Ingemars polare Jörgen och hans fru Kristina, berättade för mig häromdagen att de har haft med sig ifrån Sverige en medicin som heter ”Comfora”. Den klassas numera i Sverige tydligen som naturmedel om jag fattade det hela rätt, men används tydligen inom sjukvården ganska mycket. Den har egenskaper som är ”oljande”.

Medlet oljar alltså typ knäleder, och därför kan man i många fall slippa onödiga smärtor när man rör på sina knän. Jag kan varken säga bu eller bä om detta, och hur bra detta är. Men Ingemar ger medlet sin sin svärmor som är ganska ledbruten 74: åring i både rygg och knän, och hon har nu hållit på ett kort tag med medicinen, och sade redan andra dagen att nu var det mycket bätttre.

Man får stundtals ta sådana uttalanden ifrån thai med en nypa salt, enär de gärna vill göra sina välgörare nöjda och belåtna. Men det låter ju kanske lovande i alla fall. Jag föreslog då för Kristina, som ju jobbar inom vården hemma i Sverige, att vi kunde ju kolla om det fanns nåt liknande här i Thailand, för finns det så är det ju bra mycket billigare här.

Priset i Sverige för Comfora kommer jag inte exakt ihåg, men jag tror att de sade att den säljs för runt SEK 150:- för 60st tabletter. Jag kollade på internet och tabletterna i Sverige var på 595 mg tydligen. Jag gick nu ner själv till apotekskillen som jag brukar använda och gav honom namnet och det verksamma ämnet, och han lovade att återkomma till mig, om han kunde finna något likvärdigt, han hade inget på lager i alla fall!!

Igår så stövlade jag till apoteket igen, och han visade stolt upp på sin hylla 4st stora paket med Thailands Comfora, vilket heter ”Glucosa”. Det verksamma ämnet förresten heter ”Glucosamine”. Thailands förpackning är 30st påsar som löses i vatten och varje påse innehåller 1.500 mg om jag fattar det hela rätt. Istället för att nagelfara priset för mycket, så kan man nog enas om att priserna faktiskt inte skiljde speciellt mycket, här kostade det i Thailand 580 baht, vilket torde vara i dagens kurs SEK: 129:-.

Jag har ju haft problem och varit bekymrad över Yongyut knä som ni säkert kanske (inte) kommer ihåg! Som gammal fotbollsspelare, så tror man ju alltid att det handlar om menisken när det krånglar rakt in i knäet. Och egentligen tror jag det fortfarande. Dock så har ju Yongyut fruktansvärt svårt att på ett tillfredställande sätt beskriva sina smärtor, och hur de känns i olika lägen, så jag vet inte vad att göra.

Så jag beslöt att köpa detta naturmedel, och jag hoppas att det kanske kan handla om en förslitningsskada p.gr.a. att thaiarna sitter så himla mycket på huk och belastar sina knän kopiöst. Och sedan sitter de i sin lotusställning grymt mycket också.... Så om det handlar om ”artros”, kanske detta oljemedel kan vara bra för hennes knä och hennes smärtor. Vi får se. Det står på paketen att man skall inte köra med medlet längre än 1 månad om det inte hjälper... Så vi kör på och ser efter en månad hur det verkar.

Idag var den värsta cykelturen jag haft på 8 månader tror jag, i alla fall alltsedan de där värdelösa turerna när jag fick yrsel och den skiten förut. Jag cyklade ut ensam idag, och kom väl runt 1 mil, och sedan tog det bara slut helt enkelt. Jag var helt kraftlös i kroppen, visst det var 39 grader varmt, men va fan lite skall man välan tåla.

Jag tror att jag har slarvat med maten och intaget av protein det sista, och jag fick nog betala för det nu. Jag lyckades på slaka ben ta mig hem de sista 8 km som jag genade hem, men det var inte mer. Jag satte mig i duschen och bara mådde skit. Yongyut gjorde i ordning kyckling åt mig 1 timme senare. Jag åt med god aptit, men kan inte med bästa vilja säga att jag mådde så mycket bättre.

Och nu på kvällen känner jag mig slö slapp och likgiltlig. Nämnde jag att jag stoppade inne i Chaiyaphum under min cykeltur och tog sockervärdet, och det hade rusat upp till 201, normalvärdet som sagt var mellan 80-120..... Sist jag tog det så var det drygt 89... jag undrar om det höga sockervärdet hade med saken att göra verkligen??? Mår man så här skit när sockervärdet är för högt, måste kolla och fråga nån som vet???

Handskak

Man blir ju liksom halvsur och nästan medtagen, när man kommer och öppnar kylskåpet och finner att äggen är helt slut, inte ens ett småfågelägg finns att steka upp. Vad göra, jo det blir att frivilligt anmäla sig till marktjänst, och cykla bort till byn och inhandla ägg,. Jag har ju mitt specialställe vilket ligger mer nära än det är billigt. Men ändå hyfsat pris tycker jag. Här kostar äggen 4 baht styck och det kan jag leva med.

Idag hade dom inte ett endaste ägg att sälja till mig, jag frågade var han trodde att det fanns ägg till mig. Han pratade glatt med mig på Isaan som tur var, och pekade åt 3 väderstreck. Jag tog den riktning som verkade vettigast, och körde in i Nong Nasaeng. Kommer fram till cykelreperatör nummer 2 på min lista, och där står hans syster yster. Hon älskar att stanna mig, och fråga och prata på engelska, vilken hon gör skitbra.

Jag kan enkelt utlysa henne som byns mastodont på att prata engelska, lärarna och politikerna kan ta sig i häcken vad det gäller engelska. Medans denna 27:åriga helt outbildade tös, som har lärt sig själv i stort sätt, pratar snyggt och ytterligt lättförstårligt. Dessutom så har hon aldrig ens varit i kontakt med falang förut... Jag stannar och frågar henne om att köpa ägg, och var någonstans – ”Please wait a moment”..... Och så stövlar hon över bygatan till grannen mittemot.

Kommer strax tillbaka och säger 7 ägg saoo baht.... Åh jösses va billigt 3 baht per styck, skitbra. Hon visar mig när jag sagt ja in i huset, och under huset där ligger det hönor och värper så det står härliga till. Ja de kanske inte ligger just då, men de värper på morgonen i alla fall. Jag har kommit till äggens Mecka, till äggens El Dorado eller till ”The motherload of all eggs”. Här skall jag köpa framledes, inget snack om den saken.....

Quote

Under the table payments in Thailand alleged to have grown from 5-10% to a minimum of 30%

A 79-year-old businessman pointed to rising costs of doing business, including bribes for officials.

“I am an industrialist. I cannot stand anymore because we have to pay under the table so much money," he said. "Before, all right you have to accept that before it was about five and ten per cent. But now it’s a minimum 30 per cent - minimum is 30 per cent."

Unquote

Jag skall inte bli för långrandig, nu för vi har redan avhandlat mutor och korruption här i Thailand så det räcker och blir över. Men det står mer och mer öppet nu allteftersom tiden går här i Thailand, om korrutionen och mutorna, och det är ju ett friskt hälsotecken tycker jag.

