Chaiyaphum MMMCCCXCVI, Thailand
31 oktober 2018
88,7 kilo – 88,7 kilo (25 km) 1 timme 42 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,627 (nedåt)

Kvinnligt ordspråk;
Gift dig alltid med en man i din egen ålder!!
Allt eftersom din skönhet bleknar bort,
så gör ock hans syn!!!
Ja hua detta var en snabbresa som hette duga. Kul att träffa kompisen
Lasse igen efter 2 års frånvaro hemma i Sverige. Synd bara att det är
så jäkla långt ned till Phuket och Khao Lak. Men goda vänner är värda
långa resor. Kul också att besöka Scandinavian Corner. Beställde in
fläsket, och det var “svingott”, inget att klaga på där.... God mat kan
den gubben göra, men det kanske också syns på kroppsformen...
Och kul att gubben inte kände igen mig, trots att "
alla människor, på alla hans foton är välkända forum-människor"...
Så jag som är den mest frekventa av dom alla, kände han inte igen,...,
Men kul i alla fall att se hur trevlig en sådan man faktiskt kan vara,
när han inte florerar ute på forumen och skriver otrevligheter. Ja det
får snart bli återbesök igen, alltid retar det någon, hahahaha..... Men
resan blev i stort sett väldigt lyckad för min del......
Fruns dagbok;
Ikväll så tyckte jag att min make uppträdde underligt.
Vi hade planerat att mötas på en restaurant för att äta en trevlig middag.
Jag var ute och shoppade med mina vänner hela dagen lång,
Så jag trodde han skulle vara lite sur för detta,
plus att jag var en smula sen på det också...
Men han kommenterade det inte alls.
Vårt samtal på restauranten gick lite trögt, så jag föreslog att efter maten,
så kan vi gå någon annanstans, och prata lite och ta en drink samtidigt.
Min make samtyckte, men återigen, han sade inte mycket alls.
Jag frågade honom vad felet var, hans svar var; “ingenting är fel”....
Jag frågade honom om det var mitt fel att han var upprörd,
men han svarade bara att han var inte upprörd.
Att det inte hade med mig att göra, och sluta oroa dig....
På vägen hem, så sade jag att jag älskade honom!! Han log lite grand, och fortsatte köra.
Jag kan inte förklara hans uppförande.
Jag vet inte varför han inte sade; “jag älskar dig också”!!!
När vi kom hem, så kändes det precis som om jag har förlorat min make totalt....
Nästan så att han inte ville ha med mig att göra mer,
Han bara satt där tyst, och tittade på TV.
Han fortsatte att se distanserad ut, och frånvarande liksom.
Till slut, i en total tystnad oss emellan, så beslöt jag att gå till sängs,
Efter 15 minuter ungefär, min man kom också till sängs.
Men jag kände fortfarande hur förvirrad han verkade vara...
Det kändes som om han tankar var långt borta, ja någon annanstans.
Han föll i sömn. Jag vet inte vad att göra längre,
jag är nästan säker på att hans tankar var hos någon annan,
mitt liv är en katastrof. Jag själv grät mig till sömns den natten...
Makens dagbok:
En 1 meters putt.... Vem i helvete missar en 1 meters putt?
Denna tisdag gick som ett huj, ingenting hände speciellt. Ja läkaren i
Khorat som jag köper min Lixiana-medicin av hörde av sig till mig, och
bad mig att kolla njurarna och göra ett blodtest. Man skall tydligen
göra det när man käkar denna medicin, som är blodförtunnande och heter
Lixiana...
Så i morgon bär det av ned till Ram Hospitalet för att göra detta prov.
Och sedan får vi se om allt OK. Annars är dagen som ett hav i stiltje.
Inte ens en förbannad gubb-tjyv från grannforumet stör en, denna lugna
dag.....
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCXC, Thailand
30 oktober 2018
88,6 kilo – 87,8 kilo (37 km) 2 timmar 17 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,637 (uppåt)

Alla andra vet var skon “klämmer”!!
Idag måndag kom mina matprylar från O Leary+´s nere i Ban Phae. Jag har
käkat rågbröd hela dagen, och det är så himla gott till kaffet. Pålägg
ena gången ost, och pålägg andra gången räkost.. Och där emellan knapra
på en 200 grams mjölkchoklad från Marabou, kan man ha det bättre tro!!
Annars idag så blev det 38 kilometers cyklande, och 4 stycken
isglassar. Ja detta med isglassar är en jäkla (o)vana, som Håkan lurar
i mig vareviga dag, vet inte hur jag med min svaga karaktär skall få
stopp på glassätandet. Jag får nog införa totalt glass-stop under våra
cykelturer tror jag!!
Idag hade vi annars lite tjafs på internet från en gammal gubbe som
lipade högljutt, om att jag använt det översta fotot igår, i mitt
dagliga kapitel daterat (29/10). “Det är mitt foto” lipade han, och
hotade mig med stryk o.s.v. Hahaha ja gamla gubbar som knappt kan stå
på bena hotar, dom e la för goa...
Fotot ifråga hittar man över hela internet och inne på facebook, så
hans rättigheter kan han stoppa upp där solen inte skiner... Ja folk är
inte riktigt kloka, de publicerar hej vilt, och sedan hävdar dom att
det är deras egna bilder. Secka jönsar... Det är tydligen den tjocke
gubben till höger på fotot med den enorma magen, som äger bilden säger
han...
Jag tycker faktiskt det är ganska kul att kolla på foton, och man ser
ju vilken kultur thai faktiskt har när man tittar på dessa foton. Den
mängd sallad man häver i sig varje dag, det åskådliggörs väl bästa via
foton där man ser mängden av olika grönsaker som passerar revy framför
ens ögon under dagens lopp...
Lägger man då till de insekter och andra smådjur som råttor, och möss,
och ormar, och räkor, och småfisk, och krabbor, så inser man ju att
detta folk har aldrig svultit i hela sitt liv troligtvis. Visst dom
saknar livet som falangen (utlänningen) har, och de tycker väl
antagligen att de skall ha rätt till den levnads-stilen.
Men tyvärr så är de ju inte alls beredda att göra, och uppfylla vad som
kräves för att lyckas överhuvudtaget. Alltför många av dom sitter av
tiden i byn, de sover av tiden, och de äter av tiden, och dricker av
tiden... De är så upptagna med att umgås och prata med varandra, så där
finns absolut noll och ingen tid alls till att kämpa och tjäna pengar..
Så ibland kan man faktiskt säga om vissa människor, att dom faktiskt
förtjänar det liv dom själva lever, och detta gäller i högsta grad inte
bara oss falanger, utan i mångt och mycket ävenledes thailändarna... Ja
dessa “leende” människor, är så upptagna med att le och skratta, så dom
hinner knappt något annat i livet...
Jag avslutar agens kapitel med att göra som gubben på fotot här ovan,
jag åker hemåt vid aftonsången, och så höres vi i morgon till
morgonbönen igen....
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCXC, Thailand
29 oktober 2018
88,5 kilo – 88,0 kilo (38 km) 2 timmar 18 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,621 (uppåt)

Det är inte farten som dödar utan smällen...
- It's not the fart that kills.. It's the smell..
Jag läste idag inne på facebook om detta med sexturismen här i
Thailand, och nu börjar tidningarna att skriva om hur stygga svenskarna
är som köper sex i Thailand. Och på detta kommer förstås den vanliga
skocken med kärringar som fördömer alla gamla äckliga gubbar, som har
sex med alla dessa oskyldiga tvingade unga tjejer, som vill tjäna
pengar till mat....
Det är hemskt att höra detta med “äckliga gamla gubbar”. Det är ett
sådant jäkla styggt banalt uttryck, som folk drar till med, för att
försöka att sänka människor. När blir man egentligen en gammal äcklig
gubbe? Är man över 60 år i ålder, eller över 70 år i ålder eller är man
45 år i ålder?
Ja jag tror väl att sådana uttryck sägs av folk i alla åldrar, upp till
man själv är runt 50, jag gissar nu bara. Men en ung människa låt säga
i 20;års-åldern tycker nog att en 45:årig gubbe är äcklig, och en
30;årig människa tycker säkert att en 50;åring och äldre, är äckliga.
Så då har vi kläm på åldern äcklig gubbe-uttrycket, det beror på vilken
ålder den som uttalar orden har.. Men vad är äcklig gubbe då? Är det en
människa som är i ett förhållande där åldersskillnaden är för stor? Ja
han är 49 år, och hon är 19? Eller han 55 och hon 22 år??
Eller beror det på att gubben i fråga fortfarande har “mage” att ha
sex, trots att han är över 50 år i ålder? 60 år i ålder eller 70 år i
ålder? Ja jag vet inte hur man egentligen skall gräva i en sådan här
sak.. Det kanske bara är på det sättet, att uttrycket "äcklig gammal
gubbe" bara är just det, alltså ett uttryck som man slänger ur sig utan
vare sig tanke eller eftertanke.
Det kanske egentligen bara är en inneboende känsla man har, en känsla
som är svår att specificera närmare, därför att den är så satans
ologisk och inkonsekvent...Det finns ju inga enhetliga gränser, och
allting verkar bero på om man t.ex. har religiösa trosuppfattningar,
som gör att man är inskränkt, och har svårt att acceptera andra
människor!
Man har fått en del fördomar ifrån sina föräldrar, och i en del fall
från kamrater i unga år! Skolan kan ha skapat fördomar, och kanske
t.om. TV och sociala medier har en stor skuld i allt detta också. Här i
de sociala medierna där florerar ju alla idioter som finns på denna
jord, och här florerar tyvärr också PK-häxorna, och de är ju både
manliga som kvinnliga.
Männen idag, ja det är ingen tillfällighet att de faktiskt målar
läpparna och drar på sig mascara, och rakar sig frenetiskt överallt på
kroppen.. Tyvärr så har kärringarna via daghem (dagis), lyckats att
förvandla flera stycken generationer med pojkar, till män klädda i
"mentala klänningar".
Det är skrämmande att se män förneka genom sina handlingar, att dom
faktiskt är män.. Ja dom har i alla fall en köttklump hängande mellan
benen och inte en grotta.. Extremt många av dom är helt mer
bekväma med att hålla med, och ha samma åsikter som feminist-kvinnorna,
än vad de har med att hålla med en man. Idag kan du inte säga vad du
vill och vara rak och ärlig i de kretsarna. DET är tyvärr en svunnen
tid i dessa Pride-generationer..
Idag skall du vara krokig som en brud, inga raka kommunikationer, och
känslosvall skall man gärna anamma som kille.... Att ens försöka sig på
att påstå, att det är skittrist att gå med sin flickvän eller fru och
shoppa ute på stan, den grejen är helt förbjuden, och det renderar
mannen att bli halshuggen jäms med fotknölarna av Fredrika
Brehmerförbundet....
Så idag uppskattar man på männen målade läppar, ögonskugga, och rakade
kön och armhålor. Männen är ofta inte längre män i den tappningen som
vi "äckliga gamla gubbar" är vana vid. Ingen känner längre till varken
Tarzan eller John Waine, inte ens Zeb McCahan finns längre i minnet.
Glöm Johnny Weismuller eller Errol Flynn...
Nä nu avslutar jag detta deppiga kapitel, och tar fram min badrock,
locktång, och en god bok som handlar om Thailands sexindustri.....
Detta blir bra för nattsömnen.... Undrar förresten om dagens barn
och ungdomar tävlar i att pissa längst? Eller skjuter Ekorrar med
slangbella?
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCXC, Thailand
28 oktober 2018
88,4 kilo – 87,6 kilo (19 km) 1 timme 13 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,619 (uppåt)

Arrogans kan skada,
men du kan inte dö utav kärleksfullt nöje!!!
Dessa språkförbistringar språken emellan, för att inte tala om när folk
som egentligen inte kan tala ett 2:a språk, skall försöka sig på det.
Ta fotot ovan som exempel, ja det är inte lätt alltid ute i verkliga
livet. Tur i alla fall att det inte var i Sverige, då hade väl
feministerna hängt en själv för vad man tror sig veta..
Kunde inte låta bli ett foto till, angående detta med
språkförbistring... En annan sak, kanske inte så himla mycket relaterat
till Thailand speciellt, men jag undrar. Vi människor käkar samma
frukost dag in och dag ut under åratal.
Men om vi skulle göra detsamma med middag, alltså käka samma middag dag
in och dag ut, ja då skulle vi anses vara fullständigt ding. Jag tror
vi människor är ganska inkonsekventa faktiskt.. Ja utom då om vi skall
till och uttala danska ord... då är vi inte inkonsekventa.....Eller?
Idag lördag, så var jag uppe och hälsade på hos Åke (Birger) i Waeng
Noi. Jag mötte Nisse också denna dag, som kom ifrån andra hållet, orten
heter Phon. Han visste inte vägen, så jag fick möta honom ute på
“stora” vägen, alltså 202;an, i korset till 2246:an. Vi åkte sedan
tillsammans hem till Åke.
Vi fick 3-4 timmar trevlig stund tillsammans där jag avhandlade
forum-världen och dess många gånger knäppa medlemmar, en av dom boendes
i Hua Hin, där han letar billig mat, och snålar mot sina flickor han
plockar upp, detta emellan de tider han sitter ute på thaiforum, och
skryter om hur mycket pengar han har, hahahaha, secket stolpskott.
Den andra dåren är en norrlänning som var här I Chaiyaphum, men fick
fly härifrån hastigt men mindre lustigt!! Och nu har han lyckats hitta
en “flickvän” (fru) från Philippinerna... Ja sådana gubbar finns också.
Alltså för många typer finns det, som är fullständigt annorlunda i
verkligheten, då allt dom har, är lögner och ljugerier ute på
internet...
Vi käkade lunch som Birger hade tillagat, vi fick potatismos,
köttbullar och löksås, vilket var kanongott.. Så det blev en
supertrevlig pratstund, och Nisse är ju super han också, så vi trivdes
gott ihop.... Jag stack sedan hem igen, har ju en hel del att pilla
med, så hade svårt att sitta en hel dag där i trevligt sällskap..
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCXC, Thailand
27 oktober 2018
87,9 kilo – (0 km)
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3, 618 (uppåt)

