GTG Shipping, Thailand

Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com

Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast. Välkomna med Era förfrågningar

Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig, klicka på forum Sawatdee eller direkt här på hemsidan, under menyn upptill, Transport och flytt!

Chaiyaphum MMMCDLVII, Thailand

31 december 2018

90,1 kilo – 89,4 kilo (19 km) 1 timme 9 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,625 (uppåt)



Om du kommer för arvet,

så får du ofta betala begravningen...

Idag, alltså i morse, så kom jag att tänka på den nya tösens ankomst. Det är ju full rusning upp hit till Chaiyaphum från Bangkok mest, men även ifrån andra platser dit alla Isaan-bor arbetar under året, de skall ju hem och fira med familjen och sina kvarlämnade ungar... Så jag vet ju att så snart nyåret är firat, så skall dom ju hem igen, alltså söderut.

Och det är ju lika svårt då att få bussbiljett dit, som det var hit upp innan nyåret. Så jag gick och frågade om hon hade biljett hem. Nä det hade hon så klart INTE. Det är ju lite överkurs detta med planeringen. Så jag frågade när hon tänkt åka. Hon sade då ihop med Namkaeng den 2;e januari.

Jag åkte ned till de 2 buss-stationer vi har för Bangkok-bussarna, och båda två förklarade att de var “dtem” (fulla) både 1:a som 2;a och som 3,e januari. Och första biljett var tillgänglig först den 4.e januari. Ja det var en jäkla lång vistelse för den tösen, speciellt som skolorna börjar igen den 2,e januari.

Det slutade med att jag bad Namkaeng kolla på internet, hon gjorde detta, och se... då var det INTE fullt den 3:e, så hon köpte en biljett.... Jag försökte sedan prata via Namkaeng med tösen, och få henne att fatta att det alltid är bra att tänka efter innan, alltså vid sådana här helger, så köper man BÅDA biljetterna på en och samma gång, alltså både tur och returbiljetten...

Jag fick ett nickande och leende, men såg i de döda ögonen, att hon  inte fattade alls vad jag menade.... Planera? Det var ju bara en bussresa!! Ja det handlade absolut inte om att hon förvandlade en 3 dagars vistelse i vårt hem, till nästan en hel veckas semester, DET skiter thailändare i fullt och fast. Hänsyn, hahahaha!!



Var ute i trädgården lite grand och kollade omkring. Jag brukar smyga ut lite då och då, för att se vilka sattyg min fru hittat på där ute. Jag fick då se på marken det ni ser på bilden. Våran kära orm, alltså Råttsnoken som kallas Ngoo Sing hade ömsat skinn, eller kanske man kan säga bytt till nya kläder.

Kul att den fortfarande lever och frodas, hoppas bara den håller sig undan thaiarna här, som kommer att slå ihjäl den, och också håller sig undan gatan därute, där de kommer att köra över den genast.. Må många kommande grod-generationer frodas, och hamna i magen på denna orm, så man får glädjen att se den då och då ila igenom min, och Håkans schyssta trädgårdar...

Idag så var det ju 6:e dagen som jag inte käkat varken potatis eller ris, så när jag var nere och kollade buss-biljetterna, så tog jag fan i hågen och stack ned till Bens Bar, och hävde i mig en hiskerligt god Spagetti Bolognese, med ett glas rött vin.. Så himla gott var det, och så himla stark jag känner mig nu efter den maten, snacka om snabba kolhydrater...

Handskak

Chaiyaphum MMMCDLVI, Thailand

30 december 2018

89,5 kilo – 89,4 kilo (19 km) 1 timme 7 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,624 (nedåt)



Tur utan förnuft,

 är som en säck med alltför många hål i..

En underbar morgon som började med att i morse klockan 04.00 så knackade Namkaeng på vår sovrumsdörr. Va falls? Ja Yongan visste ju exakt vad som var på gång. Jag svor lite si så där lagom, och hon berättade att Namkaengs kompis som hon ju berättat om, skulle komma just nu med bussen från Bangkok.

Men va fan tjoade jag, vi har ju snackat om detta trodde jag!! Dessa nattbesök skall stoppas, ni thai måste sluta med de jäkla olaterna. Komma och störa folk mitt i natten, verkar ju vara en helt naturlig sak. Va fan tog inte ungen bussen för dagstid igår, och komma till oss klockan 18.00, istället för klockan 04.00..



Yongyut, damen med svar på allt, svarade förstås, att "alla bussar var fulla p.gr.a. rusningen från Bangkok hit upp till Isaan". Ja men då kunde de väl för fasen boka en bussbiljett i vecka innan då, istället för att slasa sig ned till busstationen samma dag, mitt i nyårs-rushen? Där var inget vettigt svar på det mer än att; “falang always scream and not happy”....

Allt nog, Yongan åkte och hämtade tösen, och jag gick upp, helt omöjligt att somna om igen, de kom strax tillbaka, och det visade sig vara en 18:årig tös, fullt utvecklad om man får skriva så, och jag fråga Namkaeng, men... sedan visste jag inte vad jag skulle säga, men tankarna var ju mer, hon 18 år;ig kvinna, och Namkaeng 16:årig tös, väldigt omogen.

Så jag gillade inte detta alls, jag vill inte att Namkaeng för snabbt skall bli indragen i mogna vuxna grejor via äldre kompisar, hon har varit skyddad här hela sitt liv, så det kändes fel faktiskt. Men jag måste säga att detta kanske är en kanon-tös, och kanske en bra påverkan för Namkaeng, vet inte, men man undrar ju vad en mogen 18;åring har för intresse av en omogen 16;åring...

Det enda jag kan tänka på är bara; Antingen så trives dom bra ihop, och 18;åringen kanske är underutvecklad, eller så är dom lesbiska båda två.. Men jäklar det får vi verkligen inte hoppas... Vill helst inte ha en massa tomboys springande här, hahaha!!



Jag fick tag  en himla bra grafisk bild av färger och veckodagar, på thailändska språket. Ja veckans dagar har en egen färg. Så med att titta på bilden, så kan de av Er som har intresse ganska snabbt lära in; namn på färger, namn på veckodagar, samt färgen som tillhör en viss dag..

Alla thailändare tydligen vet vilken veckodag dom är födda, och vilken färg den dagen har. Ofta blir detta då deras lyckofärg... Dom t.om. kan ha en bit tyg i plånboken, som visar deras lyckofärg.. En del thai kan gå så långt, så dom kan köpa sin bil i just den färgen, och/eller måla sitt hus i sin lyckofärg.

Ja detta förklarar ju också till en stor del alla dessa färger, och deras färgglada hus, man ser i rosa, eller grön, eller gult, eller rött. Skrikiga färger som vi västerlänningar tycker är uselt fula saker...Ja mycket här i Thailand, om kanske inte precis allting här, har med tur och otur att göra...OK om dom vet vilket år, eller ens månad dom är födda, verkar för mig vara svar absolut [b]NEJ...[/b]

De firar icke födelsedagar heller, så intresset är noll på den punkten.  De föds ju, precis som Jesus gjorde, 1 år gammal när han tittade ut.. Glöm nu inte att jag bor i Isaan en fattig del av Thailand, och det är möjligt att det kanske kan skilja sig mellan olika delar av landet. Speciellt Pattaya är ju enligt turisterna där nere, extremt olika allting i den resterande delen av Thailand...

Handskak


Chaiyaphum MMMCDLV, Thailand

29 december 2018

89,3 kilo – 88,9 kilo (34 km) 2 timmar 6 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,628 (uppåt)


Ett ord är som en pil,

båda har brått att skada!!

Alla är födda ateister.. sedan börjar en del tro på tomten och andra sagor, och när de blir stora börjar de tro på Gud. Superhero som superhero.. En annan version av Stålmannen, Batman, Spiderman.. Men tänk på det.... vi föds bra, och sedan börjar all skit med påverkan ifrån oss vuxna. Så skyll inte på barnen dom är oskyldiga.....

Ja Thailand börjar sakta sakta sakta att förändras. På vissa platser så förändras det supersnabbt, på andra, så har det redan förändrats till riktigt moderna tider. Men här i byarna i Isaan i alla fall, så ligger det still i stort sett kan jag tänka mig. Sedan kan man ju också säga att det finns olika typer av byar.



Man har byar som faktiskt för varje år får mer och mer riktiga hus byggda, till förmån för de aluminium-ruckel som stått där kanske i hundratals år... Dessa byar förändras och i viss mån så förändras folket i takt. Men tyvärr så märker jag som utlänning att "en ulv är en ulv, även om han bär fårakläder”....

Jag menar med detta, att på många ställen speciellt då ute i byarna, så kan det stå ett hyggligt fint hus, och där bor thai, men de uppträder som dom gjorde 1781, 1832 eller 1918. Ingenting förändras. Värderingarna är desamma, kulturen är densamma, och de riktigt långa hårstråna i vårtorna i ansiktet, är fortfarande heliga och klipps inte bort, trots att det ser otroligt jäkla äckligt ut.Men dessa hårstrån i nyllet bringar god tur sägs det allmänt..



Man sitter fortfarande sysslolösa i byarna, ätandes, sovandes, och drickandes dagarna i ända. Några få anstränger sig, och jobbar ute på sina risfält, men som jag ser det, så sitter 90% MINST av tiden i fullständig apati och meningslöshet, där ingen verkar ha energi ens för att ta bort ett papper eller plastpåse, som ligger nere vid deras fötter.

Inne i Chaiyaphum dock, där kan man med lite god vilja se en annan slags kultur. Många av folket här har snygga kläder, har visserligen typiska thailändska olater för sig, men i det stora hela, så tycker jag att dom uppför sig ganska västerländskt. OK köa vet man inte vad det är, och man är fullständigt hänsynslös i trafiken, och har både pistol och kniv i sina bilar, ifall dom skulle bli förorättade..men annars en helt annan typ av thai.

Dessa city-thai om man nu får kalla dom så, de har ett arbete. Många av dom jobbar verkar det som inom det kommunala eller statliga. De uppfostrar sina barn lite mer än den noll-uppfostran som försigår ute i byarna. Och barnen går till skolan, alla av dom, vilket inte är fallet ute i byarna, där mormor eller farmor ju tar hand om småbarnen.. Dessa orkeslösa gamlingar, som deras egna barn lagt barnbarnens väl och ve, i deras trötta händer..





Livet rullar på och utvecklingen går framåt lite överallt förutom i byarna. Men byborna har sedan några år tillbaka börjat sälja av sin mark, och bara Buddah vet hur detta kommer att sluta, när by-bon bränt sina stålar han fick för marken, och det inte längre kommer ris på mat-tallriken från hans tidigare ägda mark...

Förr så kunde, och fortfarande kan ju de rika nere i Bangkok, och även ute i städerna fullständigt skita i de vanliga thaiarna och låta dom leva sina liv som dom vill. DE slipper betala skatt upp till ett visst i deras ögon högt belopp, och sedan får dom 500 baht (SEK; 125:-) i pension i månaden.. I gengäld skall dom hålla käften och inte störa den penga-maskin som de rika jobbar med varje dag....

Nä, jag tror inte att Thailand kommer att förändras något speciellt mycket under min livstid. Dom är helt enkelt inte som vi västerlänningar, och just den grejen ligger dom i fatet. De klarar inte demokrati, och korruptionen är ett enormt stort hinder för utvecklingen. Javisst så är turisterna och vi fastboende, stundom glada över korruptionen och kallar den för samhällets “olja”. Som får det hela att glida smidigt utan alltför mycket gnissel.....

Handskak


Chaiyaphum MMMCDLIV, Thailand

28 december 2018

89,8 kilo – 88,8 kilo (25 km) 1 timme 52 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,612 (uppåt)



Bättre den bäste bland de värsta,

än den sämste bland de bästa!!!

(Detta ordstäv är faktiskt i mina ögon en renskrivning av;
"Jag spelar hellre i toppen av DIV II, än botten av Allsvenskan"!!!)

Jag funderade lite grand på den där grejen, på vad turisterna till Thailand tar mest foton på egentligen? Många nya turister tar ju väldigt mycket foton på tempel och sådana saker, och är dom I Bangkok, så skall det ju vara foton på skyskrapor, och vyerna därifrån. Har man sedan varit här några gånger, så tror jag att foton av mat klassar ut allting.

Jag ser ju ofta på facebook den där fullständigt meninglösa sysselsättningen av turisterna, plus även de boende, som postar foton av mat hit och mat dit, och mat i alla de former.. De publicerar foton av vad dom äter, och helst skall det inte vara någon text till, Det är fanimej som att titta på bilderna i tidningen och aldrig läsa texten.

Men det är såpass många som sysslar med detta, så folk verkar trivas med en textlös verklighet att frodas i. Kanske beroende på att dom stavar illa, eller kanske har svårt att sätta ihop meningar, eller kanske rent av båda sakerna på en gång!! Men fotona av mat verkar vinna i längden i alla fall...

För Er som kanske inte varit i Thailand nåt vidare, så skall jag säga att Asien och även Thailand då, är hemvisten för motorbikes i alla de former. Det är det fordonet som är överlägset populärast. Och anledningen till detta är ju, att det är relativt enkelt att lära sig att styra detta fordon, och även lära sig hälla på bensin.

Så även de mest okunniga, körkortslösa ris-arbetarna här, klarar sig galant med en motorbike.. Jag själv älskar denna företeelse, och tar MYCKET hellre motorbiken än bilen, till vart som helst som INTE överstiger 5 mil ena vägen... Jag gillar att kunna köra på stigar, grusvägar, ute på risfälten, men även på de stora vägarna, då man lätt kan köra dessa motorbikes i hastigheter som 60-80 km/timme..

Man får frisk luft, och man ser och upplever så mycket, och det är enkelt att ta pisse-paus varthelst man vill stanna. Det är otroligt billigt, och jag kör lätt 10-12 mil på 60-70 baht i bensin-kostnad..... Men detta är ju jag det. Min fru har numera vägrat motorbike fullständigt ända sedan hon fick korn på vår bil.

Det kom till som så, att hon ramlade omkull med motorbiken, och sedan dess så vägrar hon köra motorbike, med tanke på att hon blev skrämd. Jag försökte med den gamla hederliga devisen typ “har du ramlat av, så fort som fan upp på hästen igen”.. Men tyvärr thaiare har aldrig hört talats om något enda av våra ordstäv eller ordspråk, så hon blev bara förbannad när jag ville tvinga upp henne i “sadeln” igen...



Jag har ju tidigare berättat om detta fenomenet, där thailändarna ALLTID tar av sig sandalerna innan dom går in i hus eller affärer ja överallt, och det är ju bra så långt. Men följden blir ju att de bara droppar sina jäkla sandaler alldeles utanför ingången till husen, så de skall slippa leta efter dom senare, se fotot ovan....

Följden blir att man snubblar över tjogtals med sandaler när man skall gå in till en thai-familj eller in i en affär också... Och det är jäkligt nerverande... Jag brukar i smyg kicka undan dessa sandaler och rensa upp i skiten, så alla ligger i drivor vid sidan av ingången istället, görkul. Här hemma, så har jag lärt alla i släkten, att det bor vanligt folk här, och vi ställer inte sandalerna så man snubblar över dom vid dörren, utan vid sidan av dörren.

