GTG Shipping, Thailand

Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com

Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast. Välkomna med Era förfrågningar

Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig, klicka på forum Sawatdee eller direkt här på hemsidan, under menyn upptill, Transport och flytt!

Chaiyaphum MMMCLXXXIV, Thailand

31 mars 2018

87,7 kilo –

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs;3,737 (samma)

Ju mindre du frågar, desto bättre är det!

Vi har rabies nu i Thailand. ALLA skriver om rabies nu i Thailand. Tidningarna, nyheterna på TV och i radio, pratar sig trötta om rabies i Thailand. Detta rabies som funnits här allt sedan Djingis Kahns dagar kan jag tänka. Det finns provinser och orter som är rödmarkerade på kartan här i Thailand, så man skall veta att hålla sig undan.

I dess följe, följer samma följe, som alltid följer, och hoppar på ”tåget”, när det gäller olyckor, och hålla sig up to date med olyckor och skrämsel-propaganda. Nu skriver man på internet oroandes till döds nästan, över detta bestaliska land, som har hundar som är smittade med rabies....

Jag tror att Thailands lopphögar till hundar i mångt och mycket alltid har haft prylar, och saker och smådjur (ohyra) i sina kroppar, alltsedan urminnes tider. De lider av sjukdomar som vi västerlänningar antagligen inte ännu har satt något namn på, men alla här är så vana vid det, så ingen bryr sig längre....

Risken med rabies är så oändligt liten, så urbota osynligt liten, så i jämförelse med andra risker i Thailand, så är det noll och ingenting. I trafiken dör det runt 26.000 stycken på årsbasis, och det är bara dom som dör på plats, inte på sjukhus. Det dör en ordentlig gäng i infektioner av allehanda slag... Det sägs att 11 dött i rabies....

Hemma i Sverige, så är risken i kvälls-mörkret att bli våldtagen och eller misshandlad, mångfalt större av ett gäng utlänningar (gäster), än att ens komma i kontakt med en rabies-smittad vovve i Thailand..... HIV smittan runt om i världen är 1.000 gånger värre än rabisen. Men det skall sägas, visst skall man ta det vackert med rabies.

Men denna jäkla hysteri som ALLTID sprides av tidningar, eller skall man säga dess reportrar, som ofta har en alldeles egen agenda gentemot t.ex. Thailand.... ja kärringarna överallt (falang-kärringarna), hatar ju Thailand och allt vad det står för. Detta Thailand vars kvinnor står i ett konkurrens-förhållande till falang-tanterna... Ja då kan det bli snett ganska snabbt i rapporteringen ifrån tidningarnas sida.

En kille skrev häromsistens i detta ämne följande, vilket kanske får saker och ting att hamna på ”rätt plats” i detta tjöt om rabies; - ”Just hemkommen från min 8;e resa sedan 2012, har tagit stelkramp och hänger med hundar och apor, min nyblivna fru vart biten av en apa, men ännu inga tecken på att den mår dåligt. Frun mår för övrigt bra”.

Namkaeng fick sitt betyg igår, efter 3 stycken besök i skolan, 1 gång när dom fick sitta och lyssna på läraren i flera timmar, och lärarens eviga jäkla tjötande, som ju thaiarna har för vana att göra. Och sedan ett 2:a besök, där dom fick träna på att niga, och ta emot betyget ifrån lärarens hand. Detta görs ju uppe på podiet i aulan, som nog är det viktigaste rum dom har på thailändska skolor.

3:e besöket var då igår, och då fick hon sitt betyg. Jäklar hon var gör-nervös, och verkade nästan rädd för vad jag skulle säga. Ja tänkte ju när jag såg rädslan att ”fasen nu är det skitbetyg”... Jag fick se ifrån början och fick förklarat för mig. Namkaeng hade INGA nollor alls.

De får nämligen nollor ute i högerkanten, om dom INTE fullgjort vissa uppgifter som fallit på dom under läsåret. Men Namkaeng hade inga nollor, och det var ju en bra start. Och sedan visades mig de olika del-betygen, och ungfan hade jättemånga 4:or, vilket ju är max i Thailand...

Snittbetyger blev sedan såg jag 2,94... maximalt var ju 4.0.. Så hon är ingen storstjärna då i skolan, men ligger betydligt över snittet, och detta gjorde mig glad... jag pratade med Namkaeng, och förklarade detta med average (genomsnitt), vilket ord hon så klart inte har en susning om vad det är för något.. Och jag sade att jag var nöjd, men att hon gott kunde försöka lite hårdare tills nästa år, OM det nu gick......

Vi skall ta ut henne på mat som hon får välja själv, så kan vi fira hennes framgång på det sättet tycker jag!! Vad det gäller Funfa, så stack dom iväg precis nu, hon skall testa, och se om hon kan komma in på Namkaengs skola, det vore ju det bästa då den anses för att vara en bra skola. Förra året sökte 12.000 barn tydligen dit berättade Yongan, och de kunde ta emot 500 stycken.... Så nog anses den vara bra... Jag får återkomma i ämnet imorgon..

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXXXIII, Thailand

30 mars 2018

87,8 kilo – 87,0 kilo (19 km) 1 timme 12 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,737 (nedåt

Tiden både skapar sår, men också helar dom!

Jag fick detta meddelande igår, som ju är grymt positivt, om det finns substans i det. Jag tänker kolla upp vad det är för något i alla fall. Så läs ni också, och klicka Er fram på länken däri, om ni har intresse av det hela. Men om det stämmer som dom skriver, vilket jag är övertygad om att det inte gör till 100%, det finns alltid några snubbel-trådar i alla avtal.

Men det räcker gott om t.ex. det finns täckning på mina befintliga sjukdomar på upp till 500.000 baht per år, och om man inte faller för åldersstrecket vid 75 år i ålder, denna försäkring skall ju gälla livet ut. Det låter kanon. De pratar ju om en kostnad på 2.000 baht och uppåt...

Så jag undrar hur mycket uppåt kommer man egentligen i kostnad? Jag betalar ju idag 5.500 baht, och har ett skydd på mellan 60-70.000 baht på nästan alla sjukdomar inklusive olycksfall också, plus en livförsäkring i detta. Skall jag dubblera och köra med ÄVEN denna nya, och behålla den gamla för säkerhets skull, då jag ju haft den i snart 8 år nu?

Ja jag måste kolla detta noga, men det känns bra och det känns som om det börjar hända saker i alla fall nu... jag får försöka att införskaffa information, och jag lovar att rapportera när jag vet något. Jag har vänner här som brukar läsa, och som är grymt duktiga på att samla information.

Om ni kommer på något gött eller dåligt med denna försäkring, så får ni gärna skriva till mig, och berätta. Vi kan ju faktiskt hjälpa varandra, eller hur? Så läs då texten jag klistrar in nedan, och gör Er bedömning. Och så håller vi alla tummarna att detta är något verklighets-förankrat och tillförlitligt, och trovärdigt...

CITAT
Förslag till ny Prisvärd Thailändsk sjukvårdsförsäkring SAMS (Samorganisationen för Svenskföreningar i Thailand) arbetar tillsammans med Bangkok Insurance Brokers Co. Ltd (BIB) för att initiera Den Största Gruppsjukvårdsförsäkringen För Utlänningar i Thailand. En prisvärd försäkring för alla oavsett ålder med täckning för både olycksfall och sjukdom. Ingen sjukdom är undantagen, täcker den försäkrades alla existerande sjukdomstillstånd.

Premien uppskattas att bli från drygt 2.000 baht/månad. Detaljerad beskrivning av förslaget finns i dokumentet Proposal of new Thai health insurance Om du är intresserad av denna försäkring och med stor sannolikhet vill teckna försäkringen om den finns tillgänglig, registrera då ditt namn på:
www.insurance-in-thailand.com/affordable-health-insurance-…/

Eventuella frågor kan skickas till kjell.nystrom@gmail.com Var vänlig och informera alla dina vänner, Facbook/Forum-vänner

Nothing found for Affordable Health Insurance %e2%80%a6
INSURANCE-IN-THAILAND.COM
SLUT CITAT

En annan sak kommer nu, i ett kapitel som inte handlar om Thailand, men i morgon blir det bot och bättring lovar jag....

Om jag ger dig 1 miljard kronor, och du ställer dig vid ett gatuhörn, och delar ut 1 krona varje sekund, 24 timmar per dygn, 7 dagar i veckan, så har du fortfarande INTE delat ut 1 miljard efter hela 31 års tid... Kan ni tänka Er!!!

Så nästa gång ni hör en politiker använda ordet miljard I ett mer allmänt respektlöst ordalag, tank då efter om ni verkligen vill att den politikern skall spendera Era skattepengar. 1 miljard är ett svårt tal att riktigt ta till sig och förstå, men;

1.   1 miljard sekunder sedan var 1959…
2.   1 miljard minuter sedan var när jesus levde...
3.   1 miljard timmar sedan var när våra förfäder levde på stenåldern..
4.   1 miljard dagar sedan var när INGEN två-bent varelse levde på vår jord..
5.   1 miljard kronor sedan var bara för 13 timmar och 12 minuter sedan, när vår nuvarande regering spenderade den summan…
Vi har idag mängder av skatter, varav många många av dom INTE existerade för 60 år sedan, när vårt land var ett av de mest välmående på detta jordklot. Vi hade ingen nationalskuld alls. Vi hade en av de största hårdarbetande arbetarklassen i världen. Den kriminelles tillvaro i samhället var grymt obekvämt.. Vad sjutton hände egentligen?

Winston Churchill sade det ganska bra på sin tid; ”Om en nation försöker att genom skatter, skatta sig själv till välmående, så är det samma som att en person står i en hink och försöker att lyfta upp sig själv".....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXXXII, Thailand

29 mars 2018

87,8 kilo – 86,6 kilo (31 km) 2 timmar 2 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,743 (nedåt)

Funfa - Bouganvillea

Trassel kommer sällan ensamt!!

Ja så har lilltösen kommit på plats här hemma. En liten kort sak, inte alls byggd som Namkaeng, som är ganska storvuxen numera. Hon var ju också ganska liten och klen när jag kom hit. Inte alls undernärd, men ganska klen i kroppen. Men med vår mat och mathållning, så skall vi nog få denna tösen också att växa till lite mer normala mänskliga längder och former.

Ty det är ju som så, att kan vi bara få i oss protein i tillräcklig mängd, så svarar ju kroppen ganska snabbt på det, med att växa längdmässigt. Kan man på köpet dessutom med intag av vårt protein här, få hjärnan att må bättre, så är det ju inte helt fel antar jag. Skolan kan ju dra nytta av det...

Hennes riktiga ”långa” namn som dom ju kallar det (long name) är alltså Phitchayanin, dock så har ju hon ävenledes ett nickname (smeknamn) som alla thai har, här tar man ju ofta sina egna smeknamn, och väljer det man vill ha.... I hennes fall som barn vet jag dock inte, kanske föräldrarna valde det..

Smeknamnet är i alla fall Farsajt, men jag brukar glömma det och kallar henne för Funfa istället. Ja Funfa som i Bouganvillea ni vet, busken som jag fotat så ofta... Jag ser så mycket likheter mellan denna nya tös och Namkaeng, och hon kommer ju att få gå igenom samma saker som Namkaeng fick.

Alltså lära sig regler och lydnad. Lära sig att hålla ordning och hålla rent, och lära sig uppföra sig, och inte göra i alla jäkla lägen som man själv vill. Jag kommer att smyglära lilltösen engelska, samma som för Namkaeng, men vi har en lång i att gå i det fallet.

Tösen har läst engelska i 3 år med thailändska lärare i hennes byskola, och som vanligt är jag böjd att säga, så kan dessa lärare absolut noll och ingen engelska alls. De söker dessa tjänster, som är ”extra-tjänster”, och behandlar dom som ett sätt att tjäna extra stålar bara.

Funfa - Bouganvillea

Så barnen i Thailand är så dåliga på engelska, så det är under all kritik. Men kan inte ett endaste skit. Visst de har snygga fina betyg. Betygen är ju i detta landet en spegel av lärarens arbete, kanske inte så mycket elevens ansträngning!

Att de kommer undan detta beror helt och hållet på det faktum att INGEN i Thailand tar att lära sig språk” på allvar alls. Det ses som något nödvändigt ont, och man skrattar hellre åt varandra, än försöker lära sig. Men tösen blir nog aldrig duktig så man kan glänsa med det.

Men jag är helt OK om hon kan förstå enkla meningar, och säga lite enkla meningar. Då har man ju i alla fall startat upp en förutsättning, om hon skulle kanske träffa en utlänning, eller kanske komma i kontakt med engelska språket på sin arbetsplats, senare i livet.

Nästa steg nu blir att lära henne och vänja henne vid så enkla saker som att hålla snyggt och fint runt sig, att ta ansvar för vad hon gör och ställer till med, en svår grej för en thai. De ljuger sig mer än gärna fria från allt ansvar, både unga som dom vuxna, det anses som ett normalt beteende här..

Funfa Bouganvillea

Och sedan som bonus, skall jag ju göra som med Namkaeng, alltså vänja henne sakta vid att äta falangmat. Egentligen skiter jag i vilken mat hon äter, men jag vill öppna ögonen på henne, så hon fattar att allting är inte Kau pad Kapau, Som Tam, PadThai eller nudlar och ris, rötter, löv, och anekdoter runt lägerelden.....

Så hennes första lektion blev att igår käka pannkakor med Namkaeng, ja jag gjorde pannkakor p.gr.a. att gubbarna skulle ju komma hit till lunchen och käka lunch med mig, alltså York, Risto och Ingemar... Funfa, hon käkade 1 pannkaka, sedan gick hon och diskade tallriken.

Jag menar hon måste ha fått en chock flick-stackarn. Pannkaka med sylt och ett glas mölk. Namkaeng det ynglet vräkte i sig 3 pannkakor och 2 glas mjölk. Men den lilla damen är tillvand. Jag frågade Funfa om hon tyckte det var gott. -"Ja" sade hon som alla thai säger, av ren artighet, inte av någon vilja att säga sanningen.

2 timmar senare så satt hon med Yongut och käkade lunch igen, ja ris rötter och löv, och hon var jättehungrig stackarn, hahaha!!! Men vi har tid att rätta till henne, hon är bara 12 år nu, skall bli 13 år. OK lika falangiserad som Namkaeng blir hon aldrig, betänk att jag kom hit när Namkaeng var 5-6 år ung, DÅ lär man sig mycket snabbare än 12 åringar gör...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXXXI, Thailand

28 mars 2018

87,8 kilo – 87,5 kilo (15 km) 58 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,793 (nedåt)

Fattigdom syns först i ansiktet!!

Det har offentliggjorts siffror av regeringen här I Thailand, som är hemskt avskräckande att ens ge sig ut i trafiken. Vi visste ju förr genom bland annat mina egna gnällanden, klagomål, och redogörelser, hur fruktansvärt värdelösa thailändarna är ÄVEN i trafiken.

Ofta så har de inget körkort, och har de körkort så är det mer en spegling av de fullständigt värdelösa thailändska bilskolorna. De känner inte till lagarna, de vet hur man för sig i trafiken, de fattar inte orsak och verkan, eller ens konsekvenserna av sina egna beslut i trafiken.

Prata med en yrkeschaufför typ busschaufför om halkrisken när det regnar eller finns vatten på vägarna, de tror du kommer från Mars och pratar strunt bara, de har helt enkelt inte en susning. Hjul ramlar av, och bilar går i bitar under körning i trafiken, helt enkelt p.gr.a. att dom inte fattar att underhålla sina fordon.

Nu kom siffrorna, och dessa siffror ligger bra mycket närmare verkligheten än dom någonsin gjort förut, då pratade man enbart om dödsoffer, och de där 300 under en endaste helg (Songkhran ni vet), och totalt under året runt 10.000 döda i trafiken. Men det är bra MYCKET mer värre än så.

Siffrorna för årets första 2 månader, från 1 januari t.om. 22 mars 2018 blev att 3.762 stycken människor dog ute på vägarna i trafiken, SAMT häpnadsväckande och rejält skrämmande 229.346 stycken blev skadade, alltså från milda skador till handikappande skador, och men för livet.. Räknar vi om detta lite grand, så snackar vi om totalt 81 dagar....

