GTG Shipping, Thailand

Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com

Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast. Välkomna med Era förfrågningar

Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig, klicka på forum Sawatdee eller direkt här på hemsidan, under menyn upptill, Transport och flytt! Chaiyaphum MMMLXXII, Thailand

Chaiyaphum MMMXCV, Thailand

31 December 2017

89,6 kilo – 88,6 kilo (32 km) 1 timme 55 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,989 (uppåt)

Ingenting på denna jord är perfekt..

Vi skulle egentligen igår (27/12), ha varit till försäkringsfirman och betala för vår nya försäkring. Men vi orkade helt enkelt inte släpa oss dit på eftermiddagen, då båda av oss helt enkelt glömde bort detta. Men nu har jag i alla fall förberett för morgondagen, och hämtat 14.700 baht som vi skall betala för bilförsäkringen...

Vi hade tisdag (igår) ett jäkla trökigt väder, om man nu skall prata om den värdelösa saken. Det blåste småspik, och det regnade, och vart man än vände sig, så hade man motvind och säkert uppförsbacke också. Jag tänkte dock som så, att jag mår nog bättre om jag trampar iväg en stund på cykeln i snålblåsten.

Bytte om, gick ut och tog tag i cykeln som naturligtvis denna dag hade punka på framdäcket. Jag tog moppen bort till min vanliga cykelkille för punkteringar. Misstänkte att han kanske inte ville jobba denna mellandag. Och det var väl tur, det var stängt och tillbommat, han fira jul, nä absolut inte, men det är nog en himla bra ursäkt för att slippa jobba i alla fall..

Fick lufsa bort till en annan gubbe som efter mycket möda och besvär lyckades få av slangen, och laga den mot 20 baht i betalning. Jag cyklade bort till Ingemar, men han vägrade denna bistra dag, trots att jag lockade med att vi kunde köra hans mini-runda runt träsket... Men inget går att rubba den smålänningen..

Började cykla själv, bara för att finna att min cykeldator inte fungerade., reperatören tidigare hade tydligen haft sönder den. Fasen också, jag cyklar ned till Jackie min mountainbike-affär, han har ju sålt datorn, så han får fixa den. Jag är alldeles för otekniskt lagd...

Kom dit, han petade på den och ställde in den 2 centimeter, och sedan fungerade allt smärtfritt... Det kostade ingenting,, så det kändes ju finfint... Cyklade hemåt, och ramlade in på heltaskiga 14 kilometer bara, så någon viktminskning denna dag uteblev helt.... faktiskt....

Jag sitter nu här hemma lite yr i mössan, efter att jag haft 1,5 glas med rött vin hemma hos Håkan. Det är bara fan, jag tål absolut noll och ingen alkohol längre... Men egentligen skall man ju inte sörja detta elände. Bättre att vara torrlagd då resten av livet...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMXCIV, Thailand

30 december 2017

89,3 kilo –89,3 kilo (20 km) 1 timme 24 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,988 (uppåt)

Varken dina svordomar,

eller dina skratt kan förändra världen..

Jag har nu 3 morgnar på raken mått skitdåligt på morgonen, typ yrsel och allmän svaghet. Det känns något bättre faktiskt när jag ställer mig upp, och rör på mig. Men typ under 3 timmar framåt, så mår jag skit-illa. Så klart man blev skrajsen, och idag 3;e morgonen, så åkte jag ned till Ram Hospital, och tog PT-INR värdet på mitt blod.

Jag har ju inte en susning om varför man blir yr.... Är det att jag käkar bröd och har skapat mig en alldeles egen allergi emot gluten, eller mjöl, eller nåt sånt? Är det blodtrycket som är för lågt? Eller är det rent av att mitt blod inte ligger inom de värden som rekommenderas vid Wharfarin-användning?

Det konstiga är att när jag tar cykeln alla dessa morgnar vid 10;tiden, så är allt det otrevliga som bortblåst så fort som jag börjar cykla. Jätte-konstigt!! I alla fall åkte ned till Ram Hospital, och de startade med blodtrycket, vilket dom alltid gör till hysteri här på sjukhusen i Thailand. Jag hade 171/112, alltså ett värdelöst värde egentligen...

Dom tog blod av mig för att göra PT/INR testet, och jag stack hem för det skulle ta en dryg timme innan värdena var klara att ges till mig. Jag käkade frukost hemma, och sedan stack jag tillbaka. Jag fick pappret i min hand, och värdet på blodet var nu 1,36. Ja ni kommer ihåg att jag skrivit tidigare, att normalvärdet skall ligga mellan 2,0 till 3,0, annars är blodet för trögt och kan ge proppar, eller för löst och kan ge inre blödningar.

Jag bad att få en träffa en läkare, och de sade att doktor Singh fanns till hands. Va bra tänkte jag, en indier här också ute i urskogen. Men läkare Singh var infödd thai, säkerligen av indiskt ursprung, men det kan ha varit för ytterligt länge sedan. Det visade sig vara chefsläkaren, och jag fick förtroende för den killen direkt...

Jag berättade att jag hade kört på Wharfarin i ett helt år med 3 mg dagligen, och sedan bara för att jag hade ett endaste test en dag som var för högt, så lade dom om hela konkarongen, och jag fick 3 mg endast lördag och söndag. Och resterande dagar, alltså måndag till fredag, endast 2,5 mg..

Och nu tack vare denna stora förändring, så har jag alldeles för lågt blodvärde... Denna läkare Singh sade direkt till mig. Jag vill att du går tillbaka till 3 mg varje dag framöver, och om 2 veckor kommer du tillbaka och testar igen, så får vi ta det från där.... Ja det är ju kanongott att ha detta Ram Hospital, ja ni vet Chaiyaphums allmänna sjukhus, som alltid tar MINST 5 timmar i anspråk, för att göra det endaste lilla lilla...

Här på Ram Hospital, så knatar man upp, ingen kö någonstans, blodtrycket tages, och stick i fingret, och sedan stövla hem, och komma tillbaka en timme senare, och vips allt klart... MEN så klart kan jag inte vara utan Chaiyaphum public hospital. Där finns medicinen i form av subventionerad medicin... och det kan jag inte vara utan....

Så för att vara på den säkra sidan, så kommer jag fortsättningsvis att kolla mitt blod kanske var 3;e vecka på Ram Hospital, och göra mina 3 månaders-besök på Chaiyaphum sjukhus, få min medicin där, och på så sätt ha järnkoll hoppas jag, på läget i kroppen.. Usch det kan vara jobbigt att vara utlänning i Thailand.

Mn vet aldrig vad man får förrän man fått det, och utlämnad känner man sig verkligen. Säkerheten ifrån Sverige kan vi glömma, och det är i dessa lägen som vi aldrig skall glömma hur bra vi har det hemma i Sverige. Synd bara att allting numera slås nästan i spillror, tack vare den enorma invandringen som idioterna i regeringen har tillåtit.

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMXCIII, Thailand

29 december 2017

89,3 kilo – 88,9 kilo (17 km) 1 timme 4 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,966 (samma))

Hastighet är bara bra för en sak,

för att fånga flugor!

Dagarna rullar snabbt på emot nyårsafton, och den hysteri som då infinner sig av någon anledning, i alla länder i världen nästan. Speciellt i våra hemländer, så finner jag det vara extremt jäkla jobbigt, när alla skall stå och kramas och gråta, och önska varandra gott nytt år...

Ofta då gärna med folk som inte ses nästan alls under resten av året. Finns det något mer falskt eller oäkta att se.. Man skall skåla, och man måste bara dricka denna fruktansvärt ÄCKLIGA CHAMPAGNE, som egentligen inte alls är Champagne, utan mer någon typ av andra klassens vin med bubblor i. Oftast med en rent vidrig smak.

Snacka om att man längtar till groggen i det läget. Men en sak har jag funnit vara ganska kul med nyårsafton, och det är att när klockan slår 24.00 (heter det så?), ja då är de flesta kanon-packade både kvinnor som män, jag snackar om Sverige nu fattar ni va?....

Så när det blir dags 23.55 att kravla ut, i bästa fall snön, utomhus, frysande som bara satan, med groggen i näven, och i andra näven smällare, raketer, samt cigarett-tändare.. Ja då är det en fuller samling av ömkliga människor. Den tidigare värdigheten runt matbordet på nyårsaftonen är som bortblåst.

Herrarnas slipsar och flugor ligger spridda på byrås och i soffan, och damernas scarfar och västar ligger de också spridda inne i hemmet, som hyser denna fest. Nu är man bundis och kompis och kamrat för livet, och man medger att man riktigt tycker om varandra.

Ja det är nästan som en trolovning mellan människor som inte var vänner klockan 19.00, men nu klockan 23.55 verkligen stor-älskar varandra. Javisst klockan 10.00 nästföljande morgon, så vill man ju inte längre vara vänner, och umgås med varandra, men vad skiter man inte i det.....

Man stövlar in till festen igen, klockan är nu nästan 01.00, och man är så frusen så skinnet orkar inte ens knottra sig längre. Värdparet har gjort i ordning Smögenröra med ägghalvor, med kaviar och hårt bröd med ost på, och en härlig julmust att skölja ned med...

Efter denna måltid, så är folk så trötta och fulla, så man börjar nu hetsjakten på det fruktlösa äventyret att finna en taxi denna kväll... De smartaste av oss (bl.a. jag), har naturligtvis ringt till Christer Ahlgren, som jobbar nyårsafton med sin taxi, och han meddelar att han befinner sig just nu ute på Hisingen, men kan komma till Mölndal om runt 40 minuter. Inga problem säger jag,,, vi ses....

De andra vill nu gärna haka på och pengar byter ägare, och det blir fina pengar för den företagsamme deltagaren. Folk är beredda att betala väldigt mycket för att kunna ta sig hem denna kväll.... Vad morgondagen har i sitt sköte? Ja inte mycket att tala om.

Men om ni tänker på baksmälla, törst, ont i skallen, hungrig som satan, hemsk andedräkt, och dåligt samvete över vad man ”nog” sade till dom och dom under kvällens lopp. Ja detta är vardag på slika fester.... Ibland har vissa en riktigt stor ”ågren” då de i hastigheten har råkat pilla på fel kärring på dansgolvet... hahaha!! Känns igen va?

Jag själv, ja jag slutade dricka redan klockan 10.00 cirka, och det blev coca cola i glaset, men när folk frågade så var det Baccardi-coke.. Men visst var man så där gött rund om fötterna ändå, men på ett lagom sätt.... Så ”dagen efter” styrdes mot spelbutiken, och emot närmaste pizzeria, och en riktigt god pizza ”Reale”.

Denna alltså då innehållande; oxfile-skivor, kokt ägghalva med bearnaisesås på toppen, naturligtvis låg där det vanliga tomatsåsen, osten, och skinkan... Detta är en ren höjdare att käka som bakfyllemat..... Och efter den måltiden så var man helt spelklar, och färdig för en ny arbetsvecka...

GOTT NYTT ÅR....
Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMXCII, Thailand

28 december 2017

89,6 kilo – 89,3 klo (17 km) 1 timme 8 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,966 (uppåt)

Rik man smal,

fattig man fet!!

Jag har funderat på detta med att köpa vörtmix-påse + ingredienser, kontra köpa ett färdigt bröd här i affären. Ty även om man köper denna ”genväg” som ju vörtmix-påsen är, så skall man ju ända handla en del saker till eller hur? Så vad kostar dessa 2 olika alternativ då...

Jo om vi tar det från början då... Vörtmix-påsen (Santa Maria), kostar att handla här 120 baht, och sedan tillkommer det; 40+60 baht i vetemjöl+rågsikt, smör kostar runt 50 baht. Torrjästen försumbart nästan, men låt säga 10 baht. Sirap runt 80 baht. Och till sist 1 öl kostnad runt 40 baht. Allt detta ihop blir då alltså i total kostnad; 400 baht...

OM jag beställer en limpa vörtbröd online, vilket ju är svindyrt, så kostar det 425 baht, ibland 495 baht. Så skillnaden blir åtminstone att man tjänar minst 25 baht (SEK; 6.-) på att baka själv via vörtmixen... Dock så tillkommer ju fraktkostnaden för det beställda färdiga vörtbrödet på 500 baht, men men, jag beställer ju oftast fler saker vid samma tillfälle, så kanske 100 baht tillkommer vörtbrödet som frakt.

Och då tjänar man ju runt 125 baht (SEK; 34.-) totalt på att baka vörtbröd via vörtmixpåsen.. Bra att veta kanske.... Så kan man hitta gott vörtbröd billigare än 400 baht, så lönar det sig att köpa, och hittar man bara dyrare så skall man baka själv.... Härligt nu har vi utrett den saken, till gagn för alla de mängder av Er läsare, som verkligen har gått och funderat och undrat över detta nu i långeliga tider.....Hahaha!!

Ja jag funderade över detta med att thai verkar ha ett koncept med att man i stort sett håller sig till sina familjer, och utom i väldigt extrema fall så har man inga vänner som man umgås med. Visst vänner har man säkert, men inte i den meningen som vi uppfattar vänner och vänskap.

Jag har alltid undrat detta, och det var först nu med dessa incidenter med bilparkeringen plus det sista med Miss Pussys familj, som jag verkligen inser fördelen med att hålla sig till sin familj, istället för att ha vänner som vi har i övriga världen. Hela denna thai-värld där man inte ”får” säga "till", om man ser saker som är helt uppåt väggarna.

Man får helt enkelt INTE konfrontera varandra, då ju thai tappar sitt ansikte tydligen lika enkelt som en brusten ”face-lift”... Så man håller sig undan varandra, säger icke ett ord till varandra, och använder ett ”hundbeteende” i sitt interagerande sins emellan.

Jag menar alltså att i sann mänsklig anda så visar thai tänderna för varandra, och ler för glatta livet, ja deras liv kan bero faktiskt på att dom ler ofta och gärna.. Ett leende avväpnar, och ett leende visar att man inte har några fientliga avsikter mot varandra... Så då vet den andre thaien att han/hon inte blir konfronterad, ty den andra ler för glatta livet ju.

Hoppas ni förstod vad jag far efter, och hur jag menar. Och man umgås inom familjen och släkten helt enkelt, och dyker det upp tråkigheter där, så löser man detta på ett mycket enkelt sätt, med respekt mot varandra värdigt en familje-medlem... och ute i byn/samhället för övrigt, så tvingas ofta by-hövdingen träda in och lösa konflikter och föreställa vara ställföreträdande FN-ambassadör... hahaha!!.

Detta för att undvika den definitiva blodspillan som annars blir resultatet. Jag vet inte, men i mångt och mycket så ser jag, och uppfattar också, thais beteende, som så pass primitivt, så man förs omedvetet tillbaka till en nivå, som mer liknar stenåldern faktiskt...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMXCI, Thailand

27 december 2017

89,0 kilo – 88,7 kilo (14 km) 1 timme 8 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,924 (uppåt)

Den fattige tänker,

den rike skrattar!!

