GTG Shipping,
Thailand
Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com
Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast. Välkomna med Era förfrågningar
Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig, klicka på forum Sawatdee eller direkt här på hemsidan, under menyn upptill, Transport och flytt!
Chaiyaphum MMDCCLXII, Thailand
31 Januari 2017
87,4 kilo - 86,8 kilo (17 km) 1 timme 28 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3988 (nedåt)
Det finns alltid någon,
som nappar på ”agnad” krok!!
som nappar på ”agnad” krok!!
Idag är en sådan där kass dag vad det gäller att skriva. Ja ni vet, när lusten liksom inte infinner sig som man är van vid. Jag gjorde väl misstaget redan under gårdagen, då jag inte skrev dagens kapitel. Jag brukar ALLTID skriva åtminstone 1 kapitel, dagen innan, så det bara är klart att publicera tidigt nästa morgon.
Ni sitter man här, har inget speciellt att skriva om, och inser att man nog aldrig kommer att få ihop ett vettigt kapitel idag. Jo kanske!! Kom just att tänka på att jag ju skrev på ett thai-forum tidigare i morse, och berättade lite grand om Namkaeng och hennes ”skolpeng”, som hon ju får med sig hemifrån till skolan varje dag.
Jag hade dåligt grepp om saken under flera år, låter ju Yongyut sköta grejen med ungarna till det mesta. Men så fick jag höra att det försvinner ju hela 40 jäkla baht vareviga dag, till ungens skolgång. De har med sig pengarna för att käka, maten ingår ju inte i skolan, och till ”annat”!!
Jag berättade för Yongyut att vi i falang, på min tid, minsann inte fick med oss pengar varje dag till skolan för att kunna köpa ”annat” inte!! Jag tror faktiskt inte med förlov sagt, att thai förstår riktigt innebörden av vad vi berättar för dom om våra hemländer, om dom nu inte har varit där, och fått en direkt påverkan av vår kultur.
I alla fall jag fick höra att ”alla” har med sig 40 baht att spendera. Jag blev faktiskt förbannad vid ett sådant mesigt svar, och sade att jag skiter i vad alla andra gör. För oss så skall det vara viktigare att vi lär Namkaeng respektera de pengar hon spenderar, och ännu mer respektera de pengar som hon sparar.
Yongyut vart förbannad för att jag som falang dristade mig till att ifrågasätta den överlägsna thailändska kulturen, så jag fick göra min revolt på alldeles egen hand, lurandes BÅDE kulturen här, och lära Namkaeng stolthet och respekt för pengar. Jag sade då till henne, och detta har ni ju läst förut vet jag, men för nya läsare då.
Jo jag sade till henne att hon får fortsättningsvis med sig 40 baht, och kommer hon hem och har sparat pengar, och inte bränt dom på skitgrejor som sötdrickor och annat onödigt, så lovar jag att dubblera pengarna, och så får hon spara dom för framtiden.
Så Namkaeng har alltifrån den dagen för 2 år sedan alltid kommit hem med 20 baht, och jag ger henne 20 baht, och hon stövlar raka vägen till spargrisen och sparar 40 baht varje dag. Tösen är nu jäkligt snål, och unnar sig fasen inte ens en chipspåse på helgen. Som ni läste om för några månader sedan, så öppnades spargrisen, och Namkaeng fick köpa sig en ny bra telefon för de egna sparade pengarna.
Jag tyckte hon var så duktig i sitt sparande, så jag lade halva summan, Namkaeng sparar alltså då 40 baht per dag x 22 skoldagar per månad, alltså styvt 880 baht i månaden, och inte undra på att den spargrisen är full av liv och rörelse. Jag hoppas med detta att Namkaeng skall bli annorlunda än vad folket i gemen är här i Chaiyaphum, och kanske i isaan, och kanske i hela Thailand.
Jag vill att hon skall få samma tänk som hos de bästa av oss falanger, alltså medveten om pengars värde, och också hur snabbt det går att få saker man riktigt vill ha, om man sparar, och är enveten i att uppfylla sin målsättning med pengarna. Jag berättade i sammanhanget för hernne också om hur det egentligen fungerar för de flesta falang-turister, som kommer till Thailand.
Hon visste ju, det pratas ju konstant om hur falang kommer till Thailand., har obegränsat med pengar, som tydligen växer som salladen växer i Thailand, alltså nere i diken, och ute på ängar, och uppe i träden. Jag fick förklara för henne att falang gör precis som hon själv gör.
De sparar alltså ihärdigt, lever på en viss summa pengar varje månad, och sparar varje månad sina pengar på banken. De gör detta, så de skall kunna ha pengar ”över”, och kunna få en erndaste underbar månad varje år. Falang sparar alltså sina pengar, och avstår massor av saker i 11 hela månader, för att kunna få en semester i Thailand.
Så falang har INTE obegränsat med pengar, men vi respekterar pengar, och behandlar inte pengarna illa. –”illa” frågade Namkaeng, ja svarade jag ”illa är när du t.ex. tar med dig 40 baht till skolan.... och du bränner 20 baht av dessa på Coca Cola, eller Fanta, ellerr Sprite. DET är skit-värdelöst. Se hur mycket pengar du får nu tack vare att du avstår den smörjan, som för övrigt bara ger dig dålig hy, och en fet kropp”...
Jäklar jag glömde av mig lite nu i allt detta, hur sjuttan mycket har jag skrivit nu då.. Ojdå.. måste nog ändra i början, detta blev ju till slut ändock ett helt kapitel.... Jäkla Namkaeng det är hennes fel....hahaha..
Handskak
Chaiyaphum MMDCCLXI, Thailand
30 Januari 2017
87,7 kilo - 86,7 kilo (26 km) 1 timme 44 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 3,996 (uppåt)
Ge djävulen hans tribut!!!
Ja nu är Yongyut uppe i Nong Bua Daeng igen. Håller kollen på traktorn som hon anställt, till att harva och Gud vet vad, är ju ingen bonne, och har ingen lust att enhgagera mig i jordbruk på äldre dar heller för den delen. Försöker stötta Yongan i hennes härjande där uppe på landet, även om jag har svårt att se det ekonomiska i det hela.
Jag kommer inte att lägga några större belopp där i alla fall, tänker inte tappa mina stålar till dåliga investeringar, men lite grand måste jag nog släppa till. Vi är ju faktiskt gifta med varandra, och en viss rätt har ju hon som hustru, till att kunna välja vilket liv vi skall leva ihop, och varft pengarna skall gå, eller hur?
Risken som jag ser, är att Yongyut kommer att få göra allt jobbet däruppe, precis som en jäkla anställd, och systern som driver detta, sitter nere i Bangkok, och kommer bara upp här kanske 2 dagar per månad, och tittar till det hela. Och jag kommer INTE att sanktionera att vi skall göra allt jobbet, medans hon lägger typ halva kostnaden, och vi den andra, och sedan skall vi dela på det.
Detta är ren thailäöndsk uträkning av en situation, och det är så dumt så det inte är sant. Jag vet ju att ris-grejen kommer att gå med stor förlust redan nu, innan det ens startat. Och jag fattar helt enkelt inte denna barnsliga förtjusning, dessa asiater har till sitt jäkla ris??
Bättre (tror jag) att plantera ”Oiy”, alltså sockerrör istället, som är mer lönsamt och mindre arbetssamt (tror jag). Man odlar sockerrören, anställer folk som hugger ner dom, och sedan beställer man dit ett sockerrörs-företags egna bilar, som betalar, och hämtar sockerrören på plats, slut...
Old mama är på plats,
Yongan gillar att ta med henne som sällskap upp på sina turer till Nong Bua daeng,
och Old Mama gillar att komma upp dit hon också,
det är ju dotterns land,
och det känns nog fantastiskt gött att veta,
att hennes dotter åtminstone har något här i detta jordelivet...
Riset skall planteras, gullas med, och rensas under tiden, vattnet
måste man hålla kollen på. För lite, så torkar riset, och för mycket
för lång tid, så drunkar riset. Sedan skall man skörda med kanske en
tröska, och sedan gör dom avtal med ”kvarnen”, som brukligt är i dessa
byar i Thailand. Alltså att mjölnaren tar 50% av riset i ersättning,
och resten av riset skall dom sälja, och en del behålla för egen del. Yongan gillar att ta med henne som sällskap upp på sina turer till Nong Bua daeng,
och Old Mama gillar att komma upp dit hon också,
det är ju dotterns land,
och det känns nog fantastiskt gött att veta,
att hennes dotter åtminstone har något här i detta jordelivet...
Och är Old mama där, så varför inte old papa också???
Jag lovar det kommer att bli en stor förlust på riset... Och tyvärr så
känner jag att jag kanske INTE vill vara med om detta trams med riset.
Fasen, ris finns att köpa på massor av ställen skitbilligt. Bara att gå
till marknaden i Chaiyaphum, eller Tesco Lotus, MAKRO, eller Big C, och
handla upp sig, typ vårt COOP, och inte riskera nåt ekonomiskt alls.. Försöker jag förklara den dilemma jag själv hamnar i, vad det gäller känslor gentemot min fru och hennes planer, så blir ALLTID hennes svar likadant som ifrån alla andra thais; ”you take away my dream, bad falang”.... OK detta gäller inte de fruar vars män skriver på internet-forum, deras fruar brukar vara perfekta och västerländska i hela sitt tänk.. (Detta sista är alltså stor ironi skall förtydligas)
Men i stort som jag sagt förut, jag måste hålla kollen på detta ekonomiskt, och eftersom yongan i dagsläget, enbart har matpengar att tillgå, så kan det inte försvinna några större belopp, utan att jag får kläm på det, och kan göra något åt det..
Handskak
Chaiyaphum MMDCCLX (2.760), Thailand
29 Januari 2017
87,4 kilo - 86,5 kilo (20 km) 1 timme 33 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,991 (uppåt)
En halv limpa,
är bättre än ingen alls!!
är bättre än ingen alls!!
Vädret här i Chaiyaphum fortsätter att gå på i ullstrumporna, menandes då att det faktiskt är kyliga nätter, och morgnar fortfarande. Och det blåser friskt mest varje dag. Att cykla i ett slikt väder är både jobbigt stundtals, och lite frustrerande skall sägas. Jag är ju alltid av den meningen när jag planerar mina cykelturer, att det jag absolut INTE vill ha, är motvind sista biten hem.
Men det är fortfarande så kallt på morgonen, så igår morse när jag fick nöjet att köra ner Namkaeng till Chaiyaphum klockan 07.00 på morgonen, så frös jag som en hund i fartvinden, och detta trots att jag hade min svenska stickade höstjacka på mig. Men det som knäckte mig var shortsen.. Jag blev kall nerifrån och upp helt enkelt...
Idag så fann jag ihop med Ingemar på Big C, INTE dessa fläskfileér som ju jag gillar att köra i ugnen. Men Ingemar tipsade mig om riktigt fina klumpar med fläskkött, alltså fläskkotletter. Det var en rejäl klump som jag skar ner i 7 skivor hemma. Jag visste inte riktigt vad att göra med detta, men jag hörde Ingemar prata om att han skulle koka köttet, ihop i en gryta det var allt..
Jag skar alltså upp köttet hemma. För-stekte dom lite lätt i stekpannan. Lade dom sedan i en form, med smör och maple-sirap, och in i ugnen under en dryg timme. Sedan hade jag hackat en halv gul lök, skyfflade ner löken i lite vatten, mjölk, grädde, och mjöl, och vevade runt medans det kokade upp... Jag lade sedan i köttet ifrån ugnen däri, ihop med allt spadet i från formen,och lät det koka under styvt 15 minuter.
Jag smakade av såsen och köttet, och hade det funnits Nobelpris i att tillreda fläskkotlett, så hade nog jag fått det priset för 2017... Jag skall också tillägga, att jag hade skalat potatis i mängd, och hackat dom i bitar, och sedan kokat dom. Och sedan så kylt ner dom i frysen, så dom inte skulle falla i bitar.
Sedan stekte jag en portion av dom till mig och Namkaeng, och resten hamnade i kylskåpet för morgon-dagen... Och jag åt upp min mat under tystnad, det blev hel-lyckat, och jag tror fanimej att jag kan ge detta till mina kompisar utan att skämmas... Så himla gott var det...
Vill avsluta med att berätta hur det gick igår med potatisen jag köpte in då. Jo jag var även då på Big C, och handlade in styvt 1 kilo potatis, alltså samma mängd som jag köpte idag den 28 januari.. Jag kom hem, Yongyut var hygglig och skalade, och jag jobbade mig med att hacka dom i småbitar. Fick i dom i vattnet och kastrullen, och lät det börja koka.
Gick in på mitt rum, satte på en TV-show, så slapp jag att sitta där i köket, och vänta i 20 minuter på att koket skulle bli klart. Jag njöt av livet och TV-showen, och 1 dryg timme senare, så får jag höra Yongan ropa, att det nog brinner någonstans i huset, ty det luktar rök.....
"Jääääävvvlllaaarrr mina potatis", rusade in i köket, det luktade fan och vidnbränt, och potatisen var fullständigt förstörd, alt i kastrulen var svart..... Så den middagen gick min näsa förbi.. Jäklar va besviken jag blev. Men som ni läste, jag fick min hemkunskaps-revansch idag istället..... Ja så kan det gå till bland kök, bestick och kastruller..
Handskak
Chaiyaphum MMDCCLIX, Thailand
28 Januari 2017
87.0 kilo - 86,6 kilo (14 km) 1 timme, 17 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,989 (nedåt)
Grått hår är dödens blommor!!
Har någon av Er läsare verkligen sett en blomma som tillhör citronen? Yongan visade mig idag en blomma på citronbusken (se fotot ovan), och inte för att den var beundransvärt snygg och fin, men ovanlig i mina ögon i alla fall, se och njut över Er nyfunna kunskap.. Inte många som faktiskt sett en citron-blomma eller hur?
Detta foto tog jag nu i förrgår, har ju redan fotat denna sak tidigare om åren, men tål att ses igen. De röda små plupparna ramlar ner på marken, eller in i magen på en fågel, och vips så blir det nya sådana prylar på andra ställen i naturen. Vad vi skall ha dom till, ja inte vet jag. Men detta gäller väl många människor också kan tänka, vad fan skall man ha dom till egentligen, hahaha??
Ja myrorna är fantastiska faktiskt, här har dom gjort det mysigt för sig, och plundrar denna blomma inifrån och ut. När dom är klara, så kommer inte denna blomma att ha en chans att klara sig och överleva... Så godnight för blomman, och goddag för myrorna... Ja jag ser faktiskt i många blommor här i Thailand, att myrorna gärna festar där.....
Idag så kom spritmagistern och hans familj hit. De ville fotografera sig med dottern, som ju framgångsrikt klarat sina studier nu, och fått sitt diplom av kungens dotter (prinsessa antar jag då), tror jag det var... Så jag kom precis hem då ifrån en 3,5 timmes cykeltur, och sprutade svett ut ur porerna.
Yongan ville snabbt dynga in mig i duschen, men jag sade till henne att jag eftersvettas ju som sattan. Ja men dom kommer snart. Yongan svarade jag, detta är väl ett alldeles utmärkt tillfäle då att jag få ge igen på 9 års väntande på thailändare, låt dom vänta tills jag är klar. Ja svaret, standardsvaret, lät ju inte vänta på sig länge alls; -”bad falang”!!!
Så duscha, ta på sig skjorta (fan också), kalsonger (fan också), långbyxor (fan också) samt dubbelt fan också på svarta skor, som är 3 storlekar för långa, dtta för att passa det thailändska modet. De har ju störtsmå penisar enligt säkra källor, och försöker att motverka detta genom att ha enormt långa skor... Synd bara att dumskallarna inte fattade när dom kopierade falangerna, att det faktiskt var händernas storlek som gick i par med penisens storlek...
Sedan blev det fotografering, de tog säkert 100 kort minst. Falang stående, falang sittande, falang leende, och falang seriöst tittande.. Jag fick sitta, med Yongan, och göra precis som spritmagistern (pappan) gjorde innan. Han satt i soffan, och den duktiga dottern kröp på knäna som en slav för honom, för att visa sin respekt, och detta är det högsta tecknet i Thailand, på att allt går rätt och riktigt till.
När vi ändå är igång, varför inte visa respekten för den döde morfadern också?
Jag sade till Yongyut att översätta, och så berättade jag att i
falangland, så hade nog i detta läget, pappan gått ner i knä-sittande,
och lagt huvudet mot hennes fötter, för att visa sin tacksamhet och
glädje över att hon har gjort sin familj, så stolt och glad över sina
lyckade studier. Han tittade på mig som ett äpple, ja precis som
dom brukar göra. De kan bara inte fatta ett piss, om man råkar gå
utanför deras inbitna rutiner och kulturella grejor...Fotograferingen slutade, och jag fick lov att ta av mig kläderna igen tack och lov. Och gänget åkte iväg. Men det skall sägas, igen, Jag har tur med min familj, dom är bra människor, och jag kan inte klaga egentligen. Jag undrar bara i mitt stilla sinne, vad alla dessa falanger gör emot sina familjer, när dom finner anledning att klaga på dom, och vara så taskiga...
Jag tror faktiskt många falanger är ena riktiga slashasar mentalt, och har inte en riktig tanke i sina skallar. Dom vill inte ens åka med, och ställa upp för sin fru/fästmö, och hälsa på sin släkt ens 1-2 gånger per år de löjdarna...Utan det är bara pengar, pengar, pengar, och rädsla, rädsla, och rädsla, i deras skallar. Fy fasen vilken trökig mesig falang-gäng utan någon framtid alls...