Det dör alltså PER DAG i Thailand i trafiken; 46,4 stycken människor.. det är ju för helvete helt vansinnigt. Antalet trafik-skadade människor per dag hamnade på grymma; 2.831 stycken, alltså PER DAG!!! Nu kanske ni som kommer och turistar här, förstår ordet ”turist-fälla”.

En fälla som man har svårt att komma ur levande, OM man beslutar sig för att ge sig ut i trafiken och deltaga där. Men tyvärr så dör man ju ändå, även om man inte kör själv. Se på alla dessa bussolyckor med fulla, drogpåverkade, och sömniga chaufförer, som det verkar drälla av i Thailand...... Så risken för döden är nog överhängande ändå, bara man passerar gränsen in till Thailand...

Annars, så hade jag en trevlig dag igår tisdag. Det vanliga bara, jag var på banken tog ut stålar på morgonen, sedan hojjade jag med Ingemar, och gjorde en extratur med cykeln ensammen utöver det. När jag kom hem, så låg det ett brev i brevlådan, det var en check ifrån AIA försäkringsbolaget.

Jag brukar ju få 5.000 baht som kommission per år på min försäkring, så de pengarna fick jag åka ner igen till banken och sätta in. Jag glömde min bankbok, men tänkte att de kan ju garanterat hitta mitt bankboks-konto enkelt, bara jag visar mitt thailändska körkort.... Trodde jag positive ”Nisse”..

De vände och vred på körkortet, ja det står mitt namn på thailändska där, med min fulla adress också, så det borde ju vara en bra vägledning. Men av någon outgrundlig anledning så snöade de fullständigt in på mitt passnummer. Jag har inte passet med mig svarade jag typ 3 gånger på raken.

Jag frågade dom, men titta på mitt namn eller min adress, datorn kan väl enkelt hitta mig då.... No no no svarade tjejen (söt som skam, bankens snyggaste för övrigt, och supertrevlig) Eller egentligen sade hon ”bo bo bo” vilket är isaan-dialekt för nej nej nej... It is your passport-number.

Jag hade ju varit där styvt 6 timmar tidigare och tagit ut stålar, så jag påtalade det. Då började de gräva i vouchers (underlag) för alla pengatransaktioner under dagen hittills. De hittade mig inte skall sägas, sedan grävde de i en hög till, och till sist i en 3;e hög. Jag fanns helt enkelt inte.

En gammal dam (sketgammal, kanske i min ålder men inte lika tilldragande) tog körkortet, gick bort till sin dator, och kom tillbaka 45 sekunder senare, och hade mitt bankkonto-nummer. Hur hon hittade det vet jag inte, men kan säga att, det 1 dator INTE kan göra på banken, kan tydligen 1 annan dator göra. Så checken deponerades där, och stålarna syns väl om 2-3 dagar si så där...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

En kund till mig har 1x40´container begagnad,

men i fint skick.

Han skall flytta och vill göra sig av med den.

Ni som bor i Thailand,

kan ju använda den som kanske lagerutrymme,

eller bygga om den som t.ex. bostad..

Bara fantasin sätter gränserna.

Är ni intresserad så maila mig....

almergren@hotmail.com

ps. Fotot är bara ett exempel på en 40´container,

och icke den aktuella containern ifråga..

Chaiyaphum MMMCLXXX (3.180), Thailand

27 mars 2018

88,7 kilo – 87,8 kilo (30 km) 1 timme 55 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,803 (uppåt)

En gäst är som regn,

blir det för länge, så blir båda en olägenhet!!

Glöm inte tidsomställningen natten som gick, det är ju alltid sista söndagen i mars, och sedan återgången igen, sista söndagen i oktober... 6 timmar och 5 timmar för min del här borta i Thailandet.... Hoppas man nu inte råkar ut för samma sak som killen på teckningen här ovan....

Jag var inne idag igen på facebook, och fick plötsligt en avisering att någon hade nämnt mitt namn. Jag klickade, och denna texten blossade upp på dator-skärmen:

Rat Kanyanut ผาย ทองกำ่ อดีต มันเคยพัง Soo Quaser ค้ำชู ทองโครต บ่เป็นหยัง เขาเข้าใจ เจ็บบ่เคยจำมึน เฟตใหม่ณรงค์ มีศิลป์ รรินทร์ หนึ่งเดียวคือเธอ Pasawin Praison สายันณ์ สอนซิว เมื่อมีเมฆ ก็มีฝน ฟ้าหลังฝน สุขตระกูล คนดี ไม่มีที่อยู่ Thanit Narong Booksanthai ฐานิตร บุกสันเทียะ ฐานิตร 'ร. ธีรชัย ปัญญามูล Rampai Puranan เกรียงไกร ลูกปัด PuPea Love เสือ ก้อเสือ คำพันธ์ เจือจันทร์ Miaw Chutima เรื่องศักคิ์ ธัญญาโภาชน์ เเพน อิ้ ช่าง เชษฐ์ Saksan Trensaked Channarong Chaiyachat ช่างเชษ ห่อทรัพย์ ทุกลมหายใจ มีแค่เธอ สุทธิศักดิ์ บรรจงการ สมดุล โช็คอัพ ไม่หล่อ แต่รักจิงจัง คน เลว มันไม่เหมือนเดิม เพิ่มเติมเพียงเธอ เมย์ สุรีรัตน์ บุญชุมแสง ประยูร ทองทั่ว Wisawa Paisansri นะโม โอเค ทุกลมหายใจ มีแค่เธอ Paitoon Sorin Zin Mim Esso Rs ป๋าคิม คิ้ตตี้ นริษา วงษ์วาส Gregor Almergren สายรุ่ง สิงห์น้อย นิว นาดี Reya Anuchit Jitnok ฟิล์ว' นิ่ง'งง รรินทร์ หนึ่งเดียวคือเธอ

Skall jag vara glad, eller hur skall jag tolka detta inlägg. Jag körde på google translate, men det blev som vanligt, en fullständigt vansinnig översättning. Men tydligen vet thai om mitt namn, och det kanske är en bra grej, tror jag!! Har inget emot det i alla fall. Men vad sjutton menar personen med det dom skriver??

Idag annars så träffades jag, York, och Kjell (en ny svensk i gänget), och körde upp till Nong Bua Rawe och käkade lunch. York;an körde sin hamburgare som vanligt, och jag och Kjell körde med steak Moo med underbart gott tillagade stekta potatis och 1 Coca cola... Till efterrätt kaffekaka med glass och kaffe.. En fullödig lunch, och priset blev 220 baht, (SEK: 59.-), fanns inget att klaga på där kände jag...

På hemvägen så passade vi på att åka hem och kolla hur Kjell bodde. Killen bor alltså i en by vars namn jag omöjligt kunde komma ihåg. Men geografiskt, så ligger byn runt 2,4 mil rakt in i djungeln uppe vid Nong Bua Rawe, som ju i sin tur ligger 3,3 mil norr Chaiyaphum.

Sista biten in till hans by, så blev det dirtroad, eller sandväg, och jag fick köra riktigt långsamt med mina små däck på motorbiken. Jag är ju rädd att ramla och slå upp sår, som ju är svårt att få att sluta blöda på denna sida nyår. Sjuttan också nu när jag tänker på det, jag måste helt enkelt köpa hem första förband, och ha både i bilen, som motorbiken, som på min cykel, och här hemma.

Kjells hem låg alltså så långt ut i spenaten så t.om. jag som är i sinnet en bonnjävul fick lappsjuka. För egen del skulle jag aldrig kunna bo där ute. Byn i sig var som alla andra thailändska byar, det var ett enda stort sop-upplag, med skit liggande överallt, och hundar precis överallt. Kjell själv hade väl runt 8-10 st hundar, och dom kopulerade och gjorde nya hundar i stort sett hela tiden.

Jag tycker för min del, att jag bor perfekt, 6 kilometer ifrån city-kärnan av Chaiyaphum, 3 kilometer ifrån Big C och MAKRO, och 2 kilometer ifrån Global House och HomePro. Och bonn-landet här ligger så pass nära, så jag bara cyklar 15 minuter, så är jag där... Men jag finner det så klart vara upp till var och en att bo var dom vill.

Men jag tycker synd om dom människorna som bara hoppar på vilket jäkla boende som helst, bara för att tillfredsställa sin partner, DÅ blir det fel enligt mig. Därför förstår jag mer än väl de människor som kanske ger upp livet här uppe i Isaan, och flyttar ned till kusten, och det hektiska livet där, som man är ack så van vid från hemlandet.

Jag kommer nog aldrig att göra det, men att kompromissa kommer jag nog att göra, alltså 1-2 månader på året bo nere vid vattnet, och kanske hyra nåt boende där.... Jag är nog så pass stark i psyket så jag klarar den biten att bo här. Att bo här ställer krav på en, en inre styrka behövs.

Man måste kunna leva med sig själv, och kunna leva med sin familj. Och man MÅSTE vara så vaken så man ser till att ha ett socialt umgänge, annars svälter man till döds socialt och mentalt i Isaan... Jag ser folk, inte ofta, men stundtals, som super sig till ro i själen, och sådan medicin är nog mest bara bra för tillfället. Sedan finns verkligheten där igen, och ens egna brister kommer snabbt i dagen..

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

En kund till mig har 1x40´container begagnad,
men i fint skick.

Han skall flytta och vill göra sig av med den.
Ni som bor i Thailand,
kan ju använda den som kanske lagerutrymme,
eller bygga om den som t.ex. bostad..
Bara fantasin sätter gränserna.

Är ni intresserad så maila mig....
almergren@hotmail.com
ps. Fotot är bara ett exempel på en 40´container,
och icke den aktuella containern ifråga..

Chaiyaphum MMMCLXXIX, Thailand

26 mars 2018

89,1 kilo – 88,4 kilo (15 km) 1 timme

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,786 (uppåt)

Lite charm och du är snart något extra!!

Igår så stack jag iväg bort till HomePro och köpte en byrå och ett databord, så Funfa kan läsa och göra sina läxor där. Yongans broder hade ju sänt 2.000 baht, och jag tog dessa pengar och jag hade tur, ty jag fann byrån för 1.090 baht och datorbordet för exakt samma 1.090 baht. Sedan behöver jag bara handla 2 stycken stolar att sitta på för Namkaeng i sitt rum, samt Funfa i sitt rum..

Jo idag så var jag med Ingemar borta på Big C, och han tog ut pengar på ett Mastercard. Han tog alltså ut via ATM;en här. Vi gjorde en koll på de två alternativ som fanns där på maskinen. Alltså antingen använda banken som ägde ATM;en (SCB-Siam commercial bank), vilka tillkännagav stolt kursen 3.587 där i maskinen.

Nej för fan skrek jag till Ingemar, du skall alltid använda alternativet ”No conversation” alltså inte låta maskinen växla, då hamnar växlingen hos Mastercard istället. Och jag visste ju att kursen på hemma-banken i Sverige, som borde vara sämre tycker man än i Thailand låg på 3.795, alltså en himla skillnad.

Så "No conversation", Ingemar klickade där, och fick ut sina 5.000 baht. För att göra detta lite kort, när han senare kom hem, så kollade han på Handelsbanken hemma i Sverige, vad dom hade belastat hans konto med detta uttag. Kan ni tänka Er, Mastercard tog exakt samma skitkurs som den thailändska banken, alltså 3.59..

Så där fick vi ännu mer kvitto om hur viktigt det är att INTE ta ut stålar via ATM. Skicka ned THAILÄNDSKA BAHT, till Ert thailändska bankkonto, på Er thailändska bank, så får ni absolut bästa kurs. Jag förde över i måndags och fick då 3,79 exakt.....

Jag var inne på Facebook idag, och via nyhetsflödet där, så kom ”Bens Bar” sida upp och de tillkännagav stolt att de hade Rostbiff med potatis och Yorkshire-pudding, sås och sallad. Jag ringde Ingemar och han blev också eld och lågor trots att han satt hemma och käkade pannkakor sade han.

Vi bestämde oss för att träffas en timme senare nere på Bens Bar. Sagt och gjort, vi kom ned beställde, och det skall sägas med en gång.. jäklar va gott det var, riktigt himmelskt gott blev det. Och där satt lite goa gubbar att tjöta med. En spanjor, 2 engelsmän, en amerikan, en australiensare samt en tysk.

Ja tysken kunde inte snacka engelska.... förstås.. Ja den äldre generationen (min generation), är rent ut sagt bedrövliga i den aspekten. Och på köpet, ja jag satt bredvid honom, så började han på tyska, och bad mig översätta, prata och stöta på den unga tjejen (20 år ung), bakom bardisken.

Jag försökte förklara för fanskapet, att man uppför sig inte så mot en sådan ung flicka. Han frågade henne då om hon ville göra striptease för honom. Jag vände mig emot honom, och bad honom lägga av, och han försvann ur baren. Han gav sig, betalade, och lämnade baren.

För jävligt vissa missanpassade jäkla idioter till gamla gubb-falanger vet fan inte hur man uppför sig... Jag kan ju inte säga att tjejen blev ledsen när han lufsade iväg... Jag berättade för Ben ägaren vad som hände, och han sade att det var okey.... Tur det man vill ju inte skrämma iväg gästerna för stackars Ben och Nat hans fru..

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXXVIII, Thailand

25 mars 2018

88,3 kilo – 87,6 klo (19 km) 1 timme 14 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,781 (nedåt)

Mannen rider,

men Gud håller i tömmarna!!

Forts. från förra kapitlet... Allt kommer att vara klart med shopping-centret om maximalt 1 års tid, maximalt 1,5 år. Placeringen är i hörnet av ”bypass-vägen” (201;an) alltså det hörnet som vetter emot Ram Hospital, ja då vet ”ledarn” exakt var jag menar!! När detta då är klart, så kommer antagligen Namkaengs 10 åriga vistelse i vårt hem att avslutas, då hennes mamma skall göra följande.

Hon är anställd av samma ägare eller motsvarigheten till Robinson nere i Bangkok, och när det är klart och byggt här uppe, så skall Alaam söka placering här. Hon kan ju då flytta in i sitt egna hem, som hon inte bott i nu på 13 års tid. Och då kan hon ju slippa betala hyran, och göra mat hemma o.s.v. Ja hon kommer att få det mycket lättare...Och dessutom ha barnen boendes hemma hos sig!!

Så med Funfas planerade ankomst så har Yongan försäkrat sig om att ha barn i huset antagligen så länge som jag lever, i alla fall har hälsan... hahahaha....... Men jag klagar absolut inte. Vi har haft denna Funfa-tösen här sovandes några dagar och nätter tidigare, och hon är riktigt go tjej, så det blir nog kanon.

Kanske lite strävt för henne med engelska språket. Ty hennes uppväxt har ju varit i en thailändsk by-skola, och det är ju rena rama skiten som ni alla vet. Men kunde Namkaeng snappa läget, och kunna haspla ur sig lite fraser, så skall ju Funfa ävenledes kunna lära sig lite grand....

Pappan till Funfa, har förklarat att han betalar till oss X-antal baht i månaden plus hennes skolgång, så ekonomiskt blir det inga hissnande belopp att tala om. Jag gillar Yongans familj, ingen av dom är sådana där uttalade jäkla gnetar, utan försöker göra rätt för sig, och det gör ju att man blir positivt inställd, och gärna vill hjälpa om man bara kan det..

Ja man undrar ju ibland vilka människor som många utlänningar stöter på i sina liv här i Thailand. Jag hör ju mest skit ifrån dessa människor. Som motvikt då som jag sagt många gånger, så har ALLA i stort sett här i min umgängeskrets fenomenalt trevliga fruar, och alla de släktingar och familjer till thaidamerna som jag träffat på, är riktigt underbara trevliga människor. Alldeles för stolta för att kunna med att försöka att lura skjortan av falangerna.