Så var vi då framme vid dagens händelse som jag lovade att berätta om. Jo allt sedan Miss Pussy och hennes föräldrar byggde sin inbyggda trädgård på baksidan, så har dom kört ganska hög musik dagarna i ända. De öppnar alla fönster och dörrar, och ställer stereon på en ganska hög volym.

Hör man dessutom musiken dagarna i ända i veckor, så blir man faktiskt irriterad. Igår måndag så tröttnade jag definitivt, gick ut, och ta mig fan där utanför på andra sidan muren stod Miss Pussy själv, med färgat ljusgrått hår, ja hon har färgat det, och all snygghet var som bortblåst...

Jag sade till henne, och försökte verkligen lägga band på mig själv; ”Can you plse take your music down a bit, thank you”, sedan lufsade jag in innan hon hann reagera.... Sedan kom Yongyut efter en stund och frågade vad jag hade ställt till med. (hahahaha – samma visa igen)....

Ja jag bara bad dom att sänka musiken. Ja säger Yongan, jag kan höra miss Pussy skrika och gapa med sin mamma därinne, att hon minsann skall få ut falangen och skälla ut honom. Och göra ditten och datten. Yongan sade, snälla nappa inte på henne, de vill bara att du skall tappa humöret/fattningen, så kan dom sedan berätta för alla hur stygg falang du är...

Tror du att folk bryr sig om vad de säger då? Jag menar, de lurade av den gamla damen 20.000 baht för flera år sedan, alla här på gatan vet om detta, men absolut noll och ingen reagerar på detta, ingen alls för det på tal, och ställer idioterna mot väggen. Så varför bekymra sig om de sprider ut att jag är en dålig falang.

Ja sade Yoingan och det tog på mig i alla fall; ”om folk inte gillar dig, så kanske dom tycker illa om mig också”..... Oj fan tänkte jag. Ja, jag lovar Yongyut, jag skall låta det gå 8 år till, innan jag pratar med dom. Ja det var ju 8 år sedan nu i år... Och de är fortfarande jävliga hela familjen, verkar det som.

Yongyut stövlade över till Amphorn, och pratade med henne länge, under tiden satt jag i Håkans trädgård och diskuterade allting, och käkade kvälls-skinkmacka ihop. När jag var klar, så gick jag över till Yongan där hon stod, och hon hade förstås berättat del hela för Amphorn.

Amphorn sade till mig, akta dig för att prata med de typerna sade hon, de kanske kommer att försöka att få dig att tappa humöret, och sedan filmar dom dig, och sedan beställer dom dit ”sin” polis, som kommer att kräva dig på pengar, annars kommer han att ”ställa till problem” för dig. Det är tydligen så folk opererar här i detta underbart leende land...

Ja jag lovar, skall inte ens titta eller svara om Miss Pussy så står och skriker på mig, på andra sidan muren.. Jag skall bara negligera henne, och göra mitt och gå iväg. Det kommer nog att reta henne till vansinne... Men sade jag til Amphorn, det har gått 8 år nu sedan träd-incidenten med den idiot-familjen....

Hahaha skrattade Amphorn, för en thai så är 8 år ingenting, här gror saker och ting så länge som folk andas.... Det är därför som det är bättre att hålla sig till familjen, mycket enklare att sköta om orättvisor och tråkigheter inom familjen utan våld, som annars kommer på tapeten mellan folk ute i samhället...

Så som sagt var, håll i hatten, kommentera inte thai, hur jävla korkade och dumma och okunniga dom än är, ty dom är faktiskt alla de sakerna många av dom. Låt det bara passera. Kör dom över Er baby, så säg bara; - "äsch inga problem mai pen rai, vi kan göra en till"... Genom att leva så, ja då har man kvar sin värdighet..... INTE.....-.. Men man överlever längre i alla fall..

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMXC (3.090), Thailand

26 december 2017

89,4 kilo – 89,4 kilo (18 km) 1 timme 19 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,923 (nedåt)

Dom som kan få dig att tro på absurditeter,

kan också få dig att göra skändligheter!!

Idag så har det varit en kanondag faktiskt, och speciellt p.gr.a. att jag avslutade gårdagskvällen med att dricka vatten istället för brännvin, eller vin. Så jag fick min vanliga sömn, och det var kanongott. Jag var förbi Ingemar i morse, och där var det ”rostigt” i rösten skall sägas.. Och han var lagom bakfull helt enkelt...

Håkan fick i sig ett antal drinkar, men såg helt opåverkad ut i morse. Den karl-fan kan dricka hur mycket som helst, utan att det märks efter 6 timmars sömn, helt otroligt!! Maten igår var precis lagom, det fanns i stort set inte ens damm krav på uppläggnings-faten.

Nu skall jag prata om en sak som kanske mest ”stör” nya vad det gäller Thailand, och låter dom bli ganska förvånade. Ja vi har ju alla hört om hur vi blir behandlade här i Thailand. I stort sett så fungerar det enormt bra mellan oss falanger och thai. Men det skall ni veta, att OM det fungerar, avgörs helt och hållet på om vi öppnar käften eller inte.

Ni skall få 2 tillfällen, när JAG fått en avhyvling av Yongan, trots att i mitt, och säkert Ert tyckte, ”felet” var hos thai. För 2 veckor sedan, så kom det en pick up och ställde sig på andra sidan gatan här, vilket är ganska trångt. Han ställde sig så jävla dumt, så när vi skall backa ut bilen, så står hans bil där, och blockerar så fint så fint.

Denne falangen (jag), gjorde ju det enda rätta och riktiga......F E L .......... Jag gick ut till puck upe,n killen satt fortfarande i bilen. Han vevade ned rutan, och jag bad honom hövligt att köra fram bilen 5 meter, och visade att han blockerade min utfart. Han gjorde inte en ansats då att göra som jag bad honom om.

Men efter 2 timmar ungefär, det kanske är den tiden som thai behöver ha på sig för att rädda ansiktet, så flyttade han fram bilen. I den vevan så kom också Baoo, den gamla kvinnan, som tar hand om huset där denne pick up-gubbe jobbade på. Det är för övrigt Baoo´s syster som äger huset.

Det visade sig att Baoo har tvingats av sin syster att gå över till Yongyut, och tala om för henne att falang är ”bad”.... Jag hörde ord-växling utifrån baksidan av huset, men tänkte inte då på det hela. Yongan kom in sedan och var upprörd, och frågade vad jag hade ”ställt till med nu då”?

Ja tänker du på att jag bad pick up-gubben att flytta fram bilen 5 meter, i extremt vänlig ton, så kanske det är det som du menade? Ja sade Yongyut, jag vill inte att du skall säga till folk, dom gillar inte alls att bli tillsagda. Men va fan Yongan, skall jag bara sitta här, och bli behandlad som en jävla fjant eller???

"Terak" fortsatte hon, och nu kommer det som är värt att notera för oss alla; ” Falang kan not say to thai what to do, thai can only say to thai”.... Så där kom det alltså. Det anses tror jag som den yttersta av synder, om vi falanger säger ifrån om det är riktat emot en thai. Vi skall hålla käften, le och hålla med, och ta emot all skit som finns.

Senare på dagen men dagen efter, så passerade jag gubben, som gick till sin bil, han kikade på mig, och jag kikade på honom. Jag log och hälsad artigt på honom. Han log tillbaka, och hälsade han också. Efter detta så vart isen bruten tyckte jag mig märka, och han var inte alls uppbragd.

Det visade sig att det var den där jäkla systern som hade lagt sig i, och sedan förstorat upp en mikroskopisk sak till en enorm sak. Men det räckte ju att man mådde illa under 2 dagar för en sådan skitsak, fan jag vill inte ha trassel, men å andra sidan, så vill jag inte heller bli behandlad som 89,6 kilo lax-färs av thaiarna.

Fan jag har uppehållstillstånd, och jag äger mitt hus, nog fan skall jag väl kunna säga någonting i mitt liv, eller vad tycker ni andra? Så exempel det som hände idag 25 december, skall jag berätta om i morgon-dagens kapitel... Så håll Er på mattan och njut av väntan...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXXXIX, Thailand

25 december 2017

89,6 kilo – 88,5 kilo (36 km) 2 timmar 9 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,925 (nedåt)

Maskar äter upp dig när du är död,

medans oro äter dig när du lever!!

Kom precis tillbaka ifrån julfesten. tar det ju väldigt lugnt med spriten nu när jag ju käkar medicin, men lyckades smyga i mig en härlig Baccardi+coke, en spännande Leo öl till maten, och avsluta med en lysande Irish coffee till efterrätt. Klockan är bara nu 21.05 när detta skrives, och vi började festen klockan 16.00,,,

Ser detta som att man lyckades besegra fest-jävulen som oftast får en i sitt garn, och tvingar en att sörpla i sig groggar precis hela tiden, och hela kvällen. Men detta med att käka hjärtmediciner är modellen, finns nog ingen bättre motivation till att strunta i att förhäva sig med sprit, än att käka medicin för hjärtat tror jag!!

Men att sitta och dricka vatten bekymrad mig inte så himla mycket faktiskt. Man kunde rulla runt bland borden, och försöka att prata med de flesta som var där. T.om. några av fruarna lyckades jag avverka att prata med under kvällen. Hoppas jag bara inte var för framfusig.

Många av dessa thaidamer kan vara lite tveksamma och blyga, med att prata med främmande män, som inte är deras äkta män... Men fasen va kul och trevligt det var. Vi hade matadorer, riddare, och hjältar, som hette allt ifrån; York Peter Kurt, alla 3 var tyskar. Vi hade Lloyd, Ron, och Victor, som alla var canadicker, och vi hade Sean som var irländare.

Sedan hade vi utlänningar som kom ifrån stockholms-området som typ; Anders D. Bengt S, dalmasar som Hans H samt Håkan O. Vi hade 2 st engelsmän som hete Harry och Geoff D. Vi hade en smålänning som heter än idag Ingemar A. En värmlänning som jobbar med att spela dansbandsmusik, men han kallar det rockmusik, och han heter Anders O.....

Sedan hade vi killen som sade förra året att det var första och sista gången han var med, och han heter Åke. Han kom med dock i år igen av någon anledning, och han sade när han tog adjö att DETTA var definitivt sista gången han ville vara med. Det visade sig att den gubben hade dålig hörsel, och den höga musiken gjorde honom tokiger, vilket man i det läget i och för sig kan fatta. Men han kommer säkert nästa år igen tror vi... Är nog bara en rent surmulen gubbe misstänker jag!!

Bosse Bus gjorde oss den äran med sin medverkan, och så ock hjälten ifrån Waeng Noi; Åke B. Och avslutningsvis, så hade vi 3 nya trevliga killar som lät som "smyg-stockholmare" och dom hette Cjhrister D samt Claes G. Vi får forska på den saken angående deras geografiska hemort senare..

Maten var helt suverän, och gubbröran älskade folk, och Janssonen var ruskigt populär bland alla nationaliteterna. Skinkan med brödet fick stort beröm, och sillarna med gräddfilen slank ner mestadels bland svenskarna... Köttullarna rönte uppmärksamhet då dom var vackra att se på, och dessutom ruskigt goda...

Så med knäckebrödet, och smöret, och osten till allt detta, och sprit i form av grogg, öl, och snapsar, och glögg till förrätt, så var alla nöjda och övermätta. Dock så var detta rätt bra faktiskt för är man mätt, så tar inte spriten så styggt utan man kan hålla sig i skinnet under kvällen.

På tal om detta så var vår ”vis-mästare” Ingemar snart på tårna, det brukar räcka med en öl och en snaps, så har vi kommit inom regionen ”sjunga snapsvisor och snuskvisor”. Han förnöjde sitt bord under säkert 1,5 timmar framåt, med mycket skratt och gamman...

Hans fru lade dock bevakning på honom, ty som thai kanske hon mer misstänker att sjungande är ett säkert tecken på att den sjungande är rejält på fyllan. Ja man kan väl säga då till alla thaidamers stora lättnad och glädje, att jag inte tog gitarren med mig, och vi drog igång en rejäl allsång, då hade nog alla fruar trott vi var helfulla hela gänget, hahaha!!!

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXXXVIII, Thailand

24 december 2017

88,8 kilo – 88,1 kilo (28 km) 1 timme 34 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,937 (uppåt)

Ett gram av tur,

är värt mer än 1 kilo guld!!

Idag den 22 november, så kunde jag klockan 10.00 på morgonen återigen känna att solen värmde gott, och det var inte svinkallt alls. Och enligt väderleksrapporten, så får vi nu lördag och söndag (julafton) 2 goa dagar med 32 respektive 31 grader på dagen. Det blir himla skönt.

Men OK kvällar, och nätterna blir kalla som satan, ända ned till 15-16 grader, men det struntar jag i, jag får la sova i en t-shirt och dra täcket över mig, så blir det perfekt skall ni se... Men så länge som gradantalet hoppar upp till 25 grader och mer på dagarna, så är jag tacksam, sedan struntar jag i hur kallt det är på nätterna....

Ja idag blev det av!! Jag hade faktiskt tänkt att strunta i hela grejen med TV;n.. känner att det rullat stålar oerhört mycket, och inga besparingar finns alls att tala om. Man känner sig lite osäker i det läget, så jag tänkte lägga locket på, och spara 10.000 baht istället i månaden framöver..

I förrgår kväll, så kunde man varken sätta på tv;n eller stänga av den med on/off-knappen. Man fick sätta i sladden i väggen för att starta TV;n, och dra ut samma sladd, om man ville stänga av den. Nä fan nu är djävulen lös, så här vill jag inte ha det. Så jag plockade fram rea-bladet (sales-reklamutskicket) som hade legat i vår brevlåda igår, och kunde titta på mer än 50 olika märken, storlekar och priser och färger.

Hittade ett par stycken platt-TV som låg i den prisklass som jag tyckte det var värt. Så idag då under cykelturen i morse med Håkan, så stannade vi, jag pekade ut den TV som jag ville ha, den kostade för övrigt 8.990 baht (SEK; 2.305:-)... Jag gav 3.000 baht i ”garanti”, så de lade undan min TV, och jag lovade sedan att återkomma efter cykelturen, och betala resten.

Jag åkte dit senare på dagen, och betalade då de resterande 6.000 bahten som jag avtalat. Jag sitter nu och väntar, de lovade vara här klockan 15.30, men den grejen går man ju inte på. Men kan dom komma i närheten av detta, så är det ju bra. Närheten i detta fall, är väl kanske inom en 2 timmars rymd... Skall bli kul att få en Sharp 40” att titta på fortsättningsvis......

1 timme senare........

TV;n kom klockan 16.30 ”bara” en styv timme för sent, men helt OK, vi var ändå hemma. Killarna hjälpte till det som skulle plus det där lilla extra man ber dom om, detta till priset av varsin stor LEO. Döm om deras överraskning och glädje när jag gav dom dessa 2 öl.

Riktigt roligt att "belöna" dom, och få den responsen... Sitter precis och kollar på TV;n, och ser vilken fin bild man har nu, och hur stor bilden är med 40”, härliga tider för falang från Göteborg...

