GTG Shipping,
Thailand
Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com
Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast. Välkomna med Era förfrågningar
Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av
mig, klicka
på forum Sawatdee eller direkt här på hemsidan, under menyn
upptill, Transport och flytt!
Chaiyaphum MMCDLXXXVII, Thailand
30 april 2016
84,8 kilo -
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,333 (neråt)
Styrkan i korrekt observation kallas ofta cynism
av dem som inte har den....
av dem som inte har den....
Kanske dags att berätta en s.k. historia ifrån den thailändska berättar-kulturen. Inte alla historier är ur-gamla, en del historier har utspelat sig nu under senare tid.. Så här kommer då en historia som brukar berättas runt Chaiyaphum-området i alla fall... Rubriken på denna historia skulle kunna vara ”Den underbara konserverings-fabriken”, och den går som så här. Det börjat med ett förord...
När fabriker började byggas ute på landet i Thailand, så var den thailändska bonde-befolkningen väldigt förundrade och storögda. Och naturligtvis i denna kultur-atmosfär så föddes också en massa historier, en del sanna och en del riktigt mycket överdrivna, men alla så var dom underhållande.
Har ni hört talats om världens mest effektiva och komplicerade löpande bands-fabrik förut? Den har byggts här i Chaiyaphum-provinsen, och folket där kunde inte få nog av att titta, och se hur fabriken tog emot produkter i ena änden, och skapade nya som sedan skeppades iväg till sina kunder.
Man tog emot fräsch ny mat som tvättades, rensades, styckades, och sedan av sig själv hamnade i en konservburk.... Folk var som förstenade inför dessa under som hände. Folk kom långväga ifrån, lika lång bort som Khorat, och de alla tittade på maskinerna, och de alla hade sedan en historia att berätta.
Nästa besökare hade en ännu mer fascinerande historia att berätta. När jag var där, berättade han, så matade dom maskinerna med levande gravida grisar. Inom minuter, så kom det ut en femstjärnig gris-soppa, och grillat griskött.
De ofödda gris-barnen kom ut som krispiga grisköttbitar på pinne, helt underbara i smaken... Gris-fettet var separerat, skinnet och benen var också malet ner till gödset, och födoämnen för risfälten, och allt var packat snyggt och fint, i likadana tunga säckar.
Men en tredje besökare hade en ännu mer otrolig historia att berätta. Han sade, jag kom dit sent på eftermiddagen, när en bonde kom med en mängd kor, som de ledde in i maskinerna, de skulle göra konserverat kött till arme´n sades det. Chefen var upptagen med andra gäster, så han hade inte tid att övervaka arbetet med kossorna...
När han var färdig med sina gäster, så stövlade han ner till maskinerna, för att provsmaka det konserverade köttet. Han grinade illa, och sade att det var alldeles för mesigt, och saknade fisksås, och chilli!! Han tittade på sin klocka och sade – ”det är försent nu, låt oss stoppa arbetet, så startar vi om imorgon bitti igen”.....
Så arbetarna stoppade tillbaka allt det konserverade köttet i maskinerna igen, tryckte på ”reverse”, köttet pressades bakåt tillbaka i maskinerna, ända tills kossorna en efter en, allihopa, kunde promenera ut ur fabriken igen, och gå ut på ängen utanför, och beta, tills nästa dag.
Dock den bit som chefen hade smakat på, kom ifrån en kviga i hjorden, den kvigan undrade säkert varför hon hade ett hål i främre flanken, där hon vankade omkring betandes utanför fabriken???
Det var bara muslimerna som körde sitt sätt, de skar kossan i halsen (gris äter dom ju inte), lät sedan kossan förblöda under uppmuntrande tilrop, det var ju deras sätt att hantera djur.... Ja olika Gudar har tydligen olika sätt, att se på hur vi människor skall behandla våra djur....
Vilken Gud som är bäst,, vete skam själv, är inte mycket till religiöser själv, men buddismen ligger nog ganska nära min livsuppfattning känner jag. Buddismen talar ju inte om för folk hur dom slall leva sina liv, utan det får man själv ta ansvar för..... Detta till skillnad ifrån kristendomen och islam och annan religös skit..
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXXXVI, Thailand
29 april 2016
84,6 kilo - 83,4 kilo (43 km) 132 minuter - 1.662 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,337 (neråt)
Goda människor behöver inga lagar för att uppträda ansvarsfullt,
medans dåliga människor alltid finner vägar ”runt” lagarna!!
medans dåliga människor alltid finner vägar ”runt” lagarna!!
”Another day in paradise......” Så hette ju sången, om ni nu kommer ihåg den, Phil Collins va?? I alla fall varit ensam idag under större delen av dagen, hela natten och förmiddagen i morgon. Yongyut har fått fram ytterligare en bränning av ett lik. Denna gång handlar det om en gammal kamrat till hennes bror!!!
Ja hennes bror som har jobbat i över 20 år nu nere i Bangkok, och knappt alls varit här. Så det som anses som nära här är rent fantastiskt.. När det gäller alla dessa begivenheter som dödslar, bränningar, förlovningar, giftmål, skilsmässor, bli munk, och troligtvis 10:tals ytterligare anledningar, till att hyra in högtalare, mikrofoner, bord och stolar och partytält, och köpa in en jäkla massa mat.
Man bjuder mer eller mindre med psykiskt våld in folk till höger och vänster, och det roliga är att i dessa lägen, med alla dessa jäkla svindyra partyn, DÅ minsann är alla välkomna, och man känner sig tvungen att gå, av massor av olika sociala anledningar. Jag vet att i de allra flesta fall så har folk stenkoll på att ”Andersson” la 20:- på förra festen som ”Pettersson” hade här nere. Man lade alltså 20:- i det kuvert som hade delats ut till dom i förväg.
Här så har jag en stark stark känsla av att familjen totalt och fullständigt har tagit över ifrån det som vi kallar kamrat och kompis-skap.. Här så delar man inte sina sorger med en speciellt utvald kamrat som vi gör, en människa som man kan öppna sig för, och få vettiga råd utav. Här öppnar man sig enbart till familjen, om man nu öppnar sig överhuvudtaget, den grejen är ju inte thais starkaste sida skall ni veta.
Jag märker ju dessa grejor ganska mycket i samband med mina falang-vänner, både gamla som nya. Det första som jag märkte var att dessa thai-damer hade grymt lätt för att umgås med varandra. De kom igång med snacket inom en sekund kändes det som, och sedan tuggade dom rötter, löv, grenar, och insekter i timmatal, och det var ingen hejd på deras samtal. Man tog sedan adjö efter en trevlig kväll.
Och sedan var det absolut dödstyst dom emellan ända tills falangerna bestämde att det var dags att träffas igen, kanske 2 månader senare. Under den tiden, inte ett samtal, inte ett smack. Jag frågar varför och Yongan svarar – ”I have my family”!!!!! Så då i våra falang-liv..... Är man vänner, så hamnar man på samma fester, är man vänner, så umgås man med varandra, och man håller kontakten med varandra.
Den typen av bekantskap finns knappt här. OK jag har hört talats om i ganska sälsynta fall där typ Yongans farsa hade en jätte-kamrat i livet, där han gifte bort sin dotter med hans son (Baloo med Yutin rektorn ni vet) Men är det verkligen kamratskap och vänskap? Dessa 2 fäder hade inte snackat med varandra sedan de var i 25 års-åldern eller ens träffats!!! Men Yongyut tyckte att dom var goa vänner. Pappa har ju sin familj menade hon på....
Killen, alltså han som dog, hade blivit slagen i mos utav en ”kamrat” där i byn. Kamraten som dog hade haft en mamma och en pappa där i byn, som båda sålde Yabba (knark), och drog in stålar på det sättet. Knarket låg enligt uppgift helt öppet allt som oftast där i hemmet, så deras 3 barn blev ganska snabbt inne på detta med knark, dom också.
Ingen anklagar någon i Thailand, så ingen brydde sig, ung-jävvlarna skall ju vara "tacksamma" att föräldrarna lät dom födas.... Killen som dog gick på Yabba, och så gjorde också hans ”kamrat”, den kamraten hade tidigare spöat upp sin egna mamma, med flera revben brutna som resultat. Polisen kom till byn, men alla höll ihop, och alla höll käften, så sonen kom undan, och han har nog kommit undan det mesta i livet.
Nu kom han ihop sig med sin egna kamrat, slog sin kompis i trasor, med en järnstång, släpade ut honom i skogen, och dumpade honom där. En by-bo som var vaksam såg det hela, och ringde polisen, samtidigt så ringde den skyldige mördaren till polisen, och uppgav att hans kamrat hade blivit överfallen av en okänd man, och tagen därifrån....
Polisen fann blixtsnabbt liket tack vare by-bon, fick snabbt ur knarkaren vad som hade hänt, och nu väntar den killen på ett fängelsestraff lika långt som säkerligen 3 decennier, om han nu inte dödas på ena eller andra sättet. Livet i byarna är tufft. Utåt sätt, så har många det bra där, och alla tar hand om varandra, men i en atmosfär där ingen vågar konfrontera varandra, så tror jag att idioterna, och översittarna, nog är duktiga på att dra fördel av detta.
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXXXV, Thailand
28 april 2016
84,4 kilo - 82,9 kilo (45 km) 135 minuter - 1.700 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,341 (uppåt)
Den enda skillnaden emellan mig och en galen man,
är att jag inte är galen..
är att jag inte är galen..
Forts. Från föra kapitlet... Jag är övertygad om att många avvikande faktiskt tvingas iväg hemifrån p.gr.a. föräldrarnas besvikelse, eller att dom skäms. Jag läste för 30 år sedan, så det finns säkert ny forskning i ämnet, men då sades det i alla fall ifrån vetenskapens sida, att bland oss människor, så är 10% avvikande sexuellt, vilket alltså menas att om man samlar ihop 100 st flickor och pojkar bland oss människor i falang-land, så gömmer det sig 10 st avvikande bland den gängen...
Skrämmande ju... Går man ut på stan hemma, så ser man ju 10.000 st människor och 1 bög, och ingen ladyboysare... Så det betyder ju att en hel mängd av dessa måste hålla till djupt inne i garderoben och gömma sig, och ha det som sin hemlighet...
Här i Thailand, så ser man detta sexuellt avvikande fenomen precis överallt, och det mest konstiga är att man ser det så ofta bland skolbarnen här. Man startar redan i barna-ålder med att visa och omhulda dessa tendenser.. Och det sker ofta med föräldrarnas eller vårdnadshavarens fulla tillgift.
När jag är på stan, så finns det alltid mängder av skolbarn på gatan, eller inne på Tesco Lotus, ja precis överallt. Och ofta ofta ofta, så ser jag hur där går en grupp med töser, och i den gruppen så gömmer sig en bög, tomboy, eller ladyboysare.
Gömmer sig är väl helt fel ord, de finns där, och de är fullt accepterade bland flickorna i gruppen, och flickorna kallar ladyboys-killen för ”henne”, alltså INTE ”honom”... Och hans svar på tilltal är alltid Kha och icke som det skall vara Khrap...
Så utåt sett för de små, så verkar de leva ett bra liv, killarna verkar inte vara stygga emot bögarna eller ladyboysarna, utan de får vara som dom vill. Men jösses vad många det är av dom här. Man kan gott säga utan att överdriva (känns det som i alla fall), att siffran på 10% är väldigt sann här i Thailand...
Så hur kommer det sig att det finns så många bögisar, och ladyboysare, och tomboys här i detta landet? Eller är detta lika vanligt i grannländerna, som Vietnam, Laos, Kambodja, Burma, och Malaysia? Och är således alltså ett Asien-problem, och inte enbart ett Thailands-problem?
Ja vem sjutton vet.... I så fall vad beror detta på... Beror det på någon typ av undernäring,,, som då skapar någon typ av mutation nere på molekyl, och atomnivå bland Thailändska befolkningen??
Eller är det så enkelt, så att det bor procentuellt lika många sexuellt avvikande i Stockholm som här, fast dom då gömmer sig mycket mer effektivt där... Förresten Stockholm var dumt att nämna, där är det säkert 12% sexuellt avvikande, de verkar ju samlas a la mass i den stan ju.... Men i övriga Sverige då.... Är det lika många där som i Thailand, fast dom gömmer sig bättre???
Ja en jäkla silverfärg. Alltså fimpat den trevliga och snygga bambufärgen ... Jag blev skitsur, ryckte upp grejorna ur jorden, och sade till henne att i morgon handlar jag grön färg och sprejar på, nån jäkla ordning får det vara.... – ”falang never happy”, var väl den kommentaren jag fick...
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXXXIV, Thailand
27 april 2016
84,2 kilo - 82,7 kilo (36 km) 125 minuter - 1.574 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,327 (uppåt)
Dans är tyst poesi,,,
I efterdyningen av vårt besök där uppe i Baan Khwaoo hos paret som jobbade för försäkringsbolaget AIA, så var det 2 saker som jag kom ihåg ifrån det mötet. Vi kom att prata om en falang som jag inte umgås med längre här, en svensk. Ha ville ju också ha en försäkring, ungefär som min, den jag har.
Han valde dock så höga skydd och belopp som ersättningar vid olyckor och sjukdomar, så hans premie blev ju dubbelt så hög som min, och han skulle betala runt 94.000 baht per halvår, han blev då förbannad på försäkringsbolaget, vilket jag i alla fall fann vara sista droppen för min del.
