sak som en svamp kan växa till den storleken.. Så ja jag tycker det är himla kul att ha vilda djur in på knutarna, och ja ha en mängd olika frukter och grönsaker till hands…

Jag vill inte tala illa om mitt modersland Sverige, men visst fasen är det mesta begränsat där, inga giftdjur att tala om, inga stora djur mer än älgar och kronhjortar,, och inte alls den mängd olika frukter som växer här…. Men vi är ju vana vid det vi har i Sverige, så det är ju helt OK…

Handskak



Chaiyaphum MMMMCDXXII

19 september 2021

88,4 kilo – (9 km) 43 minuter

Valuta-kurs; 3,834  nedåt



När förändringens vind blåser,

så bygger en del vindskydd,

 medans andra bygger väderkvarnar

Yongan fick besök av en dam från Khon Sawan igår, som ville ge Yongan en gåva, och det var ett egengjort blomster-arrangemang, tycker faktiskt att det var riktigt himla snyggt. Så det kommer att hamna i trädgården våran…

Anledningen var att de hade frågat Yongyut till råds om hur det fungerar på sjukhuset, alltså organisatoriskt vad det gäller vaccineringen o.s.v. Och Yongyut har ju kanonkläm på dessa grejor… De var tacksamma som sjutton, ty hennes man inte bara hör extremt illa.

Han kan heller ingen engelska, och så klart inte ett endaste ord på thailändska, så hon får ”bära” omkring mentalt denne gubbe hela tiden. Allt nog, Yongan kunde hjälpa, och damen gav tillbaka, och det var en jättesnygg gest tycker jag faktiskt…



Fick detta foto i min hand som en go påminnelse om att man bör tänka sig för både en gång som två gånger, innan man sätter ned häcken på skitstolarna här i Thailand. Här ser ni en tvättäkta Kobra som kravlar sig upp ifrån toalett-stolen. Denna gång kom ingen till skada, vilket lätt händer om man råkar sitta där och pinkar eller skiter, och skrämmer den stackars ormen.

Förra gången jag fick ett foto, så var det ju en thaigubbe som låg där på golvet i plågor, då en stor Pytonorm dök upp med sitt huvud ur vattnet, och satte sina sylvassa tänder rakt på pungen på thaigubben, och slet ett köttstycke ur punga-eländet. Vi män kan lätt föreställa oss den pina som detta medför, usch och dubbelt tvi i Blomstermåka över ett sådant tilltag på våra ömtåliga pungar…

Idag så kom då Ulf S. från Nong Bua Daeng på besök, och vi fick en trevlig stund på Bens Bar ätandes vår underbart goda Chicken Kiev. Cordon Bleu var slut, men denne Kiev smakar för jäkla gott, så inga problem alls faktiskt.. Vi åt båda med god aptit. Idag blev det Baccardi-coke och Ulf körde 2 små Leo.



Vi satt där i styvt 1,5 timmar och småtjötade, och avhandlade det mest elementära i livet, alltså våra dagliga vedermödor i vår kontakt med thailändska folket, och alla de situationer som vi ofta ramlar in i. Ja efter 13 år här nu i detta landet, så är fortfarande detta samtalsämne det käraste och mest frekventa vi har, hahaha…

Annars så rullar livet vidare, imorgon är det 19:e (idag när detta läses), och en ny pensions-utbetalning skall finnas på kontot, dagen efter det, om nu inte den har försvunnit ned i fickorna på de hela tiden ankommande muslimerna till Sverige. Dessa skall ju gödas på vår bekostnad…

Men jag är tacksam för varje månad som det fungerar, och jag är storligen tacksam för de 310 kronorna jag fick i mer-pension, samtidigt som politikerna själva fick lönepåslag på runt 10.000 kronor i månaden….. Halleleluja....

Handskak



Chaiyaphum MMMMCDXXI

18 september 2021

88,4 kilo – (9 km) 44 minuter

Valuta-kurs; 3,849  uppåt



I de blindas land,

så är den enögde kung!!

Idag kom elräkningen igen, och återigen så landar vi på  1.644 baht, ja ungefär på samma nivå som de 2 sista månaderna.. Och gemensam nämnare är att månads-avgiften har gått ned runt 700 baht ,och den andra anledningen verkar vara att Namkaeng har flyttat ut till universitetet ni vet!!

Så gött att spara in det lilla beloppet. Ja tar man det gånger 12 månader, så pratar vi ju plötsligt om helt andra belopp eller hur? Ja 8400 baht eller hellre 2.200 kronor.. Det är många baccardi-coke, eller skall vi säga "Som Tam" det vill jag lova… Annars så är vi ju som sagt var inne i den stora regnperioden nu här i Isaan där jag bor.

Förmiddagarna brukar vara bra med solsken men oftast lite halvmulet, och sedan runt kl.14-15.00 ungefär så brukar det komma en go skur. Så temperaturen hinner oftast aldrig ens över 30 graders-strecket… Även om idag sa dom att den maxade på 32 grader.. Jag kände inte det, det kändes som 27 grader bara….

Så livet är ganska gott nu skall sägas vädermässigt. Och mysigt att se allt vattnet som stiger i floder, bäckar, och i dammar, och kanaler… Det mesta regnet kommer ju inte som man kan tro från regnfallet just här i Chaiyaphum, utan den absolut största vattenmängden kommer från dammöppning uppe i bergen ovanför chaiyaphum.



Detta gör myndigheterna varje september. Och sedan så kommer det också massor av vatten forsande norrifrån som alltid, nu alltsedan tusentals efter tusentals år tillbaka. Allt vatten skall ju tydligen passera här mycket av det, för att slutligen rinna ut i Siam-bukten i höjd med Bangkok, som ju ofta får hemska årliga översvämningar…

Idag så kom Åke B. från Waeng Noi på besök, och han hade att handla lite grand. Han hämtade sitt tangentbord här, ty jag hade köpt en dongle till honom, så han kan koppla in det i sin dator hemmavid… Han saknade också minneskort till sin nya kamera från Sverige, och det handlade vi inne i Chaiyaphum, och han handlade lampor som vi fixade inne på Global House…

Sedan stack vi ned till baren och käkade en Cordon Bleu och 1 Chicken Kiev, båda sakerna  smakade grymt bra….. Efter maten så upptäckte Åke att han saknade en bra plånta (plånbok), så vi fick åka ut på stan igen och leta, och efter lite frågor här och var, så fann vi hans plånbok inne på marknaden i centrum av Chaiyaphum… Sedan tog vi farväl, och Åke åkte sina 7 mil hem till Waeng Noi igen på sin motorbike..

När jag kom hem, och då hade jag emellan där avvikit till caffeshoppen och dragit i mig en cappochino med cookies till, som var svingott som vanligt. Jag dricker ju endast en försiktig kopp om dagen, för att bespara mig smärtor ifrån gallan, och det verkar fungera bra, om jag samtidigt dricker ett stort glas med vatten, och liksom spär ut kaffet….

Men jäklar va gott den enda koppen om dan är för min del. Jag kom sedan hem, öppnade datorn, och där fann jag mail ifrån min polare Ulf S. ifrån Nong Bua Daeng, och han ville förvarna om att han kanske kommer imorgon (idag när ni läser detta), och han ville käka Cordon Bleu….. Ja det blir mycket Bens Bar nu för tiden, men va fasen falangmat kan man aldrig få för mycket av, eller hur?? Ser fram emot dagen annars idag..

Handskak



Chaiyaphum MMMMCDXX (4,420)

17 september 2021

87.8 kilo – (9 km) 42 minuter

Valuta-kurs; 3,844  uppåt

(fotot stulet från Ulf S. i Nong Bua Daeng..)


Spill inte krut på döda kråkor.

Jag tror jag måste fortsätta berätta om samma dag, alltså tisdagen den 14 september, då jag tog min 2:a Pfizer-spruta…. Efter jag hade käkat upp min Kebab-rulle, så kom jag på till min fasa att jag fortfarande hade min minneslapp i fickan, gällande att jag ju skulle fråga där på sjukhusets apotek vad Elequis skulle kosta mig i inköp om jag nu skulle ändra min blodförtunnande...

Ja läkaren hade ju föreslagit att ta bort min Lixiana, och ersätta med den nya Elequis som ju heter på fikonspråk "Apixaban"… Men men men… Detta är Thailand, och här är ingenting enkelt. Jag hade ju i sinnet att gå direkt till tösen i apoteks-kassan på sjukhuset, som jag vet sitter med en datorskärm framför nyllet, med alla priser framför sig.