Läs denna länk:

http://www.thaivisa.com/forum/topic/621411-under-the-table-payments-in-thailand-alleged-to-have-grown-from-5-10-to-a-minimum-of-30/

Artikeln står helt öppet, och det måste vara en skam för detta land att ha det på detta sättet, och ändå kalla det för ett samhällsfenomen, och ursäkta att samhället är uppbyggt på skiten, och att det alltid varit på det sättet... De styrande bryr sig absolut inte. De är fullständigt fartblinda och tror att dom är som vanligt, sedan urminnes tider, helt oantastbara. De har alltid varit det, men framtiden kommer och nafsar dessa människor i Thailand i häckarna nu, och de måste känna värmen ifrån alla människor som inte vill ha detta samhällssystem längre...

Folk vågar ju absolut inget säga härnere, för då är de döda inom 1 timmes tid. Men allting i sådana här lägen börjar alltid med att medierna på ena eller andra sättet tar tag i saken, och börjar sakta,sakta,sakta att nafsa, och till slut så brukar hela samhället börja bita, och riva och slita omkull.... Hoppas bara för Thailands skull att detta sker så fort som möjligt, för stölden av Thailands tillgångar är kapital och total, och det måste ta ett slut....

Handskak

Mellan denna fredag och fram till 17 mars, så kommer folk boendes i Bangkok att kunna se en komet komma farandes över skyn. Säkert så kommer buddisterna, muslimerna, hinduisterna och kristianerna att påstå att det är Gud som är; arg, på gott humör, förbannad på muslimerna, kristna eller buddisterna, eller så kommer detta att visa att Gud helt enkelt har slängt ett tomtebloss över himmelen för att glädja just: muslimerna, kristna, hinduisterna eller buddisterna...

Huruvida man kommer att kunna se denna komet, vid namn Panstarrs, utanför Bangkok är osäkert, men kika upp vid nattetid på den västra sidan av Er himmel här i Thailand, så skall ni kunna se den kanske..... Kometen kommer i alla fall att vara synlig enbart med ögats hjälp, så det blir ju bra... Nu på söndag, så kommer det att vara den dag när den kommer att vara som mest synlig... Passa på och försök att se den, det är sista gången i vår livstid som den är synlig för oss....

Jag vill så mycket som möjligt hålla denna berättelse ren ifrån alla sorgligheter och sjukdom som möjligt. Det blir alltid att man blir sjuk eller får fel på än den ena och än den andra mojängen i kroppen. Det är helt oundvikligt, fasen åldern tar ut sin rätt, och det gäller bara att ha ett riktigt stort ”flyt” i livet och slippa så många krämpor som möjligt!!!

Jag själv kom alltså tillbaka ifrån Khao Lak, var ute som jag berättade och fann 201 på blodsockret. Gick och funderade på det tills i söndags efter det att jag igen mätt sockret hos kliniken, och nu var det uppe i 256. jag gick direkt till Ram Hospitalet, det privata här i Chaiyaphum, och anmälde mig för den där check up;en som jag gjorde för 2 år sedan.

I måndags åkte jag dit, och de tog blod och alla möjliga prover. Fick sedan efter 2 timmar återkomma, och fick komma till en läkare, precis som vanligt.... Han satt där sedan och berättade om proven, precis som vanligt. Och säger att Kolosterolet är för högt, och pekade på listan med resultatet... Denna lista som är skriven med mycket thai, men också med engelska ord. De har ju extremt många låneord inom även medicinen. Jag tittade på värdet, och såg att jag låg alldeles strax över normal-gränsen jag hade 205, medans normalt var 200.

Sedan nämner han sockret och pekar, och jag ser att det är 191... Ok ganska väntat. Han berättar sedan att jag har en infektion i kroppen. Det hade jag förra gången också kommer jag ihåg. Han vill nu ge mig antibiotika för detta, vilket är helt OK. Sedan börjar han plocka fram resultat ifrån hjärtkollen, EKG:et var bra sade han (jag vet ju NOLL om sådant här), men säger han sedan, ditt hjärta slog inte exakt rakt och riktigt...

Nähä säger jag, har ju aldrig i hela mitt liv haft problem med mitt hjärta förut, och ingen i min närfamilj heller för den delen, ingen vad jag kommer ihåg i alla fall. Jaja sade jag. Han säger att jag skall då få en medicin som heter ”Warfarin” 3 mg, vilket är blodtunnande. ½ tablett per dag fram till söndag, alltså i 6 dagar.

Jag åker hem, jag tycker själv att jag mått lite halvmysko runt huvudet nu sedan ett par dagar, och fattar inte vad det är. Men det kanske är infektionen då!! Jag snackar sedan med en polare hemma i Sverige som har åkt på Prostata-cancer och han skall nu opereras. Han frågar mig vilket värde jag fick... Inte en susning säger jag. Kolla säger han. Jag tar fram sjukhuspappren och säger 4,42, precis vad jag hade säger han....

Jaha säger jag som inte vet ett skit om det här. Men säger han, detta behöver inte alls betyda att du har cancer. Jag berättar om infektionen och han säger genast, ja där har vi det. Med stor sannolikhet så betyder dina förhöjda värden på infektionen i kroppen. Japp så är läget just nu. 1 semestertripp till Phuket och Khao lak och man kommer hem som ett ringvrak med hjärtproblem och prostataproblem och för högt Kolestorolvärde samt sockervärdet har gått i taket.... Innebär detta månne att spriten måste försvinna ifrån ”middagsbordet”???

Så nu skall jag till en Kardiologist (rätt??) den 9 mars, som skall kolla mig, och sedan skall jag i samma veva när min medicinering för infektionen är avslutad, ta ett nytt PSA-prov för att fastställa läget, och så måste jag se till att få en slik läkare att stoppa upp ett finger i rumpamentet för att utröna att prostaten är OK eller inte.... Ja ni, det är en spännande vecka det här..... Vi hörs vidare i denna sak.

Handskak

Vissa upplevelser i Thailand är bara vackra, det finns inga andra ord att beskriva det med egentligen...vackra!!! Vi satt baktill huset, och Yongyut och Namkaeng satt och åt lunch, och jag kom precis tillbaka ifrån min cykeltur, sleten och trött. Jag tog min vattenflaska, satte mig vid bordet, och vi pratade lite grand.

Namkaeng pekade på den stora busken alldeles utanför vår tomt som varit fylld med jättestora gula blommor nu sedan länge. Hon säger –”Unceln, look, bird”. Jag har suttit där förut själv, och kollat ganska länge stundtals. Det är väldigt små fåglar, det var ju de som jag felaktigt trodde var Kolibri.. I alla fall de är bra mycket mindre än gråsparvarna (Pilfinkarna egentligen), som ju finns i mängd här i Thailand.

De är så små så de kan flyga in med huvudet i blomman, hålla fast i blomkanten med sina tassar, eller heter det fötter, klöver, ramar eller händer, vet inte faktiskt!! Men de hänger där upp och ner, och det ser så himla fridfullt ut när de käkar nektar misstänker jag. Jag förklarade lite grand för Namkaeng om det här med att blomman faktiskt vill att just den fågeln käkar nektar därinne i blomman.