Handskak
Chaiyaphum MMDCCLVIII, Thailand
27 Januari 2017
87,7 kilo - 85,7 kilo (42 km) 3 timmar 24 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,994 (uppåt)
Gud hjälper den rike,
den fattige får hjälpa sig själv!!
den fattige får hjälpa sig själv!!
Igår den 26 january 2017, så paserade den svenska kronan äntligen 4 baht i värde. Vi hyser positiva vibbar numera för den svenska ädla kronan, och hoppas innerligt att riksbankschefen har brutit benet på vägen till jobbet, så han fan inte klarar av att drivvla med räntan mer, och sabba för oss utlands-pensionärer...
Jag själv var ju i ett litet chockläge då när jag kom hit ner, kronans värde var kanon, och gav 5,60 baht för 1 krona då 2008. Plötsligt, jag tror det var september-oktober nån gång, så slog den plötsligt i botten via 3.76 baht för en sleten svensk krona..
Jag kommer ihåg att jag vid det tillfället vid jämförelse fick cirka 24.000 baht lägre i månadsintäkt tack vare denna valutakrash, och 24.000 baht är ju lika med SEK; 6.400:-, ja ni fattar, en sådan löneminskning klarar man inte av på en eftermiddag!! Så det blev kräftgång ett tag där. Sedan lyfte sig kronan och vi fick väl några år med runt 4.05-4.20 kanske (jag gissar nu bara).
Och sedan,,, var det slutet 2014? Så rusade den upp ett tag till 4.95, höll sig där ett tag, för att sedan rusa rätt ner i källaren, och ligga och skvalpa runt 3.80-3.90 nu sedan ett bra tag bak i tiden.. Men tiden med 5.60, undrar om de goa tiderna någonsin kommer tillbaka igen? Skulle älska det, men tvivlar starkt.. Vi har alldles för mycket "lik i lasten" hemma i Sverige, och omvärlden vet att man inte kan värdera den svenska kronan speciellt högt, utan är försiktig!
Har lite foton i kameran, som jag ville ta ut nu idag, och gärna publicera. Först lite av dessa Funfa, (Bougainvillea). Jag har ju undrat om man kan se arvs-anlagen, alltså färgen på funfan någonstans på blomman, eller busken. Var inne ett tag på att de ytterligt millimeter-små blommorna, inne i den stora blomman, kanske avslöjade färgen?
Så jag cyklade runt, och fotade inner-blommorna på alla tillgängliga färger som; röd, violett, lila, vit, organge samt ljusröd. Det är dessa färger som existerar, men sedan har det tillkommit en till, och det är en blandfärg, kanske en hybrid, men den tidndrar så vackert i violett och vitt...
Jag har i alla fall fotat samtliga dessa färgers inner-blommor för att se om det skiljer i färgerna. Men i stort så ser dessa inner-blommor exakt likadana ut. Men så idag såg jag att i den röda Funfan, så var inner-blomman faktiskt lite annorlunda, kolla fotot får ni se!!
Thailands tempel är ju himla vackra, och de finns i varje enskild by ute på landet, så antalet måste vara kanske flera 100 tusentals av dessa lösdrivar-hus, där det sitter sysslolösa gubbar, och tuggar tuggtobak, röker ciggisar, och pratar och har det trevligt. Tänk secken gäng dessa munkar är, och de liken skall fattigt folk dra omkring på, och betala för. Nä fy fasen.
Jag fotar inte mer dessa tempel, det blir snabbt ett uttjatat kapitel, men visst är de kinesiska buddist-templen mycket vackrare, det tycker jag i alla fall.. Se på färgerna här, och utsmyckningarna, oerhört grannt, kan bara tänka mig hur mycket detta kostar att hålla igång...
I Thailand kan man göra lite som man vill verkar det som. Jag kommer ju rätt ofta ut i naturen, och finner små vackra tillhåll, och det är alltid vatten inblandat då... Jag kom till dessa skyltar, tog foton, och sedan frågade jag Yongan. Hon sade att det var typ; ”fiske förbjudet”...
Här sätter man alltså upp skyltar om fiske på allmän mark, dom äger INTE denna mark själva, det är allmänning. Men ingen verkar säga något alls. Vem fan ger en enskild gubbe rätt att muta in offentlig mark, och sedan förbjuda andra att fiska där... Ja detta sker i Thailand... ha det gött, så hörs vi imorgon...
Handskak
Chaiyaphum MMDCCLVII, Thailand
26 Januari 2017
87,7 kilo - 86,5 kilo (22 km) 1 timme 52 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,992 (uppåt)
Stor lycka,
slår alltid tidiga morgnar!!
slår alltid tidiga morgnar!!
Idag så var det då den stora dagen D... Alltså D som i Dentist!! Jag skulle gå till tandläkaren, och laga en tand, som gjorde svin-ont i nederkäken. Jag har ju haft mina funderingar om detta med att käka både Plavix som Wharfarin (blodtunnande)- och sedan dra ut tänder- eller bröta i käften så det blöder...
Jag förde det på tal, men Yongan tyckte jag var ding som ville ta mig till hjärtläkaren och fråga.. Men det var ju den gamla vanliga rädslan som thai och hon har, fråga aldrig, stör aldrig överklassen, hehehe.. Sorgligt nog tog jag den lugna fina vägen ut ur det ämnet, och sket i att åka till läkaren.
Så idag kl. 11.00 var jag inbokad för besök då på lilla tandläkar-sjukhuset i Chaiyaphum. Vi kom dit, och strax fick jag se en gubbe ligga där inne, och bli behandlad. Vi satte oss i 20 minuter, och man började ju fatta att allting kanske var som det brukade, eller skall man säga inte skall vara...
Ut kom då en sköterska, och berättade att läkaren hade glömt att sätta upp den patienten som låg där inne, och följdaktligen fick jag hans tid.... Hon frågade om det var OK om vi kom tillbaka klockan 13.00 istället,,,, - "sure sade jag no ploblem".... Vi drog iväg och käkade lunch, och gjorde lite ärenden, och sedan var vi tillbaka igen...
Jag kom in klockan 13.45, och de kikade på min tand, och sade att de måste göra en ”root-canal..”.. Jag kikade på dom och sade – ”eller dra ut fanskapet”?? Tandläkaren tittade på mig, och Yongan tittade på mig, och de sade i kör; nej o nej ”root canal!!!,, Det blev lite dividerande, och då sade jag,,, - "jag går på wharfarin, blood-thinning"...
Tandläkarn tystnade direkt, kikade på mig, och sade. – ”Ojsan ojsan, du måste tala med din läkare om detta först”... Under tiden så skrev dom ett papper till min läkare, och medans dom gjorde detta, så berätta York som var med mig, om hur det gick till med en rot-fyllning. Och den jäkla gubben kommer ju aldrig att få något nobelpris i att trösta någon i alla fall, secken jäkla beskrivning skall sägas...
Sticka ner nålar i rötterna, borra i rötterna, ta död på grejor inne i tanden, och sedan bygga upp den demolerade tanden. Efter detta, så var jag helt och hållet inne på att dra ut fanskapet vill jag lova.. Vi åkte därifrån, och Yongan var skitsur för jag ville dra tanden, istället för att lägga 2 timmar per besök och mellan 4-5 besök, i den plågo-stolen under konstanta plågor....
Jag lyckades sedan hemmavid hitta en förklaring som hette duga, och som hon kunde leva med, och det var att; Jag ju måste sluta med Wharfarinet om de skall dra ut tanden, men detta tar ju bara max 3 dagar utan medicinen maximalt... Medans rotfyllning skulle ta runt 10-12 dagars frånvaro av hjärtmedicinen. Jag sade till Yongan, att jag kan ju dö under de 12 dagarna utan medicin, och då fattade hon var jag menade..
På eftermiddagen när vi hämtade Namkaeng, så stack vi samtidigt in till hjärtläkarens klinik, som var öppen då, och frågade henne läkaren där. Men hon körde mig "i diket" omgående, INTE dra ut någon tand, det förosakar alldeles för stor risk med blödningar, och det är dåligt med mitt meicinerade blod....
Men laga tanden var inte alls samma risk. Dessutom så kunde hon INTE godskänna att jag skulle få sluta med medicinen ens 1 minut sade hon. Var glad för att du har fint blod, och förstör inte det nu fick jag till livs....Och på topp av det, så "sköt hon ner" mitt lilla fina sjukhus. - "Jag vill att du går till det allmänna sjukhuset (mitt sjukhus), ty om du får problem med blödningar med dina mediciner, så är det nära till hjälpen där".... Ja tänkvärt jag vet!!
Så nu lever jag i den villfarelsen, att jag kanske skall skita i precis allting med tänderna, stå ut med smärtan, och låta tänderna ruttna bort, eller vet någon om nån annan lösning på detta problem....???
Handskak
Chaiyaphum MMDCCLVI, Thailand
25 Januari 2017
86,9 kilo - (0 km)
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,986 (nedåt)
Gud hjälper den rike,
och låter den fattige tigga!!
och låter den fattige tigga!!
Det är allt en underlig värld vi lever i tycker jag gång från annan. Ja vi vet ju att livet egentligen består av en mängd beslut, allt ifrån det att vi kan gå i späd ålder, ända tills vi trillar av pinn i förhoppningsvis hög ålder. Dessa beslut tas ibland i alla hast, och ibland efter att man noga tänkt över saken. Vissa människor gör det ena, och vissa mänmnjiskor gör det andra, och de flesta av oss gör båda sakerna, eller hur?
Och på detta, så är vi människor experter och väldigt inriktade på att försvara de beslut vi tagit tills sista blodsdroppen.- I många fall spelar det ingen roll om det är logiskt eller inte, men det är viktigare att försvara ett beslut man tagit, än att ge någon annan rätt! Undrar vad detta inkonsekventa beteende kommer ifrån?
Ja en sak är säker i alla fall, denna fråga skall man INTE ställa till de som ivrigast försvarar sina beslut, och ibland värdelösa beslut. Ty dom har ingen förklaring oftast på någonting, detta eftersom dom är fullt upptagna med att försvara det dom gör, och beslutar.. Jag skall se om vi kan leda detta vidare!!
Hade ett snack med en kille som berättade hur det minsann går till här uppe i Isaan, märk väl att han flyttade hit upp till Isaan ifrån England, men gav upp efter några månader, klarade inte av att bo här tydligen. Han tog med sig frun och stack ner till Pattaya, där han då ville skapa, och bo resten av sitt liv. Vad hans fru tyckte berättade han aldrig.
Nu i alla fall, så berättade han för alla som orkade lyssna, hur falangerna lever uppe i Isaan, och han kände minsann till massor av falanger som flyttat hem till sitt hemland igen, massor som blivit av med sina hem till sina fula lömska thai-fruar, och flera stycken som får 100 baht nån gång, så dom kan gå ut på byn och dricka en eller två öl och trösta sig, allt medans frun tar hand om hela pensionen.
Jag menar, vad fan är detta för skitprat, han t.om. avslutade med att nämna att där sitter ”John” helt ensam i byn, alldeles ensam och är olycklig, och skall sitta där resten av sitt liv!! Jag tycker och finner att detta bara är en massa löst struntprat faktiskt, och det handlar mer om att rättfärdiga sitt egna beslut om vad han gjorde med sin egna familj, och bara körde på egoism, och inte tänkte på sin familj som helhet...
Så hur långt är vi beredda att försvara våra beslut, när är nog NOG, och när finner man att det är lika bra att erkänna att det var ett jävla dumt beslut, ja tyvärr så i de allra flesta fall, så verkar det som om de flesta inte avbryter sitt idiotiska försvarande, förrän mängder av människor har sagt till dom att det är fel...
Men då ofta, så kan det vara alldeles för sent, och effekterna av det dåliga beslutet kan vara oöverskådliga och förödande. Men t.om, DÅ, i den stunden, så försvarar sig dårarna.... patetiskt..
För övrigt här uppe där jag bor i Isaan, där alltså enligt utsago, så skall det ha avflyttat mängder av falanger, och deras hus är övertagna av andra falanger, eller thai, som flyttat in i dessa. Här bor mängder av olyckliga falalnger, som inte har varken kraft eller råd att ta sig härifrån!!! Detta är vad vissa människor har blivit itutade sig, och sedan sprider vidare för att försvara sina egna livs-val..
Men detta är rent skitprat. Jag själv känner säkert mer än 100 människor som florerat, bott, eller jag har stött på här i Chaiyaphum-området... 1 st (Flemming-dansken) hittade sig en ny madam, och stack med henne, gifte om sig, och bosatte sig i Khorat!! Absolut icke olycklig, fick låta huset stanna hos dåvarande hustrun...
Sedan vet jag 1 till som också han flyttade till Khorat, eftersom han var olycklig med sin fru, det funkade inte (Lars-svensk), han flyttade faktiskt också till Khorat!!! Men sedan, så vet jag NOLL personer som har fått åka tillbaka hem med svansen mellan benen faktiskt, INGEN.
Jag känner naturligtvis till flera stycken i mitt tycke olyckliga äktsenskap, men dessa finns ju i alla länder världen över. Och inte vid så få tillfällen, så beror detta på ett övermaga egoistiskt upförande av falang-mannen, och inte så mycket thai-frun...
Detta är hur jag själv ser på min verklighet, alltså en verklighet som JAG LEVER I... Att lyssna till folks klagande om denna verklighet, där dom själva INTE BOR HÄR, är bara inte mycket att luta sig emot i mitt tycke..
Handskak
Chaiyaphum MMDCCLV, Thailand
24 Januari 2017
86,7 kilo - 85,9 kilo (20 km) 1 timme 39 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,991 (uppåt)
Så gott som grogg är,
så slutar det ändå i törst!!
så slutar det ändå i törst!!
Miss Pussy har ju inte varit på tapeten på ett tag nu, ett bra tag. Vad har hänt??? Ja jag vet inte, men nåt mysko har det varit. Hon verkar ha gömt sig i alla fall. Hennes hallick-föräldrar bor ju här i grannhuset, de har ju kvar sitt gamla hus i en annan by, men de får inte sålt det huset sägs det här.
Och det vet ju vi, att sälja ett hus eller fastighet i Thailand är nästintill ogörligt. Medans mark kan man sälja och finna köpare på. Så hallickarna är här, och lever sitt liv med att ta hem gäster, och dricka öl i mängd under flera dagar i sträck relativt ofta. Jag får verkligen se hur många thai hanterar alkoholen hos denna gäng, och det är ingen vacker syn, lika illa som hemma i våra egna hemländer.
Men så när man minst anar det så dyker Miss Pussy upp, och dricker sitt morgonkaffe eller äter sin Som Tam i morgon-gryningen. Jag såg henne aldrig tyckte jag, inte förrän Yongyut berättade att Miss Pussy visst bor där. Hon håller till i ett rum på ovanvåningen, men går ALDRIG ut utanför tomten, så hon gömmer sig tydligen för nåt eller några!!
Ja att gömma sig är ju en egenskap som den skitfamiljen är vana vid och bra på, de är hemma, och så har dom hänglåset på grnden, på UTSIDAN, för att ge sken av att ingen är hemma eller boende där. Och detta startade när dom inte kunde betala för de möbler dom köpte hem via sitt bondfångeri.
Där dom sket i att betala, och där det gång efter annan kom hem till dom, affärer och butiker som bånkade på dörren, ropade in till dom, och krävde pengar för möblerna. Så hänglåset är på BÅDE när dom är hemma, som när dom INTE är hemma, och Miss Pussy är där inne.
Hon har nu den sista månaden börjat visa sig lite grand, jag kan se henne sitta och jobba vid datorn (Thai love link), jag kan höra henne ganska ofta prata med falanger, via SKYPE eller Line eller Facetime eller nåt sånt. Jag hör henne också träna på att prata engelska, och där ingår då att sjunga engelska låtar, och försöka att prata bra engelska.
Jag säger bara det, om thailändska folket i övrigt hade ansträngt sig så med engelska språket, så hade Thailand INTE haft de enorma problem dom har idag, med att INTE kunna ett skit utrikiska... Så nu då.. Yongan åhörde nu i förra veckan. när hon var ute i trädgården, hur Miss Pussy helt klart hade fått napp på en falang.
Och han har tydligen nu kommit till Thailand, och skall träffa Miss Pussy! Så sedan 3-4 dagar tillbaka, så ser vi inte längre miss Pussy här i grannhuset. Hon har enligt Yongan tagit med sig hallickarna, sitt barn, samt sig själv, och falangen till det ”andra” huset, och bor där nu medans han är här.
Jag är övertygad om att hon inte vill visa upp ännu ett offer, ty inte bara jag, utan folk snackar om henne och hennes familj här omkring. För det skall ni veta, ni dödgrävare söderut, att Isaans-damer är INTE en enda familj, de tycker inte kollektivt alla detsamma, och de uppför sig INTE detsamma hela högen.
Så man skall nog akta sig att se dom som ett stort kollektiv, som agerar som stora stygga vargen, och lurar av den stackars stupide engelsmannen, eller den stackars naive genomärliga svensken, alla hans besparingar. Folk här på gatan (thai) har ganska klart deklarerat att dom INTE gillar vad Miss Pussy håller på med.
Men hela hon och hennes familj, har målat in sig ekonomiskt i ett hörne känns det som. De har använt hennes underliv nu i flertalet år, och hon har livnärt sig på att lura falanger på pengar, i utbyte mot hennes underliv. Föräldrarna sitter på röva här hemma, pappan som jobbar med försäkringar som många andra thai gör här, han jobbar knappt alls känns det som...