Men då kommer ju genast funderingarna till mig i alla fall. Att till varför det sker då sådana saker som att thai lurar av falangen hus, och hem, bil, och motorbike, och pengar, och sedan sparkar ut honom. Låt mig sammanfatta detta skitsnack man hör ifrån en massa falanger (utlänningar” med en mot-fråga;

Vi har alltså urfattiga tjejer från Thailand, som efter sju sorger och åtta bedrövelser äntligen fått tag i en gubbe med inkomst, som verkar villig att ta hand om thaidamen, och bilda familj med henne. Hon är nu för resten av livet garanterad trygghet, och får precis exakt ALLTING det som hennes thailändska medsystrar INTE får under sin livstid, alltså hus, bil, motorbike, och en pengamässig trygghet.

Tror ni att hon utan anledning, eller skall vi säga utan en underliggande orsak, sparkar ut ”guldkalven” ur båset, och ut ur sitt liv, och förpassar sig själv tillbaka till ruta 1, där hon sitter utan pengar, och utan någon trygghet alls. Nu plötsligt i händerna på en thai-man, som kommer att regera med stålnävar, och reducera densamma thaidamen, till ett stort neutrum i sitt egna hem.. Är detta något som man tror på?

Jag personligen, är övertygad om att det krävs ganska mycket faktiskt, för att thaidamen skall ta till sådana ytterligheter, som att slänga ut falangen. Jag tror att han antagligen är; kanske en suput, kanske slår henne, kanske vänstrar helt öppet, så hon tappar ansiktet fullständigt.

Eller att han faktiskt inte spenderar en krona på thaidamen, utan tar pengarna endast till sig själv, och bevakar sin plånbok mer än sin förstfödde son i nåt tidigare äktenskap i Sverige... Jag tror faktiskt att falangen på något sätt har bett om att bli utkastad och lurad...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXXVII, Thailand

24 mars 2018

88,7 kilo – 88,7 kilo (15 km) 55 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,786 (nedåt)

Om en länk i kedjan brister,

så brister hela kedjan!!

Har inte så himla mycket idag att rapportera. Jag var ute 2 gånger idag och cyklade, och det blev totalt 33 km drygt 2 timmars hojjande. Morgonrundan på 19 km, där var Ingemar med, och på eftermiddagens 14 kilometer så hojjade jag ensammen. Kände att jag måste försöka komma ned ett par kilo nu igen....

Annars, så håller Yongyut på och härjar med att röja ut Sodas gamla rum, ty vi skall ju ha hit hennes broders tös, som jag kallar ”Funfa”, hon heter nåt annat men jag kan inte uttala det namnet, så det fick bli Funfa, vilket ju är det thailändska namnet på den importerade busken ifrån Brasilien, som heter Bouganvillea..

Namkaeng har snyggat till sitt egna rum på ett enastående sätt, och jag gav henne så mycket beröm, så t.om Yongyut tittade snett på mig igår. Jag gjorde det mest för jag ville att Yongan äntligen skall plocka bort en hel del skit i klädväg, som ligger precis överallt här i vårt hem.

Dessa thailändska hus och hem är absolut inte ämnade för att lagra något, och det finns ingen plats alls, förutom att sova på golvet känns det som. Dom använder ju inte husen egentligen för att umgås i, det är ju ett ställe för att sova inne i, inget annat. Jag vill i alla fall att Yongan gör följande nu...

Hon skall packa ned runt hälften av alla sina hundratals kläd-paltar i alla de former och skepnader, och sedan köra med hälften här hemma, och lagra resten hemma hos syster Alaam i hennes tomma hus, så slipper jag se en jäkla massa paltar ligga precis överallt.

Fan Yongan har en jäkla ovana vid att byta kläder känns det som. Hon byter nog totalt kläder runt 3 gånger om dagen, ja just det 3 gånger per dag. Och tvättkorgen blir blixtsnabbt proppfull av kläd-paltar. Man blir jävligt trött till slut på att alltid se smutstvätt, och alltid ha kläder hängande runt huset... Och då sköter jag inte ens tvätteriet här hemma..

I alla fall nu den 26 mars, så kommer Funfa hit, och hon verkar eld och lågor. Tösen verkar vara väldigt bra uppfostrad i det stora hela. Men jag vet sedan tidigare vad en thailändsk uppfostran är, eller skall man säga, inte är. Så jag kommer definitivt att hjälpa Yongyut, precis som jag gjort med Soda och Namkaeng.

Och att falangisera även denna tös lite grand. Alltså lära henne lite hut, och reson, och uppförande, som anstår en människa som bor i ett falang-hus. Jag skall också säga till Er som undrar. Vi kommer alltså att ha dessa två töser under vårt tak nu under några år, sedan kommer ju Namkaeng troligtvis, om allt fungerar, att börja sin utbildning på universitetet.

Men det ligger väl 3 år framåt i tiden, så allt står skrivet i stjärnorna än så länge. Och då slipper Yongan att bli ”ensam”, och har denna Funfa att terrorisera eller gulla med, allt beroende på dagsformen. Sedan kommer en annan faktor in i spelet vad det gäller Namkaeng.

När ”Robinson”, alltså den svinstora affärs-kedjan etablerar sig här i Chaiyaphum, och det är inte längre ”snack”. Staketet och anläggningen med växter och slika prylar har dom redan startat med, och nu startade dom precis med själva byggnationen av detta enorma shoppingmall. Forts. nästa kapitel...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXXVI, Thailand

23 mars 2018

89,2 kilo – 88,1 kilo (33 km) 2 timmar 15 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,797 (nedåt)

Många människor "dör" vid tjugofem,

men blir inte begravda förrän dom är sjuttiofem!!

Torsdag idag, och jag fick för mig att baka kanelbullar igen, det är ju bara så himla gott. Jag hög-gillar hembakta kanelbullar, och finner de köpta varianterna vara ganska tama, och trista, och fantasilösa. Medans de man bakar hemma. Blir nästan så man får hemkänsla när man käkar dom.

En sats som jag bakar, brukar generera cirka 37 bullar, alltså 6 påsar med 6 bullar i varje. Jag hade lovat Bill amrisen, så han fick 2 påsar. Risto har ju 2 ungar, och han fick 1 påse, och jag lovade att om han återkom till mig och meddelade om hans ungar tyckte om bullarna, så skulle han få mer av mig när jag bakar nästa gång.

Jag ville inte i förstaläget ge dom för många bullar. Dessa blandbarn som lever ganska mycket med sin thai-mamma blir ju påverkade, och har dom börjat gilla chilli och Som Tam, och den svängen, så finns det väl knappt någon väg tillbaka, och våra goa falang-bullar är dom inte speciellt intresserade utav. Därav anledningen till att jag ville höra om dom verkligen ärligt tyckte om bullarna..

Och avslutningsvis åkte jag hem till Ingemar med 1 påse, och så fikade vi och käkade varsin, kanongott.. Ingemar, den kråkan sade inte ett jota, så han tyckte nog inte om kanelbullen tror jag... Jag åkte hem tog mjölk och drog i mig 5 bullar på studs. Jag karaktär? Jag har aldrig påstått det mina vänner!!

Till sist om detta med bullarna då.. Ja jag vet.... 6 x 6 är 36.... men den 37:e stoppade jag i mun som belöning för gott arbete direkt den kom ur ugnen... Ja vad skall man göra, jag vill ju inte knö in 7 bullar i en påse....

Kaffe-törstande thaimänniskor saknas på bilden..... (Ironi!!!)

Jag har haft lite tjöt inne på facebook om kaffe i Thailand. Ja ett sådant ämne håller dom på med, och tjötar om. Nästan alla håller på med sitt tjöt om hur gott Zoega är, och sedan rabblar dom upp en jäkla massa okända exotiska sorter som minsann är så goda. Jag fattar fan inte vad dom håller på med.

Men en sak vet jag. Och det är att de ”nissarna” som idag tjafsar mest, är nog de som MINST varit igång med kaffe-drickande i yngre dar. Vi som blivit upplärda att älska vårt bryggkaffe eller kokkaffe, vi fjantar fan inte omkring och tjötar om Zoega, eller äckligt kaffe som dom säljer på fikaställena i Thailand. Men visst är ämnet trist...

Tydligen jätteviktigt om man skall dricka ”americano” eller dricka caffe Latte, eller Cappuccino, eller Espresso. Beställer man bryggmalet Gevalia, så får dessa herrar en rysning och fattar inte hur man kan dricka sådant blask. Sådana stolpskott fattar inte vad kaffe egentligen är. Jag likställer dom med thailändare, och deras hiskerliga kryddor, som sabbar maten till nåt oätbart, för hederliga barbarer som mig själv..

Jag beställde och fick härom dagen 2 nya hörlurar, alltså samma som jag handlade förra gången, de heter ju ”BOAS” LC 8200. Jag fann dom vara riktigt bra för den billiga pengen, så jag köpte 2 st extra att ha här hemma på lager när de första går sönder.... Det är alltså mina sladdlösa hörlurar..

Annars avslutningsvis, så blev jag förundrat glad när jag fann dagens "ord" som jag skrev där ovan "Många människor "dör" vid tjugofem, men blir inte begravda förrän dom är sjuttiofem"!! Det stämmer ju så förtvivlat väl in på många som man stöter på här i detta jordelivet. och givetvis så blir man lika förundrad när man stöter på dom här boendes i Thailand.

De kan bo här under decennier, och de lär sig inte geografiskt en endaste sak utanför sin egna by verkar det som. De lär sig ingenting heller socialt om thaiarna. Ja språket vill jag inte nämna ty det finner jag vara upp till var och en.

Men som många gör i livet. De susar förbi i 100 knyck i timmen och hinner inte se ett skit, eller så kör dom saktare, men vrider och tittar aldrig ens åt sidan, och ser någonting som dom passerar... Det är som om vissa människor "stelnar" mentalt fullständigt när dom fyllt kanske 25 år i ålder, och sedan händer det noll och ingen mer utveckling.

Men dom klarar sig säkert bra ändå att leva i den psydovärlden, i den twilight-zonen, ty om de häller masken, och skiter i precis allting runt omkring dom, så riskerar dom ju ingenting, och kan inte göra bort sig överhuvudtaget. Så med detta så faller vi andra i koma inför dagens uppgifter. Ha det gott...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXXV, Thailand

22 mars 2018

89,5 kilo – 88,8 kilo (15 km) 1 timme 0 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,809 (uppåt)

Antingen skriv något värt att läsa,

eller gör något värt att skriva om!!

Idag så damp månadens pensions-stålar ned på mitt bankkonto på Bangkok Bank. Jag brukar ju göra det smartaste man kan göra, och det är ju att köpa thailändska baht på min svenska bank, och SWIFTA ner dessa till min thailändska bank. Kostnaden för detta blir då SEK; 50:- som NORDEA tar, plus 200 baht som Bangkok bank tar.

I tillägg till detta, så får jag den bästa spot-kurs jag kan få på valuta-marknaden. Men som vanligt när man lever på budget, så är det himla trist på ett sätt, och jäkligt kul på ett annat. Ja man har ju 100% koll på läget med en budget, och kan sova lugnt på nätterna. Men det trista är ju att det aldrig blir några stålar ”över”.

Jag bara väntar nu på att allt skall bli till det normala och allt vara avklarat, och vi kan komma in i en rutin, där vi har gott om stålar, och jag kan spara drygt 10.000 baht per månad, vilket bör fungera. Jag har då INTE räknat in mitt arbete, och den förtjänst jag kan göra där, det får då bli lök på laxen, ost på karamellen, eller socker på potatis-moset..

Jag sitter nu i skrivande stund klockan 21.22, och har precis kommit hem ifrån en trevlig tillställning hemma hos Peter Endres vår tyske vän som ville bjuda igen för tidigare kalas. Han bjöd hem förutom mig själv även; York, Ingemar samt Risto, finnen ni vet.

Peter bjöd förutom på en massa Leo öl, Hong tong (thai whiskey-grymt äckligt), samt Sang som (rom) makaroner och spagetti-sås. Den var kanongod och ihop med sallad och gott grovt tyskt bröd, och läskedryckerna, så var detta en fullödig tillställning, där vi alla blev proppmätta, och vi hade gött tjöt i styvt 4 timmar innan vi avvek hem igen. Han skall ha stort tack denne Peter, och det skall bli kul att kunna bjuda igen snart nog...

Ja att vara gift kan verkligen vara en gåva i livet, och de flesta av oss som jag stöter på i alla fall här i mina omgivningar, verkar ha riktigt goa förhållanden och äktenskap, dessa gubbar som man hör klaga och gnälla ute på internet, är ju så klart ute på grönbete på alldeles fel ”ängar”.

Man kan inte tro att man kan fiska i en fiskrik damm, utan att ha agn på kroken. Menandes att man kan ju inte räkna med att få bra napp på trevliga damer som är hyggligt seriösa, om man själv inte är ett skit seriös. Se Pattaya-gubbarna som tror dom skall finna lyckan ute på gatan tydligen... Men då går det oftast som på bilden tror jag.

Men det är faktiskt himla upplyftande för en sådan som mig själv, alltså en gammal ”tvivlare” till äktenskap, att se dessa gubbar i min omgivning. Inget skitsnack, och inga större skandaler. De enda gubbar som blir dragna vid näsan, är dom som faktiskt har bett om det, genom att uppföra sig som idioter här uppe i Chaiyaphum..

Jag visade Yongyut detta foto. Jag hittade fotot ute på internet (Facebook), och trodde först att det var jag själv. Fasen det finns faktiskt kopior av en själv därute. Först blev Yongan väldigt misstänksam, då hon såg den söta tösen där på fotot. Men till sist så lugnade hon sig, och svartsjukan lade sig, hahahaha..... Lägger man en hand över killens panna, och döljer hans hår, så är det faktiskt skrämmande likt mig själv, eller vad tycks...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXXIV, Thailand

21 mars 2018

88,6 kilo – 88,1 kilo (19 km) 1 timme 12 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,795 (nedåt)

Dagens tips;

När ingenting går rätt,

Gå till sängs!

Giftormar är ju ett ämne som man egentligen inte kan få för mycket av. Jag vet att många av Er är oerhört rädda för ormar, och andra kryp. Och speciellt stadsborna bland Er är riktigt räddhågsna. Och det är väl inte helt fel, att vara rädd för djur som är farliga.

Men det är väl egentligen bara när det kommer till det läget, när vuxna människor helt maniskt börjar att slå ihjäl krypen och döda ormarna, utan någon som helst åtskillnad, som det gör mig förbannad och mycket besviken. Jag vet att rädslan kommer ifrån okunskap, och många gånger ren och skär feghet.

Men när man låter sina hundar gå på jakt och uppmanar dom att bita ihjäl ormar, helt utan att bry sig om vad de biter ihjäl, då undrar jag hur det står till i skallen, och i det läget så hoppas jag faktiskt att deras hund kanske skall bita "fel" orm, och själv få betala för det... Och dessa som tar fram spadar och klyver ormen på mitten, och sedan tycker att dom är hjälten för dagen, dessa människor får mig fanimej att må rejält illa.

Vi kommer ifrån ett land/världsdel som egentligen har förbluffande lite vilddjur kvar ute i naturen, och vi har en oändligt litet antal s.k. giftiga djur att vara rädda för. Så då har vi istället börjat bli rädda för allt med tänder i brist på gift. Vargarna de stackarna får nu lida pin bl.a. i Sverige, och går en bister framtid till mötes.

Men det finns lite solglimtar i det annars totala ”mörkret” av djuriska mördare, och det är folk som faktiskt anstränger sig för att lära sig lite grand om giftdjuren. Ja jag själv är ju en glad amatör, som aldrig varit feg i umgänget med djuren. Försiktig javisst, men absolut inte räddhågsen.

Man skall ju ändock betänka att som t.ex. jag själv, jag har inte sett en endaste giftorm under mina nu 10 år här cyklande i stort sett vareviga dag ute i djungeln. De 2 jag sett var varit "Ingemar special", alltså s.k. platt-ormar, alltså överkörda ormar eller halshuggna ormar. Så att det finns en mängd ormar som bara väntar på att hoppa på oss människor är mest bara en tro på sin egna rädsla...

Så jag är ganska bra påläst vad det gäller de thailändska giftormarna, men i jämförelse med proffsen så är man en hopplös amatör bara. Men bara att försöka lära sig, hjälper oerhört mycket djuren att överleva, och sam-existera med oss människor. Nu senast så hade en indisk gubbe gjort följande.

