GTG Shipping, Thailand

Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com

Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast. Välkomna med Era förfrågningar

Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig, klicka på forum Sawatdee eller direkt här på hemsidan, under menyn upptill, Transport och flyChaiyaphum MMMXXIII, Thailand


Chaiyaphum MMMXXXIV, Thailand

31 oktober 2017

89,3 kilo – 88,2 kilo (38 km) 2 timmar 1 minut

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,976 (samma)



Tursam är den man som får en lycklig ålderdom..

Sista dagen i oktober, och faktiskt detta är sorgligt nog sista gången som jag får uppleva 31 oktober 2017, men sånt e livet, som Anita Lindblom sjöng en gång i tiden... Vi alla blir äldre, och fler och fler saker i livet blir som sagt var, sista gången som vi får uppleva.

OK vi kan ju eftersom vi människor är så enormt oroliga över vad som händer ”sedan”, luta oss emot någon religion, som sedan kan utnyttja oss, så som religioner har för vana att göra, i alla fall dess företrädare... Men faktum kvarstår, vår tid på jorden är bara ett nummer, inte ens ett minne.

Vi kommer att ”finnas till”, och det gäller för oss att nyttja denna tid till att försöka att ha det bra, och försöka att låta andra ha det så bra om möjligt. Livet är inte mer än så. Glöm det där skitsnacket som många håller på med, vad det gäller Gud, och Jesus, och djävulen (Allah), och jag vet inte vad...

Det är bara struntprat, glöm inte, religionen kom till i mänsklighetens barndom. Då i en tid, när vi var rädda i grottan, utan någon eld att skydda oss med, och då mörkret var en garanterad livsfarlig fiende. Vi tydde oss till något som vi inte förstod, som dock gav oss en känsla av att vara beskyddade....

Detta tillstånd av enbarmlig osäkerhet och rädsla, utnyttjar sedan våra präster, imamer, munkar, och sådan skit till att; piska oss, korsfästa oss, stegla oss, ta allting ifrån oss o.s.v. i en lång lång radda av övergrepp... DETTA är vad religionen ger oss i botten, inget annat...

Nä vår existens är inte tack vare dessa påhittade "Gudar", vår existens beror på att vår mamma och pappa hade samlag, pappa skyddade sig inte, och då kom vi till 9 månader senare, överlevde vi barndomens sjukdomar, och alla olycksrisker i livet, så tillhör vi dom som idag kan läsa dessa skrivna rader av mig, annars ligger vi redan i en för tidig grav, nästan bortglömd innan ens nästa generation förhoppningsfulla människor vuxit upp....



Vår tid på jorden är bara ett nummer, vad jag menar är att vi är bara en förening av olika kemikalier, vitaminer, och vatten, inget annat. Och vårt nummer, är det antal år som vi överlever detta jordelivet. Att vi skall samlas i Valhalla,, i helvetet, i himmelen, eller i Allahs någonting, påhittat av en gubbe i öknen på 700;talet någonting, den grejen finns inte.

Den största grej som skulle kunna hända mig personligen är att man sätter sådana spår, så det skrives något om oss, så att man kommer att bli ihågkommen för långa tider framåt, DET vore en go grej för min del tror jag. Varför då? Ja jag vet inte för jag kommer att dö, ruttna, förmultna, och sedan för evigt försvinna ur både jord, som minnet hos andra, så egentligen kanske skit samma..

Så nu sitter jag och väntar på att äggen skall koka färdigt till ansjovismackorna, som vi skall äta inom 1 timme, jag tror inte att något jag kommer att göra idag kommer att gå till hävderna, och kunna läggas på någons minne, någon längre stund, så idag blir en bortkastad dag enligt många, men en trivsam dag enligt mig...

Jag hoppas nu när gubbarna har avvikit hem igen, att dom förstås storgillade mackorna, och jag misstänker att det inte var sista gången jag får göra sådana här godsaker igen... Brödet var ju inte Kavring tyvärr, sådant finns ju inte att få tag i här i Thailand, men jag fick tag i ett mörkt bröd på Big C, som fick ersätta kavringen. Ingenting kan till 100% ersätta Kavring, men det var gott i alla fall...

Avslutningsvis, jag har lite strö-foton ifrån Thailand, som jag inte kan finna någon speciell text till, jag ger Er fotona nu på detta sättet, utspritt i detta kapitlet, och hoppas att dom blir uppskattade.  Thailand i alla dess former och skepnader, allt härnere är inte Bangkok, Pattaya, eller Phuket, det finns SÅ mycket annat att kika på skall ni veta....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMXXXIII, Thailand

30 oktober 2017

90,5 kilo – 88,8 kos (24 km) 1 timme 37 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,976 (nedåt)



Ett skalat ägg,

hoppar inte in i munnen av sig självt!!

Annars så är den stora nyheten över nejden här, att nu så är faktiskt regntiden över för denna gång. Hur jag vet? Ja så som varande amatör och importerad utlänning, så skall jag ju inte veta slika saker, men lite har man ju noterat under årens gång, annars vore det ju ganska tomt i skallen antar jag.

Jo jag vet beroende på följande. Regnandet har slutat, inte en regndroppe på 1 vecka nu, och idag för första gången, så är det första gången på 1 månad som vattnet faktiskt inte stigit sedan igår, istället har det sjunkit undan lite grand... Vidare och avslutningsvis, så har den goa klara lukten i luften efter allt regnande, också avtagit väsentligt.

Och nu väntar man bara på att den brukliga skitluften och lukterna, av bränt gräs och sletna däck, skall återkomma, och normalisera verkligheten här. Jag själv tycker på ett sätt att det är gott att det är över för denna gång, ty då kan jag ju med gott mod, återigen sticka ut och cykla genvägar ute på risfälten igen, vilket jag saknar.

Och vidare, så blir det avtagande temperatur för varje dag nu, känns det som. Och framåt slutet november så är vintern här, vilket innebär att nätterna blir ganska kalla med sina 14-16 grader ungefär. Och dagarna brukar stanna på 28-30 grader, vilket får anses vara helt OK, och man slipper svettas som en vansinnig dagarna i ända...



Detta kommer nu att hålla i sig en bra bit in i januari, innan det åter vänder igen, och värmen återkommer. Som sedan toppas av årets starkaste värme framme i april, med sina stundtals 40-44 grader i skuggan... Då gäller det fanimej att cykla fort, så fartvinden håller en cool och sval, hahaha!!

Imorgon till lunch, så kommer Risto, Håkan, och York över hit på lunch. Jag känner att jag måste lära York hur man hanterar ansjovis till annat än Janssons Frestelse. Han tror ju att ansjovisen har fötts upp enbart som tilltugg till Janssons Frestelse... Nu då skall jag ge pöjkarna ansjovis-macka med smör, salladsblad i botten.

Och sedan toppa ovanför ägget och ansjovisen, med en klick Creme Fraiche, eller lite majonaise, en skiva citron, och lite gräslök istället för dillen... Jag gjorde en smak-omgång redan nu idag, för att se att jag klarade av att få till det gott. Jag tror, trots att jag är en negativ figur, att jag gör kanongoa ansjovis-mackor faktiskt, så det blir nog nöjda kompisar i morgon hoppas jag!!



Julen som sagt var, börjar kännas mer och mer närgången. OK ingen skyltning än så länge, men jag tror inte November hinner bli så himla gammal, innan man ser de första jul-prylarna i skyltfönstren här i Thailand. För att vara ett land som INTE firar jul, så är man jäkligt sugna på att skylta, och sälja julprylar i alla fall.

Jag själv måste ju nu snart ta tag i, och skicka ut inbjudningarna till vårt egna firande nere på Bens Bar, några har avviket sedan förra året, men det har tillkommit fler goa gubbar i stället. En finne och 2 st Khorat-gubbar kommer att saknas, medans 1 Chaiyaphum, och 2 st Chatturat-gubbar tillkommer.

Så vi kommer att vara 28 st goa människor som firar julen i år tror jag om inget oförutsett inträffar.... Tur att jag dricker så lite sprit, så jag kan hålla ordning på alla dessa orosmoment till falanger, hahaha!!!

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMXXXII, Thailand

29 oktober 2017

90,3 kilo – 89,2 kilo (32 km) 1 timme 58 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,978 (nedåt)



Ett tungt hjärta, pratar mycket...

Sitter och småfunderar lite grand över hur folk är här i Thailand. Javisst är folk sig ganska lika lite överallt i det stora hela. Men ändå...... skillnaderna kan ju vara enormt stora, mestadels då beroende på den allestädes närvarande kulturen i de olika länderna, och geografiska områdena...



Så vad ser jag då på daglig basis. Ja det är ju flera olika saker, men tuben thai stoppar upp i näsan går ju inte av för hackor precis... Alla dessa thai går omkring precis överallt med en typ Vicks inhalator uppstucken i näsborren.

Väldigt ofta ser jag faktiskt thaiändarna, mestadels kvinnor skall sägas, ha faktiskt 2 stycken av dessa inhalator uppstuckna samtidigt in i näsborrarna, och promenerar omkring på shopping-mallen, och handlar. De sitter och pratar med varandra, och fortfarande har kvar båda tuberna instuckna i näshålorna... Faktiskt så vet jag inte om det ser mer äckligt ut, än ser löjligt ut...

Denna egenhet skrattar ju alla utlänningar åt, ja inte de utlänningar som vi kallar thailands-romantiker, dessa konstiga människor tycker att det är underbart gott, och köper själva dessa thailändska tuber, och säger beskäftigt att thailändarnas diton är mycket bättre än Vicks, och mer rivig för den delen!!!

Männen då? Ja dom går ju heller inte av för hackor. Ni vet när man har typ födelsemärken eller vårtor ibland på kroppen, så brukar det ibland växa ut så där retsamt ett hårstrå rakt ut ifrån födelsemärket. Ibland gör det lite småont faktiskt att rycka ut det hårstrået. Men det ser ju lite halvläskigt ut, så bort med det bara!!! Man vill ju inte se helt bonnaktig ut eller!

Männen i Thailand har många gånger dessa födelsemärken, eller vårtor på kinden i ansiktet. Och vet ni vad? Dessa thailändare låter håret som kommer ut, växa till sig, och medans åren går, och medans flera decennier går, så växer det faktiskt ut kanske 5-8 hårstrån ifrån vårtan på kinden, och längden på dessa hårstrån är stundtals enorma 2 decimeter.

Alltså 20 äckliga centimeter av hårstrån, som växer ut ur en vårta i ansiktet, så jäkla vidrigt äckligt tycker jag i alla fall... Sedan en annan sak, jag vet inte om man skall tycka att det ser äckligt ut, jag finner det mer vara underligt konstigt, och extremt opraktiskt... Vadå? Jo speciellt pojkarna, och många män låter lillfingrets nagel växa ut till enorma proportioner. De kan ibland vara runt 7-10 centimeter.



Jag frågade Yongyut är det ladyboys och bögar, som låter dessa naglar växa ut så enormt mycket. Nä sade hon, många pojkar tycker det är bra att ha en eller 2 sådana lillfingernaglar på handen. Ja men för sjutton Yongan, dom kan ju knappt jobba med den skiten.

Oh säger Yongyut då, ”very good for people, can pick nose, and can have for many things”.... Ja vad skall man saga, det är ett underligt släkte dessa thailändare, och jag vågar heller inte saga kategoriskt och fördomsfullt, att alla som har dessa fjantiga naglar är bögar eller ladyboys, ty jag såg just igår på Big C, en vanlig kille, som var typiskt heterosexuell, jobba i receptionen där, och hade denna nagel….

Ja pera näsan sade Yongan, och vad mera typiskt "thai" är inte att "peta kråkor i näsan"? Man ser folk peta näsan; på bussen, i matkön till Foodcourten på Big C, på festen vid bordet och när man står och pratar med varandra... Ingen vågar säga till den andre och peta näsan är en sak som kanske står högt i tak i denna kultur, vet inte faktiskt...

Vad mera? Jo vad sägs om den allestädes närvarande handduken, som de flesta isaan-kvinnor (äldre) har över axeln. De torkar nog av sig med den handduken tror jag. Men eftersom de har den med sig i alla lägen och väderlekar, så kanske det också är en utstyrsel för dom, ett kulturyttrande....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMXXXI, Thailand

28 oktober 2017

90,5 kilo – 89,7 kilo (51 km) 3 timmar 11 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,980 (nedåt)



Livet är inte mer än en dröm,

men väck mig för all del inte!!

Idag så var det dags att göra återbesök igen gällande mitt blodvärde. Jag var ju där den 6 oktober och hade ett blodvärde på 3,57, och när det hoppar upp över 3 och under 2, så är det inte bra i mitt fall i alla fall.... Så denna gång var jag noga med att följa föreskrifterna, och inte käka inom 6 timmar innan provtagningen på morgonen....

Förra gången, så käkade jag 2 st stora rågbröds-mackor, och drack kaffe, och hela provtagningen gick åt helvete då. Blodvärdet som sagt, var 3,57, och sockret hamnade på 9,7.... Det enda som var OK var mitt blodtryck.... Nu då så i morse, ingen mat och inget kaffedrickande alls, bara vatten på morgonen, och man var ju helt kanon-hungrig hela förmiddagen...

Jag fick dra iväg Yongan tidigt igen, och denna gång klarade vi av att få nummer 28, och det är ju grymt bra. OK förra gången var ju 37 vill jag minnas, men gångerna innan, så var det 85 och innan dess 105. Det var ju den gången som vi kom hem först klockan 17.30, alltså nästan exakt 12 timmar att spendera på sjukhuset, en grymt trist dag i mitt liv, skall sägas..

Så när vi kom dit, så skall man ju väga sig, och ta blodtrycket själv i en apparat som stod där, jäkla apparat säger jag.. den visade 177 genom 100.. Va falls? Jag gjorde om det efter 2 minuter, och värdet rusade upp till 188 genom 102... Nu blev jag alldeles kall, va sjutton är fel nu då, jag mår ju prima....?

Jag väntade ytterligare 30 minuter, och knatade bort igen, och fick nu 166 genom 94... OK nedåt såg jag, och kände mig lite bättre, Men va fasen det är ju skitvärden för blodtrycket ju, vad är på gång... Jag väntade nu tills jag lämnat blodet, och satt och väntade på läkaren en styv timme, gjorde om blodtrycks-kollen igen, och då visade mätaren 138 genom 84, och nu var jag nöjd... Även om kanske lite förhöjt..



Men dock detta funderade jag på, och plötsligt slog det mig, jag hade ju undrat över att dom hade ju slopat, och tagit bort min ena blodtrycksmedicin som heter Amlodipin helt, och dubblerat dosen för Metoprolol... Det måste ju bero på detta helt enkelt. Så när jag kom in till läkaren så frågade jag honom.

Han tittade på mig, och reagerade genom att säga att; Ja då lägger vi tillbaka den Amlodipin igen, det var ju inte jag som tog bort den”.. Nä tänkte jag, jag bryr mig inte vem det än var... Och sedan så sade han att vi tar bort halva dosen, och återgår till den normala dosen på Metoprololen också.... Bra och tack sade jag, Jag har ju haft samma dos alltsedan 2004 någon gång, och aldrig haft högt blodtryck sedan jag började 2004...

Så nu får jag hoppas att dom inte rört runt för mycket i grytan, så blodtrycket kommit i olag.... Sockret var 6,2 absolut snyggt och fint sockervärde... och blodet var 1,94, helt kanonvärde på blodet också. Så läkaren var nöjd.... Jag fick sedan sätta mig hos en sköterska efter 2 timmars väntan, som skrev upp vilka mediciner jag skulle få, och hur mycket av den varan jag skulle få......

Trots att jag hjälpte henne med detaljerna, så ville hon inte lyssna för mycket på falangen, så jag missade dessutom att kolla henne. Man skall kolla allt i Thailand...... När jag kom hem, så hade jag med mig 90 st Losec, skit också, men vilken tur att dom är urbilliga här i Thailand, så jag förlorade bara styvt 150 baht (SEK; 38.-) på den grejen..

Losec har jag ju redan hemma styvt 20 st vilket räcker gott, ty de skall bara ätas vid behov icke varje dag... Men hon lyssnade inte på mig lilla damen.. Men skitsamma, det löser jag nästa gång med lite övervakning!! Dessutom så slapp jag Aspirin, så 2 mediciner har jag fått bort.