Hon skickar sina pengar, och då lever familjen upp.. Nu kan dom inte ta sig ur denna härva, ty hela omgivningen kräver betalt för det liv som denna idiot-familj har skapat åt sig. De vill ge sin familj ansikte, har alltid ansett sig vara förmer än andra, och det ända som detta gett dom, är ett förlorat ansikte, och att ingen här, absolut ingen, vill umgås med dom...
Men som sagt var, nu har Miss Pussy får slag på en ny falang, som hon mjölkar i det andra huset medelst härliga krängningar, och kanske hårda nypor om vartannat!! Hon är i alla fall duktig den lilla varselsen.. Thalands motsvarighet till Cleopatra kanske..
Handskak
Chaiyaphum MMDCCLIV, Thailand
23 Januari 2017
86,4 kilo - (0 km)
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,978 (nedåt)
Gud gav oss nötterna,
man han öppnar dom icke..
man han öppnar dom icke..
Livet rullar på i en allt snabbare takt, känns det som stundom. Dagarna, och veckorna, och sedan månaderna och åren, läggs på varandra, tills det blir så mycket minnen, så man inte kommer ihåg många av dom alls. Men på något förunderligt sätt, så blir jag mer och mer tillfreds över livet här där jag bor, både med omgivningen, som med min egna familj och släkt.
OK omgivningen är ju som den är, och förlika mig med den till 100% kommer jag nog aldrig att göra tror jag. Hundar som brötar omkring, och lever sitt egna liv fullständigt, komplett vanskötta och vanvårdade, av sina värdar thai-familjerna... Tuppar och hönor skuttar omkring, pickande och velande ute på vägen, inne på tomten, kacklande som besatta, endast avbrutna utav en och annan Pytonorm, som slukar en kyckling då och då.
Ingen bryr sig, när thai är hungrig, så går han ut och plockar ett ägg var det nu råkar ligga, eller snor åt sig en höna, och grillar den. Livet rullar på för dessa människor också.. Dock så har jag ofta undrat hur det står till inne i huvudet på en thai? Inte negativt nu eller så, men mer, har dom drömmar om framtiden? Funderar dom på framtiden?
Hoppas dom på saker och ting skall hända och ske för dom? Ligger dom och funderar på slika saker innan dom somnar in på kvällen??? Eller är det bara som så, att dom tänker det dom lärt sig ifrån barnsben; Det händer en olycka i trafiken, och svaret är ”mai pen rai”, sånt e livet???
Dom åker på en snyting och tänker mai pen rai..... Någon gör inbrott och stjäl allt dom äger och har, och svaret t.om. nu blir som en reflex ”mai pen rai”..... Är hela jävla livet för en thai-person bara ”mai Pen Rai”??? Jag själv har faktiskt svårt att tro detta, ÄVEN om thai-personerna jag träffar gör sitt yttersta för att ge sken utav detta. Fråga en thai; vad drömmer du om?`
Och du får en blick som om du inte är riktigt klok, och det är en tanke han aldrig funderat över....? MEN jag tror faktiskt att thai bara är så oerhört ovana vid att fundera över framtiden, och planera och organisera sin famtid, att ifrågasätta och undra över något, så dessa tankar har inget utrymme i deras hjärnor.
Men någonstans så måste det väl finnas drömmar, förhoppningar, och en tro att man skall kunna uppnå ett mål i livet? ELLER? Jag har svårt att tro faktiskt, att jag som falang, eller rättare sagt, vi som falanger, är de enda i Thailand som har drömmar, det MÅSTE ju vara fel.... Men vad är det som gör det så besvärligt för en thai då, att berätta lite och öppna upp sig??? Ja jag vet inte, nån som funderat på det???
Idag, för att prata om annat, så handlade jag in 2 fina pork shoulder-bitar, som just nu ligger i ugnen, jag skall repetera förhoppningsvis, den kanongoa maträtten jag fick till här om dagen, som familjen gillade så mycket, med mört ugnstekt kött. Men denna gång, så ligger det sedan igår i kylen 2 stora plastbunkar med potatisgratäng väntandes, så det ihop med detta nya goa kött, skall bli kanonroligt att pröva ihop!!
En annan sak, jag prövade potatisgratängen igår med Ingemar som visst gillade smaken, men frågade mig vilken krydda jag hade i, det smakade ju sött?? Ja sade jag, jag prövade med Maple-sirap för första gången. Ingemar var inte helgalen i den smaken, men han gillar ju inte sött alls.
Jag måste säga att det smakade kanongott faktiskt, om man nu får berömma sig själv. Så imorgon har jag bjudit hem York och Ingemar, och de skall få köttet plus gratängen. Och hoppas de gillar den bara.... Vi får se.
Handskak
Chaiyaphum MMDCCLIII, Thailand
22 Januari 2017
86,4 kilo - 85,6 kilo (20 km) 93 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,987 (uppåt)
Goda råd är innerverande,
men dåliga råd är det inte!!
men dåliga råd är det inte!!
Vårt grannhus, som ni ju vet är sålt till en kompis till Yongyut och hennes man, står tomt eftersom de båda är hemma i Sveruge, och ordnar med en massa praktiska prylar, typ registrera äktenskap, och packa allt som jag skall transportera/skeppa till Thailand för dom, och en massa jobb-saker för hennes man Håkan..
Under tiden, så står ju deras hus här bredvid tomt, och vi har nyckeln dit in, så vi kan hålla kollen på det och också betala deras räkningar. Nu plötsligt förra veckan, så dök det upp 2 st bilar, varav den ena var den som vi kanske skall köpa, det var brodern som körde den, och det är ju vackert.
Alltså att ha en thai som håller på privat, och kör omkring i en bil som man vill köpa. Det är ju så man ryggar tillbaka, och undrar om inte man skall backa ur detta köp, oavsett hur billig bilen än är. Att ha en thai som kör bilen, är ren och fysisk misshandel av en bil, inget annat. Och säkerheten på bilen försämras ju i takt med varje dags körning och brukning av en thai...
Jag frågade yongan lite försiktigt vad denna gäng ville, nu när dom ockuperade Håkans hus? Hon blev ju sur som vanligt när man frågade, ty det finns inget värre, än när falang sätter fingret på saker och ting som dom innerst inne vet är galet, men som dom gör ändå!
Men hon berättade att en gammal farbror i byn hade dött, och det skulle vara party i 4-5 dagar för detta ändamål. Ja det är ett jäkla firande när någon dör skall sägas. Secken tur att man är falang, så det räcker med 1 timmes show i kyrkan, lite grand på kyrkogården och kyrk-kaffet, och sedan kan man sköta sin sorg privat utan insyn...
Sorg är enligt mig en privat och egen sak, som ingen annan har att göra med, och att visa upp den, är bara löjligt anser jag!! Vilket visar att man egentligen sätter sig själv i högsätet, istället för den döde personen.. Men det var alltså runt 15 personer nu inne i huset, och mat kom fram noterade jag, och huset togs verkligen i ”besittning”, det var motbjudande att se faktiskt..
Jag fick chansen nästa dag när de stack till festen i byn, och gick in, och hämtade min och Håkans gemensamma flaska Vodka, den skall dom fanimej inte dricka upp i alla fall, ty Håkans öl, han hade 3 kartonger med stora LEO stående därinne, där hade dom redan börjat dricka på...
Men det är trevliga thai-människor skall sägas, så inget ont om den saken, men jag tycker att det är bara fan, denna stil som thai har, där dom anser att en persons hus är allmän egendom. Men i grunden, så vet jag att detta beror på att dom inte fattar konceptet av ett hem. De ser bara ett hus, och vet inte vad ett hem är. I huset där sover man oftast bara, och man tillagar kanske mat därinne också i vissa fall.
Men inget annat. Kungen på väggen, och på golvet madrasser och sedan klart, nu har vi ett ”hus”, men inget ”hem”... Så thai mår inte illa när dom kommer som en ockupations-makt och tar över, det är bara naturligt, och inte alls känsligt.. Jag försökte luska med Yongan, men hon sade bara som vanligt ”falang small heart”. Hon älskar det uttrycket, när hon vill visa på hur ogina vi falang är, och hur svårt hon har att förklara de flesta fenomen som thai har för sig....
Jag vet ju nu också var någonstans denna by ligger, där dom firar den döde, och lyss på detta nu, så fattar ni vad det är frågan om kanske... Jo byn ligger 1,5 mil utanför Chatturat rakt österut, Chatturat som alltså ligger 42 km härifrån. Så de facto, så åker denna gäng från festen, för att ”sova” i huset totalt 5,7 mil en väg. Myser omkring i en annans hem, brukar allt i det hemmet, rena hotell-verksamheten alltså, och sedan dagen efter, så åker de 5,7 mil igen för att ta sig till festen...
De stannade i 3 nätter totalt, och mådde nog prima. Inte alls så att dom ställde till oreda, det såg snyggt ut, Men fan att jag vill att främmande människor, som kommer till mitt hem, brukar alla mina kastruller, bestick, tallrikar, ja allt husgeråd. Går igenom kylskåpet och frysen, och sover i mina sängar och sängkläder...
Den grejen får thai sköta internt, men inte med mina prylar och mitt hem i alla fall.. Jag har försökt tidigare att prata om detta med yongan, men "small heart" kommer alltid upp. Men en sak vet jag har gått fram, och det är att jag vill VETA innan, om det tänker komma thai och skall sova i vårt ”hem”..
Det försöktes ju i början lite grand med dessa som ville duscha, käka, och sova här hemma, innan dom åkte vidare, men jag visade mitt missnöje när jag talade om att visst dom var välkomna, men vill dom komma, så skall dom ringa innan, och förklara vad dom vill... Och duscha kan dom göra hemma hos sig själva...
Men det är ju alltid på det sättet, i alla kulturer, att parasiter ALDRIG vill skylta med att man vill nyttja andra, det skall ske snyggt och tyst helst.....Nu är det lugnt igen i grannhuset, och alla har haft trevligt, men detta är enbart mina egna funderingar, och inget som grannkillen Håkan bryr sig speciellt om i detta läget.
Han är ju fortfarande nyförälskad och blind, men det kommer att bli bra med den gubben, när han öppnat sina ögon.... hahaha... Men han är ändå lyckligt lottad, ty han har en trevlig fru, och hennes släkt som kom hit, är goa människor de också,, Det är bara dessa olater och utnyttjande av andra, som man måste jobba bort,,, tycker jag i alla fall...
Handskak
Chaiyaphum MMDCCLII, Thailand
21 Januari 2017
86,7 kilo - 85.7 kilo (34 km) 2 tim 7 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,986 (uppåt)
Gud kan inte vara överallt,
så då skapade han mödrar!!
så då skapade han mödrar!!
Som jag (kanske) skrivit tidigare, så har jag haft ganska ont i högerdelen av underkäken, alltså under tänderna, nu allt sedan 2 veckor tillbaka, och jag har ju kört med den där chlor-hexadine, munvattnet... Listerinet vågar jag inte ta....Har ju sett varningarna om den skiten...
Jag fick nog härom dagen och vi, (Yongan och jag), snackade om att gå till ”plågis” med käken, och mig själv. Jag drog på det, är bara så jäkla trött på mediciner, sjukdomar, och all jäkla skit som verkar komma på en gång nu i denna åldern. Man kände sig helt fantastiskt stark och uthållig och i topptrim, ja ända tills typ när jag fyllde 61, när jag ramlade av hojjen 2012...
Sedan dess, så har man ju gång efter annan blivit påmind om stundens allvar ganska abrupt. Medicinerna har ökat drastiskt och ävenledes läkarbesöken. Men skam den som ger sig, så jag fortsätter med det lilla jag kan göra i denna situation, jag fortsätter med motionen, och hålla i gång båda hjärn-halvorna...
Birger kom hit till Chai Ya Phum i tisdags, och bl.a. så ville han gå till tandläkarn. Jag tog med honom ned till den yngre tandläkarn, som hjälpte mig att dra ut min tand för 5 år sedan, eller nåt sånt. Jag passade då på att presentera även mitt problem för honom, men han ryggade direkt, och hänvisade mig till Chaiyaphums allmänna sjukhus, som ju har en sådan avdelning, ty han kunde inte se ett dyft vad mitt problem var...
Jag tror att den yngre tandläkaren har fallit i samma fälla som många andra här, han har fastnat i tandutdragnings-fällan. Snabba utdragningar och snabba stålar, Detta istället för att laga tänderna på ovilliga isaan-människor, som anser en trasig tand enbart vara ivägen och dyr i drift, så bort med den.
Så idag var jag på sjukhuset igen och kollade blodet, alltså kvaliteten på den. Fick återigen fullt godkänt på värdena, så det var ju bra, fick också medicin några månader framåt, och fick pröjsa för allting 2.700 baht. Jag var ju här och kollade blodet med tillhörande läkarbesök även i måndags, och då var det gratis, eftersom jag ingen medicin köpte av dom.
Det är helt enkelt skitbilligt att vara inne i systemet här i Thailand, svinbilligt, och har man bara tid att slösa bort, och sitta i all evinnerlighet i väntrummen, så blir sjukvården faktisk skitbillig. Medans vi satt där i dag och väntade, så stövlade Yongan iväg, och kollade in dentist-avdelningen. Hon sade att det var MASSOR av folk både där, och på ögon-avdelningen.
När vi sedan åkte hem, så sade Yongan till mig. ”jag vet ett litet hospital vid Namkaeng skola, de har enbart tandläkaravdelning där".... Jättebra,,,,, "ja, jag var där och lagade min tand förra året, och betalade endast 600 baht....". Oh fan tyckte jag. Vi stack dit och visade mitt ID-kort, jag var välkommen tillbaka när dom öppnade igen vilket var 16.30.
När vi kom ditt igen, fick vi vänta i 1 minut, sedan tog dom in oss i ett rum alldeles vid entree´n, och där var 2 st tandläkare, 1 röntgensköterska, och 2 vanliga sköterskor, plus den administrativ-anställde. Jag hamnade blixtsnabbt i en tandläkarstol, och de frågade och kollade, och sedan föste dom över mig till röntgen, för dom kunde inte hitta ens ett hål i mina tänder...
Detta efter 8,5 års frånvaro ifrån en tandläkare faktiskt, förutom han som drog ut en tand då.. Efter 4 plåtar, så kallade de fram mig till en av röntgenplåtarena som var bra, och läkaren (en söt brud) sade att en av mina tänder börjar ge sig inuti och ut, men hon sade att hon kan bygga till den igen, till sin forna storhet och glans... 3 besök skulle det ta....
Så jag skall dit till onsdag 25 januari första gången, och det skall bli spännande att se behandlingen, och se vilken summa pengar jag får betala.... Jag ger detta lilla hospital 5 stjärnor av 5 möjliga, en fantastiskt trevlig bekantskap var det, och jag kommer nog alltid att frekventera detta ställe vid framtida drama och plågor.....
Och till sist... icke att förglömma... Jag fick betala för undersökningen, tog väl allt som allt 30 minuter, samt 4 st röntgenplåtar 100 baht (SEK; 25.-).... Ja vi kan ju försöka att matcha de priserna i Sverige....
Handskak
Chaiyaphum MMDCCLI, Thailand
20 Januari 2017
86,9 kilo - (0 km)
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,955 (nedåt)
Frossare är den som gräver sin egna grav,
med sina tänder!!
Ibland får man ju sina påminelser om sin egna dödlighet. Ja ni vet via
små saker som händer en i vardags-livet. Denna dag var som alla andra
solig, och den var ganska hyggligt blåsig, men jag hade stort flyt ty
jag hade medvind på de mest ”öppna” ställena, där det blåste som mest.
Man är ju hyggligt rutinerad som göteborgare vad det gäller blåst,
vind, och rusk..med sina tänder!!
Så jag hade go fart, vinkade och hejade på flera bönner som jag passerade därute på riksvägen. Plötsligt så kände jag något som hakade tag i mig bakifrån, jag ”hörde” då genast... fan det var ju en motorbike, och den fan hade kört in i mig bakifrån. Jag kände en kraft som ville dra ner mig i backen, vände mig om i farten, och där satt en gammal gubb-fan på sin moppe, och han försökte av alla krafter att hålla sig upprätt.
Men bara en av oss kunde lyckas med det konststycket. Och jag tänkte fan inte gå i däck, om jag kunde undvika det, som ni säkert förstår. Jag höll stenhårt i styret, och parerade flera gånger, och till slut så fick jag gubben att falla pladask med sin motorbike i backen.
Jag stannade 10 meter bort och gick fram till honom, fick upp både honom och hans motorbike i upprättstående person. Klappade lite på honom, trevlig som man är, och frågade om han var OK? Han visade upp sin armbåge som var blodig, men annars mådde gubben bra såg det ut som. Han sade sedan de förlösande orden för honom, och de mest fjantiga för mig ”Mai Pen Rai”, altså ”sånt e livet”,,,
Han frågade inte hur gick för mig alls, visade absolut ingen ånger över sin bedrövliga roll i det hela, och dåliga körning, NOLL intresse. Jag trodde jag var OK, ja ända tills gubben hade försvunnit med moppen, och jag svingade mig upp på cykeln, och hörde och noterade att kedjan, och hela huset därnere var i all oreda man kunde ha.....