Han ändrade sin försäkring, och makulerade hela hälso-biten, vilket alltså var anledningen till att överhuvudtaget ha en försäkring, och så gjorde han om den till att bli en livförsäkring enbart, och den betalar han väl runt 2.000 baht per år för, inget mer. Så man kan gott säga att han har förvandlat detta till noll skydd, men upp till honom.
I alla fall, i den vevan med liv och död, så berättade försäkringskillen att det dog en stadig ström med äldre nu där dom bor, han menade på att det faktiskt är ganska många äldre 70 och uppåt, som går åt som smör i solsken,nu under denna varma tid i april och maj här i Thailand. Värmeslag, eller stroke, eller sådana saker tar död på folk.
Det hjälper ju tydligen inte att man är född i detta klimat, att folk-arten har bott i detta klimat i 70.000 år, man dör p.gr.a. att det är för varmt för dom. Man undrar ju stilla om mat-intaget har med detta att göra, om dom slafsar för mycket grönt, och inte har någon inre styrka.. Men det är ju bara gissningar.....
På tal om gissningar och generaliseringar, så är det dags nu för en ny sådan, och det är bara så himla kul att utmana folk med detta. Jo försäkrings-killens fru, Pojai Baan-damen, berättade att dom har 3 pojkar.... 2 av dom är det bara ett år emellan, och dom är som 2 bär, ser lika ut, och är lika till sättet.
Den tredje blev individuellt lite annorlunda. Han blev en ladyboy, och för honom, liksom för många andra ladyboysare, så är det alldeles för trångt att bo i Chaiyaphum-provinsen. Man lämnar gärna, och flyttar då i ordning, till platser som bl.a. Bangkok, Pattaya, Phuket eller Hua Hin. Där inkomst-möjligheterna är avsevärt mycket bättre. Och där "kunderna" finnes. Har hört att Hua Hin är ett bra tillhåll för Ladyboysare, mycket svenskar där, hahahaha!!!
Men familjen berättade absolut inte detta för att dom skämdes, dom berättade det som den naturligaste sak i hela världen, alltså att deras son var så avvikande. Jag finner det vara rent fantastiskt thais sätt, och deras syn på denna grej. Utåt sätt, så som jag kan se i alla fall, så verkar dom vara väldigt förstående och accepterar detta tillstånd.
Men jag vågar nog säga, inte för att jag vet nåt alls om det just i thaiarnas fall, men jag vågar säga med bestämdhet, att thai liksom alla andra människor på denna jord, inte alltid ser likafullt pluttinuttigt på att deras avkomma blir avvikande som bögar, tomboys, och ladyboysare. Jag är övertygad om att bakom kulisserna, ÄVEN i Thailand, så förekommer det våld.
Och det förekommer trakasserier ifrån föräldrarnas sida, när dom upptäcker att deras barn är onaturligt avvikande ifrån människo-arten, och vad som var meningen med densamma. Så detta med hej och hå massor av leenden i Thailand, inom hemmets fyra väggar, så förekommer det nog ganska ofta både det ena och det andra, det gäller inställningen till det avvikande, även om man smilar utåt. Forts. Nästa kapitel...
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXXXIII, Thailand
26 april 2016
84,2 kilo - 82,9 kilo (45 km) 155 minuter - 1.952 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,310 (uppåt)
Försök att lära Er något om allting,,
och allting om någonting!!
och allting om någonting!!
Igår lördag den 23 april, så startade det tidigt som fan med himlastormande music (IGEN…..) Det var på vår gata det hände, och det var kinesfanskaps-familjen, alltså de två som är lärare och som man aldrig ser, men desto mer hör av, via deras jäkla tupp, alltså den tupp som funnits här nu i flertalet år, och spridit sin olust bland oss som bor här...
Musiken vrål-spelade hela dagen igår, jag passerade där borta 100 meter bort, och såg att där stod en pick up med en stor jäkla cement-Buddah på flaket, ordentligt påklädd, antagligen för att han inte skulle bli solbränd eller nåt!! Musiken kom ifrån samma flak via högtalare som hette duga.
Vi hörde sedan musiken hela dagen, och t.om igår kväll vid 23.tiden när jag skulle gå och lägga mig, så hade dom musiken på. Nu i morse kl. 05.30 så tyckte dom att det var dags igen, man blir ju för fan helt frustrerad av all denna jäkla musik, som man så fint kommer undan hemma i Sverige. Jag frågade Yongyut om nån dött, skiljt sig, eller gift sig, eller nån skall bli munk, eller vad det var frågan om.
Yongan hade hört ute på gatan, att den cement-buddah som stod och fortfarande står där på flaket, skall köras till ett tempel runt 15 mil härifrån, runt Kalasin eller nåt. Och ges till templet där. Så man undrar varför skall dessa stolpskott terra hela omgivningen i 2 hela dagar i Chaiyaphum. Bara för att dom vill ge en cementstaty till ett tempel 16 mil bort, ÅK DIT FÖR FAN DIREKT utan att passera GÅ, så slipper vi andra skiten.... Secken kultur detta är egentligen..
Var och fikade med York idag. Jag orkade inte cykla idag, luftfuktigheten igår var för jäkligt minst sagt. Jag cyklade 46 km, och drack 5 st flaskor med vatten, jag mådde riktigt pyton, och var spyfärdig av allt vattnet som låg i magen. Man drack för man var så himla törstig i värmen, men magen var full..
Så idag, lika varmt och fuktigt, då struntade jag i det, och York och jag kom överens om att ta en tur med motorbikarna istället ner till Chatturat (42 km en väg), och fika där... När det var avklarat, så sa jag att jag ville åka till en marknad eller nåt sånt, och handla gröna mango till Yongan, och gula till mig själv.
Sagt och gjort, vi drog iväg dryga 3 mil bort till Baan Khwaoo, väl där, så kom jag på att jag ville visa, i vilket hus som paret som representerar AIA bor i (vårt försäkringsbolag), vi svängde in på deras gata, och där satt dom på sin uteplats och ropade in oss.
Lite trevligt tjöt blev det. York passade på att fråga om sin förestående ögon-operation... Visst sade dom, så klart AIA ställer upp på det, ingår i din försäkring. York blev lika förvånad som glad, det skulle ju kosta runt 100.000 baht det hela, så det var kanongott ju!!
Vi stack sedan iväg därifrån, men jag hade innan berättat för York hur annorlunda försäkrings-säljare har det i Thailand än i andra västerländska länder. Där i våra länder, så är det ett arbete som vilket som helst, och inga större inkomster, bra, men kanske inga himlastormande löner. Här i Thailand där emot, så kan dom tjäna grova stålar faktiskt. Har en känsla av att dom får behålla stora delar av premierna själva som lön och ersättning.
Jag berättade för York, hur detta par hade detta enorma hus, och på det så hade de flera motorbikar, samt 3 st bilar, var av en av dom ju var den där stora halv-bussen nästan, som tog runt 10-12 personer, måste ju vara en svindyr bil....
När vi satt där och pratade, så kommenterade jag damens uniform, hon säljer ju försäkringar, men uniformen ser precis ut som en lärar-uniform. Jag frågade henne om hon var lärare också med den fina uniformen, nej svarade hon – ”jag är Poojai Baan här i Baan Khwaoo”... Alltså by-äldste, och DÅ fattade man till slut varifrån stålarna kom.
Det är ju dessa by-äldste, som alltid brukar sno ansenliga delar av pengarna, som Bangkok och regeringen brukar skicka ut, för att laga och bygga vägar, och andra operationer. Där mitt i smeten sitter by-äldsten, och skummar, och lägger på allt vad han är värd... Det gäller ju att sno åt sig de få år, som de får ha detta ämbete, om det nu kan kallas ämbete..
I alla fall, vi stack sedan hem efter ett par trevliga timmar ute i det fria, men Gud va gott att komma hem till A/C igen....
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXXXII, Thailand
25 april 2016
83,7 kilo -
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,302 (uppåt)
Ingenting i världen är farligare än uppriktig okunskap,
och samvetsgrann dumhet
och samvetsgrann dumhet
Jag har ju sett under lång tid nu, hur träden I Thailand mycket mer utpräglad än hemma I Sverige har skapat en grej för att hålla sina frön eller blommor, eller vad det nu är. Jo de har stora ”kapslar” hängandes, dessa spricker tills slut, och släpper ut frön, eller så blommar det ut blommor därifrån.
Nu skall jag berätta om en ”defekt” hos det thailändska folket. Jag vågar nog säga med bestämdhet att denna grej finns hos så gott som alla thai, även de som bor ihop med falanger nere på turist-orten... Hur mycket det än dementeras, hahaha!!!
Jag blev ombedd av Yongyut idag att på hemvägen ifrån stan, handla till Namkaeng lite saft. Thailand har ju den där flaskan med röd saft som de gillar. Jag vet ju inte vad sjutton det heter på thai, alltså saft eller lemonade på engelska.. Så jag fick hånka mig fram medelst gester, lite ord och mycket leende.....
Jag startade denna uppvisning inne på Tesco Lotus express, med att fråga efter lemonade... Fick noll respons, tösen kunde inte ett ord engelska, den lilla tösen på styva 20 år... Jag började då med min legendariska ”gäster med gester” – parodi. Jag formade handen, och sade glass (på engelska).... De var två stycken nu, och de stirrade storögt, då den ene blev upphetsad och sade – ”Ahaaaa.....¤%%¤#% gaeoo ” Hon visste direkt tydligen vad jag menade.
De tog mig glatt till hyllan med plastglas... – ”Bo bo bo bo bo” (nej nej nej) svarade jag.. –”glass and nittnoj lemonade, and fill up with water”...... Ahaaa... kom det igen, nu hade de läget klart för sig, och drog iväg mig till vattenförrådet, och visade stolt upp hyllorna med alla vattenflaskor..... Men va fan tyckte jag, fattar ni noll eller?
För tredje gången upprepade jag, och försökte verkligen att få de två töserna med på noterna medelst detta; - ” One gaeoo (hade kommit på att glas ju var gaeoo), nittnoj lemonade, and water all the way up”, OK?? Det var rena öknen i ögontrakten, de fattade absolut ingenting..... jag sade till dom, jag går och tittar själv.....
Ganska snabbt så kom jag till en hylla, och där stod runt 15 st stora flaskor med saften jag frågade efter..... Jag tog flaskan glad i hågen, och visade dom... Jag tog flaskan, och nu skulle dom välan fatta, sedan formade jag handen som om jag hade ett glas däri –”gaeoo” sade jag, dom nickade båda två. Jag hällde ifrån flaskan jag hade i handen lite grand i glaset (hypotetiskt sett alltså, och sedan gestikulerade jag att vatten skulle i där också....
Töserna, trots att jag hade flask-fan i näven, fattade noll och ingenting. Jag gav upp, betalade 37 baht, och åkte hem och kände mig väldigt begränsad, men ovanligt begåvad faktiskt i det hänseendet. Men på att annat sätt så känner jag mig sorgsen, på thailändarna och deras språk, och deras bristande kunnande att läsa ansikte, och ord, och gester, de är i fullständig avsaknad av detta faktiskt. Jag har märkt detta överallt nu under mina 8 fulla år här...
Jag orkar inte rabbla upp alla jäkla situationer, där jag pekat för att förklara, och thaiarna tittar inte dit jag pekar, utan tittar på mitt FINGER som pekar.. Jag tror att detta beteende eller brist på beteende och förståelse, också är en broms-kloss för dom gentemot alla andra folkslag. De verkar faktiskt inte ha den minsta förståelse, eller kunnande om t.ex. gester, och viftande med armar och fingrar, eller ansiktsuttryck heller för den delen.
Det verkar som om den enda allena-görande prylen i deras liv, och som dom förstår till 100%, är detta eviga waiande, alltså händerna ihop som i bön. Man hälsar ju varandra så, man ber om ursäkt så, och man ber så....
Kanske därför dom också verkar stå och stampa på samma fläck hela tiden utvecklings-mässigt,, Detta är inte något klagande eller beklagande, det är bara en observation och en undran, om hur det egentligen står till insidan av det thailändska folket..
Så att starta upp ett TV-program som vi hade, och älskade på 80;talet (tror jag det var va?). Som hette ”Gäster med gester”, det programmet skulle nog bli extremt impopulärt tror jag, thai skulle inte fatta alls vad det handlade om, och kunde inte relatera till något alls...och deras gissningar skulle vara ingenting tror jag. Detta var en liten del i vad som hände idag för min del.... Alla, ha en go dag själva....
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXXXI, Thailand
24 april 2016
83,7 kilo - 82,7 kilo (46 km) 166 minuter - 2.090 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,298 (neråt)
Varför jag hatar folk? Därför att du kan göra 99 saker för dom,
och det som dom kommer ihåg,
är den där enda saken du inte gjorde för dom!!
och det som dom kommer ihåg,
är den där enda saken du inte gjorde för dom!!
Nu skall jag berätta om glömda skatter, och värdefulla föremål i mitt liv. Jo jag hade ju förut min "enkrona" som jag köpte 1978 för 275:- i en mynthandel, på Linne´gatan i Göteborg. Jag kollade ju den när jag bodde här i Thailand, och jag tänkte att den måste ju vara värd kanske 3.000 kronor, nu vid detta laget 35 år senare. Ute på internet, så fick jag reda på att man funnit ett ansenligt antal av just den enkronan från typ 1935 eller nåt sånt, så den var värd numera i dessa dagar runt 33 kronor...
Men skam den som ger sig, Jag har en Levin country-gitarr som skall vara en raritet, då när den inhandlades 1972, så kostade den nästan 4.000 kronor, och jag hade hört att det var fina samlar-priser på dessa kvalitets-gitarrer ifrån flydda tider.... Återigen via internet, det gav vid handen, att folk inte alls gillade att samla på denna gitarr-model, och den hade gått ur stil alldeles, och jag kunde inte få mer än kanske maximalt 800:- för den begagnad!!!