Den mest ömkade,
är en jungfru i förlossningen..
Jag hade alldeles för mycket att härja med idag, och hann inte ens
knappt gå på toan, än mindre skriva mitt daglig kapitel. Dock imorgon
är en ny dag, med nya insatser och ny energi, så då minsann blir det
ett nytt kapitel igen. Sorry gänget för att jag svek Er idag.... Vi ses
i morgon...
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCXC, Thailand
26 oktober 2018
88,2 kilo – 87,9 kilo (19 km) 1 timme 9 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,617 (nedåt)

När kvinnorna klär sig i byxor,
så tvättar mannen golven!!
Idag så är det fredag, och humöret är på topp, varför då då? Inte en
aning, men bara utav gammal vana. Idag annars, så är det pick up utav
en stor trälåda i Adelaide, drygt 7 m3. Den skall jag skeppa till
Thailand och vidare in i landet, till en urtrevlig australiensare, som
beslöt sig för att nyttja mina tjänster.
Allting har gått bra med förberedelserna och planeringen, och han är
supernöjd. Jag måste säga det som jag kanske sagt flera gånger
tidigare. Mitt yrke inom shipping och transporter, är oerhört bra för
välmåendet och humöret. Man möter ju per automatik folk, som alltså
beslutar sig för att göra något i livet.
Inte de vanliga fångna fängslade ogina jante-människorna. Så att arbeta
med detta är oerhört givande faktiskt för min del. Tiden går snabbare
förstås med saker att göra, och om man på vägen, får och ger lite
leenden, så kanske man kan sno åt sig några år extra, innan det ringer
för sista ronden..
Igår kväll så tackade 4 stycken ungar nej tack till att gå på
restaurang och käka “fin-mat”, alltså den äckliga sushin, som också är
svindyr. De valde samfällt alla 4 av dom, att de vill gå på bio
istället. Så mitt utlägg för denna födelsedag droppade hastigt och
väldigt lustigt, från 1.600 baht (minst), ned till runt halva beloppet
(kanske 660 baht (bion 120 per tjej plus popkorn + dricka 45 baht per
tjej)...
Noterade att nere i Bangkok, så har dom börjat att blanda massage med
matlagning. Nu med tanke på dagens ordspråk här ovan, om gubbar med
klänningar, så kanske detta är en perfekt locke-grej, alltså få och
betala för en massage, och det avslutas med en gemensam tillagning av
Som Tam...
Jag sitter just nu och snickrar ihop en lista av prylar, som jag skall
ihop med Håkan beställa ifrån O Leary´s nere i Ban Phae. Skall bli gott
att få lite härligt civiliserad påfyllning av god mat och tilltugg....
Beställde bl.a. Pulver-bearnaise-sås för mina kommande pizzor.
Skorpor, hårt bröd, kött bullar, en Salami-korv till York (present),
Räkost samt avslutningsvis ärtsoppa... Vilka festligheter det kommer
att bli. OK sorg vid invägningen på morgonen, men desto roligare under
dagens intagande av dessa syndigheter...
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCXC (3.390), Thailand
25 oktober 2018
88,4 kilo – 88,1 kilo (26 km) 1 timme 33 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,611 (nedåt)

Tro inte allting du tänker!!
Födelsedagar i Thailand, födelsedagar i Isaan, eller födelsedagar i min
familj. Yongyut verkar ju vara ett stort undantag i min thailändska
förlängda familj, och också i mina falang-vänners förlängda thailändska
familjer. Jag menar med detta att hon faktiskt vet vilket år hennes
familje-medlemmar är födda.
Resten av gänget i min familj här, har dålig, om också noll koll på
läget, och också dålig koll på vilken månad och speciellt vilket datum
dom är födda. Födelsedagar dock, står som spön i backen. Och min starka
starka känsla är att dessa födelsedagar startades med att firas här,
när falangen kom till familjen.
Innan dess så var det nog mycket mer helt okontrollerat detta firande.
Javisst kunde man slänga in en av dessa ur-äckliga tårtor som man köper
i någon sleten affär, där tårtan har legat i veckor. Tårtan blir ju
inte dålig, då det inte finns några naturliga födoämnen i densamma,
utan mer syntetiska döda medel.
Som typ låtsas-grädde, äckligt bakat ”bröd” i tårtan, och lite godis
dom slängt på också... Dom brukar skriva något på thai i glasyr-aktigt
material... Så tårtan ser ut som en födelsedagstårta visst.. Igår hade
Jennifer och Namkaeng varit iväg och köpt en födelsedags-tårta, och de
kom hit på sen-eftermiddagen. Jag frågade Yongan vad som stod på.
Hon svarade att det var Baloo som fyllde år, jasså sade jag; ”Vet du
detta”.. Javisst sade Yongan, "jag vet alla år och datum i min
familj".. - "Hur sjuttan vet du detta då, ty de andra
familjemedlemmarna vet ju inte ett skit om varandras födelsedagar, och
vet knappt hur gamla dom är själva verkar det som"?
När vi skaffade VISA till Sverige, så tog vi ju fram alla datum för
mamma och pappa, och alla mina syskon, så jag kommer ihåg, och jag har
sparat... Ja jag själv kommer ihåg det helvetet jag hade för att samla
ihop den informationen. Yongans mamma visste inte hur gammal hennes man
var (Yongans farsa), och hon hade svårt att komma ihåg datumen på sina
egna barn.
Jag sade till Yongan, samla nu ihop antingen ID-korten, eller om de har
pass, och kolla också husböckerna, efter deras datum, månad, och årtal,
vi måste ju ha detta.. Så Yongan visade verkligen intresse, och sparade
denna information. Ja och om sanningen skall fram, så har jag också
sparat kopia på den informationen inne i min dator..
Yongan kom in till mitt rum och sade försiktigt, - ”Ballo birthday
today, when we have money next time, I want to buy barbeque-machine for
her, electric”!! OK sade jag, - ”next time? Why not buy today, it is
her birthday today”? Så vi stack till MAKRO, och köpte en barbeque-pryl
som ni kan se på de två fotona.
Nu slipper dom hålla på med kol-eldad barbeque, utan kan starta med att
köra med elektrisk värme istället. Yongyut ville inte stanna i byn, ja
vi körde ned presenten till hennes syster, och sade grattis (52 år).
Jag sade att hon kunde väl stanna, men hon ville hem istället. Kanske
inte var så noga då, antar jag när det kommer till kritan.
Under kvällen så kom det flera foton ifrån Namkaeng och Jennifer, där
dom visade stolt upp denna elektriska Barbeque.. Med tanke på att denna
present endast kostade 999 baht (SEK; 280:-), och gjorde systern så
himla glad, så var det väl värda pengar kände jag!!!
Så födelsedagar, javisst finns dom i Isaan, men oftast BARA om det
finns en falang i släkten som tänt gnistan. Och kom ihåg då, att man
firar inte som vi firar, alltså att man FIRAR någonting, men bara
glädjes åt att man fått presenter gratis från folk. Födelsedagar är
INTE en thailändsk kultur-yttring, glöm aldrig det... Men att FÅ
presenter är en universell kultur-yttring..
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXXXIX, Thailand
24 oktober 2018
88,2 kilo – 87,5 kilo (38 km) 2 timmar 16 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,640 (nedåt)

En fru kan vara en duva,
och hon kan vara en djävul!!
Livet rullar på ute i världen, utom hemma i Sverige förstås. Där står
det allt som oftast helt stilla. Detta medans svenska folkets
representanter "journalisterna", tittar ut över världen, och undrar vad
dom skall fördöma nu nästa gång. Alla som yttrar sig annorlunda än
PK-gängen, tycker de fega människorna i Sverige, är rasister punkt
slut,, Och de skall fördömas.
Så nu tittar man ut över världen, och nu senast så har BÅDE Expressen
som Aftonbladet skrivit artiklar om sexindustrin i Thailand. I sann
vänster-anda och sann kärring-anda, så beskrives svenska turister som
rasister, islamofober, nyttjare av kvinnor, samt hemska människor i
allmänhet.
Dessa journalister som själva tycker att dom är världens svar på
allting i allmänhet och sanningen i synnerhet, vränger och kränger, och
vrider och snickrar på sanningen, så folk som läser deras alster, snart
inte vet vilket fot dom skall stå på, eller vad dom skall tro på. Svart
blir vitt, och vitt blir svart.
Aftonbladet har gjort en “undersökning" genom en liten pojkvasker som
hette tror jag Herr Medin. En ung parvel, knappt torr bakom öronen, men
har lärt sig att sätta komma-tecken och punkt på rätt ställe i
meningarna där på den förberedande Journalistskolan, där man formar
kommande generationer av vänster-element i samhället.
Jag ser ofta journalister som en förlängning på den gamla
"hippie-företeelsen" som ju fanns i överflöd då på sena 1960:talet.. I
alla fall,. Så då skickar tidningen just den pajsaren ned till
Thailand, och som han själv kallar det, så gjorde han en månadslång
“Wallraffare” där.
Alltså gick under jord via en förklädnad, och genom att prata hemskt om
islam och utlänningar i Sverige, så tog vad han kallade
“svensk-grupperna” honom till sitt hjärta, och lät honom sitta ned vid
bordet och dricka Gut-tår med dom.. Resultatet av denna månadslånga
"undersökning" blev att denna barnunge till journalist (Medin),
fastställde att svenska killar som köper sex i Thailand är rasister och
islamofober....
Ja ni läser rätt, folk som reser till Thailand och köper sex är
rasister... Bravo herr Medin, du är en klart skinande stjärna bland
journalisterna. Eller det kanske var så att du nog var en av de sökande
till journalistjobbet på Uppdrag Granskning, men du blev utslängd och
icke antagen....?
Expressen har en liknande artikel (naturligtvis), men det kanske bara
var att vänta, då ju tidningen nu i förra veckan hade en artikel om hur
svårt de boende har det i Thailand, med att inte vara täckta av en
sjukförsäkring. Vi hoppades kunna motivera kanske några politiker att
tänka på oss här borta med den artikeln. Vi pensionärer som har en svår
sak med att lösa detta, ja nästan omöjligt. Så all hjälp från även
tidningar kan ju vara bra, när man vill göra politikerna uppmärksamma
på detta...
Nu slår vänster-politikerna tillbaka via sina "kontakter" i
tidningsvärlden, och vill svartmåla vanliga svenskar med detta skitprat
om rasism m.m. Ja den vanliga smörjan för att tysta ned folk helt
enkelt, och få sin egna vilja igenom... Och med sådana här
artiklar ta bort uppmärksamheten ifrån vad det egentligen handlar om,
så vill de lägga fokus på att folk i Thailand bara är sexköpare,
nyttjar damerna nåt fruktansvärt, och också INTE stöttar svenska
regeringen, och är rasister med stora bokstäver...
Och vi är då inte boende vanliga svenskar, samma som boende i Spanien,
Portugal och annorstädes... Dom vill framställa det som en lekstuga
detta vårt boende i Thailand, detta för att spara några skattekronor på
oss. Så jag är i alla fall inte förvånad... Tyvärr så skjuter ju dessa
idioter till politiker rejält över målet, i sitt prat om ekonomi. Vi
som bor här, vi nyttjar inte vårt svenska samhäll-system alls till
vardags, vi kostar noll och ingenting i stort sett.
Men vi betalar 20% skatt som utskrivna, eller så betalar vi full skatt,
vi kan välja själva... Men i båda fallen så har vi NOLL och inga
rättigheter, enbart skyldigheter. Så var kostar en svensk medborgare
mest? Hemma i Sverige eller som rättslös i Thailand. Ja en ganska enkel
ekvation tycker väl folk med minst 9 års grundskola, och kanske lite
grand riktig arbetslivs-erfarenhet...
Till något trevligare.. Idag så bjöd York ned mig till att käka
lunchpizza med honom. Han körde ju sin egna pizza, som ju alltid är
densamma, alltså salami. Enligt hans tes, så är det ingen pizza, om det
inte ligger någon jäkla salami-bit på pizza-skivan.. Men den gick ner,
även om min favvo-pizza nog mer är Hawaii-pizza med banan och kokt ägg
och bearnaise-sås på toppen,,,
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXXXVIII, Thailand
23 oktober 2018
87,9 kilo – 87,5 kilo (26 km) 1 timme 33 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,647 (uppåt)