Men trots mina lärospån, så är det som bortblåst naturligtvis när thai kommer på besök. Men igen, jag kickar iväg dom en lång bit ifrån min dörr, så inga problem... Känns bara skönt att lära dessa människor lite vett och uppförande... Men jag tror inte släkten tycker det är så himla roligt att hälsa på oss, när dom inte får göra som dom vill...



Här dock så tar väl thaifolket sina sandaler och ta av dem till nya hissnande nivåer, kanske dags att komma ut ur djungeln här uppe i Isaan lite oftar, eller vad tror ni???

jag misstänker att dom gärna skulle vilja gå in i mitt kylskåp, det har gjorts försök till detta tidigare under åren, men jag går bara fram till dom, och frågar vad dom vill? Dom har inget svar, så jag frågar om dom är hungriga? Ja, kanske någon enstaka säger!! Har du mat med dig, frågar jag, idioten alltså?? Nä säger dom, och nu flyr Yongan, hahahaha.

Thai ledsnar då fullständigt på att riva i mitt kylskåp, och det var ju syftet. Jag skiter i vilken kultur dom har, men vill dom käka min mat här hemma i vårt hem, så skall det fan inte ske smygvägen, som allt annat som görs här i detta landet. Jag kan t.om. erbjuda mig att åka ut och handla mat, och fråga dom vad dom vill ha. Men då verkar dom faktiskt skämmas...

Men en sak som detta för med sig är i alla fall att jag sluppit spring i mitt kylskåp de sista 9 åren... Ingen vågar bli konfronterad, de vet att det är min familjs mat som finns där, och det är ingen förvaringslokal för vilken thai-släkting som helst.... Så skall thai tas, gör man inte det utan mesar till sig, så blir man omedelbart mentalt uppäten, och de har noll respekt för en själv.

Handskak


Chaiyaphum MMMCDLIII, Thailand

27 december 2018

90,6 kilo – 89,9 kilo (19 km) 1 timme 5 minuter 

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,587 (nedåt)



Ett vackert ansikte kostar pengar!!

Idag onsdag och den 26 december, alltså annandag jul, och det märker man noll och ingenting av här borta som tur är. Idag så hade jag bestämt med York och Risto om att åka upp till Stefan i Nong Bua Rawe, och hans restaurang där. Vi hade förbeställt lammkött med stekta potatis, och han hade gjort en av de godaste maträtter jag någonsin ätit.

Köttet av detta stackars lamm, nästan ramlade självmant av benen, och det var en smältande dröm att få in köttet i gommen, och spisa det ihop med dessa grymt goda stekta potatis, vilka var ihopblandade med små baconbitar, för att förhöja smak-upplevelsen.. Efter 2,5 timmars roligt tjöt och ätande, så stack jag iväg hem ensam.

Ty jag körde motorbiken, de andra åkte i Yorks bil, men jag ville inte åka med, ty gör man det, så är man ju fast där ända tills dom tycker det är dags att åka hem, och vid DET laget, så har min egna lilla speciella ADHD redan slagit till för länge sedan. Och det orkar jag inte alls med. Nä snabbt dit, och sedan snabbt hem igen, det är mitt motto, och min “melodi”...tyvärr....

Men jag lider inte av att köra motorbiken dessa 3,3 mil en väg. Solen skiner, fåglarna kvittrar, och man kan se läget utefter vägen, och det är inte “bara” en snabb biltur från punkt A till punkt B..... Så motorbike föredrar jag långt före bilturer här i Thailand. OK längre turer än 5 mil, då får det bli bil, men inte annars..

Jag kände annars i morse att problemet med mitt andra (2;a) ljumskbråck, börjar bli mer och mer besvärande för mig. Jag cyklar och är ju lite lätt böjd, och tarmarna som ramlar ut på högersida från magen, kläms ju lite grand, varje gång jag tar ett tag med cykel-pedalen... Så på slutet på min cykeltur, så brukar det ömma nu sista tiden.

Jag bad Yongan att börja kolla in läget med sjukhuset och med försäkrings-bolaget. Sjukhuset Sant Mary´s opererar varje dag i veckan dessa ljumskbråck sade dom, så inga problem. Och sedan så har Yongan talat med försäkrings-bolaget, så vi väntar svar ifrån dom så allting OK, och att dom betalar....



Denna gång, så måste vi kolla noga innan jag lägger mig för operation, så dom VERKLIGEN betalar och inte lurar mig, som dom gjorde vid stent-operationen... Så vi väntar på beskedet. Jag planerar annars, att avvakta över nyårshelgen nu, ty det brukar komma mängder med Issan-bor från Bangkok och söderut hem hit för att fira med sina familjer, så då skall man helst inte vara ute på vägarna..

Så jag vill åka dit till Khorat nästa torsdag, då bör det ha lugnat ned sig ordentligt på vägarna, tycker jag. Så med det, så slutar jag med min blodförtunnande medicin Lixiana 3 dagar innan, tar alltså ingen sådan medicin fr.om. Måndag 31 december (nyårsafton).... Så får vi se om allting OK...

Annars, så har Dan, amrisen åkt in på sjukhuset redan förra veckan, och har tillbringat julen där. Han blev matt och orolig, och läkarna på allmänna sjukhuset här ville operera in en stent i hjärt-ådran på honom, samma som jag gjorde. Men de kunde inte göra det här i Chaiyaphum.

Så de körde honom till Khorats allmänna sjukhus Maharat... Där så upptäckte dom snabbt 2 saker, dels så hade han feber, och allting fördröjdes 2 dagar, och sedan upptäckte dom att en stent var verkningslös, så dom opererar in en pacemaker på honom istället, vilket görs just idag, onsdag 26 december...

Vi alla håller tummarna för att allt skall gå bra för honom, och hoppas han kommer hem snart igen... Och med detta så avslutar jag, med att lova att imorgon skall jag inte babbla ett endaste ord om sjukdomar, annat än om man får sjukdom av thailändsk mat.... Ty DET skall rapporteras omgående...Hahaha....

Handskak


Chaiyaphum MMMCDLII-A, Thailand
26 december 2018

Jag fann detta på facebook idag, tyckte att det var värt att dela med Er andra, trots att det är politik..... Men detta är tydligen vad vi vill idag i Sverige..... Läs och begrunda, visst fan är det hemskt... Och det värsta är att det redan har börjat sedan ett par år tillbaka...

Gregor
----------------------------------------------------------------
Rolf Phuangsamphao
Hej tycker nog historia är intressant.
Läs gärna denna av mig författade händelse från verkligheten.
Att tro att dagens vurmande för islam är en ny företeelse är fel. Tyvärr har det varit så länge ... väldigt länge. I vart fall sedan 1922.

NU VAR DET 1922

Detta är en liten men hemsk nutidshändelse knappt 100 år gammal. En händelse som är på väg att upprepas. Inte en exakt repris, men Europa kommer att stå inför samma krafter och samma ideologi inom en relativt snar framtid.

Historien kommer att upprepa sig. Europas kvinnor utsätts idag för systematiska övergrepp. Våldtäkterna har ökat lavinartat och förövarna är nästan uteslutande unga muslimska män. Även våra barn, oavsett kön utsätts för samma ”kulturberikande” illdåd.

Våra bostadsområden brinner, våldet härskar och de som klagar eller skriver nedlåtande om invällarna, de som vill kasta ut bidragsturisterna som inte är annat än lycksökare, kriminella och islamister jagas och blockeras på t ex FB och i verkliga livet.

Alla som dristar sig till att agera utanför den smala och politiskt korrekta åsiktskorridoren blir av med jobb och/eller hängs ut som Nazister, islamofober och rasister.
Intressant i sammanhanget är att man stämplar nazismen som högerorienterad då kan jag upplysa eder om följande: Hitlers parti hette Nationalsocialistiska partiet och låg på vänsterflanken, då det hade en socialistisk ideologi. Socialdemokratin och den rasbiologiska ideologin har vi väl alla hört talas om. Om inte googla.

Innan vi förflyttar oss till sept 1922 vill jag bara påpeka att islams Jihad kostat ca 270miljoner människor livet hittills och fortsätter som inget hänt varje dag. 270 miljoner människor är 462 människor per dygn i 1600 år förstår ni vidden av det.

den 9/9 1922. Plats: hamnstaden Smyrna, som ligger vid Egeiska Havet. I Smyrna, som omväxlande tillhört Grekland och Turkiet, och numera, sedan 1922, tillhör Turkiet och döpts om till Izmir, fanns vid den här tiden en stor grekisk befolkning på ca 400 000 män, kvinnor och barn. En del av dessa var flyktingar från andra delar av Turkiet.

När turkarna den 9/9 1922 intog Smyrna gick man från hus till hus och mördade och våldtog. När vinden vände så att den blåste mot havet, så att den lilla turkiska stadsdelen på andra sidan staden inte hotades, hällde man fotogen över byggnaderna och tände eld på dem.

De överlevande grekerna från massakern hade samlats på kajen, och blev nu fångna mellan eldhavet och vattnet.
De hade att välja mellan att förtäras av lågorna eller hoppa i vattnet och eventuellt drunkna. Ute på redden låg franska, brittiska och amerikanska örlogsfartyg till ankars. De hade stränga order att inte ingripa utan förhålla sig neutrala (vilket de sedan inte gjorde när serberna behandlade bosniska muslimer på liknande sätt). Detta kallas politik!

Greker som lyckades simma ut till fartygen hindrades att ta sig ombord. Engelsmännen hällde kokande vatten över dem och på de amerikanska fartygen spelade musikorkestern på högsta volym så att besättningen inte skulle höra skriken från drunknande greker.

Det berättas att hamnen var så full av lik att när officerare var bjudna på middag på något annat fartyg, så blev de ofta försenade eftersom lik ofta fastnade i propellrarna på sluparna.
Detta är något som de flesta inte har en aning om, men som är viktigt att veta, historien upprepar sig oftast.

Västeuropa och Sverige islamiseras med en rasande fart. Bilar brinner återvändande krigsbrottslingar hyllas och får en frizon i Sverige. Kvinnor och barn våldtas 57 sk No Go Zoner där kriminella regerar tillsammans med islamistiska fundamentalister.

Områden där stolliga imamer sprider islam en ideologi som inte hör hemma i ett modernt samhälle. Allt detta sker medans politiker och rättsväsende inte agerar utan låter detta ske, precis som besättningarna på örlogsfartygen den 9:de sept 1922 inte agerade.

Hoppas ni förstår vartåt det lutar med en rasande fart.
Vidare förstår jag att de enda som kan vända detta är folket själva, ingen annan kommer att hjälpa till, speciellt inte politikerna.

Med vänlig hälsning
ROLF


Chaiyaphum MMMCDLII, Thailand

26 december 2018

90,3 kilo – 90,3 kilo (25 km) 1 timme 27 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,600 (nedåt)



Vad 1 dåre kan förstöra,

kan inte 10 vise män reparera!!

Ja julaftonen då. Jag gick upp redan kl. 04.35 och började med arbetet vid datorn, sedan blev det en TV-show på datorn, och samtidigt intaga frukosten. Klockan 08.00 så vart jag startklar för cykelturen, och fick hojja ensam då Håkan hade gäster. Men inga problem, brukar ju faktiskt cykla mest ensam, då gubbarna är här halvtid på sin höjd.

Sedan blev det en repa ned på stan till Bens Bar med laxen och osten, som Ben skulle skära och förbereda. Och sedan till banken för diverse uppdrag för jobbet mitt, hemma i Sverige... Jag bakade sedan snabbt med hjälp av Santa Maria Vörtmix en rejält stor limpa med vörtbröd.

Jag kan säga direkt, att jag hade innan dess, dagarna innan alltså, totalt bakat 4 bak med vört-bröd, och gjort egen kryddlösning med Nejlikor, Pomerans, och Ingefära. Men de jäkla satserna reste sig aldrig. Hade jag varit smart så skulle man ha blandat i en tablett med Viagra, så kanske degen hade "rest" sig.....

Men jag misslyckades och det blev noll jäsning. Så jag vart nervös nu, samma dag som jag MÅSTE prestera vörtbröd till julafton. Men jag behövde aldrig oroa mig, brödet blev stort, mjukt och härligt, och smaken var grandios. Varför det fungerade denna gång vågar jag knappt spekulera i, men receptet föreskrev 50/50 med vetemjöl och rågsikt, medans alla de andra recepten ute på internet föreskriver enbart rågsikt....

Jag kom undan med äran i behåll i alla fall.... Jag var sedan hemma och myste fram till klockan 15.00, när jag stack ned med resten av matvarorna till Bens Bar, och förberedde tjur-rusningen från gästerna, som skulle ske klockan 16.00 när alla skulle komma.

Men allting fungerade finfint, pengar bytte händer, och munnar stoppade käk i mun, ihop med allehanda spritsorter. Och jag själv fick faktiskt i mig väldigt mycket olika sorters sprit. Jag började med en Baccardi-coke, sedan en San Miguel (öl), sedan 4 stycken Baileys likör, och avslutade med en smidig irish coffee.



Det fick sedan vara bra med det, och utspritt som det var under nästan 6 timmar, så kände jag knappt någonting, och mådde prima... Vi hade vådligt trevligt, och vi var denna gång nytt rekord i ätande människor, vi var alltså 23 stycken. Tur att jag köpte 2 stora laxsidor, ty laxen gick åt som smör i solsken.

Men som jag berättat tidigare, så vart jag ute efter att lura de thaidamer som inte ville betala, bara smyga fram och stjäla mat. Ben övertalade mig att göra detta på hans sätt, så vi satte fram det antal tallrikar som gällde, alltså 23 stycken... Sedan när folk satt sig ned och käkade, så kom Ben ut, och lade upp en portion med lax på varje tallrik.

Så med detta kunde jag skita i vilka som åt, betalande eller inte betalande. Alla som betalt fick sin lax i alla fall, och om dom ville ge "sin" lax till någon snåljåp som inte ville betala, så var det ju inget att bry sig om. Dock så var sillen alldeles för lite av, så där måste jag göra bättre nästa år.

Jag vet att Ben gjorde lysande affärer denna julaftons-kväll, och min egna lilla nota hamnade på nästan 1.300 baht och det var ju enbart spriten då. Inklusive Yongans Bailey plus en baccardi-mango-sprite.... Men väl värt det, vi firade ju jul... Det blev lite allsång när Ingemar (Cheta) hade fått intagit tillräckligt med brännvin. Men denna julafton, så blev det tyvärr ingen sång om den berömda "gurkan i musen", på den finska festen, melodi Apladalen i Värnamo.....

Jag körde hem med min motorbike runt klockan 09.00, och Yongan körde hem bilen samma tid, och allt gick bra, och man var kanon-mätt, jag över-åt som vanligt.... Kom hem och lade mig vid 22.30:tiden, och fick ligga och vrida mig i sängen sömnlös, trots att jag var utmattat trött, fram till klockan 02.00

Natten blev alltså värdelös, och det är alltid så för mig när jag druckit alkohol... Så det brukar ju vara en anledning att jag ofta inte dricker alls... Jag brukar då mestadels skylla på att jag är gammal, jag är hjärtpatient, jag har förstorad prostata, jag har för högt blod-tryck, jag har ljumskbråck, och mitt sockervärde är oftast för högt. Så jag brukar komma undan sprit-drickandet ganska bra faktiskt.... hahahaha!!!