OK nu var jag skitsur, varför kan inte jag ha skatter liggande i källaren, som ju många andra har?. Jag kom ju då att tänka på mina 3 stora glas-vaser Kosta-Boda, som jag haft sedan 1984, och de köptes för syfte att de skulle stiga i värde. Jag har berättat om dom tidigare här på hemsidan.
De hade ett serienummer alla 3. Jag kollade internet igen, och det visade sig att Kosta-Boda hade sabbat precis hela skiten genom att ge ut ytterligare 4 serier av samma vaser med nya serie-nummer, de var ju så snygga och lättsålda.
Jag kollade med Halmstads Auktionsverk som meddelade mig att mina vaser fanns i mängder, men om jag hade tur, så kunde jag få runt 1000 kronor för alla 3 vaserna. Jag hade alltså köpt dom 1984 för 600 kronor styck, alltså totalt 1.800 kronor.... Behöver jag säga att jag fortfarande har kvar här hemma; enkronan, gitarren och glasvaserna....
Så visst har man saker som man varit rädd om, men de är inget värda tyvärr. Jag tror faktiskt nu så här i efterhand, att det mest värdefulla jag har haft, är nog den där fina portugisiska servisen som ju min "svåger" här skulle transportera hem hit från Bangkok, släkten ville hjälpa till...
Han betalade 100 baht till en thai på gatan, som skulle lyfta lådan med hela servisen, lade den på axeln, tappade taget, och vips så hade över 30 års sparande, och gullande med denna servis tagit slut.. Allt gick i kras. Den servisen kollade jag då strax efter olyckan, och liknande servis i en annan färg, låg på runt 27.000:- i värde, så tack för maten kära Thailand..
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXXX (2.480), Thailand
23 april 2016
84,0 kilo - 82,7 kilo (25 km) 89 minuter - 1.121 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,302 (neråt)
Det finns inga fakta,
enbart tolkningar!!
enbart tolkningar!!
Jag köpte flaskor på MAKRO nu senast med s.k. ”Mixers” ja ni vet till brännvinet, kanske mest att likna vid finare saft. Man tar ju 1 del mixer och typ 6-8 delar vatten, brännvin och is.. Först vid närmare tanke, så kände jag att detta nog är ett dyrt sätt att dricka brännvin, fasen det finns ju Sprite, och det finns ju Coca Cola till Vodkan och Rommen, och det finns ju Schweppes tonic water till Ginet..
Coca cola / Sprite = 30 baht för 1,5 liter, vilket ger 10 groggar = 3 baht/grogg
Mixer ex MAKRO = 65 baht för 75 cl, vilket ger 38 groggar = 1,7 baht/grogg
Så där ser man hur man bedrager sig själv stundtals med ekonomin. För en fullblodig alkoholist, så blir detta ju rediga pengar på ett år, för min del, så lite som jag dricker, så kommer jag nog att tjäna mina modiga troliga 46,8 baht (SEK; 11;.) via 36 groggar under ett år... jaja det är ju i alla fall en middag, vadå???
Thai brukar ju bara dekorera ytterligt lite med protein, så man käkar ju mest grönt, plus ris när man äter thaimat.. Men här var det rikligt med räkor och fiskbitar däri, riktigt kanongott var det.
Är du galen frågade han, lägg salt, eller gör som jag, lägg smör däri när du äter potatisen, det blir kanongott... Usch, jag hatar att få mina förutfattade meningar och åsikter ifrågasatta. Men jag tog mod till mig. Det starkt orange köttet i potatisen log åt mig, när jag tog den lilla skeden och tog en bit..... Jag blev...... alldeles paff...... Det var svin-gott ju, riktigt sockrigt sött var det.
Sedan körde jag med smör däri, och det blev rena rama drömmen.. Detta kommer jag att handla framgent och äta, inget snack om den saken. Men ännu var inte Nirvana nådd med denna sötpotatis. Dan reste sig, gick ut i köket, och hämtade tillbaka vaniljglass.
Han lade upp en rejäl portion, och på det lade han..... ja just det.......thailändsk sötpotatis. Ja när det gäller glass, så tvekar jag ju aldrig och gjorde likadant, och nu var Nirvana nådd för min del.
Det var något av det godaste jag smakat i hela mitt liv... Jag kan bara säga... pröva för sjutton. Jag vet inget om de andra thaipotatisen som finns här, de är oftast bara smaklösa och mjöliga, och bara vidriga att äta, men den röda sötpotatisen med det oranga fruktköttet är en Gudagåva..
Handskak
======================================================
En kund till mig, vill flytta tillbaka till Sverige igen.
De har en bättre begagnad Honda enligt följande till salu;
Motorcykeln är en HONDA CBR150R
År: 2554 ( 2011)
8.651 km
Nytt batteri och nyss servad
Pris: 55 000 Bath inklusive hjälm
MC;n finns naturligtvis här i Thailand...
Om någon har intresse för ett klipp hör av Er,
så sätter jag Er i kontakt med varandra....
=====================================================
De har en bättre begagnad Honda enligt följande till salu;
Motorcykeln är en HONDA CBR150R
År: 2554 ( 2011)
8.651 km
Nytt batteri och nyss servad
Pris: 55 000 Bath inklusive hjälm
MC;n finns naturligtvis här i Thailand...
Om någon har intresse för ett klipp hör av Er,
så sätter jag Er i kontakt med varandra....
=====================================================
Chaiyaphum MMCDLXXIX, Thailand
22 april 2016
84,2 kilo - 82,5 kilo (50 km) 166 minuter - 2.090 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,309 (neråt)
Det enda sättet att bli av med en frestelse,
är att ge efter för den....
är att ge efter för den....
Nu skall jag underlätta och berätta för Er oinvigda, om ett gömsle som vi vet lika lite om, som den omtalade G-punkten på kvinnan. Denna legendariska G-punkt som vi alla har hört om, men ingen har sett eller upplevt. Vi alla män i mogen ålder undrar stilla; Vad i helsicke är det för nåt?
Jag hade stora problem att i yngre dar ta till mig den stora grejen då, alltså frågan om vad ”Cl-;is” var för nåt, och var den ”satt”, och så hittar dom på detta med G-punkt, jag hänger bara inte med...
När sjutton skall det sluta, har vi inte upptäckt allt på kvinnan ännu.... Det kanske var så här som vikingarna kände sig när spanjackerna började yra om att dom ”upptäckt” Amerika, styvt 500 år efter dom själva hade varit där... Så i rättvisans namn, så skall jag nu berätta om thaikvinnans (Yongyuts) insida, och berätta lite om hur jag uppfattar den thailändska kvinnan i vissa lägen....
Yongan var skitjobbig tyckte jag och löjlade sig, så då löjlade jag mig också, och slängde mina sandaler på henne, på skoj. Jag har sedan lärt mig att för en kvinna ifrån Isaan, så är fötter det sämsta, det lägsta, och det fulaste, som finns på en människa.
De drar sig inte för att slafsa i sig kycklingfötter eller grisfötter, det funkar fint.. Tydligen så är Thailand icke logikens högborg. Så reaktionen ifrån Yongyut var lika hård som omedelbar. Hon blev vansinnig, och skulle åka hem på studs. Hon var beredd att ge sig av och skita i mig, inga slut-resultat av hennes reaktion, brydde hon sig om alls.
Hon hade tappat ansiktet fullständigt berättade Amphorn skollärarinnan, och kunde knappt leva med detta. Ja det är fanimej sant. En sådan grej, och man är näst intill beredd att döda.. i alla fall ta ut skilsmässa och dra iväg... Jag blev ju helpaff, här gick det ifrån lek till blodigt krig, på 1 sekund kändes det som.
Jag bad förstås om ursäkt, men från den stunden, hela dagen... plus nästföljande dag, och kväll, och natt, och hela dagen den 3:e dagen, så var jag ute i kylan fullständigt, jag var inte ens medlem av familjen längre kändes det som. Funderade faktiskt starkt på att stanna därnere i Rayong och Ban Phae, men vi hade ju huset här uppe...
OK då vet jag det sade jag, men varför inte bara säga det på plats, och sedan skulle det vara över, utan att du skulle sabba hela jävla semestern.... Och då för första gången i vårt nu 8:åriga förhållande, och 7:åriga äktenskap, så hörde jag de bevingade orden som i alla tider ursäktat kvinnan; - ” I am a ladiiiii”.......
Detta skulle då ursäkta allting.... Jag har sedan hört dessa ord till leda,, men så länge som Yongyut kommer till sans och balans igen, efter våra gräl, så får bon säga vad hon vill...
Varje gång, jag kan ha slängt hennes jäkla växter på baksidan, eller grönsaker, eller frön, eller nåt... Ibland är det omöjligt att se vad hon håller på med i trädgården. Hon planterar precis allting därute, och jag är tvungen att smyga ut, och slänga en massa skit som växer där. Vill ju inte ha en thai-trädgård här hemma.
Så med detta sagt, går man in, och försöker ha räfs och rättarting, innan de 3 dagarna är till ända, så kan det få oönskade konsekvenser, damerna är INTE mogna, eller mottagliga ens för det mest enkla argument, så håll Er borta bara, och håll klaffen. Tids nog kommer damen, och vill kramas.....
Så 3 dagar är ett heligt antal dagar i ett förhållande i Thailand, och 3 dagar tar det för att det ”tappade ansiktet” skall återställas någorlunda, och thai skall kunna fungera igen i samhället och i äktenskapet, och deras ansikte är reparerat,,,, för Er som undrar, så är alltså ”ansikte” lika med anseende...
Handskak
===========================================================
En
liten sak bara i förbigående...... Om ni är en regelbunden läsare, och
vill ha min avisering via mail, varje gång som jag skrivit och
publicerat ett nytt kapitel, så bara maila mig på; chaiyaphum@glegolo.com, så sätter jag upp Er på den listan...
Chaiyaphum MMCDLXXVIII, Thailand
21 april 2016
83,9 kilo - 83,1 kilo (36 km) 123 minuter - 1.549 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,310 (uppåt)
I slutet, så kommer vi att komma ihåg,
inte våra fienders ord,
men väl våra vänners tystnad.
inte våra fienders ord,
men väl våra vänners tystnad.
Idag så kommer det att bli en liten färd utefter vägar och risfält, fyllda med foton och namn på grejor dom säljer och äter. Lite information som jag lyckats med möda att snappa upp ifrån Yongyut, och befolkningen här. Här i denna landsdel, så räcker det ju inte att säga glass när man vill ha ”ajtim”, eller julafton när man skall säga ”kittmakk”.. Då är det helt annorlunda där i Lilla Sverige söderut...
Thai har en massa olika lökar, jag kan väl rabbla ett par av dom, som jag lyckats lära mig. Ni ser den vita löken på fotot den löken heter; ”Gattiam”, medans den rödare varianten kallar dom för ”Hom Daeng”. Vanlig gul lök, samma som vi har hemma heter på thai ”Hom hu jai” där jai står för stor..... De små lökar som annars finns heter då följdaktligen på thai (eller isaan - vete fasen faktiskt) "Ton Hom"...
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXXVII, Thailand
20 april 2016
84,4 kilo - (0 km)
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,308 (neråt)
I teorin så är det ingen skillnad mellan teori och praktik,
men i praktiken så är det faktiskt det...
men i praktiken så är det faktiskt det...
Bara så att de flesta av Er läsare skall förstå hur himla varmt det är, öppna sidan på denna länken, och läs där så förstår ni. Antingen klicka eller kopiera länken, så öppnar den sig...
http://www.accuweather.com/sv/th/chaiyaphum/317465/daily-weather-forecast/317465
Idag är det den 17 april, och websidan säger att det är 42 grader, men känns som 52 grader,, mig veterligen så har jag aldrig varit med om 52 grader, så kan inte yttra mig hur varmt 52 grader känns... Men det är tungt nu, även för en kille som mig. Men om detta är 52 grader, så är jag välkokt nu vid detta laget!!
Men det funkar, det absolut värsta är att hamna hemma hos någon, som kör med sin jäkla fläkt, och vispar omkring bastuluften, då är det varmt kan jag lova. Men annars att sitta framför datan i A/C är ju inga problem, och cykla ut som jag skall göra om 10 minuter är noll problem. Dock så tar kroppen lite stryk känner jag.
Man torkar ut redan efter några kilometers hojjande, och en flarra vatten per 10 kilometer blir det, men det är lugnt, kul och fläktande är det.... T.om ormarna håller sig i skuggan, och dom ser man inte röken av under denna tid på året på dagarna.... Så idag blir det nog bara 35 km, orkar inte mer...
Opsan nu blev det plötsligt 19 april, och dåligt samvete skrämde mig ur sängen tidigt, ville komma iväg på cykeln. Drog iväg 07.45, och åkte först förbi York och lämnade över mat ifrån gårdagskvällen (min födelsedag), han älskar potatisgratäng och Frestelse.... Så jag höll undan lite åt honom... jag stack sedan iväg, och den potatisen som jag drog i mig under gårdagskvällen, hade peppat upp min kropp enormt..
Jag satte av och var på ett gott humör, och tiden bara försvann, jag tog samma tur som jag gjorde med Åke härom dagen, då vi körde moppe runt 42 km.... Nu hade jag dessutom lagt till 40 minuter, och extra 12 km till den turen, så totalt kravlade jag runt i den Isaanska naturen, med cykeln under styva 54 kilometer, och under 3 timmar och 12 minuter.