Och dessutom nästa gång, så skall jag slippa en som heter Plavix som faktiskt kostar 15,66 baht per tablett och dag, och på denna 3 månaders-period, så blir ju det i inköp; 1.409 baht = SEK;  352:-.... Och den summan är ju go att slippa lägga på medicin... Vi kom loss klockan 11.30 idag redan, och det är ju underbart snabbt.......



Dagen blev annars lång idag, ty under tiden vi väntade så ringde York och ville bjuda på lunch, så jag hastade dit klockan 12.00, och vi käkade underbart gott, i form av sill, potatis, creme fraiche... Helt himmelskt gott. Dock så dricker vi inte någon sprit alls på luncherna... Och det är gott att slippa...

Sedan klockan 19.00, så ropade Håkan över mig, han hade gjort pizza och ville bjuda, och jag vill inte göra honom ledsen med att tacka nej. Så imorgon lördag, så får jag lura ut honom på en mastodont-tur med cykeln, så vi kommer i form igen. Jag känner mig fet som en gris, och ser nog antagligen sån ut också....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMXXX (3.030), Thailand

27 oktober 2017

90,2 kilo – (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,984 (nedåt)



Prat är värt en krona,

medans tystnad är värd två..

Jag har mängder av foton, och vill gärna visa Er ett par stycken till i detta kapitel, resten får jag välan portionera ut allt eftersom jag skriver... Men mångfalden och variationen här är rent fantastisk, och den kan enbart finnas till i de länder som kan uppvisa människor som får leva ifred s.a.s.





Vad jag menar med att leva ifred kan ju vara t.ex. att de ”besuttna”, alltså de rika, lever ju sitt egna lilla liv, sittandes där på sin talle-gren i det höga trädet, och mjölkar denna typ av länder. De låter folket tro att dom är ”fria”, stolta, och kan göra nästan som dom vill i sina liv.



Att göra nästan "som dom vill", är alltså att dom får vara ”ifred”, och i gengäld så får dom i stort sett noll och ingenting av myndigheterna. Ja detta system fungerar ju enbart om man lyckas hålla sin befolkning okunniga, outbildade, och hyggligt, i olika meningar isolerade från omvärlden...






Vad är då bättre i detta ändamål, än att låta påskina och påyvla folket, den heliga tron att dom är överlägsna som land, nation, och som folk, helt alla andra människor på denna jord. Ja dom behöver inga andra alls. Man har uppfunnit Windows (Winchai Gates), man var först på månen (Somsak Gagarin kanske),

Ja det finns helt enkelt inga behov alls utav att ens titta på nyheter ifrån omvärlden. Thailands nyhetsflora många gånger prioriterar typ, vad drottningen har besökt idag på sin lilla resa, eller att det brann i en stad i norra Thailand, eller att 78 dödsolyckor skett i Bangkok sista dygnet. Men sällan, ytterligt sällan någonting alls nästan om omvärlden...

Folk här kanske betalar 6 baht i skatt per rai som dom äger, vilket alltså är SEK; 1,50 per 1.600 m2 mark, alltså i stort sett noll och ingenting betalas i skatt. Sådan är ”överenskommelsen” som ingen fattig känner till; ”låt de fattiga vara ifred och leva sina liv, så får vi de rika tid, och rum, och möjlighet, att skinna landet in på bara benen".

Och ingen fattig får någonsin vara med och dela på den kaka, som egentligen är deras gemensamma.. I denna ”värld” som tillhandahålls av de rika, så florerar olikheterna emellan olika folk, och minoritetsfolk får också de ofta numera vara ifred. Så visst detta är ju en bra i allt eländet. Folk kan ha sina sedvänjor, och kultur, utan att låtsas-thai nere i Bangkok, hinner med att sabotera alltför mycket.

Bangkok-thai är för upptagna med att stjäla landets tillgångar, och hinner inte titta vare sig bakåt, åt sidorna, eller framåt... Jag tycker själv att det är kanonkul, att se dessa foton på alla dessa olika folk som finns här. Det är ju inte många turister som ens vet om mångfalden bland människorna här....

Idag när jag sitter och skriver detta, så är det torsdag den 26 oktober, och den gamle döde kungen har nu i 1 år "stått i ladan", och väntat på dagens kremering. Chaiyaphum stängdes av helt från ”rödljusen vid infarten och runt om, så hela centrum blev helt fordonsfritt.

Jag försökte med Sir One ta oss in där i centrum, men vi blev inte insläppta av polisen, ty vi hade inte svarta kläder och svarta skor på oss. Och visst jag förstår detta, men tyvärr så orkade vi inte åka hem och byta om.. Så vi sket i att kolla in läget. Tänkte att det kunde vara kul att se om det var mycket hysteri, gråt och slitande i håret, av all sorg över kungens bortgång...



Men vad jag kunde se och kolla, var att det var inte alls speciellt hysteriskt i alla fall utanför centrum. Vi såg mängder av dessa matstånd å gatorna, där scouterna delade ut gratis mat till ALLA människor. Kanske kungen bjöd på detta, eller så var det Chaiyaphum stad som bjöd på gratis mat, för att hedra kungen...

Vi avslutade dagen jag och Sir One på Siam River, och delade en måltid bestående av griskött och ris och vatten för min del, får ju inte, eller vill inte, dricka varken öl eller brännvin nu dagen innan imorgon bitti, när jag skall kolla mitt blod... Maten var dock kanongod, och vi sade strax bye bye, och så lovade vi att ses nästa gång!!!

I morgon så kommer troligtvis allting att vara öppet igen, och det återgår igen till det normala vardagslivet igen. T.om. soporna sket dom i att tömma idag p.gr.a. denna kremering långt nere i Bangkok.... Skall också sägas att TV-programmen är värdelösa hela dagen, och hela kvällen, och natten här. Bara parader, trist musik, och soldater i uniform, och gråtande kvinnor i TV-rutan precis hela tiden.... Hua va trist!!

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMXXIX, Thailand

26 oktober 2017

90, 2 kilo – 88,9 kilo (32 km) 1 timme 50 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,040 (uppåt)



En hund utan tänder,

attackerar ändå sitt ben.

Idag torsdag, så blir det jobbigt att skriva ihop ett kapitel, tiden räcker bara inte till för mig alls.Jag brukar ju normalt sett skötta morgondagens kapitel under dagen före, på eftermiddagen kanske kvällen. Men nu har jag fått en gammal go bekant på besök här i paradiset på jorden, alltså mitt egna lilla paradis. Och det är Sir One, som ni känner igen ifrån tidigare tider på olika thai-forum.

En ytterligt trevlig kille som efter diverse uppstarts-problem, nu i alla fall närmar sig sin pensionering, och kanske rent av bosättande här i Thailand. Det är dock svårt att veta, en hel del människor har ju bott hela sina liv hemma i Sverige i sitt skyddade liv, och de klarar bara inte av att bryta med ”storebror” och ”moder Svea”, Men Sir One är en bestämd kille och en intelligent sälle, som vet vad han än gör, nog kommer han att fixa detta till det bästa för sin egna situation..

Vi startade dagen med att jag hämtade honom på det numera berömda Siam River Resort. Han fick åka baktill på motorbiken till Bens Bar, och sedan så käkade vi båda Pork rib, vilket smakade grandiost som vanligt. Vi stack sedan hem till Yongan, så hon fick möta honom igen, vi har ju setts allihopa, vid ett flertal tillfällen, så det blev ett kul möte för Yongan vet jag...

Efter att vi spenderat lite tid hemma, med bland annat grann-besök in till Håkan för presentation, så stack vi igen ned till Chaiyaphum med motorbiken. Vi åkte ned till Night-bazar eller skall man kalla den natt-marknaden. Jag fick Sir One att käka en av mina absoluta favoriter, alltså de där gris-bitarna som sitter uppstuckna på en liten pinne, som dom grillar på plats.

Man får ju inlagda gurkor i sockerlag, normalt sett kanongott, men denna gång så sket jag i att äta eländet. Killen som tagit över denna matverksamhet, fick ta över den efter sin mormor, som stått där i många herrans år, och skapat sig ett namn där. Nu efter styvt 2 år, så kunde dåren inte hålla sig längre, utan naturligtvis saboterade han den inlagda gurkan.



Nu plötsligt ifrån att ha varit en liten skål med sockerinlagd gurka som man älskade, ihop med köttet, peanuts-smöret, och knåde-riset, så fick man en liten skål med mindre än hälften gurka, som ersatts med lök av 2 sorter, samt nedhackad chille. Nu var smaken lite söt, men mest bitter och kryddstark, så jag ställde undan innehållet på bordet, det smakade vedervärdigt äckligt, om man jämför med vad som varit innan...

Vi promenerade sedan omkring och kollade in kläder, mat, och den kvinnliga fägringen.. Efter en liten runda, så traskade vi ned till Bens Bar, som ligger bara 30 meter ifrån ingången på natt-marknaden. De blev så klart glada att se oss igen för andra gången, denna onsdag i månaden oktober...

Jag köpte faktiskt dagen till ära en baccardi-coke och den smakade himmelskt. Vi satt där och pratade under runt 2 timmar och hade trevligt. Jag körde sedan hem och lämnade Sir One, han ville helst ta sig en  promenad ned till Siam River, så vi skiljdes åt på plats. Men vi ses imorgon torsdag igen för nya äventyr....

Idag blir väl en pisse-tråkig dag att genomlida, allt skall ju tydligen vara stängt, och jag bara bävar för att man skall få uppleva en massa konstiga gråt-scener och hysteriska människor, som eggentligen skall ramla in i någon typ av koma, kanske hysteri, och ett ylande gråtande, under dagen idag när dom kremerar det års-gamla liket efter den gamle kungen. Men som tur är så kommer det en dag imorgon också att se fram emot, för de flesta av oss...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMXXVIII, Thailand

25 oktober 2017

89,4 kilo – 88,3 kilo (35 km) 2 timmar 27 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,038 (nedåt)



En hund utan tänder,

attackerar ändå sitt ben..

Jag har ju nu allt sedan jag kom hit i juli månad 2008, skrivit nästan så gott som på en daglig basis ett kapitel, och idag så publicerar jag kapitel nummer; 3.028, alltså 3.028 dagars skrivande om min lilla värld här i Thailand. Man skall ju vara helt på det klara, med att Thailand är ett mångfacetterat land.

Ja det är ett bra mycket mer nyanserat, och därför mångfacetterat land än Sverige någonsin kan bli. Vi har varit det i gamla tider, men nu i  Sverige sedan industrialiseringen, så har det dött ut nästan fullständigt. Att vi kan visa upp några gamla soldat-torp, eller några gamla stations-hus, gör oss inte mer varierade.

Att vi har några skåningar i söder, några göteborgare som är mer norska än svenska, gör oss inte mer varierade. Att vi har ett gäng stockholmare, som gör allt för att verka vara internationella, visar mest bara på dålig smak, eller att vi har norrlänningar som knappt säger ett ord, eller att vi har landets mest exotiska befolkning i våra samer (lappar) räcker bara inte till....

Några sletna zigenare, några importerade Afrika-gubbar gör oss inte heller speciellt varierade, nog mest ett lapptäcke ser det ut som kulturmässigt. Ett lånat och numera belånat lapptäcke...





Titta på Thailand, detta enorma land, ganska likt Sverige i landyta, men där stannar jämförelsen. På denna landyta, så finns det ett otal antal minoriteter boendes. Från långa halsar uppe i norr, laotiska folkslag i isaan, Fusk-thai i Bangkok, som nog är importerade typer synes det mig som. Och dvärgfolk i djungeln i väster ned till södra delens folk, som är ett mixmasch av en massa olika människor ifrån sydostasien.





Titta på ovan foton, det bor faktiskt rent negroida folkslag i Thailand fortfarande. Dom är inte många, ty dom har jagats för prispengar av de rika i sydostasien, och för deras höga nöjes skull, men fortfarande lär det finnas grupper på totalt kanske 300-500 st individer...





Maniq-folket ovan anses av många forskare vara det folkslag som kom först till Thailand eller syostasien ifrån Afrika. De lever fortfarande i djungeln i söder, som vetter emot Malaysia och även Burma.. Det är väl mest en tidsfråga innan dom har assimilerats upp fullständigt i Thailand.


Man ser, i alla fall här i Isaan, hur enormt snabbt och effektivt dom blir svart-bruna i solen om dom inte skyddar sig. Man ser direkt hur nära dom egentligen står Afrikas befolkningar, och det råder ingen tvekan om varifrån vi människor utvandrade för runt 70.000 år sedan....

En del thai har de mest fruktansvärt vita kropps-delar man kan se på en människa, när dom inte solar sig, utan håller sig inne, eller har fullständig klädsel på sig, hela tiden år ut och år in. Jag själv finner det ganska motbjudande, att se denna vackra människo-ras, förstöra sig fullständigt med whitening-kemikalier och sitt pudrande, och sina tråkiga heltäckande kläder.



Men smaken är ju som bekant som baken, och folk där uppe i norr gillar ju sina långa halsar, andra thai dom gillar att klä ut sina barn, så dom mest liknar prostituerade damer, trots att barnen bara kan vara runt kanske 7-8 år upp till kanske 12-13 år, inte mer. Ju mer målade dom är, och liknar sällskapsdamer, ju bättre ser det tydligen ut.



Männen eller pojkarna i detta landet, behöver inte befatta sig med att bli mascara-belagda, eller målade på det sättet, de kan bevara sin allvarliga ”värdighet”, precis som vanligt.. Men musik, dans, trummor, och brännvin, ihop med skrän och enorma högtalare, med ett ofattbart oväsen, kännetecknar denna thailändska kultur.

Så om det är en kvalitativ kultur, en kanske mer värdefull kultur än vår egna hemma i Sverige vet jag inte, men PK gänget hemma tycker väl precis som vanligt, att allt svenskt är värdelöst, och allt främmande är bra och exotiskt, antar jag!! Jag själv lever mitt liv i allt detta, men snälla tro inte att det jag beskriver gäller hela Thailand, det gäller bara min lilla del av Thailand....

Det var därför som jag i några få ord i detta kapitel bara ville nämna för Er att Thailand är otroligt variationsrikt, ja lika varierande som det är kulturellt sterilt, och fastnat fullständigt i gamla hjulspår, där allt thailändskt är det allena rådande på detta jordklot....



Men å andra sidan så är ju vi falanger verkligen fast i samma gamla hjulspår också. Alltså i vår egna "syn" på Thailand och dess folk, en syn som resebyråerna erbjuder oss, och som vi oftast sväljer med hull och hår, och det visas med sista bilden av en thai som ser ut som man "skall göra" tydligen... Alltså leende, ser snygg ut med västerländska ansiktsdrag med normal storlek på kroppen.....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMXXVII, Thailand

24 oktober 2017

89,5 kilo – 88,7 kilo (38 km) 2 timmar 8 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,044 (nedåt)



Du skall inte ta åt dig,

 av vad en dåre gör!!

Forts. från förra kapitlet.... Till slut så drog vi iväg, och jag hade avtalat med York att träffas på big C inom 20 minuter, vilket jag antog att resan hem skulle ta... Jag berättade för Yongan att genvägen som var kortast hem, styvt 11 km lång, var helt översvämmad, ty jag och Håkan hade plaskat där förra veckan, och klarat oss på ett hårstrå med cyklarna, motorbiksen skulle vi aldrig ha klarat.

Så jag berättade för Yongyut att ”vi tar den andra genvägen genom skogen, den är ju bara 2 km längre (13 km), så det skall ju vara bra då den inte var översvämmad alls förra veckan”... OK sade hon, lets go..... och jag körde iväg, och sedan rakt ut i skogen... Allt gick bra i runt 3 km faktiskt, då började de första vattenpölarna dyka upp, lite misstänksam, så körde jag vidare..

Och plötsligt framför oss tornade det upp sig forsande vatten på 3 fronter... Jag kunde köra utan att vi behövde stiga av motorbiken de 2 första forsarna faktiskt, gott tänkte jag, detta är ju en barnlek... Jag menar, varför skall man vara så jäkla tuff så fort allt verkar bra och enkelt, man får ju alltid lida för detta i ett senare skede ändå, sånt e ju livet......

Vid 3:e forsande hindret, så hade vägen rasar fullständigt, och det låg sådana där tunga 50 kilos sandsäckar mitt i forsen, så man kunde med stor försiktighet ta sig fram gående, om man släpade på en vanlig cykel... Men hur fasen göra med en tung tung motorbike?? Jag stod där, Yongan yrade frenetiskt ”vänd om, vänd om, vänd om”...