Handskak


Chaiyaphum MMMCDLI, Thailand

25 december 2018

89,5 kilo – 88,9 kilo (33 km) 2 timmar 1 minut

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,601 (nedåt)



Fiskar man på alltför grunt vatten,

 så får man krabbor.....

Nu är det eftermiddag när detta skrives, och jag har hämtat mig såpass, så jag inte tycker det känns kul att skriva om julafton nu i dag. Låt oss få denna trista juldag förbi oss, och sedan skall jag imorgon annandag jul ha ett gött kapitel redo för Er gällande julaftonen på Bens Bar...



Man skall nog hålla med sin fru i det mesta, speciellt hushållsarbete...







Ja Yongyut har ju nu sedan 2 månader tillbaka fått hela pengasumman för maten på ett bräde, och aldrig har jag sett så många nya blommor och krukor i vår trädgård. Stålarna bränner hett i hennes fickor, men man kanske skall vara glad att dom går på blommor, istället för på menlösa kläder....



Ja här har vi ett exempel på hur thai ser ut när dom vill visa att dom minsann inte jobbar på risfälten, de visar stolt upp ett vitt nylle för sin omgivning, och får smackande beröm från densamma, och alla inser att hon befinner sig en bra bit upp på näringskedjan, och arbetar absolut inte ute i solgasset, hahahaha!!

Annars om vi avslutningsvis skall tala om trista saker som vädret, så är tiden ur led även här i Thailand. December brukar vara den i särklass kallaste månaden på året, likaväl som april brukar vara den varmaste. Jag pratar nu då om här i Chaiyaphum. Vad det gäller regnperioden i september, så är ju alla dessa företeelser förskjutna ju mer söderut du kommer....



Så december i år har varit hett ett flertal dagar faktiskt, och min elräkning kom aldrig ned på 1.100 baht, utan stannade tyvärr på höga 1.944 baht som lägst... Och regnperioden kom väl snarare i oktober här i Isaan. Nere i Hua Hin brukar det ju annars vara regnperiod i oktober, om jag fattat det hela rätt och riktigt,,, men kanske det försköts där också?

Så nu skall vi se vad som händer när april kommer, och se om det blir hett som sattan då, eller om det blir svalt. Klimatet ändrar sig här, likaväl som det mesta förändrade sig hemma i Göteborg med start början 1980;talet..... Med sjöar som icke längre lade sig, och natur-isarna försvann alldeles där.... Och vissa vintrar producerade inte ett gram med snö i Göteborg, bara regn och rusk...

Handskak


Juldagens morgon........



Kan jag återkomma lite senare idag,

måste smörja maskinen lite, så allt oK...

Handskak


Chaiyaphum MMMCDL (3.450), Thailand

24 december 2018

89,5 kilo – 88,9 kilo (23 km) 1 timme 35 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3.609 (uppåt)



Det är enklare att höra en hemlighet,

än att behålla den!!

Vaknade just, och har käkat frukost, 2 mackor med ost, plus 1 fingerbanan och en kopp kaffe. Julafton också idag, och har en massa att pilla med, innan jag kan lägga huvudet på kudden här hemma, och sova bort natten som kommer.... Jag kommer ju imorgon att skriva om julafton, så jag skriver inte mer om det här nu idag.

Annars, så är det befriande lugnt överallt ute på köpcentra, och på stan för övrigt. Man är ju van vid julrush bland barn, julrush bland föräldrar, julrush för alla bilar, och julrush för köpmännen. Alla bidrager i en grym symbios, där ingen fattar den andres roll i hela jul-hysterin. Ja västerlandet är helt enkelt ofattbart korkat vad det gäller julen.

Affärsinnehavarna skyller ju många på, och föräldrarna skyller ju andra på, och barnen skyller väl de flesta på. Men jag ser nog mer att i begynnelsen, så skapade någon någonting, och det var ett behov. Här handlar det ju för fasen inte om hönan och ägget, utan här handlar det om att skapa ett behov.

Därför är skolan den stora boven i detta drama med julafton och julrusherna. För om vi inte hade haft skolan, så hade den där uppfinnaren icke fått utbildning, och blivit kunnig nog till att kunna uppfinna ens ko-mjölk... Så stort buhhh för skolan. Sedan kom entreprenören kanske, och såg möjligheten till den produkt som uppfinnaren just presenterat.



Entreprenören hittade vägen till att sälja till affärerna, som i sin tur lyckades med konst-stycket via mördande reklam, sälja till idioterna som hade barn. Barnen, slutkunden oftast, hade ju inget emot alla nya prylar, och kunde antagligen redan namnet på dessa, innan dom ens låg på hyllorna i affären.

Så ett stort samfällt buhh till skolan, så kanske islam och muslimerna gör rätt som bränner böcker, och bränner lärda människor, ty dom är farliga. Och se resultatet i dessa islam-länder, där så firar dom inte jul, ty där finns inga julklappar, trots att det finns föräldrar, och där finns inga affärer, som säljer julklappar.

Så med detta sagt, och jag skriver varje år likadant, det känns avskyvärt att veta, att det det placeras 20:tals med julklappar till varje barn under granen, och det läggs tusentals kronor till varje unge i julklapp.... Och sambandet mellan att en israel föddes den 24 december nån gång för 2.000 år sedan, och ett par nya skridskor känns oerhört långt borta....

Dock tycker jag som en ren ceremoni eller högtid, att man skall fira jul, jag gillar julen, den var alltid ett likhetstecken med lugn och ro, när man väl klarat av alla hjärtattacker, och hysteri dessförinnan.. Man satt där alldeles utmattad och ville bara somna, och sova fram tills jobbet blev aktuellt igen på måndag.....



Jul här i Thailand är rent av perfekt för en gammal ateist som jag själv. Thai skiter fullständigt i jul, affärerna de hänger upp girlanger och kulor lite här och där, allt i akt och mening att kunna sälja dessa till de boende falangerna, och till de stupida thaiarna, som kanske tror dom är upplysta och “inne”, bara för att dom har falang-prylar hängande i sina trädgårdar..  

Men annars så brukar de flesta här, hänga lite kulor i trädgården, många falanger har även en plastgran, vi brukar försöka att käka lite go julmat. Men det har tyvärr blivit mer och mer PK numera, att man skall äta thaimat under julen, och helst förneka att det finns en jul. Många inbillar sig att man blir mer poppis och i "takt med tiden" då.

Idioterna som jämför thaimat med julmat, till förmån för thaimaten (FÖRSTÅS), är ganska många... Vad dom tycker innerst inne vet ingen, ty dessa fegisar vågar aldrig någonsin säga vad DE SJÄLVA tycker, utan de är som papegojor, de tycker det som Expressen och Aftonbladet påyvlar svenska folket, hurra för den grejen.... Sossarna lyckades till sist, trots att dom egentligen inte kunna bedriva sin politik på många år nu, men det lever kvar i hela uppbyggnaden av det svenska samhället.....

Handskak


Chaiyaphum MMMCDXL, Thailand

23 december 2018

89,6 kilo – 88,9 kilo (20 km) 1 timme 15 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3.606 (uppåt)



Varje mor tycker hennes barn är vackert..

Fick mail precis från mitt barnbarn Felicia, jättekul. Och hon skickade några foton på mitt barnbarnsbarn Siri..... Nästan så jag tror att man kan hinna med ett barnbarnbarnsbarn innan dags att kola vippen.... Men frågan är om jag hinner bli runt 87-88 år i ålder, vilket det nog kräves med tanke på åldern... Jag bifogar foton på flickebarnet..





Göra risgryns-gröt, ja inte jag i alla fall, men om det till äventyrs är någon som bor eller är här nere i Thailand nu, och skall fira jul, och gärna vill ha risgryns-gröt, så har jag hört att man skall blanda knåde-ris (khaao niaao) och mjölk, och att det skall funka och bli gott. Jag kommer aldrig att prova, liksom jag aldrig heller kommer att äta Lutfisk, vilken är mesigt slafsigt äckligt i min smak i alla fall..

Vi brukar klaga på polisen i Thailand, trots att dom egentligen är jäkligt trevliga, en skojig grej som handlar om thaipolisen, och hur en kille blev av med sitt körkort. Upp till var och en att tro på detta, hahaha!!

Citat
Jag blev stoppad av polisen som påstod att jag var berusad. Jag försäkrade att jag inte druckit en droppe. Så jag fick svara på några frågor som skulle visa om jag var nykter eller inte:
-Om du åker på en mörk väg och möter två lysen, vad är det?
-En bil.
-Ja, men är det en Merca, Audi eller BMW?
-Ingen aning.
-Då är du full.
Om du möter ett lyse, vad är det?
-En MC.
-Ja, men är det en Honda, Kawasaki eller Harley?
-Ingen aning.
-Alltså är du full.

Nu var jag förbannad så jag ställde frågan till honom:
-Om du ser en kvinna i ett gathörn med nätstrumpor, högklackat och kort kjol, vad är det?
-En prostituerad.
-Ja, men är det din dotter, fru eller morsa?
Sen dess har jag inget körkort...
Slut citat



Lördag idag, och en underbar dag har återigen gått i graven, och kommer aldrig mer åter över min horisont. Jag är i alla fall himla lycklig över att jag ser varje dag, fortfarande som en “möjlighet”, som en “chans” till att få något gjort, och må bra bara av den grejen. Ja, jag har ju som alla andra saker och ting som bara “dyker” upp, typ problem som måste åtgärdas.

Men jag är i den fantastiskt underbara sitsen, att det mesta kan jag åtgärda själv, ELLER så har jag goda vänner att fråga, och bara att kunna få sina problem lösta och avklarade, är en go känsla av frihet i mitt liv. Det har t.om. blivit så att jag kan hjälpa andra människor med olika saker.

OK mestadels VISA-frågor, men även rent allmänna saker som fixa körkort här, fixa bankkonton, och fixa gula husboken, och kanske Thai ID-kort... Det känns bra att vara 67 år i ålder, och fortfarande få frågan och undringen, om jag vill hjälpa till.... Med detta så är det good night nu, och sängen väntar på fabbro......

Handskak


Chaiyaphum MMMCDXL, Thailand

22 december 2018

89,6 kilo – 89,1 kilo (33 km) 1 timme 58 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3.605 (nedåt)



Pub-ägaren älskar fyllot,

men skulle aldrig låta honom gifta sig med sin dotter...

Fredag idag och det vart en underbart trevlig dag med gott väder och trevliga vänner. Cyklade 3 mil med Håkan på morgonkvisten. Hann knappt duscha, och sedan så bar det av ned till Bens Bar med honom, och vi ringde med York-mannen också. Risto fanns redan på plats, och därnere så satt där redan 2 stycken okända svenskar med fruar och käkade,m vi pratade dock icke med dom.

Skoj med så mycket skandinaver, ja ty det satt faktiskt en dansk i baren också och sög på en öl... Jag käkade en Kebab i bröd med potatismos, riktigt kanon-gott... De andra slafsade alla 3 wienerschnitzel, och vi alla trivdes gott. Jag drack sötdricka till maten, men till efterrätt, så blev det en uppfriskande Irish coffee.....

Jag åkte sedan hem när allt var klart, bara för att finna att mina stålar från Sverige hade kommit, ja detta Transferwise är fantastiskt. Jag skickade vid 17;tiden igår, och det kom alltså klockan 14.00 hit till mitt konto på Bangkok Bank klockan 14.00 idag.. Det blev en bra döse med pengar, ty jag hade turen denna gång att kunna skicka BÅDE min pension, och mina container-pengar på samma gång.

Jag fick sedan göra en runda som heter duga för att fördela stålarna, och betala mina räkningar o.s.v. 4 banker plus elräkning, vattenräkning, samt internet-räkningen. Sedan in och på hemvägen betala bilförsäkringen, som ju går ut den 28 december 2018... Men gott att det är klart med den grejen i alla fall...



Jag passerade sedan Bens Bar och halkade in där igen, bara för att finna en kille (blåögd) sitta där med sin fru. Han sade; Du e la svensk va?.... Javisst, svarade jag. Du heter Gregor? Ja svarade jag hur? Jag satte mig ner och språkade med honom. Han hette Christer, och han var kompis med Kongo (Christer Jäverbrink) hemma i Göteborg, som jag också känner väl, och har varit hemma hos 2 gånger nu tror jag!!

Han ville ta foto och överraska Christer hemma i Götet. Ja det är kul när man blir så förknippad med en stad så människor kan ens namn..... Mycket trevlig kille i alla fall, och vi satt där och tjötade i nästan 45 minuter, innan det blev dags för mig att ta mig hemåt, för att avsluta dagen hemmavid....

Nu närmar sig julen med stormsteg, och det skall bli görkul med 22 betalande på julbordet, plus 18 stycken som skall käka thaimat som jag inte behöver organisera alls.  Mitt stora problem tidigare var ju laxen, vilket jag berättat om redan tror jag. De som inte betalar bland thai-fruarna, har ju radar-fokus på laxen.

Och tidigare så har dom smugit upp och käkat av laxen, med resultat att vissa av de som betalat inte fått tillräckligt. Och det är ju inte lyckat. Men i år så har jag funderat ut följande “indian-trick” då.. Jag skär upp laxen i skivor som vanligt, men jag kommer att fördela laxen redan från början på de 22 betalande tallrikarna. Bra va, så skall dom tas....

Handskak

Chaiyaphum MMMCDXL, Thailand

21 december 2018

89,7 kilo – 89,3 kilo (28 km) 1 timme 38 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3.638 (uppåt)



Om du förlorar din själv-respekt,

så förlorar du också respekten för andra...

Ja torsdagen var en go dag i sakta mak återigen. Blir tyvärr mer och mer facebook, och de vanliga kollisionerna emellan turisterna, och de som bor här fast i Thailand. Synen på det som folk ser är uppenbart helt olika, allt ifrån politik till kultur, vilka ju är dom riktiga stötte-stenarna tydligen.

Ja många människor idag, kanske mig själv inkluderande, har jäkligt svårt att ta åt sig och lära av andra. Det är bara “vissa företeelser” som man är beredd att lyssna på, och ta in och lära av, och det är då oftast; Expressen, Aftonbladet, TV-sändningarna. De flesta baserar hela sin kunskapsbas på dessa media plus att dom googlar för det vilda.

Fan med tanke på vad som ryms i en normal hjärna, och vad som gemene man orkar trycka in och lära sig i sitt liv, så måste det vara sattans tomt i skallen på väldigt många människor. Men som någon försvarade sig med; - “du fattar inte,,, tiderna har förändras, man behöver inte ta in och minnas någonting längre”..

Jasså svarar denne idioten, varför då; - “ Ja men du kan ju gå in på datorn och hitta precis allting du behöver veta där, så varför anstränga sig och lägga på minnet? Det är ju bara dumt och gammal-modigt”.... Så du menar säger jag, när du kommer och skall börja ett nytt jobb, så måste du sätta dig och googla då eller, eftersom du ju inget lärt i skolan, eller ifrån böckerna”?

Ja men DET är ju skillnad! Jasså svarar denne idioten; - “Är det dags att börja lägga på minnet då när man får ett nytt arbete, och sedan under resten av livet, så skiter man i det, och bara pratar efter det att man googlat”? Vilka kul samtal ni har pojkar, vilka goa samtal!! Ja det blir ju grymt givande, när jag pratar historia, eller geografi, eller vilken kunskap som helst, och det blir tyst runt bordet, ty elektriciteten gick åt helvete och mobilen/datorn slocknade!!