Men det blev det vanliga, ja ni vet med; -”passport”?? O.s.v. och man blir ju bara irriterad, men jag langade fram mitt thai ID, och då hade hon inget mer att hindra mig från att få priset, men ack vad jag bedrog mig. Hon, alltså tjejen i kassan hade ju sitt andra stora vapen som alla byråkrater kör.

Och det är ju att de ställer sig upp, och sedan drar iväg en till en annan person, som inte vet absolut någonting om ens någonting… I detta fallet så kom jag faktiskt till en gojting som berättade att hon inte fick lämna ut priserna (???) Ja hon får inte lämna ut priserna…

Men köper jag ett huvudvärks-pulver, så får jag nog reda på vad det kostar, när jag skall betala, hahaha… Men hon pekade uppåt, alltså till 4:e våningen och jag tänkte, oh fasen är läkaren kvar däruppe tro, klockan är ju 12.30 redan ju.. Jag stegade upp en våning, det var helmörkt i korridoren, illa….

Jag kom fram till dörren till den avdelningen, och genom rutan kunde jag se 2 sköterskor, och där satt sjuttanimej läkaren också.. Vilken tur att Yongan inte var med mig, ty hon hade säkert hindrat mig att gå in, patient-tiden var ju passerad. ”Man gör inte så” är ju ofta thais mantra…

Jag gick in, och blev kanonbra bemött… Läkaren kom faktiskt ihåg mig, och jag fick på direkten fram priset för min blod- förtunnande. Historien med min Lixiana var ju att Bangkok Hospitalet i Khorat, debiterade mig 175 baht per tablett/dag… Jag kom ju sedan i kontakt med Dr. Weerapan, en annan läkare som sedan 3 år tillbaka säljer till mig för 125 baht per tablett/dag….



Nu då som jag berättat, så ville ju min läkare här i Chaiyaphum plötsligt byta medicin för mig. Och när jag kom underfund med att han fikade över att byta till Apixaban (Elequis), så tyckte jag ju till slut att det lät bra, ja bra då under förutsättning att det skulle bli billigare för mig…

Jag fick ju inga priser alls då förra tisdagen, och när jag skulle dit igen den 21 september, så måste jag ju veta vad jag skulle göra eller inte göra, men utan priser, så vet man ju absolut ingenting. Nu så meddelade dom att min vanliga medicin Lixiana som jag betalar 125 baht/dag för, skulle kosta om jag köpte den via sjukhuset här istället 115/dag.

Vilket alltså skulle ge mig en besparing på cirka; 3,650 baht per år i jämförelse.. När det gällde då Elequis, så säljer de den för 55 baht per tablett, men i gengäld så måste jag käka 2 av dessa per dag, så kostnaden är 110 baht per dag för den, vilket då skulle inbringa ytterligare; 1,825 baht per år om jag bytte till Elequis.

Ja min totalkostnad/utlägg enbart för dessa mediciner på årsbasis, skulle då vara, kanske enklare att se det så här; Lixiana; 41.975 baht, och om jag väljer Elequis istället, så hamnar jag på en kostnad av; 40.159 baht….. Idag som det står, så betalar jag ju totalt per år när jag handlar från Khorat och Dr. Weerapan; 45.625 baht….

Så vi pratar om ganska goa pengar här, 45.000 baht är ju SEK; 11,800,. Och 40.159 baht är ju då SEK; 10,568:-, alltså en besparing på kanske 1.300 kronor om jag byter till Elequis. Ja vi får se nästa tisdag den 21 september, hur detta avgörs…. Vi hörs nästa gång…

Handskak



Chaiyaphum MMMMCDXIX

16 september 2021

88,5 kilo – (0 km)

Valuta-kurs; 3,828  samma



Sovande bonde får drömmande dräng.

Tisdagen den 14 september så gick jag till sjukhuset och fick min 2:a spruta (Pfizer). Men det började lite illa, ty Yongyut skulle ju åka med mig, men hon fick stanna hemma. Hon ulkade välderliga, alltså spydde mängder. Enligt henne själv, så var anledningen att hon käkat Avocado dagen innan på kvällen, alltså pyttelite bara, sade hon!!.

Konstiga dessa thaimänniskor, de spyr av en god och fin Avocado, men slafsar med god aprit sådan mat som vi västerlänningar i stort sett klassar som ren skräpmat. Jag menar den lukt och den äckliga smak som deras ”mat” genererar, kan få en häst på fall alla dagar i veckan.

Kanske detta är anledningen till att vi kallar saker och ting för kultur-skillnader,,, Ja nu har ju Sverige ingen kultur enligt ”vänstern”, men bara saker och ting kommer från utlandet så duger det väl bra känns det som… Så ångade bambun, och ångade majskolvar är kultur, allt medans vi hamnar på golvet och vrider oss i plågor, över den otroligt äckliga lukten….

Men oj vad långt ifrån ämnet vi kom nu, jag fick i alla fall åka ensam till sjukhuset, och jag har väl inget att klaga på över den behandling jag fick där. Sköterskorna och de anställda som skötte hela grejen med att registrera och ge sprutorna, gjorde ett bra jobb skall sägas. Man kände sig lite grand som en ”speciell patient!!

Dom kan ju inte hjälpa att organisationen var topp tunnor värdelös, fullständigt värdelös. Man undrar ju över varför dessa thai inte sätter sig ned i förväg, och riktigt funderar över hur det smartaste sättet att genomföra detta med vaccineringen skall gå till…

Jag kom dit, och hamnade direkt i en kö, där de tog pulsen, blodtrycket (förstås), sedan frågade sköterskan flera frågor, vilket så klart var bra att hon frågade. Problemet var ju bara att i vänsterhanden höll hon det papper som jag fått tidigare, och som jag redan fyllt i med svar på exakt samma frågor.



Ja typ underliggande sjukdomar? Allergier? Tar blodförtunnande? vikt? Längd? O.s.v. så det blev änna ”kaka på kaka” vid denna ”stationen”…. Nu blev det till att sitta ned igen…. Ända tills jag såg att det bildades en enorm kö borta vid ena väggen. Jag frågade för andra gången om jag skulle sitta kvar där jag satt.

Första gången sa de ja, och andra gången sade dom att jag skulle gå bort och köa just där borta. Den kön tog 1 timme nästan, men sedan kom jag fram till ett bord, där de fyllde i mina uppgifter (igen), och för andra gången så frågade de efter mitt pass… Jag förklarade att jag inte hade passet med mig, men jag hade mitt thai ID med mig, och det visade sig efter en thai-förhandling att det var OK…

Till slut så var det klart där, och jag kunde gå bort till andra väggen, där det var kö in till Vaccin-sprutan. Där gick det verkligen fort, inget att klaga på. Nu blev det till att sitta 30 minuter på stolar, utifall det skulle bli biverkningar. Men jag måste erkänna att jag efter 12 minuter smet iväg, jag hade inga problem alls denna gången heller med sprutan...

Ja första sprutan var ju bra för min del som ni kommer ihåg… Jag smet iväg en våning under, ty där skulle jag få min kvittens på att jag tagit mina sprutor, ja detta papper kan ni se alltså överst i detta kapitel.. Men innan jag fick detta papper, så fick jag köa och vänta vid 3 olika datorer, där såta damer vände papper, och fyllde i dokument och papper, och alla frågade dom efter mitt pass.

Ta mig fan, jag lyckades snirkla mig ur dessa snaror vad det gäller passet hela dagen, och kunde bara visa mitt thai-ID. Till slut efter totalt 4,5 timmar på sjukhuset så stegade jag ut, och kunde åka ned till Bar nummer 1, och käkade en Kebab-rulle med en orange-juice…. Härliga tider så klart..

Men för att återgå till mitt pass och mitt thai ID-card, när jag kom hem, så skulle jag ta det fotografi som ni ser överst, och tittade på vad dom skrivit. Och ta mig fan där svart på vitt så står det ju 2 stycken jäkla rader, en med passnummer, och sedan en med ID-nummer.

Så vad fan tjötar dessa människor om egentligen, de är så jäkla fokuserade på våra pass, alltså utlänningarnas pass, så det är gruvligt, och detta gäller banker, sjukhus, polisen, och alla övriga myndigheter. Utan pass så är vi absolut nobody… Men denna falangen hade tydligen tur, eller var det skicklighet? Och slapp visa passet på hela dagen,,,, hahaha!!