Skillnaden mellan idioti och genialitet,
är att genialiteten har sina gränser
Ja killen fixade till taket sade Yongyut... Vad var problemet då
frågade jag. Ja sade hon, det var ett fågelbo som blockerade vattnet,
så det inte rann ut från taket ned på tomten, utan det stannade, och
rann ner på vårt innertak i sovrummet och vidare ner på golvet i
sovrummet.
Jag frågade Yongyut; “sade killen detta till dig”? Ja svarade hon..
Yongyut, kommer du inte ihåg vad han sade förra gången när han sade att
han fixade detta tak? Nä sade hon... “Jo han sade till oss att det var
fixat,,, det var bara ett fågelbo som blockerade avrinningen”!!!! Han
har inte gjort ett skit den killen.
Hur mycket ville han ha i betalt då? Han ville inte ha betalt hade han
sagt, och stack iväg. Ja det var ju rättvist då, tyckte jag. Ty han
gjorde inget förra gången, eller så gjorde han inget denna gången, men
han tog betalt förra gången, så det ligger väl en liten smula gudomlig
rättvisa i det hela tycker jag!!
Ja dom blev allt lite överraskade på 7/11 här i Thailand när dom fick
finbesök. Skriken ekade över nejden, och de fick ringa efter
hjälp-patrull. Men de tog ut ormen oskadd, och lämpade av ormen ute i
naturen utan att skada den, bra gjort.....
Denna kvinna, ja jag måste få lov att informera Er om detta, hoppas
ingen hög-kyrklig individ läser detta bara,,, Jo denna kvinna har varit
försvunnen ifrån sitt hem i England sedan styvt 3 år nu. Och släkten
hennes har efterlyst henne precis överallt. Det sista de visste var att
hon funderade på att åka på semester till Afrika av alla ställen, mer
visste dom inte...
Plötsligt så dök denna bild upp i ett par sociala medier, och familjen
förstod att allting var OK, och de fattade också anledningen till att
kvinnan hade försvunnit i all hast, och inte hört av sig., Ja underliga
är vår herres vägar kan det synas.....
Det har startat ett företag nu som specialiserat sig på turister som
vill åka till Pattaya och förlusta sig.... De säljer nämligen ett s.k.
“start-paket”.. så man kan genast vid ankomsten ha “rätt” mundering för
fortsatta äventyr. Viktigt är ju att ha den där "tröjan", som genast
visar att man är vad man är, gärna khaki-byxor, och ett par glasögon så
man kan se schyssta damer i vitögat utan att kisa allt för mycket....
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXXXVII, Thailand
22 oktober 2018
88,1 kilo – 87,6 kilo (36 km) 2 timmar 11 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,624 (nedåt)

Som man bäddar får man ligga!!!!
Igår kväll (lördag kväll alltså), så kom det flera störtregn här över,
trodde först vi skulle klara oss, ty det skulle komma en tropisk storm
här över hade dom lovat på alla nyhetssajter, men jag brukar inte bry
mig så mycket, ty dom har ALLTID fel känns det som.
Förra helgen skulle stormen med det fräna namnet (??) komma, men det
sket sig, den missade oss med 20 mil, precis som vanligt, och denna
helgen skulle det komma in en ny i från Sydkinesiska sjön eller nåt
sånt, så jag satt lugnt i båten. Men jag vaknade i natt 2-3 gånger, av
att det fullständigt forsade ner regn.
Yongan flög upp, hon är ju ganska lättskrämd, och stack ner och ut på
baksidan, för att rädda tvätten som hängde där, och också sätta
handdukar och kärl vid vissa fönster, som fortfarande har träramar, ty
där läcker det som fan.... Jag återgick till sömnen, är ju gammal och
inte så händig längre, jajajaja jag vet... jag är en lat faaaannn...
Vaknade av att Yongan tjoade i dörr-öppningen till vårt sovrum, ojojoj
sade hon, hade med sig en sådan där enorm plastbalja, och satte den vid
nederkanten sängen. Va sade jag. - "Old man you not see"? tjoade
Yongan. Jodå regnet hade tagit sig igenom taket, och rann rakt igenom
vårt nya fina tak, alltså de där granna tak-skivorna.
Jag ringer ”Pihnan” imorgon bitti lovade hon. Fint sade jag, kan vi
nana nu då plse.... Och med detta så var natten tillbringad med sömn,
även om jag vaknade 2 gånger till av nya störtregn. Nu gick jag upp
klockan 05.00, Yongan ringde rep.gubbeb Pihnan klockan 06.00, och han
lovade komma... När då frågade jag?
Nu var jag besvärlig igen som ville veta tid... Yongyut skulle sedan
iväg själv, och umgås med sin syster som sticker tillbaka till Bangkok
senare idag. Så hon bad mig att vänta på rep.gubben Pihnan... OK sade
jag, kan jag väl göra, när kommer han då?..... ja svarade hon, ”han
kommer vid 10;tiden".. Hon vet ju att jag vill ha klockslag..
Hon stack iväg klockan 08.00, och jag fick avvakta med cyklingen och
vänta, jag väntade fram till klockan 10.30 ingen gubbe i sikte., Och
jag vet vis av erfarenhet hur thai fullständigt ignorerar folk, och
struntar fullständigt i om människor sitter och väntar på dom.
Jag ringde nu Yongan, och bad henne ringa till Phnan och få ett
klockslag. Jag har ju för fasen annat att göra än att sitta förlamad på
arslet, och bara vänta på.....ingenting.... Hon ringde strax tillbaka,
och sade att han kommer Thiang.... Yongyut sade jag Thiang är klockan
12.00...
ja sade hon, han kommer ”efter” klockan 12.00... Va bra sade jag, då
kommer han klockan 16.00.... Va skrek hon till... Ja det är ju för
fasen EFTER klockan 12.00.. Nä han kommer snart efter 12.00. Thai
tänkte jag,, vad vet hon,. Killen kom till slut efter en hel
jäkla förmiddags väntande klockan 12.45...
Och med det var jag lycklig. Nu jobbar han där uppe i sovrummet med att
fixa taket. Alltså samma tak som han tog betalt för att fixa till, när
vi hade vår stora reparation här hemma. Yongyut kom också hem just nu,
så nu kan de snacka, och jag kan smyga ut på min efterlängtade
cykeltur..... Fortsättning följer antagligen imorgon...
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXXXVI, Thailand
21 oktober 2018
88,2 kilo – 87,7 kilo (25 km) 1 timme 39 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,627 (uppåt)

En gång i tiden, så frågade prinsen en vacker prinsessa,
”vill du gifta dig med mig? Prinsessan svarade; Nej!!
Och prinsen levde lycklig i alla sina dagar!!
Han körde motorcykel, och var ute med taniga långbenta storbröstade kvinnor,
och han jagade och fiskade, och körde racerbil!!
Han gick på stripklubbar, umgicks med damer hälften så gamla som han själv,
och drack whiskey, öl och Captain Morgan.
Han hörde aldrig mer något tjat,
han betalade aldrig något underhåll varken till barn eller hustru.
Och han träffade cheerleaders vackra som rosor,
han behöll sitt hus och käkade skräpmat och potatischips och bönor,
och fes enorma fisar precis när han ville.
Ingen var otrogen emot honom medan han var på arbetet,
och alla hans vänner och familj tyckte han var den coolaste man kunde tänka sig!!
Och han hade kilovis av stålar på banken,
och han lämnade toasitsen uppfälld!!
Slut!!
Lördagen idag avlöpte utan några större intermezzon. Jag cyklade ensam,
liksom jag gjort de senaste dagarna. Jag har spenderat en del stålar på
grillade kyckling-bitar, som jag tar med mig ut på turerna för att mata
hundarna. Jag gillar att driva med Håkan, och få honom att tro att jag
är en jäkel på hundar.
Och att hundarna älskar bara mig, och inte bryr sig lika mycket om
honom.. Så nu har jag i 3 dagar matat en massa odjur som mest tittar på
mina vader, med blickar som mer uttrycker “oj vilka goa
fläskfilee´r...”.. Dessa hundar rusar nu glatt fram till mig, viftar på
svansarna och ler emot mig..
Håkan kommer nu att undra vad i helsicke som hänt, men jag skall hålla
god min i elakt spel, och se om han kan fundera ut varför vovvarna
älskar mig, och skiter i honom, haha!!! Idag annars, så bakade jag
kanelbullar, och tog med på min runda till en by längre bort i urskogen
här.
Där finns 2 stycken små tvillingar, som när dom var små för 1 år sedan,
storlipade när dom såg mig, men 4 kanelbullar plus 5 baht senare, så
storgillar dom mig, har slutat att gråta, och ler istället när dom ser
falangen... Och så skedde även idag,, De fick idag 3 st bullar på man,
och var jättenöjda... Hoppas inte dom vuxna snor mina bullar bara.
Nu närmar sig Namkaengs födelsedag, alltså den 31 oktober, och hon
fyller hela 16 år den lilla tösen... Yongan var inne på mitt arbetsrum
idag, och ville att vi skulle fira henne på restaurant. Och igen kommer
den där jäkla svindyra skit-restauranten upp på tapeten igen, trots att
jag sagt till att jag inte vill höra talas om den mer gånger!!
Det är alltså en restaurant som ligger inne på Big C, den heter OISHI,
och de serverar rå jäkla mat för hela pengen. Alltså återigen en av
alla dessa seafood-sushi-restauranter, som ju är döds-populära här där
vi bor i isaan, Thailand. Det känns som om dessa kan ta vad dom vill i
betalt, och thaiarna betalar glatt.
Så rå fisk, och bläckfisk, snäckor, ostron, och allt som rör sig på en
havsbotten av alla de slag, kostar mer än tillagad mat. Ja det verkar
ju logiskt i detta ologiska land. Yongan ville i alla fall idag på
födelsedags-festen, spendera mer än 400 baht per skaft, och ta med en
hel hoper ungar, och vi skulle betala kalaset. Jag skäms nästan att
säga det. Men jag satte faktiskt ned foten, och sade att vi betalar
INTE för det kalaset...
jag sade till henne, och hon blev nog lite deppad tror jag, att thai
tror ju för fasen att dom är Thaksin, och kan bränna helt respektlöst
pengar, precis helt utan att tänka sig för. Jag sade till Yongan,
javisst ni kan gå på restaurant och vi betalar, men ni kan gå på den
urfina restauranten som vi kallar den med de “fina färgerna”.
De har mer normala priser, typ 200-250 baht för en fin middag och bra
kvalitet också på maten. DET kan vi betala sade jag.. MEN då ville inte
Yongan vara med längre, hon skulle stanna hemma, och tyckte livet var
trist att leva.. Men jag sade ingenting utan höll masken. Och 1 timme
senare kom hon och ville kramas, det kändes gott att ha vunnit en
sällsynt seger över henne.
Inte alls ofta som jag avgår med en seger i detta hemmet skall sägas.
Med människor som normalt sett inte ens firar födelsedagar, annat än
när en falang finns i släkten, så tycker jag det är övermaga att
förvandla detta firande till ett lyxfirande av sällan skådat slag, Ja
ibland måste faktiskt t.om. falangen säga till, och hålla i hatten, och
se till så att saker och ting stannar på torra land....
Lägga runt kanske 450 baht per skall på barn är rent ut sagt löjligt.
Jag har fasen inget att bevisa för dessa människor, kanske Yongyut har
det, men det struntar jag I... Inte min kultur, inte mitt land, och
inte mitt liv. Jag vet själv vad jag kan, vad jag har och vad jag vill,
så med detta är alla nöjda och glada..
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXXXV, Thailand
20 oktober 2018
88,2 kilo – 87,1 Kilo (22 km) 1 timme 35 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,623 (uppåt)

Lån skadar!!
Ja så small det av här hemma, alltså lunch med gubbarna. Jag hade
bjudit in som jag skrev i går Risto, Kjell och York, och jag gjorde min
hemlagade pizza, som jag själv tycker är riktigt god och läcker. Jag
lade på alltså; ost och skinka. tomatsås, ananas och skivad banan samt
3 st råa ägg...
Killarna åt som besatta, och båda ugns-plåtarna som var fulla av pizza
gick åt. York åt t.om. 4 gånger totalt, så den gubben blev nog
proppmätt. Kjell och Risto tog det mer vackert, men de käkade nog
dubbelt av vad jag själv åt. Så alla mina föresatser att; spara lite
pizza till senare, det gick ju fullständigt överstyr.
Men vad gör det, huvudsaken är att killarna gillade min pizza. Ja med
tanke på York, som nog käkar pizza säkert minst 5 gånger i veckan
hemmavid, och då gör han ALLTID med sin eviga salami på. Tydligen så
föll bananen och ananasen i god jord, medans han inte riktigt gillade
ägget.
Jag själv tycker denna pizza är grymt god, så den fortsätter jag nog
med.... Det enda som jag tycker saknas är i så fall Bearnaise-sås, som
man ju skall lägga på pizzan också, som en avslutande lyxgrej... Men
jag klarar inte av som York. Att äta pizza så ofta, typ 2 gånger i
månaden maximalt för min del...
Idag, så blev det överraskning från Yongyuts sida, alltså bilkörning
återigen. Den jäkla bilen får bara inte stå och vila sig en endaste
dag. Varje dag så är det något “viktigt”!! En granne som bara måste åka
och handla, då skall Yongan köra... Ibland åka och hämta svärmorsan,
och köra antingen till sjukhuset, eller hem till oss, eller kanske köra
henne 12 mil enkel väg till Khon Kaen, och hälsa på någon syster..
Alltid är det nåt. Födelsedagar, som nu det firas å det vådligaste här
i isaan, alltså samma födelsedagar som dom annars aldrig firar, fasen
dom vet ju inte själva hur gamla dom är. Men får man bara köra bilen,
så funkar det ju, ja hon e la för go den damen, Yongan alltså..
Många gånger så är folk sjuka, och just den grejen är en stor fin grej
för Yongan, jävlar vad sjuka dessa thai är i släkten, så idag var det
en farbror upp i byn "Nak At Han" som var sjuk, och Yongyut skulle ha
med sig “gänget” upp dit, 6 mil enkel väg.... Hon berättade då att hon
skulle ha med sig sin mamma, och sin äldsta syster också på resan plus
Alaam och Namkaeng.
Jag visste vartåt detta lutade, och jag kan bara inte låta bli att
lägga en västerländsk tvist på det hela, för att få Yongyut lite
upprörd, och förhoppningsvis att tänka efter lite... Vadå.. Jo det är
exakt 15 kilometer ned till byn där svärmor och systern bor, jag sade
då;
“va bra då kan dom ta en tuk tuk (taxi) hit, så slipper du åka 30
kilometer totalt, och hämta dom innan resan ens har startat.. Om det
kniper så kan jag betala dessa 60 baht för taxin, det är mycket
billigare än att låta vår bil gå 30 kilometer”.. Tror ni att Yongan
blev sur eller.....?
Men Yongyut försökte jag få fram, till denna döende svan i form av en
thaidam... - “Sedan skall du säkert köra hem dom också.... och nu
snackar vi om 60 kilometer totalt för att dessa skall följa med. Varför
kan inga thai försöka underlätta lite grand och inte bara utnyttja
varandra”? Javisst, svarta ögon kan vara vackra, i vissa fall..
För att du skall hämta och sedan lämna dina familje-medlemmar, så kör
bilen 60 kilometer, alltså exakt lika långt som du sedan kör enkel väg
hem till din farbror. Förstår du inte hur jag räknar eller?? Yongan var
skitsur, och jag var tvungen att stoppa igen mitt mat-inkast, annars
hade det blivit otrevligt.
Men detta skall ni veta är inte kultur-skillnader egentligen, för mig
är det skillnader i utbildning. Inte bara det att thai har värdelösa
lärare, de har en fullständigt värdelös läroplan också, och de sätter
ingen speciellt press på eleverna. Vi är så överlägsna i västerlandet,
så det är skrämmande.
Men på toppen av detta, så gick många i Yongans generation, alltså
födda 1970;talet, enbart runt 6 år i den värdelösa skolan... De har
svårt att stava, är ovana vid att skriva, och de har STORA problem med
matematiken... Så när en västerlänning lägger sin logik på bordet inför
en thai, så befinner sig inte thaiens logik ens på samma bord.
Logiken finns helt enkelt inte mest p.gr.a. att kunskaperna saknas. Så
jag spillde bara krut i morse, med körningen och kilometer hit och dit.
Hon såg inte plus och minus min kära fru, hon såg som vanligt enbart en
snål fan till utlänning, som ville komma emellan henne och hennes
familj.. DET är deras logik...
Så skall ni tycka synd om denne falangen så är det dags att göra det
nu, ty inte bara är det synd om alla män som är gifta med ett
fruntimmer, oavsett var dom bor, och i vilka länder, ty kvinnor är från
Venus och männen ifrån jorden... Jag är dessutom gift med en thai, som
är sprungen ifrån en planet som dom ännu inte identifierat där ute i
yttre rymden... Men jag gillar henne ändå...
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXXXIV, Thailand
19 oktober 2018
88,7 kilo – 88,1 kilo (19 km) 1 timme 12 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,611 (nedåt)