Så I alla fall på facebook, så skriver turist-mupparna hur bra det nu är att det kommer till val i Thailand i februari. Folk som bor här, delar ju icke alls den uppfattningen. Vi som bor här skiter ju helt i svenska PK-industrin, och kan ju mer klart se och inse, hur bra landet blev över en natt när kuppen kom här 2014....



Detta medans som sagt var, turisterna våndas och yvas, och tycker synd om de thailändska medborgarna. Thaiarna själva ligger ju "dallrande av rädsla i sina kojor, och vågar inte gå utanför dörrarna, vågar inte parata med varandra, av rädsla att militären skall ta dom. Vågar heller inte visa glädje ty då kan ju militären ta dom".

"Och de ser med vånda sin egna valuta, den thailändska bahten störtdyka i en hemsk ekonomisk mastodont-virvel. Allt är becksvart för dom, och frågan är om thailändarna kommer att överleva morgondagen, utan att en demokrati kan formas igen här i landet". Under tiden strömmar svenska turister hit allt i akt och mening att rädda thaiarnas ekonomi, med sina enorma turist-resurser...

Samtidigt så skapar turisterna nya trådar nästan varje dag på facebook, där dom klagar på att thaiarna börjat lägga in tips/dricks på restaurant-notorna.. “Här skall fan inte betalas någon tips, har aldrig gjort det förut”... Man klagar på scams av olika slag, och framförallt, så har det blivit väldigt poppis sedan PK-media hemma i Sverige skickat ut sina "agenter", för att avslöja gubbarna här nere, som har mage att betala damerna för att få sig ett nummer...

Ja dessa svenska turister vill helst förvandla Thailand till ett svenskt innanhav, med samma stupida värderingar som vi fastboende ville så himla gärna fly ifrån... Så anledningen att vilja åka på semester till Thailand efter det att man förvandlat Thailand till Lilla Sverige, påminner mig mest om grejen med våra falang-kvinnor hemma i västländerna.,

Ja dom blir kära säger dom, gifter sig med sin kille. Sedan börjar hon påverka honom, klaga på honom, tjatar hål i hövvet på honom, och sakta sakta.. ibland snabbt som ögat, så förvandlas hennes äkta man,, och blir så som hon önskar och ber om. När förvandlingen är fullbordad, så skiljer hon sig sägandes;”Fan va tråkig han blev”!!! Och gifter om sig med massmördarn inlåst på Hall, hon säger som i förbigående; "Han är i alla fall en riktig karl"....

Handskak


Chaiyaphum MMMCDXL, Thailand

20 december 2018

89,9 kilo – 89,6 (32 km) 1 timme 58 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3.602 (nedåt)



En sparare är bättre än en tjänare!!

En grymt kul dag, där vi vart inbjudna till Anders D. som ju bor i Khon Sawan cirka 4,5 mil härifrån paradiset Chaiyaphum. Han ville ha över oss och skingra sin ödslighet, och bli uppmuntrad, Han tycker att bara man får en göteborgare innanför dörrarna, så blir livet bra mycket roligare att leva.....

Så jag, Håkan och Ingemar åkte dit upp med våra fruar, Först var tanken att vi 3 killar skulle komma ensamma, sedan ville damerna åka med, och då gick inköpen att ta med sig ifrån en flarra vin, till myckna saker som skulle tas med. Typ frukt av allehanda slag, och dryckjom i mängd.... Dom e ju bara för goa våra damer, men just detta gäller ju antagligen alla världens kvinnor..

Anders hade trimmat ihop en maträtt som jag varken vet vad den heter, eller hur det uttalas, eller ens ätit förut. Han erkände sedan att detta var ett “slagverk”, som hans fru hade knåpat ihop. Alla åt med god aptit, och det det var kanongott. Bortskämde gubben (jag alltså), jag tyckte det var alldeles för starkt för mina högt försäkrade och finstämda stämband.

Men efter det att jag lipat en stund, så tog Anders fru, hon som gjort maten, min tallrik och daskade på kokosmjölk, och det gör ju alla maträtter riktigt goa, och detsamma hände med denna. Den blev riktigt god, och jag käkade friskt även en påfyllning. Vi fick en riktigt kul eftermiddag, och efter lite intag av alkohol, så blev alla lösmynta.



Dock så kunde vi inte riktigt få rätsida på den alltid sjungande Ingemar A. Han hade lite slagsida, och behövde mer brännvin, innan han kunde släppa loss med de vanliga “Gamla Nordsjön”, och den goa om finnarna som tävlade med en gurka i muffen på en flicka, melodi Apladalen i Värnamo..... Ja just den...

Jag själv hasplade i mig 2 stycken Gin och Tonic, 1 liten Cjhang öl, samt en irish Coffee, och jag noterade att där också blixtrade förbi 2 flarror med whisky. Så grabbarna blev bra på örat, men som sagt var, det var inte tillräckligt för att få igång skönsången... Han blir mer och mer svårflirtad Ingemar numera, innan han börjar sjunga. Förr kunde han dra en låt bara han luktade på en grogg..

Framåt eftermiddagen så blev det dags för våra kvinnor att ta oss med hem, och det var precis lagom. Jag kände mig exakt lagom "go", och alkoholen hade gått ur min kropp redan klockan 18.00, så jag hoppas det blir en go natts sömn nu snart när jag skrivit klart detta.. I min frånvaro skall också sägas, så fungerade allting bra uppe i Skövde med Thailand-containern. Så jag slapp komma hem till panik.

Jag struntade för övrigt idag att cykla, en dag kan man ju strunta i det tyckte jag.... Jag gick upp tidigt, klockan 04.10 redan så jag skulle hinna med allt, men när jag var klar klockan 07.15, så var Håkan fortfarande i sömnläge, Han kravlade sig ut med kaffet klockan 07.45, och förklarade att han hade så mycket att "göra", så han hoppar cyklingen idag. Detta gjorde att jag tappade sugen, så det var inte mitt fel gott folk, skyll Håkan för eländet...

Handskak

Chaiyaphum MMMCDXL, Thailand

19 december 2018

89,3 kilo –(0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3.611 (nedåt)



En vindpust passerar förbi,

men ett ord det fastnar!

Jag fick ett telefonsamtal ifrån Yongan när jag satt här vid datorn idag. “You home”? Frågade hon. Yes svarade ju jag. "Postoffice come soon", säger hon.. gå ut på gatan and look.. OK OK.... Jag vet ju hur det fungerar här där jag bor i Thailand. Postkillarna som alltid kommer med sina motorbikes och lämnar brev och paket. Dom vet inte vad knacka på dörren är för nåt!!

Dom gör på följande sätt: Dom tutar som fan på utsidan på gatan, och vill att man kommer ut och tar emot paketet då... Jag som svensk i bästa fall kanske hör ett tutande, men skiter oftast i det, det kan ju gälla vem som helst ute på gatan... Men i takt med att killen bara fortsätter att tuta, så blir man förbannad och vill gärna gå ut och klappa till fanskapet.

Öppnar dörren och fattar omedelbart; fasen han står ju ute vid min grind, det gällde ju mig... Eller så står han där och gapar och ropar, ja som en idiot. Han ropar nog tills han blir hes. Jag brukar helt missa det, ty jag sitter oftast med hörlurarna, och kollar på en movie eller nåt sånt. Men han ger sig inte. Antingen så kommer grannen in och knackar på dörren...Och förklarar att en stolle står och ropar på mig på utsidan, jag ser då postkillen..

Eller så ger han upp, skiter i mig, åker ned till en granne, eller till föreståndaren på området, och någon av dessa får kvittera med mitt namn, och ta emot paketet.. Ja så funkar det här. Vad som INTE fungerar här är att även om du installerat en dörr-ring-klocka, så finns det ingen thai här som vet vad detta är, så de kommer aldrig att nyttja den, och de kommer heller aldrig att våga gå in på tomten till dörren, och knacka.



Detta ingår icke i thaikulturen tydligen.. Så man får vara vaksam ut mot gatan. Jag satte mig i alla fall i soffan och väntade, tiden gick, jag kände för att ta mig en lutare, lade mig ned, och efter en bra stund, så vaknade jag till utav att någon ropade lite försiktigt på utsidan. Jodå där stod postkillen med ett paket.... till mig....

Jag fick kvittera med att skriva med fingret på hans mobiltelefon. Gick in och öppnade paketet, det var mina 2 stycken shorts jag handlade ifrån Lazade co.th. Dom var kanongoa och var i mer typiskt tygmaterial. Mina andra shorts som jag har på mig här inomhus köper Yongyut billigt ute på stan för 150 baht eller nåt sånt.

Jag vet inte vilket material det är, men det måste vara gummi eller nåt sånt, ty efter maximalt 4 timmars användande, så luktar dom äckligt unket, och man känner sig som en skitgris.. Så med dessa nya om de är OK  så skall jag handla 6-7 stycken till, och slänga de andra när Yongan inte ser på. Ja hon kommer att lipa hon älskar ju återanvändning. Men återanvända begagnade shorts ligger inte för mig, skitäckligt...

Jag bakade idag igen en ny sats med Vörtbröd. Gårdagens omgång blev kompakta och nästan hårda som ett mordvapen. Jag tror det fallerade med jäsningen. Så idag körde jag igång en jäsning tvärtemot receptet, och fick igång torrjästen med vattnet och sockret rejält..

Det blev en rejäl framgång, men jag gjorde 3 limpor, och först när jag gjorde 3:e limpan så kom jag på varför dom blev så pass hårda.... Jag halverade tiden i ugnen, sedan blev dom helt OK..... Så nu skall jag i morgon köra en tredje sats, och hoppas på det bästa brödet hittills.

Handskak


Chaiyaphum MMMCDXL, Thailand

18 december 2018

89,3 kilo – 88,7 kilo (26 km) 1 timme 29 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3.626 (uppåt)



När en moder skriker åt sitt barn “oäkting”,

ja då kan man tro henne!!

Idag började det med att jag försov mig, ja kan man försova sig som en gammal sleten pensionär? Nä det kanske man inte kan på riktigt. Men jag känner det nu för tiden, att om jag sover förbi klockan 05.00, fram till som idag kvart i sju, så är det 1 timme och 45 minuter som för evigt är borta, och förlorade från mitt liv.

Och hålla på med den grejen flera gånger ligger inte för mig, tids nog ligger man i den eviga vilan, och kan förlora hur jäkla mycket tid som helst, och det drabbar ingen. Men det började så för mig, och sedan kom jag aldrig riktigt ikapp. Allting kom på undantag, och allting blev försenat, och till slut så struntar man i allting. Och i den röran försvann dagens kapitel också.

Jag vill med detta avsluta och beklaga, och lovar att jag redan nu i skrivande stund skall starta upp morgondagens nya kapitel, så det blir lite att läsa imorgon på utsatt tid. Nu blir det inga mer förseningar, jag kan inte skylla på annat än alla dessa pisse-stunder jag har under nätterna, det är förlamande utmattande, och därför kommer det “sova över” som ett brev på posten..

Handskak

Chaiyaphum MMMCDXL, Thailand

17 december 2018

89,8 kilo – 89,4 kilo (28 km) 1 timme 41 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3.623 (nedåt)



Att ha ögon i nacken har man hört,

men ögon i arslet?

Ja, som ni ser på fotot, många djur lever ett lurigt liv, inte bara människor som ljuger och bedrager, och är illusionister, även djuren är åt det hållet. Javisst ja människan är ju ett djur, även om dom kristna tror att vi är på något konstigt sett, en högre varelse än djuren p.gr.a. att vi har en Gud, medans djuren inte har annan uppgift än vara föda, åt oss människor och varandra....

Jo jag halkade ju ur spår som vanligt igen, kolla fotot ovan.. ögonen på larven sitter INTE på huvudet, de sitter bak rumpan. Detta för att lura rovdjur, att hugga rumpan istället för huvudet, och ge larven chansen att undkomma levande, och kunna reproducera sig... Ja naturen är påfundig och klipsk......



Ja Thailand som semestermål för vilket ändamål man än väljer, kan ju vara en besvikelse och inte bara glädje..... Tänk träffa en vacker dam här..... Och när det blir “aktuellt”, så ser man vid ett specifikt tillfälle (läs fotot ovan) DÅ får man antagligen livslånga men för livet.

Många gnäller på sjukvården här (jag tillhör en av dom), men snacka om att dom är duktiga på att förvandla pojke till flicka, flicka till pojke, att fixa bröst, läppar, både uppe och nere, och fixa kindben, höftben, och midja...

Söndagen idag kommer att bli en stilla dag med lugn och ro... Ibland avundas jag min vän “Birger” som bor ute till “vänster om dyngestan” på landet. Han har alltid en hel del att göra på dagarna, även om han inte skriver om det. Jag har inga kräftor att döda, föda eller omplacera...

Jag har inga getingbon att ta kål på. Jag har inga hönor att mata eller käka. Inga staket att gjuta “stolp” till, och ingen sand att “kärra”. Och inga hundar att valla ute på risfälten. Så inte undra på att jag blir lite fetare för varje år, och Birger blir mer och mer som en smärt åldring i snäva shorts...



Men kanske vi alla är lyckliga på det liv vi själva väljer.? I brist på att ha något annat att göra än att vänta tills onsdag, när jag har nästa lastning till Israel (container), så får jag nog sysselsätta mig idag, med att äntligen starta upp vörtbröds-baket efter debaklet från igår, med det äckliga brödet jag fick då, och den enorma besvikelsen..

På tal om sysselsättning, kanske kan vara av intresse att veta vilka shower och TV-såpor jag laddar ner, och följer här i mitt liv i Thailand, dom är i dagsläget, och betänk då på att jag har det absolut senaste, oftast en hel säsong tidigare än svensk TV har...;
Vikings, The profit, The Apprentice UK,  Texas flip n move, Survivor USA + Survivor AU,  

Storage Wars, Snake city, Shark tank, Million dollar listing (både NYC som L.A.).  Law and order, Judge Judy, Hells Kitchen, Gold Rush, FBI, Flera olika “flip-shows”, American Pickers. Sedan tillkommer det massor av TV-program som jag inte nämner här, men som startar upp snart igen med en ny säsong.

Förutom detta, så tittar jag varje söndag och måndag på sammandraget av engelska ligan, som ju heter Match of the day, och som är ett grymt bra fotbolls-program, för mig som verkligen gillar fotboll. Jag brukar dessutom ladda ned alla matcherna i champions League.....

Så man kan med lätthet säga, att jag lätt klarar mig bra utan att behöva sitta naglad vid TV;n... Vid datorn har jag friheten att titta exakt när jag vill, vilket skapar en frihet i livet, som är värdefullt att ha...

Handskak


Chaiyaphum MMMCDXL, Thailand

16 december 2018

89,3 kilo – 89,3 kilo (19 km) 1 timme 6 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3.624 (samma)



För mycket ätande och drickande,

leder till fattigdom!!


JAG OCH MITT BRÖD
Idag lördag, så har den dagen mest bestått av att försöka få tag i mitt vörtbröd, som jag skulle få ifrån O Leary´s Rayong. Brödet var skickat till mig via Kerrys freight. Och jag har dålig erfarenhet av den gängen faktiskt. Brödet plockades upp i Ban Phae den 12 dcember. De lovar 1 dags transport.