Idag, så kunde jag inte sitta vid datan med t-shirt, det var alldeles för varmt igen. Vi har ju haft ett par eländiga dagar med kallt väder, och inte bara t-shirt,, men tröja, och ibland jacka, och långyxor inblandat!! Jag kom också precis ifrån Dan, amrisen. Han har ju handlat på sig en slice-maskin..

Han kan alltså skära vår 4 kilos julskinka i lagom stora och breda skivor, mycket snabbare än t.ex. Yongyut kan göra, detta gick i ett nafs typ 15 minuter.. Yongan tog 2,5 timmar för 2 kilo skinka.. det gick oländigt sakta... Vet inte varför, vill inte ifrågasätta för mycket, en kvinna med en kniv i näven, hahaha!!!!

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXXXVII, Thailand

23 december 2017

88,8 kilo – 88,1 kilo (37 km) 2 timmar 24 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,931 (uppåt)

Barnets gråt,

når ända till himlen!!

Bill, amrisen, ni vet han som är 68 år ung och förrförra månaden nedkom med 1 st baby med sin thai-fru... En stor dag i hans liv, ,och dom verkar snör-lyckliga. Tyvärr så blir det ju i stort sett endast ”surr” om deras baby, och inte mycket annat. Och det är ju just den grejen som gör att många män tappar sina vänner när dom tuggar för mycket baby-snack.

Ja vi män gillar ju naturligtvis barn, speciellt våra egna. Men vi män har ju annat i fokus än just barn. För oss så är det nog i vardagslivet viktigare med andra samtalsämnen och vardagssysslor, hahaha... Jasså ni kvinnor trodde nåt annat. I så fall glöm det.

En annan sanning i detta sammanhang. Brudar tycker att babysar är så himla söta. Vi män, kanske inte bögarna, tycker att det är runt 3 kilo kött som ligger där och gråter, inte söta i alla fall. Och en sak till.... Damen tittar på babysen, och säger direkt utan vare sig insikt, avsikt, eller eftertanke; - ”Åh vad lik han är farbror George”....

Hur fasen kan dom säga på det korkade sättet, man undrar ju i sitt inre vad ser egentligen en kvinna när dom ser en baby, ja definitivt icke samma sak som vi män gör i alla fall... Det finns ärligt talat noll och ingenting likhetsmässigt mellan babyn och vilken vuxen som helst, inte ett skit faktiskt, bara larvigt kvinnosnack finner vi män..

Jag tror att det är dessa saker som gör att vi män finner det vara så himla jobbigt att umgås med babysar, om dom nu inte är våra egna vill säga. Fasen vi kan ju aldrig leva upp till kvinnorna, som i det läget när dom ser babysen, plötsligt förvandlas till, antingen en gen,- och släktforskare av rang, eller en spå-kvinna som ser stora saker hända det lilla köttstycket, som ligger där på britsen och gapar efter bröst eller mat eller båda sakerna..

I alla fall Bill ringde mig igår, han tackade för kanel-bullarna sist. O fasen sade jag när var det, har helt glömt det. Men sade han du bakade ju själv.. Ja men det var ju nån gång i november tänkte jag, tackar han NU, när vi setts redan 4 ggr sedan dess.. jajaja bättre sent än aldrig.

Han fortsatte, ja jag uppskattade verkligen dina ”cinnamon-rolls” Ja amrisarna kallar kanelbullar för kanelrullar faktiskt. Medans engelsmännen har en mer direkt översättning cinnamon-buns... Bil fortsatte igen.. Ja jag tycker det är så himla gott att gå upp och få den uppåtgående solen i ansiktet, på baksidan vid sittplatsen där, och jag tog dina bullar då till kaffet några morgnar..

Ja OK sade jag, jag skall baka ett gäng till dig, så du kan ha framåt i tiden... Så idag efter den svinkalla cykelturen (onsdag 20 december) så bakade jag en hel uppsättning kanelbullar, fick faktiskt till det riktigt bra tycker jag själv. Och jag åkte sedan på eftermiddagen, och lämnade bullarna i en stor plastpåse, som jag fick hänga på hans grind (högt upp naturligtvis).

För hur det än är, kan dessa thai-hundar äta den vidriga thaimaten här, så käkar dom ju med förtjusning mina kanelbullar, så högt upp hängde jag påsen. Han fick 20 stycken bullar, så han skall välan vara nöjd ett tag framåt.. ja dom var inte hemma, men det löser sig snart, med en 2 månaders baby så kan dom ju inte vara borta för länge antar jag!!

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXXXVI, Thailand

22 december 2017

89,4 kilo – 88,1 kilo (52 km) 2 timmar 52 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,907 (uppåt)

Ord måste bli vägda,

ej räknade!!

Jo vi killar är ju ute himla mycket i det fria så att säga. Menandes då att vi kör ute så gott som alltid med våra motorbikes, och förnöjer oss. För min del, och säkert för de andra också tror jag, så är det själva färden med motorbiken, det som får en att må riktigt bra.

Man upplever ju massor av olika scenarior, och en enormt massa olika möten med ganska kul människor sker också. Vi stannar ganska ofta på vägen, det blir glass-stopp. Det blir kaffestopp förstås, och ofta har vi ett mål med resan, och det är ju att stoppa i oss en lunch i någon gudsförgäten håla bredvid en lerig bäck som ligger bredvid ett risfält beläget ute i ingenstans.... DET är kul.....

Och det är under dessa luncher som man faktiskt ibland blir sittande i sina egna tankar, och man tänker på hur bra man egentligen har det numera i livet. Javisst hade man det jäkligt bra hemma i Sverige, och jag skulle aldrig i h,vete vilja ha det ogjort... Men en sak är säker, olika saker passar bäst till olika åldrar i livet.

Att leva detta livet man gör nu, passar med all säkerhet en kille som kommit upp i åren. Jag ser ju gång efter annan unga människor, som inte riktigt, varken har blivit vuxna eller ens kommit igång riktigt med att arbeta, se dom komma hit till Thailand, och göra sig beredda att stanna här resten av livet.

Många av dessa unga tror ju på tesen ”lördag hela veckan”, och de är inte riktigt vuxna och mogna ännu för att fatta att en ”vardag” står och väntar alldeles runt hörnet. Detta livet är rent själadödande för en ung människa. Så även om de mot all förmodan skulle kunna bo här ekonomiskt, så skulle jag aldrig någonsin vilja rekommendera någon under 55 år i ålder, att bosätta sig här faktiskt..

Så med detta sagt, dessa utflykter blir nästan till ett ”kvitto” hur rätt vi gjorde när vi flyttade en gång i tiden, vi gubbar, men det skall väl sägas klart och tydligt. Allting kan hända i livet med t.ex. sjukdomar. Och en sådan kan komma över natten och morgondagen, kanske bara ger en ett endaste val om man vill behålla livhanken, och det är att snabbt återvända hem till ingenting i Sverige.

Till ett liv i armod, halv-svält och ensamhet. Till ett liv av känslomässig kyla, och till ett liv i väntan på döden som befriare... Men detta försöker man för allt smör i Småland att inte tänka på alls. I alla fall så pratar man inte om det. Vi snackar om sjukdomar förstås bland oss gubbs, men det är på ett helt annat "plan" än vad som görs hemma i Sverige.

Jag får en känsla av att hemma i Sverige, så är det bara en vanemässig sjukdoms-berättelse utan början och utan slut, som försigår emellan gubbarna och kärringarna hemma i Sverige, nästan som man gett upp att leva och bara avvaktar dödens snara ankomst. Sjukdomar och det evinnerliga själadödande vädersnacket som man håller på med.

Vi thailands-boende som jag umgås med i alla fall, vi pratar om de sjukdomarna vi har, men alltid med ett mål i samtalet, och det är att delge varandra hur fan vi skall lyckas klara ”biffen”, inte för att gnälla och gnöla, utan för att kunna fixa till problemet i sig... Jag finner det vara fasen så mycket mer givande än det andra svenska alternativet...

Så med lite foton av de ”bilder” som vi passerar på våra turer, avslutar jag dagens kapitel, och så ser vi fram emot ett roligare och mer positivare kapitel i morgon... Jag göra inga kommentarer om fotona, utan låter Er insupa atmosfären, och lev Er in i hur det är att ha allt detta in på knutarna...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXXXV, Thailand

21 december 2017

89,6 kilo – 89,3 kilo (44 km) 2 timmar 34 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,903 (uppåt)

Ett vänligt ord,

är bättre än allmosor!!

Lite prat om priser och falang-pris, eller om man så vill ”speciella” priser enkom för att man är utlänning. Jag tänker nu i detta hänseende på dessa olika sätt att ta sig fram i Bangkok, och detta för rent informationssyfte till Er andra som läser detta. Thailand har för sina invånare som fyllt 60 år rabatterat resan med 50%.

Detta gäller deras transportsystem som heter bl.a.; MRT...... Men då måste man handla sin resa via ett ”fönster”, alltså ett bemannat ställe. MEN deras största alltså BTS, här får man noll, nada och ingenting även om man så fyllt 110 år... Här skiljer man på utlänning och medborgare i landet Thailand. Kunde kanske vara bra att veta för vissa av Er...

Men för egen del, så finner jag detta var rent naturligt. Va fan skall vi komma hit till detta fattiga land, betala våra skatter hem till Sverige, och sedan här i Thailand nyttja deras välfärds-system. Nä skärpning nu, vi vill det lika lite som vi vill att allsköns skräp av människor kommer till Sverige, och rensar rent fullständigt hemma hos oss, utan att göra rätt för sig.

Så jag har inga problem alls längre med det som vi kallar ”falang-priser”, i alla fall inte i stort. Däremot när man tar ned det på ett rent personligt plan, så blir man ju förbannad när bananklasen kostar 10 baht för byinvånarna, och sedan vill dom sälja till mig för 20 baht. Jag försöker på min lilla individuella nivå då jämka faktiskt.

Jag har hygglig koll här i närområdet vad saker och ting kostar, och jag brukar gå med på att jag skall betala lite mer, men fasen inte dubbelt. Så jag säger bara att jag betalar 15 baht, och inte mer, och det blir idel leenden och affären går i lås, eller så tittar jag på säljaren av bananerna med avsmak, läger tillbaka dessa med orden,,,,”bobobo”, alltså nej nej nej...

Så jobba ihjäl sig på detta med falang-priser har jag till slut funnit vara ganska löjligt. Det är ett fattigt folk, och om jag kan ge några extra baht då och då, det må vara hänt. Men en sak gäller för mig, och det är att jag aldrig i helvete i detta jordelivet gör som vissa stolta falanger bland Er läsare.

Och det är att betala 30 baht för samma bananklase, säger sedan det nylärda ”mai pen rai” (sånt e livet), och drar vidare, medans thai hånflinar bakom ryggen på Er. Och sedan per automatik fattar att vi falanger har mer pengar än vi har förstånd till.. Så där kommer jag nästa gång och klarar inte längre mina 15 baht, utan nu efter mycket tjötande, så måste jag kanske betala 20-25 baht för samma klase som thai betalar 10 baht för.

Ja tack så mycket då turist-falang som dråsar ned hit till Thailand, och inte fattar alls vad som händer och sker... Verkar kanske lite tjafsigt att prata om några baht, men säg detta till polisen som tjänar 350 baht per stånd på marknaden och gatan där utanför, han har runt 1,500 stånd att plocka pengar av, och totalt stoppar han i fickan att dela med sina överordnade runt 525.000 baht i månaden. Så snacka om småsummor..

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXXXIV, Thailand

20 december 2017

89,5 kilo – 89,0 kilo (15 km) 58 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,897 (uppåt)

En dåre åldras icke,

lika lite som kallt vatten förstörs!!

På tal om ordspråket ovan, detta med kallt vatten är ju ganska aktuellt just nu skall ni veta. Ja det är flera som skriver om detta väderämne, men bland Er läsare som inte är vana vid Thailand, så kan detta ju vara givande att veta läget, hur det står till just nu.

Ja sedan 2 dagar tillbaka, med toppen idag tisdag, så vaknade jag i morse, och frös som en griskulting en höstdag i Gällivare. Så jäkla kallt. Min normala klädsel inomhus, är att jag enbart har ett par kortbyxor på mig, ingenting annat funkar, det är alldeles för varmt...

Idag så blev det T-shirt först, sedan märkte man ju snabbt att det inte räckte till, så jag fick ta på mig ävenledes en grå jacka i tyg, som jag tog med mig ifrån Sverige när jag var där 2013-2014... Det visade sig att grad-antalet svävade mellan 14-15 grader, och den temperatur som är utomhus, den är också inomhus.

Ja ni vet dessa thaihus som är lika otäta som ett ruckel oavsett hur många miljoner baht dom kostat.. Jag snackade i morse med Yongan, som berättade att det varit +1 grad uppe i Loei de 2 sista nätterna. Och ja, inte konstigt att thailändarna dör i dessa temperaturer.

Har man dåliga hus, dåliga klädtrasor, och en sedvanlig dålig kroppskondition, så klarar man inte mycket mer, än att ligga ner och dö i kylan... Ja skillnaden blir ju märkbar när jag tittade ut klockan 07.00 i svinottan, och där satt fanimej Håkan, min granne, den där Borlänge-bon ni vet.

Och han satt där och njöt i frost-kylan i shorts och t-shirt, och drack kaffe, och var på ett gruvligt fint humör. Han kallade mig mesig och blödig.... Jag fick ju tala om för honom, att vi måste vänta fram tills åtminstone 09.00 innan vi kunde cykla, ty jag ville inte ha frostskador på min snygga kropp..

Så viktig var inte motionen, ju förresten det är den nog.. Men varför lida. OK sade Håkan och tog en slurk kaffe. Jag gick in igen, kollade en tv-show på datan, och gick ut igen klockan 08.30 igen, lika svinkallt, jag gav upp och sade till Håkan, vi skiter i det idag.

Han skulle ändå åka till Khorat idag, så han var nog glad att slippa cyklingen. Jag gick in igen avvaktade 1 timme till, cyklade då i morgonkylan bort till Ingemar, och skulle kolla om han ville följa med. Solen var nu uppe över nejden, och värmde sakta sakta upp marken. Men jag frös som skam hela vägen till Ingemar.

Jag fick med mig honom, men jag säger det, jag frös fanimej hela tiden trots att benen gick som en propeller i 2 timmar och 2 minuter denna morgon. SÅ i morgon bitti blir det att cykla i långbyxor och en tröja, annars struntar jag i det. Har hört att detta gruvliga Kiruna-väder skall hålla i sig under de närmaste 10 dagarna.

OK dagstemperaturen skulle tydligen gå upp till 28 grader. Vad är det.. kallt ju...Allt under 30 grader numera är inget alls att ha... Jag sitter nu och skriver här hemma, och väntar på att Yongan skall komma hem ifrån sjukhuset. Hon åkte ju dit idag. Hon skulle träffa läkaren som skulle kolla på röntgenplåtarna på hennes nacke.