Just de orden ingår ju kanske inte i mitt vokabulär, och ytterligt många nya goa vägar hade fortfarande legat oupptäckta, om jag hade gett upp så lätt, och bara vänt om... Jag stegade ytterligt försiktigt ut i vattenforsen med motorbiken, och bad Yongan hålla sig undan, om detta gick åt helvete.

Men hon envetnades med att gå med bakom mig, och hålla hon också i motorbiken. Hon var så rädd, så hennes krampaktiga hållande i motorbiken gjorde det nästan omöjligt för mig att ta mig framåt. Till slut så fick jag stanna mitt i forsen, och säga till henne att gå iväg och släppa taget, annars skulle det gå åt helvete.

Ja det blev då mycket enklare, och jag lyckades centimeter per centimeter ta mig sakta framåt, gasade lite grand, hasade biken sakta sakta... och ta mig sjutton, plötsligt stod jag på torra land 20 meter bort med motorbiken i hand och andan i halsen... Yongan stod där som en blekt katt, och var stor-irriterad, blöt upp till armhålorna av allt vatten....



Vi satte oss på motorbiken, då Yongan satt där bakom mig, och säger att folk som hade tittat på mig och min kamp med motorbiken i forsen, hade sagt att det kommer mer vatten längre fram.. Ja tyckte jag, värre än så här kan det inte bli i alla fall, men inom mig, så visste jag att värre än så här kan det bli hur lätt som helst... Men vända om NU, nä nä nä, glöm det....

Vi körde på i nästan 2 kilometer, och var kanske 400 meter ifrån att komma ut ifrån denna genväg, och alla risfälten, då jäklar framför oss, så var där ett forsande inferno av vatten... Jag tittade på högersidan av vägen, och där stupade det rätt ned, kanske 3 meter ner på risfältet nedanför, och jag bara tänkte,,, skall vi verkligen behöva vända om????

Jag stod där, bad Yongan var tyst i 5 sekunder, och kikade och funderade. Jag gick lite närmare, och ser framför mig, att på vänstersidan där vattnet kom ifrån, där var det faktiskt inte alls så himla djupt vatten, och där ta mig sjutton kunde jag se asfalten fortfarande ligga kvar!! Övergången var nu runt 15 meter bred tror jag.

Jag kunde inte se hela vägen, så jag fick ställa motorbiken, och började så sakta att ta mig över fot per fot, och gick sakta sakta, och kunde faktiskt hitta asfalt nästan hela vägen över... Jag knatade tillbaka, hämtade motorbiken och Yongan, och så vandrade vi sakta, och extremt försiktigt över. Strömmen av det forsande vattnet var så svår, så att ett barn omöjligt skulle kunna ta sig över lätt i vikten som dom är..

Ty det skall sägas med en gång, hade jag tappat motorbiken, så hade den farit av vägen åt höger och nedför stupen ned på risfältet, och varit till pinnved bara... Och det är ju inte direkt dröm-scenariet runt 1 mil hemifrån. Ja ni vet promenera hemåt pisseblöta i 35 graders hetta...

Allting gick bra, vi kom över och vi kunde fortsätta, och vi kunde sedan åka raka vägen hemåt. Tidsmässigt så var detta en katastrof, och stackars York fick sitta och vänta nästan 40 minuter, tack vare denna oturen med översvämmade vägar i Isaan.... Men vi sågs på Big C, och han var glad ändå, och vi kunde avhandla det sista skvallret under muntra former som vanligt....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMXXVI, Thailand

23 oktober 2017

90,0 kilo –89,1 kilo (35 km) 2 timmar 1 minut

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,064 (uppåt)



En regelbunden gäst,

blir till en börda!!

Idag så blev det återigen en go dag i mitt liv skall sägas. Kanske inte säger så mycket för Er där hemma, som är fyllda av Era egna liv, men för mig, så var det faktiskt kul. Men låt mig ta dagen ifrån början då... Jag startade med Håkan kl. 07.15 med att cykla 25 km under styvt 94 minuter....

Vädret är ju rent av kanongott så tidigt, och friskt är det också... Luften är så ren, så om jag hade haft en kamera att fota med, så hade nog korten blivit hel-lyckade tror jag... När jag kom tillbaka runt 1 kilo lättare på vågen, så skulle grannen Håkan med fru ta med sig Namkaeng till Theprasit och bada, på vattenlandet där..

Namkaeng gillar ju att komma ut lite grand härifrån, och att komma dit är ju kanonroligt för ungarna. Finns ju lite att göra där, och 3 stora bassänger finns det att bada i, lite beroende på hur gammal du är, och hur duktig på att simma du är. Själva simkunskapen här i Thailand är ju inget man tar på fullt allvar, och det är YTTERLIGT många som inte kan simma skall ni veta...



Vi fick snart in foton ifrån dom, de ville väl ”läska” oss och tycka att de hade det gott och vi trist, Visst det skall erkännas, nästa gång kanske vi rentav åker med dom och badar, så gott såg det ut, ja ni kan ju själva kolla in fotona... Maten är ju lite dyr där, men va sjutton, så ofta åker man ju inte dit, så spelar inte så stor roll...



Namkaeng fick ju då "leka" med deras unge, som jag döpt till DNA, hennes namn låter ungefär som DNA, så det fick bli det...Under tiden som dom stack iväg på det roliga äventyret, så fick Yongyut ett telefonsamtal ifrån Yutin (f.d. spritmagistern), han berättade att Whitney (hunden alltså), hunden som fanns här redan när jag kom hit 2008, och som nu är 13-14 år gammal. Yongan berättade att Whitney hade ”animal inside”...

Detta skulle väl betyda då antar jag, att vovven hade parasiter, plus att den hade sår ”water yellow coming out”, ja det är Yongans sätt att beskriva sår som ”varat” sig!!! Vi stack ner med motorbiken till Chaiyaphum, och ”dog-clinic”, som Yongan kallar det. Hon köpte 3 olika mediciner för ändamålet. Kostade 190 baht totalt... (SEK; 50:- )..

Vi stack sedan ner till ”byn” där Banloo och Yutin bor i, och räckte över medicinen. Vi tittade på Whitney, och det skall sägas med en gång. Denna fordom så goa och starka honhund, låg nu som en ytterligt blek kopia av en hund. Den var rena rama benranglet, där revben och knotor lyste igenom huden på vovven.

Hon låg på sidan, och rörde inte en fena, andades tungt, och när Yutin lyften på hennes ben, för att visa de varade såren på benen,så rörde sig inte hunden alls, och benen var fullständigt slappa... Hunden ville inte ens dricka vatten, och hur få in medicin i den hunden förstår jag bara inte...

Enligt mig, så hade det mest humana varit att avsluta livet för Whitney just där på plats... Men thai är alldeles för fega för ett sådant beslut, och gömmer sig bakom buddismen för att slippa. Hunden förtjänade att få en ”spruta”, men enligt York som är expert på hundar, så har inte ens veterinärerna här några giftsprutor, och de ger inte giftsprutor här i Thailand enligt honom....

Ja detta förvånar mig inte alls, när man ser hur thai sköter allt annat i detta gudsförgätna land... Jag föreslog i alla fall att ta livet av hunden, men både Yongan, syster Banloo, som svåger Yutin, tittade nästan förskräckt på mig... De föredrog att hunden skulle lida och plågas tills döden kom som en befriare, för då slapp dom ”stå till svars” i nästa liv..... Forts. Nästa kapitel........

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMXXV, Thailand

22 oktober 2017

89,6 kilo – 88,6 kilo (25 km) 1 timme 24 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,061 (nedåt)



Angående utseende;

Om hjärtat finns på plats,

så finns ock skönheten!!

Yongan kom också igår kväll fram till mig, och höll denna frukt eller vad det är för nåt, i handen... jag frågade vad det var, såg ju ut som en Guave mest tyckte okunnige jag!!! Jag fick inget svar ifrån henne, så det får inte ni heller... Kanske senare i kapitlet.... Jag gick och lurade på detta länge, försökte till och med att googla, men ingenting kom fram, vad skulle man googla på ”grön-gul frukt i Thailand, ja det gjorde ingen glad i alla fall...

Men allting verkar växa här i detta varma landet med en farlig fart. Ja allting förutom människorna. Dom är små skall sägas, och på många by-bor här där jag bor i alla fall, så är det faktiskt lite dvärg-varning skall sägas, så små är dom. Så om frukt-träd och djur växer sig stora, varför gör inte människorna det då...?

Ja det måste väl bero på det som vi pratat om så mycket innan. Deras intag av protein är under all kritik dåligt, så ingenting kan väl växa i en sådan miljö, därav deras längd på kroppen då!! Men kul att se denna ”nyhet” inom växtriket. Jag kollade om det verkligen var en nyhet här på gatan...

Yongyut hade aldrig i sitt liv sett en sådan stor variant förut, NongNing alltså Håkans fru, Yongans gamla kompis, hade heller aldrig sett någon sådan förut, och sedan det stora provet. Jag stegade över till Dan, amisens hus, och pratade med hans fru, alltså skol-läraren Amphorn... Hon hade ALDRIG i hela sitt liv sett en sådan Manao (lime) förut, hon höll i den och skrattade, och sade att hon inte ens kunde se på utseendet att det var en Manao (lime)...

Behovet av alla dessa pick up här i Thailand. Ja ni alla har ju sett antalet pick up här. I Isaan här där jag bor, så känns det som om precis alla har en sådan bil. När jag frågade Yongyut om vilken som var hennes drömbil, så genast, så ville hon ha en Pick up... Bra att köra saker med menade hon på.



Jag har ju nu under 9 års tid sett vad köra ”saker”, kan vara. Visst kör man rissäckar, man kör cement-säckar, man kör precis allting, men mestadels och oftast, så verkar det som om man föredrar att transportera folk på flaket på alla dessa miljontals pick ups...

Om någon tror att det finns lagar som efterlevs i Thailand, så glöm det bara.. Lagarna i den thailändska lagboken är mest ”glitterverk”,,, Det tror jag är mer ett sätt att kunna visa omvärlden hur civiliserad man är i detta konstiga underutvecklade land. Ingen här dock bryr sig ett skit om lagar. Folk är fullständigt okunniga om dom, och polisen bryr sig inte ett smack om att dom efterlevs eller inte.

Så landet här är egentligen rena rama vilda västern, och inget annat. Den inhemska kulturen, och levnadssättet som thailändarna har utvecklat, står över lagarna, och detta ”fria” folk skall ha rätt att göra vad dom vill. Så små barn kör ute i trafiken både mopeder och bilar.

Körkortslösa vuxna kör ute i trafiken, både motorbikes som bilar. Ingen reparerar sina bilar eller sina fordon alls, förutom när dom absolut måste göra det. Så deras fordon är i sak egentligen livsfarliga vapen i händerna på fullständigt okunniga människor och barn... DETTA  är vad vi falanger delar trafiken med här i Thailand...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMXXIV, Thailand

21 oktober 2017

89,6 kilo – 88,4 kilo (45 km) 2 timmar 33 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,065 (nedåt)



Inte varje hjärta som skrattar är glatt!!

Yongan kom in till mig igår kväll till kontoret, ytterligt glad och uppspelt. Hon hade nu ordentligt tittat igenom alla papper och kvitton, som hennes pappa hade betalat under åren gällande marken. Och det var frustrerande för mig, men glädjande för Yongyut. Jag antar att thai är glada i alla lägen, bara saker kommer upp till ytan, och bryr sig inte varför dom legat gömda så länge..

Jo dokumenten var alltså överförda till Yongyuts namn (igen), detta gjordes som sagt var 2010 redan, ingen har sagt ett skit till Yongyut... Det visade sig då att de 65 rai (91.000 m2) var först nere i 25 rai (35.000 m2) nu häromdagen... Sedan så var det plötsligt uppe i 63 rai (88.000 m2), och igår jublande glad, så rusade Yongan in på kontoret i går kväll, och ropade glatt ”teerak, I have, look look look, 25 rai and 63 rai, I have padsippad rai (88 rai =123.000 m2)....

Jäklar Yongan, du kan ju sälja mark till typ 88 stora tomter för folk att bygga falang-hus på, och bli mångmiljonär på köpet.... - "Oh you not understand, I never sell, I have land to make rice, and oi, (sockerör), and mannsappalang, and fruit… Ja hon rabblande upp så jag kan inte komma ihåg hälften….



Ja men försökte jag.... "du har 123.000 m2, sälj hälften, ha halva bekymret, och fortfarande så kan du odla mat och vad du vill, och ha banken fylld av stålar resten av livet.... Och sedan briserade nästa bomb, och återigen en positiv bomb..... ”Land shall be MY land, no more Thailands land”..

Aha tänkte jag, skall dom verkligen förvandla den marken till mark som Yongan har från arrendemark till att äga i eget namn, alltså riktigt äga, och inte bara arrendera som hon haft det nu i 25 år? Låter ganska otroligt, men det vore ju kanon. Men som ni alla vet, ingenting existerar i detta konstiga land, förrän allt är klart...

Allting kan, och kommer att, förändras åt alla håll och kanter..... Men jag håller tummarna för Yongyut, så allt löser sig inför hennes egna ålderdom. Hon har nu börjar planera för att hennes bror om 15 år skall bygga hus på marken, och bosätta sig där uppe, och kan då få bruka jorden som Yongan äger...

Och hennes syster Alaam vill också tillbaka till sina rötter. Ja Yongan kan övertyga folk den damen, skulle nog ha varit en bra säljare tror jag. Tänk bosätta sig där uppe i den ödemarken, långt ifrån precis allting utom ormar och vildsvin..... Ja jag skulle aldrig i mitt liv kunna bo där i alla fall....



Igår så träffade jag, Lasse S. boendes i Phuket, men hans fru är härifrån, så honom har vi lärt känna under de sista 9 åren. Vi träffade ju, och bodde hos honom 2013 i januari, då vid vår resa ned till Phuket och Khao Lak... Vi käkade i alla fall god mat på Bens bar, som vanligt blev det trevligt...

Håkan kom också ned, och vi käkade steak moo, steak nötbiff, och Håkan nöp en pizza i hastigheten. Vi fick avhandlat fruar, politik, invandring, och dåligt vin, så alla var nöjda och glada efter den sista och 4:e Irish coffee vi fick i oss..... Något smålullig på motorbiken hämtandes Namkaeng från skolan, åkte jag hemåt vid 16;tiden och dagen blev lyckad, förutom att cykel-turen blev inställd, och herr Ågren blev ganska framträdande...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMXXIII, Thailand

20 oktober 2017

89,1 kilo – (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,078 (uppåt)



Ingen vet vad morgondagen kan ge.....

”Tänk om man vart Triss-milionär tidigare i livet, ja då hade man ju kunnat bosätta sig här i Thailand tidigare i livet. Men vid närmare eftertanke, hade det varit så himla lyckat egentligen? Jag menar, en normalt funtad gentleman har ju i sitt liv hemma i västerland ett vettigt arbete, och kanske en vettig hobby att tillgå, som ihop med familjen ger en riktigt god livskvalitet genom åren...

Jag talar om mig nu, Er andra får ni själva sätta in i detta, och se om det är detsamma för Er.... Men att hamna nere i detta landet som 25 åring, eller kanske 30:åring, är ju under all kritik värdelöst för min del i alla fall.... Att sitta så jäkla passivt i en tillvaro som man gör här i Thailand, ja det fungerar bara inte för en normal människa, när man är yngre.

I så fall, så skulle det väl fungera bra om man hade en sysselsättning eller ett vettigt arbete, men för de flesta av oss, så är detta liv såpass passivt, så man som människa nog faller ner i en "smet" av overksamhet....

Jag ser tillbaka på mitt liv, och inte fan skulle jag vilja byta ut mitt liv inom mitt arnete och karriär, eller mitt liv inom fotbollen, mot denna tillvaron, där man i stort sett inte gör ett skit på dagarna? Jag skulle bli topp tunnor rastlös, och må jävligt illa faktiskt... Ja kanske i det läget, som då spriten brukar komma in i folks liv??



Nä jag tror, NEJ jag är övertygad om, att min magkänsla i detta är helt riktig, man skall immigrera vid den ålder som jag gjorde, INTE innan 55 års åldern.. Ty vid denna åldern och äldre, så har man levt sitt liv, i alla fall större delen av sitt liv, och är då oftast fullt beredd att slappna av, och mer dega omkring, och låta sig nöja med lite halvhjärtade hobbies, och ett i övrigt ganska lugnt tempo...