Handskak



Chaiyaphum MMMMCDX VIII

15 september 2021

87,7 kilo – (0 km)

Valuta-kurs; 3,828 uppåt



Med goda ord kan man förhandla,

men för att göra sig storslagen krävs goda handlingar.”

För de av Er som till äventyrs är intresserade av hur man stundtals får försöka att traggla sig fram, i en djungel av utbud av produkter, och ett utbud av olika priser, så kanske följande händelser vara av intresse för Er. Jag tänker alltså beskriva hur jag en dag fick hyggliga besvär med mitt höger-öga….

Det började skava och värka, och det sved så ända in i helvete varje morgon när jag vaknade. Sedan hade jag runt 30-40 minuters helvete framför datorn, innan jag kunde stå ut med ljuset ifrån densamma. Solljus har nu blivit helt värdelöst svårt att ens vistas i… Så jag var tvungen att ta detta på riktigt allvar..

Det höll på i styvt 3-4 dagar tills jag gav upp helt, och stack ned till en ögonklinik som jag känner till. Läkaren som har kliniken är anställd på allmänna sjukhuset här, så helt kass kan hon ju absolut inte vara… Detta trots att York lite föraktfullt kallade henne för ”Doctor dry eyes”. Detta för att hon hade diagnosierat honom för torra ögon. Och antydde att detta gjorde hon med "alla"... Hur han vet vad hon gör i sitt jobb, är ju en ännu olöst gåta förstås, hahahaha

Jag kom dit, ty jag var också orolig för synen ty jag tyckte att jag fick svårare och svårare att faktiskt se på dator-skärmen ord, och bokstäver, och meningar…… Hon satte mig mot en ställning med mitt huvud, och körde in ett mikroscop av något slag med skarpt ljus, så hon kunde se in i ögat.

Hon harklade sig efter en stunds tittande, och förklarade att jag faktiskt hade en liten skada på (hornhinnan)… En liten reva nästan. Hon sade att jag hade dessutom torra ögon, vilket gjorde hela proceduren med denna skada, så oänderligt mycket mer svårläkt. Hon sade att jag skulle få ögondroppar och en ögon-gel att ta hem, och köra med i 14 dagar. Och sedan skall detta självläka bra sade hon..

750 baht senare så var jag på väg hem, och började direkt med ögongelen, och det blev omedelbart 300% mycket bättre, det rev och slet inte längre i ögat, och jag var inte längre känslig för ljuset i datorskärmen. Men solljuset var jobbigt fortfarande. Jag fortsatte sedan under dagen med ögon-dropparna.



Mitt öga förbättrade sig dramatiskt, och sedan tog fan tag i mig, för jag vill ju alltid veta hur mycket jag förlorar på att köpa av en läkares klinik, och i jämförelse mot apoteket, det brukar ju alltid vara bäst att googla dessa saker. Jag tog mig ned till mitt stora apotek, och där fick jag fram motsvarigheter till till klinikens mediciner.

Ögongelen var inga problem med alls, den kostade bara 140 baht på apoteket, och ungefär samma på kliniken. Men sedan ögondropparna hade jag noterat att kliniken tog 430 baht för en liten kartong. Jag har nu tillgång till samma mängd exakt för 100 baht… Jag tjänar alltså 330 baht på varje förpackning att handla på apoteket.

Efter dessa 14 dagar, så gick jag igen till kliniken, allting kändes mycket bättre, hon kollade mitt öga igen, men ännu mer ingående denna gång, och hon sade att ett problem som jag lider av är att jag vid varje ögonlock har en ansamling av typ ”smegma”, ja ni vet fet ansamling.

Den smegman är alltså en blandning av smuts, tårar, och bakterier… Och gör man inget åt detta, så kan det i längden skada hornhinnan… Så hon skrev ut en Foam till mig som man skall gnugga PÅ ögonlocken, alltså över ögonfransarna, detta rensar bort skiten ganska effektivt.

Detta är också en stor anledning till att mitt ena öga tårar sig ganska mycket under dagen berättade hon, vilket är jäkla irriterande…. Jag googlade denna foam, efter det att jag noterat att kliniken tog betalt 425 baht för en liten burk…. Lazada debiterade 390 baht för exakt detsamma. Nej fan tänkte jag, skitsamma…

Jag åkte ned till mitt apotek igen, ägaren där som alltid brukar hjälpa mig, tog fram en annan foam, som han berättade att thai brukade köpa, och den kostade 30 baht. Behöver jag säga mer???? Så jag handlade hem en sådan, och sedan spar jag som sagt var all sådan här information, så jag i framtiden aldrig i helsicke kan åka på samma blåsning 2 gånger på raken….

Ögat är nu tillbaka som i fornstora dagar, ungefär vad man kan förvänta sig av en 70;årig handsome man.. Intet mer dock, hahaha....

Handskak



Chaiyaphum MMMMCDXVII

14 september 2021

87,7 kilo – (0 km)

Valuta-kurs; 3,818  uppåt


Det finns inga fel på dig,

som inte en reinkarnation kan lösa!!

Har man tagit pianolektioner eller?? kolla ovan video, fantastiskt vad duktiga vissa männikor är, medans andra bara lever sina liv, och inte fick något alls av vad naturen nyckvis gav andra…. Trist och orättvist…. Men jag finner det vara underhållande att se duktiga människor visa upp sina färdigheter…

Annars idag, en dag som alla andra dagar. Lite trist att säga det, men idag så åkte Yongans gamla morsa hem till sitt igen, alltså hem till Yongans äldsta syster Baloo som verkar vara den som utsetts från början att husera mamman. Och där trivs ju hon också väldigt bra. Där bland alla husdjuren, alltså kossor, grisar, hundar ,och katter, och risfälten är alldeles (10 meter) bort bara….

Här hos oss, så har hon det 100 gånger bekvämare förstås, med västerlandets alla ”mysigheter”. Men är man uppfödd att sova på golvet, äta på golvet, umgås på golvet, och käka med sina fingrar många maträtter, så tror jag inte direkt att stora sängar, stol och bord, och bestick har en avgörande betyudelse i en thais liv och leverne…. I alla fall inte den generationens, som yongans morsa representerar..…



Så jag är 100% övertygad om att alfa-mamman nu var lättad att få komma ”hem” igen. Yongyut gör ju detta med att ta hit mamman då och då, mer för sin egna skull än för tantens skull…. Javisst så gillar alfamamman att komma hit träffa sin dotter, och sedan så vet jag inte om rent och snyggt för henne spelar någon större roll. Men hon åker gärna iväg igen, har jag märkt.. Är jag ledsen för det?.

Yongyut bad mig nu efter 8 dagar att hennes mamma skulle få stanna en ytterligare vecka, och jag kan ju inte i ett delat hem som vi har, neka min partner att få ha sin morsa hos sig, så vad kan man säga. Men Yongan vet så väl min åsikt i det hela… Jag är livrädd att det hela skall sluta med att tanten skall bosätta sig här, vilket jag är helt och hållet emot, och detta vet Yongyut.

Jag har gjort helt superklart för henne, att detta skall inte bli ett äldreboende för andra än denna falangen. Falang Göteborg….. Men som sagt, helt OK om mamman kommer hit och hälsar på… Men att detta skall bli hennes hem, ”hell no” som amrisen sade vid något tillfälle…. Ja kanske vid ett tillfälle som detta, hahaha!!

Så jag sade såklart OK till Yongyut för en vecka till, detta var i söndags kväll… Redan dagen efter (går) så kom systerdottern Jennifer, och hämtade henne, alltså igår måndag. Ja precis som alltid, thailändare kan inte planera, vet inte hur man planerar, och framför allt kan inte hålla sig till en planering… Så Alfamamman åkte hem igen igår sen eftermiddag…. Ledsen? Njae……. 

Handskak


Chaiyaphum MMMMCDXVI

13 september 2021

87,6 kilo – (9 km)  43 minuter

Valuta-kurs; 3,789  nedåt



Skillnaden mellan vinnare och förlorare,

är att vinnare gör de saker

som förlorare inte vill göra!!

Ulf S. en kompis uppe i Nong Bua Daeng, har mat liggande i min kyl sedan ett tag nu. Vi samköpte ju från O Leary´s för styvt 2 veckor sedan. Han har problem att ta sig ned de 8 milen till mig och hämta sitt käk, så jag fick Yongan idag att köra vår bil och mig vid sidan av, så körde vi upp till Nong Bua Daeng, och lämnade maten till honom.