Hon ringde mig för en stund sedan, ty hon väntade på sin medicin. Hon berättade att läkaren hade sagt till henne att de opererar inte om de anser att hon inte tillhör 99% skadade... De rubricerad henne som 35% skadad.. Så för hennes del blir det medicinering samt träning av sin nacke...

Om detta beslut tas här i Thailand p.gr.a. det som jag trodde tidigare, alltså att dom helst inte vill satsa vård och resurser på vanliga bönner, utan på mer prominenta människor i samhället vet jag inte. Men min känsla är helt klart sådan. Dom skiter i folk här. Folk dör t.om. i de mest triviala sjukdomar, och ingen gör någonting mer än att dom skickar med de döende människorna lite Paracetamol....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXXXIII, Thailand

19 december 2017

89,6 kilo – 89,0 kilo (33 km) 2 timmar 2 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3.872 (uppåt)

Den fattige arbetar i sin anletes svett,

allt medans den rike sitter och snickrar på ordstäv och visor!!

Ja idag så dimper pensionen ned, kanske inte i brevlådan men väl på bankkontot. Och i samma ögonblick så kommer den att transfereras ned till Thailand, och mina giriga nävar. Jag måste säga att jag nästan aldrig har haft en sådan ”tight” budget som denna november och december utbetalning.

Men jag har haft tighta budgeter flera gånger tidigare hemma i Sverige under de gånga åren innan emigrationen till Thailand. Men då måste jag säga att man nästan mådde illa när man insåg hur tight det var stundtals. Jag hatade varje gång som pengar inskränkte mitt liv hemma i Sverige.

Jag har vid några tillfällen, speciellt under sent 70;tal och tidigt 80;tal, några år där då och då, när man ramlat in i lägen, när man blev sittande med en fasansfull liten summa att leva på. Och speciellt jobbigt var det, då man hade ensam vårdnad och ansvar om ett litet barn. Men man lärde sig av detta, och man red ut stormen.

Nu när jag dessa 2 månader märker att det är ”tight” återigen, så förundras jag nästan istället över hur lite det påverkar mig. Fan jag/vi har mat på bordet, vi har lätt pengar att betala våra räkningar, och göra lite andra saker.. MEN pengar till extravaganza fungerar inte dessa 2 månader.

Och dessutom, hur dåligt ställt man än har det, och lägger sig på en minimum-budget, så åker man ned till nightmarket, och käkar middag typ en Padthai som kostar 35 baht... Inte fasen blir man desperat i det läget. Jag själv har ju nu också glädjen att kunna tillgodoräkna mig livserfarenheten, och rutinen av att ha levt ett helt liv.

Så det är bara att titta fram emot januari-utbetalningen, och må jäkla bra, ty man känner att läget under varje sekund och varje minut och varje dag, är helt under kontroll... Och det är just i detta läget med så enormt billiga alternativ här i livet i Thailand, som gör att man klarar i stort sett alla scenarior av den ekonomiska arten...

Att jag gnäller och gnölar är helt enkelt av den anledningen att jag vill ha saker som jag inte normalt sett har anledning att köpa, utan det är ”extra-prylar”. Ja ni kommer ihåg kylskåpet det enorma, som kostade 23.000 baht, den stora 52 tummaren TV;n,, som ju kostar runt 10.000 baht,,, och också då den 27 december bilförsäkringen,,, på nästan 15.000 baht. Vi snackar alltså om brutto i svenska kronor på; 12.600:-..

Så vill man ha saker och ting, och man inte har det sparat eller har en kanonpension, så får man uppoffra lite grand under en tidsperiod, tills man är ikapp igen. För min del, så tar det 2 månader för att uppnå ekonomisk nirvana igen, och leendet på mina läppar är återställt igen......

Jag inser att jag är lyckligt lottad i de flesta hänseenden, en go fru, en tös här hemma, som sköter sig alldeles charmant, goa grannar, och goa kamrater, och en go pension som räcker mer än väl. ÄVEN om jag aldrig i detta jordelivet skulle tacka nej om Löfve´n en vacker dag, ringde på min mobil, och sade att de tänkte dubblera min pension livet ut.... En sådan smäll får man ju ta, eller hur?

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXXXII, Thailand

18 december 2017

89,3 kilo – 88,7 kilo (33 km) 2 timmar 2 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,823 (nedåt)

Vegetarian,

är ett urgammalt stam-namn på by-fånen,

som inte klarar av att jaga,

fiska, eller starta en eld!!

Idag lördag, så skivade Yongan min stora goa skinka. Det tog henne i effektiv tid lite mer än en timme att göra detta, så stor var den (4 kilo).... Jag har ätit massor av vörtbröd och skinka och druckit kaffe, och känner nu mig svullen i magen, och ganska trött och le på vörtbröd med skinka. Måste nog lugna mig lite grand, och käka lite annat, annars saboterar man ju hela jul-äventyret redan innan det hela startat...

Detta med möbler i Thailand, här där jag bor i Isaan. Dessa möbler består av träslag som är så tunga, så en helt vanlig stol eller bänk går knappt att marklyfta, och dessa går inte att marklyfta utan att man åtminstone är kanske 4 st gubbar som kämpar på. Och borden som thai älskar att handla på sig.

Dessa är rejält stora och väger flera hundra kilo, och där kräves nog mer en lyftkran än mannakraft känns det som. Jag har lite foton på hur dessa möbler brukar se ut. Jag finner det rent skrämmande när man ser alla dessa falanggubbar som tysta ser på, medans deras fruar bestämmer hur möblemanget skall se ut.

Damer som oftast är uppvuxna i byar här i Isaan, och absolut inte har möbler och bord och stolar som något vanligt förekommande alls. Deras vana vid slika saker är så begränsade, så jag fattar inte varför en västerlänning lämnar ifrån sig dessa beslut rörande vilket möblemang man skall ha.

Damerna väljer alltid de svintunga mode-möblerna a la Thailand, Och bryr sig inte alls om möbler som vi västerlänningar är vana vid, där man med en hand kan lyfta och flytta en stol utan större åthävor.. Nä det blir det traditionella, så är det bra med det. En sak dock som man skall tänka på, och det är att man kan faktiskt ibland träffa rätt genom att välja fel, även om man just då är rätt ovetande om det.

Vad jag menar, är att om man väljer våra enkla möbler i lätta träslag, så brukar detta vid olyckliga tillfällen vara mumma och mumsfilibabba för termiterna som finns i överflöd precis överallt här både utanför i trädgården, som inomhus i allt som är gjort i trä. Medans de tunga träslagen är så enormt täta och svårtuggade, så termiterna i många fall undviker att ens jobba sig på slika träslag...

Jag själv har funnit att stål eller aluminium i möblerna är kanon. Lätta att hantera, och termiterna har inte en suck..... Jag har också ersatt de flesta fönsterkarmar här hemma som är i trä, med aluminium. Och också börjat nu med dörrkarmarna.... Dessa krabater (termiterna),skall jag försöka att svälta ut hur nu det skall gå till.

Ty nu har Yongan upptäckt i entre´-hallen där vi har en jättestor inramad entre i trä, där vi typ har foton och slika saker uppställda i, att denna trä-byggnation har attackerats av termiterna, och de jobbar nu på inifrån, och är nästan helt omöjliga att få tag i för oss amatörer, så det slutar välan med att vi kommer att förlora hela denna träanordning, utan att vi kommer att kunna göra någonting.

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXXXI, Thailand

17 december 2017

89,6 kilo – 89,3 kilo (25 km) 1 timme 22 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,825 (samma)

Du har din åsikt, jag har min åsikt.

När det gäller den riktiga åsikten,

eller den korrekta åsikten,

eller den enda åsikten,

så existerar den icke alls...

Vi åkte idag upp till Nong Bua Rawe, med hjälp av damernas läsande på skyltar, och deras frågande till passerande bönder, så hittade vi till slut detta ”tempel”. Ja för egen del, så tyckte jag nog att kalla detta för ett tempel låter lite väl mycket.. Det såg mest ut som ett skrotupplag med flera byggnader nästan rasfärdiga...

Det stod en byggnad som dom inrett till Buddahs fromma, och munkarnas egna väl, men sedan så såg det för jävla illa ut. Vi möttes väl av när vi körde in bilen, typ 21 stycken lös-springande vovvar som skällde på kapp, och ansträngde sig till sitt yttersta att stå ivägen för Yorks bil, när vi körde genom infarten och fram till gårdsplan.

Gårdsplanen var fylld av gammal och ny hundskit, pinnar, käppar, brädor, och rent skrot, så till den milda grad, så man nästan blev hysterisk över all skit. Ja detta är ju som dom säger själva ”the thai way”, och må dom vara lyckliga över eländet och all bröten.

Munken som hade kontakt med York kom oss sakta till mötes, och var säkert en go kille, och trevlig var han också, även om han inte yttrade ett ord till mig. Ja dessa typer vet ju inte bättre, och har aldrig i sitt liv haft några krav ifrån sin omgivning på hur dom skall uppföra sig, så vad kan man kräva av dom egentligen?

Vi steg då ur bilen, och runt mig så stod den en halv-ring med vovvar, och ett jäkla skällande. Men va fasen lite van är man ju vid vovvar, trots att jag aldrig ägt någon. Men jag vet ju att babysar och hundar är väl nästan identiska. Alltså ge dom uppmärksamhet.

Kom gärna ner på knä, så man inte är i en sådan skrämmande höjd över hundarna, så kan man enklare få dom att komma fram och nosa. Vissa kom fram, ja de flesta faktiskt, men det finns ju alltid, av olika orsaker, alltid vovvar som det tar lång lång tid att komma in på livet.

Munken visade oss hur han jobbade, ja jobbade kanske inte är rätt ord i detta sammanhang. Men om man jämför med hans insats och resten av thailändska befolkningens insats gentemot hundar, ja då kan man nog ändå kalla det för att ”jobba”!!!

Han tog oss till en inhägnad, och därinne fanns det hundar till ett antal av runt 25 stycken, de var enormt glada att se oss. De stod på 2 fötter mot staketet och skällde, och jag var lite tveksam till att sätta fram händerna. Munken visade mig att alla hundarna var helt Ok, och ganska ofarliga.

Så dom fick slicka och lukta på min näve bäst dom ville. Hundarna som till ett runt antal nu var cirka 40 st var också dom nu ännu mer ivriga att bli klappade, och vllle slicka mina händer. Mycket fina hundar, och faktiskt så märkte man på pälsen att de var hyggligt omhändertagna...

York tog in sin kartong med sina 4 valpar in i templet, satte upp en bur som han hade köpt, och tog fram 4 vattenskålar han hade köpt.. Monterade ihop detta, och släppte in vovvsingarna, de sprang genast in i kartongen igen, och gjorde den till sitt sov-palats. De såg lyckliga ut därinne, eller skall man säga trygga?

York lämnade över ett kuvert till munken, som jag frågade hur mycket det var, han gav munken 5.000 baht för att ta hand om vovvarna vi hade med oss. York bekräftade att han hade totalt spenderat 25.000 baht på dessa hundar, och detta inkludrade hans egna frus vistelse till Ram Hospital efter det att en av valparna hade bitit henne... (det besöket kostad 5.000 baht totalt med alla sprutor)..

Alldeles innan vi åkte iväg, så berättade munken att de hade haft en dyr utgift på en av hundarna som hade haft cancer. De hade gett hunden ”chemo” som dom ju kallar cancer-behandling här i detta landet... Och detta hade räddat livet på hunden. Och sedan berättade han att dom som regel plockar ballarna ur hanhundarna, så vidare produktivitet blir omöjlig. Honorna rör dom dock inte i det syftet...

När vi var klara, och York hade gråtit färdigt, han är en extremt blödig kille, så åkte vi iväg för att käka lunch, York han gruvade sig och vände och vred sig i bilen hela vägen tillbaka till Nong Bua Rawe, och det kändes änna lite könstigt tyckte jag. Men va fan, upp till var och en att lipa så mycket dom vill.

Jag själv är ju en gammal beprövad ”lipare” till Lilla Huset på prärien” och till den gamla filmen ”Lassie”, så jag skall ju inte stila mig och spela karl i detta läge, hahahaha.. Vi kom snart fram till Stefans Place i Nong Bua Rawe, och beställde in en hederlig hamburgare med pommes frittes, och drack en Manao-dricka till detta..

Vi åkte sedan hemåt under tystnad, ty York återföll lite grand i saknad av vovvarna som han hade känt nu i 4 dagar.... Vi får hoppas att han slutar att snyfta nu, och dagarna kan återfalla till vad de var innan dessa valpar kom in över vår horisont.... men ur deras egna synvinkel då; ”Slutet gott, allting gott”.....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXXX (3.080), Thailand

16 december 2017

89,6 kilo – (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,825 (nedåt)

Han är i ett bra läge

om han inte har några pengar att låna ut till sina vänner,

då skapar han i alla fall inga fiender!!

Jag träffade på York idag torsdag, och han berättade att han i morse på ren tur, råkat fånga in de resterande 3 valparna. Och att det nu var läge att åka och lämna dom. Men det kanske inte kunde ske denna vecka, ty han gav sig fan på att åka till veterinären med dom, och få dom kollade...

Ja det verkar inte finnas någon hejd på Yorks djursnällhet, så nu måste vi vänta tills han grejat med sjukhuset och hela test-historien med valparna.... NU förresten så ringde han till mig, klockan är nu 17.22, och han berättade att veterinären hade friskförklarat valparna.

Så nu kan vi i morgon klockan 11.00 åka med York upp till Nong Bua Rawe, till templet och lämna valparna till munken därstädes.. Men det kommer säkert att hända saker där emellan, vilket det ju alltiod verkar göra... Jag rapporterar i morgondagens kapitel om fortsättningen på valparna...

Ja när vi ändå snackar munk, och tilltala dessa, så pratade jag med Yongan igår, och fick reda på, ty jag skrev ned det, vad sjutton man säger till en munk istället för ”Sawatdee khrap”, alltså som man annars hälsar på varandra här i detta landet.

Jo berättade Yongyut, till en äldre mogen människa som är munk, så säger man; ”Namathsagaahn Luang Phaa”.. Phaa och dess "a", uttalas som när vi i svenskan säger a:et i ordet "bra"!! Om munken råkar vara en ungdom, så säger man istället; Namathsagaahn Long phee” och om det råkar vara en barnmunk man stöter på, så skall man säga korrekt då; Namathsagaahn näähn”....

Kustnära charmig trävilla med visst renoveringsbehov

Men det skall sägas, så som jag uppfattar det hela i alla fall, det är nog bara ett av dessa 3 tilltal som jag kommer att lägga på minnet, och det är hälsandet på den äldre munken. Barnmunk eller ungdomsmunk skiter jag mangrannt i, och dessa hejar och skrattar oavsett, så skitsamma... men nu vet ni i alla fall....