Jag måste erkänna att jag var matt när jag närmade mig mitt hem, och det kändes ömt både i rumpan, som i låren, men den grejen fixar sig till morgondagens tur.
Denna cartoon är ju en klassiker......
Sedan skalade jag potatisen, skar ner dom i pommes-storlek, och sedan förkokade jag dom i kanske 5 minuter. Sedan ner med hela stuven i den ugnssäkra glasformen, och in i ugnen under styvt 1 timme, sedan var det bara bra med hela maträtten... Dan sade, att han tyckte maten var kanongo, var nog första gången han sagt detta, så det värmde förstås.
Jag sitter nu på kvällen den 19 april, och utanför hör jag faktiskt åskan, skulle inte bli förvånad om det kommer regn inatt, det vore på tiden, detta skall ju föreställa lilla regnperioden här i Isaan, april och maj alltså. 2 st el-avbrott har vi haft idag, och det föregår ALLTID regn och/eller åska...
Vi har inte haft en endaste regndroppe här i Chaiyaphum sedan november, så det är för jäkla torrt här faktiskt, men naturen ’är väl van vid det kan jag tänka mig, efter alla tusentals år med samma klimat..
Jag skriver mer imorgon, orkar inte mer nu, natten kommer snabbt för en äldre grånande gentleman som jag själv. Som tröst till Er andra åldrande pensionärer som läser detta så bifogar jag en cartoon ifrån amerikat, om just ålderdom, hav mycket nöje!!
Handskak
ps. Rättelse, det kom aldrig nåt regn, det bara lät, bullrade, och inget mer,, så vi, och naturen får flämtande fortsätta sitta här, och tråna efter gratis-vatten ifrån ovan...
Chaiyaphum MMCDLXXVI, Thailand
19 april 2016
84,0 kilo - 82,7 kilo (54 km) 192 minuter - 2.418 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,314 (uppåt
Artisten är ingenting utan talang,
men talangen är ingenting utan arbete!!
men talangen är ingenting utan arbete!!
Skall prata lite om min pension. Jo jag fyller ju den 18 april 65 år, och rullar då in i pension, vilket naturligtvis känns jäkligt konstigt för min del. Kroppen är en gubbes, men resten är betydligt yngre, detta har man ju hört av alla andra också, alla tycker likadant om sig själva... Men man får väl försöka förstå sin ålder.....
Men sedan så tänker jag. OM jag nu skall jobba mig på att förstå och fatta, hur jäkla gammal jag är... Det är väl kanske just DÅ som man accepterar sin ålder, och därmed accepterar åldrandet, och kanske man då verkligen blir 65 år gammal och sjuklig och svag... Nä fan, då fortsätter jag hellre att ljuga för mig själv, och håller mig mer frisk än mina jämnåriga.....
Men pensionen har jag verkligen varit ytterligt noga med att det skall fungera. Jag kollade in att man måste själv ANSÖKA om pension, inte fasen betalar dom ut den per automatik, trots att man godkänt på sin sida ute på webben, att man vill ha sina stålar per den man fyller 65 år... Nä man skall ansöka, och det skall göras 3 månader innan första utbetalningstillfället.
Jag ansökte den 16 januari i år, och trodde allt var OK, ty under dessa månader har jag, som jag också beskrivit tidigare, skickat och postat säkerligen 6 rekommenderade brev hem till Sverige, och de olika myndigheterna, så alla dokument skall vara i ordning. Nu för 2 veckor sedan, så tittade jag in på hemsidan på pensions-myndigheten, och såg att mitt pensions-ärende var under utredning... ”va faaan”.....
Jag skrev då mail till dom, och frågade om inte allt var klart.. Fick inget svar ifrån dom alls, och i förra veckan, så ringde jag till dom, fick tala med en tös som sade att allt var OK, och berättade att det ärende som ligger under utredning, beror på att skatteverket skall ge Yongyut ett samordnings-nummer, så hon hamnar i rullorna p.gr.a. att jag har henne som efterlevande för min premiepension, man kan ju göra det med sin hustru... Men i övrigt skulle allt vara OK...
OK detta lugnade mig betydligt. En vecka gick.... DÅ dryper det ner ett svar ifrån pensions-myndigheten, ett kryptiskt email där orden hade formats av den som skrev, så jäkla dumt och otydligt grumligt, så man blir sjuk ju. Läs detta;
”Pensionsmyndigheten kommer i väntan på svar från Skatteverket angående samordningsnumret för din maka att fatta beslut om inkomstpension, tilläggspension och garantipension”.
Jag läste det igen flera gånger, va fan menar dom. Jag hade skickat en rak fråga, där jag undrade om allt var OK, och om jag skulle få min första pernsions-utbetalning som planerat den 19 april? Och så får man detta svar. Ett svar som man kan tolka på flera sätt. Vilket beslut kommer ni att ta?? Får jag, eller får jag INTE, mina stålar? Och NÄR skall dom ta beslutet??
Min stilla undran över detta med myndigheternas språk många gånger är ju. Vad beror deras oklara luddiga formuleringar på? A- att dom inte är speciellt duktiga i att skriva svenska, eller B- är dom dinga i skallen tro... Jag skrev igen blixtsnabbt, och repeterade min fråga igen, och sade att jag kan bara inte förstå varför jag inte får ett rakt svar på en rak fråga, ifrån dom.....
DÅ faktiskt kom det ett snabbt svar ifrån dom, där dom bara säger att jag får mina stålar förutom delen med premiepensionen, de väntar ju på samordnings-numret för Yongyut ifrån Skatteverket fortfarande, och den utbetalningen kommer till mitt konto den 25 april.... Va faaan 25;e ?
Man undrar ju då, vilken tur att jag skrev till dessa nötter antagligen, hade dom tänkt att skita i mig, eller så hade dom glömt mig, trots att jag hade ansökt om min pensions drygt 3 månader tidigare...
Jag är ju inte orolig för att missa några stålar, men jag blir irriterad väldigt lätt, när jag dealar med folk, som inte har ordniung på sina prylar, och speciellt då myndigheterna, som är satta och är anställda, att ta hand om befolkningen.... Men vågar man säga, slutet gott allting gott?
Undrar förresten hur länge Skatteverket behöver ha på sig för att svara pensions-myndigheten, och ge dom Yongans samordnings-nummer?? 3 månader är tydligen för kort tid att vänta på ett sletet ID-nummer i vårt kära Sverige......
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXXV, Thailand
18 april 2016
83,8 kilo - 82,7 kilo (45 km) 138 minuter - 1.738 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,306 (neråt)
Vi är alla ateister rörande de flesta av gudarna,
som mänskligheten någonsin har trott på.
Några av oss har bara gått en Gud vidare....
som mänskligheten någonsin har trott på.
Några av oss har bara gått en Gud vidare....
Telefonen ringde imorse klockan 09.10, det var Åke (Birger) som anmälde sin ankomst till buss-station i Chaiyaphum. Vi hade ju kommit överens om att träffas och ha en trevlig dag, och kväll här i Chaiyaphum-landet. Kul för en kille som bor ute på landet, och mestadels har Lao Khao, Som Tam och bybor att ty sig till. Men Åke gillar detta högt och riktigt, och det är uppfriskande att lyssna på när han berättar om sitt liv där i byn.
Han är urtypen av en anpassningsbar djur-art här på´jordklotet. Krävs det att man pratar thai där i byn, för att göra sig förstådd, så lär han sig det via internet och datorn, och via ett evigt tragglande. Han pratar som en hel karl kan man välan säga... Och krävs det att man smaskar thai-mat, så är han rätt kille. Hans mage och kropp tål nog allting som ligger där på bordet... Bara lite tillägg i form av antibiotika, och andra magmediciner, så är han fin och på snabbt humör igen, och tillbaka i matchen igen...
Vi handlade lite grand, åt en bit lätt mat på Tesco Lotus, och en glass efter det ifrån Swensen´s så vart allt bra. Men jösses vad besviken jag blev på glassen. Det finns utefter hela vägen ner till Tesco Lotus, alla dessa skyltar ifrån Swensen´s glass, där de visar ett STORT glas med en till synes kanongo glass däri.
Jag kom ihåg att ha sett detta, och gick dit ifrån Tescos food-court, runt 10 meter bara. Tittade på samma affisch där på väggen, och beställde en sådan, och betalade friska 79 baht..... Det är ju 69 baht MER än jag annars betalar hos ett annat glass-stånd ett par meter bort, men nu var det läge att pröva detta. In kom glassen, och glaset var inte STORT, det var fanimej det minsta glass-glas jag sett i hela mitt liv. Nästan nubbe-varning på det!!
Det såg för jäkligt ut, och vad besviken jag var. Jag talade om för dom hur ledsen jag var, hur det glaset INTE alls var som glaset på affischen, och att dom var fanimej det snålaste på denna jord.... Jag kommer att googla fram Email-adressen till Swensen, och klaga på dom jävvlarna... Nån skit skall dom ha, fast jag vet att dom fullständigt skiter i vad jag skriver, om dom ens kan läsa och förstå engelska, firma-namnet till trots....
Efter detta så åkte vi hem till mig, och sedan tog vi varsin moppe, jag och Åke, och så körde vi en runda som jag tar stundtals med min cykel.... Det blev en svettig upplevelse för Åke, och jag tyckte (nästan) synd om honom där i den dryga 42;gradiga värmen.
Vi körde genom byar, han fick vatten på sig, vi försökte att undkomma, men till slut så får man allt lite vatten på sig. Vi körde ute på asfalterade landsvägar. Och sedan körde vi in 10 km i skogen, och följde floden fram till min familjs gris-farm...
Här fick Åke användning för sin fina thai... Min s.k. familj, dom pratar ju BÅDE Isaan som thai, så dom förstår Åke hur lätt som helst... Annars har han ju det problemet här i Isaan, att inte alla pratar thai, väldigt många pratar endast Isaanska dagarna i ända, och har en ytterligt skral thai att tillgå...
Att då förstå en gubbe ifrån Göteborg som snackar internet-thai här uppe är inte lätt för dom... Men jööses vad full av beundran jag är av Åke vad det gäller detta med att prata thai,,, han är faktiskt grymt duktig.
Vi åkte sedan hem, skiljdes åt i 2 timmar, så att Åke fick ta sig en lutare, sedan mötte jag upp honom, och vi drog in till Bens bar, och den färden blev en slalom-runda som hette duga, stackars Åke, han fick verkligen försöka hänga med mig i mina svängar för att undvika vatten.
Vi kom fram till Bens Bar i stort sett torr-skodda, vilket var en fantastisk bedrift. Ty hela Chaiyaphum, och alla dessa gator var proppfulla av bilar, alltså pick up;s med fullt med folk därbak på flaket, och alla hade hinkar och vattentunnor, och öste vatten på allt och alla.
På Bens Bar, där städade vi av var sin Steak australia, vilken bara var som vanligt, kanongod... En Baccardi beställde jag, och fick in en GT istället, men det fick gå denna vackra soliga blöta dag.. Ett glas vin till maten tog jag, där Åke drog i sig en öl. Och sedan ville jag ha en blåbärspaj med glass, och efter det en Irish coffe... Nu kände man sig go och lullig, och tillvaron gick i rosenrosa, och kändes helmysig faktiskt.
Vi satt där och pratade och tjötade, både med varandra som med alla andra där i baren, och det var kanontrevligt. Vi stack sedan hem kl. 21.00, och skiljdes åt, ty vi var gör-trötta nu efter denna dag... Och vi återsågs sedan i morse nu idag den 16 april.
Vi handlade på Big C till Åke, sedan stack vi till York, för lite samvaro med kaffe och donouts, och sedan lite mat nere på stan, och sedan stack Åke hem med boskaps-bussen de 5-6 milen till sitt hem i Waeng Noi...
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXXIV, Thailand
17 april 2016
83,9 kilo - 83,2 kilo (30 km) 95 minuter - 1.196 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,314 (uppåt)
Inte allt som räknas kan räknas,
och inte allt som räknas kan räknas....
och inte allt som räknas kan räknas....
Forts. Från förra kapitlet... Nu strax som på en osynlig signal, så kom thai upp ifrån poolen, typ 20 st, och den gamla svärmodern till Dan, alltså Jai, kom också, och med henne, hennes 2 systrar och en granne, så nu närmade vi oss 30 st tror jag... Här är goda råd dyra matmässigt, så jag höll ryggen på Dan när han pressade sig fram till matbordet...
Jag lassade upp en rejäl portion som skulle gjort min gamla kära mor stolt som sjutton. Och vi hade en trevlig pratstund jag och Dan, de andra som ju enligt Dan (det är ju hans familj) pratar bra engelska, det visade sig att de fan inte ens kunde ”fisa” på engelska, fullständigt nollställda var dom.. Men där ser man. Alltid när folk skrävlar över sina familjer, så visar det sig alltför ofta vara rena rama skitpratet bara,...
Jag stack, och kom hem kl. 21.15 nöjd efter en super-trevlig kväll, alla var trevliga, och gjorde så gott dom kunde, och det uppskattar man. Speciellt killen ifrån Maha Sarakham, som var yngste broder till Dans svärmor, och jämnårig med sin egna systerdotter Amphorn, som ju är Dans Fru,,, hängde ni med i svängarna..... Denne kille var enligt Dan, förstås en ”dekorerad lärare”.... hahahaha. Denne Dan är fantastisk...