Ja vad gött det kändes nu att ventilera detta lite grand, ty jag har haft tankarna, där jag funderat på i termer som; ”tänk va härligt det varit om jag hade flyttat ner när jag var 35 år i ålder istället, då hade jag ju haft hela livet att leva här och må bra”......

Men vid närmare eftertanke, som jag ju skrev ovan, så blir nog detta livet jag har nu, för en yngre människa, rena rama receptet för alkoholism, depression i förlängningen, och för självmord tror jag... Men ändå för en människa i "rätt" ålder, en helt fantastisk upplevelse, och ett grymt gott liv, där man bara mår bra själsligt och inte ens vill titta bakåt mer mot Sverige och det gamla livet.... Man behöver inte tycka illa om nåt i sitt tidigare liv, men man bara mår så bra "just nu" i sitt liv här i Thailand...

I dag så kom det en ny box ifrån O Leary´s. Håkan beställde lite goa prylar i matväg därifrån, och han frågade om jag ville haka på. Så klart sade jag, och beställde 2 st Räkost i tuber, samt 3 st utav deras kanongoda Rågbröd... Härligt, nu har jag bröd ett bra tag framåt.. Ja till julen så får nästa stora beställning gå av stapeln, usch det blir dyrt det..

Yongan stack idag onsdag den 18 oktober upp till Nong Bua Daeng igen. Hon skulle alltså upp återigen, för att få till det med ”sin” mark där uppe, som ju stått hela tiden i hennes döda pappas namn. Hon ringde mig igen nu efter lunch, och berättade att hennes pappa hade skrivit över marken på henne redan år 2553, vilket för oss alltså är 2010, alltså för 7 hela år sedan.



Där springer alltså Yongan benen av sig för att bringa ordning i det hela under mer än ett helt år. Ingen fan i detta landet, eller ens hennes egna pappa, kan ens orka bry sig så mycket så de kan berätta att ”allt klart – marken är åter din nu”.... Det är ju för fasen hennes mark redan från början ju..

Jäkla konstiga människor här må jag säga, dessutom så handlade hon denna arrendemark ifrån bonnen som hade den innan henne, och betalade där runt 200.000 baht för 20 år sedan, och fick 65 rai nånting tror jag det var. NU visade det sig, när Yongan hittade pappren och dokumenten, att hon är nere i otroligt konstiga 25 rai. Alltså från;  104.000 m2 mark ned till halvfesiga; 40.000 m2.

Men nu skulle hon träffa "Pojai Ban" (byhövdingen) i alla fall, och kunna få honom att skriva under de sista pappren, vi skall bara se hur mycket det fanskapet vill roffa åt sig från Yongan (och mig).... Dessa svin lever ju på att sno åt sig pengar från hela byn.. Det är alltså en utseed ”ledare” i byn, som då får alla rättigheter att göra vad han vill, eller rättare sgt rätt att neka att göra vad han vill.. ja vi får se...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMXXII, Thailand

19 oktober 2017

89.8 kilo – 88,1 kilo (35 km) 2 timmar 7 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,072 (uppåt)



I takt med med att jag blir gammal,

så har jag lagt märke till en sak I alla fall.

Och det är att göra alla nöjda är stört omöjligt,

men att göra alla skit-sura, är bara så himla lätt!!!

För att avsluta pratet om ekonomin i förra kapitlet, så kan jag meddela att jag fått en bokning till. En stor låda till Thailand, och halva rummet där uppe, blir betalt på den lilla bokningen, härliga tider.... Och sedan på det, containern till Israel. Så jag kan med mina pengar denna månaden betala 50.000 baht för rummet på övervåningen, betala taket i Nong Bua Daeng som ju var 4.000 baht, betala toastolen för 4.000 baht plus lägga lite på besparingar.....

Detta med att dricka brännvin, ja jag har ju för egen del i stort sett helt och hållet slutat med att dricka grogg eller snaps. Jag skall ju dricka väldigt begränsat, och skall man ta den friheten ifrån mig att kunna dricka vad man vill, ja då kan det lika gärna kvitta känner jag, så himla noga är det faktiskt inte.

Själv numera då, så dricker jag gärna 1 glass rött vin, äckligt som fan medger jag, men jag mår 100 gånger bättre både vad det gäller ”Ågren”, som det kroppsliga.... Så för att ingen skall känna sig lite stött i kanten av det som jag skriver, så kommer här en äkta Göteborgs-vits...

Kålle brukade gå sin stamkrog varje fredags eftermiddag, för att ta sig en rejäl snaps. Han satt ensam vid sitt stambord som han alltid gjorde varje fredag. En fredag fick han syn på en annan gubbe som satt ensam vid ett annat bord, och detta fortsatte flera veckor i följd.

En fredag tänkte Kålle att han skulle kolla om den andre ensamme gubben inte ville komma över och sätta sig vid Kålles bord, så han gick fram presenterade sig och la fram sitt förslag. Gubben som hette Osborn tyckte det var en kanon ide, och flyttade över till Kålles bord.



Varje fredag eftermiddag träffades dom, tog var sin snaps, och sa hej, å drog hemåt. Det gick flera månader, och dom träffades som vanligt för sin goa snaps, och snackade lite om livet, fotboll, och vädret.

Men en fredag var Kålle själv, men beställde ändå in 2 snapsar. Bartendern blev nyfiken och frågade var Osborn var, då sa Kålle att Osborn låg på sjukhuset, men att dom hade kommit överens om att Kålle skulle fortsätta gå till krogen på fredagar, och ta Osborns snaps också, allt för att det skulle kännas bra för dom båda.

En fredag när Kålle kom in, så var han väldigt ledsen för Osborn hade dött, men som överenskommelsen var, så tog att 2 snapsar för både honom och Osborn. Detta pågick i flera månader, men så en fredag beställde Kålle bara in 1 snaps, och då blev ju bartendern lite fundersam, och frågade vad som hänt.

Å inget särskilt, men jag har gått med i länkarna, fast det skall ju inte Osborn lida för. !!!

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMXXI, Thailand

18 oktober 2017

89,9 kilo – 89,1 kilo (24 km) 1 timma 40 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,061 (nedåt)



Alla förhållanden är i grunden en maktkamp,

Och den som har makten,

Är också den som gillar den andre minst!!

Ja så här är läget nu här hemma. Som jag rapporterat om redan tidigare flera gånger, så är slutspurten nu inne, och det känns lite grand som om jag (vi) är inne på upploppet, vad det gäller alla dessa åtaganden och betalningar, innan vi kan börja spara, och slappna av i vårt liv...

I går fick vi över Mr Wood till oss, efter det att han gjort färdigt Håkans "Langnam" på sin utbyggnad. Langnam betyder hängrännor på thailändska... Och Mr Wood är ju byggherren, han är alltså samma kille som byggde till vår matsal på baksidan... Anledningen till att vi fick över han och hans gubbar, var att jag är så jäkla trött nu på, att vi har jätteproblem med vår toalett uppe på övervåningen där vi sover..

Det finns 2 stycken skit-tankar till dessa hus, en till varje toalett.... Vi som enda hus här i området, har bara 1 enda synlig brunn till en tank. Den andra har bygg-gubbarna skitit i när de byggde, och bara begravde hela eländet i cement. Vad som då händer är att vi har ytterligt svårt att spola där uppe, och det verkar inte fungera bra med avrinningen om man nu får kalla det så..

Om allting beror på att det är en billig skit-toalett där uppe, eller om det beror på överbelastning på den enda tank vi har, vet jag inte alls. Men en sak vet jag, och det var det jag ville kolla in igår. Jag ville att gubbarna skulle försöka lokalisera den andra tanken här, så allt skulle bli bra.

De jobbade på bra hela eftermiddagen igår, alltså 4 gubbar, och borrade bort platta efter platta som ju ligger så snyggt baktill på marken. Förstörelsen var totalt på 1 m2 yta, då jag bad dom att lugna sig lite grand... Jag tänkte som så här.. De kan hålla på där bak, och riva upp allting som vi har lagt därbak och gjort snyggt, alltså alla plattor, och ändå inte finna tanken.

Nä tänkte jag, vi köper en ny toalett istället för den billiga skiten vi har, och ser om vi med lite flyt kan få det att bli lite bättre, och vi kanske kan leva med lite sämre effekt där uppe när vi går på toan, och slippa att lägga mängder av pengar på att restaurera hela baksidan...



Jag tog Yongan med mig igår kväll måndag till Global House, vi valde ut en ny modern toalett för 3.990 baht (SEK; 1.000:-)..... Denna toalett kom i morse tisdag (16 september), och gubbarna hjälpte mig att montera in den snyggt och fint... Nu skall den stå till sig medans cement och klinkers torkar och blir starkt, så får vi se under morgondagen om det blir bättre, eller samma ”skit”....hahaha...

Så den m2 vi bröt upp där bak, plus lägga tillbaka nya men lite annorlunda klinkers, kostar oss 3.000 baht, installationen av den nya toan vet jag inte, om det ingår eller ej, vi får se.... Så nu har vi ett enda projekt kvar, och det är ju att bygga det där extra rummet uppe på andra våningen.

Det blir alltså 2 väggar, 1 fönster och ett tak... Vi hade fått ett pris tidigare från dessa gubbar på 100.000 baht. Jag bad dom att dra........ och visade min avsky... Detta var för runt 3 månader sedan. Nu var dom tillbaka igen, och jag passade på och frågade, om de ville räkna om, kanske kunde ge mig ett nytt pris....?

Javisst sade han, tog fram måttstock, kliade sig i huvudet, och låtsades antagligen som om att han aldrig gett oss något pris tidigare..... Han öste då ur sig... 50.000 baht,, alltså halva priset..... Bra sade jag... Kan vi starta nu sade han,, nej för fasen sade jag, har inga stålar nu, måste spara, men januari (mockula), blir det av, och du får jobbet....

Han såg ledsen ut vid beskedet om att jobbet blir först i januari. Jag bad Yongyut översätta, och säga till honom att; "falangen säger att man måste äta även framme i januari, så var glad för jobbet, se inte så himla saoo (ledsen) ut"....



Jag gick sedan in på mitt rum, och kom då på att jag ju har ett jobb nu i slutet oktober, alltså en container till Israel. Med förtjänsten på den, så kan jag faktiskt beställa detta rum som kostar 50.000 baht redan nu. Så jag stegade över till Mr Wood, och sade att han slipper vänta tills januari 2018, han kan komma hit och börja jobbet 4-5 november redan, då pengarna har kommit hit till mig i Thailand...

Jäklar va gött.... Allt fixat och klart och livet kan börja. Men att jag skulle få stanna i en ekonomisk ”nirvana” någon längre stund finns ju inte på denna jord. Yongan sade, - "glöm inte terak, vi make wall down, så you can sleep when old, and not go upstairs”....

Nä jäklar vi hade ju den saken också, kostnaden för den väggen blir nog inte mer än kanske 15.000 baht (SEK; 3.700:-), så det loser jag ekonomiskt på en eftermiddag förhoppningsvis, och sedan sager Yongan, “darling, not forget roof Nong Bua Daeng”.. Ja jäklar jag har ju glömt att bygga ett tak över deras gamla skräphus/hydda som hon ju är uppvuxen i, kostnad runt 4.000 baht. Men efter det...

Ja då skall det vara klart och vi kan börja leva.. Jag undrar vad som kommer att dyka upp,,, En resa till Sverige kanske, en resa ned till kusten i Thailand, lite semester kanske...... En ny motorbike kanske..... Ja listan verkar oändlig, ja allt verkar oändligt, förutom min ålder  och min livslängd möjligtvis.........

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMXX (3.020), Thailand

17 oktober 2017

89,4 kilo – 88,6 kilo (34 km) 2 timmar 1 minut

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,080 (uppåt)



Om du inte kan göra som du önskar,

gör då istället det som du kan!!

Nu börjar det så sakta gå upp ett Liljeholmen hos mig, i och med att vi närmar oss julen 2017. Nu måste man börja planera välderliga. Planera inte bara för sig själv, men planera för många andra. Ja vi skall ha vår julfest, precis som vanligt nere på Bens Bar är det tänkt förstås.

Och man söker ju göra festen lite bättre planerad för varje år, ja lära sig av sina misstag. T.ex. så har jag ju i tankarna hur vi skall göra med thai-damerna. Dessa gör ju sitt yttersta för att paja all tänkbar planering. Kanske inte på vilje och illa ment. Men de vägrar att låta sig fösas runt, och ta råd ifrån andra, och att ha en fest/party med regler hur det skall fungera, det försätter ju inte thai alls i någon positiv stämning precis.

Man kan inte bestämma över thai, de vägrar i stort sett att inlemma sig i något som en falang har bestämt... Så bara för att ta ett exempel. Där hade vi hela festen planerad som vanligt förra julen (2016).. Julbord för falangerna plus de thai-damer som vill ha den maten, PLUS att de kan beställa thaimat inne på restauranten...

Undertecknad som planerat denna grej tycker ju jag gjort en bra grej här, men av någon anledning, så gaddade alla thai-damerna ihop sig, sket i planeringen, och hör detta och häpna sedan storligen. De skickade ut ett gäng ”löpare”, och så handlade dom gatu-mat, vilket dom helt skamlöst tog med sig in på restauranten, och åt där ihop med oss falanger, som satt där med vår julmat.

Jag såg inte detta förrän det var försent, men jag blev jäkligt förbannad, mest på Yongyut.. Jag frågade henne varifrån dom fått maten? Hon berättade att de ”alla” tyckte att maten var för dyr inne på restauranten... Men snälla Yongan frågade jag; ”skäms du inte att ta in mat här, Bens Bar lever faktiskt på att göra mat och sälja sprit, de har hyra, hur fan skall de kunna betala hyra, när ni handlar mat ute på gatan”??



Hennes lakoniska svar, blev bara helt kortfattat innan hon avfärdade sin falang” falang dting dtong, not understand”..... Så med detta sagt, denna gång, så tänker jag i klartext skriva rent ut i inbjudan till falangerna, att om de tänker komma, så får dom hålla koll på sina tanter lite grand.

Och dessutom så skall vi tvinga thai-damerna att beställa mat bland d 3 thairätter får dom välja en, och priserna kommer inte att stå där alls. Jag menar dom betalar ju fasen inte själva, så varför bryr dom sig egentligen.... Så med detta så hoppas jag att det löser sig... Sedan så skall vi sedan försöka att kolla in vem som skall göra vad i matväg.

Ja jag gör ju vörtbrödet och fixar skinkan. Ingemar brukar vilja göra Janssons Frestelse, och Kongo-Kent lät ju trött på att göra köttbullarna, så antingen han eller så får vi delegera den sysslan, och maträtten till kanske Håkan,,,, Men det kommer att ge sig, och som vanligt kommer det att bli ett kanonfint julbord, med mycket gott där

Omsättningen på folk är inte speciellt stor till denna fest, de allra flesta tycker detta är kul att under några timmar, träffas på julafton nere på Bens Bar, äta gott, dricka gott, och ha goa tjöt med varandra.... Nya själar blir väl troligtvis i år; Claes G med Georgio, Anders O. Åke, Waeng Noi, plus en engelsman som heter Brian, men kallas Harry av någon anledning.. Alla har dom ju thai-fruar, så vi blir väl med alla runt 26 stycken tror jag i år, ja vi får se hur detta slutar...Men kanonkul skall det bli i alla fall..

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMXIX, Thailand

16 oktober 2017

88,5 kilo – 87,8 kilo (23 km) 1 timme 23 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,070 (nedåt)



Han som letar efter lätt arbete,

är trött till sängs..

What is what? Eller vi skulle väl säga; Vad är vad? Jo jag tänker på självklara saker som man kanske normalt sett inte snackar om. Jag har lagt märke till lite saker, inte mycket skall sägas, men låt oss ta upp detta lite grand. Jag måste få fråga Er läsare som är lite skarpare än vad jag själv är....

Varför i herrans namn säger man ALLTID när man får napp, när man är ute och fiskar; -”Det var en fin en”... eller kanske –”Oj va fin den är”... Och så himlar man med ögonen, och leendet är större än vad man trodde var möjligt. Man öser superlativer över denna fångade fisk, så man inte tror det är sant... Och det är rutinerade fiskare som speciellt håller på med detta...