Han ville lära ut till folk, och då skall ni veta att indien också har en mängd livsfarliga ormar, så kunskapen borde vara hög där. Jag fick tag i via facebook denna teckning som förklarade enligt honom en skillnad, som visar hur man kan skilja mellan giftormar, och icke giftiga ormar.

Ja överst är de giftiga, och de har då tydligen ögonpupiller som är stående avlånga, riktiga orm-ögon om man nu kan kalla det för det... Och de ogiftiga har runda pupiller. BRA tyckte jag, var det så enkelt... ja enkelt är ju synd att säga. Skulle jag, ”nyfikne bofinken Knut”, kunna se hur ögonen ser ut på en orm. Ja så jäkla närma kommer man väl aldrig, eller vill väl inte komma...

Men OK tänkte jag, är det verkligen så enkelt? Jag googlade de 2 första giftormarna jag kom att tänka på här i Thailand, båda livsfarligt giftiga, och det var Kungs-kobran och Malayan Krait... Jag kan säga att jag såg direkt på fotona jag laddade ned, att dessa hypergiftiga ormars ögon hade runda pupiller, och skall då INTE vara giftiga enligt uppgift.

Visst man kan ju krypa ännu närmare och kolla om dom har näsborrar eller inte, eller så kan man ju vända på dom och se hur fjällen ser ut på undersidan. Härliga tips och råd professorn...

Så där sket sig den grejen i blå skåpet. Tänka sig att en professor ifrån Indien, skulle sprida så felaktig information. Så för min del, så får det förbli som det varit förut, jag kommer att fortsätta att kolla på bilder, och försöka att lära mig allt eftersom. Det är ju inte helt lätt, då ormar har en tendens i vissa fall att ha olika färg och mönster som yngel, och sedan som vuxna ormar.

Men man får ta det sakta och vackert, jag tar aldrig och hand-hanterar en thailändsk orm, aldrig i livet, men jag vill gärna se på dom och kolla läget, skitspännande ju. Och man blir lika glad när dom glider iväg ut i salladen igen, utan att man skadat dom... Var snälla mot våra vänner djuren i naturen, ni som kommer hit till Thailand. Var inte så paniskt fega och rädda, så ni känner att ni måste slå ihjäl ormarna.

Jag vet att de flesta av Er brukar skylla på barnen, och att ni är rädda att ormarna skall döda barnen. Är ni så jävla rädda, så flytta någonstans då där det inte finns ormar, typ Huskvarna i Småland.... Jag tror det är bästa rådet, ty att slå ihjäl djur på så dåliga anledningar, är enbart töntigt tycker jag. Kunskap är makt glöm inte det...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXXIII, Thailand

20 mars 2018

88,7 kilo – 88,0 kilo (18 km) 1 timme 7 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,821 (uppåt)

Vi män fäller ned toasitsen för våra damer,

men fäller de någonsin upp toasitsen för oss män?

Vi har ju pratat om detta tidigare vad det gäller barnen och ungdomar här i Thailand, och deras sätt att ”leva”, och förströ sig på sin fritid. Barnen går i skolan, ungarna de facto gillar att gå till skolan, bara där borde detta vara en varning att något är fel. Ett barn som gillar skolan mer än de gillar sin fritid, och umgås eller leka med andra barn, är inte helt frisk i skallen, ELLER så är det något fel på resten av deras liv. Men vad, föräldrarnas fel kanske?...

Kan det kanske vara att det finns ingen att leka med ute på gatan, det finns ingen som spelar fotboll knappt, eller handboll, eller basketboll, eller något alls överhuvudtaget. Alternativet till skolan är ju fritiden, men har man en död fritid, så klart man tycker skolan är roligare.

Namkaeng härunder helgerna, hon verkar vara i en fullständig jäkla koma hela tiden, bara väntandes på skolan måndag morgon. Hon går ju nu sedan 2 år på extra-skola... Hon går alltså till 5 timmars skolundervisning så väl lördag som söndag hela jäkla skolåret, vilken jäkla typ av liv är det då. Vad fan hände med våra tankar om livet när vi var yngre.

Vi satt och drömde i skolbänken om fotboll, bygga hyddor, snacka med söta flickor, och bara kunna gå ifrån skolan... När juni 8 närmade sig, så kunde man inte längre sitta still i skolan, sommarlovet väntade alldeles runt hörnet. Vi var superlyckliga,,, nästan 2 hela månaders frihet ifrån detta helvete, som kallades skola...

Ja så växte min generation upp i alla fall. Hur det blev senare har jag inte riktigt grepp på, mer än att våra egna barn förvandlades i många fall till ”känsliga” män, som "förstod" kvinnornas känslor. Inte fan fostrades flickorna till att förstå mannens känslor inte. Vi skulle lära oss att fälla ned toastolen för damerna, men inte fan fällde dom upp den för oss inte...

Men för mig så blev hoppet ifrån min generation, och min egna uppväxt, till det jag ser idag här i Thailand en avgrundsdjup förändrad värld. Man sade alltid förr, ut ock lek, bli stark i kroppen... sitt inte här hemma, och bli till en stugsittare ungjäkel.... Man sprang genast över till Anders i grannhuset, ringde på, och frågade – ”kommer Anders ut och leka?” Och sedan hade man en kompis den dagen...

Så frågan som hela tiden återkommer är då varför? Ja jag vet vid första anblicken, så kan man ju förledas att tro, att det är samma i västvärlden som det är t.ex. i Thailand... Barnen sitter inne och kurar, och leker inte längre utomhus, och till viss del så är det sant.

Men för egen del, så känner jag ändå inte att vi västerlänningar har tagit detta så lång som thailändska barnen har gjort. Ty dom sitter fanimej inomhus i stort sett all ledig tid som finnes. Och skulle dom av tvång tvingas ut medans solen är uppe, så skyddar dom sig med långärmat, och långbyxor, med helst en hatt, och solglasögon.

Du hittar absolut noll och ingen på fotbollsplan, eller ute på gatan och leker. Ibland, stundtals, så kan jag här ute på gatan, se några ungar som samlas och spelar badminton.. Men det är när det är mörkt, och solen inte riskerar att göra dom brunbrända.

Dom är paniskt rädda att bli brunbrända, ty modet föreskriver i Thailand, kanske hela Asien; vit hud, stor näsa, tjocka läppar, större bröst, och mängder av tatueringar. Detta styr thais liv och leverne, så till den milda grad. Vi kan ju i Sverige åtminstone säga att vi "försöker" hålla ungarna borta ifrån datorn långa stunder på dagarna.

Här vet dom inte ett endaste skit om risker med att bli sittande framför TV;en, eller bli sittande förlamade framför datorn... De vet absolut noll och ingenting, mer än vad som skall serveras vid nästa måltid, som alltid står beredd att rullas fram för mat-ätning...

Så jag finner ett ”super-inte-aktivt” folkslag, vars nästa stora bakslag troligtvis kommer att bli en hälso-katastrof tror jag. Att INTE röra på sig, äta den proteinfattiga mat dom äter, och vara så jäkla självgoda, är ett recept för en framtida katastrof tror jag. Men kanske bara jag som har dom här åsikterna...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXXII, Thailand

19 mars 2018

88,6 kilo – 87,5 kilo (14 km) 58 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,809 (uppåt)

Vi dömer oss själva via våra avsikter,

Men dömer andra efter deras beteende...

Jag sysselsatte mig idag med att kolla min dator, och den hastighet som jag tar emot på densamma. Ja jag vet, jag har inte mycket till kläm på dessa saker. Men jag klarar i alla fall av att gå in på internet, och mäta hastigheten. Denna gång så gick jag in på flera olika ställen, och mätte.

Jag vet inte alls vad som skiljer dessa ställen åt, begriper det bara inte, men jag kan säga så här i efterhand, det var riktigt HISSNANDE SKILLNADER i hastighet, när man mätte på de olika ställena. Jag tittade på 3 ställen ADSL Thailand, ett ställe som jag vet min leverantör 3bb brukar kolla emot.

Jag kollade också ett annat populärt ställe som heter OKLA, och till sist så kollade jag ett ställe som heter Bredbandskollen, vilket Håkan min granne brukar kolla emot. Jag har kollat förut där, men fick så svaga resultat, så jag brydde mig inte mycket, men enligt Håkan så är det ett bra ställe att kolla emot.

Idag så har jag en riktigt bra hastighet på bredbandet, till skillnad emot nu flera veckors tid tidigare.. Så när jag kollade OKLA först så fick jag 10 mB hastighet, betänk att jag betalar för 30 mB hastighet. Jäklar tänkte jag, måste kolla bredbandskollen, och där fick jag min livs chock, det var lika uselt som förra gången, och nedloading blev 5,89 och upload blev 5,49....

Va fasen är detta, mitt bredband är ju kanon ju, så jag gick till mitt vanliga ställe ADSL, Thailand, och där stack nålen snabbt upp till hissnande 54 mB, utan att tveka en sekund. Jag gjorde sedan om alla de två tidigare OKLA och bredbandskollen, samma skit-resultat, gjorde också om ADSL, och fick ännu bättre andra gången 61,1 i download denna gång..

Om det finns någon villig och kunnig själ som fattar detta, så förklara gärna för en oteknisk nörd som mig... Alltid bra att lära sig nya saker.... Jag trodde ju ett tag att min dator var på väg att ge sig p.gr.a. av ålder, den köptes ju ny hemma i Sverige i september 2013...

Men jag brukar rensa den cirka 3 gånger i månaden, så den brukar fungera finfint. Men som sagt var, den har varit slö slapp och likgiltlig nu flera veckor innan idag faktiskt.... Nu jäklar så downloadar jag filmer på 2 minuter, istället för 15 minuter innan.... Så jag är nöjd, Men hur fasen kan man få så olika resultat tror ni?

Jag är inte helt lycklig med Namkaeng skall sägas, javisst hon är en pärla här hemma och hjälper Yongyut med diskning städning och strykning. Och hon sköter sig glänsande i skolan. Men det lilla livet börjar mer och mer att fokusera på min mat här hemma. Jag trodde i min enfald att jag skulle leva lycklig livet ut, ätandes min goa falangmat, kunna spara och ha den i flera dagar.

Men icke sa nicke, jag gör mat, och strax står ungen där vid min sida och undrar vad VI får till mat idag. Jag brukar svara henne... - "VI.... Gå du till Yongyut hon gör mat till dig. Detta är falangmat och du gillar inte falangmat".... -"U N C E N tjoar ungen, jag vill också ha".... Ja så får vi dela på mat som annars skulle räckt i kanske 3 dagar.

Fan vad hände med Som Tam, Palaa, och ris o.s.v. nu snackar vi spagetti, makaroner, pannkakor, fläsk med löksås (igår). Pepparrotssås och fläskkorv, Janssons, Potatisgratäng m.m. i evighet..... Detta är inte rätt. Man skall inte vänja en thai vid våra läckerheter, inte bra alls..... För varmt för thai att äta våra läckerheter...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXXI, Thailand

18 mars 2018

89,1 kilo – 88,0 kilo (25 km) 1 timme 35 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,08 (nedåt)

Om du inte lever för någonting,

så kommer du säkert att dö av ingenting!!

Lördagen idag har löpt som alla andra dagar, egentligen ingen större skillnad på det hela. Startade som vanligt tidigt vid 5_tiden i morse, med att göra klart allt med datorn, fikade sedan frukost, mina vanliga 2 rostade med räkost plus kaffe. Jag prövade idag också med den grejen som Risto visade mig hemma hos sig.

Jag tog en gräddfil, och kaviar och blandade ihop, och lät det kyla sig och stelna lite i kylskåpet. Jag slafsade sedan i mig en massa digistive-kex med denna goa grej smetat på där, det var bara så himla gott skall sägas... Sedan kollade jag på en go film på datorn, innan jag körde ut på cykeln.

Jag mår ju så pass bra nuförtiden, så det blev 39 kilometer och 2 timmar och 21 minuter, så det kändes lite grand i benen.. En sak lade jag märke till idag under cykelturen, och jag vet inte om man skall sortera in det under värdelöst vetande, men så här är det i alla fall....

Tar jag med mig ljummet vatten i bastuvärmen här på cykelturen, så räcker det i stort sett med en halv liten flaska under dessa 2 timmar. Har gjort detta nu under flera månader, och har inte köpt en endaste påfyllning under denna tid. Idag, så blev jag så himla sugen på kallt vatten, så jag stannade vid en affär, och handlade 1 flaska kallt vatten, hällde ut det varma.

Detta kalla vatten satte igång något som jag inte trodde var möjligt. Jag vart törstig som skam precis hela vägen hem, och jag blev utan vatten helt de sista 7 kilometrarna.. Så med lärdom om detta, så rekommenderar jag till Er alla, drick INTE kallt vatten när det är skitvarmt, drick ljummet pisse-varmt vatten, äckligt javisst, men mycket smartare...

Jo jag vann en seger över en thaiare idag också skall sägas... När jag köpte vattnet av damen i den lilla affären, så ville hon ha 10 baht av mig. Jag ryckte till och stirrade på henne och sade i förstulen ton paeng paeng (dyrt dyrt), och hon fattade, att jag fattade, att hon bara gjorde den vanliga fjant-grejen med att lura av falangen pengar.

Innan jag hann säga något mera ens, så hade hon själv reducerat ned priset till 6 baht!! Jag tackade så mycket betalade 10 baht, tog flaskan och började gå ur affären, hon sprang efter med 4 baht förstås. Jag sade bara Mai pen Rai, hon svarade med samma mynt: Mai pen rai, och jag avslutade det hela med att titta på henne och säga igen: Mai pen rai och sedan happy kitmak...

DÅ fattade hon att jag vann slaget om de 4 bahten, trots att jag gav bort dom igen... Hon skrattade gott, ropade tvärs över gatan, till sin kompis-granne där, och meningen innehöll naturligtvis orden ”falang” och Mai pen rai.... Dom e la bara för goa, men komma och sno mig på 4 extra baht, den grejen gillar jag inte..

Ytterligare en sak som jag kommit på sista tiden är följande som varit ett okänt begrepp tidigare för mig. Javisst detta är löjligt jag vet, men va fan skall man göra, jag bor i Thailand och småsaker blir gör-stora saker. I alla fall, när min tand satt i käften, så var den ju trasig ända ned i roten, och det var riktigt besvärligt mesta tiden.

Jag fick borsta tänderna efter varje gång jag ens hade ätit på något, så jag borstade dom säkert 7-8 gånger per dag tror jag säkert. Drack jag ljummet vatten, så gjorde det ont, och drack jag kallt vatten så gjorde det också ont. Och nu kommer det konstiga. Under denna tid så hade jag i stort sett ont i varenda tand i hela käften, alltså 26 stycken p.gr.a. att denna enda tand var kaputt den till roten.

Jag visste inte alltså att hela garnityret blev ömt och isade, och gjorde ont enbart beroende på att roten var skadad på den tanden som tandläkaren drog ut förra torsdagen. Allting blev normalt igen så fort tanden blev utdragen. Ingen mer isning i käften, och inte ont alls i de andra tänderna.... Så nu vet ni detta ni tvivlare, eller som morsan kallade det ”Tomas Tvivlaren”....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXX (3.170), Thailand

17 mars 2018

89,2 kilo – 87,6 kilo (39 km) 2 timmar 21 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,811 (nedåt)

Vishet är bättre än skenhelighet!!

Jag kan summera nu då tandutdragningen, som jag gjorde härom veckan...(förra veckan)... Som jag skrev så verkar det som om jag blöder väldigt mycket mindre nu med den nya medicinen Lixiana. Läkaren sade ju direkt efter tandutdragningen att det blödde normalt...

Jag hade nästan förväntat mig att det skulle välla ut blod. Men de facto så hade jag under 1 dag en liten bomullstuss som jag bet ihop över hölet i käften, där tanden hade suttit... Jag svalde sedan blod speciellt under den första natten, så när jag vaknade på morgonen och halva dagen framåt, så trodde jag först att jag hade blödning i halsen.