Jo denne lärare och jag pratade en del, pratade kanske var att ta i, jag lyssnade medans han pratade... på thai.... Jag försökte 10 gånger säga, att jag förstår inte mycket thai, men engelska fungerar bra. Denne 55;åring efter 32 års skol-lärande, klarade av att säga ”My name is... o.s.v.” och inget mer.
Jag körde mitt primitiva thai-snack med lite ord här och där, och fick uppmuntrande tillrop av flera stycken, men jag lovar, det är inte mycket bevänt med mitt thai-snack... I alla fall, hem kom jag, och kvällen lät faktiskt tyst, detta efter 2 vansinniga vrål-höga musik-kvällar som fullständigt sabbat min nattasömn.
Jag somnade gott vid 22.30, och vaknade av ett brak kl. 23.30, och en GRYMT HÖG MUSIK,,,,,, Någon vänlig thai, tyckte att hans pick up med 3 st kanon-stora högtalare, skulle väcka upp hela grevskapet. Detta fanskap körde sin musik i 2 hela timmar innan han försvann neråt vägen. INGEN enda thai bland alla hus som låg och sov, gick ut och sade till, INGEN, dom är ena fega jävlar inget annat.
Jag somnade om sedan, men det mest med vridningar åt höger, och sedan åt vänster, och ingen go koma-sömn, och inga goa drömmar.... Jag träffade Dan morgonen efter, och vi pratade lite om kvällen innan. Han berättade för mig lite besviket, att när jag hade gått, så hade thaiarna tröttnat på den fint uppskurna steken som låg där, dom ville sätta piff på det hela.
Så de gjorde det som de är bäst på, och väl hade längtat efter hela kvällen, och det var att sabotera fullständigt, både utseendemässigt, som smakmässigt, denna anrättning som Dan hade jobbat med i 2 hela dygn....
Först så tog 2 damer alla köttbitar, och KLIPPTE dom i små små bitar, rörde ihop dessa pyttesmå köttbitar, med en sats av sket-stark chille-sås och andra prylar.... Sedan gick det 5 sekunder sade Dan, så var det över.... allt var slut och uppätet. Ingen av thaiarna skämdes, eller tyckte det var konstigt, att de tog mat som de var bjudna på, mitt framför ögonen på Dan, och gjorde på detta sättet.
Fan jag tror sjuttanimej i Dans läge, att jag hade tagit köttet, och stuckit hem med det.. secka jäkla grisar egentligen,,, Kom nu fan inte och prata om kulturskillnader bara, för mig verkar detta bara vara ena jäkla bönner. Jag förstår bara inte hur Dan under hela denna tid, gång efter annan, håller på med sitt fjantiga ”prisande” av sin släkt, hur enormt framgångsrika dom är, hur enormt utbildade dom är, och slutligen hur enormt högaktade dom är där i byn...
Man får ju nästan kramp av detta struntprat... Men nu var faktiskt Dan lite grand ömtålig, och nästan lite ”tagen” om den killen nu kan bli det vad det gäller denna ”adliga” släkt.. Dan, han tittade sedan på mig och sade, att hans stek hade överlevt nästan 1,5 timme på mat-bordet i normalt utseende, men sedan de klippt steken sönder och samman, och lagt allting i denna sörja av chille och annat, så tog det kanske 1,5 minut innan allt var ett minne blott.
Han sade, ”undrar om inte detta är ungefär vad som händer i Amazonfloden i Brasilien, där Pirayorna anfaller sitt byte, och sliter det i stycken...”... Det blev kvällens sista skratt... tack för det!!
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXXIII, Thailand
16 april 2016
84,4 kilo - 83,3 kilo (38 km) 125 minuter - 1.574 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,313 (neråt)
Folk kräver frihet att kunna prata om allt,
för att kompensera för frihet av tänkande,
vilket dom noggrant undviker..
för att kompensera för frihet av tänkande,
vilket dom noggrant undviker..
Jag är alltså ensam här hemma allt sedan den 12 april. Det är på både gott och ont. Dels så är jag ju sedan långa tider hemma i Sverige, van vid att husera själv, kunna fördriva tiden själv, och ha noll problem med den biten. Det räcker ju att man har några vänner, så funkar det fin fint. I alla fall så fann jag det vara en rent underbar tid om man jämförde med att ha ett förhållande med en jäkla tjötig, krävande, le kärring, vars enda intresse var att obstruera ens egna liv.
Men nu har man ju inte alls en sådan dam här, utan det fungerar alldeles charmant, och bättre kunde man inte ha det, så visst blir det lite ensamt måste jag tillstå, men den grejen kommer jag aldrig att berätta för Yongan, den glädjen får hon inte, haha!!
Nu skall jag om 1 timmes tid åka upp till Amphorns familjs ägor 300 meter bort, de har byggt ett par hus med en tillhörande liten swimmingpool. De skall ha invigning idag, och Dan bjöd in mig dit för att bada och sedan äta. Han visade mig förut idag en jättestek, som han bakade i ugnen. Det såg bara för himla gott ut, och till detta hade han gjort makaroni-grejor, antar att det ligger god ost däri, Dan som amrikanare, är ju himla svag i ost som ni alla vet...
Jag rapporterar i morgon hur detta avlöpte, alltid någon liten skandal eller händelse, kommer väl jag att råka ut för... Men skall bli otroligt gott att bada swimmingpool nu i denna 42;gradiga hetta, som är näst intill outhärderlig ju!!
Så morgonen efter nu, stack upp kl 15.00, och vi badade i det halvmeterdjupa vattnet, och den sandiga bottnen. Detta var första och garanterat sista gången som jag badar i den swimmingpoolen. Den kommer att vara välbesökt av barnen ifrån byn, och säkerligen lika välfylld med barn-piss, så det är inte riktigt min grej tror jag...
Men poolen var fin. Det var sedan bestämt att vi skulle träffas där uppe vid poolen kl 18.00, för att käka den middag som Dan hade gjort klar redan. Klockan var nu 16.30 och thai runt poolen, alltså Dans familj som skulle äta hans middagsmat, hade redan startat att äta.... thai-mat... bara 1 ½ timme innan middagen.
Jag såg hur besviken Dan var, inte för att han skulle erkänna för mig att hans thai-familj gjorde något fel, aldrig i helvete att han skulle göra det. Men detta har jag sett så många gånger tidigare så det förvånar mig inte alls. Alltså att thai käkar mat,,, innan man skall käka mat.... Det verkar som om en thai bara inte klarar av att gå hungriga, och vänta in en måltid, om så ens för en sleten timme...
Jag kom till Dan kl. 17.45 för att se om jag kunde hjälpa till med något, där inne var det full rörelse med Amphorn och en kvinnlig släkting, som båda gjorde Sushi.... Jag och Dan fick vänta i styvt 45 minuter, innan dom var klara, att dom skulle starta och vara klara som avtalat klockan 18.00, var nog inte att tänka på... Amphorn är en mångårig lärarinna, så detta med klockslag har ingenting alls med utbildning att göra.
Vi kom upp runt klockan 19.00 (1 timme försent) till swimmingpoolen med all maten, och nu blev det en helvetes väntan för min del. ALLA badade och ville bada, och mat var inte att tänka på, dom var la mätta antar jag. För min del så hade jag redan badat tidigare, så jag satte mig med en liten LEO, och kollade när dom badade. Nu såg jag anledningen till att denna swimmingpool hade så lite vatten i sig.
Jo det förekom noll eller knappt några simtag alls där i vattnet. Jag undrar om dom kan simma ens... Så det blir ju ren jäkla rolig swimmingpool med en halvmeter vatten där i.... Nu närmade sig klockan 20.30, och den första thaien gick helt sonika fram till matbordet, och inväntade ICKE att Dan skulle säga ”välkommen till matbordet”, utan dom bara roffade åt sig.
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXXII, Thailand
15 april 2016
84,4 kilo - (0 km)
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,314 (uppåt)
Jag kan skriva bättre än någon som kan skriva snabbare,
och jag kan skriva snabbare än någon som kan skriva bättre!!
och jag kan skriva snabbare än någon som kan skriva bättre!!
Denna dag var det den 12 april, och den officiella starten på Songkran, alltså thaiarnas nyår. Men dagen i sig var ganska lugn vad det gäller detta eviga vattenkastande. Den grejen kommer med all sannolikhet, att starta mer traditionsenligt i morgon är jag övertygad om, alltså den 13;e. Jag cyklade runt i cirka 3,5 mil, och inget vatten nästan alls. Jag såg på kanske 3-4 ställen att vissa små barn stod där, och lite halvhjärtat slängde vatten då och då. Men inget att bry sig om.
Senare på dagen så körde jag över till Risto, min finske polare, alltså killen som alltid är så himla snäll, och tar med sig kaviar till mig, ni vet den där finska motsvarigheten till Kalles, fast den finska är faktiskt ärligt talat mycket godare. Skall ni köpa den, så står det ”romkräm” på tuben.... Jag lämnade av de sista 2 påsarna med mitt hembakade bröd, som han ju brukar föda sina 2 små barn med.
De gillar konstigt nog falang-bröd trots deras mammas eviga avhållsamhet till allt i falangväg. Men Risto gör ett bra jobb med dom , och pratar engelska med dom, och låter dom smaka på all mat. Så man märker att dom börjar bli lite tvehågsna till maten stundtals, och är inte alls så där fastlåsta i allt som är thai... Verkar vara betydligt mer öppna ser det ut som..
Så kom då den 13:e april, och visst var det så…. Alltså vatten-kastandet kom igång på alla fötter och händer här i Chaiyaphum. Varje bygata hade säkert minst 2.-3 ställen där dessa människor stod, och hade jätteroligt med att slänga iskallt vatten, och sedan pudra in dom med deras rumpe-puder ni vet, typ Barnängens.
Jag fick köra mina egna tricks som jag ju berättat om tidigare. Jag är ju inte direkt så trakterad av att få dessa kallduschar över mig kanske 40 gånger på varje cykeltur i totalt 4 dagar, jag finner det enbart löjeväckande. Så då måste jag starta moteld, hitta på reträtter, och även stundtals offensiver.
Så om vi startar då med moteld, så hade jag förra året en egen vattenpistol som jag tog med mig. Och när jag närmade mig med cykeln, så trodde thaiarna att dom hade mig, när jag kom fem meter ifrån dom, så drog jag mitt vapen, och började skjuta som fasen vatten på dom, i rena förvåningen, så antingen glömde dom skjuta på mig, eller så hann dom inte med i svängarna, så 1-0 till falangen...
Reträtter är ju det som jag gjort och lärt mig under dessa 8 år. D.v.s. finna alternativa vägar och utvägar när man ser dessa jäkla vattenhinder.... Jag närmar mig där på bygatan, dom ser mig, och fyller sina hinkar DÅ drar jag in på en väg till vänster eller höger beroende på vilken by det är, och kör runt utsidan byn, och kommer ut på samma väg kanske 300 meter längre fram. Jag brukar alltid stanna, och reta dom lite, på avstånd alltså... hahahah....
En underbar reträtt är ju att lägga sig antingen på insidan eller utsidan av en bil, så får bilen ta allt vattnet, och jag seglar förbi torrskodd och fin... SÅ skall dom tas.... Och till sist, så har vi det blödande bandaget.... jag har ett bandade runt huvudet som jag tagit med mig hemifrån, ser för jävligt hemskt ut, men det är lugnt, bara jordgubbssylt....
Jag ropar åt fanskapen där jag kommer; – ” no no,,, no water,,,,,, RAM hospiten, big problem, ajajaj”..... och samtidigt håller upp min friska arm för att visa att jag inget vatten vill ha på mig.
De tycker jättesynd om falangen som måste ha ramlat på cykeln, och slänger noll vatten på mig..... I tillägg till detta, så har jag även med mig ibland en Mitella, typ bandage runt halsen som jag lägger in min ”brutna” arm i....
NU ser jag riktigt skadad ut... Det brukar fungera fin fint.... Enda problemet som jag finner är att det är så sattans varmt med bandaget runt huvudet, hahahah!!! Livet i Thailand är jättekul, om man bara jävlas lite grand med befolkningen...
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXXI, Thailand
14 april 2016
84,6 kilo - 83,3 kilo (45 km) 143 minuter - 1.801 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,304 (neråt)
När en människa lider av en villfarelse,
så kallas det vansinne,
när flera gör det,
så kallas det religion!!
så kallas det vansinne,
när flera gör det,
så kallas det religion!!
Risto finnen, ville visa mig hans senaste upptäckt här i Chaiyaphum, alltså ett nytt matställe. Han sade att dom hade riktigt fin mat, och faktiskt så var det riktigt hyggliga priser, typ 120 baht för en spagetti.... OK låt oss åka dit då föreslog jag. Vi tog hans bil, och väl där, så visade det sig vara ett riktigt fint ställe, riktig snyggt och fint, men tomt på folk. Risto sade att det hade varit tomt även dagen innan, när han var där.
Men men, vi satte oss, och de spelade en lagom volym på musiken, som faktiskt var falang-musik hela tiden vi var där. Så,, skall allting vara så här jäkla pluttenuttigt, eller skall det inte hända nånting. För mig så verkar det ju alltid hända nåt! SÅ med detta sagt, så blev dagen ändå en dag till slut med lite knorr på, och det gick till på följande sätt..
Menyn kom in via en grabb på sina modiga kanske 18-19 år max. Han kunde inte ett skvatt engelska, alltså precis som vanligt! Risto berättade att detta matställe hade öppnat nyss och ägaren var densamme som ägde Siam River och Deeprom i Chaiyaphum, alltså 2 hotell där. Dessa kines-thai är ju väldigt duktiga, och plockar av thai precis allting i detta land, och tjänar sina pengar.