Och att sedan fågeln får med sig lite ”baby-baciller” som fastnar på fågelhuvudet, som fågeln sedan tar med sig till nästa buske, och så får nästa blomma en baby ihop med den första blomman. Oahhhh sade Namkaeng, då fattar jag!!!! Solen värmde precis lagom och det var vindstilla, och det var något konstigt över det hela, något lite för lugnt och fridfullt.

Tydligen så kände Yongyut detsamma för hon berättade följande historia för mig, som jag bara inte klarar av att glömma i brådrasket. Jag blev faktiskt riktigt tagen av den historien. För riktigt länge sedan, på den tiden när allt var möjligt i Thailand, så var det en fågel-familj som levde ihop med alla sina blodsfränder.

Mamman i familjen satt inne i en Näckros, och hon bara satt där och upplevde ett oerhört lugn, och hon gjorde sig ingen brådska. Hon var så lugn, så hon märkte inte ens att blomman stängde sig för natten, så hon blev fast därinne. Alla i familjen saknade ju mamman, och de letade och letade, men de fick avbryta letandet under natten ty en enorm skogsbrand sköljde genom skogen och allting föröddes.

Hela familjen föröddes också, alla dog i denna hemska eld.. När morgonen kom, och blomman öppnade sig, så vaknade också fågel-mamman till liv därinne i Näckrosen när solen stack henne i ögonen. Hon flög genast ut och började leta efter sin familj. Allt hon såg överallt var denna enorma skogsbrand som fortfarande brann mer intensivt än någonsin.

Fågelmamman insåg snart att hon var ensam kvar, och att hennes familj hade lämnat henne för gott i denna hemska eld. Fågel-mamman släppte då taget i sin flygning och störtdök rätt in i eldsflammorna, hon ville komma till samma plats som sin förlorade familj, och vara tillsammans med dom där, och kanske sedan återkomma i nästa liv tillsammans med dom.

Jag bara satt där när Yongyut berättat färdigt, och trodde inte det var sant. Hon berättade på sin i mitt tycke väldigt knaggliga engelska, men jag kunde förstå varje ord, och jag kunde lägga till mina egna ord i handlingen, och det var nästan så man blev tårögd av denna enormt ”enkla” handling i en historia. Jag kom snart underfund med varför jag blev så tagen...

Förutom enkelheten i historian, vilket jag älskar, så var historien faktiskt en klar sinnebild av vad Buddismen handlar om (tror jag), kanske också åskådliggör den lite grand vad de troende häruppe tycker om livet och hur att leva det... Jag reste mig och kände mig tvungen att ge henne en puss på kinden och sade tack......

Jag gick in på mitt rum, och skrev snabbt det här som ni läser nu, denna grej ville jag absolut inte missa, och jag hoppas att ni som läser detta kan läsa vad jag innerst inne menar, och att jag inte schabblat till språket och berättandet för mycket. Va fasen, skall det verkligen behöva ta 5 år innan hon berättade detta!!!

Handskak

Beklagar glegolo, du är bannlyst och får inte skriva inlägg och skicka privata meddelanden på detta forum. Postat otillåtet material i öppet forum.

Denna bannlysning kommer att upphöra 2013-03-15, 13:13.

Detta besked fick jag ifrån det forum som jag varit medlem i de sista åren. Min förseelse/lagbrott var att jag hade postat en ”tråd” som handlade om sex i Thailand, och närmare bestämt om tomboy och lesbiska damer här. Innehållet var för övrigt hämtat ifrån ett annat forum som heter ThaiVisa, som är ett engelsktalande forum i jätteformat.

De har ett annat upplägg än de flesta svenska har. De svenska forumen verkar spetsa in sig på sponsorer som t.ex. google och andra, och det sägs ifrån forumsägarnas sida alltid att sponsorerna icke tillåter fula ord, och ämnen typ sex. Alltså rent ut sagt löjligt, barnsligt och extremt otidsenligt. Och bryter man mot detta, så sägs det att sponsorerna skulle hoppa av.

Thaivisa då som har en MÄNGD sponsorer i olika storlekar inklusive google bl.a. har inga sådana problem, utan de spärrar bara de värsta svordomarna, förhindrar personangrepp, men annars så kan man prata om de ämnen som handlar om Thailand. Det finns inga problem att tala om bögar, lesbianer eller tomboys eller vanliga prostituerade, inga problem alls....

Så nu går man på tomgång 1 vecka framåt, hahaha, men det får gå... man får tuffa till sig, och inte lipa ihjäl sig.... Detta påverkar dock inte min blogg ett endaste dugg, utan vi kör vidare, ville bara informera Er som inget vet, att håll i hatten för ”pappa” kommer strax tillbaka igen fulladdad med nyheter. Kanske får vi strunta i lesbianer i framtiden och sysselsätta oss med stickning, funfa och bygga hus istället...

Idag lördag, så är det återbesök till sjukhuset, vi åkte dit som bokat kl. 09.00 för läkaren (hjärtdoktorn) skulle vara här då var det sagt. Bra åkte dit med Yongyut och de tog pisseprov och blodprov igen, vilket är bra. Satt och väntade i 35 minter ingen läkare. Brudarna som jobbade där började bli mer och mer rastlösa, och känna sig lite ”tappa ansiktet-aktiga” tyckte jag, ja förlägna, om nu en thai kan känna så.

Till slut så kunde de inte längre hålla sig, utan ringde och kollade var läkarn höll hus. Geniet var kvar i Khon Kaen, och lade troligtvis inte ens 2 stickor i kors för att ta sig till det bokade besöket, eller så visste han inte ens om det kanske. Tjejen kom fram och meddelade att vi var välkomna tillbaka kl. 12.00 igen...

OK tyckte jag, spelar ingen roll för de behöver ändå runt 1 timme för att ta fram resultat på pisse och blodprovet. Så hem, käka frukost och sedan tillbaka igen 2 timmar senare. Nu började jag ana oråd med mina prover, och bara kände att de inte riktigt tar en på allvar här i Thailand, det bara känns så. Fan här måste man vara både läkare, byggmästare och advokat om man skall klara sig.

Jag bad att få se resultatet på mina prover, och mycket riktigt de hade skitit i att ta PSA-prov, de hade fanimej struntat i det. Jag sade till att jag ville att de tog PSA-provet också, annars kanske jag skulle gå därifrån med cancer, och de bara struntade i det... ungefär så sa jag, men snällare...

Alldeles efter att jag tagit blodprovet för PSA, så kom tjejen fram igen, och sade att läkaren inte kommer förränn kl,. 15.00 denna gång. NU frågade JAG om hon var säker på det, fick fråga 4 ggr innan hon förstod frågan. Hon gick fram till de andra 4 tjejerna där, och plötsligt började de ringa till Khon Kae, och de kunde efter 2 minuters palaver i telefonen enas om att de var ”säkra på det”... Men de var alltså beredda en 3.e gång att lura mig att komma en tid som fan inte ens var bokad med läkaren.... Nu får vi se vad som händer när jag kommer dit kl. 15.00. jag fortsätter skriva då...