Men det var tydligen lämningar från det att jag sväljer saliven (blodet). 2;a dagen så blödde det bara när jag åt mat, och det gällde även 3 och 4;e dagen. Men sedan dag 5, så blödde det inte mer alls oavsett vad jag åt, och nu idag så kan jag t.om borta tänderna utan obehag. Så saken är numera utagerad anser jag...

Så med detta så skall jag ta nästa steg framåt, och det är att fixa mina ögon i Khorat på Saint Mary hospital, alltså samma sjukhus som opererade mitt bråck på magen.... Nu känner jag mig inte alls lika nervös som tidigare, då det visade sig att jag blöder fullt normalt... Så nu hoppas jag att det skall bli det sista på ett tag nu, med kroppsliga prylar.

Jag skall ju betala min olycks och hälso-försäkring 2 gånger per år, alltså september och mars månad varje år. Hittills så har det handlat om 33.000 baht per halvår, alltså 5,500 baht per månad, som jag måste lägga undan. Nu fick jag i förrgår betalnings-brevet från AIA som skall betalas nu den 22 mars.

Beloppet hade höjts från 33.000 baht upp till 41.000 baht, alltså en höjning på 8.000 baht i halvåret eller 16.000 baht per år, vilket då blir per månad; 6.800 baht istället för mer behagliga 5.500 baht... Det var en chock, och jag bad Yongan att ringa. Ja i vårt försäkringsbrev, så står det, visade det sig, att beloppet höjs vart 5:e år.... Frågan är bara var jag går från här....

En väg för mig är att jag, låter bolaget betala som dom lovat, för min ögon operation, sedan skiter jag i att betala nästa gång, och säger upp försäkringen. Jag har då drygt 250.000 baht att få i premie från bolaget. Men jag måste tänka till riktigt ordentligt med detta. Det är svårt när man blir äldre och över 60 år med försäkringar.

Min nuvarande försäkring sträcker sig fram till jag är 75 år gammal i alla fall, alltså drygt 8 år till, och då har jag ju i alla fall ett skydd om något skulle hända. Ja skyddet är ju runt 60-80.000 baht vid hälso-prylar och lite mer när det gäller olyckor och livförsäkring, så klart.

Men stoppa in 200.000 baht på bankboken, och sedan spara låt säga 6.000 baht per månad på banken ifall det krisar till sig, och sedan som en sista utväg ha liggande ett smärre belopp för inköp av biljett hem, om svenska sjukvården är av nöden, ja det kanske är den bästa vägen att gå...

Ja jag velar, och beslutet är så himla typiskt, behålla det man har, och ta den breda enkla vägen framåt, eller chansa lite grand, då försäkringen ändå kommer att gå åt helvete om 8 år... Ja just nu känns det när jag läser det jag skriver, att det bästa kanske ändå är att behålla det som det är.

Betala sura 6.800 baht per månad, och när försäkringen går ut om 8 år, då har jag haft den i 15 år, och kan då kvittera ut mer än 630.000 baht ifrån AIA.... Vilket då skall vara basen för min sjukvård fram tills man dör... Så vad tycker läsarna tro, vad hade ni gjort??? Vilket val hade ni gjort??

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXIX, Thailand

16 mars 2018

89.0 kilo – 88,6 kilo (19 km) 1 timme 8 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,813 (uppåt)

Gåvan är inte lika värdefull som tanken bakom!!

Jag och Yongyut hade lite snack idag om religion. Först så var hon på mig, att nu i april så inföll det någon högtid där man under nån tid skall gå till templet ett par gånger.... och jag brukar ALLTID hetsa Yongan med att fråga henne; ”And how much you gonna give to munks this time”?

Hon hatar denna fråga speciellt. Frågan i sig är så direkt, så hon har så himla svårt att segla runt den, och kanske prata ytligt, och avhålla sig att säga sanningen m.m. Jag förklarar för henne varje gång hur mycket jag hatar dessa företrädare för religionen, och det är väl OK tycker hon, men Buddah skall du inte prata illa om säger hon... Och det får man ju respektera.....

Hon berättade att hon skall upp nu om en dryg månad till templet i Nong Bua Daeng, och hälla vatten på pappans döda ben där i templet, och dessutom så skall hon ge mat, ty munkarna skall kunna prata med pappans ande, och berätta att Yongan har mat med sig, och han, pappans ande, är välkommen att komma och äta...

Det är just det säger Yongan, som är bra med munkar, och det är att dom är dom enda som kan prata med andarna. Det är lönlöst för vanliga människor att ens försöka, och det är därför som man skall ge munkarna pengar... Ja men du hade väl kontakt med din pappa när han dött, och du fick ditt anfall under begravningen?

Hon tittade allvarligt på mig.... ”Förstår du inte eller” Nä säger jag, jag såg bara att du sprattlade och var i extas, och tuggade fradga, och jag var nervös att du skulle spricka.... Ja men du såg ju, jag försökte komma i kontakt med andarna och med pappa, men det fungerade inte, det var därför som jag darrade och tjoade och skrek svarade hon mig....

Munkarna behövs, och det är därför vi betalar dom.. OK sade jag. Nu när vi ända pratar gött sade jag till Yongan, kan du svara på detta då.... Du tror ju på Buddah, och ni kommer upp till himmelen... Jag är christian och kommer till himmelen, muslimerna tror ju på Allah och kommer till himmelen, och israelerna/judarna tror ju på sitt och kommer till himmelen...

Om alla kommer ditt upp, och så pekade jag, så blir det väl ovänskap och elände där uppe.... NEJ sade Yongan, du kan inte peka rakt upp så... Där uppe är det indelat i olika ”länder”, ja hon kallade det länder, men menade nog mer områden. Muslim kommer till sin del av himmelen, buddah-folket kommer till sin, och du christian kommer till ditt land där uppe...

OK sade jag, så vi är åtskilda där uppe då, man kan inte resa emellan de olika platserna i himmelen, och besöka varandra. ”Så¨dum du är, så klart inte” svarade Yongan.... Nä nu får vi sluta prata jag har annat att göra, än att lära dum falang massa saker som hela Thailand vet om.....

Jag fick mig en tankeställare, och bara genom dessa pratstunder, så inser man ju hur himla inkrökta och fast thailändarna är i sin tro. Den tro som är lika trösterik som den binder dom vid fattigdom, och underdånighet. Jag tycker religionen skulle utrotas från jordklotet, och utbilda istället mer psykologer, och ta hand om alla dessa konstiga mesiga människor, som måste ha en Gudstro för att fungera i samhället....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXVIII, Thailand

15 mars 2018

89,6 kilo – 88,3 kilo (30 km) 1 timme 38 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,807 (uppåt)

Inte alla hunden skäller på, är en tjuv!!

Forts. från förra kapitlet... Yongyut åkte ned till begravningen igår ganska tidigt, hon ville ju också hjälpa till, då detta ju var vänner och bekanta sedan långt tillbaka i tiden. Namkaeng var redan nedskickad av högre makter för att hjälpa till, och Alaam mamman till Soda och Namkaeng, hade också kommit dagen innan ifrån sitt arbete nere i Bangkok.

Ja dom tar detta på riktigt allvar trots att Alaam kanske inte pratat med denne gubbe på flera år, och inget umgänge har alls. Men de har en kultur och traditioner att följa i ”byn”, som för övrigt är en riktig smält-degel av relationer, som ingen verkar ha riktigt kläm på till 100%. Många saker görs i byn för att så ”skall man göra”, eller så förväntas jag göra”.

Så här var det den gamla döde pappans gamla relation med den döde som gällde, och pappan som inte varit nere och träffat denna sin kompis på säkert 30 år enligt Yongyut. Men spel för galleriet gäller för thai, och nu gällde det att hålla Yongans döde pappas relation med denne döde vid liv, och visa respekt och aktning, genom att familj och släkt fick närvara och hjälpa till.. Jag tycker inte detta är fel på något sätt, inte i deras liv.

I mitt liv så är det enbart slöseri med tid, och slöseri av självaktning. Att springa på begravningar och högakta döda människor, där man skitit i dom fullständigt i livet, den grejen får stå för andra människor, men det är inte min grej. Det finns en sak som man aldrig kan ersätta i livet, och det är TID. Så bättre att lägga tid på aktiva relationer, tycker jag i vart fall..

Jag kommer ned till begravningen i alla fall, där under tak ute i det fria, alldeles vid sidan av ugnen där liket skall brännas, sitter det på rad där framme typ 11-12 munkar, och framför dom säkert 200 människor. Jag kommer mitt i bönen, och denna bön håller sedan på i säkert minst 1 timme.

Man blir förlamad både i arslet som i sinnet, där man sitter i bastu-värmen och lyssnar på detta trams. När bönerna är klara, så ställer sig Yutin spritmagistern upp, tar mikrofonen, och börjar nu en dryg timmes föreställning, med att prata om den döde och hans liv, och hans förtjänster i livet.

Den grejen gillade jag. Man fokuserade mer på den döde än på religionen. Sedan berättade Yutin om vilka (med namn och belopp) som gett kuvert till munkarna under denna ceremoni. Ja munkisarna skall ha betalt förstås. Det var väl därför som det satt en jäkla armada av munkar där på podiet, de hade väl slut på cigaretterna antar jag...

Jag undrar alltid i mitt stilla inre hur en vanlig fattig thailändare ute i byarna, känner det när dom möter alla dessa munkar, som kommer med en cigarett i käften, och blossar helt vilt, detta medans vanliga thai knappast har rådd att röka på det sättet. Den vanliga människan skänker pengar till munkarnas verksamhet vilket då innefattar munkarnas laster ävenledes....

Och munkarna kör mycket av kontanterna till sin egna konsumtion. Men ingen vågar ju konfrontera eller ställa dessa parasiter emot väggen, så det fortsätter väl år efter år efter århundrade antar jag. Men strunt samma, inget som jag öppet kan prata om, då åker man väl ut ifrån Thailand antar jag....

Efter Yutins prat i en dryg timme, så var det dags för först munkarna att gå uppför trappan, och betyga den döde sin aktning, ja han låg där uppe vid ugnen, i en snygg kista med massor av blommor (av papper/tyg) runt sig. Och där efter så blev det vi vanliga människors tur att gå upp och lägga en blomma.

Jag kunde inte låta bli att kolla, även om jag tycker att det är lite otäckt, att kolla på döda riktiga människor. Men det var bara huvudet som man kunde se, och det var kallt dött och grått i färgen, inte mycket att se för mig, som kanske inte var så himla mycket känslomässigt iblandad.

Jag gick sedan nedför trappan, och Yongan var nu puts väck, kunde inte se henne. Så jag gick med alla andra framåt vägen tillbaka till byn, tittade efter Yongan, men såg henne inte, och satte mig på motorbiken, och åkte hem.... Vi fick sedan kontakt lite senare, och hon ville stanna kvar, vilket så klart var OK, hon ville tillbringa tid med sin syster och morsa, och sådant vill man ju uppmuntra så klart...

Så var denna dag avklarad, och jag tycker jag klarade mig undan ganska fint må jag säga, vågar man använda uttrycket då; ”så skall en slipsten dras”...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXVII, Thailand

14 mars 2018

89,3 kilo – 88,0 kilo (36 km) 1 timme 48 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,803 (uppåt)

Korn kan gro i gödsel!!

Dagens begivenhet var en begravning. Det var en gammal kamrat till Yongyuts pappa som dog nu 77 år gammal, Yongan sade; ”cancen eats inside”... Detta var alltså den granne som bodde i huset alldeles bredvid där spritmagistern huserade, och där också Paengtha bodde mesta tiden, nu på gamla dar...

Denne man som dog var en väldigt trevlig kille, han kunde språka några ord här och där på engelska. Man blev mäkta förvånad att finna en sådan person i dessa trakter, jag menar mitt ute bland risfälten i denna by. Men det visade sig att denne man hade jobbat mer än de flesta utanför sitt egna postnummer-område.

Jag visste att han jobbat i Saudi-Arabia och Korea sedan tidigare, men nu framgick det att han ävenledes jobbat i Israel i yngre dagar, så lite språk hade han fått med sig hem vid återkomsten. Han var gift, hade barn, och var ganska nöjd med livet trodde Yongyut i alla fall.

2 söner hade någon typ av universitets-utbildning och bra arbeten, medans den 3:e hade jobbat i Saudi fram tills han dog i cancer förrförra året.. Mannen var omtyckt i alla fall av alla verkade det som, men han var inte alls pigg på att sitta där ihop med det ”trötta gänget”, som finns överallt i byarna.

De sitter där 10 månader av årets 12 månader, och gör inte ett skit mer än pratar (som alla thai älskar att göra), äta, och då sova när det ”anfallet” kommer. Denne man som dog, han satt hemma på sin egna uteplats med sin fru, och verkade trivas. De sålde lite saker i sin lilla affär, det vanliga krafset ni vet med vatten, och coca cola, och M150, plus all plastskit och torrvaror som thai älskar att handla.

Men det var sannerligen inte mycket de sålde, ty rakt över gatan så fanns det en mycket större affär som sålde exakt samma saker. Den affären hade funnits där långt innan den gamla mannen öppnade sin, men det hindrade inte honom om att öppna. Att öppna affär verkar mer vara terapi än en vinstbringande verksamhet i detta land..

Jag brukade alltid även ge honom av mitt hembakta kaffebröd, och han var nog den jämte Paengtha som mest verkade gilla att käka det. Men det konstiga i allt detta var, att jag försökte att introducera kaffebrödet till kaffe, men thai har ju inte alls den grejen som vi har i väst, att vi dricker kaffe och tar en kaka till..

De dricker lika gärna vatten, efteråt när man ätit klart, måste vara torrt son fan i munnen, när man äter min kardemummakaka, eller sockerkaka, eller kanelbullar. Men gillar dom det på det sättet, så får dom göra vad dom vill. Jag köpte ju kaffe till dom första gången där dom satt, alltså Paengtha och gänget.

De drack, men sedan var det bortglömt, och dom käkade mitt kaffebröd med god aptit, men utan kaffet... Skit samma, deras sak antar jag.. Nu då åter till begravningen av den gamle mannen!! Yongyut bad mig i alla fall förra veckan att följa med, och det gör hon enbart de gånger när det är viktigt för henne, eller för mig, att närvara vid dessa buddistiska ”övningar”.

Hon vet att jag tycker det är ren skit med präster, munkar, rabbiner och immamer och religion överhuvudtaget. Så vi har den tysta överenskommelsen. Jag slipper i normalfallet, och kan stanna hemma och göra mer viktigare saker i livet, och den enda förhållnings-ordern (önskemålet) från min sida då till Yongan, är att ”ge inte bort för jäkla mycket pengar till parasiterna (munkarna)”...

Jag tycker att vi kompromissat fram ett perfekt förhållande med den grejen. Jag har aldrig fattat alla dessa falanger som följer med i vårt och torrt till alla buddistiska övningar, precis som om det är deras plikt.

Jag är 100% säker på att damerna enbart tycker det är skönt att slippa dra på falangen precis överallt, och de gillar att få utöva sin tro ensamma, utan det hängande bihanget till falang, flåsandes i hälarna bakom henne, pockande på löjlig uppmärksamhet, annars lipar falangen sig till sömns..... Forts. nästa kapitel...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXVI, Thailand

13 mars 2018

88,6 kilo – 88,0 kilo (18 km) 1 timme 8 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,798 (nedåt)

Om du är omogen vid 20 år i ålder,

så är du förmodligen en odugling vid 21....

Detta med språkförbistring emellan oss parter som e gifta med varandra, kan ibland bli rörande kul.... Ja engelska är ju heller inte förstaspråket för en svensk prins som mig, även om man pratar ganska fint trots allt, och det är ju inte ens knappt ett alternativ-språk för våra thailändska prinsessor.....

Kompisen skulle ta med sin svärfar ned på nattmarknaden, det skulle bli thaiboxning där, någon typ av kanonkul uppvisningsfajt mellan 2 riktigt duktiga thai-killar tydligen. Dessa thai älskar ju sin sport, så svärfadern såg fram emot kvällens övningar med sin svärson.