Men jag VET av egen erfarenhet och snack med dom, att det är rent skitprat. Redan förra året, så räknade jag ut ganska enkelt som lekman, att det kommer att ta 3 dagar att nå mig här i Chaiyaphum. Hur de skulle klara Ban Phae till mig på en dag, föll på sin egna orimlighet. Plockas alltså i Ban Phae...

Sedan köras till Bangkok, det tar 1 dag. Och sedan ligger dom på det MINST 1 dag, och vips så är vi med utkörningen uppe i 3 dagar, och DÅ måste utkörningen fungera. Så jag stack till Kerrys redan dagen efter,. Alltså den 13:e och frågade, men de hade ingen aning om paketet, Jag hade tracking-nummer, men de hade inte ens börjat att notera in detaljerna i sin dator ännu.

Sedan väntade jag tills lunchen idag, efter mycket tjöt och press, och idag är det alltså den 15 december (igår alltså), så sade dom till mig att mitt paket ligger på “bilen” för utkörning... Jag lät mig nöja och tänkte vänta. Satt hemma och väntade i drygt 5,5 timmar, och absolut inte ett skit hände.

Jag stack ned igen klockan 18.00, de stänger 19.00, och började riktigt bråka med dom, men på ett snällt sätt... Jag har aldrig sett en sådan dis-organisation, och dålig effektivitet i hela mitt liv. Jag menar jag satt 1972 redan, på ett rederi och skötte all dokumentation, och fördelning av godset helt ensam av hela fartygslaster.

På detta kontor, så satt det vid datorer 7 stycken flickor, ingen snackade förstås engelska, så hur fasen jag kunde haspla ur mig thai-ord och få dom att fatta, ja DET fattar inte jag, helt kass som jag är på thailändska språket. Förutom dessa 7 stycken flickor, så räknade jag att där var 6 stycken killar också.

Plus ett antal bilar som var ute och levererade paket till folk och företag... Visst är datorer rätt använda en välsignelse, men värdelösa faktiskt när dom hamnar i händerna på folk ifrån dessa U-länder som typ Thailand. Där tar datorn mest utrymme i lokalen, och gör ingen större nytta, mer än att den saktar ned hela operationen....



Till slut efter en dryg halvtimme, så lovade dom mig denna gång att paketet ligger på bilen (igen), och han kommer att leverera snart.... Ja men det sade ni klockan 12.00 sade jag. Men jag ville inte framhärda för mycket, och kanske få problem själv om dom skulle surna till och tappa ansiktet... Ja med den jäkla operationen, så måste ju hela den gängen redan ha tappat det ansiktet antar jag!!

Jag åkte hem, och till slut efter styvt 1,5 timmar, så ringde det på Yongans telefon, och de var på gång och levererade mitt paket, klockan var nu 20.00 i stort sett, och de stängde alltså klockan 19.00... Jag måste ha skrämt dom på nåt sätt, ty de jobbade övertid nu vid detta laget på lördags-kvällen...

Jag öppnade mitt paket, och fick det torraste jävla bröd jag haft i hela mitt liv. Jag skar en macka la en skiva go skinka på, och slängde sedan mackan i sophinken, med resten av den underbara, men svindyra jäkla limpan, den kostade alltså 445 baht (SEK; 125:-).. Skitbesviken var jag och skev till O Learys.

Jag var dock inte förbannad på de stackarna, de vart ju lurade som jag. Men jag sade till dom att jag väntade i fyra dygn på den enormt efterlängtade vörtbröds-limpan, och så är den torr som fnöske.... De lovade mig omgående stålarna tillbaka. Men jag vill inte ta dom på mer pengar, det var inte deras fel.

Men jag sade till dom... - “Använd fan inte Kerrys för gods utanför Bangkok... Det funkar bara inte”.. Sedan avslutades dagen med att jag kunde notera att jag på morgonen, att jag hojjat 36 kilometer, och gått ned till häftiga 88,4 kilo.... Ja snacka om kräftgång här. Men det blir lätt så med det morsan kallade "dålig karaktär"!!!!

Handskak


Chaiyaphum MMMCDXL, Thailand

15 december 2018

89,5 kilo – 88,4 kilo (36 km) 2 timmar 6 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3.624 (uppåt)



Gud vakar över dårarna!!

Japp så är då all uträkning klar med julfesten nere på Bens Bar. Läget är ju, att vi är några som gör lite käk hemma, och tar med oss på festen, och får sedan tillbaka våra utlägg. Ty detta är ju en s.k. “dutch party” eller som vi säger på svenska “knytkalas” (kom just på det nu).. Sedan resten beställer jag ifrån O Leary´s nere i Ban Phae....

Kostnaden per person blir 470 baht, och det får välan anses som en bra kostnad för ett julbord, även om naturligtvis det inte är ett lyxigt julbord, med “allting” där på... Men vi som kommer brukar bli mätta, belåtna, nöjda, och halvfulla, innan det är dags för att dra sig tillbaka, och sova på julaftons natten...

Denna gång så fick jag greppet om även thaidamerna, så flera stycken av dom anmäldes av sina män, att de skulle käka julmat. Tidigare så har det ju varit lite si och så, och damerna har smugit fram och snott utav, och länsat laxen fullständigt. Nu tänker jag skära upp laxen i förväg, och lägga den på 22 stycken tallrikar, så alla får lax denna julen....

Flera stycken damer med fru Yongyut kanske i spetsen, har sagt ifrån att hon inte känner för att sitta där, och fira jul och inte kunna dricka. Ja hennes sprit-drickande var ju inte mycket att yvas över tidigare heller, men nu är det helt under isen, som jag kanske nämnt tidigare. Hennes migrän startar bums hon börjar dricka. Jag är inte alls ledsen för detta.

Men Yongan satt där som en främmande fågel på födelsedags-festen härom dagen, när Håkans fru fyllde år, och såg mest ut som ordföranden i “NUF” (Nykter ungdom), där hon satt med sitt illgula juice-glas, och såg allmänt olycklig ut, mitt ibland andra tanter runt omkring, som hade goa alko-flin över hela sina ansikten.

Jag skrattade gott när Dan fick ett riktigt "spel", och försökte dölja det så gott han kunde, alltså nu senast på födelsedags-festen. Hans fru Amphorn hamnade återigen bredvid Yorks fru Cat, och det blev då precis som vanligt ett hemskt skålande, och det tog snart ut sin rätt för stackars Amphorn. Orutinerad som hon är... Men skall väl sägas, hon är ju direkt INTE en helt ovillig "elev" till mästaren Cat!!



Om ni kommer ihåg för några år sedan så var det samma scenario för Amphorn, och hon var mest på toan på restauranten, och spydde den kvällen, och det fortsatte sedan hemma, så Dan fick sitta och hålla upp hennes hår medans hon spydde. Enligt Dan, amrisen, så räddade han Amphorns liv den natten, hahaha!!!,Nu i alla fall härom kvällen, så satt Amphorn där bredvid Cat, och blev återigen bra i hatten,, hon blir riktigt rolig Amphorn när det bär iväg, hahaha...

Nu kommer ju inte Dan med på våra fester ty han gillar inte Ben, och han gillar inte Bens bar. Det började och slutade med att han försökte bestämma, och ge starka direktiv hur Ben skulle sköta sin ruljans där med baren. Ja sådant gillar ju inga människor, alltså att folk skall lägga sig i skötseln, eller hur?

Nu idag så fick jag ett kuvert från en god vän (Agneta Bogren) hemifrån Göteborg. Hon skickade för 11:e året på rad Santa Marias Vörtmix till mig. Hon är alltså mamma till en av töserna jag hade i träning, och de har alltid varit kanongoa emot mig, när jag bodde där hemma i Götet... Så stort tack Agneta återigen, för att du räddar mig så jag kan baka vörtbröd, vilket jag älskar mest av alla bröd.

Handskak


Chaiyaphum MMMCDXL (3.440), Thailand

14 december 2018

89,5 kilo – 88,6 kilo (30 km) 1 timme 53 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3.615 (nedåt)



En tagare,

är icke en givare!!

Det var ju Lucia igår, och jag skrev ingenting om denna stora företeelse. Ja här i Thailand så har dom ingen aning om vem Lucia är av förklarliga själ. Så det är lika bra att glömma den damen nu, så länge man bor i Thailand känner jag... För mig själv, så är Lucia mest Lussekatter utan äcklig saffran i....



Var på Robinson idag, och lade märke till en ovanlig sak för att vara Thailand. Ja egentligen Thailand speciellt, men gäller nog de flesta länder. Tänk Er en skylt på ett varuhus. Normalt sett så står det ju på DET landets språk överst, och sedan så står det på engelska. På denna ovan skylt, så hade thaiarna skrivit på engelska överst, och sedan thai där under... Mycket märkligt att se i detta land, som är så enormt rasistiskt och egenkärt...

Ni som är lika jäkla trötta på mbil-telefoner som jag är, alltså att se alla dessa stollar som sitter i de mest olika sociala sammanhang, och petar på sina telefoner, läser facebook, skickar in foton av maten dom tuggar i sig, och kanske också SMS;ar en kompis och frågar läget. Ja vad säger ni? Skall vi införa denna grej som ni ser på fotot?



Bara samla in alla telefonerna helt kallt, och sedan käkar vi och har det trevligt. OK som en rolig grej killarna emellan, så kan man ju slå vad om vems fru som först inser att hon “bara MÅSTE” ha sin telefon, för det är en katastrof hemmavid!! Och låta notan hamna på den mannen vars fru ballar ur först, hahaha!!



Här i Thailand, så är det ju lätt att man drar snabba slutsatser baserat på där man bor, men jag ser ju stundtals på olika foton hur vackert och rogivande det faktiskt kan vara i detta landet lite varstans. Titta på fotot här, de badar och det är rena rama idyllen tycker jag.



Titta på detta fot med munken och elefanten. Ja som man läst om förhållandet mellan elefanterna och väldigt många thaifamiljer. Så har ju familjerna haft Elefanter i sin ägo i tusentals år, och de behandlar dom ofta som familje-medlemmar i stort sett. Och Elefanterna växer upp med detta. Det enda tveksamma som jag tänker på då är ju. Är dom lika välvilliga mot elefanterna som mot sina hundar?

Ty där existerar fasen ingen värme precis, hundarna har dom ju mest som vaktdjur som skall vara skäll-maskiner för människor och för ormar, inget annat. Lätt att man går på ett ofta förekommande struntprat om thai och deras elefanter... Men man får hoppas att dom de facto behandlar elefanterna mycket bättre än hundarna..



Till sist, brukar ni betala notan eller dela den med Er kära flickvän-hustru?

Handskak


Chaiyaphum MMMCDXXXIX, Thailand

13 december 2018

89,3 kilo – 89,0 kilo (30 km) 1 timme 59 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,605 (nedåt)



Vad man har, vill man inte ha,

och vad man vill ha, kan man inte få!!

Tisdagen då, den avlöpte i stilla mak om man bortsåg ifrån avslutningen, som blev himla kul och häftig, mer om det något senare i kapitlet.... Håkan har inte det sista kunnat vara med och cykla, och jag själv har ju haft ryggont. Igår så cyklade jag ut för 2:a dagen på raken, och mådde prima skall sägas.....

Håkan stannade hemma, orsak? Jo såret blödde fortfarande.... Sår? Ja jag brukar ju hänvisa till mig själv som “Mr Bean” förut, ni vet med alla mina små olyckor (sokk-lokk) typ sår i huvudet, rivsår, snubbla, falla av cykeln o.s.v. i en enda lång radda. Snacka om olycka med Håkan, detta är nästan obeskrivbart.

Håkan står i köket och gör mat, tar kniven och skall skära till något.... Tappar kniven på golvet, kniven studsar upp precis som om den har ett eget liv, och skär upp ett rejält hack på sidan av skenbenet.... DET kallar jag OLYCKA... Mina små fadäser är inget annat än smärre “tillbud”. Så fr.o.m. nu så är Håkan den riktige och sanne Mr Bean i mina ögon...

Jag själv är i alla fall tillbaka på plan igen vad det gäller cyklingen, och det känns himla skönt. Ty medans jag fick vila mig, så kollade jag mitt socker, och det var alldeles för jäkla högt, 10,9 vilket är i stort sett dubbelt så högt som normalt... Så där ser man va motionen är viktig för min del, vad det gäller att hålla nere socker-nivåerna....





Annars igår då, om vi nu skall återkomma till avslutningen, så firade vi ett helt gäng Håkans frus födelsedag på fin restaurant. Jag måste nog säga att denna restaurant “Mata Cuisine” var den absolut bästa restaurant jag varit på här i Chaiyaphum, detta bortom alla tvivel. Excellent mat, fin service, och en kanonsnygg inredning. Rekommenderas varmt..



Vi var inbjudna förutom värdparet själva; jag, York. Ingemar och Dan med våra fruar. Samt Håkans frus 2 barn varav den äldre hade fästmö med sig, vår granne den äldre granntanten Baoo var också med, samt Namkaeng och Funfa var ävenledes med. Så vi var 16 stycken totalt, som satt där och firade käkade, och hade trevligt.



Vi 5 falang-gubbar satt på kanten av bordet, och alla thaiarna fyllde sedan resten av bordet. Nu var uppdelningen klar och mat-beställningarna kunde börja. För oss falanger så var det ju ett enkelt bestyr. Vi alla 5 gubbar valde revbens-spjäll med potatis, och DÅ vet vi alla vad man får, javisst pommes frittes, och absolut ingen sås.

Thai dränker istället in revbenen i marinad, som jag misstänker att dom tror kallas sås.... Ja dom har inte det begreppet om sås, men det var kanongo mat, så absolut noll att klaga på. Thai-vännerna vid bordet beställde in uppläggnings-fat efter uppläggnings-fat i en tät strid ström som dom alltid gör, och sedan under kvällens lopp, så fortsatte det med på-fyllning efter på-fyllning med mat.



Jag har fanimej aldrig i mitt liv hemma i Sverige sett människor av samma art som jag själv, äta sådana jäkla mängder med mat. Ni vet, dom gör ju inte som vi västerlänningar, som käkade upp vår tallrik med revben och pommes. Nä Thai skall äta av ALLA rätter, och de verkar aldrig bli mätta.

Sallad, rötter, löv, grenar fiskben, insekter, Som Tam, rött vin, och sedan på det en andra gång, och sedan efter någon halvtimme, så blir det en tredje gång som man käkar.... Men jäklar vad nöjda dom var,, riktigt kul att se.



Falangerna ville ha dessert, kanske en kopp kaffe, en likör, och en liten kladdkaka... Kaffe finns ju, men resten är något som dom aldrig hört talats om ens.... Likör absolut nej, cocnac, ett stort frågetecken... Men vi har Hongthong svarade dom.... Vi skrattade och tackade nej till den svinäckliga hembrända thai-spriten. Vi har whisky!!

Bra sade Håkan, han gillar ju sådant. Och de andra 4 gubbarna valde också whisky. Jag vill dock inte dricka ren sprit av förklarliga själ, så jag sög på mitt röda vin. När Håkan beställde 4 snuttar med whisky, så svarade servitrisen;-” no no no can not”? What sade Håkan. Can not, buy bottle..... Hahaha de sålde inte glas med whisky, de sålde whiskyn flask-vis.