Jag fick tag i en sten, och bånkade till några gånger, och rätade ut ett stag, och kunde därefter ta mig framåt, om jag gav fan i att växla..... Det skramlade så man trodde att kedjan skulle gå av... Jag var cirka 17 km hemifrån, och GÅ HEM i den goa värmen var ju inget man direkt strävade efter.
Så jag cyklade varligt så inte kedjan skulle brista.... Jag klarade det........ nästan......... Vid 5 km;s-pålen, så gick kedjan, och detsamma fick jag göra resten av vägen. Bad- tofflor och promenixa 5 km i 34 graders värme..... Ja ni skulle varit med... Jag tog mig framåt, och det funkade hyggligt, men fick naturligtvis lite skavsår på ovansidan tårna i badtofflorna.
Lufsade direkt ner till cykelkillen i byn Nong Nasaeng, han pillade lite hit och dit, skruvade lite hit och dit, och klämde till slut ihop kedjan, och sade; ”Khrap”... Jag satte mig på cykeln, och prövade allt med växling, hojja framåt, och allt funkade gallant och smidigt. Han ville inget ha betalt, han kör ju alltid den svängen med mig, för han vet vad jag svarar honom.
”JO detta är inte till dig, det är till your palleja´”... Och så gav jag honom 20 baht för 5 minuters jobb..... Alltid gott att ha välvilja hos folk här... Så min cykel är helt OK nu, och det man man nog inte säga om gubben som körde på mig, hans armbåge får han lida för, det vet jag!!!
Men hur fan kan man köra rakt in i en cyklist bakifrån, var fanskapet full tro, ja, jag vet faktiskt inte. Men denna gång avlöpte det bra, men det var nog mer min egna förtjänst och styrka, som gjorde att jag klarade mig, än gubbens.. Och det skall sägas ”rätt gubbe flög i backen” anser jag!!
Handskak
Chaiyaphum MMDCCL (2.750), Thailand
19 Januari 2017
86,8 kilo - 85,7 kilo (32 km) 2 tim 8 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,958 (neåt)
Detta kommer ifrån en gravsten belägen i Utah, USA
tillhörande Mr. Russell J, Larsen
Han dog utan att veta,
att han skulle vinna första pris i den fina tävlingen;
”coolaste gravstenen någonsin”
Fem regler för män att följa, för ett lyckligt leverne!!
1 – Det är viktigt att ha en kvinna som hjälper till hemma,
lagar mat från gång till annan, städar, och har ett arbete!!
2 - Det är viktigt att ha en kvinna,
som kan få dig att skratta och le!!
3 - Det är viktigt att ha en kvinna som man kan lita på,
och som inte ljuger för dig!!
4 - Det är viktigt att ha en kvinna som är bra i sängen,
och som gillar att vara tillsammans med dig!
5 - Det är väldigt viktigt att dessa 4 kvinnor inte känner till varandra,
annars kan du sluta som mig, död!!!
tillhörande Mr. Russell J, Larsen
Han dog utan att veta,
att han skulle vinna första pris i den fina tävlingen;
”coolaste gravstenen någonsin”
Fem regler för män att följa, för ett lyckligt leverne!!
1 – Det är viktigt att ha en kvinna som hjälper till hemma,
lagar mat från gång till annan, städar, och har ett arbete!!
2 - Det är viktigt att ha en kvinna,
som kan få dig att skratta och le!!
3 - Det är viktigt att ha en kvinna som man kan lita på,
och som inte ljuger för dig!!
4 - Det är viktigt att ha en kvinna som är bra i sängen,
och som gillar att vara tillsammans med dig!
5 - Det är väldigt viktigt att dessa 4 kvinnor inte känner till varandra,
annars kan du sluta som mig, död!!!
Idag är det den 14 januari 2017 lördag. Och jag bestämde mig i morse för, stärkt av Ristos goa lunch häromdagen, att tillaga en fläskfile i ugnen, eller heter det fläsk-karre´...? vet inte! Jag kollade in google lite grand, och beslöt mig för att göra det enklaste möjligt, utan att krångla till det hela.
Jag lade fläskfile´n i en plastpåsen med marinad där i... Lät det ligga i kylen i styvt kanske 4 timmar. OK lite för lite tid, men det fick duga. Jag lade sedan flytande smör i en eldfast form, och penslade köttbiten och lade på salt och peppar, och sedan Santa Maria´s grillkrydda. In i ugnen, och där fick den mysa i styvt 1 timme, på kanske 170 grader...
Jag lade därefter till runt köttet äppelbitar och tomatklyftor, och tillbaka in igen cirka en kvart, och nu höjde jag gradantalet till en bit över 200 grader, ville ha lite färg också på köttstycket!! Under tiden hade jag gjort mitt potatismos, som faktiskt brukar bli kanon, och nu med min eminenta potatispress, så snackar vi proffs-takter i köket minsann... Till detta gjorde jag som sås-ersättning, gräddfil utblandat lite med lime-saft, kanongott faktiskt...
Paengtha, mother in law var här och Namkaeng och Yongan också, så vi fyra satte oss vid bordet, och började käka. Men innan vi kom så låpngt, så var det jävligt kämpigt skall sägas. Det var samma satans strul som vanligt med dessa thai. Jag förhandlade fram att jag skulle göra middagen idag.
Jag sade att jag INTE tycker att det är OK att Yongan gör en sido-middag med thaimat när vi ändå lägger stålar på min middag, som jag skulle göra. I så fall är det bättre hon säger till direkt, om hon inte tänker käka sig mätt på min mat... Ställd inför fakta rakt i nyllet, så hade hon ju svårt att slingra sig, så henne klarade jag av...
Men Paengtha, hon kunde inte hålla sig riktigt, utan hon började 1 timme innan vi skulle käka min middag, att göra i ordning all den där jävla salladen som thai har till maten.... Jag fick återigen säga till Yongyut att det skall fanimej inte göras 2 omgångar middagar här i detta hemmet idag.
Yongyut klarar ju inte bara av att säga till sin mamma ens om det är mulet ute, än mindre att sluta göra mat. Men till slut så fick jag min vilja igenom. Paengtha fick lägga ner denna jäkla verksamheten med salladen, och avvakta min mat.
Vi satte oss vid bordet, och normalt sett, så vet jag att Paengtha faktiskt gillar både min mat, som mitt hembak jag gör, så inga problem. Men denna gången var tydligen speciell.. Jag tror fanimej jag hade lyckats att göra god mat... Paengtha smackade och sade flera gånger via Yongyut till mig, att hon gillade maten mycket. Hon käkade rejält och tog en andra gång också. Detsamma gjorde Namkaeng faktiskt...
All maten försvann i ett huj konstigt nog, och vi var alla storm-mätta kändes det som. Så mycket beröm som jag fick idag, har jag nog aldrig fått förut. Men det skall sägas, att denna anrättning kommer jag att göra defintivt fler gånger. Köttet var snyggt tillagat, hade en kanongod smak av mina kryddor, och var riktigt mört och enkelt att tugga, kanske därför som Paengtha så glatt käkade köttet med sina löständer..
Så en god dag i köket tycker jag, och man lär sig varje dag lite grand, men i jämförelse med många andra, så är jag ganska värdelös i köket skall sägas, så detta är noll och inget skryt, bara en berättelse om en dag i köket....
Handskak
Chaiyaphum MMDCCXLIX, Thailand
18 Januari 2017
87,4 kilo - 85,5 kilo (36 km) 2 tim 22 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,967 (uppåt)
Detta är Thailands officiella emblem, figuren i sig kallas Garuda,
och den finner man lite överallt i Asien,
men Thailand tog den som sin egna i alla fall!!
och den finner man lite överallt i Asien,
men Thailand tog den som sin egna i alla fall!!
Ge aldrig salt eller goda råd,
förrän ni har blivit ombedda att ge det,,
(polskt ordspråk)
förrän ni har blivit ombedda att ge det,,
(polskt ordspråk)
Detta dagens ordspråk är definitivt något som jag borde ta till mig känner jag. Jag kan helt enkelt inte hålla käften, och ger en massa goda råd hela tiden till folk som inte ens vill ha det. Folk är ju sådana många gånger att hur okunniga dom än är, så vill dom inte gärna avslöja sig och be om råd, utan går hellre till okända människor med detta.
Jag å andra sidan erbjuder mig, och kan inte hålla klaffen. Jag skulle vilja lära mig faktiskt att ge fan i att vara så jäkla tjänstvillig, som man alltid är. Låta folk klara sig själva, och skita i dom. Många människor är ju på det sättet, och dom är lika omtyckta för det, och uppskattas av medmänniskorna.. Så skit i varandra, är nog rådet och ”dådet” för dagen..
Därför skall jag nu i kommande kapitel skriva om mig, inga goda råd, och mitt liv här i Thailand, alltså lite grand som jag gjort hela tiden i snart 9 år nu! Men tankarna har ju kommit stundtals under dessa år, då ”med-falanger” och också de allstäds närvarande svenskarna, som ju kommer ner någon gång till Thailand när frun behöver bersöka sin mamma, pappa, eller kanske rent av något barn. Dessa barn som dom lämnat i Thailand.
Dessa brukar säga; ”kan du inte thailändska” till mig, eller så säger dom; ”varför bo i Thailand om du inte bor ihop med thailändare”?. Ävenledes rena turist-svenskar har ungefär samma frågor och åsikter, men dom har väl lärt av den förra gruppen jag beskrev, eller läst i tidningarna, som ju i sin tur lärt ifrån båda grupperna av folk.
Men en lustiger sak som jag sett och tänkt på är ju när svenskarna åker och bosätter sig modigt i ”grannlandet” Spanien eller Portugal, ja då är det noll problem. DÅ lär man sig snabbt hur man beställer en öl på spanska, åker sedan hem till sitt inhägnade område, och har NOLL och absolut ingen blandning, mellan den inhemska befolkningen och oss. Men det räknas tydligen liksom inte alls, och skall inte jämföras.
Nä Thailand är ett ömtåligt kapitel. Det känns ibland som om man har ett kulturellt ansvar på nåt sätt, att vara på ett speciellt sätt, att uppföra sig på ett speciellt sätt, och ta till sig kulturen riktigt innerligt!! Kommer vi vita hit ner till nordöstra Thailand, så förväntas vi, att vi skall bo i en by någonstans. Kunna språket och kunna kulturen, och slafsa thaimat utan gränser.
Gör vi inte allt detta, så blir de hemmavarande svenskarna, speciellt kvinnorna, riktigt besvikna och ilskna, och riktigt gnölar, och brölar ut sin åsikt om hur löjliga vi gör oss, som inte blandar oss mer än vad vi gör. Jag för min del skiter i vad andra tycker om denna sak, jag finner det löjlig att överhuvudtaget göra något alls på ålderns höst, som man inte känner för.
Jag känner INTE för; att bosätta mig i en by mitt ibland alla thai, alla tuppar, alla hundar, och det där jäkla templet, som skränar ut sin musik och tjöt på vilka tider som helst på dygnet, helt i avsaknad av empati för sina medmänniskor...
Jag känner vidare inte för att äta äcklig thai-mat, och dricka svinäcklig, dåligt tillagad thai-whiskey, den grejen för andra göra, men jag i alla fall håller mig på min kant, har inrättat en micro-värld här, där jag bor i mitt falangrike (-hus), där vi har en kulturell blandning som passar oss båda i hushållet hoppas jag.
Men folket på gatan här utanför hsr ungefär samma åsikter, om hur man skall leva sitt liv, och vara emot sina grannar,. Så det funkar hyggligt numera... Lite olja i det sociala livet så blir allting bra, och ”olja” i detta fallet är för mig; aircondition, golvfläkt, och hörselproppar.. DÅ mår man bra.. Samvetet är till 100% stillat, av det faktum att jag och alla andra falanger, vi betalar för oss i livets alla skiften här nere, och detta ger oss också frikort och frisedel, att kunna strunta i att blanda oss.
Vi har INTE kommit till Thailand för att bli thailändare, utan vi har kommit till Thailand för att få en fristad, få s.a.s. asyl ifrån det livet som vi levt i kanske 60 år hemma i västvärlden, och vara oss själva, bli lämnade ifred till viss mån ifrån vissa saker, och har därför rätt i att skita i thaimat, thaiseder, och thai-kultur om vi så önskar...Vi betalar dyrt för denna fördel... Halleleluja!!
Handskak
Chaiyaphum MMDCCXLVIII, Thailand
17 Januari 2017
86,8 kilo - (0 km)
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,962 (samma)
Ge en man en fisk, och han har mat för en dag,
lär honom att fiska, och han har mat livet ut...
lär honom att fiska, och han har mat livet ut...
För 3 veckor sedan så fick jag ont i tänderna, eller rättare sagt, ont i tandköttet. Det verkade flytta på sig allt eftersom i käken, och det kändes verkligen halvkass att råka ut för en grej till i livet, med vidhängande problem. Jag började googla allt eftersom det gjorde ondare och ondare. Jäklar skall jag tappa alla mina tänder nu eller, under hemska plågor??
Ja alla onda tankar tänkte jag i det läget. Under tiden, så märkte jag att så fort som jag käkat, så om jag borstade tänderna, så kändes det 100 ggr bättre faktiskt, även om värken kom tillbaka efter ett tag... Men inte lika illa.. Jag kom in på olika sjukforum på internet, och snart hade jag lyckats att ringa in vad att göra.
Jo ämnet som skulle hjälpa mig skulle heta Hexadine, jag googlade vidare med det ämnet gällande för Thailand, och fick tag i ett antal olika produkter. Och i stort handlade det om att gurgla sig i detta typ munvatten, med bakteri-dödande ämne där i... Jag rumlade ner till Chaiyaphum, och efter 7 plågor, och 8 sorger, så lyckades jag få nötterna bakom disken, att få fram en av produkterna som jag letade efter.
Det hette C-20, och det stod med feta bokstäver på flaskan ”Chlorhexadine”, så det var ju lugnt... Kostade 60 baht, så den köpte jag. Jag skulle skölja morgon och kväll. Jag höll på i styvt 6 dagar, och sedan kände jag mig OK igen..... Nu styvt 3 veckor senare, så kände jag att det gjorde ont igen.
Jag cyklade ner till stan, och apoteket, men de hade slut på de flaskorna minsann.... Måste nog bara ha haft den flaskan de sålde till mig. I alla fall huvud-killen, den lelle ladyboyen, hjälpte mig att finna en annan, hade inga brillor med mig, så kunde inte kolla, men apotekaren försäkrade mig att det var bra emot tand-infektioner. Jag motfrågade om man skulle gurgla sig i detta också... svaret blev helt klart och tydligt,,, ”javisst!!”
Jag kom hem, tänkte inte mer på det föränn nu då, när jag skall gå och lägga mig och börja gurgla.... Jag tittar på flask-helvetet, och där står med feta jäkla bokstäver, BÅDE på thai som på engelska; ”FOR RINSING CONTACT LENS”, och så står det med lika fet stil; ”NOT FOR INJECTION”.
Ja, så detta är det vi falanger har att leva med, dessa idioter här i Thailand. Vi har fullständigt outbildade stollar som jobbar på ställen, där dom faktiskt kan ta död på folk.... Jag tänker åka ner i morgon, och låta den dumma jäkla lille tunne ladyboyen tappa ansiktet fullständigt, OM han nu har förstånd till det förstås...
Nu när jag skriver detta, så har jag varit nere på apoteket och killen var där.... Jag langade fram flaskan, och sade till honom att jag inte hade lust att gurgla mig i kontaktlins-rengöringsvätska.. Inte en suck... Han svarade direkt, att det fungerade finfint och inget konstigt alls, det var ju rengöringsmedel.... Ja sade jag men inte ämnat för invärtes bruk... Han tittade som hastigast, och vidhöll igen att han hade rätt.
Jag gjorde inget mer av detta, än att jag sade att jag INTE tänkte gurgla mig i den skiten, och sade att det var OK om han gav mig någon annan medicin som jag ändå skulle handla, så kunde vi kvitta. Han fattade väl att spelet var slut fanskapet, och vi bytte ”tjänst mot vara”, och han var nöjd över att jag inte gjorde honom mer illa, och jag var nöjd att han INTE lyckades lura mig på stålar, och göra mig illa...
Handskak
Chaiyaphum MMDCCXLVII, Thailand
16 Januari 2017
86,9 kilo - 85,9 kilo (32 km) 2 tim 11 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs:3,962 (nedåt)
Vänskap är en fåra I sanden…
Forts. Från förra kapitlet.... Jag kunde börja privatspelandet, som jag för övrigt höll på med i 2 år oavbrutet, och mamma och pappa betalade kalaset. Men första gången jag kom, så frågade läraren mig, och han var en riktigt trevlig kille, som jag inte ens kommer ihåg namnet på, det är ju ändå 50 år sedan. Han frågade ”vad vill du lära dig”? Ja svarade jag ”Jag vill lära mig fingerspela som Donovan”!!!
Och det var så jäkla befriande att ha en vuxen kille som gillade popmusik, och Donovan hade jag snöat in på fullständigt när jag fick höra hur han spelade och sjöng sin första singel ”Catch the wind”... Om den nu var bekant för Er läsare.... OK sade läraren, vi kör på.. Jag fick visa lite hur långt gången jag var. Och han sade, "[i]vackert[/i]".. vi skall ge dig hemläxa som heter duga...
Eller,, rättade han till sig, inte duga, men låten du skall lära dig heter ”Greensleeves”, och är en engelsk folkvisa som är vida känd. Har du hört den, frgade han? Känner inte igen den sade jag. Inga problem sade han, jag ser att du kan noter ganska bra, så detta löser du..... Okidoki sade nog jag, och tog 1;an (soårvagnen) hem till Marklandsgatan, och 47;an (bussen) bort till Järnbrott.