Men de är också mycket mer utåtriktade, och lär sig gärna språk som engelska, och skapar kontakter med falanger, vilket ju är tvärtom helt mot vad thai brukar göra i sina liv.. Men för att återgå till beställnings-momentet då igen. Jag beställde varsin liten LEO öl. Och jag letade febrilt efter en Spagetti Bolognese... De hade ingen.... Jag tittade igen på menyn, och de hade Spagetti Carbonara, vilket Risto sade att han käkat dagen innan, och den var riktigt god.
OK sade jag ta den då, låter bra. Vi väntade 5 minuter, så kom servitören in med en stor LEO öl. Och 2 glas... OK skitsamma sade vi till varandra, vi delar på denna, så inget mer blev sagt om fel-leveransen av ölen, behövdes ju inte. Jag fick sedan vänta i drygt 20 minuter, och sedan kom servitören tassandes med min mat, och satte fram den.
Jag tittade på tallriken, och blev alldeles paff. Det var så himla lite spagetti på tallriken, så det ”kanske” skulle räcka till en 5 åring. Och proteinet i form av skinka, bacon och sådant, var så lite så det var rent löjligt. NU, sade jag till Risto, NU förstår jag varför de bara debiterar 109 baht för spagettin, detta är ju löjligt ju.... Jag reste mig, och gick bort till killen, där han stod, med min tallrik, och sade till honom ”Pohm Yiou Khaoo” (jag är hungrig)...
Jag pekade på tallriken, och sade att detta var alldeles för lite mat, och att jag ville ha mer.... Han tog tallriken, och jag satte mig och prata med Risto och vänta... Efter drygt 15 minuter så kom han tillbaka,,,, med en plastpåse,,,,, och i där min mat,,,, inpackad för hem-leverans.... hahahaha.,,,,, Nu kände jag att jag började bli förbannad faktiskt, men som ni alla vet, det är bättre att behålla lugnet...
Jag sade några meningar, och killen stövlade över till en annan kille, som satt i ett sido-rum, denne kille kom ut, snackade lite engelska faktiskt, så han var med garanti släkt med ägaren, och av kines-släkt. Jag förklarade läget, han fattade på stubben, sade nåt, och de tog tillbaka maten igen. Nu kunde man ju bara hoppas att detta skulle bli bra.
Jag fick vänta runt 15 minuter igen, sedan kom killen tassandes med min tallrik återigen, och NU minsann, så låg där en lagom portion värdig en restaurant.. Jag åt med förtjusning, maten var bedårande god, och jag var fullständigt beredd att överse med dessa fjanterier, som thaiarna ofta håller på med på sina restauranter... Så himla gott var det.
Jag ropade sedan när allt var uppätet, ”käpptan kapp”, och strax kom notan in. Jag såg direkt att nåt var fel, ty ölen kostade 75 baht, vilket var OK, och det andra bladet hade spagetti, och där stod 109 baht, vilket då var helt OK, men sedan var där fasthäftat ett 3:e blad, även det med summan 109 baht på. NU jävvlar blev jag förbannad...
Jag fick killen tillbaka till bordet igen, förklarade att jag INTE tänkte betala dubbelt för en normal portion med mat....Han stövlade iväg igen, hämtade sin kompis från förra gången, som kom fram igen. Han började prata, och förklarade för mig att jag beställt dubbelt med mat. Jävvlar var sur jag var nu.
Jag sade till honom, jag vet att du förstår mig nu. Men ni serverar portioner som är så små, så ingen vuxen människa blir mätt på det. Ni är jävligt snåla. Så jag kommer inte att betala dubbelt för en normal portion.... Jag slet sedan bort den 3:e lappen ifrån notan, dängde den i bordet,,, slängde upp 200 baht, och de fick behålla de 16 bahten i tips, sedan gick vi...
De varken ropade oss tillbaka, eller polisen kom körandes efter oss. Men en sak är bombsäker, jag kommer i morgon att sticka ner till Siam River, och prata med kines-ägaren där. Han vet mycket väl vem jag är, och förklara att om dom vill servera falangmat till falanger, så måste dom servera större portioner, än till en jävla guldfisk.....
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXX (2.470), Thailand
13 april 2016
85,0 kilo - 83,7 kilo (45 km) 157 minuter - 1.977 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,330 (uppåt)
Segern går till den spelare,
som gör det nästsista misstaget!!!
som gör det nästsista misstaget!!!
Vi har ju talat om det tidigare flera gånger, men vill gärna visa igen, så ni skall förstå hur mycket egentligen dessa by-thai är ute i naturen och repar mat och föda till sig själva. Basen för hela deras mat-intag är inte plastpåsar med färdiglagat käk ifrån gatan i byn, eller inköp hos MAKRO/Big C/Tesco Lotus....
Nä basen för dessa människor är helt enkelt att repa sallad utefter vägarna, och ute i naturen, vilket tas ifrån det som växer på träd, buskar och på marken.
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXIX, Thailand
12 april 2016
84,7 kilo - 84,0 kilo (31 km) 109 minuter - 1.372 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,322 (uppåt)
Livet är det elände,
som pågår emellan fyllorna!!
som pågår emellan fyllorna!!
Forts. Från förra kapitlet…. I alla fall, vi kom så sakterliga så småningom fram till templet, där satt en gäng sysslolösa små-munkar, alltså smågrabbar som valt att ”ge ansikte” till sina familjer, genom att bli munkar under en kortare tid. Kanske detta är typ som vi konfirmerar oss?, Kanske en dum jämförelse?
Men ingen säger nåt styggt, agerar styggt, eller utesluter dom på nåt sätt... ladyboys och bögar brukar ty sig blixtsnabbt till flick-grupperna, och finner sig väl tillrätta där ser det ut som... Så hur kommer sig detta då undrar vän av ordning..... Här om någonstans, där utbildningen är påtagligt värdelöst kass, så borde dom ju hata bögar och ladyboys!! Men icke..... Så då var det inte så enkelt då.....
På tal om traditioner, nu när ni läser detta (tisdag 12 april), så åker Yongyut, syster Alaam, och Banloo, och barnen Jennifer samt Namkaeng, och deras morsa Jai Paengtha, upp till Nong Bua Daeng, och firar av pappans 100 dagar sedan han dog. Jag fick baka 2 st sockerkakor till grannarna, och till de 5 munkarna i templet... och det är ju kul om dom gillar dessa bakverk, gjorda av en yngling ifrån falang-världen utanför....
Yongyut stannar borta i 4 dagar nästan, alltså fram till den 15:e april... Och sedan skall det vara klart för denna gång.. Hon slipper mig på resan, varför ha ett påhäng, i form av en ointresserad falang... Håller med henne till 100%... Låt falangen mysa omkring hemma istället...
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXVIII, Thailand
11 april 2016
84,4 kilo - 83.6 kilo (36 km) 126 minuter - 1.587 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,306 (neråt)
Barndomen är egentligen som att vara riktigt full,
alla utom jag själv kommer ihåg vad jag gjort!!
alla utom jag själv kommer ihåg vad jag gjort!!
Forts. Från förra kapitlet… Ja det var full fart på de flesta, samtidigt som dom faktiskt var ganska seriösa att göra hela denna traditionen enligt alla de gamla regler son finns, och som funnits antagligen I flera tusen år. Mn sitter där i en ring på golvet, allting här borta i Asien sker ju oftast nere på golvet.
Vattnet ligger i en typ tunna på golvet med is däri, och ett glas ligger på toppen av tunnan, så att alla kan dricka sig otörstiga ur tunnan, nyttjandes exakt samma glas... Inget av allt detta är äckligt, eller anses vara konstigt. Men om falangen skulle glömma att ta av sig sandalerna, när han vill träda in i huset, på det sketna obehandlade cementgolvet, då har han inget vett och hyfs.
Men under denna tid så var ritualerna igång där inne i huset. Jag var inne ganska mycket, och kollade och fotade lite grand. De vet verkligen vad dom håller på med. Allting sköttes utan närvaro av munkar nu på detta stadium, och det är nog inte så vanligt tror jag.
Vi hade ju en sådan initiering här hemma på gatan, och där satt ju 6 st munkar på parad, och käkade och mumsade, och mässade böner, och tog emot ”penga-kuvert”. Men det finns nog ganska kunniga äldre ute i byarna, äldre som kan mässa på sanskrit vilket ju inte är alldeles lätt, då detta är ett utdött språk!!!
Men sade jag till Yongan, med de grymt stora högtalarna, så räcker det väl att ni spelar ett kassett-band eller CD-skivor med denna musik? NÄ tyckte hon inte samma sak...Men, sade jag det är ju billigare, och passar kanske bättre plånboken för dessa urfattiga thaiare...
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXVII, Thailand
10 april 2016
84,3 kilo - 82,9 kilo (33 km) 109 minuter - 1.372 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,307 (neråt)
Förlåtelse kan inte förändra det förflutna,
men det kan förändra framtiden!!!
men det kan förändra framtiden!!!
Dagen till ära idag lördag 9 april 2016, så insisterade Yongan då på att jag skulle medverka i en tillställning nere i byn där hennes syster, och svåger, och mamma bor, alltså i byn Non Saton. Det handlade om att deras granne där, mannens äldsta son ville bli munk under 14 dagar, och då skall man ha party och ruinera sig kapitalt för den saken.
Det ALLTID positiva i allt detta, är att man alltid känner sig välkommen, människorna är fanimej 100 gånger trevligare än någonsin vissa falang-motsvarigheter var i flera fall. Folk ler, de kommer fram och klämmer på lår, armar, och genetalier, och smackar belåtet när dom märker att man har 2 saker av varje sort (ja jag har 2 st kulor också,,,,)
De sitter och pratar med mig, och försöker sitt absolut bästa att förstå, men viljan är ju bra mycket mer starkare än kunnandet, så det vi till äventyrs pratar om, blir ju mer väder, cykling, och Isaan-mat, jag antar det i alla fall, för jag fattar ju nada av snacket ofta ofta!!
De vill så gärna servera mig. Igår blev det väldigt många glas vatten att dricka, dels var det varmt så ända in i helvete, med sina styva 40 grader där inne i byn, och också att jag tackade nej till deras thai-brännvin, jag skulle ju ut senare och motionera, och vill inte göra det onykter, och dels så smakar thaibrännvin skräp, och avfalls-produkter mestadels...
Jag pratade en del med Yutin som i egenskap var son till den 3.e musketören av de 3 jätte-kamraterna, han var också död sedan länge.. Så den siste var han som satt där på flaket. Han var ju också ganska sjuk och svag, och det var ju han som jag beskrivit för ett tag sedan, som hade fallit framlänges där han sitter och käkar, och bara svimmar av. Vilket hänt 3 ggr nu.
Läkarna ger honom någon medicin, ingen talar om vilken sjukdom eller fel han har, utan alla bara jublar att han klarade sig denna gång. Mai Pen Rai, eller sånt e livet resonerar man, och läkarna kan fortsätta sitt värv här i Thailand. Jag fortsätter imorgon min berättelse om denna dag.......
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXVI, Thailand
9 april 2016
83,9 kilo - (0 km)
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,309 (neråt)
Det är en god regel att möta svårigheterna redan när dom uppstår,
och icke tillåta dom att öka obekräftade!!
och icke tillåta dom att öka obekräftade!!
Forts. Från föra kapitlet... Jag lade märke till bland all den verksamhet där ute i skogen, att ägginsamling var ett av de absolut mest populära. Jag pratar nu om ”mort daeng” alltså rödmyrans ägg. Denna myra som har de absolut värsta betten bland alla de myror jag stött på... Jag såg dessa hinkar som stod lite varstans utefter stigen, som jag cyklade på, utefter floden.
Så vaktmyran, pysslar och donar och gullar med äggen hela tiden, och offrar gladerligen sitt liv för ett ägg. Så när thaikvinnan (oftast) eller thaimannen, tar sin 5 meter långa bambu-håv och sticker upp den i lövverket i trädet, och ruskar ner hela myr-boet däruppe i sin korg, så snackar vi om kanske tusentals myror, som bara vill attackera och bitas.
Så med äggen kommer det en armada av myror också, så ide´n att lägga allting i en spann, fylla med vatten snabbt som attan, och sedan hasa sig därifrån kvickt som attan, är nog en grund-god ide´... Efter någon timme, så har vakt-myrorna gett upp totalt, de inser att äggen är förlorade där i vattnet.
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXV, Thailand
8 april 2016
83,7 kilo - 82,9 kilo (34 km) 118 minuter - 1.486 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,310 (neråt)
En kvinna kommer in på ett bibliotek och frågar:
“Har ni boken, Kvinnan, det starkaste könet?”
– Ja, det har vi.
– Vad bra! Var står den?
– "Den står där borta i hyllan med böcker om ´vidskepelse och utopier".
“Har ni boken, Kvinnan, det starkaste könet?”
– Ja, det har vi.
– Vad bra! Var står den?
– "Den står där borta i hyllan med böcker om ´vidskepelse och utopier".
Har ju pratat om plast och Thailand förut, lite mer i negativt syfte då skall väl erkännas. Men det finns ju olika plaster, och det finns olika användningsområden då förstås. I affärerna här, så är det ju extremt populärt bland Isaan-thai i alla fall, att dricka söta drickor, och ju mer färggranna dom är, ju mer populära är dom.
Många gånger, så ser jag vid ställen där fylle-olyckor brukar ske, typ att fylleristen kör in i en trädgård av misstag, eller kör in bland träna av misstag. Då kan man ju fylla buskar och småträd med dessa färggranna plastflaskor, som är lätta att se...