Jag passade också på och käkade en pizza hos en amerikans restaurang, pizzan var ingen höjdare, men mätt blev man ju. Vi hade ett gött tjöt Ulf, Amrisen och jag själv, och det är ju alltid kul med lite avbrott i tristessen… Och sedan tog vi adjö, och vi körde tillbaka igen hit till Chaiyaphum. En trevlig utflykt i det gröna…

Det har varit flera stycken idag som har frågat mig om fortsättningen på Dave och Jason, samt thaiflickan Nats vidare öden. Jag har ju ingen direkt insikt skall sägas, men jag vet att episod 10 är under produktion, och kommer säkert snart ut, så jag kan publicera den här till Er läsares fromma…..

Annars så närmar sig tisdag och vaccin-spruta nummer 2 av sorten Pfizer. Skall bli skönt att ha detta gjort. Men jag tror att jag fortsätter att käka en tablett med C vitamin, och 1 tablett med D3 vitamin, för att hålla igång immunförsvaret för säkerhets skull…. Better safe than sorry……

Jag känner att jag inte har så mycket mer just idag att skriva, så om ni tillåter sig lägger jag locket på här och nu, så höres vi mer imorgon…

Handskak


Chaiyaphum MMMMCDXV

12 september 2021

87,7 kilo – (0 km)

Valuta-kurs; 3,792  uppåt



Den som säger att en orgasm är det skönaste som finns,

har nog aldrig varit riktigt skitnödig.

Idag (igår alltså) så kom smörgåsjärnet som jag beställt från Lazada. Var fortfarande lite osäker på hur detta skulle fungera, då thailändare ju inte direkt delar vår kultur, och de käkar inte mackor, så varför skall dom veta ett skit om varma mackor. Och de gör reklam för detta s.k. smörgåsjärn, och kallar det också för wåffeljärn, där man även kan steka omelett med mera löjliga saker.

Men jag körde i 2 dubbelmackor med skinka senap och ost, och brände på i 2 minuter, och ut kom de mest perfekta varma mackorna. Så jag var en lycklig figur idag på lunchen, då jag käkade en av de två dubbelmackorna, ihop med en nyinköpt tallrik med ärtsoppa från O Leary´s….

Det blev den mest charmanta lunch jag ätit sedan förra gången jag hade en god lunch… hahaha!! Jag har ju förut under ett par år haft lite problem med O Leary´s ärtsoppa, då den innehållit gula ärtor som varit äckligt hårda, och det är ju ungefär som att få ben i fisken man skall äta, det blir tvärstopp ju.



Jag har bett dom om att skaffa riktiga ärtor, och ge fan i kikärtor och annan utländsk skit, det blir aldrig bra ärtsoppa av detta. Så nu hade ägaren Göran Lunne lovat mig att de fixat ärtsoppan, så jag beställde 3 hela omgångar. Och idag var den stora provardagen.

Jag gav gammel-mamman 1 tallrik, Yongan är ju inskränkt som fan och gillar inte falangmat speciellt mycket, men hennes morsa som sagt var måste ha varit en falangtant i ett tidigare liv, ty den människan slafsar i sig vad för svensk mat jag än ger henne, och dessutom med god aptit.

Nu fick hon en tallrik med ärtsoppa, och sedan under tiden, så gjorde jag dessa varma mackor, kom ut efter 2 minuter och skulle ge henne en sådan också, och då hade människan redan fått i sig hela tallriken med ärtsoppa. Rätt konstigt faktiskt hon har som thailändare aldrig i hela sitt liv förut sett en tallrik med ärtsoppa, eller ens gula ärtor….

Så nu kan jag i alla fall varmt rekommendera O Leary´s ärtsoppa, dels för att ärtorna är kanongoda och dels för att O Leary´s faktiskt har lagt i mycket mer skinka i själva soppan, så man blir mätt och det är ju kanonbra… Så tveka inte handla på Er, om ni nu gillar ärtsoppa vill säga.. Det bästa är ju att man får hem grejorna till dörren ju…

Ett lite smärre ps. till de av Er läsare som växte upp på 1950, och kanske en bit in på 1960;talet i Järnbrott, västra/södra Göteborg.. Jo denne kille Göran Lunne ovan som äger O Leary´s härnere i Thailand, hans föräldrar ägde och drev speceriaffären på Radiotorget, under många av de första åren... Så t.ex. mina 2 systrar kanske rent av känner igen dom. Men pojken Göran är ju 7-8 år yngre än mig, så honom kommer dom nog inte ihåg alls.... Bara lite kuriosa..

Handskak



Chaiyaphum MMMMCDX IV

11 september 2021

87,7 kilo – (0 km)

Valuta-kurs; 3,788  nedåt



En palm växer inte i Sverige

och en gran inte i Thailand!

Det borde jag har fattat tidigare…

Idag så kom då ödesdagen med vattenräkningen. Yongyut langade in den till mig, jag kikade på den med de värsta av farhågor. Beloppet stod där ,och det var 176 baht… What??? Endast 176 baht, det är ju för sjutton nytt världsrekord i denna familjen… Ja tiden är ju inne nu, när det regnar minst en skvätt varje dag, så Yongan slipper ju att vattna så mycket då, och det går knappt åt något vatten…

Regnperioden infaller ju, ja den stora regnperioden nu i september, och brukar vara runt 1 månad. Annars har det ju skvalat lite grand varje dag, oftast på eftermiddagarna, de sista nästan 2 månaderna… Men i detta landet eller kanske det gäller hela sydost-asien, så är marginalen mellan för lite vatten och för mycket vatten, extremt liten skillnad.

Och jag pratar då om risfälten då. För lite vatten så torkar snabbt axen på riset. Och för mycket vatten i mer än 1 vecka, så dränker man risplantan, och den ruttnar bort.. Så nu i dagsläget, så är det faktiskt ganska friska aktiviteter ute på fälten av by-borna. De släpper ut vatten, och de nyttjar sina pumpar och pumpar in vatten på sina fält…

Jag tror dom är himla duktiga på detta, och ja det vore väl synd och skam annars, efter 3.000 års vana från ris-odling… Men man vet ju aldrig. Se bara på de många helt onödiga (i mitt tycke) översvämningar de har ute i byarna… Ingen gör ett skit år från år, man har en tendens att bara titta på, och låta saker och ting hända och ske…



13 år nu här, och jag cyklar ju i stort sett vareviga dag, och ser saker och ting. Och det förundrar mig med stort F faktiskt, hur dessa översvämningar upprepar sig själva hela tiden. Jag ser folk gråta när deras hus kök och hem översvämmas.

Men jag ser fasen aldrig gubb-fanskapet ta en spade och gräva ett dike, och försöka att dika bort överskottet med vatten, ja man ser inte ens en ansats. Antingen så är dom för jävligt lata, eller bara alldeles för dumma för att kunna lägga ihop 2 och 2…. Detta vatten som kommer VARJE ÅR, och har troligtvis gjort så de sista 5.000 åren som folk har bott här,,,

Idag annars så får jag väl erkänna återigen att jag var nere på Bar Number 1, och jag käkade köttbullar, kokta potatis, brunsås och lingon, och till det en blöt Baccardi-coke. Med mig som sällskap hade jag York, som valde att pröva Cordon Bleu som ju jag hade lovordat så mycket. Han tyckte den var kanongo sade han….

Annars så fortsätter det att ”röra på sig” där hemma i Sverige, med att folk blir mer och mer sugna på att komma tillbaka till Thailand. Vi har mycket smitta fortfarande här, men det känns som om dels, att det börjar avta lite grand i takt med vaccineringarna, och dels så börjar folk att tröttna på skiten, och vill verkligen gå tillbaka till sdna vanliga liv återigen…

Handskak



Chaiyaphum MMMMCDXIII

10 september 2021

88,6 kilo – (9 km) 44 minuter

Valuta-kurs; 3,802  uppåt


Jag läser min frus horoskop varje dag,

detta för att utröna vilken typ av dag

Jag själv kommer att få!!

Ja sista avsnittet då med Dave and Jason, men jag har faktiskt en väldig feeling för att detta ”äventyr” kommer att fortsätta ett tag till, så vi får väl avvakta det 10:e kapitlet då, nu när vi har tittat på kapitel 9 här ovan… Dave kontaktade advokaten som kunde bekräfta det vanliga som alla vet som har lite hum om vardagen vill säga.