Jag tränade som en besatt under flera dagar, och lärde mig låten utantill faktiskt, och den kan jag än idag ta mig sjutton. 4 dagar senare, så kom jag till läraren inne på huset vid Kopparmärra i centrala Göteborg, och han startade upp mig på studs med Greensleeves. Jag spelade så innerligt, och så känsligt, och så poetiskt jag överhuvudtaget kunde spela.
Hade pauser här och där för att poängtera melodi-slingan, och lyckades att spela denna låt för läraren helt fritt ifrån misstag. Efter det att jag var klar och lätt svettig, så satt han där, såg ut som paralyserad, och sade att det var en väldigt vacker låt, jag hade spelat den fantastiskt bra för att vara så ung, och han hade bara beröm åt mig,
Men så frågade han mig. ”vilken låt var det du spelade”?? Han tittade på mig, och jag fattade ingenting,, Ja min hemläxa svarade jag!!! Hmmm svarade han, har aldrig hört den låten förut, men en sak kan jag säga att ”Greensleeves” var det inte i alla fall.... MEN frågade jag.. amatör som jag ju var.... Du gav ju mig noterna, och jag har lärt mig allting utantill..
Ja sade han, du hade med varanda simpel ton som fanns i nothäftet, helt klanderfritt, men du ”läste” noterna och melodislingan helt fel, och gjorde din egna meoli, men med exakt samma toner som i Greensleeves... Jag måste ha sett väldigt olycklig ut, ty han kom fram och sade....
"Du är ny, och du är grön, och man måste lära sig krypa innan man kan gå. Nu kör vi vidare, men innan dess så skall jag spela Greensleeves för dig"..... Läraren spelade en utsökt vacker melodi, och han spelade som en Gud, och efter det, så har jag alltid haft honom nära mitt hjärta, ihop med denna vackra engelska folksång Greevsleeves....
Vi fick ungefär 2,5 år ihop innan våra vägar skiljdes åt. Men det var lyckliga lärorika år, för min del i alla fall... Så musik är som livet i övrigt..... Inte allting är vad det ser ut att vara. Nothäftet, det är livet, och de situationer som uppstår i livet, och det gäller att tyda dessa på ett rätt och korrekt sätt, så blir allting oftast bra..
Handskak
Chaiyaphum MMDCCXLVI, Thailand
15 Januari 2017
87,0 kilo - 85,4 kilo (36 km) 2 timmar 12 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,975 (uppåt)
Kul att se att Funfa (Bouganvillea), faktiskt har 2 st små blommor?
Eller är det ståndare och pastiller?
i 2 olika färger; vit och gul!!
Eller är det ståndare och pastiller?
i 2 olika färger; vit och gul!!
Effekten av för mycket, blir alltid för lite!!!
Musik, ja det är ett kärt ämne för många barn sager man ju, eller kanske inte!! Ungdomar har i alla tider som jag känner till i alla fall, älskat att ha på musik både i tid som i otid. Och det är lika aktuellt idag som det var igår, ingen alls skillnad, jo kanske att det är MYCKET mer intensivt idag, än det var i min ungdom.
Detta beroende mestadels på att tillgängligheten är så enormt mycket större nu. Både vad det gäller utbudet på musik, och utbudet på apparaterna som man kan lyssna musiken i... Ipad, Iphone, och allting som jag inte ens kan förnamnet på, med hörlurar/hörproppar, så man kan ha på musiken precis när man vill verkar det som.
Redan när jag var i 30;års ålderm, när MTV-generationen växte upp, så vande sig ungdomarna vid att alltid ha musiken på hela tiden i sitt liv. Det gick så långt, så dom inte ens kunde läsa sin skolläxa effektivt, utan att ha på musik. Jag för min egna del kunde aldrig ha på musik om jag ville läsa nåt.
Jag snöade alltid in på vilka ackord som spelades, och älskade att lyssna till hur melodislingorna i låtarna gick, så musik för mig, blev avkoppling, när jag inget annat hade för mig mestadels, och ävenledes när det vankades dans... Dock så älskade jag musiken lika mycket som alla ungdomar, där var det ingen skillnad....
I detta sammanhang, så måste jag berätta en liten notis, OK liten är kanske fel uttryckt av mig, jag gör ju aldrig några små notiser i skriven form precis... Jo jag började ju lira gitarr när jag var 13 år ung och nekade att börja spela piano.... 13 år, det var 1964, och Beatles hade kommit till makten sedan nåt år, och alla älskade Beatles, och alla ville spela gura (gitarr).
Jag fick en gitarr utav mina föräldrar, och tränade som en besatt. Jag kommer ihåg att jag hade veckopeng, och jag klippte gräset för flera grannar t.ex. Tant Thea och fru Persson, och fick ihop pengar varannan vecka, till att köpa notera till en Beatles-sång. Den första sången jag lärde mig var: ”Cant buy me love”...
Jag höll på med detta i styvt 2-3 år cirka, och spelade bara offentligt en gång under denna tid. Och det var när jag var nästan 15 år gammal. Blyg och försagd, men ville gärna visa mamma och pappa, att pengarna inte var bortkastade, så komponerade jag en sång, tog med gitarren till skolan.
Det skulle vara musik-prov och betygsättning i Järnbrottsskolan. Och jag tänkte, om jag får beröm och ett bra betyg, så skulle morsan bli skitglad..... Läraren tittade på mig länge, lät mig vänta tills i stort sett sist utav oss drygt 20 elever. Och sedan så sa han; Gregor sätt igång nu då, och visade upp ett missnöjt anlete, när jag stolt sade att jag skulle spela en låt jag gjort själv.
Vad jag inte fattade då i min oskuld, var att läraren älskade klassisk musik, och gammeltjoa-musik. Popmusiken hatade han, fick jag höra senare av de andra klasskamraterna. Jag fick spela 2 versar, och sedan avbröt han mig, och skickade iväg mig. När terminen var slut 2 vekor senare, så fick jag ta med mig betyget hem, och kunde visa upp en stor feta jäkla 2;a (TVÅ;a) för mamma, och skämdes som fasen och grymt besviken var jag...
Det var då som morsan sade till mig att spela låten, hon lyssnade och den var säkert lite halvkass, men hon höll masken... Sedan på kvällen så pratade hon med mig och frågade om jag ville gå och spela gitarr privat inne i stan? Ja jösses sade jag på stört,,, skitglad.... Forts. Nästa kapitel....
Handskak
Chaiyaphum MMDCCXLV, Thailand
14 Januari 2017
87,2 kilo - 86,0 kilo (26 km) 1 timme 42 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,974 (uppåt)
Vänner förloras genom att ringa ofta,
eller ringa för sällan!!
eller ringa för sällan!!
Var ute härom dagen återigen på risfälten, och nya äventyr. Tycker det är skitkul, även om ryggen tar lite stryk av det eviga hoppandet upp och ner, när det är knagglig mark att cykla på. Nu idag försökte jag hitta en genväg fram till en by, som ligger vid ”Fa-vägen”, alltså den väg som går förbi tysken Peters hus, och förbi Ingemars fru Fa,s landomtåde.,,
Denna gång blev det verkligen knaggligt och långvarigt, och jag fick två gånger vända åter igen, då jag hade åkt flera kilometer in i grönskan. Sista gången jag körde fel, så var jag nära succe´, och kunde se ett tempel på andra sidan floden, och jag såg en bro där borta, härliga tider....
Kommer fram till bron, och vänder genast på cykeln med en min av avsky, se fotot på bron, kul efter att ha lufsat fram typ 1,5 kilometer i gröngräset bland osynliga ormar och rödmyror.. Men det var bara att ge upp, och vända åter, och ta en ny väg. Jag hittade en fin grusväg, som var ”fin” i 600 meter bara, sedan blev det en stig, och sedan hamnade jag mitt inne bland bananträd, som thai hade planterat där.
Fördelen med bananträd, är att det inget växer emellan dessa träd av någon anledning, så jag kunde cykla i sakta mak där inne bland dessa, ända tills en banan-gren strök mig över näsroten, och jag fick blodsmak i munnen. Fina fisken, jag var uppskuren och käkade blodtunnande medicin,,,,
Men lite vatten på såret, undvika att le för mycket, och cykla vidare är nog ända chansen. Jag fick cykla i nästan 2 kilometer till, och promenera där emellan också, och till sist hoppa över ett stort stort dike, men det gick att leda cykeln ner och upp igen, så det var lugnt...
Till slut, så ser jag cementstolpar där framme, och ser att det är en väg. Kommer fram, och genast till höger en riktig bro, cyklar en 10 minuter till, och kommer fram till exakt den byn som jag hade hoppats på.. Skicklighet, sällan, jag hade inte en susning om var jag var innan, så lyckan stod mig bi åter igen denna dag... Undrar när min tur skall överge mig??
Nu är det den 10 januari 2017, och vi var nere på Bens Bar med Lasse S (Phuket), samt hans kompis Krister, och så Ingemar och jag själv. Vi käkade den underbara maträtten steak australia med potatismos och sallad, och ett glas rött vin till, himmelskt gott. Snacket gick gott ty vi hade grundat lite grand med en grogg innan också. Kallas väl ”mat-olja” tror jag, alltså att olja upp sig med en grogg innan maten, hahaha...
Jag käkade en paj av äppelcrust och glass, och 2 fina irish-cofe på raken, sedan innan hemgång, så en liten Bailey, för att jävlas med underkroppen. När vi hade käkat färdigt, så dök precis gänget ifrån Khon Sawan upp, och det var ju 4 gubbar till, så nu satt vi 8 st svenska gubbs runt bordet, snacka om svensk-koloni... Snacket flöt finfint, och skitroligt att träffa dom.
Inte mycket mer att rapportera om, klockan 16.20 så ringde Namkaeng ifrån skolan, och det var dags att hämta hem henne med moppen, de andra hade redan sagt bye bye och åkt hem..... Ja ni får alla ha en go dag idag. Byebye.. Ja livet e gött stundtals..
Handskak
Chaiyaphum MMDCCXLIV, Thailand
13 Januari 2017
87,4 kilo - 86,4 kilo (26 km) 1 tim, 33 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,951 (uppåt)
Lyckan är blind,
men inte osynlig!!
men inte osynlig!!
Husbyggen och arkitektur i Isaan (Thailand??), hur är den egentligen? Ja i mina ögon, så är det rena rama vilda västern förstås. ALLA, vem fan som helst, de bygger precis som de vill.. vilken stil som helst, vilken färg som helst, och precis var dom vill geografiskt. Man kan lätt säga att det är amatörernas julafton, och detta går ju helt hand i hand med det som jag påstått tidigare.
Nämligen det att Thailand som nation skiter fullständigt i en jättestor majoritet av sin befolkning. Så man resonerar som så då, att om Thailand låter sina undersåtar göra vad fan dom vill, låter dom skita i att betala skatt, och resonera som så, att dom får klara sig själva, och göra som dom vill... ”Då är detta en bra dag på kontoret”.. Jasså? För vem då?
Jo för de rika och besuttna, som mjölkar nationen Thailand på alla dess tillgångar. Man jobbar efter den devisen att man låter varandra vara ifred helt enkelt. De rika håller de fattiga outbildade, och okunniga om allting utanför byarna, så gott det går, och då samtidigt så exploaterar de rika Thailand allt vad dom orkar, och hinner.
Man talar nedlåtande om kolonisation av länder, och det stolta landet Thailand har aldrig varit en koloni till någon annan. Men det behövs inte, man har de rika i befolkningen, som mjölkar landet värre än vilken kolonisatör hade gjort. Så med detta sagt, (det blev änna långt), så ser man lägenhets-hus på de mest möjliga och omöjliga ställen.
Man kan ofta se ett hus med 2-3 lägenheter, stå där ensamt på ett risfält, tomt förstås... Och man kan se resorter, byggda på de mest befängt stupida ställen geofrafiskt... Man kan se de mest snygga hus, och de mest underliga hus, och de mest fula hus, vilket tillhör detta tycker ni?? Men som jag sagt förut, färgerna börjar jag mer och mer förlika mig med, ty man vänjer sig.
Och jag inser att i falangland, så har det gått alldeles för långt åt andra hållet. Nu när man ser villa-områden och lägenhets-områden, så är det döda färger fullständigt. I mitt tycke i alla fall, så skall en färg komplettera en byggnad, komplettera ett område, och tillföra något som lyfter det. Vit färg, brun färg, grå färg, och svart färg, verkar ju vara allenarådande i falangland, och hur fasen tråkigt är inte det då??
Måste visa dessa foton av två gjutna gubbmunkar som sitter staty utanför detta tempel. Annars ser man ju oftare ”krigare” ifrån deras andevärld eller mytologiska gamlas värld, som ingen känner till längre. Så vakthållning finns vid ingångarna till templen, hahahaha!!!
I grannbyn till Ingemar, den heter Cheelong, så finns där en tant, hon e la 58 år gammal, ser ut som 66 år. Hon verkar ha gått in i ”väggen” mentalt, alltså senil, och är fullständigt ”borta” från denna världen. Det har slagit över för henne, och hon gör det som INGEN thai i hela konungariket Thailand gör.
Hon viger varje vaken stund under hela dagen till att samla ihop sopor. Jag har sett henne samla sopor inne på tempelområdet, som är skitet så det förslår, och inne på två skolor som alltid har skräp liggande, och oftast så ser jag henne inne i sin by Cheelong, där hon strutsar omkring, och har mängder av påsar i nävarna, där hon lägger i plast, och papper, och annat skräp.
Hon samlar ihop precis allting. MEN inte ens då, när en tant som hon, gör sig omaket att samla ihop skiten ifrån de ”normala” skräp-thaiarna, så kan de friska inte ens få iväg skräpet, utan det ligger där i de högar, där damen lägger det.
Tänk vilken herkulisk ansträngning att stanna sopebilen när dom kommer, och ge dom 20 baht, så lastar dom in skithögen på 1 minut. Inga problem, och sedan så ser det snyggt ut igen.. OK snyggt är väl ett för mycket starkt ord, men skräpet är borta i alla fall....
Handskak
Chaiyaphum MMDCCXLIII, Thailand
12 Januari 2017
87,3 kilo - 86,3 kilo (17 km) 1 tim, 33 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,930 (uppåt)
En förmögenhet är som en kvinna.
Försumma henne idag,
förvänta dig inte att finna henne imorgon!!
Försumma henne idag,
förvänta dig inte att finna henne imorgon!!
Utvecklingen går framåt även ute i byarna. Man har ju märkt så tydligt hur eftersatt precis allting är, man har inte brytt sig, och man bryr sig fortfarande inte speciellt mycket, om orsakerna till t.ex. dödsfall. Ty att utröna det, så måste man fråga frågor, och kanske konfrontera folk, vilket man bara inte gör i detta landet.
Man har hört mängder av gånger om pojkar som drunknar i någon av alla de miljontals dammar som thai byggt till att ha vatten i, för fisk och för sina risfält.. Ungarna gillar ju att bada i denna ler-välling, och som många unga i våra länder också, så skuttar man ju i, och har kul dagen lång.
De allra flesta barnen här kan inte simma, och jag påstår att runt 90% av barnen i byarna INTE kan simma. De tar sig fram i vattnet, så som både Namkaeng och Soda gjorde innan febro falang kom till byn, dom sam ”hundsim”, det såg så jäkla löjligt ut, så det var inte sant. De tog sig fram bättre under vatten än simmandes på ytan av vattnet.
Men jag har skäl att tro att det sakta, sakta, sakta utvecklas, det finns ett visst litet intresse från skolornas sida nu, att lära ungarna att simma. Men långt ifrån alla gör det, så då ser man istället summa summarum, 1 simlärare i hela Chaiyaphum,,, med en befolkning av drygt 600.000 invånare i områdena runt här... Så kan den läraren lära några ungar att simma, så kanske hon räddar åtminstone några liv här i Chaiyaphum och Isaan.
Men om detta nu är politik eller inte politik, ingen aning, för omtanke är ett ganska okänd begrepp i denna deras kultur, men ändå, se fotona på hur dom vill att man skall agera i olika situationer typ drunkning, där man informerar via bilder, hur man skall agera med att; ringa ambulans, mun mot mun-metoden, och pumpa igång hjärtat.. OK amatörmässigt som fan, men lite hjälp är bättre än ingen hjälp alls, tycker jag. Denna skylt fann jag i en by, och jag gillar att de försöker i alla fall..
OK allt går inte framåt, trafik-offren är detsamma, och man kan inte ens skylla på att detta skulle vara ett regionallt problem bland byarna här. Det dör folk i trafiken över hela Thailand, men av olika orsaker naturligtvis. Förekomsten av innehav av körtkort, är måpngfalt mycket större i Bangkok, Pattaya och Phuket förstås, än här bland byarna, där ingen har varken åldern inne, eller körkort, men ut i trafiken skall dom!!
Men det gemensamt har dom alla, att dom har inga trafik-kunskaper, och är därför fullständigt egoistiska även i trafiken, precis som i privatlivet. Hänsyn är nästintill noll bland många, och man ser så tydligt i små situationer som händer mitt framför ögonen, vilka val dom gör i trafiken, och jag för min del som ser detta varje dag, förstår till 100% varför trafik-offren till antalet är kanske 100 gånger större än i väst-världen om inte än mer...