Idag torsdag, så satte jag igång med att göra 4 st vörtbrödlimpor, och det skall sägas med en gång, detta blev det bästa vörtbrödet jag gjort dessa 10 gånger nu här i Thailand. Jag fick ju utav en av föräldrarna till mitt sista fotbollslag hemma i Sverige (Agneta Bogren) som vanligt igår onsdag, en sändning i ett kuvert med 2 st Santa Maria Vörtmix... Så ja detta blev kanonlyckat...

I morgon så skall jag fortsätta och nu skall jag se om jag klarar av att baka på ”riktigt” ett vörtbröd. Håkan, min granne hade ju med sig till mig för ett par månader sedan de kryddor som behövs för att baka på riktigt, ja typ nejlika m.m. Det skall bli spännande att se om jag kan få till det OK. Funkar detta, så kan jag baka vörtbröd kanske till andra också, vem vet?

Nä nu räcker det för idag, måste ut till köket och käka en vörtbrödmacka med ost på... Lyckliga tider, en bra avslutning på dagen både för mage som själ!!! Ha det bra där hemma i Sverige, och även ni läsare i Thailandet. Julen närmar sig nu med stormsteg, och vår julmat som vi beställt hos O Leary´s kommer på lördag, alltså idag när ni läser detta.. , skall bli kanonkul....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXXIX, Thailand

15 december 2017

89,0 kilo – 88,6 kilo (23 km) 1 timme 37 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,850 (nedåt)

Om det inte blir bättre,

så kan du lugnt lita på att det blir sämre!!

Ja detta med Yorks hundar som han hittade ute på gatan i buskarna inne på sitt bostads-område, fortsätter med oförminskad kraft. York skrev till mig igår kväll tisdag, och bad mig att nämna hundarna inom mitt kontakt-verk online, och kolla om någon ville ha dessa lös-springande valpar, och på så sätt rädda livet på dom.

Jag skrev ju på min hemsida, på mitt svenska thai-forum samt på det engelska forumet jag tillhör, alltså thaivisa.com. Jag fick ganska snabbt svar ifrån Jörgen, alltså Ingemars kompis nere i Nakhon Si Thammarath runt 120-130 mil härifrån, vars fru är en sådan där som ömmar för hundar i alla lägen, och drar hem dom tydligen....

Jörgen frågade henne, och ta mig fan, hon genast fann att det faktiskt finns en grupp här i Chaiyaphum, som tar hand om herrelösa hundar. Hon kontaktade dom, och jag fick lämna Yorks namn adress samt telefonnummer, så dom kunde ringa upp honom, och ta denna kontakt.

Dom ringde faktiskt redan inom 30 minuter, och York blev himla glad för detta. Nästa grej blev att York mailade mig, och sade att han hade pratat med en munk som ringt upp honom. Ja ta mig fan att det var en munk, vem annars bryr sig i detta landet. York hade problem att förstå vad munken sade skrev han till mig, så dom skulle pratas vid idag onsdag morgon istället.

Jag fick under tiden besked ifrån Jörgen, att munken hade talat med hans fru, och sagt att han inte fattade vad ”falangen” hade sagt alls. Jag skrev då till York att ”låt din fru snacka med munken”!!! Nästa grej i detta blev sedan att Yongyut blev uppringd utav Cat (Yorks fru), som bad Yongyut att tala med munken.

Anledningen var att Yorks fru inte har en susning varken hur man tilltalar, eller ens pratar med en munk. Det skall tydligen vara på ett speciellt sätt. Dessa märkvärdiga typer säger ju inte "sawatdee khrap" och slika saker, utan använder fullständigt annorlunda språk. Yongyut förklarade för mig i alla fall, så jag fattade. Yongan är ju född in i de fattigas ”thai phut”.

Vilket innebär alltså att thai-phut motsvarar ungefär, att de är seriöst religösa och är ”inne” i detta med buddismen.. Men den stora övervägande massan här i Thailand, och säkert annorstädes också, är ju som våra söndags-kristna. Man går till kyrkan när nån dött, eller man har personliga problem, och resten av tiden, så skiter man inte ens högaktningsfullt i det religiösa..

Sedan hörde jag att York tyckte det verkade löjligt att någon annans fru skulle hjälpa honom, så han ringde upp munken igen i morse, och pratade ytterligt sakta med honom. Tydligen så gick det bättre denna gång, ty han fick fram vart detta templet ligger någonstans o.s.v.

Så nu är York i full färd med att försöka få fatt i vovvsingarna igen, vilket nu efter 2 nätter i det fria visade sig vara skit-svårt. Valparna hade, 3 stycken av dom, trängt in längst in, alltså runt 20 meter rätt in i ett buskage, vilket är helt ogenomträngligt, och omöjligt för en människa att ta sig in i, utan en motorsåg.....

York fick dock tag i 1 stycken valp ganska genast, men de 3 andra får han jobba på. Ja det skall kul att se hur detta slutar. Ty en sak kan jag säga i alla fall, att får han inte tag i dom idag eller absolut senast imorgon, så kommer dom att vara döda, ihjälsvultna, så tiden rinner iväg för den snälle, men genom-blödige York...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXXVIII, Thailand

14 december 2017

89,8 kilo – 88,4 kilo (43 km) 2 timmar 33 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,868 (nedåt)

Bättre att dö upprätt,

än att leva på sina knän!!

Natten efter festen blev tradigt tråkig, precis som vanligt, men skitsamma, inte roligt att prata om sömnlöshet och ligga och vri sig som en ivrig sälunge mellan lakanen hela natten. Jag vaknade tidigt, gjorde mina bestyr vid datan, och då kom Yongan ned, och käkade frukost, och stack sedan vidare till sjukhuset.

Återigen åkte hon dit igen, för att träffa läkaren igen, om sin nacke som hon ju har hemska besvär med. Hon har gett sig fan på att de inte skall få avspisa henne och skita i henne. Jag har sagt till henne att oavsett vad som krävs ekonomiskt, så kan hon inte gå och ha ont resten av livet.

Så om inte Thailand tar hand om henne, så får vi göra det själva, och försöka att låta operera henne på privatsjukhus, och höra om vi kan få det på avbetalning!!! Ja vi får se. Men först skall hon försöka igen..... Innan hon stack, så sade hon att hon hade lovat Ingemars fru ”Fa” att jag skulle hämta Ingemar på morgonen, och köra tillbaka honom ty hans bil stod på utsidan.

Han var alldeles för packad för att köra bil. När jag kom till Ingemar klockan 08.05 på morgonen, så var det en ljummen Ingemar jag fick se, hans sjungande och flabbande hade försvunnit, och hans glada pratande var ett minne blott. Hans fru berättade att Ingemar hade spytt under natten vid sängen i en hink. Och det var ju himla roligt att få rapportera detta, hehehehe....

Ja så åkte Yongan till sjukan igen, hon har himla ont i nacken.. Det tog hela jäkla dagen som vanligt. Hon åkte 06.30 och kom hem här 18.00... Yongyut träffade läkaren som inte fattade varför dom inte tog hand om henne när vi var i Khoret, och opererade henne när det är så illa ställt.?

Hon fick medicin för 1 vecka framåt av läkaren, och sedan skall hon tillbaka till honom igen, så skall han kika på röntgenbilderna själv, och göra en bedömning av det hela. Ja det är ju i alla fall bra att Yongan ligger på dessa läkare, så något händer... Denne läkare, likt alla andra läkare i detta gudsförgätna land, skickade hem Yongyut med 7 stycken olika mediciner, se listan jag gör här under, och vad läkemedlen är till för:

Tramadol 50 mg - narkotic drug.... Alltså för smärta...
Gabapentin – smärta
Buprofen – smärta
Amitryptyline – mot depression
Paracetamol – smärta
Vitamin B – Fjantmedicin bara...
Ergotamine – Migrän...

Ja vad kan man säga mer än ”hur fan kan en läkare låna sig till att vara så jävla amatörmässig, skicka med 7 mediciner varav 4 av dessa 7 är ren smärt-medicin... Man skulle fanimej vilja åka dit och slå nåt hårt i skallen på idioterna, och få dom att skämmas att tjäna pengar på folk på det sättet. Jag tänker alltså på hans provision på alla mediciner som han skriver ut till folk.

Ja läkemedelsbolagen betalar provison till läkarna, och dessa bara skriver ut, och skriver ut, och skriver ut.... Nå¨nu skall hon tillbaka dit igen nästa vecka på tisdag, så får vi se vad dom säger... Jag måste på nåt sätt få henne till Khorat och Bangkok Hospital, och läta den läkaren där kolla röntgenplåtarna, så får vi i alla fall ett utlåtande till...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXXVII, Thailand

13 december 2017

89,6 kilo – 88,3 kilo (43 km) 2 timmar 34 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,872 (uppåt)

När bruden är gravid,

så tittar gästerna bort!!!

En liten notis bara, idag är det den 13:e "gudskepris" att det inte är fredag i alla fall på topp av det... MEN det är Lucia, och ingen verkar bry sig här, konstigt? Jag mistänker att thailändarna inte änu har hunnit kopiera in denna högtid i sina liv ännu, men det kanske kommer? Eller inte? Det finns ju inga presenter inblandade, så vi kanske får behålla den högtiden, där den ändå har en innebörd för de flesta...

Fasen också att man inte kan hålla ordning på alla dessa jäkla buddah-dagar och kungs-dagar i detta land. Jag borde ana något när Namkaeng berättade igår kväll att hon var ledig ifrån skolan ”i morgon bitti”... Men eftersom hennes lediga dagar i skolan infaller precis när som helst, och så ofta som bara sjutton, så tänkte jag inte vidare på det.

Jag och Håkan cyklade vår vända i morse, duschade snabbt, och tog mopparna ned till stan, och skulle gå till ”Cash deposit”-apparaten på Kasikorn bank och betala all vår julmat, belöpande sig till hela 17.025 baht (SEK; 4.460:-)... Vi kommer ner och inga folk alls, tittade på cash deposit-apparaten, och där fanns ingenting, den var sönder (ur lag)....

Drog i bankdörren, låst p.gr.a. helgdag... Fasen också, helt i onödan åkte vi ned till stan... Vi drog till Big C fikade och kollade syndiga damer, och jag köpte sedan äpplen, ty jag skall hjälpa Håkan med att göra äppelpaj med vanilj-sås tills ikväll. Hans fru Nong Ning fyller 42 år, samma ålder som Yongyut alltså..

Ja ikväll så blir det grillkväll för oss grabbar; Hans H, York, Ingemar, Dan amrisen, jag själv, samt Håkan. Kött och potatisgratäng samt min äppelpaj då. Skall bli kanongott, och sedan sörpla 2 små glas vin till detta, och sedan skvallra som sattan om alla som inte finns med på denna grill-fest, precis som det skall vara... jag rapporterar mera imorgon om denna begivenhet...

Nu är det ”i morgon”, och nu skall jag berätta lite om denna trevliga begivenhet som ändock Håkans fest var. Han och hans fru hade gjort jättefint, och vi alla blev väldigt gott omhändertagna. Ingemar var på ett fullödigt humör hela kvällen, och ”drickan” flöt i en strid ström hela tiden, från näve till mun för vidare befordran ned i hans mage.

Klockan 20.35 så var det ”läge sång”, och då börjar alltid Ingemar att sjunga sina oika sånger. Det handlar alltså om sjömanslåtar, både populära som bestättningarnas egna sångtexter om kärlek, underliv och för mycket brännvin... Ingemar kan dom alla, och speciellt när han ramlat in i ”brännvins-nirvana”....hahaha!

Vi fick i alla fall en go drink när vi kom, och jag lät nöja mig med en baccardi-coke, och sedan ett enormt glas med rött vin. Sedan blev det ett glas champagne och välkommen till alla. Dan var en lycklig gasell denna kväll. Han brukar ju dansa hem runt 19.30 – 20.00 annars.Men denna kväll så gick tiden snabbt och Dan var på lyset faktiskt och glömde nog tiden, och avvek inte förrän klockan 21.40,,

Mycket strongt gjort faktiskt.. Jag tror mig märka att både Hans H. Som York trivdes gott, så kvällen blev väldigt lyckad för oss alla. Vi gubar satt ju vid ett eget bord med egen mat precis som vanligt... Damerna satt, ja var fan satt dom egentligen? Först så satt hälften av dom inne i köket på golvet, sedan fylldes det på med nya damer som kom, och den gängen satte sig vid ett bord på utsidan. Sedan satt dom där hela kvällen och käkade. Jag tittade ut ibland på dom, alla satt där ute nu vid detta laget.

Och i mitt tycke så såg det mest ut som om dom hade druckit morfin eller nåt annat bedövningsmedel, för mer stelt har jag aldrig sett. De satt där liksom och vaktade på varandra, ja så som bara brudar kan göra. Jag vågade inte ens fråga om dom hade kul, då hade jag nog fått på käften. Men jag frågade flera av dom idag, alltså dagen efter, och de alla svarade samstämmigt, att dom hade haft jordens roligaste fest.... Ja luras kan de små liven.. Men ärligt talat de hade nog kul, kanske,,,hahaha...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXXVI, Thailand

12 december 2017

90.0 kilo – 88,7 kilo (30 km) 1 timme 41 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,835 (nedåt)

Prat är bra,

tystnad ännu bättre!!

En sak har ju drastiskt förändrats sedan jag flyttade hit, och bosatte mig här i Thailand. Och det är hur jag numera ser på tid, eller skall man säga att jag inte längre alls lika mycket mäter mitt liv i form av tid. Jag har nästan fullständigt kommit ifrån detta, och det är klart, en anledning måste ju naturligtvis vara att jag gått i pension, och kraven på att inställa mig precis överallt är helt borta.

Men jag tänker väldigt ofta på detta fenomen, och hur jag helt har ändrat mig på många olika plan när det gäller just dessa saker. En sak är ju att veckans dagar numera är nästintill fullständigt oviktiga för mig, det är bara fortfarande måndagar som är lite kass, liksom dom alltid varit i hela mitt liv.

Därför att nu här, så innebär måndag att Bens Bar är stängd, och det begränsar ju ens liv lite grand känns det som, ja som nästan ett olagligt intrång i ens liv. Och sedan skall väl sägas att lördagar, så innebär detta fortfarande i skallen på mig att V75 går av stapeln då, och travet kommer. Och det är ju alltid uppskattat och varmt välkommet i ens liv.

Men det skall sägas, jag spelar nog inte alls på lördagar längre, kanske bara någon enstaka gång. Jag finner det nu när jag har familj, att jag inte vill lägga pengar på spel och dobbel, när vi har så många andra åtaganden och önskningar i livet, det känns faktiskt väldigt fel att göra detta. Men stundtals "smäller" det till och jag lirar några hundralappar, och förlorar dessa i vanlig stil, hahahaha...

Men alla de gångerna spel eller inte spel, så tittar jag på söndag morgon på atg.play.se, och ser loppen i efterhand. Finner det vara ganska kul, och då har jag en ”låtsas-travrad” framför mig som jag rättar... Inte samma sak förstås som att spela på riktigt. Men va fasen, om inbillning kan stilla mitt adrenalin, så varför inte lura kroppen med en låtsas-rad då?