OM man befann sig på en plats där man inte såg själva händelsen, utan enbart kunde höra den. Då skulle det vara helt omöjligt att avgöra om det gäller just det ni alla trodde, alltså fiskafänge.... eller om det handlade om att vi tittade på en baby!!! Alltså en människo-baby... Ja precis så är det.

Det finns minst 2 tillfällen när vi pratar utan att tänka oss för fullständigt, jag menar, vem sjutton ser skillnad på en speciell makrill från en annan, en sill från en annan, eller ens en baby från en annan. Dom ser alla lika ut, alltså antingen 3 kilo kött eller 1 kilo kött... och trots detta så står alla runt fisken eller babyn, och säger dessa konstiga saker, som att just den eller den fisken, eller just den eller den babyn, är så himla-krossande granner....



Hallå, hur står det till egentligen.... babyn skiter, äter, och gråter, fast i omvänd ordning. Dom är alla exakt likadana.... Fisken sprattlar, fräser, och luktar illa, och dom alla är exakt likadana, oavsett vad modern och mormodern säger till omgivningen, oavsett vad fiskaren säger till omgivningen... så är fisken svart/grön till färgen och strimmig, och babyn är vit-röd i ansiktet, och skrynkligt som sju svåra år, och blir inte människa förrän den når 8-10 månader i ålder...

I lördags så blev det en mysig dag på sitt sätt. Jag hade gjort Janssons Frestelse på inrådan och önskemål ifrån min polare Risto, finnen ni vet. En riktigt trevlig kille nu när han lugnat sig i sin relation med sin fru... Han har ju alltid varit himla go emot mig som ni vet, och alltid handlar med sig finsk Romkräm när han kommer hit till Thailand.

Alltså kaviar, deras motsvarighet till Kalles, eller skulle kanske säga Svennes, eftersom den ju är betydligt mer mjukare i smaken.. Han köpte 6 st tuber med romkräm a´ 40 baht styck, och 8 st konserver med finsk ansjovis, som också den är mycket bättre än den supergoa svenska motsvarigheten.

Deras ansjovis kostar runt 40 baht den också. Så det är väldigt mycket billigare i Finland vad det gällde dessa 2 saker, konstigt nog skall man säga.. ty alla dessa EURO-länder är verkligen inte billiga har jag hört... Så jag gjorde Janssons Frestelse idag. Och Håkan var också inbjuden.



Det visade sig då vid lunchtid i lördags, att Håkan hade fått en ”kråka i näsan” (förkyld alltså), och var helt försvagad, och kunde inte uppbringa mannakraft att äta lunch. Så´jag och Risto åt och vräkte i oss välderliga. Jag gav även Baoo, grannen rakt över gatan, jag gav Namkaeng, och jag gav till Yongyut. Och trots detta så hade jag super-mycket kvar i formen...

Soda kom sedan på eftermiddagen, då Yongan sagt till honom att det fanns falangmat, kanongo dessutom.. Han käkade en stor tallrik, och det dröjde väl runt 17 minuter, så hörde jag moppen starta på utsidan, och iväg for Soda, och handlade färdiglagad middagsmat i plastpåse på Yongyuts anmaning.

Som vanligt, man kan inte äta en falang-middag och sedan anse sig vara mätt, det måste till ris och lite grenar, och kvistar, och rötter som tillägg, innan dom är nöjda. Jag har nu nått den höjdpunkten i mitt liv, där jag är jävligt trött på deras satans ätande här i Thailand. Yongan gillar inte när jag predikar om detta, men jag sade igen;

”Det är bara fan vad ni käkar i detta landet, ingen har några pengar, men nog fan skall ni äta 3-4 middagar vareviga dag. Jag, denna falang, kommer inte mer att göra falangmat till Er thaiare, ty det blir jävligt dyrt med att först laga falangmat, och sedan thaimat på det.... Så gläd Er över Era maträtter, ty det är slut nu på falangmat, restauranten har stängt”.....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMXVII, Thailand

15 oktober 2017

89,7 kilo – 88,2 kilo (41 km) 2 timmar 29 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,074 (nedåt)



Det som de gamla tuggar,

spottar de yngre ut!!

En simpel fråga? Varför är det så himla svårt att hålla sams i en relation. OK att det ibland blir lite fnurror på tråden, det är ju som att salta maten bara, en ingrediens som bara piffar upp förhållandet, tycker jag. Men allt detta eviga tjöt, detta eviga gnatande, och allt detta att lägga sig i varandras liv, vad håller folk på med egentligen?.

Jag har alltid förundrats över hur vuxna människor, BÅDE män som kvinnor, i sina relationer/förhållanden, söker att få kontroll av nåt slag på den andre. Har man olika åsikter om saker och ting, så är det en evighets lång kamp, tills den svagare ger med sig, och inte längre orkar stå emot, tycker kanske inte ens det är värt det....

Och i det ögonblicket, så är nog förhållandet faktiskt över, fast oftast ingen av de inblandade fattar det. Om kvinnan vinner, så är mannen en toffelhjälte, och frun har tappat all respekt "whatsoever" för sin man. Vinner mannen, så har mannen en kvinna som inte längre alls är någon utmaning, och gillar inte alls läget längre...

Men jag finner för min del, att när man nått det stadiet i ett förhållande att mina åsikter skall stämma överens med min kvinnliga partner, ja redan då är livet och relationen slut för min del. Det finns absolut ingenting kvar som är värt att bevara, och det är bara att traska vidare i livet, på jakten efter en bättre, och mer passande partner.

För jag inser att om min partner inte fattar, och heller inte respekterar mina åsikter, så är dom inte värda att sitta vid samma bord som mig. Jag menar, varför påyvla folk mina åsikter, när livet är så svårt som det egentligen är. Jag menar, vi kan ju inte ens förklara VARFÖR det är godare med ketchup till stekt ägg, och godare med kaviar till kokt ägg.



Vi vet imte ens varför man inte kan ha ketchup till det kokta ägget, utan föredrar helt klart kaviaren??? Ja jag vet fasen inte alls, så jag avhåller mig från att tvinga på mina egna åsikter på Yongyut. Och faktiskt så fungerar nog Yongyut likadant. Hon säger bara när jag har en avvikande åsikt – ”falang dting dtong”.

Och sedan är det bra med den biten. Inga sura miner, utan vi fortsätter bara med vårt liv. Så äntligen för min del, efter några halvtråkiga förhållanden hemma i Sverige, så har jag funnit en relation som är perfekt för min del..... Hon är boss här hemma, och jag är spindeln, som jobbar i det tysta...

Men jäklar vad jag trivs med det, att aldrig behöva bevisa min övermänskliga styrka i relationen något mer, och min manbarhet blir aldrig utmanad inför alla andra.... DET är gött i mitt liv.... Man kan då istället fokusera på att må bra, än att bibehålla någon slags maktposition i förhållandet.



Ja ni som undrar, ett ägg är ett ägg är ett ägg.... Men ändå..... kaviar till stekt ägg, usch... Och ketchup till kokt  ägg, pyton tycker jag.... Och ändå så inser man inte skillnaderna i sina egna relationer, vi människor är ena riktiga dumsnutar...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMXVII, Thailand

14 oktober 2017

89,4 kilo – 88,2 kilo (36 km) 2 timmar 9 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,077 (samma)



Om du lämnar mig utan anledning,

kom då inte tillbaka med en ursäkt!!

Usch igår var det fredag, och på det den 13;e i månaden. Från det att jag vaknade ur min törnrosa-sömn, så undrade jag, var på min vakt, och tog mig fram ytterligt försiktigt hela dagen lång...... Det hände faktiskt inte ett endaste dyft. Annars brukar ju sådana här saker gärna bli som självuppfyllande profetior.... Man alltså tänker för mycket på att inte göra saker och ting, ja då brukar dessa saker ofta hända i livet...

Det kanske är onödigt för många av Er, men jag tänkte göra ett undantag, och nu och här ge Er de officiella helgdagarna i Thailand 2017... Det har ju varit en mängd av dom redan tidigare under året, så jag nöjer mig med att skriva in de som återstår, nu och här resten av året.

Helgdagar 2017 fr.o.m. nu;

13 October (Friday) King Bhumibol Adulyadej’s Passing
23 October (Monday) Chulalongkorn Day
26 October (Thursday) King Bhumibol Adulyadej’s Cremation
  3 November (Friday) Loi Krathong
  5 December (Tuesday) Father's Day
10 December (Sunday) Constitution Day
11 December (Monday) Constitution Day Substitution
25 December (Monday) Christmas Day
31 December (Sunday) New Year's Eve
  1 January (Monday) New Year's Day

Ja så ser det ut, jag är ingen kännare av detta om högtidsdagar, men jag ser att vi har fått 2 nya I alla fall, och det är ju nu I oktober när vi kanske inte just firar, men väl uppmärksammar den gamle kungens dödsdag samt hans kremering… Jag har ju alltid tyckt att Thailand har en hel massa högtidsdagar hit och dit...

Men om man jämför så kanske det inte är så farligt kanske, så låt se då... Thailand har under 2017;  34 st sådana röda dagar. Vi i Sverige då?, Ja vi har totalt för 2017;  13st... Vad som fick mig att häpna, var att i Sverige, så är INTE julafton en sådan dag dock... Så med den inräknad, så har vi alltså 14 st helgdagar på året.



Så känslan var nog riktig då, att vi inte har riktigt så många som vissa andra länder, speciellt dessa fattigare länder, där beundran för överheten nog är ganska häpnadsväckande stor... För vår del i Thailand, nu när kungens kremerings-dag kommer upp den 26 oktober, så kommer spriten att sluta flöda för Thailandarna, och också falangerna för den delen. Risken blir väl att också den 25, som den 27 ävenledes kommer att vara en död-dag för spritförsäljningen...

Jag hörde ifrån en bekant (Anubaan), att TV också kommer att ”gå i stå”... Alltså kommer att bli utan färg, alltså svartvitt i rutan, och bara visa samma sak på alla kanaler, ifrån begravningen/kremeringen... och detta i all oändlighet, utan avbrott, dygnet runt.

Frågan är bara hur länge detta kommer att hålla på i TV-rutan, men jag gör ju som jag skrev förra året när kungen gick bort, det är en himla tur att jag kan ladda ned filmer, och kunna kika på dessa på min dator, ty TV;n kommer ju att vara helkass lång tid framåt i tiden..



En bra sak, om man nu vågar skriva ordet "bra" i detta sammanhang, är att festligheterna typ alla dessa enormt många partyn i byarna, inte längre är tillåtna. Ingen glädje får kanske visas. Ja då slipper man höra för mycket av denna jäkla närvarande thai-musiken överallt.

OK de kan ju inte hålla sig dessa infödingar här, utan då kör de istället en skränande typ av "begravningsmusik" i sina enorma inhyrda högtalare. De kanske gråter en skvätt, om de sedan gråter p.gr.a. kungens väl och ve, eller om de helt enkelt saknar spriten, eller kanske bådadera, låter jag vara osagt,, Ingen aning vad som rör sig, eller inte rör sig, i skallen på en thailändare..

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMXVI, Thailand

13 oktober 2017

89,2 kilo – 88,1 kilo (30 km) 1 timme 39 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,077 (nedåt – skit oxå)



Om du letar,

så finner du!

Äntligen så blev det av. Jag har ju länge nu velat handla in en högtryckstvätt, och nu härom dagen, så gick Jag och Håkan och handlade på oss en sådan. Kostnaden blev 6.990 baht, vilket vi delade broderligt på. Är ju ganska korkat egentligen att envisas med all handla in en sådan själv.

Detsamma gällde ju den elektriska gräsklipparen, som vi också delade ekonomiskt på. I alla fall Högtryckstvätten hade en prislapp på 12.900 baht, priset var nedsatt till 7.500 baht, och sedan när vi använde vårt "kort" på HomePro, så blev alltså priset att betala 6.990 baht... Härliga tider...

Så nu har den gått varm här hemma, och jag har verkligen sett fram emot att blåsa bort all svart skit på cementen på vår uppfart här hemma, all svart skit på muren runt vår tomt, och också göra rent kakelplattorna runt huset, eller kallas det klinkers.... Men detta hade tydligen någon "annan" också sett fram emot att pilla med.

Plötsligt så stod Yongyut där ute, och körde med högtryckstvätten, den damen fullständigt älskar att ”ta över”, och trots att jag sade att jag sett fram emot detta ögonblick, så blev hon besviken att jag fortsatte själv. Men det visade sig vara ett rent mastodont-arbete att göra rent.

Så det är nog tur att Yongyut också tycker detta är kul, annars blir det alldeles för jobbigt för en ensam person att pilla med detta. Så visst, vi delar på sysslan, så blir båda nöjda...



Annars, så har vinden numera vänt, och Ingemar-vinden är tillbaka, antagligen till hans stora glädje så Ingemar får medvind på Ban Khwaoo-vägen igen... Och inte nog med detta- Regnen fortsätter, de skulle ju ha slutat för styvt 2 veckor sedan ungefär. Men det bara fortsätter att regna, och visst regn-säsongen startade kanske 2 veckor sent, så det får vi lida för nu i stället.

Jag hoppas att dessa eftermiddags och natta-regn snart slutar, men å andra sidan, så är luften himla klar, och sval och den extremt blöta svett-luften är som bortblåst, så länge som regnsäsongen är här... Så inte skall man klaga för mycket. Men annars så stiger vattnet för dag märker man där ute... Ja vi får se hur detta slutar i år...

Igår så blev det läge att byta framhjuls-lagret (heter kanske så..) Jag köpte ju nya lager, och detta kommer i ”set”, som thaiarna lärt sig att kalla det. Alltså set i, både för framhjul som bakhjul. Kostnaden blev 3.000 baht allt som allt, och dessa små lager kostar alltså runt 30% av vad hela cykeln kostade ifrån början (10.000 baht nypris).

Det är inte förutan att man känner, att man nog blir lite lurad här och där.... Jag cyklade ned igår till cykelaffären, och då naturligtvis kom regnet mitt under nedresan kl. 14.38 såg jag!! Pisseblöt på 32 sekunder. Kom ned, och reperations-killen sade att detta kommer att ta runt 2,5 timmar att fixa, allt som allt.



Han gav mig nycklarna till sin moppe, och så stack jag bort till Yongan, ty hon var hos sin systers hus, och gjorde rent där. Jag hjälpte till, och sedan efter 2 timmar så åkte jag tillbaka. Cykeln var inte klar, men jag satte mig där och väntade, och trots jätte-trevligt sällskap, så tog det ytterligare 1 timme 45 minuter innan allt var klart...

Jacky, cykel-killen, satte plötsligt igång att förklara att mina vajrar var kass till bromsarna, och startade med att byta vajrar, och olja upp vajrarna plus resten av cykeln, och gav den en riktig omgång. Han förklarade att han gjorde det av snällhet. Jag frågade honom då hur mycket ”snällheten” skulle kosta mig extra.... –”Ja sade han, 150 baht”...

OK sade jag, helt OK, kör på.... Och det skall sägas, det var MER än värt 150 baht hela denna omgång, som tog en hel timme extra i anspråk... SEK; 40;- alltså för arbetet och nya vajrar, inte dåligt må jag säga. Jag gick där och skrotade i affären, då jag fick se hans manuella cykelpump, en rejält fin sak, där man kan se lufttrycket också....

Han visade mig att jag skulle ha 5 bar i mina däck med luft... Och sedan frågade han om jag ville betala pumpen samtidigt som jag skulle betala ”resten”? Yes sade jag, kunde inte med att säga nej till det inköpet, och dessutom så ville jag faktiskt ha pumpen.



Den kostade mig 850 baht, så ihop med 150 baht tidigare för jobbet, och 3.000 för lagren i hjulen, så skall jag nu pröjsa 4.000 baht till honom den 21 oktober, när pensions-stålarna kommer. Javisst, så är det... Falang lånar stålar av thaimänniskor, som knappt har mat för dagen.... Hahahaha grymma typer dessa falanger.

Men saken var faktiskt om jag nu skall berätta. Att jag egentligen INTE ville laga, och byta mina lager på cykeln, förrän jag får nästa transport-jobb, vilket blir först den 30 oktober... Men Jacky, cykelkillen tjötade på mig, och envisades med att jag kunde betala ”senare”. Han t.om antydde att jag kunde betala på 2-3 månaders tid.  