Ja jag har sett detta förut, thai fattar ju inte riktigt detta med att hålla "bar” här upp i Isaan. Så det slutade med att Håkan köpte 1 flarra Black Label (Johnny Walker)... Dom hade sedan ingen riktig kaka att tala om, men de kunde prestera glass ihop med nötter. Ja dessa jäkla nötter skall dom pressa ned i allting... Men jag käkade upp glassen, och drack kaffet med god aptit, det var riktigt gott...



Klockan 22.00 åkte vi hem i pisse-regnet, och alla var nog jättenöjda. Det var en jättefin bjudning som Håkan med fru hade, så vi alla var nöjda och belåtna, och tacksamma. För egen del, så är jag himla glad att jag inte sörplar speciellt med starksprit längre, ty då sabbar jag inte natta-sömnen, och inte dagen efter heller. Så man får vara glad för det lilla här på ålderns höst, hahaha!!

Handskak


Chaiyaphum MMMCDXXXVIII, Thailand

12 december 2018

89,1 kilo – 89,0 kilo (14 km) 51 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dage

ATM-kurs; 3,611 (nedåt)



En dåre tappar,

medans en smart man hittar!!

Jo jag missade ju att berätta om anledningen till de oerhörda köerna vid ATM;erna, och sedan inne i banklokalen igår... Jo Thailand hade utbetalning av socialbidrag till de fattigare. Det har väl att göra med att mjuka upp folket inför det eventuellt stundande valet nu i februari 2019, som skall komma om allt faller på rätt plats....

Detta började tydligen i lördags med att drygt 4 miljoner fattiga fick ett bidrag på 500 baht per skalle, de valde att dela ut till de människor vars ID-card började med siffrorna;  32,33 och 34.. Alla dessa miljontals människor fick då gå till en och samma bank i Thailand nämligen Khrung Thai Bank... Mycket smart.....inte....

I måndags så var det då dags för andra omgången av fattiga som skulle få sina 500 baht, och de var till antalet 4,2 miljoner människor, alltså de då med begynnelse-siffrorna 31,35,36,37,38 och 39 på sina ID-card.

Så på tisdagen så skulle de avslutande 2,9 miljoner fattiga så sitt, och deras ID-card började på siffrorna; 1,2,3,4,5 samt 8... Och med detta så vart det klappat och klart med “utdelningarna”.. Folk är ju naturligtvis glada för 500 baht, för fattigt folk, så är det åtskilliga dagars middagar dessa 500 baht.. Men vi snackar alltså om SEK; 125.- skall man veta....

Det har varit ett oerhört köande i all fall, vilket pågick en bra bit inpå kvällningen kunde jag se här i Chaiyaphum.. Totalt så gav alltså regeringen bort till dessa fattiga människor 5,5 miljarder thailändska baht, och det skall de ha all heder av..... I tillägg till detta skall ni veta, så finns det klara reduceringar i betalningar för folk där t.ex. om vattenräkningen understiger 100 eller 150 baht, så slipper man betala något alls, och likadant för elen...

Och för många fattiga med ingen el hemma, eller kanske de fortfarande kör ved-eldning och dricker regnvatten, så blir deras räkningar oerhört små och låga.. Vidare så får de som har en månadsinkomst understigande 8,333 baht per månad, eller mindre än 100.000 baht per år också hjälp från regeringen....



Yongan kom hem igår ifrån Nong Bua Daeng, det visade sig att hon INTE hade skördat. Folket där uppe sade till henne att hon måste vänta runt 1-2 månader till, så Mansappalangen (Tapiocan) blev stor nog och mogen att skördas... Jag har en gnagande misstanke att detta bara var en thai-grej, alltså att säga till mig att det skulle skördas.

Jag tror hon visste, men lättare att ljuga i den thailändska kulturen. Yongan stannade ändå de 3 nätter hon skulle stanna, så det påverkades tydligen inte i alla fall... Fan va dumt det är detta med thailändares jäkla ljugande, det faller dom så extremt lätt i naturen att dra till med en lögn, och titta rakt in i ansiktet på en.





Är man sedan så jävla dum i skallen, så man avslöjar dom så är man världens största buse och idiot, och man riskerar i en del fall ett intensivt bråk, där thailändaren är den oskyldiga parten, och falangen som avslöjat lögnen, är en buse som fått den "ädle" thailändaren att tappa sitt ansikte. Att anklaga sig själv var nog inte ett företräde som Buddah hade, eller ens ville undervisa i, känns det som.

För mig med detta så skiter jag i det, Yongan är lycklig där uppe, hon gör något annat än bara misstrives här hemma sysslolös som hon är, så det är bra... OCH jag får lite tid för mig själv, som jag alltid haft i hela mitt liv, så vinn vinn som amrisarna säger. Synd bara att det skall förekomma lögner...

Handskak


Chaiyaphum MMMCDXXXVII, Thailand

11 december 2018

88,6 kilo – 88,0 kilo (10 km) 1 timme 12 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,617 (nedåt)



Bara dårar förlitar sig på under!!

I morse skulle jag till Ram Hospital och kolla resultatet av bränningen av såret, som ju blött nu under 3,5 månader. Sade bye bye till ungarna hemma, så de visste vart jag tog vägen, de var hemma och lediga från skolan. Insåg dock att jag hade inga stålar, och stack därför ned till Khrung Thai Bank.

Redan på utsidan vid bankautomaten, så såg jag mängder av människor, och sedan inne i banklokalen, så var där säkert gissningsvis runt 90-100 människor. Jag var beredd på att vända på klacken och gå ut igen, när vakten därinne i banklokalen gav mig en nummerlapp från maskinen.

OK tänkte jag, jag kan ju kolla hur stor katastrofen är, jag tänkte ju definitivt inte stanna här 2 timmar i alla fall... Pling sade det borta vid väggen, och kölapps-fönstret sade "005!... Jag tittade för första gången på min lapp; “005” sade den. Va falls det är ju min tur, vad sjutton gör alla dessa människor här då?

Jag funderade inte vidare på detta fenomen, vi snackar ju om Thailand, och här är det mesta ganska märkligt. Jag fick mina stålar, och sedan gjorde jag en extra-tur upp till Immigration, då detta låg åt rätt håll. Återbesöket på sjukhuset gör jag på hemvägen. Jag skulle ju göra min 90 dagars-rapport, alltså bekräfta min adress till Immigration.



Jag kom fram efter 15 kilometers körande till Universitetet Ratchabat, uppe vid Tad Ton, bara för att finna att där var befriande tomt på falanger utanför... Härliga tider kände jag. Stegade in, helt tomt i lokalen, och jag började ana oråd.... Luckan öppnades, och Immigrant-tjejen dök ut och sade att det var helgdag, och stängt idag...

Faan, jag åkte dit helt i onödan, sedan tänkte jag efter, ja man är ju slut i kolan ganska ofta nuförtiden. Jag hade frågat ungarna varför de var lediga måndag, och de svarade mig; “Constitution day” Ja återigen en holiday för Kungen och hans gelikar... Det tar tydligen aldrig slut i detta landet..

Så varför åka upp hela vägen till Immigration när man ändå visste att töserna var lediga från skolan, och det var en helgdag. Ja vi människor i 67;års åldern, opererar på ett mystiskt sätt i våra liv skall sägas.. Så som man säger “Det man inte har i skallen, får man ha i benen”, eller hur?



Tillbaka då till Chaiyaphum och Ram Hospitalet, det gick smärtfritt, jag blev väldigt fint omhändertagen av damerna på akutintaget, och läkaren kom strax och kollade såret, och sade att allt var okey, och sade; - "inget vatten på såret på 2 dagar", och sedan skulle jag vara helt återställd..

Hem, och sedan vart det lunch och York ringde och var sällskapssjuk, vi träffades för kaffe och skvaller på Big C denna gång, kul som vanligt att tjöta med den envetne tysken... Vi handlade också lite grand, jag smör och Naam Peungh (honung), sirap hade jag ju redan hemma. Dessa grejor var ju till mitt kommande vörtbröds-bak,,,

Sedan klockan 16.00, så kom Håkan in, ville tjöta lite han också, och berättade att hans fru fyller år imorgon (idag), och de ville bjuda oss på restaurang för att fira hennes stora dag. Ingemar och York med fruar vart också medbjudna, plus Namkaeng, Funfa, och deras tös DNA, plus en muslimsk son med sin fästmö.

Hon går under epitetet “kakmonstret, ty hon käkar enorma mängder middagsmat varje gång.. Jag fick sedan samtal plus ett meddelande från Ban Phae att lådan med vår jul-beställning ligger på bussen, och ankommer buss-terminalen i Chaiyaphum i morgon bitti klockan 08.00.. Och med detta, så har jag rapporterat denna något "stilla och lugna dag"... puh........

Handskak



Chaiyaphum MMMCDXXXVI, Thailand

10 december 2018

88,9 kilo – 88,9 kilo (15 km) 55 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,634 (uppåt)



En vän får du gratis,

men en fiende måste du köpa!!

Söndag idag, och jag har fått ont i ryggen. I går morse så lutade jag mig ned mot datorn, och det knäckte till ytterligt lite i ryggslutet, och vad man kan säga,, ryggskott uppstod, ett grymt litet ryggskott, men ändå blir man ju riktigt orolig. Men sängliggande behövs aldrig mer tror jag.....

Får hoppas att man kan komma igång imorgon igen med cyklandet, jag är ju helt och hållet beroende på cyklingen för att hålla schack på; diabetesen, blodtrycket, tarmarna, samt ryggen, och till syvende og sist hålla min vikt under kontroll åtminstone lite grand... Min vikt på 88-89 kilo är ju de facto 5-6 kilo för mycket tycker jag. Men det är himla surt att ta bort dessa sista kilon..

Yongan stack igår lördag upp till Nong Bua Daeng och sin farm där uppe. Ja hon skall avverka och skörda sin Mansappalang (Tapioca också kallad Cassava I våra länder)... Hon anställer by-befolkning ger dom 250 – 300 baht i timmen, piskar dom på ryggen, och säljer sin skörd till en närliggande industri 5 kilometer bort...

Alla nöjda förutom jag, som aldrig får se röken av mina investeringar vad det gäller min såta fru... Kvinnor är stundtals ett (o)lustigt släkte, där deras alltid så allmänt förekommande ordspråk/ordstäv låter; “my money my money, your money my money....” Men man får väl vara lycklig att man fick gifta sig med en thai antar jag, hahaha!!

Dagen rullar snabbt mot sitt slut, och jag fick glädjen att bjuda tillbaka till Håkan lite middag här hemma, med stekta potatis, stekt ägg, och en kokt korv.... Ihop med en Leo öl, så blev det en kul timme med tjöt och mätta magar...... Imorgon blir en dag med återbesök till Ram Hospital, dom skall kolla hur det fungerat med läkningen av såret dom brände i lördags morse,,,

Vi hörs imorgon.
Handskak


Chaiyaphum MMMCDXXXV, Thailand

9 december 2018

88,8 kilo – (5 km) ryggen...

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,626 (nedåt)



På tal om att misslyckas med saker i livet,

och nå botten riktigt ordentligt..,

“kan man falla av golvet”?

Så vart man åter hem då ifrån Ram Hospitalet, efter att ha tvingats dit med det stygga såret fullt av hud-cancer. Såret som aldrig ville sluta blöda, under de 3,5 månader som jag haft det i min ägo!! Jag prövade att gå till sjukhuset i förrgår klockan 19.00, när infektions-läkaren skulle finnas på plats.

Jag hade då varit där på morgonen redan, och då fått besked att läkaren skulle komma klockan 19.00 på kvällen. Yongan envisades och skulle “take care”, och skulle bestämt med. OK inga problem alltid kul att göra saker och ting ihop.. Så när vi kom dit klockan 19.00 nästan exakt, så blev vi ombedda att sitta ned och vänta.

När klockan var 19.25 så tröttnade jag, jag såg ju hur jäkla enkelt som helst att läkaren hade inte ens kommit, ty dörren till mottagningen stod vidöppen och ljuset släkt. Dessa läkare i Thailand verkar ju göra lite hur dom själva vill har jag märkt. Jag tvingade fram Yongyut till informations-disken, där det satt 5 stycken sköterskor. - "Fråga dom när läkaren kommer", bad jag Yongan.

Hon kom snart tillbaka, och sade att; - “läkaren hade fått ett olycksfall, men lämnar sjukhuset nu”. Jag blev ju direkt misstänksam, och bad Yongan att fråga när dom tror att läkaren kommer? Hon gick tillbaka märkbart irriterad, inte skall man fråga , inte i detta landet inte. Hon kom strax tillbaka, såg lite moloken ut.

Hon sade till mig “läkaren åkte precis ifrån sjukhuset nu,,,,,,,, i Khon Kaen”  Men VA FAAAAN gnällde jag. “Här stannar vi inte....” Jag gick bort till disken, och frågade dom om dom har en läkare imorgon bitti. Javisst svarade dom i lättad ton, imorgon klockan 08.00.. BRA sade jag, vi återkommer imorgon.

Dessa nötter hade alltså inte ens tänkt säga till oss, utan bara låta oss sitta där som ena idioter, och bara vänta fram tills klockan 21.30 när läkaren skulle ankomma. Secka goingar det är i detta landet stundom. Vi åkte hem, jag visade inte hur irriterad jag var, då går ju bara Yongyut i försvarsställning över sitt älskade hemland Thailand...

I morse, så drog vi dit igen med nytt uppfriskat gott humör som vanligt. Läkaren hade inte kommit, men kom 08.30 “bara” en halvtimme för sent. De skickade in mig på akutintaget, och de gjorde rent och gullade med mig välderliga. 4 stycken fnittriga thaidamer som säkert tyckte jag såg vidunderligt fin ut, synd att Yongan var med, hon var en smärre belastning i min charm-offensiv, kanske man kan säga..



Läkaren kom strax, kikade på såret, jag frågade om där var cancer, men han tyckte såret såg fint ut, och sade att han hade stött på detta vid flera tillfällen, även om det inte var supervanligt, alltså att såren vägrar att läka ihop sig. Speciellt med blodförtunnande samt Diabetes på samma gång.

Han sade till mig när han kollade såret, vill du ha detta ordnat nu direkt? Javisst för sjutton svarade jag. Vill du betala 3.000 baht, så startar jag upp maskinen där inne, så bränner jag såret för dig med en gång. Ja för fasen sade jag på studs, K Ö R ….. Jag fick sitta ned och vänta, medans de förberedde rummet.

Jag blev inkallad, han förklarade vad han tänkte göra, jag tycker det är så himla uppfriskande när vi falanger stundom blir särbehandlade utav läkarna. Jag menar. Ofta när thai kommer till läkaren, så förklarar dom inte mycket alls. Men jag tror mer detta beror på, att läkarna här har en övertro att vi falanger känner till MYCKET MER om det mesta, än vad thai gör. Och de kanske t.om. vet och känner till, att läkarna i väst jobbar på det sättet, med att förklara för patienterna...

Han stack mig med 2 eller om det var 3 stycken Lidocain, det lät så i alla fall när han sade det. Sedan så fick jag vänta i 3-4 minuter tills dom börjat verka. Och sedan började “slakten”. Det luktade barbeque välderliga i rummet, när läkaren brände ihop huden vid såret. Han höll på säkert 10 minuter med detta, tills han förklarade sig vara nöjd.