Men annars så försvann ju klockan ifrån armen redan första dagen jag kom till Thailand, den är fortfarande borta. Men nu skall ni höra, thailändarna, speciellt dessa ”låtsas-thai” nere i Bangkok, som ju är väldigt mode-medvetna, de har skapat ett mode nu, utav att bära en armbands-klocka på armen. Ja kan ni tänka Er?

Men det är enbart utsmyckning är jag övertygad om. Jag undrar om en normal thai ens kan klockan.... Här uppe i Isaan, så är det ett STORT frågetecken på den grejen faktiskt.. Jag tror annars att det är mina dagliga cykel-turer som fått mig att göra avkall på att mäta mitt liv i timmar och minuter..

Jag sitter där på cykeln, har inget mål, ingen tid att passa, ingen som gapar efter mig, och som ber mig att skynda mig hem, för vi ”måste” göra ditten och datten. Fattar ni nu varför jag INTE gör som Yongan ber mig om, alltså att ta med telefonen på mina cykelturer. Att cykla för mig är en ren terapi faktiskt, som gör mig enormt gott skall ni veta...

Och likadant är det om vi gubbar t.ex. går ner på Bens Bar och käkar en måltid, ingen av oss här har nåt oftast att passa, och vi kan stanna så lite, eller länge vi själva vill... Underbart liv att ha det på det sättet. Hemma i Sverige, så begränsades hela ens tillvaro och existens av; regn, blåst, kyla, eller alla dessa enormt myckna ”måsten”, som man hade som en jäkla ryggsäck i sitt liv i Sverige....

Och i samband med detta med tid och rum, så har ju också då i förlängningen avstånd kommit helt att förändras för min egna del. Detta kanske låter konstigt, så låt mig förklara.. Hemma i Sverige, när man skulle göra något, så var avståndet alltid begränsat av brist på tid.

Bodde någon 35 km bort, så drog man sig att åka dit i första taget, och sköt på det lite då och då... och bodde folk i Borås typ 70 km bort, så åkte man aldrig någonsin dit, om det nu inte handlade om en födelseag, eller begravning, eller bröllop, men annars åkte man inte 70 km enkelväg dit....

Här i Thailand så cyklar jag mellan 35 kilometer upp till 65 kilometer per dag. Fasen detta moitsvarar ju i ren cykling en enkel trip till Borås från Göteborg. Hade någon sagt till mig hemma i Sverige; ”hej, låt oss cykla till Borås idag”, Ja då hade jag nog slagit nåt hårt i skallen på honom, och undrat om han var dum i huvudet.

Men här i Thailand så cyklar man sådana sträckor flera gånger i veckan, och dessutom sjunger man ”lyckliga gatan” under tiden hahahaha..... Så flytta hemifrån till värmen behöver inte alls vara illa, det kan vara en lisa för själen, och en sista spik i kistan, på det som kallas planering, tidtabeller och "jag måste göra det" eller "jag måste göra det".......Just då, annars går det åt helvete!!!!

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXXV, Thailand

11 december 2017

89,3 kilo – 88,5 kilo /36 km) 2 timmar 4 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,855 (nedåt)

Sömn är en tjuv!!

Lördag avlöpte lika smidigt som fredagen gjorde. Kan inte egentligen rapportera något speciellt alls. Jo kanske, Ingemar den knallhatten ni vet, han har nu under några dagar fått stanna hemma från cyklingen och stanna vid datorn, sängen, och TV;n i stillhet, ty hans fot har svullnat, och han har fått en rodnad på sidan av foten.

EXAKT likadant som på en annan snygging här? Ja jag själv förstås, kommer ni ihåg? Jag trodde ju att jag hade fått min skada när jag vadade i vattnet, och fötterna blev överansträngda när jag fastnade i leran hela tiden. Dock så kunde jag inte bortförklara den rodnad på sidan av foten, och ett litet stick eller bett i huden där..

Holländaren kom ju till slut upp med att om det INTE var någon insekt, så var dett verket av en skorpion. Och jag kom ju då att tänka på min 45 minuters promenad med cykeln vid bananplantorna i gräs och jord. Ingemar kunde inte påminna sig att han överhuvudtaget hade varit ute i någon vildmark och blivit stungen av någonting alls.

Så han står vid samma punkt som jag själv gjorde, han har en svullen fot, och en rodnad som på ett speciellt ställe är alldeles kanon-ömt att vidröra... Precis som jag själv hade det. Nu tredje dagen så börjar det sade han, så lätt att avta med smärtan, och idag först (lördag), så kunde han ta sig ned till Bens Bar, och käka en go middag, ihop med mig och Håkan.

Vi fick en trevlig stund som vanligt därnere, och vi alla käkade exakt samma sak, alltså en beef från Australien med underbart goda stekta potatis, och med en sallad ävenledes. Till detta drack jag i alla fall en superfin Baccardi+coke, och Håkan drog i sig den vanliga dubbla Jamesson, plus en bärs, och Ingemar sörplade i sig en öl också.... Vi käkade och jag drack min Baccrdi även till maten (samma grogg alltså).

Sedan till efterrätt så tog jag och Ingemar och överraskade våra kroppar, med en irish coffee var.. Notan för mig hamnade på 520 friska baht, som blev 540 baht med dricksen till snyggingen i baren. Sedan hemgång framåt 18;tiden, och dagen var över för min del....

Vi får hoppas att Ingemar frisknar till igen, och kan återuppta sina cykelturer. Jo han fick föresten ett smeknamn i dag som Håkan myntade. Håkan berättade för mig att vi ju har Miss Pussy på vår gata, och nu då med tankte på Ingemars lilla halvblessyr som han ojjar och lipar sig över, så kunde vi gott kalla honom för; Mr Pussy!!!! Hahahaha!!! Sköj när han läser detta....

Idag åkte Håkan med som vanligt på min cykeltur. Vi velade bort till kinesiska templet med de stora fiskarna, fortsatte ned till centrum av Chaiyaphum city, cyklade genom stan, passerade Bens Bar och Tesco Lotus, och körde vänster in på Tad Ton vägen som startar där.

Sedan hojjade vi 3 kilometer rakt fram, tog sedan av åt höger 6 kilometer, och kom ut på 201;an som går emot Khreng Khro/Khon Kaen. Men vi körde ju åt andra hållet. Vi kom ut på bypassvägen, och efter 2 kilometer där, så föreslog jag att vi tar av på en liten cementväg in mot risfälten.. Cementen slutade aldrig, utan det var cement nästan 1 timme framåt i tiden när vi cyklade.

Vi slapp helt grus, så det blev en härlig tur därute, en sträcka som jag aldrig förr kört. Och vi kom fram där jag minst anade. Men det var kul att cykla idag, ingenting hände som är värt att skriva om, så detta får bli en typ av utfyllnad, så jag får ihop ett fullt kapitel, hahaha!!

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXXIV, Thailand

10 december 2017

89,6 kilo – 88,6 kilo (35 km) 1 timme 59 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,863 (samma)

Ingen rök utan eld!!

På tal igen om detta med släktforskning, så gick jag ju in på internet och hittade anfäder ända ned till 1705, som jag skrev för 2 dagar sedan. Vad jag inte skrev, var att jag fortsatte in på den källa som det refererades till, och det var ett dokument som staplade upp alla invånarna i den socknen år 1734.

Jag märke att det var kyrkan som ”bokförde” oss människor, och det skall sägas att vi i Sverige nog fan har fåt slita ont under vår tid som landet Sverige funnits. Ja jäklar hur illa det var, sida upp och sida ned så stod det ord som invalid, sköka, medellös, hemlös, och det som absolut mest noterades var och varannan människa, var ordet ”helt urfattig”!!!

Hur Sverige och dess socknar kunde fungera överhuvudtaget, är för mig en stor gåta. Vi måste helt enkelt ha tagit hand om varandra ganska mycket, annars hade alla dessa människor helt enkelt ha dött av svält och umbäranden. Javisst dog de ut i massor utav sjukdomar, men vi måste ända ha varit hyggligt bussiga mot varandra i samhället.

Man känner ju att man blir oerhört ödmjuk till vår egna historia, och det skall sägas när alla dessa utlänningar slänger i våra ansikten, att vi inte vet något alls, och lever i en ”kakburk” av bara goda saker i vårt liv. Vi har heller ingen aning om krig och umbäranden. Med vår egen historia, så kan dessa slänga sig i väggen, och själva ta en slor slev ödmjukhet tycker jag, vi har nog fasen fåt vår del av sleven av skit och krig märker jag!!

Fenomenet med födelsedagar fortsätter här i Thailand. Jag har faktiskt inte trott det var möjligt att en befolkning som faktiskt INTE firar födelsedagar, ändå envisas med att härja med den grejen. Detta gäller då som jag märkt i alla fall, alla thailändskor som är ihop med falanger.

Oftast så är hela släkten indragen i detta firande, och ingen av dom har en susning om vad en födelsedag egentligen innebär, och hur den firas. Man apar efter bara, och precis allting handlar BARA om gåvorna, inte ett skit om gott hjärta, och att uppvakta någon.

Ger man något, så gör man det för att visa omvärlden att man är schysst och ger, och får man, så visar man här i landet, att man är någon att räkna med då man får presenter. Är det någon av Er läsare som inte tror mig, utan tror något annat, så kan ni väl ta en tur ned till Thailand, ta Er sedan till VALFRITT tempel, och kolla på muren som omgärdar detta tempel. Hela muren är fylld av text, som skrives med ofta guldbokstäver VEM som gett VAD, detta för att alla skall kunna se vem som ger. Anonyma givare här i detta land, hahaha glöm det...

Man vet knappt hur gamla man är, och vilket datum man själv fyller år. Frågar man, så får personen börja räkna på fingrarna innan de kan avgöra hur gamla dom är, frågar man efter datumet, så är det efter stor tvekan, som man vet sin egen födelsedag.

Frågar man efter sin frus föräldrars födelsedagar, så vet dom inte, ofta vet dom inte heller hur gamla dom är, och detta gäller i allra högsta grad även objektets syskon, inte en susning!!! Men så kommer en falang in i familjen, så vips så börjar man fira födelse-dagar, och sedan så börjar man fira julen....

Så det är med stor tvekan som jag själv deltager i dessa utomordentligt falska begivenheter, då det icke finns någon grund att stå på med firandet, utan man bara träffas utan att inse vad det handlar om i botten.. Men va sjutton, det kanske bara är att haka på och inte ta det så allvarligt, man kan ändå inget göra.. Thailand är ett kopierande land, med ett efter-apande folk som bara apar efter västerlandets seer och bruk..

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXXIII, Thailand

9 december 2017

89,0 kilo – 88,3 kilo (34 km) 1 timme 59 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,863 (uppåt)

Den fulaste levnaden,

är bättre än den trevligaste döden!!

Arbeta i Thailand? Vad får man göra, och vad får man absolut inte göra? Ja det verkar vara lite ”blurrigt” och suddigt hela denna grej. Thailand som nation försöker ju att försvara och förhindra falangerna att jobba här, och som dom säger ”ta arbete ifrån thailändarna”. En sak som jag själv fullt ut respekterar.

Vill dom ha jobben för sig själva, så har dom rätt att bestämma det... Men samtidigt så finner vi att MINST 5 miljoner ”gästarbetare” håller på och gör skit-jobben i Thailand, alltså de jobb som inte thailändarna själva orkar, och vill göra.

Dessa 5 miljoner till stor del är avlönade med en lön som understiger t.om. minimum-lönen här i Thailand. Det bestämdes ju för 4-5 år sedan att Thailand skulle införa 300 baht som minimum-lön för ett dagsverke. Dock utav det dryga 60;talet provinser här i Thailand, så är det en minoritet av dessa som följer den regeln och lagen...

Resten skiter i det och thai själva får betalt mellan 200-250 baht om dagen ute på landsbygden där det råda tuffa tider och förhållanden, för de som vill arbeta.... Vad det gäller oss falanger, så har vissa falanger helt enkelt gett upp, och säger bara, att det gäller att se till att hålla en lagom låg profil i samhället, och med grannarna, så brukar det mesta gå bra.. Och ingen rapporterar falangen.

Ty det skall ni veta att om falangen får för sig att göra ”egen-arbete”, även på sitt egna hem, i form av större saker som typ byta dörrar, eller laga och byta fönster, eller fixa till taket, eller att bygga sitt hus själv, skall vi inte snacka om. Det går icke för sig, det får man helt enkelt inte göra..

Jag skrattade gott när en falang nere på Bens bar, när vi dryftade detta, lät undslippa sig;
”Can you drive a car or do you have to hire a driver”?
”Can you walk or bicycle to visit a place, or do you have to go by public/private transport”?
“Are you allowed to clean a glass in a hotel room, or do you have to call room service”?

Ja det kan verka lite löjligt att prata i dessa termer, men ibland undrar man när det gäller detta alldeles utomordentligt konstiga, och ologiska landet. De lipar och har sig, och säger så snart en falang tjänar en krona här, att falangen ”take money from Thailand”.....

Samtidigt idag så fick jag höra av Håkans fru som letade jobb åt sin son här i Chaiyaphum, att hon hittade online på internet att HomePro söker folk.... Ja det är sant. I denna landsdel, som anses vara Thailands mest fattiga landsdel alla kategorier, så finns det arbeten som tydligen inte duger åt ungdomarna.

Så bland 1 miljon arbetslösa, så hade dom svårt på HomePro att hitta folk som ville arbeta, och tjäna runt 9.000 – 10.000 baht i månaden.. Detta istället för att ligga på arslet, och spela på mobil-telefonen, och ligga andra till last. Och detta sker då med föräldrarnas tysta medgivande förstås...

Vi falanger som vill tjäna en krona extra, måste ligga ganska lågt i alla fall, och även de som kallar sig ”digital nomads”, alltså folk som jobbar via datorn mot sina hemländer, så kan det vara riskfyllt om nu thaipolisen skulle vara avogt inställd till det hela.

Dock så sägs det ganska klart i regelverket och i lagen, att det inte anses som ett brott med digital nomads arbete, så länge som man inte uträttar fysiskt arbete i själva Thailand.. Utan arbetar mot sitt hemland, då skall det vara helt OK....

Men man undrar över hur dessa thailändare tänker egentligen? Det känns i alla fall som om hela grejen ligger på en jättestor primitiv nivå, som verkar helt enkelt löjlig i omvärldens ögon... Så med detta sagt, klipp ni gräset, det är en skröna som överlevt sig självt, trodde man.

Men tyvärr så föds det nya människor, och tyvärr så matas dessa med samma skrönor som man själv hörde, och kunde avfärda redan för 10 år sedan. En annan var att tvätta sina fönster i sitt egna hem... Så kort sagt, gör ni små saker i Ert hem, fixar och donar, ligg lite lågt i samhället, skrodera inte om det, och var vän med Er omgivning, och var inte så jävla tråkiga som flera av oss falanger faktiskt är, skittråkiga människor som drar med sig sina tråkiga mane´r ifrån sitt liv hemifrån...