Men Dave verkar ju vara oskulden personifierad, så han visste väl inte mycket mer, än hur man käkar Shepards paj och fish and chips. Resten får han nog hjälp med av sin mamma… Nat släpper ju som sagt var aldrig det huset, och det finns absolut inget alls som man kan göra åt detta.

Dave åker hem igen, "sätter väl på" en ny dam någonstans, och Nat kommer snart att vara ett minne blott…. Skall också bli kul att se hur Jason kommer att bli behandlad. Ja vilka fördomar finns det egentligen i den situationen med att äga en bar… Vet man det, så vet man ju också hur fortsättningen kommer att bli.

Jag själv har inga större kunskaper om ägare-förhållanden vad det gäller ”barer” i Thailand, är osäker på om man ens får äga en bar, utan att man investrerar en jäkla massa stålar, inte bara dessa 3,5 miljoner bahten då… Ja vi får se,,, Men hoppas Nat vinner, dessa killar klarar sig i alla väder, och vi pratar ju egentligen inte om dödsviktiga saker här, bara pengar…. Eller hur??



Jag beställde denna skjorta först i XL, den var alldeles för liten, Yongan nöp den förstås... Så jag beställde den igen i XXL, nu måste den ju vara helt OK passande, ja den vart fortfarande grymt för liten.. Så Yongan nöp den också utan en sekunds tvekan... Men va f;nnnnnn  Så jag beställde sedan en XXXXL, ja 4 X, den kom igår, och den smet åt alldeles för mycket runt magen. Så Yongyut stod där vid dörröppningen till mitt rum och avvaktade tyst och stilla, och så vart det good bye med den tröjan också...

Jag har nu tagit fan i hågen, och beställt den största storlek dessa små pygme-asiater kan erbjuda, och det är XXXXXXL, alltså 6st goa X.. Passar den inte nu så vete fasen, då får jag leva med det ödet att Lazada och Ali Express är värdelösa fullständigt vad det gäller skjortor och T-shirts för oss västerlänningar….

Men i detta hushållet, så är det i alla fall en dam som kvittrar högre än de utevarande småfåglarna, och JA det är Yongan, hon tar med glädje varje t-shirt jag misslyckas med, har på sig dom, och smiter runt bena på mig, bara för att retas….. jajaja, alltid kul att någon blir glad över ens egna olycka… hahahaha…. Men visst är tröjan snygg, skam den som ger sig...

En rånare stormar in på ett bankkontor med
ett avsågat hagelgevär och skriker:
- Alla läger sig ner på golvet!
En kassörska lägger sig på rygg.
Rånaren tittar på henne och ryter:
- Det här är ett rån, och inte en jävla firmafest.

Handskak


Chaiyaphum MMMMCDXII

9 september 2021

88,5 kilo – (9 km) 44 minuter

Valuta-kurs; 3,795 nedåt



Bara för att du har rätt,

så innebär det inte att jag har fel!!

Du har bara inte sett saken från min sida!!

Forts. från förra kapitlet…. Ingen brydde sig under läkarbesöket, och det verkade inte som om dom ens noterade att labb-rapporten kom utifrån, utanför själva deras egna sjukhus… Alla var nöjda, och läkaren, en ny en,,,, igen…… Han sket fullständigt i mig och mitt sjukdoms-tillstånd, han frågade inte ens hur jag mådde, om jag var trött stundtals, eller det viktigaste om jag känner spänningar över bröstet någon gång??

Inte ett enda kvitter från det hållet, utan han tog omedelbart tag i in medicin-beställning för de kommande 6 månaderna...  Han såg när han  hade skrivit färdigt medicinbeställningen,, så såg han att jag hade Lixiana (blodförtunnande), då säger denna kille, som alltså inte frågat eller sagt ett dyft till mig, och aldrig ens sett mig förut..att han skulle ändra min medicin från Edoxaban…..

Jag skulle istället få; Apixaban tyckte han, vilket då skulle betyda Eliquis, vilket jag hade läst in mig på. Jag sade nådigt nej tack…. Men måste nog erkänna att jag just då vid tillfället när jag nekade, nog inte riktigt tänkte mig för… Fasen Eliquis, det får ju alla i Sverige, och det kanske är mycket billigare????

Jag måste nog följa upp detta ty jag lägger ju varje månad enbart på denna Lixiana blodförtunnande hela 3.500 baht (925 kronor).. och om jag kan få ned den hemska kostnaden lite grand, och medicinen fortfarande är helt OK, så får jag försöka i alla fall att ändra till den… Men jag får fundera ut en plan, hur jag skall lösa detta… vet ju inte ens om Eliquis är billigare än Lixiana som jag äter nu…



Men grejen med att ta blodtestet på ett utomstående laboratorium var nog en glänsande ide´känns det som, och den grejen tänker jag fortsätta med. Jag kan ju nu komma vid 08.30;tiden istället för kl. 05.30, så det är ju kanon. Och sedan än mer lyckat då om detta med min blodförtunnande kan ge ett bra ekonomiskt resultat…

Mannen var ute och provkörde sin nya sportiga Porsche.
Han fällde ned taket och tryckte på gasen.
När han körde över 120 såg han några blåljus bakom sig.
Han hade blivit något fartblind och tänkte att polisen aldrig kunde köra ikapp honom.
Så mannen tryckte gasen i botten, men när han närmade sig 170 började han att tänka,

”Vad i helvete håller jag på med” och stannade då vid vägrenen.
Polisen kom fram till bilen med böteslappen i handen.
- Det har varit en låååång dag, mitt pass är snart slut och det är dessutom fredag den trettonde.
Jag har ingen lust att börja trassla med papper.
Jag släpper dig om du kan lämna en förklaring för fortkörningen, som jag inte har hört tidigare.

Mannen tänkte två sekunder och svarade:
- Min fru lämnade mig i förra veckan, hon stack iväg med en polis.
Jag trodde att han ville lämna tillbaka henne.
Polisen önskade mannen trevlig helg.

Dave och Jason och Nat, kommer imorgon med nya fräscha ansatser att roa oss…. Och jag ”tror” att det är sista episoden, men vem vet, kanske det dyker upp flera,kanske de håller på och produceras just nu… Det finns ju massor av fördomar att knö in på dessa videos… Ja kul är dom i alla fall.., episod 9 är vi i alla fall framme vid nu……

Handskak



Chaiyaphum MMMMCDXI

8 september 2021

88,6 kilo – (9 km)  43 minuter

Valuta-kurs; 3,803  uppåt


Pappa, vad är en akademiker?

 Det är en som läst sig till vad vi andra redan vet!!

Idag så kommer det avslutande kapitlet om de båda gladiatorerna Dave och Jason. Det är kapitel 8 som mycket passande får avsluta denna (o)lycksaliga historia just den 8;e september, kanske passande eller???

Så nu då brände det till ordentligt. Dave beslutade sig för att inte bara ”ge bort pengar” som han gjort hela tiden. Fattar inte alla dessa gubbs, både unga som gamla, som faller för detta indiantricks…. Ja där man släpper alla sina surt förvärvarade stålar, bara för att få komma till och ha sex, och en relation med en söt tjej..

Va fasen väntar inte gubbsen med att ösa stålar över henne för. Jag menar hallåå… Bygga hus efter 2 små korta semestrar, och köpa en bar som var 3 gånger så dyr som huset efter samma tid. Ja dessa 2 gubbar är tydligen inte alls unika, men dom är lika stupida som många andra…

Inget fel om dom ger en slant varje månad, spelar ju ingen roll, kan ju ses som kanske lite u-hjälp i värsta fall, för att döva samvetet. Men va fasen ge hundra tusentals kronor. E dom alldeles från vettet eller??? Men jag tyckte allt att hon skötte det bra med Jason, barägaren på slutet nu, honom har hon fortfarande på kroken….



Men idioten nummer 1 Dave, skall nu på toppen av det hela blanda in en advokat!!! Nu skall han förlora en jäkla massa mer stålar, för va då?? Han kan ju ända inte äga marken där huset står…. Och hur sjutton skall han bevisa att han äger huset,,, De byggde ju tillsammans.

Nä den killen (ja jag vet att han är en sagofigur-men vi får låtsas för sattan), han har förlorat sina stålar, och det vettigaste är att krypa ihop i fosterställning, ta ett gäng groggar där nere på golvet i hörnet och lipa ett tag, och inse att stålarna är borta, och att detta var en läxa som nog var nyttig att lära sig för rent otroligt naiva människor, och sedan starta igen med att arbeta och spara, så enkelt är det...…

Ojsan vad är detta nu då….. Jag ser fasenimej ett 9:e kapitel över horisonten också komma. Så jag får anledning att återkomma i detta ärende även imorgon… Vilken tur vi har…. Ja vi måste ju se detta till det bittra slutet eller hur??