Gräv inte guld i en silvergruva,
det finns helt enkelt inte där!!
Idag så bar det av upp till Herr Birger i Waeng Noi igen. Ja han hade
problem med sin dator, så det blev till att pilla med den lite grand.
Vi ordnade fram ett nytt email-konto för honom, och jag gav honom
instruktioner hur hantera foto och bilder. Vi löste hans
Youtube-problem o.s.v.
Nu har han ju en riktigt duktig tös i sin dotter, och henne måste han
nyttja mer, annars är det ju en förspilld tillgång datormässigt.. Jag
hade med mig Johnnys original-senap, ett gäng goa korvar, samt 2 påsar
med rotmos-pulver. Vi fick en grandios lunch faktiskt.
Alltid underhållande att komma till Åke och hälsa på, en supertrevlig
kille, lättsam och har alltid mycket att avhandla. Denna dag hade vi
saftiga samtals-ämnen som; arga fruar, sura fruar, argsinta ungar,
skötsamma husdjur, och mat och vänner. Så tiden flög iväg, och snart
blev det dags för hemgång igen...
Birger säger alltid att det aldrig regnar i Waeng Noi, och det vet ju
han, då han ju bor där. Jag startade mina 65 kilometers hemfärd, och
det mulnade direkt ute på vägen, och jag tänkte; ”Birger, va fasen nu
regnar det ju snart ju, va snackar du om?” Men det kom aldrig
något regn, och han fick rätt karl-fanskapet...
Jag hade blöt vägbana i stort sett hela vägen ned till Chaiyaphum, men
jag fick endast totalt mellan 5-7 regndroppar på mig. Ja jag brukar ha
en jäkla röta med regn faktiskt. Hemma i Sverige så blev man ned-regnad
allt som oftast, men här i Thailand, så brukar jag klara mig, Yongan
brukar säga att jag har ”tumme med Buddah”...
Jag stannade till innan jag åkte hem på MAKRO, och handlade lite mjöl
till pizzabaket imorgon, jag handlade också en fin ”Baknat” (Ananas på
Isaan)... Smörgås-skinka att klippa ned till pizzan, samt en stor pöse
med mild ost, alltså riven ost... Så imorgon blir det en himla massa
pizza att baka och äta, ty jag har bjudit in; York, Risto samt Kjell,
dessa vet jag kommer.
Jag bjöd dock in Birger också, men jag har i skrivande stund ej fått
svar av honom ännu, så jag vet inget... Ja vi får se.... Jag fick
precis en order också av Yongyut. Hon och familjen vill också ha pizza,
men inte äta med oss, men det är väl OK, vi kan ju ändå inte prata med
varandra. Så jag tänkte göra 1 eller kanske rent av 2 stycken
pizzor till thai-gänget, så dom blir happy och nöjda!!
Och med detta så har ännu en arbetsvecka gått till handlingarna, men
vänta nu,,,, jag arbetar ju inte ju,,,,, jag har ju en ständig semester
med god fritid, och mycket att göra stundtals. Livet e gött att leva
stundtals, hoppas det håller i sig...
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXXXIII, Thailand
18 oktober 2018
88,4 kilo – (0 km)
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,630 (nedåt)

Gamla människor på bröllop,
brukar peta på mig och säga;
”nästa gång är det din tur”!!
Så jag började göra samma mot dom,,,,
på begravningar!!!
Jag har nu frångått mina principer, men jag lovar detta var ett
undantag, och kommer troligtvis INTE att upprepas igen under min
livstid... Vad gäller detta då? Jo jag lever ju efter en devis här i
Thailand, och egentligen ävenledes hemma i Sverige också på den tiden.
Men då var ju motivet att det var för dyrt att hyra in en gubbe och
arbeta för mig själv. Så vad är devisen, jo ni kommer väl ihåg den där;
Med hammare och spik kan man komma långt,
men med 100 baht kommer man längre!!
Som sagt i Sverige försökte jag den ”ohändige”, febrilt att undvika
allt hantverks-arbete, jag är helt enkelt oduglig på sådana saker. Jag
är mer den musikaliska, idrotts-utövande gentlemannen som ligger i
hängmattan i bakgrunden, och beundrar människor som är duktiga på att
få saker och ting gjorda i t.ex. sina hem..
Vad hände då? Jo jag har nu under sen eftermiddag, 2 dagar i rad, målat
muren framsidan huset. Både Håkan och jag ville ju att vi skulle få den
fina färgen som ju vi fick gubbarna att måla muren runt huset (utom
framsidan), men vi sade att ”vi gör det själva”.. OK det var väl mest
Håkan som lurade mig till detta. Jag hakade på mest för att jag inte
ville att en dalmas skulle glänsa över mig...
Håkan är ju nu fram till söndag i Hongkong och leker med familjen, då
får ju farbror falang ta tag i saker och ting, och så har jag en
färdigmålad mur när han kommer hem på söndag. Jag kan då vila mig i 2
dagar tills han är färdig, och sedan skall vi måla den svarta
metall-ramen som finns uppe på muren, så det blir riktigt fint...
Så nu känns det lite grand precis som om jag har ”förrått” mina ideal,
och utsatt mig för ”uppdrag granskning” ifrån grannarna, och deras
bedömning om mitt utförda arbete.. Ja jag kan lova en sak, målare har
jag aldrig varit, varken i detta jordelivet, som i det förra, eller
kommer ens att bli i nästa...
När Yongyut vaknat till liv här i stugan, så skall vi ta hennes mobil
och knata ut, och fota lite, så ni kan se hur snygg den nya färgen
blir.. Skall se om jag kan sätta in ett foto av den gamla färgen också,
för jämförelsens skull, så får ni bedöma själva.... NU skall jag i
rappet sätta mig på moppen, och sticka upp 13 mil t/retur, till Birger
i Waeng Noi.
Jag skall fixa till hans dator som han inte får rätsida på, och lära
honom att hantera bilder, och få in dom på olika forum på internet...
Vi skall också käka medhavd rotmos, korv och senap, och njuta en
kanonlunch, så kroppen också får sitt idag. Ha en god dag alla, så hörs
vi om allt går bra, imorgon igen...
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXXXII, Thailand
17 oktober 2018
88,5 kilo – 88,1 kilo (23 km) 1 timme 19 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,651 (uppåt)

Ta ett beslut, bestäm dig,
vägen är kantad av platta Ekorrar,
som inte kunde bestämma sig!!
Ja va trist det kan vara att vara pensionär. Eller? Ja när man tittade
i Sverige på alla oss människor som blev äldre, så fick man en känsla
bara av att titta på gänget som gick i pension, att det är lika bra att
ge upp, låsa in sig och skita i allt och alla andra. Jag tyckte själv
där hemma, att det var rent ut sagt skrämmande att se många människor.
Ja naturligtvis inte alla, jag påstår inte alla, men det är så jäkla
enkelt att ta intryck när det är en majoritet man ser, som är på detta
sättet, och också så verkar det konstigt nog i många fall, som man
enklare tar intryck av det negativa, mer än det mer roliga positiva.
Javisst, jag såg massor av äldre människor som umgicks nere på stranden
med varandra och hade kul. Massor av dom gick på fotboll eller ishockey
eller bådadera, eller var ena gladlynta rackare i shoppingmallen där
hemma, vars skratt man hörde vida kring.
Men till syvende og sist, så tog jag i alla fall, mest intryck av de
personerna som levde bakom höga häckar och som man aldrig tog notis om,
eller såg ute i några sociala sammanhang. De levde bakom den häcken,
och sedan dog dom också bakom den häcken.
Så lite överdrivet så man man säga, att man såg dom flytta in i huset
med den höga häcken, och man såg ambulansen komma och hämta iväg dom
när dom dött. Så mitt intryck i detta fall, var att döden inte kom som
en överraskning, döden var bara en ren fortsättning på det dö-negativa
liv dom levde redan innan..
Jag tror faktiskt att just detta var den avgörande faktorn som gjorde
att jag hakade på Reine Hasts tjat, om att följa med till Thailand på
semester året 2008, och sedan också stanna här, för att inte mer
återvända. Jag är helt enkelt livrädd för det livet som jag hatade, och
som kanske skulle hända även mig, trots mina yviga stora ord här
tidigare.
Jag kommer hit ned och vad finner man, jo jag finner knappt ord för
det, men det känns som om det är just här, som den typen av gladlynt
äldre människa har samlats på gamle dar, för att få lite njutning i
form av väder, billigt brännvin (öl-vin kanske). Kanske det var därför
som det var så pass många av den andra negativa sorten som bodde kvar
hemma i Sverige, dom positiva fanns alla här...
Ja det skall sägas direkt, detta hade en stor påverkan på mig i alla
fall. Man kan tala om kärlek, man kan tala om andra beslut, och varför
man tog dom, Men visst för min del så är det i alla fall viktigt att
det finns ett “liv” här, inte bara som hemma I Sverige, en
“tillvaro”.
Hade jag bara varit ute efter en tillvaro, som ju alltför många är, så
kunde jag ju istället spara till en kuvös-liknande attrapp, stoppa in
mig själv där, anställa någon på ett “boende” som matade mig, och sedan
bara sitta av resten av tiden.. Men secken tur att Reine tjötade på
mig... Jag kan inte garantera eller lova att jag ens hade flyttat ut ur
Sverige, om inte han hade gjort det.
Men nu bor jag här. Jag hade ett gött liv förut hemma i Sverige, fullt
av aktiviteter.. Musiken och fotbollen, samt ett sprudlande socialt
liv... Men när man kände att musiken var ett jätteroligt
fritidsintresse bara, inga miljoner rullade in den vägen. Sedan blev
man för gammal för att vara inom fotbollen längre kände jag, och tlll
sist, så märkte man att fler och fler av ens gamla vanliga vänner
försvann av olika anledningar.
Oftast så flyttade dom ifrån området där vi bodde i Askim. Några gick
vidare i livet med nya vänner och nytt umgänge. Ja sådant är väl livet
antar jag. Jag hade till slut de 2 familjer (4 vänner) som man
kanske statistiskt får i livet, där vi höll ihop trots geografiskt
avstånd på det ena paret.
Så jag var som en övermogen fallfrukt tror jag i det läget, vid första
semester-resan till Thailand, men jösses vad lättplockad jag var (tror
jag). Ja vi människor vill ju gärna bli plockade (valda) av olika
anledningar. Så livet blev som jag ville, trots att jag naturligtvis
inte till 100% visste det just då... Men slutet gott allting gott får
vi hoppas, eller mer rätteligen kanske jag borde skriva fortsättning
följer....
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXXXI, Thailand
16 oktober 2018
89,2 kilo – 87.5 kilo (32 km) 1 timme 52 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,650 (samma)