Jag vet inte alltid meningen med att de fäster dom på trästolpar, ibland knyter de en plastpåse på en gren, och hänger där tills den ruttnar bort, misstänker att det kan ha något med vidskeplighet att göra faktiskt, men vet inte...
Songkran, nyåret ni vet, med alla dessa vattenkrig och dödsolyckor på grund av den leken, närmar sig nu, vet inte riktigt men den börjar väl runt 12;e eller kanske jag har fel nu...
Jag har samlat på mig foton ifrån sista cykelturen, det var ju gruvligt varmt, lite drygt 41 grader, och både djur som människor var genomstekta frampå dagen, när jag glad i hågen kom cyklandes. Jag stannade till vid flera olika tillfällen, och för att ta det ifrån början. Jag tog en genväg genom djungeln, om man nu kan kalla det för djungel, mer likt skogen kanske, I alla fall där fanns ovanligt mycket folk lite överallt.
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXIV, Thailand
7 april 2016
84,4 kilo - 83,0 kilo (42 km) 143 minuter - 1.801 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,321 (neråt)
Jag älskar vackra damer, men dom bär make up,
dom i sin tur älskar de saker som män säger,
så i rättvisans namn,,,,, så ljuger jag friskt.......
dom i sin tur älskar de saker som män säger,
så i rättvisans namn,,,,, så ljuger jag friskt.......
Hörde av Dans Amphorn, amrisen fru alltså, att hon hade en släkting som skulle komma hit till Chaiyaphum ifrån där hon bodde, borta i Surin, sina modiga 30 mil bort nästan... Jasså, tyckte jag, kul för dig att träffas då eller? Javisst sade Amphorn, och i nästa andetag så kom det som jag nästan misstänkte ifrån början faktiskt, hur otroligt det än låter.
"Jo hon är underbart duktig på att massera, och folk vill att hon kommer hit till Chaiyaphum, och tar sig an kunderna här"... Så då visste jag, det betyder i klartext att jag i slutändan skall betala stålar för att denna Surin-kvinna skall kunna ha sitt levebröd.... Det är bara fan tänkte jag inom mig, att dessa människor måste nyttja vänner och bekanta. Men sade Amphorn - "hon tar bara 100 baht i timmen"...
Yongan berättade sedan när hela dagen hade gått, att det hade kostat 700 baht, alltså inte 200 baht för 2 timmar som var tänkt innan. Men Yongan lät sig nyttjas i 5 jävla timmar, och sedan försvarade sig med att hon hade så ont, så det var väl värt det. Jag brydde mig inte om att tjafsa om 500 baht extra, jag slösar ju själv upp den summan lätt på brännvin, så kan ju inte klaga för mycket.
Men kärringen är borta nu, och då kan vi strunta i det hela, men det som retade mig, är att Yongan är så jäkla mycket thai, och klarar fan inte av att säga NEJ, det räcker nu.... Hon låter bara sakerna ske känns det som, hon försöker inte styra situationerna, som kanske vi i västerlandet gör...Nej här styr situationen människorna om ni förstår vad jag menar!!
Ett exempel på ”thai-sallad”, Jag vet inte om thai nere i Bangkok eller söderut äter dessa blad. Ty dom är ena starka jäkla frätande blad, som jag inte fattar att dom gillar. Men det är väl som vanligt här, det skall vara en rejäl ”kick” kryddmässigt, annars tycker dom inte det är nåt att ha alls att stoppa i munnen. För Er som vill veta, dessa blad nere i Bangkok heter ”Katti´n”, snackar vi Isaan-språket, så heter dom istället då ”Packazett”, jag stavar det med vilje som det uttalas...
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXIII, Thailand
6 april 2016
84,6 kilo - 82,7 kilo (51 km) 158 minuter - 1.989 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,341 (neråt)
Hur folk behandlar dig blir deras öde,
hur du reagerar på detsamma, blir ditt!!
hur du reagerar på detsamma, blir ditt!!
Fin dag idag (5/4) 39 grader blev det, men det kändes verkligen som 41 grader, jag åkte inte ens ut och cyklade idag, alldeles för lat var jag. Istället så tog jag hem York på lunch, och vi käkade en halv special grillad med tilltugg. Solen sken och vi var lyckligt mätta. Jag knatade sedan över tlll Dan, och så fick han en halv special han också. Jag tror han som amerikanare tyckte det var OK faktiskt...
https://www.wunderground.com/weather-forecast/TH/Chaiyaphum.html
(7 dagars-prognosen - klicka på länken)
Senare på eftermiddagen så fick vi äntligen hem Namkaeng igen, och hon fick sig en halv special och var helglad, hon älskar potatismos faktiskt (vågar jag säga). Och senare på kvällen så dök en hungrig Soda upp här, och han fick den absolut sista korven, med brödet och det sista moset, och han var nöjd, mätt, och beläten. Vi alla drack O´boy med kall mjölk, och det är ju flera snäpp bättre än den Ovaltine som dom har här.
Ovaltine går ju inte att lösa upp i kall dryck, så vad skall man med den till egentligen? Så när svensk O´boy visar sig, så blir thai faktiskt glada, och dricker med ny frenesi.... Jo Namkaeng då... Det är ju en evig tvistefråga som ni läst tidigare. Jag vet oftast inte ett skit trots att jag bett Yongan om att vara involverad.
Ena dagen så kommer Yongan till mig och säger, att hon saknar Namkaeng (typ när hon är i skolan), och nästa gång så fort hon är ledig, så försvinner hin ner till farmen. Namkaeng är ju bra uppfostrad, så hon säger aldrig emot någonting, så man kan ju tro Yongyut, när hon säger på min fråga, varför? Att Namkaeng verkligen vill åka ner till farmen, och djuren, och hjälpa till lite grand där...
Efter ett kort tag, så började jag fatta, att detta var ett jäkla spel för galleriet bara. När jag kom förbi där, så brukade jag fråga Namkaeng rent ut, vad hon tyckte, trots att det satt hårt åt, så svarade hon ja, när jag frågade om hon ville komma ”hem”... Fan jag misstänker att Yongan är fast i den där föreställningen, att ungarna skall användas till att göra andra lyckliga. Jag tänker då på att Paengta (svärmodern), ju lufsar omkring därnere bland djuren på farmen, och kanske vill ha sällskap.
Jag har försökt vid ett flertal tillfällen att förklara för Yongan, att barn är barn, och dom skall inte användas till andras bekvämlighet. Hon är 13 år nu, och hon har sommarlov, låt henne för fan slappna av lite grand, och dega med sin facebook och youtube, hon är ju bara ett barn. Inte fan skall hon tillbringa sina dagar ihop med en en 73;åring... OK, viss tid är helt OK, men man skall nog inte rent slentrianmässigt skicka ner tösen dit, bara för att döva sitt egna samvete...
Detta sista snack fick nog sitt resultat till slut (hoppas jag).... Ty igår eftermiddag, så bad Yongyut mig att åka ner och hämta tillbaka Namkaeng. Enligt Yongyut, så hade Namkaeng ringt, och bett att få komma hem.,... hahahaha... Det funkar med mina små intriger. Aldrig i helvete att den tösen hade vågat ringa tidigare, innan jag sådde fröna hos henne.... Så nu är hon hemma igen,
Nu får vi se hur länge det dröjer innan hon skall iväg, ty nu har Yongyut hittat en annan variant/anledning för att hon skall skickas ner till farmen och svärmodern... Jo nu säger man att Namkaeng gärna vill åka dit, ty Yutins och Baloos dotter Jennifer är hemma på sitt sommarlov, och då tycker Namkaeng att detta är skitkul....
Men nu hör det till saken, att Jennifer redan är där nere, och trots detta så ringde Namkaeng och ville hem... Bra att hon tuffar till sig lite grand.... Här är ju annars INTE ungarnas ord och önskningar speciellt starka, om dom nu inte är pojkar förstås, ty DÅ gör man vad fan man vill.. men flickor ligger pyrt till ser det ut som...
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXII, Thailand
5 april 2016
84,2 kilo - (0 km)
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,342 (uppåt)
Bli inte svartsjuk när du ser ditt ex. med någon ny!
Våra föräldrar lärde oss,
att ge bort våra använda leksaker till de mindre lyckligt lottade.....
Våra föräldrar lärde oss,
att ge bort våra använda leksaker till de mindre lyckligt lottade.....
Kom hem idag ifrån präktiga 52 km I solhettan, kände mig prima, fick en grym eftersvettning, och precis då kommer Yongyut in, hon har varit inne hos Amhporn (amrisens fru ni vet), och hjälpte henne med att göra vårrullar. Hon kommer in, och säger att vi skall käka lunch därinne, och vår-rullar tackar man ju inte gärna nej till....
Efter duschen så knatar jag in, och strax har jag ett glas vin i näven. Det visar sig att Dan har brännt sitt egna vin, och vinet är baserat på rött ris. Och jag måste säga att det smakade riktigt bra, inte alls den där trökiga märsk-smaken som hembränt gärna får...
Så när röken hade skingrat sig, så hade jag druckit lika många glas av detta vin, som jag käkade vårrullar... Så ni kan förstå att jag kände mig lite dimmig, jasså ni förstår inte det?
Ja, jag kom hem från cyklingen tom på vätska i kroppen, och drack detta vin som om det var vatten, så nu blev jag lullig faktiskt.... Jag lade mig när jag kom hem igen, och det kändes bara konstigt, så jag steg upp igen, och kämpade på,, fram på eftermiddagen så blev det bra igen. Men en mycket trevlig träff med gott vin och god mat vart det.....
Noterade idag ute på gatan när jag kom förbi, att det stod en thai-brud och fotade grannhuset, alltså huset som är uthyrt till idioterna med tupparna och hönorna, som för sånt jäkla oväsen. Förhoppningarna steg markant, kanske nån som är intresserad av att köpa huset? Hennes man satt kvar i deras pick up, och gick aldrig ut trots att jag talade med hans fru...
Här i Thailand, så tittar ju inte banken alls på samma saker som i falangland utgår jag ifrån. De skiter fullständigt i vilket hus man skall köpa,,, fullständigt. Det enda som intresserar dom, är om man har rätt dokument med sig, och kan dokumentera sin inkomst.
Dom kollar sällan eller aldrig vilka utgifter per månad man har, de kollar aldrig om objektet (huset) man skall köpa, är ett bra köp. De kollar enbart om man har en inkomst, och de kollar om ”borgensmannen” är nåt att ha!!
Så jag tänker numera ofta, och det har varit flera thai här i krokarna som vill kolla på grannhusen, jag har sagt till Yongan, jag vill inte prata med dom, helt meningslöst ju.... Det är bättre dom går till banken först, gör upp där, och ser om dom får låna, och EFTER DET, så är dom välkomna att komma och titta på husen, och jag kan hjälpa till det lilla jag kan.
Men nu vill jag inte slösa mer tid... Men som vanligt i detta konstiga land, allting görs bakvänt, och de strular till det för alla i sin omgivning, bara p.gr.a. att dom inte fattar slika saker...
Handskak
Chaiyaphum MMCDLXI, Thailand
4 april 2016
84,8 kilo - 83,3 kilo (52 km) 163 minuter - 2.052 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,326 (uppåt)
Det finns alldeles för många människor,
och alldeles för få mänskliga varelser!!
och alldeles för få mänskliga varelser!!
York, han ville bjuda Ingemar goodbye och välkommen åter senare I år I november, genom att bjuda på mat. Vi kom dit, Risto, Ingemar, och jag själv till kl. 14.00 och vi fick en härlig lunch. York hade gjort i ordning skalade räkor, där fanns rostat bröd, kanongo svensk riktig majonaise, ägghalvor, Kalles Kaviar samt Öl och vin. Så det blev en riktig fest där, och alla trivdes....
Skulle säga det att många saker har förändrats här i Chaiyaphum alltsedan jag kom hit för 8 år sedan. Trafiken är grymt mycket värre, byggandet är enormt, och falang-antalet verkar vara grymt mycket större än 2008. Jag säger det bara, damerna i Chaiyaphum är riktigt duktiga på att charma, och locka hit sina falanger.... Inte visste jag att dom var så vassa på datorer....
Dessutom så har jag faktiskt märkt, visserligen i ganska liten skala, att det inte enbart är utflyttning här, utan mer och mer damer vill faktiskt tillbaka till sin hemort Chaiyaphum och bo här, vilket då tyder på att det finns vissa chanser i alla fall att skaffa en inkomst här....
Så man ser nya falanger med fruar här varje dag faktiskt. OK många är här kort-tid, men det finns ett ansenligt antal som bor här i krokarna, vissa längre bort än andra!!
Som jag sade, man bygger och bygger, och landet Thailand är i stort sett byggt på cement, denna gudagåva som thai anser att cementen är, finns precis exakt överallt här i Isaan... Det är fanimej bedövande trist att behöva se och uppleva denna cement i trädgårdar som ersättning för gräs, träd, buskar, och blommor.
Man ser den i form av hus, där man bara reser ett hus med golv, tak, och fyra väggar med cementblock (betong), och sedan skiter man i att göra mer, det ser för jävligt ut helt enkelt.
Så nu är man snart beredd när översvämningen kommer.... Det är bara det att dessa ljushuvud redan har sett till att stoppa översvämningarna, och vattnet går numera runt Chaiyaphum, alltsedan i alla fall 5 år tillbaka i tiden... Så allt grävande och byggande, för att förhindra översvämningen, är fullständigt värdelöst onödigt skall ni veta!!! Vad vänsternäven gör, vet inte högerhanden om alls, och den frågar heller inte efter nåt!!