Men jag ser fler och fler hjälmar på trafikanterna, även bland flickorna, som förut var så rädda om sitt hår. Fördelen är ju att den skyddar....... emot solen.... Trodde ni jag skulle skriva skyddar emot asfalten,,, hehehehe... Hjälmen i alla fall, ser man mycket mer nu för tiden, än för 9 år sedan det skall sägas.
Det sägs att transport-office utfärdar MYCKET mer körkort nu än när jag kom hit, och det är ju bra, men jag måste säga.. utbildningen för att få dessa körkort är under all jäkla kritik. Folk vet inte ett skit varken teoretiskt eller praktiskt hur att föra sig i trafiken... Här MÅSTE jag vara på vakt precis hela tiden, kan aldrig slappna av.
Så fort jag ser en deltagare i trafiken, så börjar jag numera per automatik att köra defensivt, och tar ALDRIG någonting för givet.. ALLTING händer här i trafiken, plötsligt så kör det bara rätt över vägen en bil ifrån motsatta sidan, och kommer emot mig på fel sida vägen, de kan inte vänta att göra sin sväng över gatan tills dom är ”framme” s.a.s.,,, och då blinka och svänga över vägen, utan dom genar rätt över, och kör de sista 3-400 meterna på fel sida vägen.
Jag vet inte hur jäkla nära jag varit att dom klippt mig, och fått död på mig. Men jag är tjurig skall ni veta, och har ingen lust ännu att bli ett trafikoffer här. Men en sak skall sägas, bli aldrig för kaxig,, ty jag har en stark misstanke, och som jag sagt förut... alla dessa hål i vägarna, det gäller att undvika dom, och det brukar gå bra, men en dag så kommer ”hålen” att vinna över mig, och då är det kört.
Och detsamma med trafiken. Jag är försiktig och defensiv, men statistiskt så är jag i längden chanslös att klara mig undan, och frågan är egentligen då bara, om jag kommer att få en blessyr, eller om jag kommer att dö... Tiden får utvisa detta..
Handskak
Chaiyaphum MMDCCXLII, Thailand
11 Januari 2017
87,2 kilo - 86,0 kilo (36 km) 2 tim, 35 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,916 (nedåt)
Smicker ger vänner,
och sanning ger fiender!!
och sanning ger fiender!!
Satt och snackade idag på Tesco Lotus med en engelsman, som hade lite frågor som faktiskt var ganska intressanta. Han var inne på detta med VISA-frågor och Thailand, och också inne på det gamla kära ämnet med dessa VISA-agenter som florerar i hundratal här i Thailand, och som lovar guld och gröna skogar, bara man anlitar dessa...
Priserna för att man skall slippa att gå till Immigration och göra en förlängning, brukar ligga enligt uppgift på runt 20.000, 30.000 ja upp till 46.000 baht som jag hört i alla fall.. Folk betalar alltså 46.000 baht (SEK; 11.500), på årlig basis, för att inte gå till Immigration, och bara betala 1.900 baht,,, som det ju brukar kosta utan mellanhänder (SEK; 475:-).....
Snacket ifrån alla de som går via dessa agenter är; -”Oh, så enkelt det var att slippa bekymra sig”,, eller; - ”Oh, hur snabbt och bekymmersfritt detta var, jag bryr mig inte om pengarna alls”... Detta är alltså samma gubbar som sitter i barerna, och har en budget på alla de hundratals öl de dricker i månaden...Och klagar på priset på tomater i butikerna...
Vad det handlar om egentligen, men som ingen vill säga rent ut, är att detta är en olaglig sak, en scam gentemot thailändska staten. Men eftersom denna scam egentligen är initierad utav utlänningar, som INTE har de ekonomiska medlen att uppfylla de krav som Thailand ställer, så naturligtvis finns det alltid någon som ”nappar på agnad krok” i detta korrupta land.
Så VISA-agenterna har ”sin” kontakt på Immigration, vilket sannerligen inte är svårt att finna. Dessa Immigration-anställda i detta land, tänker inte ens en gång innan dom stoppar kanske 1.000 baht i fickan, och sedan trycker dit stämplar och godkännanden i en hiskerlig fart..
En fråga som jag får ibland utav folk, speciellt de som tvivlar på det som jag säger om dessa VISA-agenter, är att; ”hur kan Immigration-officeraren se i passet att utlänningen nyttjat en agent tidigare, så varför skulle det därför vara farligt att nyttja en sådan agent”??
Om jag tar I min förklaring då ett påhittat datum bara, låt saga 1 mars 2016….. Så en normal process för att få ett uppehålls-tillstånd, är att man köper sig ett Non Immigrant ”O” någonstans utanför Thailand, som alltså då är daterad 1 mars 2016... Sedan skall man återkomma till immigration den 1 maj 2016, för att man då skall få sitt uppehålls-tillstånd (extension of stay)...
Det har ju då gått 2 månader, och man är inne på sista månaden av sitt VISA, som man köpte den 1 mars 2016.. Och pengarna, ifall man använder bankmetoden, har funnits på bankkontot i 2 månader nu... Man får nu då, alltså den 1 maj 2016 godkänt sitt ansökta uppehålls-tillstånd fram till den 1 juni 2017.... OK?? Detta är alltså i normal-fallet...
Men när man använder sig av dessa VISA-agenter, så brukar det se ut som följer, och ser ut i passet på stämplarna..;
- Non Immigrant ”O” utfärdat den 1 mars 2016,
- Uppehålls-tillståndet är utfärdat, och daterat dagen efter, alltså den 2 mars 2016, och är giltlig fram till 1
juni 2017...
Så när man går dit året efter, så löper man risken, med oflyt, att den handläggare man får då, han vill inte ta i detta med tång ens, då han genast ser datumen instämplat..
Han ser ju på stämplarna som inte alls stämmer datum-mässigt, att det förekommit korruption, och vill inte bli inblandad alls. Detta utav 2 anledningar, dels för att det finns inga stålar för honom att klämma falangen på, och dels så har ju numera militären tagit kommandot som tur är, över alla dessa jäkla poliser, som ju immigration i grunden tillhör...Och har en mycket bättre koll på dessa avskum i många fall..
Så avslutningsvis, tänk Er för.. Visst man kan köpa sig sitt uppehålls-tillstånd för en dryg summa stålar, men det som kommer efteråt, året efter,,, eller 2,3,4 år efteråt,,,, Det kommer ju nya år när man skall ansöka,, varje år. DÅ löper man risken att åka dit, och bli utslängd ur landet, oavsett om man äger en jäkla condo i Pattaya, eller ett hus i Isaan, eller ett guesthouse i Phuket....
Handskak
Chaiyaphum MMDCCXLI, Thailand
10 Januari 2017
87,1 kilo - 86,7 kilo (20 km) 1,31 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,944 (uppåt)
Berömmelse är ett förstoringsglas!!
Jag har funderat en hel del på detta med att vem stannar i Thailand, och vilka åker hem igen. Jag menar anledningen till hemgången eller stannandet, kan vara flera olika orsaker. Man åker hem efter att ha spenderat tid nere i prostitutions-träsket (Pattaya) och stålarna tar helt enkelt slut.
Och inte bara pengarna tar slut, även kroppen tar väl slut antar jag. Jag har haft samtal med flera olika expats som bor här nere, och de två som jag tänker referera till sitter på varsin sida av skranket fullständigt, och har åsikter kapitalt olika varandra. Den förste killen, han berättar ganska ingående för mig om lite orsaker, och de råkar vara i hans fall...
Han säger; ”jag lämnade Thailand av många orsaker; a-klimatet det blev för tufft för mig, och min kropp bara blev sämre och sämre till slut..... b-Kulturen här gjorde mig till slut fullständigt tokig! Alla tokerier, all dumhet, OK stundtals bra, men oftast kasst!! c- trött på att INTE kunna utmana dålig service, enormt trött på allt jäkla snack som; ”can not” och likaså urkass service....
d-kostnaderna här i Thailand, hur i helsicke kan kyckling, äpplen, apelsin-juice, m.m. vara så enormt dyrt i en 3:e värld-ekonomi, hur är det möjligt egentligen... Det kostar MER här än det gör i våra egna västerländska hemländer faktiskt.. e- utbildning och skola för mitt blandbarn! Mitt kött och blod förtjänar faktiskt en bra utbildning, och få chanser i livet, inte som här, där det är fullständigt odugligt ur de aspekterna...
Jag kan gå på ännu mer,,, men vill sluta nu, tror jag har bevisat min ”point”... Jag har nu med min familj slagit ner mina bopålar i Europa istället, nu alltsedan 4 år tillbaka, Mitt barn gör helbra ifrån sig i skolan, det finns massor med aktiviteter efter skolan, mestadels sport då... Och på toppen av detta, så himla många platser att besöka, som finns så lätt tillgängliga för oss som bor i Europa...
Jag är enormt glad för att man kan fixa saker och ting i USA och Europa, låt säga vad det gäller service och kanske få sina pengar tillbaka, och ”garantier”,,, det respekteras i Europa, inte som i Thailand, där man ”har” garanti, men ingen lever upp till det 100%.. Nä,,, man skall tydligen bara anpassa sig och hålla käften, och acceptera det...
Nu steg näste gubbe in i snacket. Och han bodde här med hull och hår, precis som vi andra som var på baren här… Och han började prisa sitt boende här, och tyckte att vi skulle vara lyckliga som hade fått chansen att bo här. Han berättade att han var amerikan, och han hade rest runt över hela Asien, men slutligen helt fastnat för Thailand.
Detta land med sina fantastiska invånare, som är så snälla emot falangerna i nästan alla lägen... OK visst finns det thai som tagit vissa falangers sparpengar, eller skall man säga att dessa falanger, är som naiva barn som ger sig in i leken, men inte leken vill tåla....
Thailand vill inte att du skall äga mark, dom vill att du skall rapportera varje 90 dagar. Trafiken i storstäderna är helt tokig, importerad ost kostar multum, men Thailand har många fördelar, och ett härligt klimat, vilket de flesta hemländer för oss falanger inte kan slå på fingrarna alls...
Så jag kan icke förstå alla de expats som bor här, och som klagar vareviga dag på precis allting i Thailand..... Lev väl och länge sade han, och tog en välförtjänt klunk på sin äckliga Chang-öl med is i, och sedan så drog han tag i repsnodden till Bar-klockan, och det innebar att ha n stod för nästa omgång i baren... Beter man sig som så, då kan man ha vilka åsikter som helst, allt funkar när man ringt i klockan..
Handskak
Chaiyaphum MMDCCXL (2.740), Thailand
9 Januari 2017
87.9 kilo - 86,9 kilo (31 km) 2 tim, 31 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,943 (nedåt)
Visa mig en hjälte,
så skall jag visa dig en tragedi!!
så skall jag visa dig en tragedi!!
Ingemar och jag var ute härom dagen på cykeltur, ja det är nästan vareviga dag, och vi såg en skylt (se fotot). Färggrant med en kossa på högersidan, och en stor läskande fin biff på vänster sida... Vi hojjade framåt, och till slut efter drygt 2 km, så kom vi fram till muslimens farm, alltså det stället som Ingemars fru sålde till en muslim-gubbe...
Vi kikade på samma skylt igen, men vi stannade inte utan cyklade vidare, OK väldigt nyfikna., Jag blev faktiskt lite hungrig när jag såg biffen på skylten,, lättpåverkad javisst vem är inte det... I alla fall 2 dagar senare passerade vi igen, och denna gång stannade vi, och gick in till muslimen.
Hans fru som faktiskt inte var draperad i något lakan, utan såg normal ut, kom oss till mötes, och hennes tandlösa 60:åriga leende lovade mycket... Hon visade på att hon hade ett skåp med fönster som var typ kyl-skåp. Och där i låg köttet dom sålde. Vi kikade, och jag kollade in en förpackning, där det låg en läcker köttbit av en kossa.
I storlek kanske 200 gr (vet inte exakt), och den lilla biten kostade 150 baht.... Vem faaan vill betala 150 baht för en liten köttbit bland bonde-befolkningen här? Secka stolpskott... Jag kollade INTE in resten av köttbitarna, jag tappade fullständigt intresset prismässigt! Första intrycket är ju viktigt, och denna muslim-familj fick mig att tappa intresset på direkten faktiskt..
Så när jag åkte hem så berättade jag om detta med köttet, men Yongan avfärdade det helt sonika, med att det nog inte var så lyckat för falang att köpa och käka detta okontrollerade kött, som dom sålde privat där hos muslimen... ”Big C and MAKRO check first and then sell to people.. You can get sick if not check...”
Så med detta, så struntar jag i att handla något kött där, och med kött i tankarna,,,, Jag har sett vid väldigt många tillfällen foton och också i verkligheten, sett när amerikanarna grillar, de kallar det barbeque där, Jag är noll och ingen expert, men har noterat att dom hellre i USA grillar kött snabbt på hög värme, än som vi med lite lägre värme, men lite längre grill-tid...
Effekten blir att amerikanarnas typiska jättepopulära steak ”New York Strip” ofta kan ses se ut som på fotot... Personligen om jag blev serverad en sådan vidbränd steak, så hade jag nog skrapat bort allt det svarta, det ser för jävla oaptitligt ut bara... Eller vad tycker ni läsare...??
Idag i skrivande stund, fredag den 6 januari 2017, så har Lasse S (Phuket) kallat till möte nere på Bens Bar. Jag ringde dock ner nu innan jag skulle åka, ty hade lite på känn att kanske problem. Baren har haft semester-stängt nu sedan nyårs-afton, och skulle vara stängt 1 vecka framåt....
Fick tag i Ben ägaren, och han sade att dom är redo att öppna imorgon igen... Så jag fick gå in på den förhatliga Facebook, och meddela Lasse och Ingemar.... Föreslog imorgon istället, så då kan vi äta irish cofee, förlåt steak och potatismos igen.
MEN det sket sig förstås. Lasse var upptagen med att klippa gräset sade han, så han föreslog ny start-tid blir tisdag istället kl. 13.00 OK inga problem, vi kommer, alla utom Dan. amrisen. han vägrar hårdnackat att ens gå in på Bens Bar. Det är en liten konflikt där, och Dan blir ju lätt skitsur på allt och alla när han inte får vara i centrum.
Ben barens ägare var inte intresserad av Dans recept på mat, och Dans förslag på hur Ben skall driva Baren... Så nu är det konflikt där.... Skitlöjligt av Dan att uppföra sig på det sättet. Hoppas bara Ben tar det varligt med Dan, amerikanare har ju utvecklat den stilen, att om dom inte gillar en sak (ett land) eller en bar,, så kanske dom invaderar och tar över...
Men jag bryr mig inte ett dyft om den grejen. Nu siktar vi in oss på irish Coffee, tisdag, mat, och klockan 13.00 hurra....
Handskak
Chaiyaphum MMDCCXXXIX, Thailand
8 Januari 2017
88,0 kilo - 86,9 kilo (32 km) 2 tim,13 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,944 (nedåt)
Ondska är mer trodd än godhet!!
Jag har ju stött på det där snacket, om att Thailändarna ”firar” nyår när vi västerlänningar firar vårt nyår...... Jag gillar inte det snacket, ty i mina ögon så är det en jäkla skillnad mellan att ”fira nyår” och att ”fira nyår”... Jag anser t.ex. INTE att svenskarna ”firar” Halloween, denna amerikanska högtid, som har absolut ingenting med oss i Europa att göra, inte ett skit...
Vad gör vi i Sverige på Halloween? Jo ungarna har fått ”lära sig” av de alltid lika ”hungriga och törstande” köpmännen, att man skall kopiera amerikanarna, och klä ut sig som idioter, knacka på dörrar, och sedan säga på bredaste amerikanska dialekt; ”trick or treat”? Eller så har någon ”vänlig” själ översatt för ungarna, och de skriker vid dörren kanske; ”bus eller godis”??
Detsamma gäller nyåret för thailändarna. De ””firar” sitt nyår i april, när de hystar vatten på varandra, och super skallen av sig, och dör i tusentals i trafiken. Thai tar chansen och festar till gruvligt, så fort dom får chansen, och då super dom skallen av sig så gott det går. Och varför då inte den 31 december, när alla falanger ju också dricker brännvin...
Varför dom sitter och super skallen av sig, det vet dom själva inte, och inte vi andra heller, men har man bara en synbar och ytlig anledning, så passar det fin-fint... Thai julpyntar i alla butiker, och har girlanger i alla affärer, och säljer prylar till jul, och fler och fler av thaiarna här härmade mig med blixtens hastighet, när jag första året 2009 här i huset, satte upp granen med pynt ute i trädgården, pyntade buskar, och min grind, så vackert vid julen....
1 dag senare, så hade några grannar varit på kanske Big C, och handlat in samma saker, och pyntat hos sig också... De är duktiga på att kopiera som ni alla vet, och att ta till sig sedvänjor där man får anledning att supa sig fulla, är kanonbra i deras ögon. Men jag finner det vidrigt att kalla detta för att man ”firar” julafton, eller att man ”firar” nyår den 31 december.. När man egentligen bara "firar" dessa begivenheter, utan vare sig kunskap om vad dom gör, eller vetskap om varför dom gör detta..
Thai har inte en endaste susning om varför dom sitter och super den 31 december, med musiken på högsta volym, men det skiter dom fullständigt i... Dom är buddister, och bryr sig bara om sig själva, och sin egna familj, och ”[i]firar[/i]” enbart sina egna högtider, inte andras högtider.... Men finns det brännvin, så varför inte supa och skrika ”sawatdee Phi Mai”, det kostar ju inget extra... Någon som inte tror mig??