[center][b]Är vissa saker vad det gäller egen-arbete alldeles för uppenbart korkade, så är dom helt enkelt inte sanna, så är det bara....[/b][/center]

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXXII, Thailand8 december 2017

88.8 kilo – 88,0 kilo (59 km) 3 timmar 22 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,844 (nedåt)

Sömn är den bästa medicinen!!

Ganska “lustigt” egentligen, jag skrev ju här tidigare om döden och vid ett tillfälle nyss också om hur lätt vi blir bortglömda när vi dött, trots alla våra föresatser att försöka få folk att minnas oss, efter det att vi dött och försvunnit ifrån jordens yta… Så idag i morse så fick jag ett mail ifrån en site som heter “Geni”.

Där berättade dom att dom hittat min 4;e morfar/farfar, och nu så kan vi spåra oss tillbaka till 1771 i Bohuslän... Denne 4:e morfar bodde och dog på nåt som hette Kleva Torp, som alltså ligger på ön Orust i Bohuslän, grann-ö med Tjörn... Ja då vet väl ni utbölingar också ungefärligen var detta är någonstans..

Han hette i alla fall;
Lars Petersson Spelman
fourth great grandfather
Birth: 12/9/1771 - Bohuslän, Sverige
Death: 1/25/1841 - Klevfa, Torp, Orust, Bohuslän, Sverige

För Er som undrar så kan alltså gången tillbaka i tiden se ut på detta sätt, kanske kul för några av Er att se och läsa;

Jag själv –
min mor - Syster Viola Matilda Almergren
hennes pappa - Herman Alexius Abrahamsson
hans pappa - Axel Teodor Abrahamsson
hans pappa - Abraham Olsson Brattås
hans mamma - Anna Larsdotter
hennes pappa - Lars Petersson Spelman (1771-1841)
hans pappa - Bengt Engelbrektsson Spelman 1734 - ?
hans pappa - Spelman Nils Jönsson 1705 - ?

Jag googlade denne Lars Petersson Spelman, och fann att hans pappa hette som jag skrivit in ovan, och om detta nu då stämmer, och sedan ytterligare en pappa tillbaka i tiden,så är vi tillbaka till 1705.....

Så det är ju på ett sätt himla kul detta med släktforskning, men jag misstänker att när man väl är framme och lyckats krångla sig fram till en gammal död avliden släkting från det förgångna, så har vi ju knappt några känslomässiga bindningar kvar längre till den personen.

Denna gamla människa ifrån 1700;talet som var född 100 år innan min egna farfar föddes, har ju sysselsatt sig med att skapa ett oändligt antal avkommor, som i sin tur har delat sig, och producerat en mängd ungar både till höger som vänster, som det är nästintill omöjligt att spåra över de kommande generationerna...

Och råkar man stöta på någon, så finns det absolut ingenting mer där att finna, än en främmande människa, utan några som helst likheter med en själv... Så egentligen gott folk, borde man inte bara låta hela grejen vila, och strunta i denna forskning, den ger ju noll och ingenting för en själv?

Men som jag sade i början, en ganska kul grej att finna en avlägsen gammal släkting. Men det är bara att spika upp namnet på ”väggen”, och sedan fortsätta sitt egna liv. Man kan vara helt förvissad att om 200 år, så kanske det sitter en avkomma till Glegolo någonstans i Sverige, och ser mitt namn, och tycker att det är en kul grej med släktforskning, och sedan spikar han upp mig på väggen, och fortsätter sitt liv..

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXXI, Thailand

7 december 2017

89,0 kilo – 88,1 kilo (31 km) 1 timme 59 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs;3,872 (nedåt)

En man lär till han är 70 år,

men dör ändå som ett dumhuvud!!

Det är ju sällan faktiskt som man pratar bortom klagomålen på kultur, och på människorna här i Thailand. En sak som jag tänker på ibland är ju faktiskt hur lika vi människor utvecklats under de årtusenden sedan vi flyttade ut ur Afrika, för runt 70.000 år sedan.

Vi må bo i Sverige, Norge, eller Luxemburg, eller vi må bo i Peru, Venezuela, eller Puerto Rico, eller så må vi bo i kanske Indonesien, Vietnam, eller Thailand. Men fortfarande, alla kilometer och mil som skiljer oss åt, så känner man igen alla företeelser som finns, och som vi använder i dagligt bruk.

Vi kramas t.ex. Vi klappar på kinden stundtals, vi bryter arm från gång till annan, och vi sjunger tillsammans. Små saker visst. Men om vi nu är så himla olika som man ofta vill låta påskina, hur kommer det sig då att de flesta ”signaler” som vi människor ger ifrån oss, är så pass lika över hela världen. Hur kan en människa ifrån Chile ha exakt samma uppfattning av en situation som en Philippin?

Vi broderar, vi väver massa olika saker, vi bygger, och vi drejar i lera på nästan exakt samma sätt överallt. Och alla dessa kultur-yttringar har funnits i tusentals år, och har växt fram individuellt i de olika länderna. Så man undrar då, är vi egentligen i grunden speciellt olika? Jovisst är vi olika, ja vi är grymt olika när det gäller att ”tolka” vår omvärld.

Men vi är oerhört lika när det kommer till värderingar faktiskt. Jag talar inte om de olika idioterna som finns i alla olika kulturer, utan om folk i allmänhet, värderingarna finns där, och dom är likartade och har vuxit fram var för sig över hela jordklotet.. Och ändå trots allt detta, så kan fasen inte ens 2 bröder dra jämnt. 2 vänner klarar inte av det, och vår mor och far har oerhört svårt de också.

Att ha det som vi i Sverige har det, med demokrati och repsekt för varandras later, och olater, och sedvänjor är strongt, och ganska unikt sett i ett brett perspektiv. OK nu är detta i stort sett borta antagligen p.gr.a. av invällningen av folk som absolut INTE delar vår uppfattning om någonting. Men jag beundrar mitt land i alla fall..

Så finna olika vävstolar i Thailand, ja jag ser dom på mina cykelturer lite varstans.. Jag ser männen sitta och vända och vri vidje för att skapa en mjärde eller ryssja. Jag ser i mängd alla damer som sitter på marken och gör dessa bastmattor. En fascinerande värld här där jag bor, och den är nog likadan borta i Columbia tror jag...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXX (A) (3.070), Thailand

6 december 2017

FLYTTA TILL THAILAND//ISRAEL - JAG TRANSPORTERAR DET!!!!

Går ni i flytt-tankar, eller vill ni bara få iväg lite gods från Sverige till Thailand eller Israel.
Kanske alla de där sakerna som saknas dit ni flyttar, som ni inte gärna vill vara utan....

Kontakta mig på mailen här; almergren@hotmail.com, så hjälper jag Er gärna!!

Jag erbjuder fartyg varje vecka,
transittiden runt 40 dagar för Thailand och 21 dagar för Israel ifrån hamn till hamn.

Min facebook-sida Thailand är;
https://www.facebook.com/gtgthailand.gtgthailand

Min facebook-sida Israel är;
https://www.facebook.com/profile.php?id=100009668342709
Välkomna....

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Chaiyaphum MMMLXX (3.070), Thailand

6 december 2017

89,2 kilo – 88,3 kilo (35 km) 2 timmar 1 minut

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,901 (uppåt)

Med en god gäst, så är du glad när han kommer,

och med en dålig, när han reser!!

Jo jag tänkte på detta med tillfället när människor dör och lämnar oss f.v.b. till de ”sälla jaktmarkerna” eller kanske till himmelen, där det finns 25 änglar per man, som väntar på att ta hand om oss, eller kanske till en annan himmel där oskulder av någon anledning väntar på att bli ”härtagna” av skäggiga musselmaner.

Och så håller det på i all evinnerlighet i alla de olika religioner som vi människor hittat på, för att slippa stirra döden i vitögat, och acceptera det utomordentligt enkla faktum, att vi människor vi dör, kroppen slutar att fungera, vi läggs i jord, ruttnar bort, eller bränns i någon ugn.

I alla fall samtidigt som vår kropp försvinner, så försvinner också den människan för evigt. Folk gör allt, och har gjort allt i evigheter tillbaka för att bevisa att människan som dog, inte dog, utan lever vidare i en annan dimension, eller fortfarande vandrar hos oss som andar, eller spöken, eller demoner, eller bor uppe i himmelen, kropps-lösa individer som tydligen sitter där och spelar harpa i all evighet framåt...

Bara tanken på att allt blir svart efter döden, verkar vara en panik-känsla som vi människor tydligen har svårt för. Vi bygger byggnader, och vi bygger statyer över ”stora” människor. Men trots våra ansträngningar för att göra dessa människor ”odödliga”, så blir det oftast ganska snabbt en rask hädanfärd även för minnet över den aktuella döda människan.

Först så dör de människor bort som levde i samma generation som den döde, sedan dör den kommande generationen, och DÅ är vi riktigt bortglömda redan. I absolut bästa fall, så finns vissa ”stora” människor inskrivna i historie-böckerna, men som personer är vi borta, och detta oavsett vad vi gör för att förhindra detta.

Ta t.ex. detta med att bygga ett mausoleum över en människa. En grandios tanke, men vad sjutton hjälper det... Folk glömmer med tiden bort vem maosuleumet var byggt för, och man kommer inte ens ihåg vem som ”uppfann” själva företeelsen maosuleum... Ja han hette faktiskt ”Mausollos”, som lät bygga det första maosuleumet...

Inte ens det vet vi längre.. Så varför i herrans namn är det så jäkla viktigt för oss människor att ha religion, inte fasen behöver vi vara rädda längre. Vi bor ju inte längre i grottor, och ser en massa skrämmande saker hända där utanför grottöppningen.. Typ åska, eller farliga djur som väntar där...

Nä bort med eländet, upplys folk ännu mer, så man slipper alla dessa jäkla avarter som skapar sådan splittring folk-slag emellan. Låt oss sluta att vara så himla skrajsna att dö... Javisst allt blir svart och maskarna käkar upp vår kropp, men skit samma vi är DÖDA.....

På tal om död och pina, så vill jag nämna att Håkan bjöd över mig till sig, så käkade vi en kanongo köttbulle-middag med potatismos och lingon. Vi satt där och funderade över livet, och en tanke som slog mig som ofta slagit mig faktiskt, när man sitter där med sin middag, ensammen och frun är totalt ointresserad att deltaga att äta vår mat...

Och det skall väl sägas, vi är ju å vår sida exakt lika ointresserade av att äta deras äckliga thaimat, så det jämnar väl ut sig. Men detta är ju en sak som är lite grand trist med att leva i ”bland-äktenskap”, Det är så himla många saker som man inte ”delar” med varandra, som man inte har gemensamt i livet.

Men men men, vi får ta det onda med det oerhört myckna GODA, som dessa förhållanden ändå ger oss....Vara glada och tacksamma att vi fann vägen ut ur det liv man levde, och kan få några år nu på slutet som är lyckliga och harmoniska är ju aldrig fel, eller hur?...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXIX, Thailand

5 december 2017

89,3 kilo – 88,6 kilo (35 km) 2 timmar 18 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,868 (nedåt)

Alla är rädda för en get fram ifrån,

en häst bakifrån,

samt en dåre från alla håll!!

Visst hugger det till i hjärtat när man ser t.ex. foton av saker ifrån hemlandet. Man kan aldrig förneka sitt fosterland, och visst finns tankarna där. Sverige står ju för vad och vem man är. Värderingar och kultur är ju inpräntat i en själv. Och det räcker väl att se en bild på jordgubbar eller smultron, så smälter man.

Ja varför inte en fin bild på ett höstlöv. Själv hatar jag hösten, då ju den förebådar den skit-tråkiga vintern som man riktigt tycker illa om. Då frysa är något som jag absolut inte tycker alls om. Hellre en god svettning i Thailand, än en olycklig förfrysning hemma i Sverige..Men visst är det läckra färger stundtals på löven vid hösttid, typ oktober månad, i min del av Sverige (Göteborg)....

Och det konstiga är att när man tänker tillbaka på Sverige, så vill man helt enkelt inte förlika sig med tanken på att där kravlar omkring en massa muslimer, och zigenare, och annat löst folk, som får ta del av våra resurser. Jag tar helt avstånd från det vanvettet, och mina tankar när jag tänker på Sverige, består i de minnen som jag själv har skaffat mig tidigare om åren.

Kalla det för stagnation, eller en vägran att utveckla sig som en f.d. kompis uttryckte sig. Utveckling är framgång och framåtskridande. Han hade inga alls funderingar på VILKEN utveckling han ville ha, bara det ändrade på sig, så var han nöjd...Och han var nöjd med invandringen till Sverige skall sägas.

Jag har ju helt förmånen att INTE ha sett skiten som tydligen finns där hemma nu.. Så positiva tongångar från mig och min syn på Sverige... Jag tror att det fixar till sig. Vi kommer att få lida länge länge tills dräggen har försvunnit från Sverige, eller att deras avkomma kanske t.om. kommer att inlemma sig i sitt nya hemland. Men i det fallet så hyser jag noll förhoppningar.

Jag hittade faktiskt en ladugård häromsistens. Inte vanligt alls skall sägas. Eller kan man kalla detta för en lada? Det är väl mest en samlastnings-plats för höet eller är det ris? Tyckte dock att det såg mysigt ut där man cyklade fram.... Dessutom så gillar jag stilen med att kossorna tillåtes att käka ganska vilt runt omkring här i Thailand.

Om denna grej varit hemma i Sverige, så tror jag att markägaren, oavsett om han for illa av det eller ej, nog hade stängslat av, och förbjudit kreaturen att ens nafsa i sig av hans fina gräs... Det verkar ju här i Thailand som om det förekommer en viss flexibilitet mellan olika människor, så dom kan nyttja varandras resurser.... Utan att dom mår så jäkla illa av det...

För de av Er som kanske inte har 100 grepp om var jag bor, så heter det ju Chaiyaphum, och vi har t.ex. Chi-river (floden), som rinner genom vårt område. En ganska rejäl flod, dyig och gyttjig, inte alls lika grann och fager som våra floder i Europa, utan mest rinnande genom lerbotten, där man aldrig ser ned till botten.. Hur firarna och djuren kan se nåt där i vattnet, är mig en gåta...

Ibland så tar vi oss upp i bergen här bredvid, och det är ofta rejält granna vyer man får uppleva. Folk där uppe i bergen verkar också vara av en lite annorlunda kaliber. Ja jag inbillar mig att de faktiskt jobbar och ligger i lite mer än sina bröder nere i dalgångarna. Jag tror, utan att veta, att livet kräver att man helt enkelt jobbar mer uppe i bergen, för att man skall få det drägligt på alla de sätt som vi människor vill..

Ja säga vad man vill, men detta med att alltid göra upp eld med ved, detta ÄVEN om man skulle ha en spis är ju en kvarleva ifrån by-livet som nästan alla thai här i Isaan där jag bor, är uppfödda i. De fick väldigt snabbt en utveckling, ifrån rent stenåldersboende till hyggligt modernt, och de hinner bara inte med i svängarna skall sägas.