Idag annars som sagt var så var vi till sjukhuset och skulle lämna mitt blodprov som jag smygtagit utanför sjukhuset för att spara tid, och vara bättre planerad. Jag var ju ganska nervös att jag skulle göra folk förbannade för att jag inte nyttjade deras faciliteter, men ingen fara med den grejen alls… Forts. nästa kapitel…..

Handskak



Chaiyaphum MMMMCDX (4,410)

7 september 2021

88,7 kilo – (0 km)

Valuta-kurs; 3,794  nedåt



Lycka och olycklighet hittas i att bara vara,

 inte i vad som omger oss.

Ja idag så blir det till hospitalet igen. Men nu ärr det dags för min 6 månaders-check, som jag ju alltid gör efter min ”stent-operation” ni vet för 3-4 år sedan. Har glömt när det skedde exakt… Men jag skall ju kolla lite värden och fylla på medicinlagret för de nästkommande 6 månaderna. Exakt hur det går senare idag när ni läser detta, får jag rapportera om imorgondagens kapitel..

Mina värden för de av Er som tycker det är kul med slika saker är enligt följande; Ja jag vet ju värdena då jag var i fredags på labbet, och förberedde detta läkarbesök... LDL-C (dåliga kolosterol) mitt värde var; 48, och under 100 är mumma tydligen.. De kollade också HDL-C (goda kolosterolet ), jag hade nåt som 35 mg/dl, "normalt" sade labb-damen, vete skam ty här kör dom med mg/dl, och ute på nätet pratar dom om mmol/l, och jag vet inte skillnaden….

Mitt socker var lite högt, 119 med thai-siffror, vilket alltså på svenska betyder; 6,6, och det är jag inte alls speciellt bekymrad över… Ganska bra värde faktiskt.. Och till sist mina njurvärden var perfekta, och det är skitviktigt. Det heter ju renal function. Jag hade ett värde på 91, och värde över 60  anses vara ett bra värde… Så jag är i hyggligt skick för att vara ett 70;årigt äldre vrak…

Ja de kollar ju mina njurar varje år, och jag kollar dom var 6:e månad, ty jag käkar ju en hel del mediciner, så man får vara försiktig med det organet…. Nu har jag i alla fall prövat och varit på ett laboratorium ute på ”stan”, och slipper då, vilket är tanken, att behöva gå upp i ottan, bara för att nyttja sjukhusets egna blodtest, där 500 andra människor väntar på sin tur.

Jag har ledsnat alldeles på de timmarna på morgonen. Så nu kan vi gå direkt till läkaren, typ klockan 08.30 istället för 05.30 till blodtestet… Detta är ju första gången som jag gör detta påhittet med egen arrangerad blodtest, vi får hoppas läkaren inte har något emot mina granna egna initiativ…



Men det kan ju snabbt gå utför som vi alla vet. Min "bekant/vän" här, vars namn jag låter vara osagt, har dragit på sig skrumplever. Jag har ju vetat om att han supit hela tiden vi varit vänner med honom, men han själv är ju som alla alkisar, de förnekar ju det ända in i döden, och också inför sig själva..

Nu plötsligt dök han upp och var alldeles gul, jag frågade vad som stod på, och han skrattade bort det, och sade att läkaren sagt att det var en ”blod-infektion. Jag själv har ju i alla tider hört talats om Gulsot och skrumplever, och med tanke på att man känner till superiet, så gissade man ju ganska snabbt, att det handlade om skrumplever.

Tyvärr så besannades detta ganska snabbt då han blev sämre, och nu ligger han på sjukhuset redan efter en månad, allvarligt sjuk, och måste tydligen få till en lever-transplantation om han skall klara detta.  För jäkla hemskt,,, jag hoppas verkligen att det löser sig. En trevlig kille, men skiten drabbar ju tydligen alltid trevligt fölk…

Herrar Dave och Jason i Thailand, och deras bekymmer med den goa thaidamen Nat, ja det äventyret fortsätter imorgon,. Undrar vart det bär hän då??? Hahahahaha. Jag avslutar detta kapitel som vanligt med en liten vits..

En äldre dam blev intervjuad på åldrdomshemmet;
- Säg mig fru Olsson, när hade ni sex senast?
- Tja. Det var nog kring 1945…
- Jaha, då är det rätt så länge sen?
- Ni ungdomar har inget begrepp om tid…
   klockan är inte mer än 2030…
   (Ja de äldre kan de också, hahahaha)

Handskak



Chaiyaphum MMMMCDIX

6 september 2021

89,1 kilo – (9 km) 43 minuter

Valuta-kurs; 3,801  nedåt


Att vara djupt älskad ger dig styrka,

och att djupt älska någon ger dig mod.

Underbart, ja den stora kollissionen mellan 2 superhjältar som thai-Nat jonglerar med. Ja nu blir det lurigt… Ja detta är som jag sagt den riktiga fördomen som utlänningarna byggt upp om alla thaidamer… Jag tycker att i många fall när det händer svek och tråkigheter med thailändska damer, så brukar det bero allena av den orsaken att utlänningen inte brukar förbinda sig till förhållandet.

Så thaidamen har ju inte en susning egentligen om utlänningen bara vill ha en fast dam och fritt pippa, som skall föreställa sitta hemma i en lägenhet ,och bara vänta på honom. Ja hela hennes liv skall gå i ”stå”… Eller om han verkligen ”satsar” på förhållandet.  Har märkt att oftast när det går åt helvete, så har följande saknats.

Ja antingen så har utlänningen (falangen) inte visat att han verkligen vill ha detta förhållande, och satt en ring på hennes finger, eller ens satt igång en process som klart visar att han VILL bilda familj med henne. Så klart hon då tror att han vill gratis-pippa bara, och i stort sett struntar i henne… Ja vi får se i nästa kapitel vad som händer..



Idag så kom Åke B. från Waeng Noi i Khon Kaen-provinsen på besök. Han hade lite inköp att göra, och så var han ju förstås lite sällskapssjuk, och också naturligtvis lite sugen på riktig mat, falangmat. Vilket han ju inte har tillgång till i sin lilla by ute på landsbygden, i det öde Isaan…

Han kom och vi fixade hans problem med datorn, och immigration, vi handlade på Global House, och sedan stack vi ned till Bens Bar och käkade supergoa köttbullar. Ja dagen den flög iväg, och det är alltid kul att få besök, och få lite nyheter, och småtjöta med nya människor än de man möter annars på daglig basis..

En man och en pojke kommer in till frisören.
Mannen blir klippt först och när det är pojkens tur säger mannen
att han bara ska gå ett ärende medan pojken blir klippt.

När frisören är färdig med pojkens hår väntar han på mannen. Men
han dyker inte upp så frisören frågar pojken när hans pappa ska
komma. Pojken svarar:
- Pappa? Jag har aldrig sett gubben förr. Han stannade mig här utanför
och frågade om jag ville ha en gratis klippning.

Handskak



Chaiyaphum MMMMCDVIII

5 september 2021

88,7 kilo – (3 km) 15 minuter

Valuta-kurs; 3,803  uppåt


Han som inte har begär blir heller inte frustrerad.

Och han som inte blir frustrerad blir inte korrupt.

Stackars Dave….. Eller stackars Jason???? Ja inte enkelt för tjocke Dave att sitta hemma i England, vara dökär och längta till Thailand, och så går det en hel vecka utan kontakt….. Men Nat hon är ju grymt duktig den tösen. Hon har hakat i Jason ordentligt, och den killen är ju nu en bar-ägare, och en stolt sådan därtill…

Ja jag tycker dessa korta videos är riktigt bra faktiskt. Ja bra i det hänseendet att de följer ju exakt fördomarna, och ”expert-utlåtanden” som alla INTE Thailandsboende falanger pratar med varandra om. Fördomen är ju i grunden bland dessa ”hjältar”, att alla thaidamer är opålitliga, ljugande, pengahungriga, alltid mat-hungriga monster…

Dessa falanger som sitter runt sina stenbord på sin semester i Thailand, eller på sin lokala pizzeria i Skultorp, eller i Leeds, eller i Nashville och håller hov, och berättar om sina ”erfarenheter”. Som ju egentligen icke är deras egna, utan något som dom läst i någon sensations-blaska, eller kanske till och med hört vid någon annan sammankomst, vid ett annat stenbord..