OK dom vet flera av dom att det vankas ett nytt år, dagen efter den 1 januari, och det har t.om. gått så långt, så Thailand faktiskt byter årtal samma datum som vi gör det. De har ändrat sin kalender så det skall passa omvärlden... Och detta måste vara ett stort unikt faktum, att Thailand faktiskt anpassar sig till något, vad det än månde vara...
Men här hos mig, så finner jag det ytterligt skrattretande, att försöka tro att dessa inkrökta thai, som bor här i Isaan, har en aning om vad som egentligen försiggår utanför deras egna lilla ”hägn”.. Så ja, vill man tro, så skall man ju tro, Och vill man tro att thai "firar” nyår den 31 december, så kan man ju göra det.
Men då vil jag påstå att ni som anser det, också ”FIRAR” Halloween själva, och med dess full innebörd! Ty det är exakt samma sak... Köpmännen lyckades sälja Halloween till flata svenskar, och västerlandet lyckades sälja nyåret till flata thailändare..
Handskak
Chaiyaphum MMDCCXXXVIII, Thailand
7 Januari 2017
87,3 kilo - 86,9 kilo (14 km) 75 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,947 (nedåt)
Ondska gör entre´ som en nål,
och sprides likt ett träd!
och sprides likt ett träd!
I Thailand, alltså inte fokuserat på Isaan, utan Thailand som helhet, så har man faktiskt en oväntat stor procent-andel kvinnor som är välutbildade, kvinnor som har anställning och arbetar, och i bonde-områdena i Thailand, så har alltid kvinnorna av hävd haft ansvaret för att ”driva” familjen, och ansvara för ”driften”...
Kvinnorna har också i Thailand haft fulla ”rättigheter” att äga land precis som männen allt sedan kungen Rama V levde fram till 1910... Så vidunderliga hela 80% av de totala anställningarna inom de 10 största export-industrierna i Thailand, är faktiskt kvinnor. Och inom tillverknings-industrin så står kvinnorna för 45% av anställningarna.
Denna lägre siffra, kan detta bero på att det mer handlar om manuellt arbete här, och de lägre utbildade männen då passar bättre där... (min egna fundering)... 51% är kvinnor bland forskarna i Thailand. Men det finns en motsägelse kan man läsa bland statistik och verklighet…..
Kvinnorna i Thailand verkar ha svårt att nå den absoluta makten, och dela maktens korridorer med männen. Visst Thailand hade en kvinnlig premiär-minister nu senast, alltså Yingluck, Thaksins syster. MEN hon blev vald p.gr.a. att folk röstade egentligen på den lands-utslängde Thaksin, och att hon lovade att följa Thaksins önskemål i sin politik.
Hennes devis var ju; ”Vad Thaksin tänker – det gör partiet” (De röda)... Kvinnorna i Thailand har alltså förtvivlat svårt att få tillgång till den absoluta makten, och ingenting har egentligen förändrats i Thailand på den punkten. Man kanske t.om. kan kalla det för en ”sexuell imperialism”..
Så i Thailand som det kanske är i hela Asien, så är allting en chimär. En psydo-verklighet. Man är alltså outstanding på att ”ge sken” av någonting som inte finns, och det finns alltid ett underliggande motiv till allting som görs, och som sker här borta... Livet är krångligt, och ingenting är enkelt...
Här så offentliggör man stolt att arbetslösheten är NOLL procent (0%)... Och man skäms inte ens när man offentliggör dessa siffror.. Men inte för att jag vet något, men jag kan gott gissa mig till hur man resonerar i det sammanhanget... Jo arbetslösheten är noll procent, för det finns ingen arbetslöshet inrapporterad till myndigheterna...
Varför då? Jo därför att det finns ingen att rapportera till, och det finns ingen utsedd heller som skall rapportera... Så hur perfekt är inte detta då. Med den stilen så kan man ju påstå precis allting eller hur? Ja i Thailand, så existerar det inga våldtäkter, inga dåligheter alls. Ingen bostads-brist heller för den delen... Vem skall rapportera det i denna öken av byråkrati.....
Man skall betänka att Thailand fortfarande är ett 2:a klasens land ur många aspekter. T.ex. så har icke datorerna helt slagit igenom ännu. Det blir bättre år för år. Men bara för att Amphue-kontoret här i Chaiyaphum har skaffat datorer, så arkiverar man fortfarande manuellt alla handskrivna dokument. Och bara för att dom råkar ha datorer tillgängliga på detta mitt amphue-kontor, så innebär det icke att dom har kontakt datormässigt med andra Amphue-kontor eller andra myndigheter.
Thailand kör fortfarande 1950;tals-stuk på sina grejor här, man älskar sina stämplar, sina frimärken på stämplarna, och sina signaturer och underskrifter, på alla de miljoner kopior som dom älskar att avkräva folk. Men det blir liksom bättre. Men hur länge det kommer att ta innan dom är effektiva inom sin byråkrati, så som kanske i västvärlden. ja jag undrar, hur länge det skall dröja egentligen...
Handskak
Chaiyaphum MMDCCXXXVII, Thailand
6 Januari 2017
87,5 kilo - (0 km)
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,962 (uppåt)
Alla pushar på ett ”fallande” stängsel!
Så har det hänt som jag inte trodde var möjligt, jag/vi kommer att ha en bil i februari redan, och jag kommer inte att behöva börja betala av den förrän med start när huset är färdigbetalt, om något år framåt i tiden. Allting gick till som följer.....Och det är med stor glädje som jag skriver detta, hoppas nu bara inte något skiter sig, så vi står där utan bil igen....
Man vet ju aldrig, och man skall ju inte ta ut glädje i förskott, det är ju som att utmana ödet, eller hur? I alla fall, jag och vår nye granne, alltså Yongans barndomskamrat och hennes man Håkan, var här nu under nyåret. En dag (nårsafton), så frågar han mig om jag vet någon möbelaffär i Chaiyaphum.
Och jag sade då att visst, jag har ju kines-pojken ”Pon”, som driver Koncept/Index här i Chaiyaphum, och de har riktigt fina möbler i västerländsk stil.. Vi stack dit på eftermiddagen i deras bil, en Toyota/Honda (vet inte vilket) City, vilken är runt 5 år gammal, och körd i styvt 15.000 mil såg jag senare..
Vi åkte dit, handlade bordet som han ville ha, och sedan drog vi till Bens bar, och drog i oss en grogg innan vi åkte hem till våra damer. På hemvägen, medans vi kör på "bypass-vägen", så berättar Håkan att han har köpt en BMW för styvt 3,5 miljoner baht, så de skall göra sig av med denna Toyota/Honda City.
Men han sade att återförsäljarna ger absolut noll och ingenting alls för denna bil. Det finns tusen och åter tusentals av dom ute på vägarna, så värdet är noll och inget... Men va fasen Håkan sade jag. Jag kan köpa den av dig!! Han tittade till och sade visst, kanonbra. Ja sade jag men först priset vad tror du?
Ja sade Håkan jag vet inte riktigt den är ju inte värd så mycket, men den är i fint skick ju.. Ja den låter och känns riktigt bra tycker jag också. OK sade jag, jag betalar dig 100.000 baht, och jag kan bara börja betala dig när jag betalt färdigt huset, om det är OK med dig??? "Sure" sade Håkan, låter bra....
Vi åkte hemåt och jag var riktigt glad, tänk om detta går i lås, då har vi redan en bil, betalar av den med start om 1 år framåt i tiden, slipper ränta. Jag sparar ju en massa år i avbetalningar med detta, och kan börja fundera på att spara ihop till ”carporten” så fort huset är klart, och sedan skall jag vara ”skottfri” och kan leva resten av livet utan avbetalningar....
Livet kan ju då bli riktigt gott.... Kanske jag inte ens är 70 år eller ens 68 år när detta blir en realitet, man får bara hoppas man är vid liv när man fyller 68 år.... Så nu blir det til att avvakta, Håkan med fru åker till Sverige nu 5 januari, och återkommer mitten februari igen, då han plockar ut sin nya BMW, och lämnar över Toyota/Honda city till mig...
Detta är du tanken vi planerar efter.. De enda hinder som jag ser kan hända, skulle väl vara; a - frun övertalar honom om att släkten hennes skall ha bilen... Eller b - Håkan dör av någon anledning.... Eller c - dom krashar bilen det sista dom gör, då vill jag inte ha den längre..
Så ”svarta Livsfaran” (Yongans nuvarande skräp-bil) åker åt helvete, eller skall man säga så inte Yongyut blir ledsen... den svarta bilen ställer vi borta hos systern, som ju egentligen äger eländet, och sedan vill jag inte se den mera... Och skulle den systern säga något om att vi nyttjat bilen under 2 års tid gratis, så blir det enkelt att stoppa det snacket, ty jag har petat in MER än 50.000 baht i fanskapet.....
Så hej och hå Toyota/Honda,,, ”here we come”....
Handskak
Chaiyaphum MMDCCXXXVI, Thailand
5 Januari 2017
87,6 kilo - 86,8 kilo (26 km) 1 tim, 41 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,934 (uppåt)
Alla älskar rättvisa,
´när det gäller andras affärer´!!
´när det gäller andras affärer´!!
Igår nyårsafton och idag nyårsdagen, så åkte Yongyut med först sin nya kompis-granne till ”hennes” tempel”, för att göra bra ifrån sig med religionen, typ ge mat och stålar. Och sedan åkte dom till ”Yongans” egna tempel, för att göra likadant. Ja vid dessa högtider, så brukar det vara exakt detsamma som för alla andra religioner, man skall göra saker och ting med sin Gud, sin Allah, och sin Buddah o.s.v.
Ty dt gäller ju i vår människo-värld, inte bara att samla tillgångar i jordelivet, utan det gäller att skapa poäng inför himla-färden också. Att för oss människor göra en god gärning och ingen vet om det, är ytterligt ovanligt. Den absoluta majoriteten vill naturligtvis ha kredit för att dom gör gott, så då inrättar vi t.ex.; Röda Korset, SIDA, och andra organisationer, som kan bekräfta våra goda gärningar..
I Thailand och för buddisterna, så har detta fått en extremt konstig sak i existerande faktiskt, och det är att man går alltså till templet, och "gör gott" med gåvor. Ty templet hyser munkarna, och munkarna är ”mellanhänder” mellan vanligt folk som Buddah tydligen varken hör eller lyss till. Så folket kommer med gåvor, och då får dom en bön i snabb retur av munken, vilket naturligtvis ni läsare alla har sett tror jag.
Munken meddelar Buddah uppe i sin himmel, att Yongyut har med sig gåvor, och på så sätt, så samlar Yongyut på sig kredit och pluspoäng i himmelen, som då väntar på henne och hennes hädanfärd. Det häpnads-väckande är att om vi med kristendomen är ganska avskyvärda individer, så undrar jag om inte buddisterna är samma skrot och korn...
Jag och Yongyut satt på Nattmarknaden 2008 när jag kom hit, fram till oss kom den blinde killen med en fru, eller syster, som höll honom i armen, och ledde honom fram, och så sjöng han isaan-sånger via sitt dragspel och mikrofon, ja han hördes vida omkring. Han gick runt bland borden och ville ha stålar. Jag ville ge han en sedel, men Yongyut var inte alls lika intresserad, sade bara; ”asch han klarar sig så bra så....”
Nåt år senare kom det uppkravlande på backen en klle utan ben, och han hade en tiggarmugg i munnen, och hasade sig runt bland borden, där vi återigen käkade middag. Riktigt otrevligt tycke jag, som inte är så van vid att se tiggare.. Ja men, denne gubben måste vi ge stålar. ”Nej”, sade Yongan ”Han kan gå till templet och få mat”!!!
Och toppen på detta var ytterligare en kort tid senare, så kom det en tjej i kanske 35 års.åldern, och gick runt bland borden och samlade ihop stålar... Jag försökte återigen att ge en seel. Nej sade Yongan, hon kan arbeta, jag vet vem det är, hon har lägenhet där bortåt, och pekade bortåt Chaiyaphum.. Hon har lägenhet, och betalar hyra, och har barn , så hon klarar sig. Ge henne inget..
Allt detta fick sin förklaring ganska snart, när jag började lägga ihop saker och ting, och lägga ihop olika kulturella saker i kunskapsbanken. Vilken sannerligen inte är så stor, men naggande god, hahaha! Jo Yongan ville helt enkelt inte ge, för att det utgår ingen ”kredit”, eller hon får inga ”pluspoäng” genom att skänka pengar på detta sättet,, anonymt.
Hon vill alltså skänka detta via templet. Lite grand bakgrund till hennes uppförande, är nog säkert också hennes familjs egna upplevelser där uppe i bl.a. Nong Bua Daeng. Pappan gjorde ju vad han kunde när dom var små, och jobbade småjobb här och där, och många var de dagar, då han kom hem utan mat till familjen, som var rent ut sagt lika fattiga som svin-hungriga.
Han fick då förödmjuka sig, och gå till templet, som ju i Thailand är deras motsvarighet till Röda Korset. Pappan fick där då ris och mat till sin familj, och de människor som hade skänk mat till templet fick bonus, ocb pluspoäng i himmelen, så thaiarna anser väl detta var rätt och riktigt med den ko-handeln då..
Ni kan ju också höra i högtalarna i byarna, de olika templen skräna ut sina budskap, att den och den har skänkt det och det, man hör det hela tiden. T.om. så små belopp som 20 baht hör jag dagligen namn på folk som har skänkt (SEK; 5,-)... via högtalarna..Vidare så är alla tempel-murar fulla med plaketter med namn och belopp, på folk som skänkt pengar till templet.
Så detta eviga springande med gåvor till dessa ”heliga” munkar har sin funktion, och i slut-ändan så kommer det fattigt folk till godo i alla fall, och det är ju bra.. Men javisst, jag som inte gillar religiöst jäkla mumbel jumbel dravvel, jag finner ju detta vara hel.löjligt, ja lika hel-löjligt som kristendomens olika prylar, och islam-skitens grejor, de är lika värdelösa alla religioner... Jag gillar det bara inte.
Men jag säger inte så mycket till Yongan, men hon vet att jag inte gillar religion, men hon säger hela tiden att hon är Thai-put, vilket betyder ordtodox i någon enkel betydelse... alltså seriöst religiöser... Men inte mer än att man kan pippa som ogift, dricka brännvin, och röka, och uppföra sig som svin emot varandra, ty pluspoängen i himmelen, ger en ju manöver-utrymme i livet, hahahaha!!
Handskak
Chaiyaphum MMDCCXXXV, Thailand
4 Januari 2017
88,0 kilo - 87,3 kilo (26 km) 2 tim, 11 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,921 (nedåt)
Alla är ”knådade” från samma deg,
men inte alla är bakade i samma ugn!!
(Detta är nog en av de bästa ordspråken jag någonsin stött på faktiskt)
men inte alla är bakade i samma ugn!!
(Detta är nog en av de bästa ordspråken jag någonsin stött på faktiskt)
Vi har haft lite goa snack här emellan oss, jag, York, och en canadick som heter Lloyd. Dessa två gubbar är lika intresserade av saker och ting som jag är, så vi började prata om engelska språket kontra det tyska språket. Jag kunde då fylla i om det svenska språket, och ingen av dessa 2 gubbs hade en susning om släktskapet emellan språken.
Jag tar nu risken att skriva det jag ”vet” i saken, men det är helt o-googlat så det är fritt fram för Er läsare att finna fem fel, och sedan missa poängen. Jag tar den smällen förstås.... jag berättade för dom att jag har noterat allt efter som mina kunskaper i språken ökat med stigande ålder, att det finns så många likheter.
Så man förstår att forskningen om språken är eniga om hur spridningen skett, och släktskapet dom emellan. Jag skall också säga att jag inte vet speciellt mycket om danska, eller norska, vad det gäller deras släktskap, men jag utgår ifrån att det liknar vårt egna.
Så en liten förenkling då, påhittat utav mig.... Det verkar som om Germanien (Tyskland) beboddes sedan mycket långt tillbaka, och vi som ”ras” kom dit ifrån Asien, men från olika ställen. Och det bildades en massa olika stammar och folk i Germanien, som då var även Österrike plus några länder till...
Vissa stammar tog sig norrut, och började bebo t.ex. Danmark, Sverige, och Norge. Med tiden som följde, så bebodde germanerna ävenledes Frankrike (frankerna), Schweiz, Österrike, och Holland. Med detta nedtecknat, så måste vi hoppa framåt i tiden för att förklara likheterna i våra språk svenska, tyska och engelska...
Kelterna (en german-stam), vars urhem var i Österrike, tog sig neråt Algarve och Portugal, där dom stannade ganska länge, för att sedan ta sig upp, och bebo de brittiska öarna. Ur detta folkslag uppstod ävenledes Irerna som ju bebodde Wales, Irland, samt Skottland till stor del. I England så kallades dom kelter. Dessa var som jag kommer ihåg, ganska mörkhåriga och brunögda, kanske ett arv i från Portugal-tiden..
Så när romarna tappade taget om brittiska öarna, var detta på 400;talet kanske? Så fick ”anglo-saxerna” en himla lust att ta sig från sina urhem i södra Danmark, och norra Tyskland. De invaderade England, och krossade kelterna, som bara överlevde via sitt blod, inne i det erövrande folkslagen angler, jutar, och saxare...