Gå aldrig till sängs arg,
stanna uppe och planera din hämnd!!
I just detta med samvaron mellan man och fru, så kan det uppstå många
lustiga situationer.. Denna situation visar med all tydlighet hur
klarsynta män är i livet, och hur glos-ögda våra ologiska damer är....
Detta är alltså en konversation mellan en man och hans fru! Notera
också att hon frågar 7 frågor, vilka mannen besvarar ganska enkelt.
Men sedan blir frun fullständigt svarslös, redan efter det att hon besvarat bara en enda fråga från honom.
Jag tror detta händer mer ofta än inte,för oss män där ute i den äktenskapliga djungeln... Låt oss starta då!!
frun; dricker du öl?
mannen; Ja
frun; hur många öl per dag?
mannen; vanligtvis runt 3 stycken!
frun; hur mycket kostar 1 öl?
mannen: 5 dollar inkl. tips, (och nu börjar det bli skrämmande..)
frun; hur länge har detta pågått?
mannen; runt 20 år, antar jag!
frun; så ölen kostar 5 dollar, och du dricker 3 st. vilket då ger oss
ett belopp på 450 dollar per månad i öl bara!! På ett år, så stannar
detta på cirka; 5,400 dollar, korrekt??
mannen; korrekt!
frun; Om du på 1 år spenderar 5.400 dollar, inte inräknat inflation,
så blir detta under 20 års öldrickande runt 108.000 dollar,
korrekt??
mannen; korrekt!!
frun; fattar du att att om du inte drack alla dessa öl, så hade du
kunnat öppna ett speciellt ränte-konto på banken, låst pengarna, och
idag ägt ett helt sabla flygplan??
mannen; dricker DU öl?
frun; NEJ
mannen; Var är ditt flygplan??
Ja Yongyut kommer idag när ni läser detta, tillbaka till hemmet här
efter sin vistelse upp i Nong Bua Daeng. Hon har fixat till det som
skulle göras, och hon kände sig nöjd. Hon ordnade fram 20 lass med jord
och höjde upp marken vid sitt gamla barndomshem (bambuhydda), så hon
slipper mer översvämningar där...
Och sedan så har hon haft folk anställda som rensat ogräs bland
"mansappalangen" (Tapiocan).... Så nu var hon nöjd och längtade hem
sade hon. Jai, min svärmor har ju varit med hela tiden, ja hon brukar
alltid åka med, och det tycker jag är bra. Jag är ju inte riktigt nöjd
med att Yongan skulle vara helt mol allena där uppe i djungeln, utan
sällskap..
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXXX (3.380), Thailand
15 oktober 2018
89,0 kilo – 88,0 kilo (27 km) 1 timme 41 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,650 (nedåt)

Livet är för hemskt,
för att dansa med fula fruntimmer!!
Det pratas ju ganska friskt lite varstans ute på forum och internet, om
var någonstans olika s.k. Expats vill bo någonstans ute i världen. Ja
expats kallas ju dessa människor som lämnar hemlandet till förmån för
något annat land att bosätta sig i... Thailand är ju det landet som man
själv snöat in på, också innehåller ganska många expats, kanske till
och med räknat i miljoner.
Men det är alltid ett evigt tjafsande om detta med att det alltid eller
åtminstone allt som oftast, är mycket bättre där och där. Här i
trakterna så gillar man att prata om t.ex. Kambodja, om Laos, och även
om Malaysia... Lite längre bort så är det Singapore, och sedan
Filippinerna som är aktuella.
Man får alltid höra hur bra det är i Kambodja, ty där kostar ölen ett
par spänn. När man sedan får reda på att det liksom i Laos knappt finns
farbara vägar i landet, och det för övrigt känns ganska laglöst, så
brukar dessa förespråkare ofta ge sig och tystna... Då dyker snart
Filippin-gubbarna upp.
Och jag kan förstå att de gillar landet, ty även om Manilla (deras
huvudstad) inte är annat än en jäkla gangsterhåla, så är resten av
landet ganska fint tycker jag i alla fall. Underbar natur med hav så
gott som överallt. Med människor som hela högen pratar engelska, och
med människor som är precis motsatsen till thailändarna, alltså riktigt
utåtriktade och läroviliga.
Men den grejen är ju alla andra länder också, förutom Iran och
Thailand. Alltså intresserade av sin omvärld. Jag fick en lista ifrån
något som heter “HSBC Survey”, där man frågar ut tusentals expats
världen över, efter vissa kriterier, och rankar sedan länderna efter
popularitet.
Nummer 1 förra året och detta året är Singapore.... Ja utav alla jäkla
länder, Singapore... Sedan kommer som god 2;a Nya Zealand, sedan
Tyskland, och 4:a kommer Canada.... Här i sydost-Asien, så rankas
länderna här omkring då; nr. 13 Indonesien, Malaysia nr. 15, och
nr. 19 Vietnam...
Sedan kommer Thailand på plats nummer 21, de droppade från plats 19
förra året. Och 28;e plats rankas Filippinerna. Jag själv kan varken
knappt säga bu eller bäh, jag har bara varit på Filippinerna 2 gånger,
och ingen gång i de andra länderna... Jag gillade direkt jag kom dit
Filippinerna, men då får det bli uppåt den norra delen, annars kan det
kvitta, men det är bara magkänsla, och inte baserat på någon kunskap..
Dessutom så undrar jag om jag som skall fylla 68 nu i april nästa år,
skall överhuvudtaget ens tänka på att flytta, speciellt efter att ha
lagt 9 år på att slutbetala ett boende, och sedan börja om från
början.... Nä jag tror inte det.... Men samtidigt, man kan aldrig vara
riktigt säker på dessa länder här borta.
Dessa länder är tjing-tjong-länder, och dom är fullständigt opålitliga
i alla hänseenden... Så man får leva från ett år till det andra året,
och se var man står.... Så ibland kan det ju vara bra att ha lite koll
på omgivningen, ifall man skulle vara tvungen att röra på sig.
Ty hem till Sverige vill jag inte. Går det bara att undvika Sverige, så
gör jag det, och dessutom helhjärtat. Inte för att mitt land har gjort
mig illa, utan enbart för att jag inte gillar vart PK-gängen och
politikerna har fört landet... Vi i Sverige fanns inte ens med på
listan över ett land, dit expats ens kunde tänka sig att flytta.
MEN visst fasen finns vi med i absoluta toppen bland folk som vill
bosätta sig i Sverige och nyttja våra bidrag, vår frihet och allt
gratis dom får... DÅ duger Sverige, och vi, dumskallarna bara bockar
och tar emot och ger bort landet..MEN några expats eller immigranter
får vi INTE minsann...
Och det är just DÄR som vi får betyget om Sverige som land att bo
i..... Man vill komma hit, men bara som parasit, och ta del av honungen
som flödar i vårt land,,, icke som en självgående och betalande
medborgare... Sorry Sweden.
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXXIX, Thailand
14 oktober 2018
88,9 kilo – 88,2 kilo (26 km) 1 timme 41 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,654 (samma)

Alla tycks normala,
tills man lär känna dom!!
Linslusen har varit framme igen! Jag blev kontaktad via mail av
“Expressen”, som berättade att de skulle göra en artikel om oss
utlandsboende svenskar borta i det exotiska Thailand. Så klart man
ställde upp och berättade lite grand hur man kände. De kom tillbaka
idag lördag (igår) och gav mig en länk till den färdiga artikeln, se
nedan...
https://www.expressen.se/dinapengar/svenska-pensionarernas-sjukdomsskrack-i-thailand/
Ja den bild som målas upp i denna artikel är alltså INTE överdriven som
annars tidningar brukar göra, utan snarare tvärtom, artikeln målar upp
en bild som är helt sann, men verkligheten är ännu värre, än man kan
läsa ut utav artikeln i länken.. Jag noterade t.ex. att det stod i en
stor ruta att det finns hälsoförsäkring att tillgå för SEK; 3.000:- per
månad.
Allting skall tas med en nypa salt, det försäkringsbolag som skänker
bort försäkringar, och går minus på kuppen, ja de bolagen existerar
inte annat än i sinnet på de som är gruvligt dåligt pålästa. Först av
allt, så exkluderas precis allting som du tidigare drabbats av under
ditt liv.
Ja halva jäkla kroppen med ¾;delar av alla mina organ, kan aldrig
försäkras, då de någon gång tidigare i livet varit infekterade eller
utsatta för något skademässigt!! Ja Diabetes glöm det, Allting som har
med högt blodtryck att göra glöm det, inopererad stent i hjärtat, glöm
hjärtproblem. Tarmfickor, problem med tarmarna glöm det.
Jag kan ge mig fan på att om jag får problem med arslet, så kan jag
glömma det med, ty jag har hemoröjder där...... Och dessutom som lök på
laxen, så chockhöjes alla premier så fort man passerar 60 år i ålder.
Vad som sedan händer stegvis i ålder, är att premierna justeras allt
eftersom, rejält uppåt.
Har hört om hiskerliga månadsavgifter för äldre människor, som alltså
överstiger mer än hela pensionen. Så detta med att det skulle finnas
tillgång till hälsoförsäkring i Thailand för oss för 3.000:- skall inte
bara tas med en nypa salt, det skall man glömma på direkten... Ty
skulle det finnas en sådan försäkring, så är den reducerad via det
finstilta, så den inte ens är värd pappret den är skriven på..
De flesta av oss pensionärer har olycksfallsförsäkring, och inget annat
värt ordet försäkring.. Den kan man få åldern till trots.. Men hälso
glöm det bara. Och jag vill inte gnälla, men varför skall jag betala
25% i skatt, trots att jag är utskriven från Sverige, och INTE ligger
svensk sjukvård till last, eller nyttjar Sverige överhuvudtaget, det är
jäkligt orättvist, där boende i Canada är full skyddade, och alla
boende inom EU är fullt skyddade...
Vill dom nu inte respektera oss äldre bättre, så kunde dom i så fall
sänka rejält vår skatt, ja varför inte lägga oss på maximalt 10% i
skatt, varför betala mer när vi de facto, INGENTING FÅR!!!
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXXVIII, Thailand
13 oktober 2018
88,7 kilo – 88,2 kilo (19 km) 1 timme 21 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,654 (uppåt)

En man är stundtals starkare än en järnstång,
och stundom svagare än en fluga...
Yongyut har åkt upp till Nong Bua Daeng nu igår. Vet inte om jag skall
vara lycklig, ensam, eller hur jag skall känna. Äktenskaps-ängeln petar
mig på axeln och säger att; - ”normalt hyfs och äkta känslor kräver att
jag är ledsen, nedstämd, med en hemsk ensamhets-känsla".
Men denna ängel, har nog parkerings-problem här eller nåt sånt, ty jag
känner faktiskt ingenting av det larvet. Ja jag vet att många män,
killar, gubbar, och grabbar, lipar hårt när deras fruar lämnar dom
ensamma. Men som jag brukar säga, jag och min generation har gjort
lumpen, vi skall väl för fan kunna vara ensamma i 3 nätter, utan att
det blir en katastrof??
Jag känner mig, och ni kan aldrig säga detta nu till Yongan, då blir
hon skitsur. som talesättet säger; "deppig man skapar lycklig fru". Ja
jag känner mig fri, jag kan nu hålla käften i 3 dagar, kan rapa och
fisa i 3 dagar, och skita med öppen toalett-dörr.. Jag kan gå och lägga
mig när jag vill, jag kan titta på film när och hur jag vill, och titta
på vilken film jag vill.
Och jag kan sova utan att bli väckt på nätterna. Så vad sjutton är det
för fel om frun någon gång då och då avviker? Bara bra för äktenskapet,
för min kropp, och inte minst för min mentala hälsa. Och avslutningsvis
så är det säkert bra för Yongan att komma ifrån en gammal gnällig fan
ett tag skall ni se.
Vad hon skall göra i Nong Bua Daeng?. Ja nu har Yongan 2 prylar att
pyssla där uppe på sin mark. Dels så skall hon ha 20 stycken
lastbils-lass och höja marken vid hennes hus, så hon slipper
översvämmningarna där, (se där en thai som faktiskt lärt sig). Och dels
så skall hon anställa 3-4 stycken thai-damer, som skall rensa hennes
Tapioca-fält (man sappa lang-fält).....
Så nu har jag chansen att göra henne tokig tills hon kommer hem igen.
Ty nu kan jag röja runt här hemma, leta upp hennes ”horder-skit”, ja
hon samlar ju på allt, inget kan slängas... Nu kommer mycket att åka i
soptunnorna runt omkring här i området. I vår soptunna kan jag inget
slänga, ty där river hon runt och kollar vad jag slängt, så jag måste
överlista Yongan på detta...
Så nu kommer det att slängas; kartonger, plastpåsar, gamla tygpåsar som
mat-jorden kom i, som man köper, ja hon sparar på dom också, och alltid
under förevändning att; ”kan vara bra att ha”...... Jag har mängder av
saker att slänga, för att frigöra utrymme här hemma. Ja detta låter som
en överfull ”disk” på datorn... Rensar man aldrig så stannar datorn
till slut och det är fullt precis överallt.
Så se ni mitt agerande här hemma, med slängandet av all skiten som;
”komprimering av diskar” som kanske ”diskrensning”, eller varför inte
”rensa webinformation”... Ja kärt barn har många namn. Men faktum är
att man får en snabbare dator, och man får ett hem med plats för mera
prylar i, och enklare att ta sig fram i...
Imorgon (idag när ni läser detta), så kommer gubbarna hit hem, och
skall sätta upp staket på baksidan huset, och de skall reparera muren
och måla den också. Plus måla muren mellan mig och Håkan. Kommer att
bli grandiost... ja med detta betalt, det stannade nu till slut på
totalt 22.000 baht, plus målande av muren mellan Håkan och mig.. men
det blir ju småpengar tror jag...
Sedan är jag spelklar hoppas jag, och kan fortsätta sparandet till min
nya buffert för eventuella framtida sjukdom, alltså istället för att ha
en försäkring hos AIA som jag haft tidigare. Jag har startat sparandet
redan, och summan jag nu sparat är nu 67.000 baht för denna månaden, så
jag är jättelycklig, inte illa för att vara en som dom kallar ute på
internet, för att vara en fattig-pensionär....
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXXVII, Thailand
12 oktober 2018
88,2 kilo – 87,7 kilo (21 km) 1 timme 21 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,643 (uppåt)