Sedan var allt klart, och jag ut till damerna i kassan, de drog mig på totalt 2.480 baht, inte 3.000 baht. Jag kanske fick rabatt för jag såg bra ut, eller kanske för att jag inte lipade när jag fick sprutorna..... Jag var oerhört lättat i alla fall, har ju haft en snikande inbillning nu i flera dagar, att jag skall tappa huden i ansiktet, benknotorna skall titta fram, och hudcancern skall vanställa mig nåt grymt.

Men det verkar i alla fall i nuläget som om jag lurat cancern. Men man vet aldrig med den hemska grejen, den verkar ju drabba de flesta familjer tyvärr... Man får vara glad för varje dag... Ja man har ju prostatan att vara aktsam för, och hålla kollen på, men hittills (ta i trä), så verkar det lugnt på den punkten, 'ven om fanskapet är stor som en basketboll..

Handskak


Chaiyaphum MMMCDXXXIV, Thailand

8 december 2018

88,6 kilo – (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,630 (nedåt)



Mästare, om en man rakar sitt arsle,

är han bög då?

Mästaren svarar; Om man städar sitt hus,

så förväntar man sig besök!!

Lite sjuk-rapportering igen då, verkar ju vara en ständigt återkommande grej. Snart är man väl så himla gammal, så vardags-lunken blir sjukdomar, och de roliga mellanspelen blir sjukfria dagar..... Jag fick ett litet pytte-sår på min högra tinning. Det var 3,5 månader sedan. Jag har alltsedan dess försökt alla möjliga saker för att få detta att läka ihop, och sluta att prestera en blodsdroppe ibland.

Det kan gå 1-2 dagar inget blod alls, men så plötsligt kommer det tillbaka igen. Jag gick ju till läkaren för mer än en månad sedan. “Det ser ju fint ut” tyckte han, och sade att jag skulle hålla press på det, så skulle det läka. Jag t.om. stoppade min blodförtunnings-medicin i 3 dagar, för att ge det chansen att läka upp ordentligt, och sluta blöda.

Idag så skall jag ta mig till Ram Hospitalet, så får jag träffa en infektions-läkare eller vad det kan heta, så skall jag be dom att kolla om det kanske är hudcancer som spökar i det lilla pytte-såret. Kanske bättre att få svar snabbt, innan man blir för jäkla vanställd... Såret är kanske 5 millimeter, men det kan ju bli större med otur..

Böjde mig ned och skulle sätta på datorn i går morse, “knak” i ryggen och ryggskott... Fint som ögat precis vad jag behövde. Dock så kan jag sitta ned och inte ha ont, men när man sedan reser sig så ser man ut som en 67;årig gubbe ju. Nu idag har det gått en hel dag, och börjar kännas bättre. Kan också promenera utan problem, vilket är gött...

Julfirandet på Bens Bar går framåt med stormsteg. I dagsläget så är vi 19 stycken människor, som skall käka utav julmaten, alltså betala för den. Gratis-ätarna hoppas jag att vi fått kollen på, detta är ju bra, så vi kan beställa korrekt mängd mat till julbordet. Jag själv gjorde ju en egen beställning, så gjorde ju även Håkan.



Jag beställde hit hem; 1 st Edamer 1 kilo, 2 skinkor a 2 kilo styck, 1 räkost, 1 ärtsoppa, 1 vaniljsås, 1 påse skorpor, 1 paket hårt bröd (WASA), 1 påse Bearnaise-sås, 1 vörtbröd, 1 paket köttbullar, 2 st rågbröd,  Kebab-kryddor, diskborste, samt en smygande Mjölkchoklad-kaka (Marabou)....

Så det blir mycket att stoppa in i kylen, och dessutom så blir det en garanterad viktökning, vilket sedan i januari månad måste prioriteras hårt, för att försöka komma ned i en vettig matchvikt igen.. Som tur är, så är man ju inte så himla hård på brännvinet och ölen, så det brukar gå ganska snabbt att hitta viktminskning igen.

OK helt nöjd är man inte, det är ju de där sista 5 kilona som man vill få bort, som är dom riktigt jobbiga. Jag tror inte att jag är tillräckligt tuff och motiverad i den "trane-dansen" känns det som.. Det var lite enklare på den tiden när man var ungkarl, och mer aktiv ute med såta damer o.s.v. Däri låg ju också den riktiga motivationen till viktminskning, och sixpack PÅ magen, och inte i kylskåpet..

Handskak


Chaiyaphum MMMCDXXXIII, Thailand

7 december 2018

88,6 kilo – 88,2 kilo (15 km) 1 timme 4 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,655 (uppåt)



Ingen skulle minnas den barmhärtige samariten,

om han bara hade goda avsikter.

Han hade pengar också."

Så kom då testet tillbaka, och det skall sägas med en gång. Jag är mestadels skandinav med ett starkt inslag av väst-europe´...... Att det också finns 2% från brittiska öarna, dock skall detta sista inte tas för allvarligt sägs det, utan i dessa sammanhang, så kan det mest ses som ett “bakgrunds-oväsen” ur DNA synvinkeln...

Så¨testet föll alltså ut med detta... 19% The West and Central Europe, vilket då inkluderar; France, Belgium, Netherlands, Luxembourg, Switzerland, Austria, Czech Republic, and Germany...  74% Scandinaviska gener och DNA, plus ynka 2% från brittiska öarna....

Så här fanns inget Indianblod, inget negerblod inget romantiskt alls, utan bara en bekräftelse på att mitt arv i majoritet är skandinavisk, med ett starkt inslag av väst-europa. Vågar jag tyda det då ur Vallon-hållet kanske, då man ju är mörkhårig, och har bruna ögon, och bra pigment mot solen? Jag tror faktiskt det... (utan att veta förstås).

Man kan alltså dra detta i långbänk och söka hit och dit, men jag undrar om det egentligen förändrar någonting alls för mig och mina känslor.... Jag vet nu med bestämdhet varifrån mammas svarta hår och ögon kommer, och varifrån pappas ljusa hår och blå ögon kommer ifrån. Lägg ihop det med en fantastisk uppväxt, så tror jag att jag lägger locket på med detta.. OM jag nu inte ändrar mig senare....

Så nu kan mina 2 systrar sluta fundera, och vi har ganska klart för oss blodsmässigt. Inte lite mysko som jag tycker är att vi var 2 pojkar som föddes sist, och det var 2 systrar som föddes först... Systrarna var nästan rödhåriga och dom har båda taskigt pigment mot solen och är blåögda, ja typiskt svenska i utseendet...

Vi 2 pojkar som båda hade mörkt hår med bruna ögon med ett starkt pigment mot solen och vi blev alltså bruna i solen medans systrarna intog med kräft-färgen i solgasset... Skall man tyda detta annorlunda än rena tillfälligheter i arvsmassan, eller är några av oss adopterade... Hahaha  ja inte fan är vi adopterade, så det får då skyllas på en orolig arvsmassa...

Fick en himla kul video inne på facebook, ni måste bara se denna, hav stort nöje.....




Handskak


Chaiyaphum MMMCDXXXII, Thailand

6 december 2018

88,1 kilo – 87,4 kilo (20 km) 1 timme 27 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,651 (uppåt)



"Hem är ett ställe du kommer till,

 när du inte har något bättre att göra."

Tiden rullar på, inte längre kanske i så sakta mak, men i en hyggligt snabb takt måste jag säga!! Jag har ju alltid tidigare i mitt liv haft full kontroll på vilken veckodag som det varit, och vad klockan varit, alltså varit “närvarande”. Men här i Thailand sedan jag flyttade hit, så händer det stundtals, alltså flera gånger i månaden, att jag sitter här och undrar vilken dag det verkligen är..

Skrämmande javisst, och ännu mer skrämmande, om man som jag har arbetat på kontor i hela mitt liv, och verkligen haft full koll tidigare. Nu mer och mer så är dagarna exakt detsamma, de hållpunkter man hade hemma försvann ju helt och hållet när man kom hit, ja hjälpsamma hållpunkter.

Typ tisdag och torsdag klockan 18.30 träning i fotbollen och söndag match... Detta var oftast de grova hållpunkterna. Sedan fick man ju påminnelser om att det var fredag, och lördag när man av kompisar kanske blev hembjuden på käk och goa groggar.... Då visste man ju att det var helg... Travet håll en också på rätt köl med vecko-dagarna...

Men nu är det mest blurrigt här. Thailändarna verkar skita absolut fullständigt i vilken dag det är. Dom verkar ju inte ha en endaste hållpunkt i livet mer än 3 middagar om dagen, och dricka brännvin lite då och då.. Några måsten verkar inte dessa människor ha alls här i detta landet, alltså inte här där jag bor skall sägas...

Så idag då, vilken veckodag det än nu var (onsdag tror jag), så träffades jag och York för kaffe på det nya Robinsonb-mallet.. Kongo-Kent var med han också, ty han var nere och hälsade på mig här i Chaiyaphum. Vi gick på upptäcktsfärd där inne, och vi upptäckte i stort sett hela 4 stycken olika ställen att dricka kaffe på.



Det billigaste kostade 20 baht för kaffet, och 19 baht för donuten... Vilket ju är ett kanonpris... Det finns sittplatser lite varstans, så det blir nog mer ett stamlokus denna shoppingmall, i takt med att tiden löper tror jag!! Jag hoppas också att det nu om några dagar lugnar ned sig med musik-skränet, och mikrofon-skränet ifrån alla brudar som skriker och gapar i dessa mikrofoner precis hela tiden..

Jag var ju nere på Tops i förrgår och beställde Rye-flour av dom, ty deras var slut. De lovade att ringa när de fick in det igen, vilket skulle ta 3 dagar. Idag då lite oförhappandes så hamnade vi återigen då som sagt var på Robinson, och jag tog chansen att kolla om något hänt med mjölet, trots att det bara hade gått 1 dag....

Där låg 6 nya paket med rye flour (rågsikt), jag köpte 5 stycken av dessa 6.... Sedan gick jag bort till deras informations-disk, och strök bort mitt namn och telefonnummer, som dom ju hade och skulle ha ringt mig och meddelat att mjölet kommit, vilket dom alltså fullständigt sket i....

Men jag sade inget, dom fattar inte denna grej alls med service, och göra vad man lovar att göra. Jag bara strök namnet och gick därifrån. Killen som såg mig ta bort ett namn på listan frågade inte ens vad jag höll på med, han sket i vilket. Ja så intresserade är dessa människor...

Handskak


Chaiyaphum MMMCDXXXI, Thailand

5 december 2018

88,4 kilo – 87,5 kilo (26 km) 1 timme 34 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,634 (samma)



Alla politiker skulle tvingas till 2 perioder.,

1 period i tjänst, och 1 period i fängelse,

Så var vi framme vid dagen då vi skulle åka och hämta våra beställda Mullbär. Tillgången här i Thailand är ju inte glänsande precis, men åtgången verkar vara strykande, så Dans fru Amphorn tyckte vi skulle beställa innan vi åkte dit, så vi verkligen fick bär, och att dom var klara när vi kom dit till plantagen.

Vi stack i alla fall nu på förmiddagen, efter det att jag hade cyklat i ensamt majestät runt 32 kilometer i härlig värme med shorts, t-shirt, och badsandaler på fötterna, någon avundsjuk själ där hemma kanske, hahaha? Vi hade runt 4 mil dit, så det var väl ingen jätte-sträcka, men ändå gott att slippa cykla den sträckan....

Vi kom fram, detta ligger runt 7 kilometer norr om Nong Bua Rawe, eller är det söderut, vete skam, har svårt att hålla kläm på det hela...  Jag kollade precis på google maps nu, och det ligger ju för fasen rakt västerut. Ja snacka om att vara husvill vad det gäller väderstrecken.. 4 mil i alla fall DET vet jag...

Vi kom fram och det var en riktigt snygg och välvårdad anläggning, hade jag haft någon annan än Dan med mig, så hade jag gått ur bilen och traskat in i plantagen, men kunde se ifrån bilen att den var utomordentligt välskött. En fin grönska och grönt överallt, och massor av mullbärsträd.



Jag har ju aldrig sett sådana träd i mitt liv förut, men de ser i alla fall ut på detta sett, se fotot här ovan..  Som jag fattat det hela, så är mest bären från Mullbärsträdet en biprodukt för thailändarna. Ty det är ju i detta träd som man jobbar med silkesmaskarna, och låter dom härja där. Men kanske det blir renässans på bären nu i Thailand, med nya tider som kommer.. Vem vet?

Vi stövlade in på den lilla affär dom hade där. 2 små söta töser i 20;års åldern arbetade där, fick se oss två falanger, och fnittrade sig igenom hela mötet. Ja dessa thai med sina bristande kunskaper och vana att ha med utlänningar att göra, ligger dom så i fatet, att dom är helt och hållet i händerna på oss utlänningar och VÅRA kunskaper i att kommunicera.

Dan efter 11 års boende här, han kan absolut noll och ingenting annat än engelska, så jag tror att han hade stor glädje av att jag, också ganska kass på thaispråket var med honom. Dock så kan jag antagligen kommunicera hyggligt, dock utan att kunna prestera en endaste mening...

Men jag klarar ju saker flytande som; siffror, jag kan flytande klockan med sekunder, minuter och timmar. Jag kan alla färger, och månadernas namn, och på detta kanske 50 ord, så jag lyckas ofta kunna få ett samtal att sakta och brutalt ta sig framåt s.a.s. Så vi löste detta ganska enkelt.

Vi betalade kalaset vilket kostade 200 baht per kilo, alltså 600 baht för mig, och 1.000 baht för Dan. Väl hemma, så stack jag snabbt ned till Big C, för att köpa brännvin till att göra likören på dessa bär. Dan hade redan köpt, och han valde att handla på sig ren jäkla äcklig skitsprit, bara för att den var billig, “den skulle ju bara bli likör” sade han..

Ja men är du inte rädd för bismak på likören då.... Jag fick då “onda ögat” av honom, att jag bara tordes kritisera honom...hahaha gubben köpte tydligen en äcklig billig sprit ,som hette något med “Onkel Tom” tror jag det var. Dan sade också att den var 100 baht billigare än den andra vodkan, och var värt att köpa den.



Då skall ni veta att denna skitsprit var 100 baht billigare än den fantastiskt billiga Gilbeys Vodka, som ligger på 394 baht för en liter, Riktig vodka ligger upp emot 7-800 baht minst, så där skiljer det nog mer 600 baht minst mellan skräpet Dan handlade, och vår västerländska vodka..

Väl hemma igen, så tog jag mina mullbär, tryckte ned så många jag kunde i 2 stycken vinflaskor, och fyllde sedan i så mycket Vodka jag kunde i flarrorna, det blev exakt totalt 1 liter vodka som gick åt. Nu skall detta tydligen stå 1 månad, sedan skall jag göra sockerlag, men först sila och ta bort fruktköttet, och blanda med sockerlagen, och låta likör-blandningen stå till sig ett tag. Ju längre desto bättre sägs det...

Jag smakade avslutningsvis på Mullbären, och att dom inte slagit an i våra västerländska länder har jag full förståelse för. Jag trodde ju i min enfald, att dessa bär skulle vara Guds svar på våra Björnbär eller Hjortron eller nåt sånt, men ack vilken smaklös upplevelse detta var. Om ni tänker Er följande smak; Björnbär, men med endast 10% av sötman, och lite smak av sågspån från bäret.