Jag noterad på tråden att ni spekulerar hur det går till. Jag är ingen expert, men det jag skrivit hittills motsäger väl inte det ni skrivit eller? PSA-värdet tas ifrån blodet och det skall helst ligga mellan 0-3 i Sverige. Tycker läkaren att det är läge, så kan han kolla prostatan med att stoppa upp ett finger där och känna på prostatan, och se så den icke är hård eller förstorad. Nä nu skall jag iväg....

Handskak

Jag knatade just ner till min datakille som bor 250 meter härifrån ute på stora gatan. Där finns ju då i någorlunda ordning; datakillen med hans fru som har hårfrisering. Bilreparatörskillen, trädgårdskillen som säljer blommor bak huset, och där finns 3st exakt likadana småaffärer som säljer det där vanliga som alla andra gör, chips, drickor, thaisprit och öl samt lite mat i form av det där som man häller vatten på, och värmer så blir det thaispagetti. Ett ytterligare ställe som säljer vatten.

Alla dessa små företag med människor som nästan lever ur hand i mun och omsätter ytterligt små pengar, de satt där ihop som 2 olika gäng med drygt 6-7st i varje gäng. Det var kvällsmat framdukad (dagens 4.e mål mat) och där dukades fram som vanligt mängder av stora flaskor med LEO öl samt ett par flarror med Lao Khao.

De kör sin musik, barnen springer omkring därute i mörkret tills dom inte orkar längre. Det verkar som alla naturfolk inte har den där grejen som vi europeer har med våra barn att de skall ha sina sängtider, och sina stadiga sovtimmar, utan här kör de och låter barnen bestämma själva i mångt och mycket. Något som jag absolut inte samtycker till....

Men en sak gillar jag i allt detta med deras sammanhållning och deras umgänge, de har det gött ihop. Jag undrar ibland om en människa som inte bryr sig om att jaga pengar, inte är bra mycket lyckligare än en som jagar än det ena, och än det andra hela livet igenom så länge som de arbetar. Går sedan i pension, och sedan dör dom efter några få år, då kroppen i ren överaskning över att få sitta still lite grand, helt ger upp. Vem är lyckligast egentligen...

Thai har en klar fördel över oss alla västerlänningar, och det är att de vet hur leva livet, om man nu gillar att ha det på det sättet med att leva ur hand till mun. De dricker och äter gärna upp sina pengar, och har i många många fall ytterligt svårt att få till det med sina besparingar på banken..... Men kanske man skulle leva så... Leva nöjd och dö nöjd....

Men jag fick i alla fall en helt go känsla när jag kom ut ur internetkafet som datakillen har skaffat sig, och alla dessa människor satt där i 2 grupper ute jäms med gatan. Skratt, musik, och prat och allmän munterhet... skitkul att se!!!

Är hemma ifrån sjukan, och jag hoppas nu att denna lilla söta sjukhusföljetongen snart skall vara avklarad. Jag gick fram i alla fall först när vi kom till sjukhuset, och kollade i mina papper resultatet på PSA värdet, och det hade gått ner till ett helt OK värde på 3,0, alltså ifrån 4,42. Jag har inga pissesvårigheter och inga smärtor och känner inget ovanligt alls, så jag lägger detta ”på is” nu (kan man säga så om det manliga könsorganet?).

Jag vill inte hålla på och oroa mig över detta, som det känns helt i onödan. Jag har gjort det som jag själv kräver av mig, alltså att jag kollar upp så värdet är OK och att jag mår bra i prostatan, sen att den är förstorad det vet ju vilken ingeniör som helst ju!! Kolestorolet hade gått ner till 190 och är helt OK. Infektionen var avklarad, och jag är Ok ifrån den, det var väl därför också som PSA värdet hade gått ner så rejält!!

Nu skulle jag in för den sista grejen som skulle kunna döda mig, och det var hjärtdoktorn... Det visade sig vara en liten tös, en ytterligt trevlig och faktiskt förtroendegivande tösdoktor. Jag bara vägrar att vara som dom där som alltid skall misstänka doktorn för att vara värdelös, och är misstänksamma och ifrågasätter allt han gör... Fan man måste ju lita på den som håller ens liv i sina händer bokstavligt talat...

Vi snackade och hon tog pulsen, och sedan lyssnade hon, och hon sade att det är absolut ingen fara med mig. Hjärtat slår jämnt och fint, och pulsen är bra den också. Dock så ville hon gärna att jag skulle fortsätta med Warfarinen i 30 dagar till. Hon ville inte riskera i min ålder att det de upptäckte förra gången skulle utveckla sig till blodproppar, som ju de facto ofta kan vara dödliga...

Inga problem tycker jag, jag slafsar vilken medicin som helst, bara jag kan stanna kvar här på jorden i runt 22 år till. Så jag var en lycklig kille som åkte hem,och jag kan nu ta upp cyklingen igen. Man får ta en dag eller en vecka i taget, och vara glad för den tid man kan vara fortsättningsvis frisk... Så upp med hängmagen, öppna ögonen och var glad....

Handskak

För de av Er matadorer därute som läser detta och vill veta vilka värden jag hade för övrigt så kan jag faktiskt skriva av en del av det med lite möda. Jag vet inte vad allt betyder eller innebär, så ni får det som en text utan kommentarer, OK??

PT test 11,9 normal upp till 14,4

Sugar 116 normal 80 – 120

PSA 3,0 normal upp till 4.0 (Sverige 3.0)

Urin Sp.gr. 1.018 normal 1-1.03

Epi/HPF 1-2

Bacteria moderate (infektionen borta....)

Leukocytes from strip 1+

Nitrite from strip positive

SEROLOGY

AFP 1,56

CEA 1,61

Usch jag orkar inte skriva mer, fruktansvärt liten text, och det handlar om runt 50-60 värden till….. Ni får fråga om ni vill veta nåt speciellt, så lovar jag att svara... Men nu är det över i alla fall, och jag hoppas slippa olyckor och sådan skit, så jag också slipper sjukhus,, det tar på både krafter som på plånbok vill jag lova....

Vad äter vi egentligen, vi människor? Ja vi äter ju surströmming vi här i den kalla nord, inte många tycker om det, men många upp i norra Sverige älska nog sin surströmming. Jag tror varje land har en motsvarighet till röten eller fermenterad fisk faktiskt.....

Franmännen är grodätare av rang, och grodlår har ju även spritt sig till mesiga människor utanför Frankrike som försöker att vara ”inne” och ”hippa”... De gillar även att sörpla och suga i sig ”Escargeau” i mängder dessa arroganta typer våra fransmän. Ett icke bekräftat (ännu) rykte, säger att dom även käkar Hamsters därnere.