Kompisen är tydligen jättetrött, och vill lägga sig och sova eftermiddag några timmar, och ger stränga order till sin fru om att väckas upp, så han kan ta med sin svärfar ned på stan, då som jag berättade. Detta samtal mellan man och fru behöver jag inte återge mer än att mannen i tydliga ordalag sade till sin fru i en övertydlig ton; - ”8 o clock you wake me up”..... We go 9 o clock to see fight......

Han somnade och vaknade sedan, och DÅ var klockan 22.40. Hans fru sitter där bredvid, och läser tydligen lugnt i en bok hon har i knät..... Följande konversation gick då av stapeln dem emellan, och kom sedan inte och säg till mig att kvinnor är så himla olika sins emellan ute i vida världen;

-Teelack, is over 22.40 o clock now.
-Yes me know.
-But you should wake me 8 o clock.
-Yes.
-But why didn't you wake me???
-Me no wake you because you sleep.

Så med att vara gift/ihop med en utländska, så kommer ju då ytterligare ett element in I förståelse-processen dem emellan. Man pratar ju om språkförbistring, vilken ju kan vara vansinnig stundtals. Och sedan har man ju den största förbistringen av dom alla, och det är att fatta den kvinnliga logiken..

Och sedan den kulturella skillnaden, som kan vara enorm.... Kanske man mer nu då fattar vad de äldre pratade om i äldre dagar, när dom refererade till äktenskap mellan typ negrer och vita, eller kineser och vita, eller vad sjutton som helst och vita, de sade; ”lika barn leka bäst”.... Och vad sant det är...

Ibland kan man faktiskt även säga typ; ”lek med elden, och du bränner dig”. Många äktenskap mellan olika människor ifrån olika kulturer har gått i stöpet, och för många, så har man inte fattat varför, inte ens de inblandade fattar vad som skett, när skilsmässan är ett faktum.

Men det är nog enormt krävande för alla parter att på daglig basis ha tjafs, tjöt, argumentering, och skitdåliga konversationer. Och i just det fallet, så kan jag säga att det stundom kanske till och med kan vara en god sak, att mannen är lite äldre och där med lite visare.

Vi män utvecklas ju lite saktare än kvinnorna sägs det, på det sociala planet. Men i mitt fall. Jag tar mig själv inte längre alls på lika stort allvar som förr, och tack vare det så kan många av våra konflikter hållas på plats, de blossar upp, men de får inte ”fäste” riktigt, och sedan självdör den, då konflikten ingen näring får ifrån min sida i alla fall.

Jag har märkt att med leenden och skratt, och med glimten i ögat, så brukar jag och Yongyut kunna lösa konflikterna, kanske inte lätt, men i alla fall på ett moget sätt, utan att vi gör varandra alltför illa mentalt.... Men fasen vad konstiga tjejer/damer är, dom blir fanimej aldrig riktigt vuxna känns det som...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXV, Thailand

12 mars 2018

88,6 kilo – 87,6 kilo (28 km) 1 timme 48 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,804 (uppåt)

Vad än babyn babblar,

kommer mamman att förstå!!

En ljummen söndag som återigen återgick till det lite kallare. Inget roligt när falangen skall ut och cykla att man fryser. Borlänge-skräcken här bredvid, alltså Håkan tycker att jag gnäller. Men han är ju en dryg decimeter kortare än mig, och också naturligtvis då en dryg decimeter mer envetnare förstås, så han skulle aldrig i helsicke erkänna att det var kallt...

Han börjar genast mässa....”Ja hemma i Dalarna, så när vi står ute och pissar, så är det så kallt, så när pisset hamnar på marken, så har det redan fröset till is”... Och så håller han på. Förresten tala om lite kortare personer, kommer ihåg min första kompis hemma när man var pytteliten, vi var ju lekkamrater från nyfödda tills drygt 11 års åldern.

Och när vi var runt 5,6 och 7 år och ibland hamnade i slagsmål, så var alltid den killen den siste jag ville slåss mot. Man lade alltid ner honom, och sedan skulle man ju fråga enligt den tidens moralregler; ”ger du dig?” Denne Anders skulle aldrig så länge han levde och andades, säga JA på den frågan, ALDRIG... Så det blev ju sjuttan aldrig något slut på våra slagsmål.

Ibland så fick vi ta paus när middagen var klar, och sedan fortsätta efteråt, men han gav sig aldrig. Jag var ju större och starkare, det skiljde 1 år mellan oss till min fördel... Så i livet framledes, så har jag alltid sett till att helst inte konkurrera med kortare personer, ty dom är så jävla envetna.

Och samma med grannen Håkan här då.. Han skulle hellre förfrysa pitten, än erkänna att han också tyckte det var kallt... Ja ni läsare känner säkert igen detta fenomen.. Så med detta så hoppas jag att kölden ger sig någon gång, och värmen kommer för gott. Det skall ju egentligen vara bra varmt nu, men antar att naturen inte är densamma som det var förr i tiden...

Har varit ute lite grand på Facebook och kollat, och skrivit lite inlägg, men tycker att det är svårt att hantera den verklighet som råder där. Man hamnar ju i grupper som har Thailand som tema, och detta då enbart för att jag vill ragga kunder till mitt jobb... Det gäller ju att göra mig känd...

Problemet när någon startar en tråd, är ju att det finns del folk som bor i Sverige och kommer som turister till Thailand 1 gång om året, och det finns folk (en smärre del) som bor 50/50 Thailand/Sverige, och så finns det dom fastboende i Thailand, ofta sedan långa tider tillbaka.

Så när någon startar en ”tråd”, alltså ett ämne att prata om inne på facebook, så kommer det ju in svar som baseras på kunskap och erfarenhet, och många nyttjar ju detta som kallas googling, och låtsas som om dom besitter dessa kunskaper som man kan få fram då som sin egen kunskap.....

Så det hettar väldigt ofta till i dessa pratstunder, och folk kan snabbt bli otroligt otrevliga emot varandra. Speciellt finner jag turisterna vara otroligt snarstuckna ty deras kunskap är mest baserat på skrönor som dom då hört i andra hand, eller tidningsartiklar ifrån Expressen och Aftonbladet, vars reportrar näst intill hatar Thailand. JA det är mest kvinnliga reportrar eller bögar.

Så all den negativitet som finns i tidningar, kan då komma fram ifrån vissa skribenter på facebook. När man sedan skriver och svarar, och kan ta död på allt skitprat, tar död på alla skrönor, då kommer snabbt svaren in som kallar en besserwisser eller messerschmitt, alltid lika kul.

Kunniga människor blir ofta hånade i det svenska samhället. Samma med rättstavning och behandling av det svenska språket, orden haglar genast över en om man rättar en ordblind halvidiot... och man blir då "språkpolis".... Och folk i gemen tycker faktiskt att man INTE skall säga något, när ett ord är felstavat, svaret för dagen blir då ”Det spelar väl ingen roll”.

OM man då råkar säga att man aldrig i helvete skulle vilja anställa en ordblind, som inte har orken att lära sig stava, så blir folk förbannade..... Ja livet på facebook kan vara tufft, men det bästa med facebook är ändå att det trots allt finns mestadels riktigt trevliga människor där tycker jag...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXIV, Thailand

11 mars 2018

89,1 kilo – 88,6 kilo (19 km) 1 timme 21 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,799 (nedåt)

Vad en vis man sörjer, gör dåren lycklig!!

Ja igår då så var det ”stora frossardagen”, och alla föresatser att umgås med sin diet, och att visa karaktär, och spara kroppen, gick fullständigt i stå, och ”skammen” stod som spön i backen. Inte bara hos undertecknad, utan hos alla deltagare på festen, eller skall man kalla denna kväll för ”frosseriet i Chaiyaphum”??

Jag vaknade till efter att ha gått upp 1,5 kilo från igår bara, trodde vågen visade fel,,, nä där stod 89,1 kilo igen, igår var ju jag nere på lustiga 87,7 kilo, så hemska 1,4 kilo på en endaste kvälls ”förlustelser” hemma hos Håkan. Den enda tröst i bedrövelsen, är väl då att samtliga gubbar frossade nästan lika mycket som jag.

Vi käkade Håkans jättegoa fläskfile, som han först kokade i buljong under 1,5 timme, och sedan körde in i ugnen, med en massa ost och bacon som smaksättare, jag slapp denna gång lök-hysterien, denna äckliga magfylla, som många älskar att lägga in i mängd i sina maträtter...

Ja toppen av användandet av gul lök finns väl här i Thailand. Jag har ju sett hemma i Sverige när man handlar lök, så handlar man 1 lök, eller kanske om man vill storhandla 2 lökar. Här i Thailand så köper dom alltid en stor enorm plastpåse eller 1 säck med denna olustiga magfylla. Och till varje maträtt så går det enkelt åt åtminstone 3-4 stora lökar...

Håkan hade gjort Hasselbackspotatis också, och anrättningen blev riktigt riktigt gott. Rött vin för min del till detta. Vi satt och käkade ganska länge, och sedan tjötade vi ett bra tag, och sedan så kunde vi inte hålla oss längre, vi käkade efterrätt, som var de jordgubbar som jag och Ingemar delade på, och köpte med oss till festen, himla gott faktiskt. Glass, grädde, och jordgubbar kan aldrig bli fel....

Kvällen löpte på, gubbarna fick i sig lite grand allt eftersom förstås, och ansiktsfärgen gick ifrån lätt grådassig, till lätt röd på flera deltagare. Speciellt kameleonten Ingemar förändrades efter ett tag... Han smög i sig ett par snapsar, och sedan kunde man inte hejda honom (och varför skulle man)... Han ville bara sjunga, och så klart så ville han sjunga sin favorit-sång; "flickan, jag och gurkan"....

Ja ni vet den där låten baserad på melodin ”Apladalen i Värnamo”, där texten är så jäkla bra så man nästan hissnar. Handlingen utspelar sig i Finland, och man sjunger på klingande finlands-svenska ni vet... Man beskriver i melodin hur; jag, Erki och Jorma lekte, och i leken ingick en flicka och en stor gurka....

Gurkan stoppades in i flickan, man klappade till flickan på magen, och den som fick iväg gurkan längst ut på golvet vann förstås. Leken höll på till långt in i blå-natten...Erki kom väldigt långt, och fick ha sex med flickan. Jorma kom tvåa, och fick dricka Koskenkorva, och jag själv kom bara trea, och fick som belöning för denna dåliga placering käka upp gurkan..

Det blev ju många flabb förstås, och Ingemar nu än mer motiverad, kom på den ena underlivstexten efter den andra, och berättade även om sina äventyr i yngre dar ute på böljan blå, både med sjukhusbesök med tillhörande sprutor i häcken, och också kontakter med polismän i främmande hamnar.. Alltid uppskattat och kanon-kul när Ingemar håller hov skall sägas.

Medans han berättade och höll på, så drack ju gubbarna medans dom lyssnade, och snart (inga namn nu bara), så började dom visa tydliga drag på att vara dragna, i gasen, på fyllan, o.s.v. Och skratten ekade. Damerna som satt och käkade sitt gräs och rötter på utsidan huset, började bli oroliga över decibelnivån runt falang-bordet inne i huset...

Dan, amrisen som enbart överlevt 19.58 endast 1 gång tidigare, det var ju vid förra festen hemma hos Håkan, han stannade till 23.25 nytt personligt rekord, och man kunde se hur gott han trivdes faktiskt. York var lugn och fin han också, och trivdes som en gädda i en liten sjövik. Skratten stod som spön i backen.

Jag själv lufsade hem i natten klockan 23.15 och mådde prima, hade lyckats komma undan festen med att endast ha druckit 3 glas vin, så inga problem där. Annars är ju jag en groggkille, men känner att jag nog inte skall dricka ren sprit mer, så jag slutade med det i oktober 2016 efter stent-operationen, så allt bra.

Så med denna redogörelse, ett stort tack till Håkan för hans jobb med festen och må han få en go vistelse hemma i muslim-landet Sverige... Vi hörs igen i morgon igen med nya berättelser, alltid lika sanna och verklighets-trogna....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXIII, Thailand

10 mars 2018

87,7 kilo – 87,4 kilo (17 km) 1 timme 9 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,802 (uppåt)

Pengar köper allt,

utom en hjärna...

Ja eftermiddagen på torsdagen när bedövningen släppte, var ju inte att leka med alls. Det blev något bättre när jag gav upp att spela hjälte, och tog mig en Paracetamol 650 mg, lite bättre som sagt var. Jag käkade med sugrör hela dagen, och Nyponsoppan blev min räddning.

Natten blev helt kass faktiskt. Ty när jag lade mitt huvud på kudden, så rann blodet ju upp mot huvudet mera, och skapad tryck där i hålet där tanden hade suttit, och värken blev ganska grym. Jag låg i en sömnlös halv-koma fram till 03.30, då struntade jag i sängläget och gick upp, och nästan genast så kände jag mig mycket bättre, och värken släppte nästan helt och hållet.

Så inga mer värktabletter har jag tagit, men nyponsoppan fortsatte jag med, förutom då med ett lunch-uppehåll, där York bjöd hem mig och Håkan på Lasagne och glass, himla gott, och mjuk Lasagne funkade jättefint till dagens mathållning.. Jag mådde så bra idag faktiskt, så min cykeltur idag som jag först tänkte strunta i, blev till 17 km och en dryg timme.

Jag mådde prima hela tiden, och dagen som sådan har rullat på. Det har varit kyligt idag. Ja kyligt just nu klockan 21.00 så är det 18 grader, och under dagen idag, så stannade det på 24 grader. Och i min nuvarande värld, så är detta jäkligt svinkallt. Det är ju nästan risk för långkalsonger känns det som...

Imorgon så blir det avskedsfest hemma hos Håkan. Han skall ju lämna för avresa om en vecka till Sverige, för ett 3 månaders boende där. Så han ville ha ett goodbye-party för gubbarna. Han bjöd in 8 st, vilka då blir förutom jag själv och Håkan, hans svåger Olle ”Öga”, Ingemar, York, Peter (tysken), Hans H, samt Dan, amrisen.

Jag skall cykla imorgon de 2 milen till Baan Khai och handla jordgubbar på förmiddagen, hoppas bara dom har jordgubbar nu när man verkligen vill ha sådana. Jag och Ingemar handlar på oss 3 liter, vilket lär räcka till 14 personer, ja thaidamerna käkar ju inte ihjäl sig precis på jordgubbar, så de kommer att räcka...

Ingemar läser detta, så han får ta med sig stålar till festen ikväll, alltså hälften av de 450 baht som dessa goa bär kommer att kosta... Så 225 baht..... Byte av samtalsämne.....Mars verkar annars vara en grym familjedag för Yongans familj, födelsedagar som kommer upp är som följer i mars; Alaam 8;e, Yongans mamma Paengtha 10;e, Soda 16;e, Pots, Alaams boyfriend 17;e, Dream, Yongans broders barn 22,e samt Jeff, spritmagisterns barn den 26;e...

Så snacka om att man skulle vart luspank, om man skulle köpa presenter till alla dessa människor. Som tur är så firar dom egentligen inte födelsedag alls, detta sker enbart om det finns en falang i familjen. Men jag måste säga att ”min” familj aldrig nyttjat och utnyttjat mig på det sättet, så det är lugnt.

Enda gången jag köper present utanför min egna lilla krets, är om någon av dessa vill ha liten tillställning med mat och dylikt som dom bjuder på för att fira, ja då tar man ju med sig något i present-väg..

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLXII, Thailand

9 mars 2018

87,3 kilo – 87,0 kilo (17 km) 1 timme 2 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,796 (nedåt)

Om Gud levat på jorden,

så skulle alla hans fönster vara krossade...

Ja så var det över då för denna gången. Jag började dagen med att komma till Chaiyaphum allmänna sjukhus klockan 09.15 och min ”tid” var 09.30, men detta är ju Thailand så jag var beredd på allt mellan 09.30 fram till 11.30, innan jag skulle komma in till tandläkerskan.

Jag hann knappt sätta mig ned, förrän en gladlynt sköterska försökte bearbeta uttalet, och säga mitt namn knappt hörbart. Det blev alldeles tyst i väntsalen när mitt namn då ropades upp.. Alla ville se falangen ty så mycket fattade dessa thai, att med ett sådant konstigt namn, så lär man ju inte vara thai, laot kambodjan burmes eller ens malaj..