Medans dessa fördomar grasserar runt grogg och öl-borden, så tillbringar dessa falanger i alla de åldrar, ja alltifrån 20;års åldern upp till 80;års åldern tiden med att försöka få gratis ligg med thaitöserna. De gör allt för att pruta… De är ofta grisigt taskiga mot dessa damer, och all den friustration som dom tydligen känner ifrån sina hemländer, tar de ut på dessa thaidamer tyvärr.



Men ingen av dom finner det konstigt att medans den ena gör allt för att luras och försöka svika, så gör den andra parten exakt likadant. Så kanske det egentligen är så att falangen får ”skörda” exakt vad han ”sått ” i förstaläget!!

Men just detta pratas det riktigt tyst om… Ty om de erkänt att de själva uppför sig som svin, så är det ju inte lika roligt att trakassera fattigt folk, då de försöker tjäna sig en hacka på gör-kåta falanger… Men som thaiarna själva säger; ”Tham di dai di, tham chua dai chua” betydandes att som man ”sår får man skörda”, eller ”gör man ont får man ont tillbaka”!!

Nu har ju inte Dave och Jason personligen just gjort någon något ont, men de får lida för alla andra som gjort just det… Men för övrigt varför Pattaya och Thailand blivit så enormt omtalat, är riktigt underligt, då ju precis hela jordklotets kvinnor håller på med exakt samma saker.

Alltså särar på bena mot betalning, ja betalning i alla de former…. Men i just detta fall med Thailand, och varför det är så känsligt, beror nog, tror jag, på att kvinnorna i typ Sverige, märker att de svenska männen faktiskt helt ändrar åsikt om kvinnorna i Sverige, och deras märkliga motbjudande uppförande i många stycken, ja se dessa politiska äckliga kvinnomonster....

Och männen finner sig inte längre i att bli behandlade som andra-sortering. Så jag antar att männen tänker som så här då kanske. ”Ja hur vi än gör så får vi pröjsa, och slutmålet är att ”komma till”, så då kan man ju lika gärna satsa på att må bra i livet, medans vi ändå får betala karusellen…. Inte pröjsa och må illa hela tiden…

Mannen kommer hem och visar upp ett föremål för sin fru.
- Titta vad jag har stulit, säger han stolt. Jag tog den vid vägen.
Frun tittar på honom och svarar irriterat.
- Ställ inte den i sovrummet bara.
- Varför inte då?
- Jo, det är polisens fartkamera. Den tar bilder när det går för fort.

Handskak



Chaiyaphum MMMMCDVII

4 september 2021

88,6 kilo – (9 km) 44 minuter

Valuta-kurs; 3,799  uppåt


På fotot från vänster; Kjell, Ulf, Gregor samt Stefan,

alltså 3 svenskar och en german...


Jag vet inget om att överträffa andra.

Jag vet bara hur jag överträffar mig själv.

Igår torsdag så blev det till en kanondag för mig och flera därtill. Kjell (Mr Tall Man) och Ulf S. från Nong Bua Daeng och jag själv hade avtalat med Stefan i Nong Bua Rawe, att vi ville komma på lunch igår, och käka hans mer än fantastiska wiener-schnitzel med underbart stekta potatis…

Där han blandat in lagom mängd gul-lök och bacon. Till detta fick vi hans underbara ostsås, alltså bluecheese…. Nong Bua Rawe ligger ju drygt 33 kilometer ena hållet från Chaiyaphum, så det är ju en bit, och Kjell som bor nästan bredvid, han hade väl totalt fram och åter kanske 3 mil maximalt, så han var ju glad.

Ulf från Nong Bua Daeng, han hade ju 75 kilometer ned till mig som han hämtade med sin bil, sedan då åka 33 kilometer dit upp och samma hem till mig igen och sedan samma 75 kilometer hem för Ulf. Så den stackarn fick ju hela nästan 22 mil att köra totalt igår… Men han tyckte att det var väl värt det med tanke på kanonmaten vi slafsade i oss…

Vi stack hem igen efter 2 timmar, och på hemvägen så blev det en cappochino med en kaka, så alla delar i magen var nöjd. Ja så nöjd så jag fick ett stilla gallanfall när jag väl kom hem., Men det fixade jag på en halvtimme blixtstilla i soffan…

Alltid samma medicin när gallan börjar vrål-värka… Jag lägger mig blickstilla i soffan under en styv halvtimme, och den grymma värken brukar ge med sig helt… verkar nästan mest vara en mental grej. Jag övervinner smärtan på något sätt…



Jag tillhör dom som är barnsligt förtjust i ananas på pizza. Men jag tillhör också dom som brukar bli retad för ananas på pizza. Speciellt utav de där konstiga människor som langar på salami-elände, och sådana krydstarka saker på sin pizza. För att inte tala om de konstiga typerna, som faktiskt slafsar på seafood på sin pizza. Fyttisattan va äckligt.

Nä tacka vet jag min favvo-pizza, som jag också tidigare beskrivit för Er alla. Men den är så god så den tål väl att beskrivas igen. Naturligtvis ost och skinka i botten, sedan tunt skurna oxfile-skivor. Man toppar detta sedan med 3 ytterligare saker som. Ananas-ringar, och ett kokt halvt ägg i mitten, och sedan häller man på en underbart god bearnaise-sås i lagom mängd.. Och själen har då fått sitt lystmäte..

En dvärg satt i bastun på simhallen när en JÄTTELIK man kom in. Denna var utrustad med en
"jätteslang" och dvärgen satt bara och gapade.

Mannen tyckte att situationen var något pinsam, och tänkte att han borde presentera sig. Sagt
och gjort, han stegar fram mot dvärgen och presenterar sig:

- Turner Brown.

Dvärgen svimmar på fläcken!
Mannen blev orolig, stänkte lite vatten i ansiktet på dvärgen som snart kvicknade till.
- Vad hände? Sa mannen. Efter att jag sagt mitt namn, Turner Brown, så svimmade du!
- Turner Brown ? sa dvärgen.
Jag tyckte att du sa Turn Around.

Handskak



Chaiyaphum MMMMCDVI

3 september 2021

88,9 kilo – (9 km) 43 minuter

Valuta-kurs; 3,788  uppåt


"Bra att ha ovänner,

då har man kvitto på att man

i alla fall har stått upp för någonting i livet"

Ja så var det dags för Dave och Jason igen, och deras goa förhållande med deras stora kärlek Nat, den thailändska ”flamman”!!! Ja enligt alla killar som läst tidskrifter, och hört alla historier, både påhittade och sanna, så är detta urtypen för alla thaikvinnor. Så vad kan man förvänta sig tycker man??

Hon bollar exemplariskt med killarna, och dessa i sin tur litar förbehållslöst på thaidamen. Inte ett uns tvekan. Dave skall få sig ett hem, medan Jason skall köpa en bar nere vid turist-stråken… Så tillförsikt, positivt tittande framåt, gör dessa killar perfekta för Nat, thaidamen…

Hennes största arbetsinsats är ju egentligen att hålla isär de två hjältarna Dave och Jason. Men hon är jätteduktig måste man säga… Den ene kommer, och den andre reser iväg, och vice versa… Och samtidigt kan hon jobba på som vanligt, och tjäna hyggligt med stålar.

Ja denna kvinna i normalfallet innan Covid-19 satte stopp för den mesta verksamheten, så fungerade det ofta kanonbra för damerna att jobba på detta sättet. Har själv hört historier om hur de skickar ”hem” pengar varje månad till mamma och pappa, och de tar ofta hand om odugliga bröder, som ju t.om. slutar arbeta bara för att stålarna ju flyter in från deras syster….



Jag har märkt från olika håll att dessa thaidamer till slut faktiskt är jäkligt trötta på sin parasiterande släkt, och det brukar sluta till slut ,ofta med att de bryter med dom i olika omfattning. Dock i allt detta så vet jag en kvinna, som efter fullgånget arbetande under styvt 13-14 år därnere med falangerna, dels tagit hand om sin mamma och pappa, och dels noga sparat pengar vareviga månad.

Denna supersmarta thaidam hade sparat så mycket, så när hon lade av för några år sedan. Och tog med sig en engelsman hem till hembyn, så kunde hon köpa bil, motorbikar, och ett hem för sina pengar, och ända ha kvar stålar på banken. Hon lever nu sedan styvt 8 år tillbaka med sin engelsman, lyckligt i Nakhon Sakhon, och vi träffar dom ibland, supertrevliga människor.