Efter döden,
så blir man högt värderad..
Idag hälsar vi anden och spöket Nang Tani välkommen i stugorna. Detta
är ett kvinnligt spöke. Ja verkar inte de flesta spökena vara kvinnliga
på nåt sätt......?? I alla fall detta spöket lär leva och bo i
något som ser ut som en stor banan som kallas Tani på
thailändska..Eller så kallas bananträdet för Tani, vete sjutton. Men
hon lever däri i alla fall..
Denna going ser ut som en vanlig vacker thailändsk kvinna, i en grön
traditionell klädedräkt. När hon går så vidrör inte hennes fötter
marken. Om man vill ”kalla” på spöket Nang Tani, så sägs det att män
kan pissa på ett träd, eller i vissa fall, så kan han skrubba sin
mandom emot samma träd.
Detta skall tydligen vara oemotståndligt för spöket i fråga.. Annars så
tror man att hon har en grönaktig ton på sin hy, detta lär komma ifrån
all beröring av klorofyll i trädet hon lever i... Hon lever mesta tiden
inuti ett bananträd, hon kommer bara ut på natten när det är fullmåne.
Hon anses faktiskt vara en trevlig ande, och vänskaplig...
När ett ”Tani” bananträd blommar, så brukar by-borna ha en ceremoni,
för att visa Nang Tani respekt och välvilja. Bland offergåvorna är
oftast ett stycke tyg, vilket bindes runt ett bananträd, för att liksom
skyla hennes kropp..
I gengäld för gåvorna, så anses hon bringa tur och rikedom. Och på
toppen av det så är hon på sätt och vis ett träd, och ger människorna
luft, och också frukt att äta.. En lite (o)lustig sak i sammanhanget.
OM vi män av någon desperat anledning fikar efter att gifta oss med en
sådan Nang Tani.
Ja då skall ni vara medvetna om, att så fort som ni har haft sexuellt
umgänge med henne, så kan ni aldrig mer i detta jordelivet kunna gå
tillbaka, och vara med en vanlig människo-kvinna.. OM du nu inte kan
böna och be om lov att få gå tillbaka. Du kan då kanske få tillåtelse
att skaffa en riktigt flickvän/hustru...
Dessutom en sista sak, är att om ni haft umgänge med Nang Tani, så är
det negativa att hon har en tendens att dränera Er ganska rejält på Er
”vitalitet”... Kulturell påverkan som vanligt, alltså Thailand har en
förmåga att göra film om varenda jäkla spöke dom har.
Och Nang Tani är inget undantag. Fem filmer har gjorts om denna
ande...Men drottningen bland thais spöken är utan någon större tvekan;
Mae Nak....... Hon är mer gruvsam, mer skrämmande, och mer våldsam, och
också mer omtyckt, mycket tack vare hennes sorgsna historia med att dö
i barnsäng o.s.v.
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXXVI, Thailand
11 oktober 2018
88,3 kilo – 87,3 kilo (37 km) 2 timmar 10 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,613 (nedåt)

Hellre än dålig gärning av en god person,
än en god gärning av en dålig person!!
Idag onsdag, torsdag när ni läser detta, så har det bara varit hett och
kvalmigt, kanske inte temperaturmässigt så katastrofalt mycket grader,
bara runt 34 grader, men blött och svettigt och allmänt jobbigt att
vistas ute... Så cykling 2 timmar plus fika med York på Big C är ju det
enda som tilldragit sig idag...
Så har vi då kommit fram till ett spöke som dom kallar Phee Pop. Det är
inte ett enda spöke, mer då en form av spöke som det finns ett flertal
utav I Thailands andevärld. Dessa Phee Pop finns alltså I flera olika
versioner och utseenden, men det är deras uppförande som gör att man
vet att det är just ett Phee Pop-spöke.
Själva spöket kommer tros det, ifrån en vandrande själ utan ro som
tillhörde en prins I gången tid vars kropp blev förstörd I en eldsvåda.
Den ande hoppar ifrån en människo-kropp till en annan allt medans den
äter inälvorna på den personen. Dock så finns det en tro till angående
dess ursprung.
Och det är att dessa Phee Pop tillhörde själarna ifrån både män som
kvinnor, som utövade svartkost som slog tillbaka på dom, då de utförda
tabu-belagd svartkonst.. Och följdaktligen förvandlade dessa själar
till andar och spöken.. Dessa Phee Pop besitter ofta kvinnor och ger
dessa kvinnor ett utseende, där dom ser ut som en Panda nästan runt
ögonen.. Eller att dom inte sovit på flera dagar,,
En Phee Pop kan alltså antingen angripa en kropp när den sover, äta upp
inälvorna och offret dör I sin sömn. Eller så kan den leva I en kropp
lugnt och städat och mer sakta slafsa I sig inälvorna. Döden lär väl
likafullt komma då till offret antar jag, så lika illa vad som än sker.
Om ni är ute efter att skaffa Er kompisar och vänner, så är inte Phee
Pop något att luta sig emot skall ni veta. Ty det enda som en Phee Pop
fikar efter är att käka Era inälvor.... Och dessutom så kan ni bli
“smittade”, och få deras Phee Pop,ness till Er själva, detta brukar då
ske genom att Phee Pop spottar det direkt in I Er mun, ganska äckligt
eller hur?
Avslutningsvis gällande Phee Pop. Den kulturella inverkan som dessa
andar och spöken har på Thailand och thailändarna är gruvsam. Den är
allmän kännedom, alla I Thailand känner till alla dessa olika typer av
väsen. Ja väsen som vi själva har glömt bort för flera hundra år sedan,
i vår jakt på upplysning I livet..
Bra eller dåligt, ingen aning! ALLA Thailands väsen har minst en film
som gjorts med dom I huvudrollen. Med Phee Pop, så har det faktiskt
gjorts hela 14 filmer.... Så med en förhoppning att ni läsare får en
god natts söm, så teckna jag med ett rektigt gött,
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXXV, Thailand
10 oktober 2018
87,8 kilo – 87,0 kilo (23 km) 1 timme 27 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,623 (nedåt)

Ett ord hjälper en bra person,
men t.om. En refräng kan inte hjälpa de dåliga!!
Igår när detta läses, så var det dags för mitt halvårs-undersökning,
och blodkoll, och påfyllning av alla helvetes mediciner. Vi stack
hemifrån 05.15 för att få ett bra könummer på sjukhuset. Sedan blev det
till att vänta i drygt 2,5 timme innan de började med att ta blod av
oss som väntade.
Så himla tråkigt bara att vänta så länge. Och sedan upp till 4:e
våningen denna gång, där det inte alls vara lika hysteriskt som på 3:e
våningen på fredagarna, där är ju 100;tals människor som väntar på 2
läkare... Och alla skall ha medicin. Så denna tisdag var mycket bättre.
De öppnade redan klockan 08.00 och läkaren kom 09.00 men det gjorde
inget, ty vi fick ju ända vänta på blod-resultatet cirkus 1 timme..
Läkaren var en kille jag hade förut som vägrade ge mig för 6 månader,
utan tvingade mig att komma tillbaka igen efter 3 månader, trots att
jag numer har en medicin som inte längre kräver 3 månaders kontroller.
Ja jag hade ju Wharfarin (Varan) då, men bytte ju till den svindyra men
underbart bra nya medicinen Lixiana... Jag tog dock täten denna gång
mot läkaren, och han lyssnade faktiskt. Jag sade till honom att min
medicin kräver 6 månaders koll av blodet, och att hans chefs-doktor
Molocott redan förra gången i april månad, gav mig medicin för 6
månader.
Han gav upp med en gång, tog det med ett leende, och jag lyckades få
min vilja igenom utan att få honom att tappa det berömda thailändska
anletet, som ju är så himla känsligt... Så iväg gick vi därifrån med
pappren i hand, och ned 1 våning till apoteket. Där fick vi nummer 73,
och det var just då nummer 23.
Ja det blev en helvetes väntan på runt 2 timmar. Men nu kände man ju
att man var på hemgång nästan i alla fall... Och sedan blev det vår
tur, och kostnaden för 6 månader uppgick till 4.533 baht. Tänk då på
att detta är på topp av den dyra blodförtunnande Lixiana-medicinen, som
ju kostar 3.500 baht per månad..
Ja alla mina mediciner på årsbasis ligger alltså då på; 51.000 baht
eller 4,250 baht per månad... Ja kostnaden för mina mediciner börjar ju
bli så hög, så jag lägger numer in den som en fast kostnad i min
levnads-budget.. Vi åkte sedan hem, och var hemma redan klockan 11.45,
vilket ju kändes skitbra...
En annan thai spök-historia och spöke, som kanske kan vara kul att ha
hört talats om i alla fall. Ett spöke kallad ”Krahang” var det sagt om
att han var en trollkarl inblandad i gruvlig svartkonst och trolldom.
Han brukar visa sig själv inför folk som en skjortlös man, som driver
omkring på landsbygden i Thailand.
Han har tillgång till förmågan att flyga p.gr.a. Att han har 2 stycken
ris-korgar, som han använder som vingar. Och han rider stundom också
med en lång ”mortel-stöt” i trä mellan bena. Ja han är så välkänd bland
allmänheten hä,r därför att han gjort sig skyldig till många överfall
på ensamma kvinnor, ute i de mest avlägsna byarna i Thailand...
Faktum är att detta spöke Phee Krahang brukar ofta ses ihop med det
fruktade kvinnliga spöket Krasue. Båda är farliga, och anses attackera
ensamma människor i mörkret... Båda dessa är också nocturna
(nattlevande), och lever således som vanliga bybor under dagen, och
ingen vet något alls om detta eller misstänker något..
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXXIV, Thailand
9 oktober 2018
88,5 kilo – 87,3 kilo (32 km) 1 timme 51 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,627 (nedåt)

Den som skäms för sin familj,
den kommer att få otur i livet!!
Idag så var det en jobbig dag med tidig start som fan, har varit på
sjukhuset, får berätta om den grejen imorgon istället, hinner sjuttan
inte nu.. Istället så berättar jag en liten anekdot som ”vanligt”, i
den thailändska kulturen.
Den mest vanliga företeelsen i bland annat Thailand är ju ”riset”.
Riset det är ju närvarande precis överallt i deras kultur, plus 3
gånger dagligen på matbordet. Det är så inpräntat, så man kan tro dom
är rent tokiga här. Frukost lunch och middag har ordet ris i sig, SÅ
vördat är detta ris.
Frukost heter Khaao Chaao, lunch heter khaao thiiang, och middag heter
således khaao yen, så ris heter alltså på thai Khaao.... Färgen på ris
är ju vit oftast, och sambandet är så klart där, så thais benämning på
färgen vit är ”see khaao” (färgen vit)..
Riset är, eller har väl varit en av världens största exportvaror för
Thailand, de har legat 1:a långa tider med sin export ut i vida
världen. Hur det är i dagsläget vet jag inte, men troligtvis, så finns
det numer andra länder, med ännu mer ris-export än Thailand har. Men
stort som sattan är det i alla fall.
Riset skapar MÄNGDER av arbeten i Thailand, och riset ger mat på bordet
åt så gott som samtliga 67 miljoner thaiare som lever i detta landet..
Så i och med detta, så är vi framme vid det som alltid verkar hända i
detta vidskepliga land. Jo de offrar och vördar sin ris-gud som då
heter ”Phosop”, alltså ris-gudinnan..
Detta offrande sker vid varje steg i ris-produktionen, och sköter man
denna biten så är det allmänt troende att samtliga thai får mat från
gudinnan... Drottningen i Thailand Sirikit hon är helt inne också på
detta med offrandet till denna Gudinna, och det är också vanligt bland
kvinnor på ceremonier och festivaler, att de klär ut sig och spelar
rollen som Phosop....
Och med detta så tar jag adjö med ett fast,
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXXIII, Thailand
8 oktober 2018
89,1 kilo – 88,1 kilo (28 km) 1 timme 37 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,631 (uppåt)

Vänskap är inte en enda jättestor sak,
vänskap är hundra små små saker!!
Fick besök igår utav Martin (Mackes) och hans supergoa fru Pen, de
stannade kvällen, och sov över på Rosa Resorten. Vi käkade min
hembakade pizza igår kväll ihop. Tjejerna vill ha sin Talee-pizza,
alltså seafood på pizzan, smakar skit, men thai har inga sådana begrepp
om smak.
Utan de tycker att, gillar man seafood, så gillar man seafood, oavsett
om det så ligger på en bakelse. Jag menar har man köttfärssås och
köttbitar inne i kaffebrödet, så kan man säkert ha seafood på en
bakelse, aldrig sett det, men thai är thai, som ni alla vet...
Vi hade gott snack hela kvällen, drack en öl, men Martin som kört bilen
under hela dagen, uppifrån Lampang, norra Thailand hit ner, var nu
ganska mör, och villa slafa vid 22.00 ;tiden.. Inte mig emot. Trevligt
som fasen, och gott att vi fått tillbaka vänskapen, trots vårt tidigare
tjafs och tjat om den sabla invandrings-politiken....
Nu då så flyttar alltså Martin DEFINITIVT upp till Lampang från sin
mörka lilla by Nong ma, inne i skogarna i Khorat-provinsen. Han säger
att han klarar helt enkelt inte av att bo där längre, bland enbart
thaimänniskor, han känner att han måste ha folk av sin egna sort
ävenledes runt sig.
Ja det är ju exakt så som jag också tycker, och har skrivit tidigare,
men det får vi ju här, hur lite och hur mycket vi vill, vi som bor här
i Chaiyaphum. Om Martin får med sin fru på detta även, alltså att lämna
deras egenbyggda fina hus i byn är en annan femma. Men Martin har
erbjudit sig att ha med fruns 2 tidigare barn i flytten, och ha dom
fortsatt boende hemma hos dom..
Vi får se, lite enklare kanske här INOM Thailands gränser för en falang
att flytta, än att få en thai att flytta från mor och far, och syskon,
och bekanta i byn. Thaidamerna flyttar nog gärna bort till
falang-land, men som sagt var, flytta inom Thailand känns nog för många
av dom som om dom sviker sina föräldrar... Kanske föräldrarna inte har
någon annan som tar hand om dom.
Och just den grejen satsar ju denna den sista äldre generationen på
ganska starkt. Alltså att ligga andra till last, precis på samma sätt
som man själv blev utnyttjad av andra äldre, när dom själva var yngre.
Ja denna cirkel kommer aldrig att ändra sig, om nu inte dom yngre,
inför andra värderingar, och myndigheterna startar att ta hand om de
sina äldre förstås..
Ansedd som den vördade fadern av Muay Thai ”Nai Khanom Tom”, var en
thailändsk krigsfånge inne i Burma, som det hette på den tiden.
Burmeserna ville jämföra sin martial-art med Siams (Thailands), så dom
kallade dom främsta thai-boxarna bland krigsfångarna, att slåss mot de
burmesiska super-gubbarna...
Nai Khanom Tom anslöt sig till krigsfångarna som ville slåss för sitt
land, och kvickt i ringen, så slog han lätt ut 10 stycken burmeser på
raken (förstås)... Jätte-imponerad så beslöt den burmesiske kungen, att
ge Nai Khanom Tom friheten på grund av detta. Vår hjälte har
alltsedan dess ansetts vara en legend, av Thailand värd att vörda...
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXXII, Thailand
7 oktober 2018
88,9 kilo – 88,2 kilo (16 km) 59 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,622 (uppåt)