OK, svarade jag honom. Vi gör så här då.... Du gör jobbet, och så får du 4.000 baht den 21 oktober, när mina stålar kommit. Han blev skitglad, så alla var nöjda och glada inklusive hans fru också....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMXV, Thailand

12 oktober 2017

89,5 kilo – 88,5 kilo (41 km) 2 timmar 9 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,124 (uppåt)



 Om ödet vill att man skall drunkna,

så kan man drunkna i en spann vatten..

Jag brukar ofta få frågan om vad jag finner hos thaikvinnan som inte falang-kvinnan har, och kan ställa upp med. Det ämnet är väl ganska slut-tjötat känns det som, så varför då inte vända på steken och fråga; Vad kan vi finna hos en västerländsk kvinna, som kanske inte den thailändska kvinnan kan ställa upp med???

Ja frågan kan ju bli lite brännhet då ju förutsättningarna inte riktigt är desamma, där den ena då är i underläge på grund av bristande chanser till utbildning och allmänkunskap, och en helt annorlunda främmande kultur som dom faller tillbaka på, Men låt oss starta och se var detta hamnar någonstans..Kul i alla fall att tjöta...

Ja det som genast faller en i tanken, är ju då att konversera om ditten och datten, om man nu inte räknar in att prata om mat . Men just det ämnet faller då inte mig på läppen att tjöta om, dagarna i ända.... Ja och i att konversera, faller ju då ämnen bort också som; historia, ekonomi, och politik. Religion-snack är ju något som thaikvinnan inte pratar alls om heller för den delen....

Ja alla dessa ”makt-snack” som vi finner ihop med falang-kvinnorna, där man måste sätta ner fötterna och markera, för att inte helt bli överkörda in i rena rama döden... INTE för att jag i alla fall saknar den skiten.....

En gubbe föreslog ”Herpes”... vilket ju är oändligt mycket mer allmänt förekommande bland falanger, än thaikvinnor i alla fall.... Hade tänkt och säga Klamydia, men den sjukdomen har vi varit duktiga att sprida hit till Thailand, så det gillas inte....

Och sedan kanske falang-kvinnor kan erbjuda mer av typ; kreativt sinne, och ett kritiskt sinne, vilket ju thai saknar till 100%, i alla fall vad det gäller kritiskt sinne..  Skämt och lustigheter där finner man ju helt klart falang-kvinnan vara ganska överlägsen, eftersom ju vi delar samma kultur.

Många undantag finnes ju här. Yongyut är ett stort sådant undantag, skämtar som en vansinnig här hemma, så jag har skrattat mer i detta förhållandet, än jag någonsin gjort hemma i Sverige med falang-kvinnorna..  


Alla blir vi äldre, eller hur? Så allting är inte en utseendefråga,
se på oss själva kanske....

Vågar jag påstå att man ju fungerar mycket bättre i köket ihop med en falang-kvinna, och göra mat ihop.... Eller hur? Thaidamerna vill ju gärna rumstera själva och vara big boss i köket... Så göra mat IHOP fungerar nog bara ihop med falang-kvinnorna, gissar jag!!

Ha sammankomster, och där runt bordet med vänner och bekanta, så pratas det samma språk och alla förstår allt som sägs runt samma bord. Och att kunna ha ärliga och häftiga diskussioner med varandra, som inte urartar genast, med att den andre ”tappar ansiktet”, så snart man argumenterar med varandra...

En känslig sak som många tycker är helt fel av mig att ens nämna..... Att kunna alltid ha ett helt och rent hem, att slippa smuts-tvätt, slippa gammal disk, och slippa allt skräp överallt, som egentligen borde ligga i soporna... Ja i detta fallet så vet jag inte. Thaikvinnan VILL ta hand om hemmet, medans falang-kvinnan vill INTE göra det.. Så jag vet sjuttan inte hur jag skall ställa mig till detta...

Falang-kvinnan tjänar oftast sina egna pengar (oftast men inte alltid)... OCH tilläggas här; Lyssna på falang-kvinnans eviga tjafs och tjöt, om hur jag glömde att stänga dasslocket inne på toan....Den grejen är jag himla glad att slippa i mitt nya liv här nere i Thailandet...

Falang-kvinnan brukar inte skära av kroppsdelar på sin partner när förhållandet barkar gå åt skogen,. De skaffar väl mer an advokat kan jag tänka mig, hahahaha!!  Ja vad har falang-kvinnan som inte thaikvinnan oftast kan erbjuda, ja varför inte stora bröst, en stor näsa som pekar utåt, och en fet svullen kropp oftast....?

Och till sist som jag kan komma på just nu, falang-kvinnorna kan erbjuda mig ett liv som jag personligen aldrig mer i mitt liv ens vill fundera över. Glädjen borta, framtidstron försvunnen, och kraven enorma, så man enbart känner sig fullständigt oduglig att kunna ge dessa kvinnor vad de önskar, förutom att behålla hela sin egna feministiska lön.....

Djupa samtal är av nöden....

Så visst jag erkänner glatt att jag i mitt äktenskap med frun, inte har några speciellt djupa samtal, hur skall vi kunna ha det med språk-förbistringen, och den kulturella skillnaden som finns, där thai aldrig i sina liv ens behandlar de ämnen som vi falanger gillar att tjöta om....

Och det är ju ofta just den biten som andra där hemma brukar ta fasta på, och undra hur man står ”ut”... Ja, om jag då säger att jag skiter fullständigt i djupa samtal, om jag istället har hemma hos mig; frid, glädje, skratt, och skämt, och en anskrämlig lukt ifrån köket, vem fan kan vara olycklig i ett sånt förhållande och hem....

Ja ett liv där Yongan är inställd på att ”take care”, och min granne, den där fan ifrån Dalarna, kallar mig ”farbror” dagarna i ända..... Secket liv man har. Så trots att det naturligtvis finns stora skillnader på kvinnorna vi pratar om här, så handlar det i slutändan helt och hållet på vad som gör en lycklig....

Jag själv anser det vara en lyckad dag, om jag får chansen att ta en Pyton-orm i svansen, och dra den ner ifrån vägen ner i diket, för att rädda den. Eller att Yongan berömmer mig, och säger att jag är väldigt ”handsum”..... hahahahaha!!!

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMXIV, Thailand

11 oktober 2017

89,3 kilo – 88,1 kilo (36 km) 1 timme 59 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,122 (uppåt)



Dörren till det onda är vidöppen,

medans dörren tlllbaka är trång!!

Man drömmer ju mycket här i detta jordelivet, och har gjort det nu alltsedan man kunde ens stå upp som liten, tror jag!! Ett liv utan drömmar är ett trist liv. Och ofta så består dessa drömmar utav situationer där man är ruskigt duktig, och kanske rentav världs-bäst, eller Sverige-bäst, eller kanske kvarters-bäst i någonting, vad det än månde vara.

Jag satt och filosoferade på cykeln härom dagen, och kom fram till en ruskig sanning som man kanske dolt för sig själv, sedan man då var väldigt liten... Och det var att ”jag är inte Sverige-bäst, världsbäst eller ens Järnbrotts-bäst i någonting alls. Jag älskar musik, och har alltid gjort det.....

Jag komponerar musik, ganska goa låtar tycker jag, sedan hör man på Tv, eller skivor, eller datorn andra människor, som gör mycket goare låtar, så där dög man inte till tydligen.... Jag älskar fotboll, trots ganska hygglig kvalitet fram till och med junioråldern, så hände sedan inte speciellt mycket som vuxen, och fann mig vara ganska o-framgångsrik på den grejen också, vilket kändes ganska visset..

Efter den aktiva fotbolls-karriären så tog tränar-skapet vid, och jag kämpade med detta i styva 26 år, tyckte det var underbart roligt hela tiden, men var nog inte tillräckligt energisk, ty jag kom inte längre än till DIV III damer i Göteborg, så där fanns mängder av tränare som tydligen var mycket duktigare än vad jag var....

Jag gillar att sitta och pilla och jobba med datorn som redskap, men finner att jag hela tiden måste be om ”hjälp” med de tekniska finesserna. Inte här heller duger jag till.... Jag gifte mig som 24;åring och skiljde mig som 25 åring, kände att jag inte dög till där heller för den delen...

Så har jag absolut ingenting i mitt liv som jag duger till bra?? Ja jag vet inte exakt, men jag lyckades grymt bra med en sak, och det var att känna lycka i större delen av mitt vuxna liv som ensamstående. Jag trivdes faktiskt som fisken i vattnet med denna grej.



De få kvällar på året som jag kände mig kanske lite ”utanför”, då blev jag nästan alltid hembjuden till någon kamrat och deras familj, och utanför-skapet försvann blixtsnabbt. Så om jag undantar allt det som alla andra normala människor kallar för framgång, så har jag, känns det som, gått bra för mig i stort sett hela livet.

OK, det har kanske inte exakt sett likadant ut för mig, som för de flesta andra som bildat familj i 19;års åldern, och sedan hoppat mellan förhållande till förhållande i en ändlös ström av misslyckade förhållanden, och relationer. Är detta ett kvitto på framgång, så är jag fullständigt framgångslös..

Men jag undrar i mitt stilla sinne, om jag vågar känna mig riktigt lycklig nu? Tycker min omgivning att jag verkar vara lycklig? Har min syn på lycka plötsligt ändrats, nu sedan jag träffade Yongan, och mitt liv fick en helt annan, mer mål-inriktad mening? Jag tror faktiskt det. Jag tror att vilka saker det än månde vara, så är det upp till var och en, att våga känna lycka, och våga ta emot detta med öppna armar..

Hur många människor sitter ensamma hemma i Sverige, och känner sig erbarmligt ensamma och utstötta??? De känner på detta sättet mestadels p.gr.a. att det sättet dom lever, anses inte vara helt rätt och riktigt. Omgivningen nästan kräver att vi människor skall känna oss olyckliga, om vi inte har familj och barn....

Så med detta sagt, jag blev aldrig bäst i nånting känns det som, gör detta mig ovanlig, eller gör det mig till fullt normal.. Jag undrar hur många som vågar erkänna detta för andra människor, eller ens för sig själva.. Nä jag blev aldrig bäst. Men inte heller sämst, men jag blev lycklig, räknas det tycker ni läsare...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMXIII, Thailand

10 oktober 2017

89,1 kilo – 88,1 kilo (50 km) 3 timmar 11 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,109 (nedåt)



Ju större plånbok,

 desto större åldersskillnad,

Ju mindre plånbok,

ju mindre åldersskillnad!!

Ju större plånbok desto större åldersskillnad, ju mindre plånbok desto mindre åldersskillnad...... Är detta verkligen sant, riktigt sant? Ty det är ju något som blöts och tjötas om välderliga hemma i västerlandet, speciellt i vårt egna Jante-Sverige... Det är ju allmänt vedertaget, att falang-gubbarna har ganska unga damer, de flesta av dom.

Tillräckligt unga för att det skall verka ”äckligt” som en del uttrycker det så vackert. Först av allt så kunde det ju vara kul att höra var gränsen för detta ”äckligt” går någonstans? Är en man i 60 års-åldern äcklig, om han är ihop med en 20 årig tösabit? Kanske en 25 årig tjej/dam eller en 35 årig dito?

Eller har han passerat gränsen för äckligt, om han är ihop med en 40 årig dam? Och anses rumsren då? Eller måste han se till att ha en kärlek som är runt 50 år i ålder om han själv är 60 år? Jag själv som är 66 nu i år (april), har ju Yongyut som blir 43 år nästa gång, är jag äcklig... Är verkligen 24 år i åldersskillnad värdelöst konstigt?



Ibland spelar det också roll hur gammal man själv är, ta t.ex. mig, när jag är 86 år gammal, och Yongan fyller sina modiga 62 år.... Jag känner att PK-maffian nog accepterar detta, och kanske t.om anser det vara lite pittoreskt, med lite åldersskillnad på så gamla människor.

Så då kanske vi kan vara eniga om en sak? Jo att 24 år i åldersskillnad är helt OK, bara man är sket-gammal och upp i åldrarna, då har det äckliga försvunnit, och man blir rumsren igen "simsallabim".. Ja detta kuriosa känns ju lite grand som när den världskände artisten Elvis mötte Priscilla då 14 år gammal, och också Jerry Lee Lewis, träffade sin kärlek då 13 år gammal...



Det var storskandal då när detta hände, och artisterna levde i denna värld. När dom dog, den ene i en flygkrasch tror jag, och den andre gjorde en ”Michael Jackson”, alltså tryckte i sig sömnmedel... Då plötsligt förläts allting, och ingen ville längre tjöta om den dödes vara eller icke vara moralisk....



Så med döden kommer lisan, och förlåtelsen, och förståelsen. Idag bryr sig ingen om hur många Djingis Kahn dödade, det var för länge sedan... Ingen bryr sig längre om de 2 pedofilerna Elvis och Jerry Lee.. Så med detta sagt, se till att dö, DÅ är allting OK.......



Detta med förhållanden är ganska lustiga, vi har alltså dessa vita människor som förbannar alla gamla gubbar som åker till Thailand, och får ihop det med damer som är mycket yngre.... Men detta är ju exakt detsamma som det är med, om man jämför med en rik västerländsk man, där de västerländska damerna hopas i olika mängd, mycket beroende på hur stor mannens plånbok är....

De västerländska kvinnorna har också en tendens att aldrig låta en dödsdömd mördare dö ogifta, de flockas runt fängelset, och vill inget annat än ha sex, och ha ett förhållande med mördaren. Är han dessutom då också en styckmördare och mer våldsam, så ökar antalet kvinnor, som flockas väsentligt skall ni veta...

Detta är alltså samma kvinnor som förbannar de män som åker till Thailand, och skaffar familj där... De fattar inte att även en gammal hund vill känna tillgivenhet, istället för utanförskap... Och med detta så vill jag gratulera de män som har modet att stå emot jante-lagen hemma i Sverige, och de avundsjuka människor, som vill göra det svårt för de som ”vågar” något i detta jorde-livet...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMXII, Thailand

9 oktober 2017

89,6 kilo – 88,5 kilo (29 km) 1 timme 44 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,119 (uppåt)


Dina ögon är större än din mage!!

Det känns ibland lite tufft att enbart ”hålla käften” i denna kultur, som finns här runt omkring oss. Jag inser ju naturligtvis att som besökare, och enbart boende i detta land, så har man ju egentligen inte rätt moraliskt, att säga till en medlem i denna ”stam” (befolkning), hur de skall göra eller inte göra, hur de skall uppföra sig, eller inte uppföra sig.

Dock så anser jag ju inne i mig själv, att om en thai uppför sig på ett sätt som påverkar mig, så skall jag fanimej ha rätt att säga till vederbörande att lägga av. Men detta är också ett tveeggat svärd skall ni veta. Det är ytterligt lätt att få en fiende för livet, och en thai som råkat ut för en oförrätt kommer ALDRIG någonsin att glömma eller ens förlåta detta.

Det är precis som om det är deras livsintresse att aldrig ”släppa” saker och ting. Kolla bara med Era fruar, ni som är gifta med en thailändska... Så man får ta det vackert naturligtvis. Men tar man det för vackert, så tar dom bara över helt, struntar fullständigt i vilka effekter det har på Er.

Detta samhället verkar i mångt och mycket vara uppbyggt på just ”mig, mig, mig, mig......” i all oändlighet!!! Jag hoppas ni förstår att jag inte pratar om våra fruar nu, utan befolkningen i övrigt utanför vårt egna hem...

Så vissa saker skall man ju aldrig lägga sig i, och för egen del har jag lärt mig nästan ingenting, men lagt märke till att ”döds-fällorna” att lägga sig i kan vara: a) om det förekommer bråk i en familj, blanda Er ALDRIG i detta, ALDRIG, ni blir dödens lammungar snabbt som ögat....

b) Om thai kör som idioter, peka eller säg aldrig någonting, detta kan vara den snabbaste död ni någonsin får uppleva, med den beväpning som thai har i bilarna, de är fanimej inte riktigt funtade i det hänseendet, skall ni vet... c) Om ni tycker att en thai är ding i kolan, alltså dum i huvudet, och borde få reda på detta, det ENDA som ni kan göra är att ni i så fall kan tala om det för honom i ”enrum”...

Gör ni det offentligt, så blir det samma resultat som för punkt a) eller b). ni blir dödade eller misshandlade. Anledningen är ju att de då tappar ansiktet, och verkar då inte ha något mer att leva för. Och upprättelse i denna kulturen är nog bara att få revansch, det är enda vägen att gå... döda motståndaren, och ansiktet är tillbaka tydligen...