Dessutom så satt det kvar en irriterade bit stjälk på vareviga bär. Jag kommer nog inte mer att köpa detta bär, dock kan jag ändra mig om det skulle visa sig att likören blir något i hästväg gott, men inte annars....

Jag hade säkert 2 kilo av de 3 kilona över efter jag gjort likören, så jag gav bort vardera 1 påse bär till; Håkan, Baoo och Teacher A (2 grannar) samt Namkaeng gillade dom, ändå hade jag kvar 4 stora påsar som jag frös in, skall pröva att käka till glass, kanske gott där....

Handskak


Chaiyaphum MMMCDXXX (3.430), Thailand

4 december 2018

88,4 kilo – 87,6 kilo (32 km) 1 timme 54 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,634 (uppåt)



Havet kan icke tömmas med ett kärl!!

Kolla in den goa ödlan på fotot ovan. Vi har ju utanför på husen 2 stycken sorters ödlor, som kryper och springer på väggarna. Dels då den lilla Gecko-ödlan som man lätt finner vara lite läbbig och äcklig. Ja de flesta gör det, men den är riktigt energisk när det kommer till att käka mygg och andra småkryp, som det ju finns miljoner av precis överallt.

Så innan man dödar dom, så skall man ju försöka tänka till lite, annars sitter man där med svärmar av mygg omkring sig i värsta fall... Dessa mindre Gecko finner man lika ofta inomhus på väggarna, vilket ju är riktigt bra. Många turister som kommer ner hit, känner ju också att de ser lite äckliga ut, och vill gärna döda dom, men tänk Er för innan ni drar sandalen i skallen på Ödlan..  



Den större ödlan som ni finner på detta foto här ovan, ser goare ut, fin teckning på ryggen, och är rejält mycket större. Dessa krabater kan t.om. Försvara sig emot ormar om det skulle krävas, även om nog flera blir ett skrovmål för klätter-duktiga ormar. Dessa större ödlor heter Tokay.... Namnet kommer av det lätet dom avger, och kan du höra dom gapa detta läte på natten 7 gånger utan att sluta, så betyder det hiskerlig tur..

Annars idag en lugn måndag verkligen.... Efter cykelturen med Ingemar, så stannade vi till för en sedvanlig isglass. Ingemar inte mycket för isglass, den gubben drog i sig en bärs, en Leo. Va bra för den motionsrundan med en bärs i kistan efteråt... hahaha secka goa gubbar det finns här...

Jag stack sedan hem duschade, gjorde ett bankärende, och avslutade med ett spagetti-besök på Bens Bar. Han hade öppet idag måndag för ovanlighetens skull, ty han hade fått in en bokning av 22 stycken äldre gentlemen, som körde motorcyklar i fräna läderkläder. De åkte från Pattaya, via Udon Thani, upp till gränsen vid Nong Khai, och sedan nedåt via Loei och Chaiyaphum, där alla 22 drog i sig lunch..

Så det var ett herrans trevlig stämning där. Spagetti Bolognese, den satt fint ihop med en, hör och häpna i mitt fall, en San Miguel med lemonskiva däri.... jag stack sedan hem, och har sedan dess suttit vid datorn och knegat, med undantag för 10 minuters samtal med Dan, vi skall nämligen åka upp imorgon lunchtid, till en anläggning som har Mullbärsträd i massor och gror Mullbär.



Vi har beställt 5 kilo till Dan, och 3 kilo till mig. Jag skall pröva att göra Likör på det gamla vanliga sättet, med att trycka ned bären i sprit-flaskan, hälla i sockret, och fylla upp med Vodka däri, och sedan blir det till att lagra i nån månad eller två, får kolla in receptet.... Skall bli helkul att kolla om Mullbär blir lika gott, som min gamla favorit Slånbär...

Annars idag, så kom grannen Håkan tillbaka med 2 kompisar från Sverige, och de skall ju göra området och Chaiyaphum osäkert nu, för alla såta damer som har krokar ute... Skall bli kul att tjöta med dessa gubbar. Avslutar nu, så hörs vi imorgon om allt fungerar..

Handskak


Chaiyaphum MMMCDXXIX, Thailand

3 december 2018

87,9 kilo – 87,5 kilo (19 km) 1 timme 24 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,623 (uppåt)



Ju mindre du pratar,

desto bättre blir det!!

Idag söndag gjorde jag en smygare, jag har ju sagt till Yongyut och ungarna, att det är ju enbart korkat att försöka att ta sig till Robinson, det nya shopping-centrat här med bil, ty det kryllar fullständigt av människor inne i, utanför, och på väg till... Men idag, på min väg ned till Big C, så flög fan in i mig..

Jag fortsatte rakt fram, och körde min motorbike in på parkeringen, och det skall sägas, det var som att komma in i den värsta julrush ni sett hemma i Sverige, plus lite till... Det var inte bara köer för att parkera bilen, men när man väl köat och kommit in på området, så var det enligt uppgift helt jäkla lönlöst att ens få en parkeringsplats..

För motorbikarna, så var det lite bättre, men det gick oändligt sakta, där man fick med fara för livet, försöka att snirkla sig fram till moppe-parkeringen. Väl därinne så fick man köra till den bortersta änden av parkeringen, och sedan gå kanske 300 meter fram till dörrarna på shopping-cenret....

Pensionerad som jag är, så tog jag tid på mig, kom till slut in i själva byggnaden, och där inne var som väntat ett öronbedövande oväsen, med miljoner decibel musik, som skränade lite varstans ifrån de olika butikerna. De som inte hade musiken på, hade de vanliga tjatter-majjorna som snackade i mikrofoner exakt och precis hela tiden, oavbrutet....

Hela den grejen med musiken plus mikrofon-tjafset ifrån kanske 15-20 olika ställen, gjorde att jag helst ville fly ut blixtsnabbt. Men så tänkte jag att nu var jag ändå här, så då ville jag kolla in läget. Jag kikade först efter ett kaffe-ställe där man kunde sitta med gubbarna och fika i framtiden, kanske nästa vecka...



Såg priset, en sleten kopp kaffe kostade minst 60 baht.. alltså 20 baht mer än i resterande Chaiyaphum... Och betydligt mer än 1 middag på natt-marknaden.. Sedan kikade jag runt lite grand, bara lite löst,,, för musiken gick mig på nerverna gruvligt. Då såg jag till slut den andra grejen som jag letade efter, nämligen Tops Market... Falang-affären med falang-mat som finns lite överallt i Thailand.

Jag gick in, och det visade sig till min besvikelse, att det mest såg ut som en falang-affär som dom förvandlat till en thai-affär med mestadels thaimat och thaiprylar. De där speciella falang-prylarna som man ser i de andra städerna, lyste med sin frånvaro. Jag letade dock fram mjölet, ville kolla om de hade rye flour (Rågsikt), och det hade dom faktiskt.

Jag köpte 3 st paket, så att jag har lite grand till vörtbrödet. Jag har ju redan hemma lite grand plus att Håkan förhoppningsvis har med sig idag ifrån Pattaya till mig.... Måste ju baka i alla fall runt 5 limpor vörtbröd nu till julen för skinkan och osten.. Så himla gott, se det vattnas i käften bara jag skriver ordet Vörtbröd..

Efter detta så stack jag snabbt därifrån, fick på hemvägen hoppa in på Big C, och köpa smör till dagens pannkaks-middag. Där inne stötte jag på flera stycken falanger, varav flera var nya, och flera var riktigt pratglada, alltid kul att stöta på falanger som klarar av att prata i alla fall, utan att se alltför lidande och handfallna ut.

Handskak


Chaiyaphum MMMCDXXVIII, Thailand

2 december 2018

88,2 kilo – 87,9 kilo (19 km) 1 timme 13 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,616 (nedåt)



Inget gott kommer av att stressa!!

Igår lördag 1 december 2018, så var det då invigning av vårt nya “shopping-mall”  med namn Robinson som byggts här i Chaiyaphum. För många här, så är detta då ett “tecken” på att civilisationen än en gång börjar slå rot här i Chaiyaphum. Det startade ju för 10-12 år sedan, med att de byggde upp; Tesco Lotus. Big C samt MAKRO.

Sedan dröjde det 8 år tills Global House kom, och ytterligare ett år till så kom HomePro... Ihop med dessa affärs-centra, så har det precis hela tiden kommit till olika bilförsäljare, och säljare av allsköns saker och prylar. Jag undrar i min lilla värld, hur de ens inbillar sig att man skall kunna utveckla ett samhälle baserat enbart på konsumtion, utan att ens bry sig om varifrån stålarna kommer, inte ens fundera på, om kanske det skulle till någon produktion för att det skulle bli en väl "gödslad" ekonomi...



Men nu har de Robinson också, plus de massor av affärer som finns därinne, som alla säljer prylar till exakt samma befolkning, som alla de andra vänder sig till... Igen då... Undrar var alla får sina stålar ifrån? Ty när det kommer till att laga fel på bilen, huset, motorbiken eller vad som helst annat, typ vägarna. Ja DÅ finns det inga stålar till detta.






Jag tycker mig känna igen detta scenario ifrån Sverige och de zigenare vi har och hade, då när jag hörde detta uttryck. Det gällde zigenare och bilar i huvudsak, även om guld nog också föll inom samma “ram”, de sade då så alla kunde höra, att de struntade i vad de fick försaka, men en fin bil måste man ha, ty annars var man ingen alls att räkna med.

Så äta och föda sig för en zigenare, var sekundärt då när detta timade sig. Kanske är det så fortfarande, tror inte den gängen utvecklat sig speciellt mycket.. Och thailändarna konsumerar grymt mycket verkar det som, inte så mycket investerings-objekt, som ren slös-konsumtion, kanske för att visa att dom vill klättra på den sociala stegen....?



Yongyut körde ned Namkaeng, Funfa, och den lille pojken (6 år) granne här, som ville följa med. De ville åka till Robinson, och kika på Movie och slafsa lite godis. Så klart att de fick pengar till det, inga problem, dom är ju inte alls bortskämda, så enbart en engångsgrej detta... De fick 200 baht vardera att njuta av, filmen 140 baht och 60 baht vardera för godis och dricka...

Jag själv sade till Yongyut att jag sätter INTE min fot därinne under denna veckan, ty jag klarar inte av den rena rama jul-rushen som är där, med tusentals thai som tränges och brötas omkring, klampandes över varandra i sin iver att.......ja att vadå egentligen??? Handla en liten pryl???



Men får se under den kommande veckan, om jag kan smyga ner dit i ottan en dag, och kolla på Tops matmarknad (falangmat), och se om dom säljer rågsikt till det kommande baket av Vörtbröd... Resten av prylarna inne i detta shoppingmall, är garanterat exakt detsamma som i alla andra shoppingmall i Thailand..

Det brukar vara så i Thailand.. Dock skulle jag inte banga för om Robinson-affären hade till försäljning en brödrost för 4 brödskivor, istället för 2 stycken, som dom alla har.... Får försöka leta och se. Jag köpte min förra på Robinson i Khorat, så kanske man har tur? Men annars, så brukar priserna vara enormt dyra på dessa köpcentra!

Ja varför inte? Hyrorna för affärs-innehavarna är gruvligt dyra, så då kompenserar man detta med oerhörda priser för att få in stålar till hyran... Folk kommer inte att ha råd, och skiter i att köpa... resultatet blir att det alltid är ett oerhört byte av olika affärs-innehavare, inne på dessa shopping-centra..

Handskak


Chaiyaphum MMMCDXXVII, Thailand

1 december 2018

87,9 kilo – (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,617 (nedåt)



Om du sover med hundar,

så vaknar du upp med loppor!!

Idag så fick jag baknings-energi. Jag hade lovat Risto finnen, som är så himla bussig, och alltid tar med sig saker till mig från sina Finlands-resor, typ kaviar, mjukost, och deras underbara ansjovis. Sist så tog han ju också med sig kryddorna till vörtbröds-baket, ja Nejlika, Pomerans-skal, samt Ingefära..

Så jag gav honom 24 stycken av de 36 kanelbullarna jag bakade... Jag åkte dit och vi fikade ihop, och skvallrade lite grand. Risto bad mig att komma tillbaka imorgon (idag), och käka lunch med honom, han skulle göra sin specialitet, alltså vitlök doppad i Räkor och körda i supervärme i ugnen....

Ja helt OK maträtt, men helvetes för mycket vitlök förstås. Men har inte hjärta att säga nåt till honom, vill ju inte verka otacksam till en sådan bussig kille. Bättre å gnälla på thaiarnas obarmhärtigt äckliga käk. Där ges minsann ingen pardon vad det gäller smak, eller skall man säga brist på smak.....

Vidare idag, så skall vi ned till försäkrings-bolaget gällande bilen. Jag betalade förra året den 28 december drygt 14.000 baht för full-försäkring. Det jäkla försäkringsbolaget ändrade inte ens namnet på försäkringstagaren, från den förre ägaren till den nuvarande Yongyut, trots att jag postade in dokumenten till dom.

Nu ringde dom till Yongyut, och ville att vi skulle betala, och när dom ringde var det runt den 20 november. Vis av erfarenhet med detta landet Thailand, så är jag rädd, att om jag pröjsar redan nu, en styv månad innan försäkringen går ut, så kommer väl de jäkla nötterna på försäkringsbolaget, att få försäkringen att gälla från betalningsdagen.

Och det innebär att jag bara får ut 11 utav 12 månader på den första betalnings-perioden/året, som jag jag betalade förra december 28.. Jag fick Yongyut att ringa bolaget, de nekade till att ha fått in någon ändring förstås, och Yongyut har ju som thai naturligtvis inte sparat ett jäkla papper. Kontorsvana??? Nä thai har inte sådant alls....



Idag dock, med en månad kvar, så ringde dom igen, och ville att vi skulle betala. OK sade jag till Yongyut. Vi åker ned till bolaget här i Chaiyaphum. Och vi skall kolla upp 2 saker med dom vilket jag vill ha svar på.. a) Har dom ändrat på namnet i försäkringen, eller hade dom tänkt att vi skulle åka i 1 helt år till i den förre ägarens “namn” försäkrings-mässigt!

Fan, jag vet ju inte ens om vi är försäkrade när Yongyut och jag är ute och kör, vi betalar ju trots allt för allt. 1,, som är fullt ansvar... Och nummer b) OM jag betalar redan nu, när börjar den kommande perioden att gälla? Idag vid betalningen eller den riktiga datumen den 28 december? Ja vi får se.

Jag byter bolag om dom inte skärper sig, dom skall inte tro att denne falangen viker sig, dessa tror ju att dom av någon anledning är i toppen av närings-kedjan, och kan göra precis vad dom vill utan att ta hänsyn... Vilken överraskning för dom....Denne falangen är i toppen av näringskedjan, utan konkurrens..

Sedan senare idag vid 15;tiden, så skall jag möta en ny falang som ämnar bosätta sig här i Chaiyaphum, dom har köpt hus här... Skall bli kul att tjöta lite, och kanske käka lite mat ihop här hemma. Ja det får bli pannkakor, har lovat töserna både torsdag (gick åt skogen), sedan fredag (också där sprack det), och nu då idag lördag. Så nu måste jag helt enkelt göra dessa pannkakor....

Handskak