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXVIII, Thailand

4 december 2017

89,1 kilo – 88,4 kilo (21 km) 1 timme 16 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,898 (nedåt)

Prästens dotter är förbjuden de saker

som badhus-ägarens dotter är tillåten...

På fredagen den 1 december på lunchtid, så tog jag också adjö av Håkans arbetskamrater, de skulle åka hem till Sverige igen.. Dessa yrväder, eller skall man kalla dom för ”orosmoment”, hade hoppas jag, en trevlig tid här ute bland risfälten. Jag vet att Håkan i alla fall tog väl hand om dom.

Jag tror att på det arbetet så måste dom ha kanonskoj. Riktigt avundsjuk kan man bli. MEN så kommer jag att tänka på hur bra jag själv har det numera PLUS hur illa hemresan kan bli för dom, hahaha.... Inget arbete att tvingas gå till... Inga krav på att tjäna pengar för att överleva, och dagarna kan man lägga upp, och göra hur och vad man vill på...

Jag cyklar nu sedan kanske 1,5 vecka tillbaka helt ensammen, och det känns ovanligt, men min nyfunne vän Håkan är inte bara en timid snäll kille, han är en ömtålig kille också. Det har nu visat sig, efter det att hans polare varit här på besök, att han fått en ”kråka” i näsan, och ligger platt fall framför TV;n, och tittar på Ria Waegner eller nåt sånt och snörvlar välderliga.

Och nu berättar han att han inte klarar av att cykla innan ”febern” lagt sig.... Hur fan ömtåliga är dessa ”mitt i Sverige”-killar egentligen, jag trodde dom skulle vara tuffa. Medan mina gummidäck skriker i hettan ute på asfalten utav hög fart och långa cykel-sträckor, så växer Håkans däck fast i asfalten p.gr.a. overksamhet.... Hahaha!!!

Idag söndag, så åkte jag bort till Ingemar, han skulle baka kanelbullar, och jag ville snika åt mig ett par stycken plus en kopp kaffe, kul att träffas och visst är han duktig i köket. Han är dessutom lika jäkla irriterad som jag själv är med alla dessa olika mått som finns inom baknings-gebitet. Ta t.ex. 1 cup, 1 ounce, 1 tsked 1 matsked 1 gram 1 deciliter, centiliter eller 1 liter...

Man blir ju bara matt av när man skall omvandla 25 gram jäst till något mätbart. Vem fan har våg med sig i köket, när alla mått ju handlar om CL DL eller liter, secka ägg-hövven.... Men jag har en ”genväg” i min dator, så jag klarar ju gallant av att konvertera till och från olika saker...Men värre för Ingemar. Ordet "höfta" olika saker, fick en alldeles ny innebörd när jag studerade Ingemars bak av kanelbullar,, jäklar vad han höftade och hade sig....

Kanelbullarna blev tama, men kanongoa. Jag tror han hade för varmt smör som han hällde i ihop med jästen, så han dödade nog jästen, dessutom så hade han för lite kanel och socker. Men vi är så nödda och sugna på västerländska saker här, så alla försök är bra försök, och detta var himla gott till kaffet trots allt...

Kan berätta att vi blivit inbjudna att fira nyår med en ganska nyfunnen vän som vi känt nu i 2 år snart, tysk är han och heter Peter. Jag, York, Håkan och Ingemar har blivit inbjudna. INGEN av gubbarna dock har fått chans att få med sina fruar, dom vill alla fira med sina egna familjer, och INTE med utsocknes vänner, sånt gör man tydligen inte i Thailand...

Jag tror dock att damerna bara inte vill, eller så ligger det något underliggande här som jag inte känner till. Jag vet ju att här liksom hemma i Sverige, så retar ju sig damer på varandra i om möjligt ännu högre grad än vi gubbar gör. Och jag misstänker att denna dam som är fru till denne Peter, verkar köra med lite överklass-stil här uppe i isaan.

Hon är alltså en vanlig by-brud, så det faller väl inte dom andra damerna på läppen tror jag. Så jag tror att dom har snackar med varandra, och kommit överens om att inte följa med helt enkelt. Så jag vete sjuttan inte vad jag skall göra detta nyåret heller. Men skit samma, jag har suttit hemma de sista 10 nyåren så vem bryr sig.

Jag kan ju ändå inte dricka sprit, och höra den där jäkla höga musiken precis hela kvällen långt in på natten, nä det får någon annan göra, inte jag tror jag!! Får se kanske vi kan käka nåt gott några av oss kompisar....Det skall väl funka tror jag i alla fall...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXVII, Thailand

3 december 2017

89,6 kilo – 88,6 kilo (31 km) 1 timme 31 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,906 (nedåt)

För envetenhet,

så finns det inget botemedel...

Idag så blev det till att bjuda igen vad det gäller maten. Jag kände att jag ville bjuda Håkan och killarna på en god lunch som tack för att Håkan och frun varit så generösa, och bjudit mig och Yongan på mat, och att de två killarna var så bussiga, och tog med sig alla godsakerna ifrån Sverige.... Så idag torsdag 30 november, så bjöd jag dom på en tror jag, riktigt lyckad Janssons Frestelse....

Till detta så hade jag gjort i ordning en hård macka med en finsk ansjovis på, och också gräddfil med gräslök. En riktigt god kombination skall sägas.... Vi fick trevliga 2 timmar ihop, och skvallret flöt på riktigt bra. Yongan fanns runt oss hela tiden, och skötte sig som vanligt gallant, och charmade gubbarna tror jag. Hon charmade mig i alla fall..

Nu hopp till fredag 1 december.... Jag hade avtalat med Åke uppe i Waeng Noi, att han skulle komma hit och handla på sig saker som han brukar göra. Denna gång så var det dock ganska enkla saker han ville ha. Och i prylväg, så ville han handla på sig en sprinkler till sin trädgård där ute i vildmarken, och så ville han ha lite stearinljus.

Jag fick fråga Yongan vad sjutton stearinljus heter på thai, hon sade att jag skulle säga ”Tien kitmak” så skulle dom fatta, kitmak är ju som ni alla vet christmas uttalat på thai/isaan... Homepro hade sprinklen med icke ljusen. Big C hade matvarorna han ville ha, men icke ljusen.

Men lyckan vände inne på MAKRO, dom hade flera olika sorters ljus, och käre Åke valde sådana där oranga Buddah-ljus, jag föreslog vita fina riktiga juleljus, men de kostade några baht för mycket för vår gentleman ifrån tassemarkerna... hahaha skämtar bara, ja jag vet att Åke läser detta, hahahaha..

Vi stack sedan ned till Bens Bar vid 13,tiden och käkade en Lamborghini, alltså en kanongod Lamburgare. Åke körde vin-svängen till, och jag drack Schweppes Manao (Lime-smak alltså)... När detta vart avslutat och färdigätet, så tog vi mopparna för det sista ärendet, och det var att åka upp till Immigration vid Ratchabat University.

Vi skulle där fråga om Åke boendes i Khon Kaen-provinsen, fick göra sina rapporter till Chaiyaphum 6 mil bort, istället för att åka 15 mil till Khon Kaen... Jag hade kollat in Immigrations hemsida, och där stod det svart på vitt att dom även servade Khon Kaen-provinsen. Visst detta var ett oerhört långskott, men varför inte fråga så säg!!

Så jag föreslog för Åke, att vi ju kunde chansa och åka upp dit och prata med dom. Men det skall sägas med en gång, det blev kalla handen, och de ville inte kännas vid att det stod på deras egna hemsida om att de servar Khon Kaen... Men men men, man argumenterar icke för mycket med Immigration.

Detta ställe är ju det absolut sista stället som man vill skaffa sig ovänner på i detta jordelivet, nästan värre än kanske Hells Angels, hahaha... Sedan efter det att vi fick ett rungande NEJ, så stack vi tillbaka 13 kilometer till Chaiyaphum, och där tog vi farväl, och Åke försvann i ett dammoln neråt vägen, med riktning sin lilla by ute på landsvägen, där mjölkpallarna mötes, kossorna råmar, hundarna skäller, och vanligt folk dricker Lao Khao till morgonkaffet....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXVI, Thailand

2 december 2017

89,6 kilo – 88,4 kilo (40 km) 2 timmar 26 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,909 (uppåt)

Avund föder hat!!

Så för att fortsätta där vi slutade igår. Yongyut kom faktiskt tillbaka med ett gott uträttat förvärv. Hon hade med sig motorsågen, plus lite andra prylar att jobba med uppe i Nong Bua Daeng... Så allt är klart med den saken i alla fall.. Sedan fortsatte dagen precis som vanligt.

Ja jag menar det händer ju saker och ting precis hela tiden, alltid något att skriva om, det gäller bara att man ”ser” dessa saker, och sedan skriva ner dom. Det handlar alltså inte om att det händer så enormt mycket i mitt liv, utan mer om att jag tvingar mig att verkligen se mig omkring, och skriva ned vad som händer och sker...

Mina cykelturer börjar ju bli rutin att skriva om, och kanske blir det trist för Er läsare att höra om dom hela tiden. Men för mig är dom en kanongo rutin grej, en daglig syssla som får ”dagen att gå”, Någonting att "se fram emot". Min största sorg nu är ju att jag ingen kamera har... Men jag skall spara ihop till en, jag lovar...

Igår kväll så skulle Håkan och hans fru ha grillkväll hemma hos sig här bredvid. Håkan ropade över muren in till mig att vi var välkomna över... Han hade ju också sina 2 arbets-kamrater fortsatt hos sig, de åker hem nu på fredag den 1 december, så det blir väl näst sista gången jag ser dom ikväll då.

Vi lufsade över och löftet till trots att aldrig mer dricka alkohol, så satt jag där inom några sekunder med ett glas rött vin.. Jag dricker detta så ofta, så risken finns ju att man snart vänjer sig vid skiten, och kanske t.om. börjar tycka om att dricka det, fy för den lede....

Vi hade ett kanongött tjöt alla vi fyra, medans vi kollade på ishockey mellan olika lag på alla de kanaler som Håkan har tillgång till... Vi avhandlade allt mellan himmel och jord, och det är ju kul att höra vad som händer hemma i Sverige, ja kul ända tills den där jävla invandringen alltid kommer på tal.

Jag riktigt hatar att prata om den misslyckade skiten hemma i Sverige, så jag lyckades faktiskt sätta stopp på politiker-snacket för det mesta... Snart vart maten färdiggrillad, och det serverades ett riktigt gott rejält griskött, fint grillat, och till det sådana potatis som heter Hasselbacks-potatis, riktigt gott skall sägas, och vinet till gjorde susen det också...

Jag stannade hos killarna fram till 21.30, då jag kände att jag inte ville dricka ett 4:e glas rött vin, ty nu var jag lullig som man ju säger så vackert, och risken blir ju att även denna natt blir så där trist sömnlös igen... Natten innan var jag ju uppe flera timmar innan tuppen...

Så jag sade bye bye. Yongan hade supertrevligt med sina kamrater och det unnade man ju henne, hon stannade kvar i alla fall. Jag somnade ganska snabbt, var uppe 1 gång kl. 00.30 och pinkade, somnade faktiskt om igen, då jag vaknade igen klockan 02.55 och var helt superpigg, ont i nacken och kände mig nästan lite bakfull...

Jag insåg på stört att lägga sig var lönlöst, så jag stövlade ned klockan 03.00 och började min dag, när allt omkring mig var svart, och alla sov som småbarn, hahaha... Men jag mådde bra trots allt, hade mina sysslor i datorn, skrev 2 st offerter på förhoppningsvis 2 kommande transporter till Thailand.

Båda kunderna har jag pratat med över telefon idag torsdag 30 november, och det känns som om det skall bli av, och det är ju underbara pengar att tjäna där.. Jag tar adjö nu, och hoppas ni läsare lever ett gott liv också...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMLXV, Thailand

1 december 2017

89,6 kilo – (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,896 (uppåt)

Spring iväg ifrån en skymf,

men jaga inte äran!!

Idag onsdag 29 november 2017, så stack Yongyut med bilen ned till Pots, ni vet mammas pojke, som ju är fortfarande ihop med syster yster Alaam,Yongans syster. Anledningen var helt enkelt att Alaam hade nämnt för Yongan, att hon nu var på gränsen att inte längre vill vara ihop med den thaikillen.

OK han är en riktigt bra karl, och arbetsam är han. Och numera så har han också lyckats med konststycket att ha förmågan att kunna välja att ha ett eget liv, istället för att alltid ta hand om sin mor... OK detta låter hemskt när jag säger detta, så en liten förklaring krävs nog här.

Dom är alltså runt 5 st syskon (tror jag mig veta), och de andra 4 syskonen har lagt hela bördan på denne kille, och helt enkelt struntar i deras mamma. Så denne Pots då, han sitter där med mamman, kärringen i sin tur har ju fått kraft i sina lungor och tankar, av denna situation.

Och en riktig thailändsk mamma och pappa dom är fruktansvärt medvetna om den makt-position dom har över sina barn, och hon ställer sina krav på sin son, över vilka fästmör som han skall välja, alltså de som hon själv gillar. Men det har tydligen visat sig att hon inte gillar att riskera att bli lämnad ensam, så inga damer har godkänts alls hittills..

Så det verkar nu som om Alaam inte vill dras med denne kille längre, och det skall sägas, dom ses ju aldrig nästan heller. Alaam jobbar nere i Bangkok och tjänar hyggligt med pengar, så hon kan betala av sitt hus, fästmannen/pojkvännen jobbade ju också tidigare nere i Bangkok och tjänade pengar...

Men nu valde ju han att flytta tillbaka till hembyn, tjänar noll med pengar, betalar inget alls på huset, och ta hand om sin mamma. Allt medans hans systrar och bröder skiter fullständigt i honom och mamman. Yongyut i sin tur har köpt bland annat en motorsåg som skall användas uppe i Nong Bua Daeng till att kapa träd och bambu och buskar.

Denne Pots, han tar hem denna motorsåg varje gång som de lämnar Nong Bua Daeng, och tar hem den till sig. Yongyut misstänker att hennes motorsåg används där utav denne Pots mot betalning, men hon får aldrig ett korvöre för detta... Och nu så är hon då rädd att om Syster Alaam gör slut med sin fästman, så kanske motorsågen fryser inne.. och aldrig mer fås tillbaka....

Och så är ju vi människor, speciellt här i detta landet.. Så hon är där idag, och skall ta tillbaka sina saker på nåt sätt.. Ja jag var inte välkommen att följa med, ingen bra ide´tyckte Yongut, och kanske det är så, att om en utböling följer med, så blir det bara mer vatten i oljan så att säga!!

Ja vi får se hur detta går, men som jag sagt förut, inget alls är som man tror i Asien, så hon kommer garanterat tillbaka utan en motorsåg, men kanske med en grillvante i väskan istället..Hahaha....

Handskak
obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!