Men sedan så finns det saker som thai gör som drabbar någon annan, typ en själv, och det är där som jag har så svårt att hålla klaffen. Skall ta ett exempel... Min granne som har den där jävla tuppen som galt nu i snart 8 år var eviga morgon, där enda förhoppningen från min sida, är att jag sakta blir lite mer döv för varje år som går. Och jag inte längre kan höa fanskapet varje morgon kl. 05.00 exakt göra det stört omöjligt att sova vidare...

Det rök som bara fan därifrån deras trädgård härom dagen. Röken vällde in i vårt hus, och jag vart förbannad. Jag stegade upp till dom, Yongan märkte inte att jag gick som tur var... Kommer dit, tittar in i trädgården deras, och kan skönja i den mur av rök som väller upp, en gubbe som är pappa till kvinnan som bor med sin man i huset. Dom är ju på sitt arbete.

Gubben eldar vilt de grenar, och löv, och allsköns bröte, och t.om. ett däck ligger i elden. Jag blir skogstokig på honom, och skriker till att han  fanimej får sluta med den skiten. Han tittar på mig som om det inte är sant...”någon vågar utmana honom”? ”jag kan göra som jag vill jag är fri, jag är thai”!!!! Ja han står där, och jag fortsätter gestikulera. Ha  fattar till slut, och släcker faktiskt elden.

Jag hutter åt honom, att han skall ge fan i att elda på gatan, och ta skiten, och dra iväg det till skogen istället. Jag tror inte han fattar ett dyft, men elden blev släckt, och jag har inget hört.. Men sanna mina ord, den jävla familjen kommer på något sätt att sprida på gatan, hur jag sagt till dom att inte elda, och alla thai på gatan kommer offentligt, att ställa sig på familjen sida emot falangen.

Men de kommer innerst inne att vara skitglada att någon vågade ta strid. Ja så går det till här skall ni veta. Nu väntar jag bara på att Yongyut skall skälla ut mig, och bli ledsen, för att folk reagerar på vår familj. Hon bryr sig aldrig om att thai gör fel, utan enbart om att vi (jag), gör saker som inte passar in i denna mes-kulturen.....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMXI, Thailand

8 oktober 2017

89,6 kilo – 88,3 kilo (38 km) 2 timmar 20 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs;  4,116 (nedåt)



Vad sa den thailändske bankrånaren?

”Det här är ett lån”...

Ja så var vi på sjukhuset då för min 3 månaders koll av blodet. Kom dit tidigt som ögat (06.00), och fick nummer 31, vilket inte var kanonbra, men tillräckligt bra för att fungera hyggligt bra denna dag. Vi satt fram till klockan 06.50, när jag fick lämna blodet... Sedan blev det till att vänta på att läkaren skulle ta emot klockan 09.00, med 30 st framför mig.

Men här på rullande bandet som finns, så är detta kanske maximalt 25 minuters väntande, inte mer... Under tiden innan jag kom in till läkaren, så fick Yongyut prata med apoteket, när dom öppnade klockan 08.00, och fråga om vad min nya medicin Eliquis skulle kosta att köpa där...

Dom hade INTE Eliquis, vilket inte förvånade mig, de måste väl sälja slut på Wharfarin först, vilket de antagligen har mängder av på¨lager.... Jag frågade då om dom hade ersättnings-medicinen Xarelto? Javisst, de hade denna medicin, vad kostar den då... Ja den fanns till det underbara priset av 111 baht per tablett, (1 om dagen för min del).

Detta innebär alltså 31 tabletter x 111 baht = 3.441 baht per månad bara för denna medicin. Detta då i jämförelse med Wharfarin som kostar 5 baht/dag totalt 150 baht för 1 månads förbrukning... Just där och då, så beslöt jag mig, att jag fortsätter med Wharfarinen.....

Att betala detta belopp av 3.441 baht varje månad, för att löpa betydligt mindre risk för blodpropp är inte värt det tycker jag... Idiotiskt? Javisst jag inser det... Men någonstans måste man dra gränsen. Jag frågade läkaren vad hennes åsikt var senare när jag kom in till läkaren... Hon sade rent ut att nya märken kommer, och gamla märken försvinner..

De nya är bättre oftast, men med detta sagt så är det ingen garanti att de gamla alltid är heldåliga. Hon själv tyckte att jag gott kunde fortsätta med min Wharfarin. Jag tog henne på orden, så får jag se i framtiden om jag ändrar mig, och går över till denna Xarelto, eller om de då fått in den nya Eliquis blodförtunnande medicinen..



Vi väntade i runt 1,5 timme på att få min medicin, betalade 1.400 baht för tiden fram till 27 oktober 2017... Jag måste tillbaka då för jag hade dåligt blodvärde, typ 3,58 denna morgon... men å andra sidan så var också mitt blodsocker högt 175 (9,7 på svenska skalan)...

Anledningen var att jag käkade 2 stora mackor med räkost på morgonen, innan jag kom till sjukhuset, och då steg blodsockret snabbt i höjden, och kanske också mitt blodvärde... I alla fall hoppas jag att det var mackorna som sabbade blodvärdet, och inte att min medicin slutar att fungera plötsligt.

Läkaren ändrade min Wharfarin 3 mg om dagen.. till 3 mg måndag-fredag och 2,5 mg lördag-söndagar... Om detta nu skall fungera vet jag inte, men en sak vet jag, inte fan kommer jag att äta mer innan jag skall ta blodprov på sjukhuset,,, det var ju värdelöst av mig.

Vi kom hem ifrån sjukhuset runt klockan 10.45 vilket var nytt rekord, och det är så himla gott att slippa sitta där från 06.00 fram till 17.00, som vi gjorde första gången...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMX (3.010), Thailand

7 oktober 2017

89,2 kilo – 88,6 kilo (31 km) 1 timme 57 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,118 (uppåt)



När en dåre är tyst,

så kan du inte veta om han är dum eller smart!!

Idag så dansade det in en thai hit till oss, och skulle tydligen fixa med vår dator ute i hallen. Jag frågade vad han gjorde och ville, det visade sig att Yongyut hasplade ur sig att datorn var för ”långsam”, och denne kille som för övrigt var grannen Håkan s frus systers vuxne son, skulle fixa detta.

Jag känner den datorn väldigt väl, och det är den datorn som är ihopkopplad med printern ute i hallen. Jag vet att datorn inte alls är långsam, det är bara struntprat. Snart frågade killen om där var ”något jag ville spara i datorn”.... vadå, svarade jag. Jag vill spara allting naturligtvis...

Han började då yra om att sätta in windows 7, ty Windows är snabbare. OK sade jag, kan du fixa windows 10 för mig, så kör på. NÄ säger han, har inte Windows 10, men väl Windows 7,   Jag insåg direkt att detta bara var en piratekopierande thai, som det finns miljarder av här nere.

Jag svarade honom, det ligger redan Windows 7 i datorn, men jag använder en snabbare grej som heter LINUX, vilket han inte hade en susning om vad det var... Jag insåg vidare att killen skulle ut och inte pilla mer på vår dator. Jag sade till Yongyut som naturligtvis då ”tappade ansiktet”, som alla thai gör i slika situationer, och sedan var halvsur resten av kvällen.

Jag försökte förtvivlat få fram från Namkaeng och Yongyut, vad de egentligen ville med datorn... De svarade att ”can not translate” samfällt, och till slut gav jag upp, fick inget vettigt svar.... Alla gick till sängs, och i morse när Namkaeng kravlade sig ur sängen, så frågade jag henne ordentligt, och sade till henne, att inte köra med det där translate-snacket...

Hon säger då till mig när jag frågar vad hon vill med datorn... "I want WORD".... Jag har nu LIBRE som default ordprocessare.... Jag sade till henne, jag är övertygad om att det ligger WORD i datorn, som vi kan plocka fram, och ta bort detta LIBRE, jag är egentligen själv inte så himla intresserad utav detta LIBRE, känner att det är mycket mer svårarbetat än WORD, som jag verkligen vant mig vid och gillar!!



Sedan frågade jag Namkaeng, när Yongyut också var på plats, vad hon verkligen ville, och varför killen var över till oss igår, ty han kom inte för att fixa en slow computer, vår dator är ganska snabb vet jag.... Jag klämde Namkaeng på pulsen ytterligare, och DÅ kröp det fram.... ”I want thai in computer”...

Namkaeng samma svar som tidigare, vill du inte lära dig att läsa engelska i datorn, utan bara skall köra med Ert thai, så blir det inte på denna datorn, jag måste kunna ha en dator som jag kan leva med och hantera för mitt arbete... Det lilla som du överhuvudtaget bryr dig om en dator, sträcker sig till att printa ut sidor från internet i dyr färg, som skolan tydligen kräver av dig 3 gånger om året...

Gå till Internet-kafeet, Namkaeng och printa ut där, och lev ditt liv med thailändska och undvik allt du kan engelska. Jag fortsatte,, ty nu var jag i lite halvextas. .. Du har sagt till mig att du nu har gått ifrån att du inte längre vill bli lärare, utan du vill nu bli läkare/doktor... Namkaeng fortsatte jag. ALLA läkare i stort sett kan läsa engelska... Alla som jag träffat på som har utbildning, i alla fall...

Ja ja, det blir inget med detta att ni drar in folk här och pillar på mina datorer, utan min tillåtelse, aldrig mer, jag var änna sur nu kände jag. Här tänkte dom ta bort mitt LINUX som Mr Camera satt in i datorn för mig, och gjort densamma riktigt snabb, och ersätta den med en kopia av Windows 7, när jag redan har windows 7 i datorn.... Secka goingar, hoppas ”meddelandet” gick fram nu äntligen....

Handskak
Ps. ja jag vet redan, vadå? Jo att WORD bara fungerar i Windows, och inte i t.ex. Linux, därav att det finns LIBRE i datorn nu i stället...

obs... Valet 2018 – Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMIX, Thailand

6 oktober 2017

89,4 kilo – 88.8 kilo (36 km) 2 timmar 1 minut

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,103 (nedåt)



Rör inte, ångra intet!!

Detta med att översätta våra saker ifrån Sverige till thailändska är inte alltid så himla lätt, och dessutom, så kanske inte thailändarna riktigt fattar vilka saker man syftar på..... I dag så körde jag löksås, och med mitt konstiga sätt att prata och kommunicera, så kallade jag detta sås-elände ”hom o jai-sås” för thai här hemma.

OK, de fattar mig efter 9 år nu ganska bra, men så fort det kommer hit en thai utifrån som typ idag Yongans morsa, så fattar hon ju absolut ingenting. Till efterrätt så kokade jag nyponsoppa, och då knallade jag in till datorn och ”google translate”, som beskäftigt berättade för mig att detta heter faktiskt på thailändska;

กุหลาบสะโพก
Kuh̄lāb s̄aphok

Jag uttalade detta eftersom det fanns i transkriberad form som ni ser också, men de fattade absolut noll och ingenting. Sedan såg Yongan den thailändska texten, och uttalade orden ytterligt millimeter-lite annorlunda, och hela gänget fattade läget. Men jag tror, och är hyggligt övertygad om, att nypon nog inte finns här i Isaan, kanske inte ens i hela Thailand??

De kände inte alls igen denna pryl i alla fall... Så jag lever ett hårt liv här, när man försöker införa lite mer lukt-fria, eller mer lukt-milda, och mer aptit-retande  maträtter, här i detta kulinariska paradis på jorden.. Men det skall sägas, både Yongyut, Namkaeng, och idag Soda, fick smaka på sidfläsket, potatisen, och lök-såsen, och de sade samfällt, att detta var det bästa hittills som jag åstadkommit.


Så kanske jag så sakterliga luckrar upp den kulturella mat-barriären emellan Sydostasien och Sverige.... Eller är det bara sinnes-svaga förhoppningar? Jag menar Jul-skinkan vrål-åt dom alla av.. Ärtsoppan älskade dom, blåbärs-soppan slök dom, och nu då Nyponsoppan med grädde i, det blev en hejdundrande succe´.....

Jag tycker i alla fall att det är himla kul att göra mat, detta eftersom jag ju aldrig har använt köket till annat än en förvaringsplats för grogg-virket och isen. Jag lagade ju enbart mat hemma, när jag bodde i Sverige Hawaii-kyckling, och detta gjorde jag enbart när jag hade såta damer på besök där hemma.

Ty damernas lårmuskler blev helt förlamade, och de blev hemskt förstående gentemot mig, och mina behov, när dom käkade min Hawaii-kyckling. Fallerade det lite grand med detta, så brukade en extra påfyllning av Baccardi-coke göra susen, och lyckan stod en bi där hemma... Men annars, nä köket har jag aldrig gillat.

Så nu har jag gjort mängder av maträtter, och idag fattar jag inte varför jag inte gjorde mat hemma i Sverige.... Nu finner jag det vara riktigt kul. Tänk pannkakor det är ju svingott. Göra olika stekar med potatismos och goda såser halleleluja.... Äppelpaj med vaniljsås.. Janssons Frestelse.....  Baka vörtbröd.... Göra Julskinka.... Tänk vad vi killar kan göra ändå,,, vi är ju riktigt duktiga....



Nä nu skall jag iväg med Yongan och göra min 3 månaders koll av blodet, och köpa min medicin för 3 månader framåt... Mitt största orosmoment idag, är bytet av min blodförtunnande medicin. Min Waran skall bytas mot Eliquis, och priset på Waran är här i Thailand 5 baht per tablett, där jag käkar en om dagen, helt OK pengamässigt.

Men denna nya Eliquis, vet jag inte riktigt priset på, men kollade vad apoteksbolaget tar.. Och då skulle jag hamna på nära 40 baht per tablett, och det krävs 2 om dagen... Det ger ju mig en kostnad av; 2.400 baht per månad mot enbart 150 bahtr för Waran. Det är ju nästan så man inte vill byta medicin....

Jag måste först kolla kostnaden på sjukhuset för Eliquis, och sedan medans jag väntar på läkaren, ta ett beslut själv, om jag skall behålla den sämre medicinen Waran, och strunta i Eliquis, som är en modernare, och mer effektivare medicin emot blodproppar? Vi får se, jag rapporter snart till Er alla..

Handskak

obs... Valet 2018 – Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMVIII, Thailand

5 oktober 2017

89,6 kilo – 88,8 kilo (36 km) 2 timmar 1 minut

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,120 (uppåt)



Massorna är åsnor!!

I detta kapitel så gäller det att hålla i hatten, och inte ”basha” thaiarna alls, jag lovade ju det igår. Så idag skall vi kanske inte vara riktigt sanningsenliga, men vi skall vara undvikande och snälla i vårt uttryckssätt.. Hahahaha!!! Usch detta kommer att bli kämpigt som ni förstår, riktigt kämpigt, men låt oss starta då, och inte spilla mer tid....

Jag och Håkan pratar om det väldigt ofta, att oavsett den underliggande andemeningen med thais leenden i alla situationer, så är det faktiskt i grunden himla trevligt, att ta sig runt överallt i samhället, och man möts hela tiden av leenden. Jag skiter i anledningen, ty att kunna få ett leende här 25 gånger om dagen, överträffar vida alla sura jävlar som man möter hemma i Sverige dagligdags...

Så detta är faktiskt en underbar sak med Thailand. Det gör ju att man på något sätt ”lever upp” i sin tillvaro, och mår bättre än bra, känns det som.  Vidare så måste jag tillstå att thaiarnas ”waiande” när dom hälsar eller tackar, ni vet det där med handflatorna mot varandra i ansiktshöjd.... är faktiskt riktigt bra och en kanonbra uppfinning, om man nu får kalla det för det.



Jag själv föredrar ju till 150% att inte göra som vi gör i västvärlden, alltså hälsa genom att skaka hand med människor, som kanske har handsvett, eller kanske har rivit bort skiten ur ändalykten med näven... Där tycker jag Thailand har en kanongrej i sitt waiande...

Jag tänkte också på den här saken som finns i denna typ av länder i form av produkter. Och jag tänker då på urvalet prismässigt, och då också kvalitets-mässigt. Hemma så är man ju fostrad till att tänka; ”bättre att lägga några kronor extra på en grej, och få lite bättre kvalitet, och livslängd på produkten”.....