Det största arvet,
kan bli den största börda..
Idag är det lördag, och ja det är ingen skillnad på idag eller igår,
eller förrgår heller för den delen. Cykling som vanligt på
morgonkvisten, och sedan jobba vid datorn, sedan fika med York på Big
C, och kika på vackra damer. Och sedan tillbaka och jobba igen, och
sedan klockan 18.00 skall jag träffa Håkan igen. Vi skall äta middag
nere på Bens bar, ty dom har stängt hela nästa vecka.... En anledning
god som vilken annan...
Jag har ett litet problem med min dator. Jag måste gissa nu, ty jag vet
ingenting. En sak som är jäkligt irriterande, och det är att skärmen
stänger ned sig efter några minuter, alltså min extra skärm 27 tum, som
jag ju köpte (Samsung). Och i flera fall så måste jag starta om datorn,
för att få igång fanskapet. Vissa gånger så fungerar det att klicka och
ruska lite på musen för att få igång skärmen igen..
Jag misstänker starkt att det är 27 tums-skärmen som stänger av sig,
och INTE datorn.... Men jag begriper inte ens hur jag skall komma in på
denna skärms inställningar. De enda inställningar jag klarar av att
hitta är ju Windows, googles, och Microsoft Edges inställningar.. Någon
som kan tipsa en enkel själ???
I morgon annars, så får jag fin-besök från Martin, min gamla polare
ifrån byn Nong Ma i Khorat-provinsen. Vi har ju känt varandra nu i
säkert 8-9 år tror jag, och inte setts på 3 år, så det skall bli
skitkul. De kommer hit imorgon (idag när detta läses).. Bäst att passa
på att träffas, ty de skall flytta upp till Lampang (norra Thailand) nu
i dagarna, så vi lär ju inte ses så himla mycket sedan, är jag rädd
för..
Soda tittade just in här, nu verkade han gladlynt och kom in till mig
klappade om mig och hälsade riktigt trevligt, han växer nog upp till en
bra kille tror jag! BRA sade jag till honom, ty som ni vet han har ju
antagligen fått slut av sin ”flickvän”,,, (fast han fattar det bara
inte).. - "var glad sade jag. Det är enda chansen att ta tag i
situationen och reda ut den om det nu finns chans till det".
"Ty en brud som ser en kille deppig p.gr.a. Att hon är osäker på om hon
vill fortsätta förhållandet, den bruden känner sig ganska säker och
styv i korken om killen mesar till sig och lipar sig fram., Ja tjejer
gör ju detta med tårar som vapen himla lätt. För att få henne osäker
försökte jag lära Soda, så skall han agera; a) snällt emot henne, b)
självsäkert, c) och vara glad, ungefär som om man tycker att det
är;”din förlust om du inte vill ha mig, jag har andra att välja
mellan”.
"DET brukar få damerna att börja bli desperata, ty det finns bara en
sak som dom hatar mer än att mista sin käresta... och det är att någon
annan dam skall få glädjen att få ta över killen i fråga. DEN grejen
unnar dom ingen bland konkurrenterna. Så SODA, agera och var glad men
snäll, och lite styv i korken, så skall du se att hon snart slutar med
sitt trams och allt blir bra igen, och hon måste sluta hålla dig på
halster"....
"Gör hon inget utan skiter i det, så har du ditt säkra tecken på att
hon inte bryr sig, och inga känslor har kvar för dig, och kanske t.om.
Har radar-siktet och GPS:en inställd på en annan kille".. Soda
berättade då att hon fyller år imorgon (söndag). ÅK DIT sade jag, - "ta
med dig en present till henne, och om inte det hjälper, så SKIT I
HENNE"!!! Jag gav honom 300 baht, så han kunde köpa nåt för att
se om det fanns någon glöd i henne överhuvudtaget..
Det finns ett berg uppe i Chiang Rai som har nästan skepnaden av en
sovande kvinna.. Bakgrunden är, en vacker prinsessa var trolovad med en
man som stack sin kos, och lämnade vår prinsessa gravid och ensam. Hon
väntade på honom länge, och hon gick ut och letade överallt efter
honom. Hon var livrädd att han var för evigt förlorad!
Efter att ha vandrat och letat i flera dagar utan avbrott, så svimmade
hon, signade ned på marken, och kom till insikt att mannen var borta,
och hade lämnat henne för gott. Hon grät i sin förtvivlan, innan hon
sakta dog där på marken. När hennes ande lämnade hennes kropp där på
marken, så växte hennes kropp enormt.
Snart blev hennes kropp i storlek som en bergskedja, som idag kallas
för Doi Nang Non, översatt till den ”sovande damens berg”... Jag har
aldrig varit uppe i Chiang Rai, men det skall vara utsökt vackert där
uppe i norr, så kanske man borde åka dit och kika på alla dess berg,
och urtids-folk som bor där i massor...
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXXI, Thailand
6 oktober 2018
88,2 kilo – 87,4 kilo (25 km) 1 timme 41 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,620 (uppåt)

I en demokrati fruktar politikerna folket,
men i en diktatur fruktar folket politikerna
Idag så hade jag en kul dag på mitt ”arbete”. Jag hittade en kund i
Sverige som skulle skeppa frysgods ned till Israel. Och jag hade också
glädjen att få jobbet. Dels då en 20´ container med fryst gods, som
räkor, sill och laxfisk. Jag fick även en bokning från samma kund med
sill och lax via flyget, vilket var ganska kul, då jag normalt sett
inte jobbar med flyg-gods.
Men vad skall man göra, har ju jobbat så länge med allting inom denna
bransch, så varför tacka nej till påfyllan i plånboken. Jag slog
dessutom ihop datorn igår kväll vid 21,tiden, och fick precis då löfte
om ytterligare en container senare i oktober månad till samma ställe i
Israel. Ja livet är kul.
Ville bara berätta detta om min vardag här i Thailandet. Jag slipper
lida av tristess, jag har min familj, jag har mina vänner, och jag har
mitt arbete, så mycket bättre kan det egentligen inte bli...
Idag så skall jag berätta om en av de mest aktade och respekterade
munkar som funnits I Thailändsk historia. Hans namn var; Phra Luang
Phor Tuad. Första gången som man fick "upp" ögonen på denne munk, var
när han som ett litet barn blev kramad av en stor orm.
Ormen bet aldrig barnet, men ormen öppnade sin mun och gav pojken en
pärla, och sedan ringlade den iväg därifrån. I alla fall långt senare,
efter det att han blivit kvalificerad som munk, så reste han med båt
ned till Ayutthaya. Båten fastnade i en grymt stark storm. Besättningen
misstänkte att enda sättet att rädda båten och besättningen undan
stormens hemska vrede, var att kasta munken överbord.
Tanken var ju i sig riktigt god (min egna fundering), men de kom snart
på andra tankar, då vår munk gjorde två mästerliga mirakel. Dels så
stillade han stormen, och dels så förvandlade han vattnet omkring båten
till dricksvatten.. Senare i livet så cementerade han sin berömmelse,
genom att lösa ett pussel, som ingen annan levande människa tidigare
hade klarat...
Vår munk Phra Luang Phor Tuad blev gammal, han blev hela 120 år I
ålder. Han troddes ha åstadkommit flera andra mirakel under sin
livstid. Och idag så kommer man mest ihåg honom genom att böra
amuletter som avbildar honom.... Kan inte annat än för egen del
komma att tänka på skrönorna om Jesus och hans “mirakel.
Ja "stilla stormar och låta 5 fiskar mätta 5.000 stycken människor....
Kanske som Abraham som också blev uppåt MINST 120-150 år gammal, hans
fru 90 år födde t.om i den åldern barn, och dessa skrönor håller på i
tusentals sidor i bibeln.. Lama människor står upp och vandrar iväg.
Och det goaste är att folk faktiskt tror på detta. Ja titta t.om. idag
med dessa amerikanare som hysteriskt tror på övernaturliga makter, de
tror hysteriskt på utomjordingar, och dom är halvt hysteriska vad det
gäller även religionen. Så det var inte bara förr som man var idioter,
och sökte, och ville förklara det okända...
Vi tror ju i vår egna religion, liksom alla andra tror om sina
religioner, att dessa skrönor endast gillas och är trovärdiga om det
gäller vår egna religion, annars är det bara “söta” berättelser ämnade
att underhålla, men inte att tro på, absolut icke. Så Jesus för oss är
helig, medans denna munk är bara en "söt" berättelse.....
Och thaiarna tycker ju att vår bibel med alla dessa profeter och annat
löst folk, bara är sagor och inget annat. Ja tänk om man kunde utrota
religionen, och även ta bort alla dess företrädare, som ju egentligen
inte är annat än satans avträde på denna jord... Nä slut med
religionen, så går vi vidare med annat i nästa kapitel..
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXX (3.370), Thailand
5 oktober 2018
88,4 kilo – 87,1 kilo (36 km) 2 timmar 11 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,612 (uppåt)

Bättre en god gärning av en ond person,
än en ond gärning av en god person!!
Jag noterar att Håkan har fått hem arbetare till sitt hus bredvid.
Anledningen är helt enkelt, att han har gruvliga problem med duvor,
samma som våra stads-duvor ni vet. Dessa duvor skiter kopiöst, och dom
bosätter sig mer eller mindre på fönsterkarmar, och på
aircondition-apparaterna på utsidan.
Det blir bara fler och fler av dessa. Några stycken är kul, nästan
samma som med muslimer faktiskt, men när dom blir fler och fler, så
skitnar dom ner och sätter sin prägel på sin omgivning... Nu då så har
Håkan sett till så att alla hans fönsterkarmar, alltså ovanpå fönstren,
har fått monterat dit en bit i plåt som snedvinklas, så att duvorna
icke kan sitta överhuvudtaget ovanpå fönstren.
Han har ju tidigare försökt med flera olika prylar som skall skrämma
duvorna. Ja först började han med granna ormar, kunde duvor skratta, så
gjorde dom det garanterat. Håkan lade sina ormar uppe på taket, och på
sina fönsterkarmar, men det dröjde bara timmar, så satt duvorna PÅ
ormarna och sket på dom...
Sedan skaffa han fram vajande rovfåglar som flög där så grannt i
vinden, för att skrämma livet ur duvorna. En eftermiddag, så satt
duvorna där igen flinande på fönsterkarma, och som underhållning
tittade på de där “löjliga” rovfåglarna i plast, som viftade omkring
där utanför...
Så nu vart Håkan skitsur, och på tal om skit, dessa duvor skiter som
hinhåle ställer till jävelskap, alltså ganska mycket.. Men nu skall
detta funka. Duvorna har INGENSTANS att sitta skyddat längre, så då är
tanken att fanskapen skall flytta över till Dans hus. Ja bara dom inte
kommer över till mig, det blir ju inte kul.... Men jag är beredd...
Jag har tidigare beskrivit om den ledande anden och spöket "Mae Nak".
Men historien om denne jätte i andevärlden i Thailand är en mer blodig
historia, än jag skrev förra gången. “Nak” var gravid, och älskade
mycket sin make, som tyvärr blev utskriven i krig för sitt Thailand.
Under tiden som han var borta och krigade, så dog plötsligt både Nak
och hennes baby i “barnsäng”...
Maken kom hem ifrån kriget. Och fann sin fru, och sitt nyfödda
barn väntandes på honom. Alla i byn där dom bodde hade dödats av “Nak”
(spöket), innan dom hann varna honom, om att hans fru faktiskt var
död... Det var först lite senare hemmavid, när Nak sträckte sig efter
en Lime-frukt, som maken såg hennes ben till armar, som han förstod att
detta var en ande, och ett spöke..
Han flydde på studs, först gömde han sig under en buske som alla andar
är livrädda för, och sedan tog han sin tillflykt till ett temple dit
andar och spöken, inte ägde tillträde.... 2 gånger så blev “Nak”
excorserad (heter det så?).. Först in i en glasburk, och slängd på
djupaste stället i floden. Tyvärr så fick långt senare 2 fiskare
glasburken i sina nät, och mycket olyckligt, så öppnade dom burken, och
släppte ut den gruvliga “Mae Nak” ur glasburken..
Då trädde till slut en av Thailands mäktigaste munkar på den tiden
fram, och tvingade in Mae Nak in i sitt midjeband. Många århundraden
har gått, och idag så är den allmänna tron, att Mae Nak fortfarande
befinner sig i midjebandet, som numera kontrolleras av kunga-familjen i
Thailand.. Och det är ju förtröstansfullt!!
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXIX, Thailand
4 oktober 2018
88,5 kilo – 87.8 kilo (32 km) 2 timmar 1 minut
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,590 (nedåt)