Jag kom in till tandläkerska-tjejen, som jag ju redan förra gången fick ett mycket bra intryck utav, hon verkade kunnig och inte alls velig. Yongan satt på utsidan, så denna tandläkerska kunde faktiskt konversera med mig på engelska. Jag fick sätta mig i stolen, hela rummet verkade hypermodernt faktiskt.

Och där fanns personal för alla situationer verkade det som.. Inte hemma som i Sverige där en tandsköterska skall göra allting inklusive blanda tandlagnings-medlet åt tandläkaren. Jag gapade i alla fall, och hon körde in en enorm spruta i tandköttet, och sprutade länge och väl.

Jag fick sedan sitta där i styvt 6-7 minuter minst tror jag, medans bedövningen tog fart, och gjorde det omöjligt att längre uttala ord på vilket språk som helst på ett snyggt sätt... Hon frågade om jag var OK, och hon var så snygg, så jag kunde säga med gott humör att jag mådde prima i det läget..

Nu jäklar, så började det, och det handlade väl om runt 15 minuters hårt arbete av denna lilla goa tjej, och till slut så hade jag fanimej nästan gett upp, ty jag var lika svett som tjejen var, hon kämpade som sattan alltså, men DÅ jäklar sade hon plötsligt –”OK ready”.... Jag tänkte, sa hon verkligen att det var klart?

Jag som låg där och var livrädd att dom skulle rulla bort mig till en operation, för att få ut min fina tand-bissing. Men det var faktiskt klart. Hon satte in en liten trasa i munnen, och bad mig att bita i denna trasa i 2 timmar framåt, så blodet kunde sugas upp. Ja jäklar tänkte jag undrar om det blöder mycket?

Men tandläkerske-tjejen sade att det blödde helt normalt, och att jag kunde börja med min blodförtunnings-medicin imorgon igen, inga problem... Sedan sade hon att jag var välkommen igen den 5 april, då lovade hon att laga en annan lagning i munnen, som jag nästan glömt av..

Ja detta blir min första lagning på 11 år, så bara bra att fixa eländet, nu är man ju så himla gammal, så man nästan kan unna sig att fuska lite med de årliga tandläkar-besöken, som man gjort i hela sitt liv hemma i Sverige. Jag har nog inte missat ett endaste år alltsedan man började skolan 1958.....

Vi avslutade sjukhus-besöket med att betala kalaset. Jag "åkte på" hela 250 baht (SEK; 66.-) för denna tand-dragning, och det känns underbart att Yongyut lyckats med att få in mig i Thailands sjukvård, till dessa underbara priser...

Jag hade min bedövning i käften, alltså mellan klockan 10.00 cirka, och den släppte slutligen runt 15.30 här hemma, och sedan kom en jäkla grym värk, så svår så jag fick putta i mig en grymme-paracetamol på 650 mg... Fina grejor mot värk skall jag säga... Och det var ju tur att jag tog den tabletten.

Varför? Jo Håkan kom tillbaka ifrån Khon Kaen, och hade med sig min beställning av en underbart god trippel cheeseburgare. Det var ju inte den bästa medicinen att käka så klart, men vem sjuttan kan hålla sig-. För första gången i mitt liv, så käkade jag McDonald med kniv och gaffel, och skar ytterligt pyttesmå bitar, så jag slapp tugga speciellt hårt alls...

Annars idag så har jag levt på blåbärs-soppa, och framför allt nypon-soppa, faktiskt riktigt gott.. Av naturliga skäl ingen cykling idag, och ingen imorgon heller, men jag skall ihop med Håkan ta en promenad på 5-6 kilometer i alla fall, så man kan hålla sockret nere på en go nivå... Ytterligare en dag till ända där min vikt gick nedåt, och så ock gjorde kursen på svenska kronan gentemot thailändska bahten, jäkla skit.....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

FLYTTA TILL THAILAND - JAG TRANSPORTERAR DET!!!!

Går ni i flytt-tankar containers,
eller vill ni bara få iväg lite pallat gods från Sverige till Thailand.
Kanske alla de där sakerna som saknas i Thailand,
som ni inte gärna vill vara utan....

Kontakta mig på mailen här; almergren@hotmail.com,
så hjälper jag Er gärna!!

Fartyg varje vecka, transittiden runt 41 dagar ifrån hamn till hamn.

Välkomna....

Chaiyaphum MMMCLXI, Thailand

8 mars 2018

88,6 kilo – (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,806 (nedåt)

Med ilska kommer du ingen vart!!

Idag är en svår dag ur alla olika sorters bemärkelser. Det är mulet nästan hela dagen, men regnet som utlovats till 80% enligt Ingemar kommer ju inte ner... Jag har A/C;en på 27 grader, normalt svinkallt, men idag så småsvettas jag trots detta, så himla varmt är det. Och jag käkar mellanmål efter mellanmål, men blir fasen inte mätt... Va sjutton är detta för dag idag....?

Tydligen så får jag ingen ordning på detta med skrivandet denna dag (7/3), tänker mest på morgondagen, och mina hyggligt onda plågor i käften. Så om jag får ursäkta mig denna enda dag, så föredrar jag att ladda fram istället emot morgondagen, ty då skall väl mina resterande 26 tänder vara OK, och plågorna ett minne blott....

Vi hörs igen på fredag då, den 9 mars 2018......

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCLX (3.160), Thailand

7 mars 2018

88,7 kilo – 87,7 kilo (28 km) 1 timme 47 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,814 (uppåt)

Den största förolämpningen är sanningen...

Ja det blev en god liten tunn pizza som Risto bjöd på idag till lunchen. York hade dessutom köpt med sig till efterrätt en liten kaffekaka, så man blev kanon-mätt.. Alltid kul att träffa kompisarna, och alltid lär man sig något. Denna dags lektion var följande som Risto lärde ut, och som jag definitivt kommer att adoptera..

Till pizzan så låg där i en bunke vid sidan, något som såg ut som mjuk-ost först. Vi tog lite och lade på pizzan, och det smakade himmelskt gott faktiskt. Jag försökte luska ut vad innehållet var, men gick kraftigt bet på det. Men Risto förklarade att han hade detta ungefär som vi annars har dillsmör och annat smör, alltså ihop med bakad potatis...

Han berättade att han blandade gräddfil med lagom mängd kaviar, och att detta skulle smaka så enormt mumsigt var fantastiskt, och jag kommer definitivt att baka potatis nästa gång jag får hem kaviar... Så med denna lektion kan vi avsluta dagens lunch hos Risto...

Vi har ju flera gentlemän som ”knackar på dörren”, och vill komma med i samvaron och gemenskapen oss falanger emellan. Nu senast var det en kille som hette Kjell, och som bott 3 år närmare Ban Khwaoo, typ 1 mil ovanför... En trevlig kille, men det är stundtals så svårt att hinna med alla gubbs man stöter på.

Men vi kommer att ge honom möjlighet att få vara med ibland... Bland annat så skall vi om 1 vecka drygt ta motorbikarna, och åka upp till tysken Stefan i Nong Bua Rawe och käka lunch, och då åker vi hela galna gänget, det blir skitkul..... Det är ju styvt 3,3 mil dit upp, så rumpan hinner bli öm åt båda hållen den dagen...

Ja våren, alltså den svenska närmar ju sig, och med den våren så försvinner ju Ingemar, den galne mannen med det enorma flabbet,, och nu åker även Håkan, grannen till Sverige på sina 3 månader, ja Ingemar stannar ju hemma i 7 månader och göttar till det för sig!!

Så nu blir man ganska ensammen igen, i alla fall på cykelturerna, men efter nån vecka så har man vant sig att cykla själv, och det funkar fortfarande finfint... Men det blir väl mest jag och York som tar våra turer ut i det gröna, kanske även Risto hakar på nu när han har motorcykel, han åker ju inte hem till Finland förrän i maj månad....

Tandvärken är stundtals gruvlig, inte konstigt kanske med tanke på att jag ju har en tand där det lossnat en större bit som gick ända ner till roten av tanden. Så vid varje enskilt tillfälle som jag äter någonting, vad det än månde vara, så hamnar alltid något nere i det ”gruv-hålet”, och skapar bakterier som gör ont på studs....

Antibiotikan gör självklart nytta, men räcker ju inte riktigt till när eländet startar. Men nu i skrivande stund (tisdag kväll), så behöver jag bara stå ut i natt, imorgon och fram till klockan 09.30 torsdag morgon, DÅ fanimej skall den lilla tunna tandläkare-tjejen få visa sina muskler, när hon skall rycka ut tanden min med rot och allt.... Skall inte bli skoj alls, men himla gött.... Nästan som sex då kanske... Alltså inte skoj, men kul....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCL, Thailand

6 mars 2018

87,6 kilo – 87,1 kilo (14 km) 54 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,802 (nedåt)

Ett lås är endast bra för en god man!!

Idag så fick jag beställt en ny omgång Lixiana blodförtunnande (28 tabletter – 3.500 baht) Dessa kommer väl antagligen att komma i morgon tisdag eller onsdag 7 mars, vi får se hur snabbt sköterskan hinner till postkontoret... Men idag är också den första dag av de 3, som jag INTE skall äta denna medicin p.gr.a. kommande torsdags tand-utdragning på sjukhuset här i Chaiyaphum.

Idag så har jag också betalt räkningen på min beställning av mat-godis ifrån O Leary´s nere i Ban Phae (Rayong). Fick precis bekräftat att kylpaketet nu finns på bussen, och ankommer och finns på plats här i Chaiyaphum imorgon bitti klockan 08.00.. Det skall bli kanongott med nya prylar i kylskåpet.

Denna gång dock, så höll jag mig ganska lugn när jag beställde, så det blev inte så himla mycket... Räkningen inklusive frakten på 500 baht hit upp, kostade mig totalt 2.615 baht (SEK; 697.-), och i denna summa så ingår det då följande saker, som jag beställde hit hem...

5 st tuber med räkost, blåbärssoppa, Edamer-ost 1 kilo, samt Nyponsoppa, tyckte att det fick räcka med detta tills vidare. Skall bli härligt i alla fall att kunna grov-äta räkost och hårt bröd igen.. underbart.... Och Edamer-osten på 330 baht (SEK; 88.-) för 1 kilo, är också underbart god i alla lägen...

Sedan tisdag, alltså samma dag, så blir det till att hasta över till Risto finnen, han ville bjuda på middag för mig och York, skall bli himla gott, han är duktig den finn-gubben på att göra mat.... Så mitt stora bekymmer denna dag blir att avgöra när jag skall ut och cykla... Men det lutar starkt åt eftermiddagen faktiskt, när det lugnat ned sig i hektiska Thailand..

Nu fick jag höra skvaller som ni fanimej får hålla för Er själva.... Och det gäller Tony engelsmannen ni vet, den nästan sjukt blyge killen som ju flyttade tillbaka till England p.gr.a. bristande inkomster. Hans fru (See) och deras 2 barn följde också med efter ett tag till England.

Jag visste ju sedan tidigare att dom hade problem i sitt äktenskap bl.a. på grund av hans sjukliga blyghet. Kvinnan See led verkligen i den miljön. Hon är ju en öppen och super-trevlig kvinna, precis som de flesta thai-kvinnor som jag stött på i alla fall... See berättade nu för Yongyut, att livet är supertrist för henne i England, och ihop med Tony.

De lever ett helt separat och avskilt liv gentemot varandra. Tony pratar ingenting, har aldrig nåt att säga, och han vägrar att ha sex med frun sin, och onanerar hellre, berättade hon helt öppet.... Så skitkul förhållande tydligtvis. Nu då i den miljön, så ramlade See frun på en annan engelsman, en kille som gillade att prata, och var gör-trevlig enligt uppgift..

Yongan kom in till mig och frågade mig om råds, jäkligt konstigt att hon frågar just mig till råds, MIG, jag själv som tydligen inte ens kan bestämma parkeringsplats för bilen när vi är ute och kör, utan att Yongan skall peka och berätta för den dumma falangen var det är bäst att parkera,, hahahaha!!!

I alla fall, Yongan frågade vad jag tyckte om situationen. Först sade jag till henne, - ”för fasen Yongan säg inget, föreslå inget, och tala inte om vad hon skall göra, då blir det kaos, och DU får skulden för hela skiten”.. Ja hon höll ju med om detta.. Men vad tycker du, frågade hon igen?

"Jag tycker Yongyut, att vi människor har ett hjärta och ett liv, och att försaka både sitt hjärta, och sitt liv, då blir man själv olycklig. Och jag tycker att det vore värdelöst att leva och vara olycklig, i det enda liv jag har. Så mellan dig och mig, så hade jag dumpat den masturberande killen på ett endaste ögonblick, och försökt att skaffa mig ett lyckligt liv...."....

Vi slutade att prata i och med detta, och det enda jag hoppas på INTE skall ske, är att den kvinnliga logiken nu träder in, och att JAG nu plötsligt blir huvud-personen, och Yongan inbillar sig att JAG är olycklig.... Hehehehe det vore allt grannt det, skall jag säga. Men allvarligt talat, hur jäkla underlig är inte den killen, har också alltid tyckt det, allt sedan jag såg honom första gången för 8-9 år sedan...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCL, Thailand

5 mars 2018

88,0 kilo – 86,8 kilo (24 km) 1 timme 25 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,811 (uppåt)

Det enda säkra i livet är döden!

Yongyut har fortfarande stora problem med sin nacke, det gör ont ständigt och jämt, och det lär ju inte heller gå över utan ett ingrepp. Thailand vägrar ju hjälpa, vill tydligen hellre lägga sina resurser på Thailands mer prominenta personer i det övre samhällsskiktet, antar jag.

Yongan vänder sig till de medel som står till buds, och nu skall en kompis ta med sig ifrån England en liten binge med fish-oil (fiskolja), och det fattar jag vad det innebär, även om det inte alls är klart för en thaländare. Jo det innebär att de skall slafsa Omega 3. Hur detta nu skall kunna hjälpa diskbråck i nacken.... fattar jag inte alls...

Dessutom så plockade jag fram min burk inne på mitt rum, som innehöll Chia-frön, som ju innehåller hyggligt med Omega 3. Hon tog en tugga en dag, men vägrade sedan. Tappade sedan intresset när det fanns så lätt tillgängligt här där vi bor. Alltid roligare med exotiska prylar..

Jag försöker snacka med Yongyut om vad att göra, och det är ju inte mycket man kan göra om man tänker efter, inte utan att det skall kosta en hel förmögenhet, som vi ju dessutom inte har... Jag förklarade för henne att en operation på ett privat sjukhus antagligen kommer att gå löst på kanske runt 500.000 baht, vilket vi inte äger.

Men jag sade till henne, den enda chansen vi har för att fixa detta, är att vi går till ett privat sjukhus typ de som opererade mitt hjärta (Bangkok Hospital i Khorat) låter dom titta på de röntgenplåtar vi har, ger sitt omdöme om de kan operera, och sedan får dom offerera oss vad det kommer att kosta.

Där efter får vi gå ned till första våningen, och höra om vi kan få en avbetalnings-plan på en sådan operation. DET sade jag till Yongan är ju den enda väg vi kan gå med allt detta. Sakta så kanske jag kan få henne att ringa dessa samtal till sjukhuset, jag vill också att hon skall ringa till det andra privata sjukhuset i Khorat; Saint Mary´s hospital.

Då kan vi se vad de vill ha, och om de tillåter avbetalning. Jag har faktiskt svårt att se att de skulle gå med på avbetalning faktiskt... Men va fasen man får välan chansa, ty jag vill göra allt jag kan för att hjälpa Yongan med detta... Skiter i om vi får av betalning varje månad livet ut, sådana här saker måste faktiskt fixas...

Idag, så snackade hon om att hon ÅTERIGEN skulle vilja åka upp till munken i templet uppe i Nong Bua Rawe, ty han var så himla ”bra” sade hon. Hon vill att han skall ta på hennes arm och nacke, och kanske få det att bli bra. Ja ni hör rätt, hon har som gammal "by-thai" fortfarande kvar den gamla respekten för medicin-männen och munkarna.