Så det mesta tycks kunna funka bara så länge som man kan skölja ner det med rött vin. Ironiskt nog, så dömde Europeiska Högsta Domstolen, att Frankrike behöver ha mer Hamsters inom sina gränser,,, hahaha secka pönnhöven, fattar de inte att fransoserna käkar upp sina Hamsters likt popcorn.....Jag känner ju inte till alla olika länders matvanor, men de som jag tänker till om har ju alla lite underliga matvanor.

Ta typ gris, vilket INTE gillas utav muslimländer och judarna, men resten av världen har grisen som stapelvara mer eller mindre... Ta hästen som americanarna som fortfarande inte fattat att de har lämnat ”Vilda den romantiska Västern” bakom sig, aldrig skulle kunna käka häst, medans de flesta andra nationaliteter nog inte bryr sig speciellt mycket..

Indierna vägrar äta kossa mu och vietnameserna käkar med förkärlek hund, och så gör flera andra länder också. Det finns flera orter i Thailand som käkar hund, en gammal sund vana. Länderna i Asien och Afrika käkar mängder av mat som vi aldrig skulle ens våga trycka in i käften, men så länge som det hindrar oss att svälta ihjäl så tycker jag att det är OK i alla fall...

Philippinerna käkar nåt som heter ”Balut”, se på länken och pröva det sedan. Äggen ifrån en höna kläcks efter 21 dagar, ta ägget efter 17 dagar, öppna det och sug ut vitan och det av gulan du kommer åt, och ät sedan upp ”resten” inne i ägget.... Se nu på länken och njut om ni kan:

http://www.youtube.com/watch?v=QaWqol31lJU

Nu när vi är redo att äta middag, så är man ju tacksam att man är normalt tillräcklig, för att hålla sig till sunda matvanor. – ”Älskling, räck mig tallricken med risråttan är du snäll”!!!!!!!!

Handskak

Jag har klistrat in en länk alldeles under här, sätt in den i Er WEB-läsare och försök och se vad denna reklamfilm egentligen gör reklam för.... Men försök att göra det snabbt innan filmen på slutet verkligen visar svaret...... Hahaha ni kan aldrig ana....

http://vimeo.com/moogaloop.swf?clip_id=22984504&server=vimeo.com&show_title=0&show_byline=0&show_portrait=0&color=00adef&fullscreen=1&autoplay=1&loop=0

OK det var reklamfilm det. Jag har ju också märkt hur svårt folk har det med grammatik, och istället för att lägga tid på det så vill man ju hellre lägga sig på rygg och kalla sig själva odugliga och säger till alla andra – ”Jag är ordblind”, - ”jag är färgblind” eller –” det kommer jag aldrig att kunna lära mig, och varför det behövs ju ändå inte, helt onödigt med grammatik”....

För Er riktiga latfisar, så har jag här en grammatiskt s.k. ”lathund” som kommer att göra Ert liv betydligt mycket enklare fortsättningsvis, så låt oss starta då med den enda sida i grammatikboken som ni oduglingar behöver lära Er för att kunna fungera ute i samhället:

EFFEKTIV GRAMMATIKUNDERVISNING

Har du svårt att skilja på substantiv, adjektiv eller verb? Här kommer en liten lathund som gör grammatikundervisningen mer effektiv:

1.Substantiv är ord som du sätter ”fan” eller ”jävvel” efter: Klockfan, gubbjävvel eller hammarjävvel o.s.v.

2.Adjektiv är ord som du sätter ”skit” före: Skibra, skitsnygg eller skitgod o.s.v.

3.Verb är ord som du sätter ”utav hillvitte” efter; Drack utav hillvitte, dansade utav hillvitte eller körde utav hillvitte o.s.v.

På det sättet så är det skitenkelt för ungjävvlarna att lära sig utav hillvitte!!!

Jag hoppas med detta nu då att alla fått sin chans i livet och lärt sig lite grammatik. Ämnet är ju trist och grammatik var ju den grej efter hushållskunskap och syslöjd som man hatade mest i skolan.

Jo sista skandalen som gick av stapeln här i Chaiyaphum innefattade en finne och hans familj med 2st egentillvekade Lookhung (50/50-barn). Häromdagen så stod det plötsligt utanför mitt arbetsrum en kompis till Yongyut, trodde jag, men det var ju den finske killens fästemö ju, de som hade varit hemma hos oss för styvt 6 månader sedan.

Vi träffade ju dom för att jag såg dom när de ”tittade på hus”, och då vårt grannhus här, de kom sedan hem till oss en gång till extra för att umgås, och sedan ytterligare en gång så träffades vi och käkade på nattmarknaden i Chaiyaphum. Sedan blev det dock inget mer, mestadels beroende på att finnen ju hade extremt svårt att öppna upp sig, och verkligen ”prata” annat än ”väder” och sådant trökigt skitprat!!

Nu då 6 månader senare, så stod alltså hans fästemö utanför dörren, och Yongyut proklamerade högt och tydligt att finnen hade avvikit, alltså stuckit... Jag gick ut och då berättade thaidamen att finnen hade åkt ner till Pattaya (trots att han hade familj), naturligtvis så pippade han runt där nere, och brände sina pengar. Blev tydligen kär i någon tösabit därnere, och nu meddelade han stolt för sin fästemö att han ämnade inte komma tillbaka till varken Chaiyaphum eller sin familj.

Han sket helt sonika i sina 2 barn, fästemön var naturligtvis förtvivlad, hon hade ju investerat i denne kille både genom att skaffa barn med honom, och också genom känslor naturligtvis. Det hade dessutom blivit typ lite våldsamheter när han hade varit hemma och hämtat ”sina” tillhörigheter. Han hade slagit sin fästemö i ansiktet, visserligen med öppen handflata, men ändå så går ju det inte för sig i nåt läge... Forts. nästa kapitel....

Handskak

Forts. från förra kapitlet... ÄVEN om kvinnor är ett jäävvla styggt släkte när de sätter den sidan till, och verkligen VET var de skall pratmässigt ”slå till” för att såra sin motståndare, kvinnorna brukar ju med förkärlek i sista stadiet när allt är förlorat, använda saker och ting som följande meningar:

”Du är oduglig i sängen”, ”Du har aldrig tillfredställt mig”, ”Du kan inte försörja din familj”, ”T.om: dina egna barn tycker inte om dig”, ”Det är inte ditt barn”, ”Jag har varit otrogen i 4 år mot dig p.gr.a. att du är så oduglig” o.s.v. Att det sedan urartar och att slag växlas är nog inte sällsynt....Vems ”felet” är.... Bådas fel så klart... jag köper inte snacket till 100% att kvinnan ALLTID är oskyldig... Jag tycker så här i denna situation:

Kvinnan är skyldig därför att hon beter sig som hon gör, och tänder eld precis hur oförskämt som helst......Mannen är skyldig därför att han ALDRIG hur jävvla stygg kvinnan än är, aldrig skall slå henne, aldrig.... Så jag tycker att bägge är skyldiga, och kvinnorna skall enbart hålla käften i många fall, och inte dra upp det där med att de fått ett par örfilar..... medans de helt oskyldiga kvinnorna skall gå till polisen så fort som mannen börjar slå henne.... Hoppas nu inte att detta missförstås som det ju alltid görs.... av kvinnor.....