Här bl.a. i Thailand, så har man ett rejält utbud av varor i olika prisklasser. Varor där de fattigaste betalar en billig peng, medans medelklassen unnar sig lite dyrare, och de rikare betalar riktigt dyrt för samma pryl, men av annan modell då naturligtvis... Allt i akt och mening, att visa att dom har just det,,, alltså pengar...



Jag själv ser det lite enklare, beroende på att jag inte behöver visa ett skit för någon enda människa, än mig själv, att jag duger. Så jag kan välja mellan en billig pryl, eller köpa en dyr pryl så klart. Jag kan motivera mig med att jag köper den billigare prylen, som inte ens finns i affären hemma i Sverige.

Dessa billigare prylar håller så klart kortare tid, har alltså en kortare livslängd, men beroende på priset, så kan jag unna mig att köpa en ny, så snart den billigare går sönder. Jag gillar just detta val man har i Thailand, egentligen grandiost. Säg till exempel att jag skall spika hemma. Vilket händer kanske 3 gånger på 10 år..

Valet står mellan köpa en hammare för 600-1.500 baht, eller köpa en hammare för kanske 200 baht? Så varför handla på sig en hammare, som är dyr som skam, när den knappt används? Jämförelsen med t.ex. hammare mot hemma i Sverige låter sig inte alls göras, tror jag.

Jag vet att det finns billiga prylar på kanske överskotts-lagret hemma i Sverige, men annars överlag så har man inte alls detta val av olika prislägen på produkterna hemma i Sverige, så heja Thailand. Så med detta skrivet, fick jag godkänt??

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMVII, Thailand

4 oktober 2017

89,8 kilo – 89,0 kilo (25 km) 1 timme 27 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,101 (uppåt)



Om du går ”rakt”,

så kommer du icke att snubbla!!

Jo, mitt paket/box/låda kom då hem till mig idag måndag som den skulle, och den kom med YORK..... Denne hysteriske kille hade yrat ned till Kerry transport i morse, och letat efter vår låda av någon anledning. Varför han gjorde detta är för mig helt främmande, och faktiskt väldigt underligt, ty han står inte nämnd någonstans alls med sitt namn.

Det är endast mitt namn som står på paketet och ordern, med min egna fulla adress. Lådan skulle vart levererad idag hem till mig.... York åker alltså dit, ger dom tracking-numret, som jag gett honom, så han skulle kunna följa godset också på sin dator för skojs skull. Kerry Transport hör och häpna, ger honom lådan, alltså min låda.

Secka satans dumskallar, jag undrar hur fan detta landet är uppbyggt egentligen. Jag blev förbannad faktiskt, över hur lätt man kan bli av med allting i detta landet, med sådana fullständiga oduglingar som sköter arbeten här. Gnälla javisst, men att en fullständig främling (York) bara kan åka ned och hämta mitt paket helt utifrån det blå, jag fattar det bara inte....



Och det skall ni thai-romantiker veta. Skulle jag av någon anledning INTE få mitt paket, om det blev stulet t.ex. DÅ inträder ett ”läge” i det mentala livet hos en thai... a) De vet inte, har inte en susning! b) Det är inte deras fel, det är mitt fel, ty hade jag inte beställt, så hade det inte funnits någon låda som kunde försvinna!

c) varför skylla på en thai, inte deras bekymmer alls, mycket oartig och ouppfostrad västerlänning (falang), som inte vet hyfs och uppförande..... de waiar frenetiskt med händerna, tittar sedan bort, och negligerar en fullständigt, när man vill ha ersättning för det förlorade godset...

Garantier på varor i detta land är inte värt oftast pappret det är skrivet på, och få thai vill ta ansvar för saker som sker. Det är förunderligt, men det är alltid någon annans fel, inte deras egna fel. Stå upp och tillkännage, ”mitt fel”, glöm det.... Bara löjliga västerlänningar, som håller på med sådana mesiga saker.

Erkänn aldrig, och blir man tagen på bar gärning med handen i kakburken, eller fingrarna i syltburken, så lipar man för att klara sig undan. Nog nu med taskigheter mot thaiarna, som straff för min del, så måste jag tillverka ett helt kapitel i morgon, där jag ger kredit och rosor till thai och ingen skit alls.... OK, hoppas ni är nöjda med den biten,,,



Håkan hjälpte mig så min nya printer, som jag köpte begagnad av Kongo-Kent, blev installerad igår. Fantastiskt gott med en laser-skrivare istället... Yongyut var dock bekymrad storligen, ty Namkaeng har så många färgkopior som hon skall dra ut till skolan, och min maskin är endast med svart text,,,

Jag sade till Yongan, att strunt samma, har hon skoljobb, så gå bort till internet-kafeét där borta, och dra ut kopiorna, så betalar jag för det. Bra, inget mer blev sagt... Nu slipper jag fortsättningsvis att byta och köpa nya färgpatroner för 6-700 baht per styck, flera gånger om året. Detta "toner-paket" i printern, håller säkert minst 1 år.....

[b]citat;[/b]
Pharmacist to customer:
“Sir, please understand, to buy an anti-depression pill you need a proper prescription ...
Simply showing marriage certificate, and wife’s picture is not enough."
[b]slut citat[/b]

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMVI, Thailand

3 oktober 2017

89,6 kilo – 89,6 kilo (33 km) 1 timme 48 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,092 (uppåt)



Gifta sig, och dö,

är två saker vilka man aldrig blir sen till...


När det gäller mitt liv här i Thailand med mina egna kontakter med myndigheter, och speciellt också bankerna, så finns det ett fenomen som här allmänt kallas ungefär som ”sign your name”, och detta sker på allsköns blanketter, fotokopior, och ansökningshandlingar. Det är en ändlös lång rad av dessa dokument och papper, som skall signeras.

Ett tips vad det gäller namn-underskrifter.... Det är ytterligt viktigt att dom stämmer från gång till gång, och tänk då på att det absolut inte är några direkta ”Einstein”, i form av signatur-forskare eller exporter vi snackar om i detta samhället, utan ofta yngre småflickor som skall "”godkänna" din signatur, alltså småungar som fan inte ens kan prata engelska eller något annat språk än thailändska...... Detta är grymt skit-värdelöst.

Så jag kom på att thailändare vet inte skillnaden emellan en "signatur" och en "namnteckning", inte en endaste susning..... Många är dom gånger, då jag fastnat i ”fällan” här, utav rena amatörism vad det gäller signatur och namnteckning, och blivit underkänd tills man nästan skriker av ilska, och helst bara vill gå därifrån.

Jag signerar min namnteckning på deras anmaning ”please sign your name”.... Jag har då vid ett tidigare tillfälle skrivit mitt namn med blockbokstäver, så dessa thaimänniskor skall kunna läsa mitt namn. Ofta i jämförelse med passet. De ger strax tillbaka pappret med min signatur, och säger att den inte stämmer.

Då skriver jag min namnteckning där jag skall signera, och vips, så stämmer det med dras lagrade namnteckning av mig. Det är en fullständig röra i detta landet p.gr.a. att dom inte kan hantera varken våra skrivna tecken eller vår kultur, och har bara kopierat i tillämpliga delar, vår administrativa ordning, men inte fattat innebörden, och egentligen bara gått halva vägen med allt detta.



Så jag gör alltid som så, för att undvika trassel, och det är också något jag rekommenderar Er nykomlingar i Thailand.   Lägg ner att signera, ta ALLTID för vana att skriva Er namnteckning, så kommer livet att bli så himla mycket enklare.... och TEXTA då Er namnteckning snyggt och fint... Thai kan då läsa vad ni skrivit, och det ser samma ut, och alla är glada....

Men en sak finner jag vara kul, ja nästan lite skurkaktigt ifrån bankernas sida, i allt detta med underteckna dokument. Jo jag kommer till banken och vill ta ut pengar, visar min legitimation och min bankbok. Får skriva under en uttags-blankett, precis som hemma. De underkänner min underskrift, säger att den inte stämmer med tidigare,

Jag skriver då en gång till, alltså ett nytt försök, de underkänner igen, de ler, och till slut så vänder de sin lilla maskin på skrivbordet deras mot mig, så jag i skenet av ett blått ljus kan se hur jag skrev när bankboken utfärdades. NU lyckas jag med enkelhet kopiera tillräckligt bra min namnteckning, och kan länsa kontot om jag vill.

Ja mer än så här kräves inte i detta amatörland för att rensa ut ett främmande konto. Det är bara att fippla med namnteckningen, så hjälper banken dig till slut med att få till det rätt och riktigt.... Och bara för att ni inte skall tro att detta är det enda som är skumt i dessa sammanhang, så skall jag berätta följande grej för Er i nästa kapitel. Försök nu inte att lipa för mycket, jag kan ju inte alltid lägga allt kul i samma kapitel, det blir för långt då.... Läs imorgon...Hahahaha!!!

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMV, Thailand

2 oktober 2017

89,3 kilo – 88,4 kilo (36 km) 1 timme 58 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,089 (samma)



En man säger till Gud:

- Gud, varför gjorde du kvinnan så vacker?

-För att du skulle älska henne.

- Men Gud, varför gjorde du henne då så dum?

- För att hon skulle älska dig.

Finbesök här i Chaiyaphum. Denna gång så passade BÅDE Kongo-Kent och Birger på att komma och hälsa på. De brukar ju titta förbi, och dra med undertecknad när dom vill handla här nere i storstadens sus och dus... Helt förstårligt, då jag ju redan kan visa vägen till salt, och mjöl, och andra underliga produkter här i affärerna.

Vill dom ha en skruvdragare, så vet jag var dom kan köpa den, och vill dom ha schampoo till håret sitt, så kan jag peka, och vill dom köpa en printer, så kan jag visa dom var att finna det. Idag dessutom så hjälpte jag Kongo-Kent att finna och handla på sig 25 säckar med vita små stenar, för att förgylla sin trädgård där uppe i Khong där han bor. Ni fattar nu hans smeknamn va?

Birger fann sin printer också, och är numera en nöjd ägare av en sådan..... Jag själv fick utav Kongo-Kent hans helt nya printer, ty han vill/måste ha en WIFI, så han sålde sin flång nya till mig, för billiga (tycker jag) 2.000 baht (SEK; 500:-)  Gött att få en laserskrivare med toner istället för skiten med bläck, som bara torkar ut i en rasande fart.... Alla nöjda och glada...

Dagen avslutades för mig här hemma med att Håkan kom över och vi tog en liten grogg ihop. Det blev en smäktande god Vodka/cola, så tarmen fick även sitt denna dag. Jag måste också berätta att vi, alltså jag, York, och Håkan samkörde en beställning ifrån Oleary´s i fredags.

Jag beställde för min egen del följande; Blåbärssoppa, Edamer-cheese (1 kg),  2 flaskor rött vin och 1 flaska vitt vin, Nyponsoppa, Räkost på tub 3 st,  rågbröd, 2 st samt 3 st WASA knäckebröd....... Hela kalaset gick på runt 3.000 baht, vilket torde vara runt SEK; 750:- minst..... Dyrt, men nödvändigt och onödigt gott...



Blev lite strul med leveransen, men jag vill absolut inte gnälla. En super-ärlig och trevlig kille som äger och sköter O Learys´s. Han har blivit påverkad av fraktbolaget Kerry, att skicka med dom, och de lovar honom 1 dags transporttid upp till oss här i Chaiyaphum.

Vad dessa människor lovar för resten av Thailand har jag ingen susning om. Men jag kom i kontakt med dom redan när jag beställde vin ifrån en vingård söderut i Chantaburi, och då lovades det 1 dag hit till mig. 2.a dagen så fick jag inget vin... Åkte ned till deras kontor (Kerrys) här i Chaiyaphum, och frågade rent ut vad transporttiden är mellan olika orter i Thailand. Och jag nämnde också Rayong till Chaiyaphum.

De sade då 2 dagar, och mitt gods kom sedan ytterligare en dag senare, alltså 3 dagars resa.... Där bussen tar 9 timmar. Man måste veta att en lögn ligger lika naturligt som en tår i ögat hos en thai, och vi godtrogna falanger måste fanimej lära oss att dessa sydlänningar spelar på känslor så fort det går dom emot, eller dom gärna vill ha något av oss eller av varandra...

Så de lover ditten och datten, och inte ens när dom levererar sin lögn, så tror dom själva på den. Jag väntar nu på min leverans imorgon måndag, vilket är 3 dagar, men jag är inte alls säker på att den kommer ens då.... Jag talade idag med O Leary´s, och han sade att är godset förstört så får jag nytt, och jag vet att han håller vad han lovar, han gav ju mig en ny skinka i julas, när den han levererade var osaltad i stort sett..

Så imorgon blir det till att äta gott igen, och ha det bra, och vikten kommer väl att öka igen, jag får fanimej snart börja skärpa till mig...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMIV, Thailand

1 oktober 2017

89,8 kilo – 89,9 kilo (39 km) 2 timmar 17 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,089 (samma)



Vet du vad det är för skillnad

mellan en fiskmås och en kvinna?

Jo, den ena skriker o skränar och för oväsen,

och den andra är en fågel

Forts. från förra kapitlet... Namkaeng och jag hann fika 2 gånger medans vi väntade i mer än 4 timmar på Yongyut. Yongan fattade att det enbart var trist för oss att sitta där bland alla sjuklingar i timmatal på sjukhuset, när vi istället kunde sitta i en shopping-mall istället.

Till slut efter lång tid, och efter det att jag köpt en snygg fotbollströja till Soda för 359 baht, och en go bok som Namkaeng ville ha för 250 baht, så ringde Yongyut. På vägen ifrån t-shirts-försäljningen, så passerade vi ett stånd med böcker, vi hade ju berömt oss så himla mycket under denna tid, både jag och Namkaeng, hur duktiga vi var på att hitta både böcker som t-shirts så billiga.

Ja det var sant, vi passerade mängder av t-shirts och pique-tröjor, som inga av dom låg under 1.400 baht, utan mer ofta låg runt 1.800-2.400 baht för en sketen tröja... i Thailandet... vart fasen bär det hän med detta landet egentligen.... Behöver jag säga att INGEN av alla dessa försäljnings-ställen av pique-tröjor och t-shirts hade någon enda kund inne hos sig, helt folktomt....

Vi passerade då också ett bokstånd på vägen ut, de erbjöd 10 st böcker för 200 baht... Namkaeng tittade, och kikade sedan besviket på mig.. Jag kunde bara svara; "sorrrryyyyy"..... Sedan ta mig sjutton så passerade vi en affär som låg "änna" i utkanten av den avdelningen, de sålde ut sina t-shirtar för 100 baht per styck...Ja ni läser rätt,,, 100 lusiga baht per styck.....

Klockan var nu näst intill klockan 15.00, och Yongyut hon var klar. Vi åkte dit på GPS:en och allt gick bra, fick tag i henne, och så drog vi hemåt. Kändes kanonbra att ha klarat av detta äventyr utan att krocka eller köra fel, och utan personskador, hehehe... I bilen hem så frågade jag Yongan om vad läkarna hade sagt till henne.

Hon berättade då att läkaren hade givit order om att ta nya röntgen-plåtar, så han kunde se bättre. Han pratade sedan med Yongan, och förklarade för henne, det var ju inte alldeles söndertrasat där i nacken, men han förstod att det gav henne besvär. Han frågade hur besvärligt hon hade..



Sedan så sade han, att han ville ha ytterligare en läkare som tittade på plåtarna och talade med Yongyut, ty han menade på, att han helst INTE ville operera nacken, med tanke på de risker som föreligger. Den andra läkaren kikade och pratade, och hölls sedan med helt och hållet. De föreslog att hon skulle medicinera detta, och se om det blev bättre.

Hon fick en massa mediciner varav; 2 st av dom var för att hålla magen på gott humör, den kan ju bli lite ”sur”, om man käkar för mycket medicin som ni vet... Där var 3 st olika smärtstillande, MEN de sade att hon gott kunde slänga den där Epilepsi-medicinen som hon fått i Chaiyaphum....

Så nu ser det vackert ut här hemma när jag och Yongan drar i oss våra mediciner, fan ett helt kartotek var har vi ju att hysta i oss på morgonen varje dag, hahahaha. Men vi båda var för inte alls länge sedan helt medicin-fria, och hade varit det i hela vårt liv, och nu ser det ut som ett apotek här hemma.

Man skulle nog behöva ha en FASS-anställd här för att hålla kollen på alla våra mediciner...så tänk på det när ni flabbar ikapp över det jag skriver....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!