Ju kultur-skillnader, idag gjorde jag nog bort mig lite grand, inte så farligt, men noterbart bland thai i alla fall, ettersom dom reagerade på det lite grand, det gick till på följande sätt. Jag cyklade idag totalt 47 km, och drygt 1,5 mil gick inne i skogen, på stigar, och där stod både tiden och vinden fullständigt stilla, och temperaturen var runt 40 grader hela tiden. Det var enormt hett, även för en sådan friskus som jag själv.
Jag kom till slut efter 36 km fram till gris-farmen, och där var Yongan och hennes släkt ifrån Khorat var på besök, och ville äta mat ihop. Jag kom dit röd i nyllet av solen, och chokladbrun på armar och ben. Dom tittade storögt på mig, och frågade Yonguut om jag var OK... javisst sa Yongan – ”Han är alltid brun, falang är tokiga”!!!
De satt därinne i cementhuset, som absolut ingenting hade inomhus, mer än en stor trä-säng som alla kunde slagga i när andan föll på, och sedan var det skitiga golvet fritt att sitta på som man ville och käka mat. Jag stövlade in, tog inte av mig sandalerna, ville ju inte att mina fötter skulle bli för skitiga där inne.... Jag satte på sängkanten, och drack lite vatten ur min flaska... Strax säger Yongan till mig... – ”you not take away shoes”..
Jävvlar tänkte jag.. måste ta av mig skorna… och lufsade bort till dörren, och slangde ut dom bland de andra 16 paren, som stod där ute, i en enda röra framför dörröppningen, precis som vanligt.…. Gick in på cementgolvet, och satte mig igen på kanten på träsängen, varför Yongan återigen adresserade mig, och sade att jag inte kunde sitta där, ty det låg en man och sov där bakom mig på golvet...
Jag fattade nada, förrän en talgdank slog mig.... Jag satt högre upp än vad den sovande gubbens huvud var... Tydligen ofint!! Alla sitter ju alltid och käkar på golvet, så då är det ju riskfritt om någon ramlar in i koma... Men nu sade jag.... Inga problem, han sover gott och för mig är det OK (lite ironi),,,, jag orkade fan inte bry mig om sovande thai som inte orkar hålla sig vaken, när dom åker bort och hälsar på folk...
Handskak
Chaiyaphum MMCDLX (2.460), Thailand
3 april 2016
84,9 kilo - 83,4 kilo (47 km) 175 minuter - 2.204 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,324 (samma)
Den första hälften av livet lyssnade jag,
och den andra hälften pratade jag!
och den andra hälften pratade jag!
Jaja, vi drog iväg idag då jag och Ingemar, återigen på vår upptäcktsfärd. Vi kunde denna gång köra raka spåret fram till svärfaderns ”viste”, dit han åker på dagarna, och är borta hela dagarna, sin ålder till trots, 78 år, så är det en av de piggaste gubbsen jag träffat på, och han är thai faktiskt, förvånansvärt nog.
Härnere i Isaan så hinner ormarna knappt bli mer än kanske 4-5 år innan dom hackas i bitar av dessa hjältar som thai tycker att dom är, när dom dödar allt som rör sig ute på risfälten...
Vi skiljdes sedan åt, och jag fortsatte, medans Ingemar åkte hem... Men vi hade i alla fall hittat vägen till svärfaderns näste där i skogen, så det var OK.
Den alltid närvarande paniska rädslan för solen, visar sig i deras terrorist-huvor, som dom alltid, i alla lägen har på sig.
Detta skit-mode som spridit sig ifrån väst, har nu skapat ett komplett och fullständigt vitt folk nere i Bangkok, och ett halv om halvt negerolk i Isaan, att sträva efter de besuttnas vithet, och därmed radera klass-skillnaderna?? Skrämmande synd på så rara ärtor, eller hur?
Men
trots allt , i de riktigt gamla, så har denna hysteri inte riktigt fått
fäste, så här ser man normalt funtade, ganska opåverkade människor, så
som dom alltid sett ut i tusentals år antagligen....
Arbetet övervakades av en äldre man i traditionell mundering. Jag log, och han flabbade, och alla trivdes när nu falangen stannade och tog sig tid....
Grisfarmen då... Jo nu kalvar grisarna i kapp därnere, ja jag vet att det inte heter kalva, bäst att säga det, så ni inte klagar för mycket... De lär ha i dagsläget mellan 48 till drygt 60 st kultingar. Runt 6 st dog vid förlossningen, vilket är ganska vanligt förekommande, alltså runt 10% faller bort direkt..
Handskak
Chaiyaphum MMCDLIX, Thailand
2 april 2016
85,1 kilo - 83,8 kilo (29 km) 119 minuter - 1.498 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,324 (neråt)
Att förhala saker och ting,
är att stjäla tid!!
är att stjäla tid!!
Idag så tog Ingemar och jag oss I hampan, och åkte ut på upptäcktsfärd, och söka finna vägen till Ingemars svärfars mark, där han små-odlar dagarna I ända. Han är 77 år gammal, och fräsch, och cyklar på dåliga vägar/stigar upp till sina marker nästan varje dag. Uppskattningsvis så är det runt 6 km skitväg att hojja för gubben, och att han klarar det är ju ett under...
Bara för att ha nåt att göra, så stack vi iväg idag för att söka finna vägen. Det är ju inte lätt, det finns ju stigar, och grusvägar, och ibland smalnar dessa av till en stig, som sedan smalnar av till ingenting, och man får promenera över ett risfält, innan man hittar stigen eller vägen igen. Vi drog iväg i morse i alla fall, och efter runt 5 km;s hojjande, så tog väg-fanskapet helt slut, och vi fick lufsa över 2 st risfält bara för att finna, att det låg ren djungel framför oss.
Vi vände och lufsade tillbaka, och sedan cyklade vi tillbaka runt 1 km, där tog vi en sväng, och kom fram till en ny väg. Denna väg delade sig snart, och jag ville höger, och Ingemar rakt fram. Ingemar fick bestämma, han är ju smålänning och lite grinig av sig, hahahaha!! Efter runt 6 km till på skit-dåliga stigar, och till slut en hygglig väg, så kom vi fram till....... hans egna by.... vi hade cyklat i en cirkel... , Hahahaha!!!!!!
Detta är alltså killen som alltid talar om för alla andra, att jag har noll koll geografiskt, och inte vet var jag befinner mig..... secken gubbe... Vi skiljdes sedan åt, och han ville jag skulle komma över på en Baccardi senare på dagen.... OK sade jag.
Kl.15.00 så tog jag moppen bort till honom, och då flög fan i mig, och jag körde istället in på samma väg som vi cyklat den morgonen, Och jag körde höger, där vi hade cyklat rakt fram.... Efter 100 meter så kom jag upp på en go grusväg, som jag sedan följde i 5 km tills jag kom till en by.
Jag hade träffat precis rakt på den by där Ingemars svärfar hade sin mark precis utanför.... Så nu vet vi i alla fall vilken väg vi skall cykla i morgon, när upptäckts-färden fortsätter..
Jag åkte hem till honom efter detta, och vi drog i oss varsin Baccardi (plus en till...) och sedan bestämde vi oss för att ta en avskedsmiddag nere på Bens Bar i Chaiyaphum, och tjöta lite. Jag åkte dit klockan 18.00,,,, Kom i slang med en australiensare som var gift sedan 11 år, och bodde i Australien med sin thai-fru som ju då var ifrån Chaiyaphum...
I baren där satt också 2 st engelsmän, 2 st norrmän 1 finne (Risto) samt vi 2 st svenskar.. Så totalt med Ben själv 9st gubbar, som kunde tjöta och ha trevligt... Kul att ha detta ställe att ty sig till, här i civilisationens ödemark... Jag käkade denna gång 1 pork-steak med potatismos (kanongott), och en god sås med en fin sallad till, och till detta ett glas rött vin.
Ben meddelade att jag inte fick betala för vinet, det var hans tack till att jag hade hjälpt honom med att kontakta svensken i går, så de fick ordning på uthyrningen av moppen till svenskens fästmö här.... Sedan efter maten, så drog jag hem.
Tycker faktiskt inte att det är så himla kul längre, att sitta och bala i sig dreck kvällen igenom. För att sedan inte kunna sova ett dyft natten igenom... Så jag kom hem spik nykter kl. 19.15 redan, vilket var gör-gött.....
Handskak
Chaiyaphum MMCDLVIII, Thailand
1 april 2016
84,6 kilo - 83,8 kilo (32 km) 133 minuter - 1.675 kalorier
Första vikten är morgonvikten
Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen
ATM-kurs; 4,327 (neråt)
Det som en man inte förstår, räds han.
Och det han räds förstör han!!
Och det han räds förstör han!!
I morse så körde Yongyut ner Namkaeng till sin skola. De är ju mitt inne i sommarlovet nu, och efter lovet skall ju alla flyttas upp en klass, ingen blir ju underkänd i detta land, och ALLA blir uppflyttade. De var där i skolan runt 3 timmar ungefär, och under tiden gled jag ut klockan 07.45 på en grandios go cykeltur... I en go temperatur...
När jag kom hem, så kom också damerna tillbaka hem, och vi satte oss vid bordet, och jag fick kolla in Namkaengs avgångsbetyg ifrån sin klass, hon har ju nu gått ur första året på denna skola, och det heter ju ”Pattajohm” 1, antar att det är typ mellanstadiet kanske, men är inte så inne på den grejen, men ni läsare kanske vet mer...
För de av Er som är intresserade, så spaltar jag upp de ämnen som tösen har i skolan, och som dom lägger stor vikt på;
1.
English – svår 2. English – lätt 3.
Thailändska 4.
Matematik
5. vetenskap
6. Samhälls-kunskap 7. Religion 8.
Historia
9. Okänt 10. Bordtennis 11. Gymnastik 12. Biologi 13. Musik
14. Karriär 15. Göra traditionella saker 16. Dator-kunskap
9. Okänt 10. Bordtennis 11. Gymnastik 12. Biologi 13. Musik
14. Karriär 15. Göra traditionella saker 16. Dator-kunskap
Först av allt, hennes betyg var genomsnitt 2,67,,, där man går ifrån 1 upp till 4. Så det var ju inte så himla illa, när man ser på att det ju ligger en bit över medel i alla fall. Men när man hör att tösen är nummer 19 bland 44 elever i sin klass, då snackar vi ju inte om någon större stjärna. Jag vet dock att hon jobbar på bra, och alla människor är inte lika, och alla har inte läs-skalle ju...
De olika ämnena vet jag i detalj inte så mycket om, men jag kan säga dock, vilket jag vet, och det är att inriktningen bland alla skol-ämnen här i Thailand, och alla andra aktiviteter, handlar om att gynna Thailand, hedra Thailand, och hjärntvätta ungarna om kungen, och om Thailands förträfflighet....
Bordtennis är ju ett kanonämne att ha i skolan, kanske dom lärs sig om Alse´r eller Waldner.... Religionen handlar bara om deras egna religion, alltså buddismen... Historia är exakt likadant, enbart thailändsk hjälte-historia,,, ”Göra trad. Prylar” är kanske inte fel i ett land som detta. Alltså lära sig hur man gör skålar, väver, knypplar och färgar, ja allt traditionellt...
Men inga ämnen alls i thais skolor syftar till att ”bredda” gränserna, till att göra folk lyhörda för områden geografiskt utanför Thailands gränser. Man vill hålla folket bundet genom att hylla nationalismen, och därmed underkänna allt annat under solen... Det är skrämmande, men sant. Kom att tänka då på en sak som kanske kan vara beaktansvärt att veta.
Jag kollade på första avsnittet av TV-programmet ”Asias top model”, ja ni vet det där programmet som handlar om fotomodeller... Här fanns det kanonsnygga flickor, alltså ansiktet var skit-snyggt, och kropparna såg ut som sju svåra år, magra och eländiga. Och här fanns 2 st ifrån resp. Malaysia och Indonesien, Philippinerna, Kambodja, 2 st i från Singapore. Japan, China, Taiwan samt 2 st ifrån Syd-Korea.
MEN ingen säger ingen, ifrån Thailand. Ja thailändskorna som är erkänt kanonsnygga ju. Varför???? Programmet var på engelska, och dom kommunicerade med varandra på engelska flickorna emellan, och alla andra också. Jag tror mig nästan veta anledningen till att varför inga thailändskor var med, ja ni vet också tror jag... Därför att man har för svårt att ens hitta en thai som pratar engelska. Och det är ju då grund till att inte ha med dom i dessa TV-program.
Och ni kan tänka Er sedan nu när ASEAN i Asien startar upp ordentligt, ASEAN är ju som vårt EU i Europa!! Thailand kommer troligtvis att bli överkört inom detta samarbete inom ASEAN, ja ända tills dom fattar att man måste lära sig, och anpassa sig till sin omvärld... vilket förhoppningsvis (inte) kommer att ta lång tid..
Yongyut ville nu (igen), att jag skulle ta tag i engelskan med Namkaeng, hon är ju för fan den ende i hela klassen som ens kan säga goddag på engelska, och hennes betyg i det "svåra" blev en 1:a och på det "lätta" en 2:a.... Fattar inte vad hon håller på med. Men kontakter är värdefulla i dessa frimärksländer.
Och Namkaengs familj har ju noll och inga kontakter att prata om, så att hon kan svara och prata lite engelska, t.om. så att hennes lärare frågar henne om vissa ord, så hjälper inte det.... Hon får skit-betygen, men hon kanske förtjänar dom, Men jag blev besviken där i alla fall vad det gäller engelskan...
Handskak