Uppbrottet innebar alltså örfilar och grejor, och jag är 100% övertygad om att thaidamen med glädje drog sitt ”strå till stacken”, men jag vet inget... han stack, meddelade henne att han skiter i både barnen som i henne, för nu skulle han leva livet.... och här var vi nu, och hon stod där inne i vårt hem. Yongyut pratade med henne (också), Hon pratar ju med alla som är ledsna och får dom på fötter igen... Det verkar precis som om Yongyut är som våran ”Fröken Väder”.. vilka alla ringer till för att få reda på väderutsikterna.....hahaha!!!

Igår kväll så kom då det sista som hänt, för tillfället. Finn-idioten hade ringt hem till sin familj och meddelat att om hon betalade honom varje månad 20.000 baht, så var han villig att komma tillbaka. När jag hörde detta så nästan skrek jag av ilska,, secken jäävvla idiot, den fan ger oss alla ett dåligt namn... Dessa jäävla finnar, det finns säkert bra finnar någonstans, men jag har fanimej bara mött ett extremt fåtal....

1st finne på 5 år härnere som varit bra... I mitt tycke så är dom 80% alkolister, 15% underliga udda typer som fan inte vet nåt om varken det ena eller det andra, och sedan då 5% normala och trevliga människor... Så när folk frågar mig, och nämner att de träffat på en finne, så brukar jag alltid i alla lägen FÖRST fråga, hur alkoliserad var den finnen då???

Hon frågade mig hur hon skulle göra, och jag frågade henne om finnen hade skrivit på några papper och erkänt faderskapet, och det hade han faktiskt gjort, på bägge barnen... Där fanns t.om ett underskrivet papper ifrån en läkare här i Chaiyaphum, att det var hans barn, därför att fanskapet hade sagt till sin fästemö att barnet (det första) inte var hans, hon tog honom för provtagning, och DNA-testet visade med all tydlighet att han var pappa....

Så mitt svar var, att jag vet inte hur man skall göra i detta läge, men eftersom barnen var avlade av en finne, så skall fanimej Finland ta hand om barnen, Thailand lär ju som vanligt inte ta hand om en Hamster ens... Så jag föreslog henne att i första hand söka information på finländska ambassaden i Bangkok, översätt alla papper till engelska sade jag till henne, om det sedan kräves, så försök att få tag i en advokat som inte ruinerar dig.....

Se till att skaffa fram medborgarskap och pass på barnen, så kan du också åka till Finland och arbeta kanske. Och till slut så har du också finländskt medborgarskap om du sköter dig där och jobbar på bra.... Hon var nu lite gladare i alla fall än innan, jag hoppas innerligt att detta går bra för henne, för hon var en skittrevlig thaidam sm förtjänade bra mycket bättre än denna skitfinne....

Jo jag skulle väl också nämna att anledningen till att finn-fan kunde med och vågade tro på att han skulle få pengar av HENNE, var helt enkelt att hon lyfter en ”livränta” eller om det är en efterlevande-pension ifrån England ifrån sin förre avlidne make som kom just ifrån England.

Denna inkomst faller så fort som hon gifter sig med någon annan... Så det sa jag till henne, gift aldrig om dig i hela ditt liv, behåll denna goa inkomst... du kan ju t.om skaffa dig ett hus, och ändå kunna leva hyggligt ju.... Vi får se nu hur detta går, jag berättar vidare när det händer nåt.

Handskak

Kul med dessa grodor som gräver ner sig. Jag har grodor som med förkärlek gräver ner sig enbart i jorden, de är lite gulaktiga, har ju haft ett foto av dom tidigare här i bloggen. Och så har jag de något lite annorlunda grodorna, som med förkärlek gräver ner sig bland stenarna ute i trädgården – kolla fotot....

Biboet som jag berättat om tidigare, håller på sakta men säkert att byggas till i en jämn och fin takt. Och detta trots att Lem här lovade mig, att bina bara var här på tillfälligt besök, och skulle flyga iväg snart.... Ja han sade så. Men thaim säger sådana saker när du inte VILL hjälpa till av en eller annan anledning. Ja, kul att de är så aggresiva då. Yongyut stod en kväll i skydd av mörkret, och spolade vatten 5 meter upp på husväggen, och försökte att få boet att ramla ner....

Snart så kände hon ett gott stick ifrån ett av bina på underläppen, och såg rejält rolig ut efter ett tag. Jag skrattade gott, någon timme senare när hon satt där moloken, och kollade på en thai dokusåpa... Så att de är aggresiva och verkar bygga upp en fint bo är det inget snack om. Lem pratar skit och vet inte vad han pratar om... så antingen får vi ta dit en specialist, men något måste vi göra.... Dessa bin, stora som sattan, ynglar ju av sig som kineser gör, och blir snart farligt många!!!!

Jag måste bara få ge er ett exempel på att ”maten är uppäten när det är tomt på tallriken”. Förutom min gamla katt hemmavid i Sverige, så finns det inga i denna världen som kan knapra på en benbit, matbit eller vad ni vill som thai kan göra. Har de ett fiskhuvud, så är detta huvud fullständigt länsat innan de är nöjda. Kolla fotot på bilden.

Jag stod med den tallriken i näven och skulle slänga den, när Yongyut kom rusande som den värsta Wilma Rudolph, och snöt den ur näven på mig... –”You make my dinner kaputt” säger hon... Hela innehållet på tallriken både fiskhuvud som bläckfiskbitar, snäckor och småräkor gick åt, och glädjen stod högt i tak när man visade falang att man minsann inte slänger mat i Thailand...

Yongyut är en riktig kanondam utan tvekan, den bästa man kan önska sig, nä nu får det fanimej vara slut på komplimangerna,,,,, Hon fick ju det där jobbet 618st shorts som skulle sys, och hon skulle tjäna typ 5.000 baht på den grejen... Tydligen blev det lite för tröttande att ens tänka tanken, så Yongan, fick börja med att ta sig en vilopaus mitt på dagen innan arbetet startade,,, och detta upprepar sig ännu efter 2 veckor....Hahaha!!

Jag fick punka på däcket som jag berättat om tidigare, en liten söt historia om hur jääkla hett det egentligen är härnere. Jo innan jag startade hemifrån så hjälpte mig Yongyut att pumpa mina däck, hon pumpade så ända in i hillvitte mycket, och just denna dag, så glömde jag att stanna utom synhåll hemma och släppa ut lite luft, jag vet ju konsekvenserna annars....

Jag kom till cirka 300 meter innan MAKRO här hemma, då plötsligt kände jag att jag körde på fälgen på bakdäcket..... Jag började att promenixa, och jag kollade varje ställe utefter motorvägen, men ingen av de få ställen jag såg hade en verkstad, och var där en verkstad så var den stängd. Thai hade denna söndag fått för sig att vara lediga. Ibland är thai nästan kristna i sin livsåskådning ju!!!