OK tillbaka till Nat, ja jag hyser i alla fall positiva vibbar om denna tös, hon kommer nog förhoppningsvis att klara sig bra i livet… Men skall bli kul att se om hennes högtflygande planer går i lås eller ej…. Men denna typ av killar kommer och går, och jag tycker inte ett skit synd om dom.

Denna typ av killar blir ändå alltid blåsta, i normalfallet så blir de störtblåsta av falang-kärringar istället. Men då kallas dessa falang-kärringar inte för horor, utan de är smarta, beräknande fria kvinnor, som är för duktiga för att männen ens skulle fatta vad det var som hände….

Så varför döma Nat egentligen, hon gör EXAKT det som den svenska eller engelska eller tyska motsvarigheten, alltså den vanliga kvinnan gör i vardagslivet i sina hemländer.. Absolut ingen skillnad alls. Kvinnorna använder torvan mellan benen, och mannens lott är att som åsnan alltid förgäves leta efter den….

Handskak



Chaiyaphum MMMMCDV

2 september 2021

88,8 kilo – (0 km)

Valuta-kurs; 3,752  uppåt



Det är bara när en mygga landar på dina testiklar,

som du kommer underfund med,

att det alltid finns en lösning som inte innebär våld!!

Jag tror att Dave och Jason och thaidamen Nat får vila sig idag igen, de återkommer fräscha och friska imorgon igen. Men idag så tänkte jag rapportera lite mer om mitt liv istället. Livet står ju inte stilla bara för att Dave och Jason åkte hem, ni vet…. Så låt mig berätta följande då…

Jag hade ju då denna förträffliga olycksfallsförsäkring AIG på gång, som jag hade bestämt mig för att ta helt enkelt… DÅ blev jag kontaktad av den grymt duktiga Clas Ebler på en av facebook-grupperna som dealar och wheelar med försäkringar i alla de former här i Thailand. En superduktig kille.

Han predikade för mig om att han hade denna Coris-försäkring, som var en typ av faktiskt reseförsäkring. Den täcker inte Covid-19, men den täcker alla sjukdomar som är av akut natur. Så t.ex. så fick jag reda på att om man får en ganska vanlig stroke här, och måste få behandling på ett privatsjukhus, så kommer det att kosta minst mellan 1,2 miljoner upp till 1,6 miljoner baht….Vilket jag långtifrån har så klart!!

Denna Coris-försäkring täcker för mig upp till 1,9 miljoner baht… Och vi snackar ju om helt andra ersättningar än vad de andra olycksfalls-försäkringarna ersätter. Jag var ju annars innan nöjd med 100.000 baht som ni kommer ihåg. Men vid närmare eftertanke, så kommer man inte långt på ett privat-sjukhus med 100.000 baht faktiskt. Det blev ingen segdragen historia detta från min sida.



Utan jag gjorde allting igår redan, och skickade in ansökan, och idag så betalade jag in avgiften. Det kostar mig enligt följande; 13,900 baht varje 120:e dag. Alltså 3 gånger per år. Så jag betalar årsvis för den försäkringen då 42,000 baht nästan… MEN nu kommer det roliga.

Jag kunde inte riktigt med att helt sparka bort den andra försäkringen från AIG, som jag ju pratat om… Ty jag hade ju i stort sett sagt ja…. Och sedan så tänker jag också att OM denna Coris är en skitförsäkring när det verkligen gäller, så har jag i alla fall denna AIG kvar s.a.s.  

Så jag betalade idag ÄVEN 10.774 baht till det bolaget för 1 år framåt. Jag är nu ”heltorsk i Tallin” på följande försäkringar, läs och njut; 35.000 baht i ersättning från AIA, alltså min gamla, den betalade jag ju 3,500 baht för täckandes fram till augusti 2022, och sedan så har jag då Coris 1,9 miljoner…

Jag har AIG 100.000 baht, och på detta så har jag faktiskt en Covid-19 försäkring som täcker 100.000 baht, om jag skulle dra på mig den infekionen, den kostade ju 850 baht ,och det bolaget heter ju; Dhipaya….. Så ja jag är ju ganska försäkrad nu kan man säga. Men tills nästa år, så kan jag göra en riktig utvärdering i alla fall, och pusha bort de 3 som jag inte vill ha, och rensa i träsket s.a.s.

Det kom en naken tjej till en maskerad.
Vakten utanför frågade henne vad eller vem hon skulle föreställa.
- Adam, svarade tjejen.
- men du har ju ingen penis, sa vakten.
- Jag vet, men jag lär nog få en snart.

Handskak



Chaiyaphum MMMMCDIV

1 september 2021

88,4 kilo – (9 km) 44 minuter

Valuta-kurs; 3,740  nedåt



Självförtroende är tyst,

och osäkerhet är skränigt!!

Ja 4:e videon tog oss ut på det vanliga scenariot då, enligt alla negativa människor. Det är ju en viss ”gång” i allt detta, så detta följer exakt vad man kunde förvänta sig. Det är alltså dags nu att hålla de två ”bollarna” (falanger) i luften, och också helt ovetande om varandra. Jag har hört detta scenario många gånger.

Jag vet inte exakt, men det är helt sant detta i alla fall, men enligt de som ”vet”, alltså de som bor borta i Sverige, så gör ALLA thaidamer på detta sätt. De är ondskan personifierad, och de alla är grymt beräknande, och enbart har dom stålar och guld i skallen. Fördomarna står som spön i backen.

Men håll med om att Nat, thaidamen bollar ganska snyggt med de två olycksaliga oskulderna från USA och England. Det roliga är i allt detta, att enligt mina egna generaliseringar så är det just dessa 2 nationaliteter som oftast råkar ut för detta. De kommer ju från länder där det aldrig är ens eget fel utan alltid en utomståendes fel… Så ta ansvar för sina egna beslut, ligger inte för dessa grabbar, när dom sedan skall summera sina egna insatser när slutnotan kommer på bordet....

Så Dave, han får pröjsa till att börja med 150.000 baht vilket är runt SEK; 40.000:- och om nu den amerikanske Jason hoppar på Bar-förslaget, så åker ju 3 miljoner baht åt helvete, alltså drygt SEK; 800.000:- …….  Men det är ju tur för den killen som hittar på dessa videos, att han dealar med fantasi-foster, och inga verkliga killar.

Ty man måste nog göra dessa män riktigt dumma i skallen, för att gå på dessa historier, och också hur man själv kan uppbringa en vilja att bara ge bort sina sista stålar. Javisst som vi sagt tidigare, ”Murvan” mellan damens ben är en stark motivation till att släppa sina stålar, men man måste nog vara amerikan eller engelsman, för att åka på den grejen tror jag.



Men det skall sägas att alla nationaliteter som bor här i Thailand, och som har ett boende ihop med en thaidam, och har bildat familj. Enligt de hemmaboende svenskarna t.ex., och det är säkert detsamma i USA och England också, alltså att de påstår att alla dessa som bor här mer eller mindre har blivit lurade.

Dessa åsikter florerar p.gr.a. det faktum att utlänningar får äga hus, men de får icke äga marken huset står på. Så om t.ex. thaifrun dör, så kan falangen bo kvar 1 år, sedan måste han sälja, om han inte har inrättat ett hyreskontrakt på 30 år innan vill säga, då kan han sitta kvar….

Så enligt turisterna och de hemmaboende svenskarna, så är man torsken om man bygger hus i Thailand, och man är torsken p.gr.a. att huset står skrivet på thaidamen…. Så ja om man enbart ser allting i det ljuset, så är falangen rättslös i Thailand. Men i allt detta så kan man fundera och resonera så som jag gör i detta.

Bygg huset, köp huset, skaffa bil, och skaffa motorbike, betala så långt du bara orkar. Ät gott, var ihop med den som du trivs med. Vem som betalar, och vem som får grejorna i slutänden, när jag ligger och blir uppäten av maskar, eller bränd och kremerad, skiter jag högaktningsfullt i. Mitt liv har ändå varit trivsamt, och jag har njutit de sista åren….

Men tänk om du blir utkastad då, frågar den klentrogne svenska kvinnan?? Ja inte fan är jag utblottad i alla fall. Bara att börja om igen, jag har min pension och mitt arbete, att samla prylar på hög, och deppa ihop om man förlorar dom, ligger inte för mig. Bara att börja om igen, inga sorger här inte. Livet är alldeles för kort.

Handskak