Med tiden så knöts knuten ännu fastare, då normander ifrån vikinga-landskapet i norra Frankrike (Normandie), också kom till England, och tog makten där till viss del.. Nu kan man tänka sig att dessa germaner från Danmark samt Tyskland tog med sig sina språk, eller hur?? Och på detta så kom det också påverkan ifrån vikinga-dialekten i Normandie, plus det franska språket, som då innehöll en hel del kvarlevor ifrån sitt frankiska, och därför germanska ursprung!!
Så när vikingarna 3-400 år senare ankom till Storbrittanien första gången för sina ”handels-försök”, så upptäckte dom att dom faktiskt kunde kommunicera ganska hyggligt med befolkningen där. Språk på den tiden förändrades kanske inte lika snabbt, så som det gör i dagens ”snabba” samhälle.
Så vikingarna kom, de erövrade, blev till slut utslängda efter många hundra år, men lämnade kvar ett stort arv till engelsmännen i form av språkliga ord, kulturminnen, byggnader nere i jorden, och ortsnamn i mängder. Dublin, York, och London, Grimsby och alla de andra orterna som slutar på -by...
Och där fanns också alla de ortsnamn som slutade på kirk (kyrka), och gate (gata) typ Gatewick m.m. Detta för att bara ta några, vilka var vikinganamn säges det. Och det finns tusentals fler namn på städer, byar, och samhällen, och MÄNGDER av ord i engelska språket, som härrör direkt ifrån Sverige, Danmark, Norge, och Tyskland.
Jag kan inte ställa upp för många ord, men jag gör 10 st ord på alla 3 språken och sedan kan ni själva utan problem hitta själva hur många som helst. Antingen så är orden identiska helt och hållet, eller så stavas dom olika, eller så har dom en och samma begynnelse-bokstav, så man förstår släktskapet, läs bara;
England Tyskland Sverige
kitchen kuche kök = hör ni tje-ljudet
glass glas glas
steal stehlen stjäla
shoes schue skor
house haus hus
ship schiff skepp
row reihe ro
valve ventil ventil
post post post
blue blau blå
church kirche kyrka
Så genom alla dessa rörelser folk emellan, så ser det ut som det gör idag språkmässigt. Men här handlar det naturligtvis om mer naturliga förändringar. Detta skedde inte under en natt eller en månads tid, detta skedde under flera hundra års tid, och i många fall under kanske tusen års tid.
Så idag så har vi svenskar, och även engelsmän, och tyskar, väldigt lätt för att lära varandras språk. OK engelsmännen har det svårast av oss, de har utvecklat sig lite grand åt ett håll som inte vi i Tyskland och Sverige gjort uttals-mässigt. Men vi har alla dessa tusentals ord i våra språk gemensamt, så vi kan lära oss hyggligt bra ändå ganska snabbt... Och visst är det kul med alla våra likheter folken emellan... Allting känns som om det gått i en cirkel faktiskt..
Handskak
Chaiyaphum MMDCCXXXIV, Thailand
3 Januari 2017
88,4 kilo - 87,0 kilo (24 km) 121 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,926 (nedåt)
Alla trädgårdar har något ogräs....
Jag tror att med detta ogräset i trädgården, så menar nog ordspråket folket som arbetar på guldkalven ATG i Sverige... Dessa inkvoterade människor (överbetalda pönnhövven), ursäkta den dialektala stavningen, men det känns oerhört mycket bättre att skriva exakt som man känner. Dom sitter på en guldgruva, en guldgruva i form av oss svenskars heta innersta önskan, att få lite positivt adrenalin in i våra blod-ådror på lördags-eftermiddagen.
Denna guldkalv är alltså V75... Ett lördags-spel.. ett typiskt lördags-spel. Där vanligt folk, som lägger undan lite grand pengar till dessa 4 gånger i månaden, och sedan spelar lite grand till husbehov, och när en dröm om rikedom och oberoende. Att kunna på måndag morgon kunna stövla in till chefen och be honom hålla käften,... ,
Be honom att dra åt helvete, och sedan säga upp sig med ett stort brett grin i ansiktet.. Vi har haft detta spel, men med även andra namn tidigare (t.ex. V6 och V65), och vi bara älskar det. Vi köper kanske "Travronden" eller som i mitt fall "V75-guiden" med alla startlistor och tränar-intervjuer, och sedan läser vi om de olika hästarnas chanser.
Vi ligger i badkaret på onsdag, och läser, och vi ligger i soffan varje dag och analyserar hästarnas chanser,, Och vi t.om. väljer bort sex med vår fru, för att kunna läsa V-75 guiden innan man stilla somnar in på vardagarna.. Och våra drömmar stegras framåt lördagen, allt eftersom veckan fortskrider.
På fredag eller lördag, så händer det ibland att man samlas några kompisar nere på travstället där ATG-automaten finns, och man fikar, tjötar om hästar, och gör ett gemensamt trav-system, som man delar och lämnar in. Tidigare om åren innan ATG hade automater i tobaksaffärerna, så fick man gå till det lokala postkontoret, och lämna in sin trav-rad..
Men det tog slut som tur var, och då ersättes samlingsplatsen med köket hemma hos en i gänget.. Men i alla fall, hela den veckan, och alla veckor, så såg man fram emot, man längtade, och riktigt drömde om lördags-eftermiddagen, när man skulle bli miljonär, och man kunde riktigt se sin ”Söderhavs-ö” ta form i verkligheten... ”En grogg i vänster näve, och en bikini-brud i högernäven, sittandes under en palm, på en solig sandstrand, och doppa tårna i Söderhavet...”
Jag har med fasa sett de sista 2-3 åren nya generationer få anställning på ATG. Nya chefer anställas, och alla vill dom märka, och pissa in sina revir på arbetsplatsen, och hur gör man detta? Jo naturligtvis genom att förändra. Vi alla vet ju hur viktig förändring är, hahaha....
För många naiva typer, så likställes automatiskt förändring med framåt-skridande, och det är i mitt tycke ett stort stort misstag generellt sett. Det är folk som inte har de rätta kvaliteérna och kunskaperna, som gör dessa förändringar idag verkar det som, och vi ser i andra sammanhang både samhälle, och allt annat förfalla....
Men jag pratar nu om ATG, och jag ser ett vecko-behov förändras till att urholkas och mjölkas intill vansinne. Man kör ett race som är så vanvettigt, så även en normal idiot kan se hur tokigt det är.. Nu har något jäkla snille på ATG, kommit på att man ju kan köra V75 många gånger vid vissa tillfällen, och kunna få in ännu mer till stads-kassan...
Man har under styvt 2 år nu kört lite extra vid vissa enstaka speciella tillfällen, och den grejen köper jag, inga problem. Men när man nu som i år har så många omgångar så det är rent skrämmande, med en topp-notering av stupid tankegång, kör detta vecko-spel på datum; 23,25,26,27,28,29,30 samt den 31 december, alltså 8 gånger på 9 dagar...
Men visst förstår jag att det är frestande, omsättningen under detta "Winterburst" som dom så vackert kallar det, är hissnande bra; omsättningen sett ut:
23 december, Örebro: 71 461 876 kr
25 december, Umåker: 49 334 422 kr
26 december, Solvalla: 63 306 779 kr
27 december, Momarken: 27 261 781 kr
28 december, Halmstad: 33 855 793 kr
29 december, Uleåborg: 20 890 362 kr
30 december, Bjerke: 25 982 965 kr
och toppades väl av den sista dagen 31 december där vi alla spelade för osannolika 147 miljoner kronor den spel-omgången..
En ”normal vecka under året så kanske omsättningen ligger på mellan 50-60 miljoner kronor, så det var väl egentligen ”bara” 2 omgångar av dessa 8 omgångar, som kom upp i dessa ”normala” siffror.. Oftast låg siffrorna på en halverad omsättning. Men oavsett om detta hade gått plus, vilket det inte gjorde siffermässigt.
Så är det viktiga i sammanhanget, att vi mjölkar ur det roliga, och man stor-riskerar att folk helt enkelt slutar av olika anledningar. Ja ni vet, käkar man ”choklad-pudding” varje dag, så blir ju det helt klart att choklad-pudding ledsnar man på ganska snabbt.... Om man nu inte blir miljonär av att äta det förstås..
Hur i helvete tänker man, fattar man inte att ”effekten av för mycket, blir alltid per automatik för lite”. Man kommer att mjolka ur gemene man hans stålar, han slutar spela, och kvar blir endast spel-torskarna, som spelar bort det vanliga d.v.s; hyran, lönen, matpengarna, och hemmet, och till slut fru, och barn...
Möjligen denna situation som åsyftas av 2 st anställda på ATG....
Nä att driva en miljard-verksamhet i statens regi är inte alltid bra, man skall inte köra svenska stilen med inkvoterade människor, samt ärva positioner, utan öppen konkurrens, och åt helvete med odugliga människor, dessa kan jobba inom industrin på nåt mer anpassat, manuellt arbete...
Handskak
Chaiyaphum MMDCCXXXIII, Thailand
2 Januari 2017
87,8 kilo - 86,8 kilo (26 km) 93 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,927 (nedåt)
Varje ”hund” har sin dag!
Förresten någon som hört den gamla skrönan här om sambandet mellan waterlilly´s (Näckrosblad) och andarna i vattnet? Kan ju berätta det jag hört då!! Kolla inte med Era fruar de vet sjutton inte nåt ju!! Jo i alla fall, det var en gång en by någonstans i Isaan, som hette ”Nong Bua Daeng”, betyder kanske typ; vattensamling med röda näckrosor...
Alla i grannskapet undvek noggrant att åka dit, eller ens förbi där, ty det ansågs vila en förbannelse över den byn. Anledningen till detta, var att det försvann både barn och vuxna helt oförklarligt, och stor sorg vilade alltid i byn. Och festerna med sorgemusik var pågående nästan varje dag under hela året, ty folk försvann, och sågs aldrig mer av i en gapande strid ström...
Det dröjde till 4:e året, då av en tillfällighet, så flöt där en sandal i den lokala pölen med vatten. En gammal man vågade sig ut i vattnet på sin båt, och såg då flera sandaler... Efter detta så dröjde det drygt 3 månader, så blev det svår torka, erbarmligt svår torka, och pölen torkade ur, vilket aldrig hade skett förut i mannaminne.
Gubben som hade haft sin båt där, var där och plockade snäckor, och krabbor, då han plötsligt i skymningsljuset tittade utåt näckrosorna som brukade växa där, och när gubben sedan kom tillbaka till byn, så kunde han svära på den lokala Buddah´n, att han hade sett andar där i pölen bland näckrosorna.
Nästa morgon när solen började kasta sina första strålar, så var gubben där igen, men nu var han rejält försiktig, ty man kan ju aldrig veta med dessa andar. Han satte sig där vid strandkanten, och tittade och filosoferade. Och DÅ fick han se näckrosbladen alla vända sig åt samma håll, åt hans håll. Vad han inte tänkte på, var att han hade solen i ryggen..
Han blev livrädd, och i ren panik så sprang rakt ut i leran i pölen, och där ute i mitten så halkade han, och ramlade ner i dyn, och hade plötsligt en hand i sin näve. Han skrek till, försökte resa sig, snubblade igen, och slog i sitt huvud i en skalle som låg där också... Han var lamslagen när han plötsligt såg flera av näckrosbladen röra sig emot honom.
Det första stora bladet fäste sitt blad på hans bara bröst, och genast fick han ett stort brett sår på bröstet. Helt hysterisk, så lyckades han nu komma på fötter, och trots att flera av näckrosbladen hade börjat suga blod av honom, så kunde han göra sig fri, och stack som en iller hem till byn...
Han berättade nu vart alla barn och människor tagit vägen, alltså de som försvunnit, och han berättade att pölen var helig,,, ty där fanns onda andar, och ingen kan gå dit mer... Och allt sedan den dagen, så döpte dom om Nong Bua Daeng till Nong phee bua Daeng.... Och det är därför som Yongyuts by Nong Bua Daeng har fått sitt namn, ty den ursprungliga byn, den bytte ju sitt namn.
Thailändarna i den byn är livrädda för näckrosor överhuvudtaget efter detta, och trots att det som skedde var för flera hundra år sedan, så lever rädslan kvar än idag. Jag tycker själv när jag ser dessa blad som ni ser på fotona, att de är lite skrämmande. Alla dessa enorma blad, riktade emot solen, och bara väntar på att jag skall ta ett steg ut i vattnet.
Men usch vad den byn i alla fall missar. Jag älskar ju dessa frön som ligger i kronan på näckrosbladet, det är ungefär som jordnötter utan saltet, och mycket mer smaklösa.. Men jätte-goa ändå...
Handskak
Chaiyaphum MMDCCXXXII, Thailand
1 Januari 2017
88,5 kilo - 87.9 kilo (37 km) 99 minuter
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs: 3,932 (nedåt)
Varje moln har en silverkant!
Vi hade ju lite surr om detta med ande-huset på tomten- och var kvarlevorna hamnade från de döda thaiarna! Jag förde fram mitt, men blev motsagd av Jonas- som berättade att han visste om vad dom gör med dessa!! Ja jag var ju inte säker- och det där att jag sade att man nog lade lite rester av liket i ande-huset, tyckte Jonas att det inte alls stämde.
Så jag vek mig ganska omgående, är ju inte alls säker på den grejen, och det verkade ju Jonas däremot vara.. Nu idag (28 december), så ringde Yongan ifrån Nong Bua Daeng, och hon berättade att hon nu fått klart med cement-fundamentet, och också fått ande-huset till sig ifrån säljaren.
Och i morgon bitti har munkarna bestämt att det är en fin dag datummässigt, för att ta pappan ifrån templet, och lägga ett ben som dom sparat, vilket ben ingen aning, men ett litet ifrån handleden eller nåt liknande, och sedan lägger dom dit askan också... Så då visade det sig att jag inte hade fel då..
Andehuset då, blev fint tyckte Yongyut, hoppas hon tog foton så jag kan visa Er dessa. Nu skall pappan få frid tycker dom.. Jag har hört detta förut att pappan har fått "frid".. Så hur många "frid" en död får här i Thailand, är svårt att veta.
Men det handlar ju naturligtvis INTE om de döda, även om de levande så bestämt påstår, och påskiner detta, utan det handlar enbart om sinnesfriden hos de levande...De döda är döda, ja stendöda, och vet inte ett skit, resten är bara bluff och båg, allt i akt och mening att dra stålar ifrån vanligt folk...
Idag 29 december, så hände något ovanligt för mig och Ingemar på cykelturen vi var ute på. Plötsligt säger Ingemar där vi cyklar – ”såg du ormen”.... jag vände mig om och såg något som inte var den vanliga tråkiga bruna rått-ormen, utan mer vit/svart istället. Jag svängde runt jätte-intresserad förstås.
Ormen på fotot ligger där och är stendöd, men ändå respektingivande. Jag tar foton ty den är ju grann, och jag tycker att det är ju alltid lika tråkigt synd, när man ser alla döda och dödade ormar här i Thailand. Vi cyklar vidare, och senare på dagen efter det att jag försökt att identifiera den hemmavid, jag trodde själv att det var en ofarlig orm, och att det var en variant av den rätt vanliga ”Oriental Rat Snake”...
Då skickar jag till slut efter det att jag gett upp, ett mail till en kille som är big boss på något som heter Thailands Snakes, och skickar med fotona till honom, och ber om identifiering. Vern som han heter kommer strax tillbaka till mig med orden; ”[b]It is the very deadly Malayan Krait. Bungarus candidus. - Cheers!”[/b]
Och nu sitter man och får omvärdera den absoluta frånvaro av rädsla som jag haft i alla dessa 9 år, när jag egenhändigt går ut i hög-gräset för att pissa, eller ut bland buskarna för att skita, eller som jag gjort så evigt många gånger, gått i eländig svårtydd terräng med cykeln i ena näven.
Och jag har inte varit rädd ett skit, inte något. OK att jag tänkt tanken att där kanske finns ormar, men jag brukar då försöka att gå som ett ”cement-barn” som förvillat sig ut ifrån storstaden, alltså jag klampar fram, detta för att varna eventuella ormar att jag är på väg. Inte roligt att trampa på en King Cobra 12 km ute bland risfälten, det är ju lika med rena rama dödsfallet ju.... Så nu fick min självkänsla och trygghet sig en rejäl törn.
Denna Malayan Krait är en av de absolut dödligaste här, alltså värre än en normal vanlig Kobra, OK inte värre än Glasögon-ormen, men den är ju väldigt ovanlig här som tur är. Men de vanliga Kobrorna skall vi nog kunna överleva om vi är i normal hälsa vill säga.... Men detta var en väldigt vacker orm tycker jag, och jag var glad att få se på nära håll en riktig rackare till gift-orm...
Men dagens tips till gamlingar som nykomlingar, ett tips jag fick ifrån det proffset nere i Krabi. 66% av Thailands alla ormar (runt 150 stycken olika arter) är helt ofarliga, och inget att bry sig om. Men de 33% giftormarna är dessto mer luriga,och bland dessa, så är det några procent som faktiskt är dödliga.
Det gemensamma för de flesta av dessa dödligt giftiga ormar, är att dom är Nocturna, alltså nattlevande ormar, och syns nästan aldrig på dagarna.... Så dagens tips är då, att så fort som vi skall ut utanför hemmet i Thailand i mörker, ha ALLTID en ficklampa påslagen och i näven riktad framför Er..
OCH blir ni bitna, se till att ha stenklart för Er vilken orm som bitit Er, så läkarna kan ge korrekt serum. Inte så lyckat om ni säger Kobra, när ni blivit biten av t.ex. denna Malayan Krait, ja då kan man döden dö p.gr.a. av detta misstag i identifieringen...
Handskak