Jag gick och gick, och det var tungt, det var grymt tungt, och jag började faktiskt att misströsta. Ni vet det som man trampar på en styv halvtimme, det tar expremt lång tid att promenera..... Jag visste att temperaturen låg på runt 39 grader, och nu när jag inte cyklade utan bara gick, så kände man hettan, man fick ju noll fläkt, där var noll vind....

Jag passerade till slut Ram Hospitel,,,, frågade på ställe efter ställe, men ingen jobbade, de ville inte, kunde inte, eller så tittade de bara på mig och kom överens om att de inte förstod mig. Plötsligt därframme vid horisonten, så kom det en motorcykel emot mig, ta mig fan det var York som var ute på strövtåg med sin bike.... Jag förklarade läget snabbt för honom när han kom fram och stannade. Forts. nästa kapitel....

Handskak

Forts. från förra kapitlet.... Jag mutade honom med 2st räk, ägg och majonäsmackor frågade om han visste nån som kunde reparera mitt cykeldäck..... Inga problem tycke han som älskar svensk majonäs och räkor och ägg..... jag fick följa honom 500 meter framåt, och kom fram till hans MC-shop....se bilden... det var den trevligaste killen man kunde möta, kunde lite engelska, och kolla golvet. Jag har aldrig sett en endaste verkstad både i Sverige som i Thailand som sköter sitt golv så bra,, kolla hur rent det är...

Han fixade punkan snyggt och snabbt, och York han körde hem till mig de 6 km, och sedan käkade vi härhemma goa mackor och friden var återställd, men det blev inte mycket till motion den dagen, om man nu inte kallar en rask promenad i 3 km i 39 graders hetta för motion vill säga....

Ja så kom då Martin hit till Chaiyaphum, och vi skulle träffas och ha lite kult tjöt och smakväm i 2 dagar. Han tog in på Siam River Resort, så vi ihop med Ingemar hade 2 goa dagar vid poolen, med gött snack och badande i sommarhettan... Ursäkta att jag säger det, men det är gruvligt varmt här nu stundtals....

På onsdagen, så kom också Roland och gjorde oss sällskap. Det är den killen som jag berättade om för 1.000 kapitel sedan ungefär. Han är idag 70 år ung, och han har ett litet egettillverkat barn på 1 år nu. Han åkte ifrån Sverige runt 1964 tror jag det var som ung grabb, och hamnade i Australien. Han skaffade familj där, och åkte aldrig en endaste gång hem igen under de styvt 40 år som sedan avlöpte...

Han kom till Thailand när hans äktenskap kollapsade borta ”down under”, och träffade sin nuvarande fru här ganska snabbt, efter några år då så skaffade de barn, och DÅ åkte de hals över huvud snabbt som fan hem till Sverige igen, nu duger Sverige bra igen kan man tänka, för de ville för allt smör i Småland se till så barnet föddes inne i Sverige och blev medborgare per automatik...

Barnet blev sedan runt 7 månader gammalt, så lämnade de Sverige igen, och har nu bosatt sig här i Chaiyaphum återigen.... Nu är Sverige lika avlägset igen.... Fan jag tycker nästan det är på gränsen till svinaktigt när alla dessa människor skall snylta och nyttja systemet in till döden. Killen har fan inte betalt en skattekrona NÅGONSIN hamma i Sverige, men välkommen var han, och det var också barnet, och barnets mamma naturligtvis....

Så hej och hå, nu betalar Sverige på inarbetade skattekronor för 3st ytterligare människor som nyttjar utan att bidraga.... Inte undra på att systemet och Sverige som vi känner till det håller på att kantstöta ordenligt.... Man hoppas innerst inne att man hinner dö bara innan det kapsesjar helt och hållet, och lämnar en fullständigt strandsatt här borta i främmande land...

Nog om det Roland är en trevlig kille ändå, synd bara att hans fru gjort sig ordentligt INTE speciellt omtyckt bland damerna här. De tycker att hon flashar runt som den värste Onassis med allt sitt guld över hela kroppen. De är väldigt avundsjuka våra damer, men det är väl kanske alla damer världen över. De utser sina offer och sedan är det ”pilen på Palle” för dom när dom skall vara taskiga emot varandra. I detta specifika fall, så är jag böjd att hålla med dom dock...

Rolands dam älskar att visa att hon är förmer än de andra ”risflickorna” här nere, och gärna ge sken av att här i deras familj finns det pengar att tillgå minsann.... . Vii hade dock en ytterligt trevlig dag vid poolen utan damerna, så allt flöt på finfint oss män emellan..., och jag smög faktiskt ner en GT som inte Yongyut hade en susning om, för hon var inte med. Men annars sköter jag mig utomordentligt, inget socker i kaffet, inga sötdrickor eller juicer, och ingen sprit heller längre..... Potatisen kör jag enbart vid de få tillfällen som vi skall äta sill och potatis eller Jansson´s... inte annars. Nu är det sallad och kött enbart....

Martin stack hem igen de 9 milen han har att köra, styvt 2 timmars körning, och sedan igår onsdag så var allt tillbaka igen vid det normala........ Men det är också skönt......Vänta lite nu, vem står här nu och tittar in och stör skrivandet, jo det är min fru Yonguut, hon vill nåt..... – ”darling tomorrow we go to Yutin School” men va fasen jag trodde ju att jag klarat mig......

Yonguyut hade frågat/sagt till mig på onsdag morgon om jag ville följa med till Yutin´s skola för den skolan skulle säga adjö till honom... vadå adjö, frågade jag... Jo han skall byta skola och bli rektor på en annan skola.... Hmmmm synd sade jag, med en förhoppningsfull tanke i skallen att jag skulle kunna slingra mig ur detta urtråkiga som skulle ske.... Forts. nästa kapitel...

Handskak

Forts. från förra kapitlet.... Jag lyckas då kränga ur mig- ”men darling, jag har ju gäst här, och har lovat att ta hand om honom, han har kommit 12 mil ifrån för att träffas och umgås, och jag skulle nog känna mig skitdum att bara lämna honom vind för våg halva dagen....” Ja,. Jag förstår det säger Yongan, och säger att hon kan åka ensam......

Va fasen, nu står hon där och skall åka IGEN? Men du var ju där igår, ja men darling, säger hon..... idag gäller det fest i den NYA skolan dit Yutin har bytt till... hans nya skola.... Men va sjutton skall det vara fest igen då??? Yes sade Yongyut triumferande... Jag kunde inte finna ett endaste argument för att kunna komma undan, och desutom så är det ju faktiskt en liten komplimang att hon vill att jag skall synas ihop med henne hela tiden, känns bra faktiskt...

Alaam, fästman Pots och Namkaeng och Soda, vi åkte alla i Pots bil dit, och det var exakt enbart 1,5 mil dit, så det var ingen fara, och dessutom så hade de lovat mig att detta maximalt var en 2 timmars-historia, så jag skulle snart vara hemma igen.