Man är bättre vänner på distans..
I morse så stack Yongyut ned till Transport-office i Chaiyaphum, så att
Namkaeng kunde köra upp och få sitt motorbike-körkort. Bra marscherat
av tösen... Detta tog hela dagen, och när de kom tillbaka, så bad jag
att få se körkortet, då berättade Namkaeng, att hon inte fick köra upp,
ty hon var "för sent" ute.
Jasså vad då? Frågade jag! Jo jag tittade på instruktions-filmen (4
timmar lång), och sedan måste man köra upp och ta teoriprovet inom 3
månader. Vi var för sent ut, - “men va i helvitte”, sade jag, fast på
svenska förstås... Jag blir så jäkla sne över detta sinnesslöa
thailändska beteende, som bara är så himla närvarande precis hela tiden
här nere. Man undrar ofta, I alla fall jag, om thai-folket har en skruv
lös allihopa...
Jag menar, vem fan låter det gå 3 månader? Jag vet att jag har vid
upprepade tillfällen frågat Yongyut varför hon inte åker ner och fixar
körkortet med Namkaeng, och fick svar hela tiden, att - “det gör vi när
skolan slutat”!! Och då blev det på detta sättet.... Nu skall det göras
andra saker, det ena efter det andra, töserna skall ned till Bangkok
och jobba där med Funfas mamma, som ju bor där, så nu har dom inte
tid...
Jag har lust att skita idet, men om jag falangen slutar att engagera
mig, så blir inte många "barn" gjorda här i detta landet kan jag lova.
Ja vi får se.. men en sak är säker... när det gäller att handla en ny
telefon till tösen, då jäklar hänger dom på låset här hos mig minsann,
då finns det inga hinder från skolans sida alls...
Idag onsdag, så blev det lunch som vanligt nere på Bens Bar. Håkan och
jag, och York, (men han backade ur i sista stund). Vi käkade båda idag
spagetti Bolognese med ett glas rött vin. Riktigt gott det australiska
vinet. Baccardi+coce till förrätt, och Irish coffee till efterrätt, och
sedan rakt hem och pilla med jobbet på datorn... schysst dag totalt
sett..
Idag, också onsdag, så skall jag prata om Naga, en företeelse som de
flesta av oss som besökt, eller bor i Thailand har sett.... Jo, du
kanske har lagt märke till statyer på thailändska tempel, som liknar en
orm eller drake, men i själva verket är de inte det heller; de är Naga.
Semi-gudomliga varelser som kännetecknar både buddhismen och hinduismen.
Ljusfenomen över Mekongfloden, som dom alltså kallar då "Naga" fireball...
Naga tros av lokalbefolkningen att bo i Mekong-floden. Intressantare är
att de tänkt att vara orsaken till Naga Fireball fenomenet, som ser
eldbollar stiga från den förmodligen bebodda Mekong-floden högt upp i
luften. Oroa dig inte, Naga är skyddsfigurer som håller bort dåliga
andar, så de är värda att ha runt sig – var dock försiktig om du ska
simma i Mekong.
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXVIII, Thailand
3 oktober 2018
88,1 kilo – 87,5 kilo (28 km) 1 timme 48 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,593 (nedåt)

När oxen faller,
då vässar alla sina knivar!!
Idag så var vi ute på en go runda Håkan och jag. Jag lyckades få med
honom ut på risfälten, trots att det är regnsäsong nu. Men jag påpekade
att det ju inte regnat på nästan 4 dagar nu, så det var nog inga
problem att cykla ut där.... Vi hann ut runt 400 meter, kom runt en
krök, och då började det hela..
Vi kom fram till ett ler-träsk där man var tvungen att bära cykeln, ta
sandalerna i handen och plumsa i den envetna leran... När vi plumsat
fram där under en bra stund, så såg vi torra land framför oss... GÖTT
nu är det torrt resten. Ja det såg fint ut framför oss. Ja ända tills
vi cyklat en bit till, och fick se en hel jäkla sjö framför oss.
Det största problemet som jag tyckte i det läget, det var inte att man
var helt enkelt skit-trött att lufsa i lera, och nu i knädjupt vatten
bärandes på en cykel. DEN typen av kondition har inte jag I alla
fall... Vi överlevde sjön, vi behövde inte simma, utan det gick bra att
plumsa fram. Jag var nu inte ens så klar över vilket väderstreck vi
gick åt, och vart vi skulle hamna.
Men jag var glad över att solen sken i alla fall, att vi fortfarande
hade en grus-stig de gånger som den inte var dränkt i lera och eller
vatten. Så vi gav oss inte. Det var frestande att vända, så himla tungt
var det. Men vem fasen vill vända, då är man ju en loser som ger upp..
Och det var nu jäkligt jobbigt att vända åter, och göra om detta
jobbiga. Vi visste ju inte riktigt hur kort sträcka vi hade framför oss
fortfarande, eller hur lång den var.. Vi körde på, och jag tror att
efter runt 40 minuter, så kom vi fram till ett ställe, där grus-stigen
delade sig.
Jag fick äran att välja, och jag valde rätt faktiskt, och vi kom till
slut direkt fram till min “familjs” grisfarm ute bland risfälten.. Inte
illa pissat av en trähäst.. Jag kollade mätaren på cykeln, och vi hade
bara avverkat runt 3 kilometer på dessa nu 50 minuter. Jag kan väl säga
att om nu inte Håkan tidigare varit misstänksam emot mig och mina
förslag till risfält-cykel-turer, så är det han nog definitivt nu...
Ingemar numer vägrar ju att åka med ut på risfälten med mig, och Håkan
blir väl snart likadan. Men Håkan är faktiskt lite enklare att hetsa.
Jag säger bara till honom en av 2 saker; “vågar du inte eller”?? Jag
kan också säga; “orkar du inte”?? Och sedan är det pang på, och
han ger sig aldrig (ja han är ju dalmas stackarn). Gör bra faktiskt..
Nästa berättelse har jag berättat om tidigare, men jag kände att den
blev lite mer informativ och tydligare med denna berättelse, så håll
till godo... Jo en av Thailands absolut mest fruktade
andar/spöken är kvinnan vid namn Krasue. Hon var alltså i livet en
kvinna som var “lovad” till en Siames adelsman, men hon älskade en
enkel soldat av låg rang.
De två älskade blev tagna på bar gärning, hon blev dömd att döden dö
genom att brännas. Detta skedde, men samtidigt så kastade en mäktig
trollkarl sin trolldom mot det skedda, för att försöka skydda kvinnan
Krasue. Men han var för sent ute. Han lyckades rädda undan elden bara
Krasues inälvor, tarmar och hennes huvud.
Idag så tror man att Krasues kroppsdelar brukar driva runt nattetid i
sin letan efter mat i form av blod, människo-kött och avföring....
(schysst mat)... Och många många är de thai som har sett henne under
nattens mörka timmar. Jag kan också säga att ALLA thai känner till de
här andarna-spökena som jag berättar om, alla gör det..
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXVII, Thailand
2 oktober 2018
88,4 kilo – 87,8 kilo (31 km) 2 timmar 7 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,609 (nedåt)

Ett argt ord, kan ge ett stort gräl!!
Ni vet den 4:åriga tösen som 3 hundar (2 st Pitbulls+ 1 pudel) bet
ihjäl här förliden uppe i Baan Khwaoo (15 km härifrån city of
Chaiyaphum). Ja där har saker och ting inte stått stilla precis. Dels
så har den lilla tösen bränts i templet och tillbörlig fest har
avhållits, mat ätits, och pengar för festen av gästerna, har betalats...
Men inte bara detta, tösen hann väl som tur var komma i urna, så vart
det dags för förhandlingar. Nu skall det avtalas belopp som hundägaren,
en dam där, skall betala till tösens mamma och pappa... Dessa tyckte
vid första anblicken att 1 miljon baht skulle passa bra som ersättning
för det liv som gick till spillo.
1 miljon för att inte hämnd skall krävas, och samma 1 miljon för att
tösens föräldrar inte helt skall förlora respekten och "ansiktet" i
byn.. När sent omsider ägarinnan till hundarna svarade, så avvisade hon
detta krav med orden “jag har inga sådana pengar”.. Nu måste då
parterna återigen sätta sig ned, och fundera ut ett belopp som bägge
kan “leva med”, ursäkta uttrycket...
Inte någonstans kan jag läsa att förövaren, alltså ägaren till de 3
hundarna kommer att åtalas rejält och korrekt av polisen.. Men det
sades att om de båda parterna kan komma överens om ett belopp i
kompensation, så kommer polisen enbart att utdöma ett straff för som
dom kallar det på engelska, “minor offence”.. Alltså ett skräpstraff
som är glömt dagen efter...
Och detta är ju hela grejen med dessa jäkla hundar som finns i
miljontals, inte bara i detta eftersatta land, utan i hela Asien..
Ingen känner sig ansvarig, ALLA har sina hundar springande lösa,
även när folk inte är hemma, utan kanske på sitt arbete. Ja då öppnas
grindarna, och hundarna tar sig ut på gatan, river i soptunnor, och
attackerar folk som råkar “reta” deras jaktinstinkt för stunden.
Det verkar INTE finnas ett ansvar för sina hundar, utan var och en får
skylla sig själv, om man blir biten. Men visst hör man talas om att det
ändrat sig lite grand i mer civiliserade områden, med kanske lite yngre
by-hövdingar, men allmänt sett, så den ända gång som någon blir hållen
ansvarig för hundarna, är den gång som en falang kör över, eller skadar
en hund med kanske sin bil.
Ja jävvlar då snabbt som ögat finns det alltid en thai som äger hunden,
håller ut handen och vill ha ersättning. Men biter hunden falangen, så
är falangen korkad som inte håller sig borta... Ja “hade han inte
kommit till Thailand, så hade han inte blivit biten” Ja den teorin är
vedertagen här ute på landet och i städerna..
En berättelse återigen då... Nu handlar det om Kungen av Siam vars namn
var; Phra Chao Sua, eller “Tiger-kungen”. Han var kung åren 1702 till
1709, Han var mest känd för sin passion för sport, och mest då
thaiboxning. Han var en sådan stor fan av denna sport, så han i smyg,
förklädd, deltog i tävlingar, och ingen visste vem han var.
Denne kung besegrade massor av champions i den sporten. Trots att han
snart rullade in i alkoholism, samtidigt som landet Siam rullade in i
nationell svält, så var denna kung mestadels ihågkommen för sin
skicklighet och passion för Muay Thai, thaiboxning,.....
Handskak
Chaiyaphum MMMCCCLXVI, Thailand
1 oktober 2018
88,8 kilo – 87,9 kilo (28 km) 2 timmar 0 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,636 (nedåt)

Bättre älska mig lite mindre,
men älska mig lite längre!!
Idag så har jag skavsår i ”mellangården”, har lärt mig det ordet av
kvinnor, alltså områden mellan pungen och arslet (på oss killar)... Och
det är där som också sadeln berör kroppen. Jag var ju ute med Håkan
lördag morgon, precis som vanligt, 25 kilometer blev det. Och sedan
till lunch så käkade ju jag räkor hemma hos York, räkor som jag hade
kokat här hemma kvällen innan.
Där blev det 3 glas vitt vin, och sedan hemma lite Marabou
mjölkchoklad, och banan-chips doppade i socker. En Yoghurt plus lite
godis. Klockan 16.00 så kollade jag mitt socker, och eländet hamnade på
9,3 vilket i mitt tycke är alldeles för högt, det motsvarar ju i
Thaisiffror hela; 167 vilket som sagt var är för mycket i alla
avseenden.
På första gången på flera år, så stack jag genast ut på en ”andra”
cykeltur den dagen, och avverkade 27 nya friska kilometer... Kom hem
efter 1 timme och kanske 50 minuter och mätte sockret igen, och nu hade
det hoppat tillbaka till perfekta 5,3 (95,4 i thai-siffror). Så allt
var OK resten av kvällen.
Så i morse när vi stack ut på cykeltur, så blev det minst sagt
”jobbigt” med skavsåret. Det sved precis hela tiden, och det är sjuttan
inte kul skall sägas. Men det är bara att bita ihop och kämpa. Jag kom
hem, och fick sätta mig framför datorn och mysa, och snart släppte
svidandet. Dock är jag rädd för att jag kommer att få lida många
kommande morgnar, när vi åker ut, men inget att göra åt...
Jag tycker det är kul med dessa legender och berättelser som sitter
fast i folks medvetande här i Thailand, ja även i Sverige, så finner
jag våra berättelser vara riktigt kul att läsa. Visst kan man få lite
hum om hur folk i det landet resonerar och funderar, och kanske t.om. i
liten skala ”varför” dom agerar som dom gör...
Första berättelsen är om "Naresuan" och den envig han var med i från
elefant-ryggen. Jo på den tiden som Thailand och Siam var mer känd
under namnet Ayutthaya, Under ungefär samma premisser som legenden om
David och Goliath, så kallade Kung Naresuan av Ayutthaya ut kronprinsen
av Burma MingYa Swa, i en envig dom emellan.
Segraren skulle vinna kriget åt sitt land. Kung Naresuan hade sin egna
krigs-elefant Atop, med vilken han lätt vann denne envig. Och trots att
man idag kanske mer rynkar på näsan åt att rida elefant, så i dessa
äldre tider, så var elefantridning en kunglig böjelse i alla avseenden.
Och en god elefant var lika, om inte än mer ansett än en god häst... I
alla fall, de thai som känner till, och värnar om sin historia är
ytterligt stolta över denna kung av Ayutthaya som räddade Thailand den
gången i det kriget... Det får vara bra med 1 (en) liten story som
detta i vart kapitel, annars kan det lätt bli tjatigt...
Handskak