Att dessa typer nog har dödat fler människor än röda Khmererna, ja det bryr sig inte en "bythai" om, ty medicin-männen och munkarna är ofelbara, de kan inte göra fel, och de har ju närkontakt av 3:e graden med Buddah tror jag!! Så en taskig situation för Yongan, och det känns taskigt att vara så maktlös för egen del....

Jag kan med all säkerhet säga nu i alla fall att kalluften försvunnit för gott och värmen är tillbaka. Det blir också dags i takt med temperatur-höjningen, att förlägga sina cykelturer rejält tidigt på morgnarna. Jag var ute häromdagen mitt på dagen, ty jag hade ärenden att göra först, och termometern visade glassiga 36 grader utan ansträngning. Så hejsan värme och bye bye kallt väder.... och det är för himla gott, jag riktigt hatar det kalla vädret...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCL, Thailand

4 mars 2018

88,0 kilo – 86,8 kilo (35 km) 2 timmar 14 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,810 (uppåt)

Graven är redan gräven,

men hoppet dör aldrig!!

Ja Chaiyaphum, staden som jag bott i hela tiden, sedan jag kom hit den 6:e juli 2008, har förändrats, och inte förändrats, kan man säga. Folk bygger ju så det knakar i trakten, och man blir imponerad över hur detta landet utan stålar kan producera så mycket bygge och förändring!

Men det kanske är som amerikanarna gjorde vid 2.a världskriget och framåt i tiden, de i just deras fall drog stor nytta av kriget, och fick en grym fart på landet som dessförinnan varit ganska lamslaget av bl.a. den stora depressionen, och allmän fesen tillvaro. Där löständerna stod som spön i backen..

Thailand har ju inte varit i krig, så ingen jämförelse där, men samma i sak dock i alla fall, de bygger sig, verkar det som, ut ur sin egna kris. Detta land som egentligen är ett 1800;tals land frontar utåt med städer som Bangkok och andra och verkar riktigt modernt.

Medans resten av landet, den del som kan kallas för ”landsorten” lever kvar i mångt och mycket i 1800;talet. I alla fall inne i folks skallar. Medicinmännen i byarna lever fortfarande och frodas, onda och goda andar för by-thai, ger lite spets på tillvaron. Och natur-hushållningen är fortfarande på topp bland de äldre och medelålders i Thailand...

Men så parallellt med detta, så byggs det frenetiskt, och folk säljer sina risfält och köper nya saker i en hiskerlig takt. Det handlas rent maniskt, och bilarna är fanimej nya i en sådan omfattning, så man tror inte det är sant. Ingen verkar äga någonting på riktigt, utan mycket verkar vara via lån från bankerna och finans-instituten.

Men vad fasen gör det för by-thai här, bara man kan visa upp röda skyltar på sin nya bil, vilket bevisar att det finns pengar. En thai verkar inte fatta, att ha finansierat sina olika kapitalköp via lån, ger ju en bild av att man egentligen inte äger sina saker som man har ägandebevis på... Det sker ju först när allt är betalt.. Men i deras värld, så fungerar det som så här; "innehar man en ny bil, så skitsamma om den är betald eller inte betald, man klättrar på sociala stegen ändå"...

Men livet rullar på här, alla verkar som vanligt, helt och hållet världsfrånvända, och skjuter sina ekonomiska bekymmer ifrån sig i ett hysteriskt blint tillstånd. Men även om det byggs, så ligger stans största kännetecken rondellen inne i centrum, där som en prydnad, och alla tusentals fordon som kör förbi under dagar och nätter, tutar lyckligt mot statyn där i mitten föreställande Papa Lae. Deras hjälte, förrädaren ni vet, ifrån Laos..

Och sedan när en turist frågar vad finns det att se i Chaiyaphum, så finns det faktiskt inte mycket alls att se för dom. Man kan åka till Mo Hin Khao, högsta platsen i Isaan, har man varit där en gång, så är man botad för livet, man står på ett ställe där, och ser ut över nejden där nedanför, inget mer...

Sedan kan man åka till ett välkänt vattenfall, alltså vårt alldeles egna sådant som heter ”Tad Ton”, ett 5 meters fallande vattenfall, som är skit-trist och tråkigt, och också där 1 gång och sedan är man bortskrämd bl.a. av vakterna, som i inträde tar 40 baht för thailändarna, och 200 baht för falangerna (utlänningarna) om man har bilen med sig, vilket man har långt där ute i bushen...

Och sedan enligt thailändska turist-näringen så har också Chaiyaphum sina blom-fält av lila blommor, vilket ju är jätte-trist att kika på mer än 3 minuter.. Också det en engångs-upplevelse.... Ja och med detta, så är mitt Chaiyaphum avklarat, och turismen kan sakta tyna bort igen, ty nåt annat finns inte.

Men notera nu att som jag nämnt förut, vid början av "bypass", där Ram hospital ligger ungefär, så har man prospekterat och röjt ett område stort som skam, och där skall man nu bygga ett shoppingmall. För mig en styggelse då McDonald säkert kommer, och jag, svag i karaktären, kommer säkert att hänga där flera dagar i veckan....

Men jösses vilken stor yta, det kommer att bli en riktigt stor shopping-mall faktiskt. Ganska kul att se hur denna ganska fattiga landsdel skall handskas med att ha en svindyr shopping-mall.... Ja thai och deras pengar, och deras handlande är helt otroligt underligt, och livets och naturens lagar fungerar helt enkelt inte här, och de kan heller inte tillämpas här....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCL, Thailand

3 mars 2018

88,8 kilo – 88,0 kilo (40 km) 2 timmar 22 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,806 (nedåt)

Att ha pengar är gott,

men att bestämma över pengarna är bättre...

Vi åkte idag igen då till det allmänna sjukhuset i Chaiyaphum, jag har ju tur med att Yongyut är duktig med att ha fått in mig där. Dom var ju lediga på helgdagen igår i Thailand, men idag klockan 05.55 när vi kom så var det full rulle, men vi var ju ända bland de första i nedervåningen med att registrera oss.

Därefter knatade vi upp kl. 06.15 till 2;a våningen, där tandläkarna huserade. Där var det knäpptyst, och inga människor alls. Yongan lade mina registreringspapper, plus sina egna med varsin nummerlapp nr,. 1 och nr. 2 i en liten låda där, i väntan på sköterskan som skulle börja jobba klockan 08.00.

Härligt att vara nummer 1 – Det är man verkligen inte bortskämd med. Vi satt där och väntade på läkarna, och medans vi väntade, så satt jag där och kollade in över människorna, som fler och fler kom till väntsalen. Och vet ni vad? Jo väldigt många av dom satt faktiskt och käkade mat.

Notera då att dom skulle till tandläkaren hela högen. Jag frågade Yongyut hur det stod till egentligen, jag fick vänta på svar ty Yongan hade käften full av någon skit till mat som hon handlat nere på Seven-11 tidigare. Men va fan Yongan frågade jag? Äter ni thai innan ni skall till tandläkaren?

Vill ni inte ha rena tänder när ni skall dit... och återigen så var jag den dummaste på planeten Jorden och dessutom falang... Vi måste väl få äta utan att falang skall klaga, säger hon? Jag hade inget svar som lät vettigt, så jag höll käften... Hungrig som fan själv var jag, men ville inte att läkaren skulle behöver rafsa runt bland brödsmulor och rest-mat, bland mina tänder i alla fall..

Tand-läkarna dök upp först klockan 09.00, ja de hade ju sina egna kliniker att ta hand om först, så de har ju inte tid att komma klockan 08.00 redan. Jag kom in som förste patient, och det kändes kanon. Jag fick en tjej till tandläkare, som pratade hygglig engelska, men ansträngde sig mer att prata med Yongyut, än med mig av någon okänd anledning!!

Night-market, eller mer korrekt Night-Bazar i Chaiyaphum...

Jag visade upp mitt papper som jag printat ut, som var pappret ifrån Bangkok Hospital där dom poängterade att jag skulle sluta med min medicin Lixiana 3 dagar innan ingreppet... Hon läste, tittade på min tand, och frågade vad jag ville göra. Jag svarade snabbt... ”pull it out”,, Aha, svarade hon ”extract”- Yes take it out.. sade jag!!

Och sedan snabbt så gjorde hon en plan för mig... You take antibiotika every day upp to 8 march, if you need painkiller take it when you need it.... You stop your blod-thinner medicin at 5th march.. So see you again 8 march, bye bye… Som sagt var, en supergo tjej som visste vad hon gjorde tydligen.

Skall bli skoj att se henne brottas med min tand när den skall ut, det kommer att fordras mycket starka nypor och krafter för att slita ut den bissingen, men hon får väl kalla in hjälp antar jag... Yongyut fick sin behandling också som jag snabbt och elegant, och sedan gick vi ut för att betala detta kalas...

Notan hamnade på 123 baht varav 30 var Yongyuts del. Och i detta pris på SEK; 32.- så ingick också medicinen, 2 st olika..... Jag åkte hem ganska lycklig, och nu gäller det bara att överleva fram till onsdag nästa vecka, och hoppas att tand-urdragningen kommer att gå bra..

Dagen avslutades med att Håkan återkommen ifrån Khon Kaen, överlämnade till mig min beställning på 1 st Big Mac.. Herre jävvlar rent utsagt va gott det var!!! Och tala om sammanträffanden och siffror.. Bic Macen han köpte, kostade också den 123 baht, så trolldom kanske ligger i luften nu...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCL, Thailand

2 mars 2018

88,6 kilo – 87,6 kilo (25 km) 1 timme 34 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,819 (uppåt)

Varje man rider sin egna ”mara”...

Ja upp tidigt som sattan idag torsdag då, för sjukhuset och tandläkaren på det stora sjukhuset skulle vi. Vi kom dit redan 05.45, gött tänkte jag, ni hinner vi före de flesta i stan kan tänkas. Vi kommer dit, och inga människor nästan, ännu mer ”gött” tyckte jag..

Yongan ställde sig i kö i luckan, men ingen lucka öppnades, och till slut tog hon ”mod” till sig och frågade, och fick till svar att tandläkaren på stora regions-sjukhuset inte ville jobba idag, ty det var en helgdag... Så detta blev en helt misslyckad dag faktiskt. Och Chaiyaphum-borna gör sig nog bättre om de skiter i att ha tandvärk denna dag!!

Vi får åka dit imorgon bitti istället, och verkligen hoppas att denna ”håldag” inte också skall vara fri från tandläkare. I detta landet, så verkar läkare göra som dom vill... Men jag hoppas det löser sig i morgon.... Gör faktiskt ganska ont nere i tandroten nu, och Hexadinet börjar snart inte räcka till smärt-stille-mässigt!!

Ja igår torsdagen, var en knäckande dag för många boende här i Thailand, dagen heter tydligen ungefär som ”Ma ka Buscha” dag, och är en Buddah-dag av stort format. Och då får dom stackarna inte sälja brännvin, tydligen så är det OK att dricka eländet, men icke att sälja det.

Håkan hade mat hemma idag, först köttgryta på lunchen till mig och honom, och sedan kom Hans H. Ifrån Khon Sawan och gjorde laxlåda, vilket var kanongott, trots att han hade öst i mängder av magfyllan gul-lök. Men riktigt gott var det. Jag fick äran av Håkan på dagen, att sticka bort till Big C och handla 2 st flarror Joacobs Creek rödtjut åt honom.

Kom dit, drack kaffe med York, och in på spritavdelningen kom man, och fann bara en massa tejp som omgärdade spritförrådet. Ingen sprit alls till försäljning, och DÅ kom jag på att vi hade Buddah-dag idag. Håkan fick beskedet, men den gubben har alltid förråd av godsaker. Så väl vingummin som sprit och vin..

Så sedan till laxlådan och kvällningen, så drack vi ur en 5 liters glas-dammejanne, och mådde prima, jag, Håkan, Hans H. Samt York och hans 2 hundar.. Under tiden under hela dagen idag, så har våra damer varit ute och åkte runt till totalt 3 st tempel, och lämnat blommor, och varit allmänt heliga och veliga.

Som tur är så vet jag inte hur mycket pengar detta kostat mig, ty då hade väl jag blivit himla olycklig, och jag tänker heller inte fråga. Men när man kollar ansiktet, och hur det lyser på Yongyut, så vill man inte förstöra denna fina dag för henne, så jag håller käften...... Ma Kha Buscha är nu över, jag sitter vid datorn lite lagom ”dragen”, och mår prima, och det är dags att nana kväll...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCL, Thailand

1 mars 2018

88,5 kilo – 87,6 kilo (30 km) 1 timme 54 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,801 (nedåt)

Berg kan ej mötas,

men det kan män...

Idag så fick jag besök först av en gammal bekant sedan nästan 7 år tillbaka i tiden tror jag. Mikael från Gävle. Vi fick kontakt via denna hemsidan, då han googlade på den tiden, och fann min sida, och har sedan under alla år fortsatt att läsa, och begrunda falangens konstiga skriverier, hahaha!!!

Vi har haft mailkontakt regelbundet under dessa år, så äntligen blev det då av, han åkte ända ifrån sin by där han var på besök (fruns hemby alltså, som ligger 6 mil utanför Petchabun. Så det var nog sina modiga nästan 20 mil hit ner till Chaiyaphum. Så jag var tacksam över besöket.

Vi fick en kort men väldigt trevlig stund ihop, med mat och kul snack. Yongan tog hand om hans fru och hennes följeslagare, så de hade nog kul ihop hoppas jag. Ja det kommer ju alltid följeslagare när thailändare är inblandat, så istället för de två som vi hade räknat på, så kom det väl 3-4 stycken extra människor. Men det går bra det också, inga problem, och alla var glada...

Sedan precis när Mikael och följe lämnade oss, så dök Risto, finnen upp, och ville snacka och fika lite. Han fick gulasch-soppan, som vi käkade ihop tidigare med Mikael. Ja gulasch-soppan hade Håkan, grannen gjort och var svingod, stark som faaan,, med svår svettning som följd, men faktiskt riktigt god.

När Risto lämnade efter en stund, så dök Ingemar A. upp. Han hade problem med sin dator, som antagligen nu närmar sig slutet på sin levnad. Jag försökte men kunde inte fixa problemet, jag tog bort honom till Nick, datorkillen längre bort på gatan, men han fanns inte på plats, så vi fick gå in till Håkan.

Håkan kontaktade sin gubbe i Sverige, tydligen en specialist, men trots idogt arbete dom emellan, så fick dom ingen koll alls på datorn. De trodde att hårddisken hade gett upp. Under tiden de pillade med det, så avvek jag bort till onsdags-marknaden, och köpte ett kilo jordgubbar för 70 baht (SEK; 20:-)....

Jag rensade, och sockrade, och ihop med vispgrädde från Håkan, så vrål-åt vi 3 gamla gubbar upp hela kilot med jordgubbar, och någon större viktminskning kan ej ses vid horisonten på någon av oss tre snygga män i våra bästa år..... Så klockan 19.00 var allting över, och jag kunde avvika hem till mig, helt slut efter en dag med många besök.

Men fasen va kul det ändå är... ja tänk på alternativet? Alltså att sitta där helt mol allen, och inte ha någon att träffa eller något att göra. Och då fick jag ända tacka nej till York som ville dricka fika på Big C... men det blir snart nya chanser till den grejen vet jag.. Umgänge har man ju i mängd!!

Jag har ont som fan nu i min tand, där jag skulle behöva rotfylla, så idag torsdag när ni läser detta, så tänker jag nu tidigt på morgonen, gå till Chaiyaphums sjukhus tand-avdelning. Jag vet redan nu att jag alltså kan sluta med mina blodförtunnande Lixiana 3 dagar innan de skall fixa tänderna.

Men jag går dit således imorgon bitti, och hoppas jag kan få en tid på måndag, och då bör jag vara spel-klar medicin-mässigt. Jag låter dom dra ut skiten, har absolut noll lust i min ålder, att sitta där och pinas 2-3 gånger bara för att rotfylla eländet. Så håll tummarna för mig att det fungerar....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!