Vi kom dit snabbt och elegant och där var mängder av folk, säkerligen runt 20st bord minst med 5 personer vid varje bord... Där var uppträdande av de vanliga Isaan-dansande töserna med snygga kläder, riktigt trevligt, och desutom så hade de hyrt in en lokal förmåga. En tjej i 25.års åldern ursnygg, som sjung som en gudinna måste jag säga. Har ju hört mycket skit på TV i sångväg, men denna tös sjöng något av det bästa jag hört i hela mitt liv....

Tog ju bilden/foton på både maten,. gästerna, danserskorna och sångerskan som ni kan kolla på.... trots skyltar runt om här i Isaan om sprit inne på skolans område, så stod det ändå Hong Thong på varje bord till allas stora glädje, och gubbarna var bra på snöret efter ett tag märkte jag. Damerna dricker ju knappt någonting här, oftast i alla fall. Sköter sig bra..

Sedan märkte jag att de rabblade upp namn och pengar, och Yongyut översatte när Yutin berättade att lärarna sponsrade denna fest eftersom skolan hade lagt ut pengarna. Så pengarna som denna fest kostade kom tillbaka i viss mån, och då lägger de dessa pengar på att reparera i skolan, mycket berömvärt uppträdande tycker jag....

På tal om namn, så byter inte thai bara sina smeknamn ungefär som de byter kalsonger, utan de byter faktiskt sitt födelsenamn också stundtals... Här i Thailand som jag sagt förut, så betyder INTE namn alls vad det betyder för oss falanger. I normalfallet för oss falanger så ÄR VI JU VAD VI HETER, om ni förstår vad jag menar.

Oavsett hur vad och när, så är glegolo alltid glegolo om han så bor i mörkaste Uganda.... Men här i Thailand, så är namn tydligen en färskvara tråkigt nog. Nu hade Yutin som alltid hetat Yutin (min svåger-spritmagistern) bytt namn till Chaioo, detta för att känneteckna att han bytt jobb, och fått en ny start på sitt liv...Men som Yongyut sade sedan för att trösta mig (!!!) Yutin tar snart tillbaka sitt namn igen när detta nya blåst över...

ja så kan de gå till ute i buskarna i Isaan..... Maten var kanongo, och det är ett generöst släkte, och många av lärarna och deras fruar kom fram, och de ville alla skaka hand med mig, trots att de själva waiar så det står härliga till... men det var bara kul, jag fick ju en chans då att undervisa dom i handskakandets sköna konst. Nämligen att man aboslut icke skall lägga sin näve i motpartens hand, och agera disktrasa, utan ett fast grepp avslöjar vem man är... mes eller normal....

Idag så kom den gamla tanten här på gatan in till oss, det var ju henne som jag hjälpte när hon låg där hjälplös ute på gatan och hade ramlat. Hon håller fortfarande efter ett halvår på med att komma hit hem till oss med små ”presenter” som tack för att falang ställde upp som en ”god ande” som hon uttryckte det.

Idag så kom hon då in med bananer som hon odlar själv inne i sin trädgård, jag tog ett foto för jag ville gärna visa Er en bild på den 4;e utav de 18 sorterna av små fingerbananer som existerar här i Thailandet. Denna banan som tanten gav heter ”Guej Hin” (betyder sten).... Forts. nästa kapitel....

Handskak

Forts. från förra kapitlet ...... För de av Er som bryr sig så har jag då totalt, utan att jobba ihjäl mig, lärt mig följande sorter, och detta då naturligtvis utan att googla som många av Er gör för att verka märkvärdiga: guej Khai, guej NamWaah, guej Hom och guej Hin, Denna sista sort var otroligt god faktiskt och riktigt söt i smaken, alldeles charmant, så lägg Guej Hin (sten) på minnet.

Jag hörde en grymt kul grej som verkligen har satt sprätt på hela Thailands regering i stort sett tror jag, och alla andra makthavare också för den delen, aaltså alla de som tar och kräver mutor av befolkningen, och turisterna och expatsen här i Thailand.

Jo en kille som gjort sig väldigt känd som en s.k. Twittare vid namn Richard Barrow, sök honom på;

http://www.coconutsbangkok.com/news/travel-blogger-tweets-pic-of-allegedly-corrupt-thai-official/

Han var på immigration, och skulle få sina årliga uppehållstillstånd eller workpermit eller vad det var i ordning. Alltså det som man måste göra varje år här. Han gick till Immigration precis som vanligt, och precis som vanligt i hans fall så satt där en tjänsteman, och han vägrade att lämna ut pappren godkända, om inte denna killen betalade 1.000 baht till tjänstemannen.

Han fotograferade helt sonika skurktjänstemannen, prutade ner honom, åkte hem och twittade (heter det så?) hela historien med skurkens foto. Nu hamnade fotot med texten i de 2 största tidningarna, och olika bloggare i Thailand också nappade på hela hisorien..... Jag tror att hela Immigration-organisationen har fått sig en törn, och har nog svårt att åter hålla på, och tvinga av oskyldiga falanger pengar för saker och ting som är helt gratis... Må dom jäävvlarna ruttna i fängelset...

Jag satt och tittade på en TV-serie (film) som hette The Bible, och den handlade om israelerna och första testamentet, som ju hålls heligt av muslimerna, israelerna (judarna) samt av oss själva de kristna.... jag fann mig själv sitta där och verkligen bli rejält konfunderad över hur ända in i hillvitte dumma i skallen vi egentligen är, som har ”nappat” och importerat en religion, som fasen inte rör oss överhuvudtaget egentligen.

Kristendomen som vår religion kallas krossade ju våran gamla asatro, och alla andra religioner i Europa, som fanns då på den tiden när de var som mest energiska att erövra, och förstöra de gamla samhällena vi hade då... Men varför i herrans namn skall vi som bor 100 tals mil ifrån Israel bry oss....Varför?

Israelernas tro och gudaväsen som de trodde på, uppfanns ju av dom som levde då för styvt 4-5.000 år sedan långt åt hillivitte borta i ett avlägset hörn av världen. De levde och de dog för sin tro alltsedan dess. Men Noak, Abraham, Moses, Kung David, Kung Salomon och Jesus, vad rör det oss egentligen i ryggen. Vi hade våra egna gudar då, jag tycker att det var ytterligt svagt att bara importera saker och ting på det sättet.

Det är nästan så att jag får deja vu-känslor idag när jag tänker på det, och vad som händer och sker nu i vårt egna samhälle. Det är helt under förändring, vårt samhälle som vi känner till det är dömt att förloras, men det trista är att det ”kärring-samhälle” vi har haft nu i drygt 25 år enbart passivt tittar på i många fall, och i ännu fler fall aktivt faktiskt ger bort våra traditioner till förmån för främmande människors traditioner, som dessa ”nya” människor ALDRIG ger avkall på...

Sjung inte nationalsången, det kan såra någon ifrån Uganda. Ta inte skolbarnen till kyrkan, det sårar naturligtvis alla dessa muslimer som så gärna vill dominera den svenska scenen. Dansa inte runt Midsommarstången, det är racism i allra högsta grad.

Jag tycker att vi skulle nog ha behållit vår asatro, den dög nog mer för oss häruppe i norden, och var mer anpassad till vårt kynne och temperament. Larvet med nattvard och den gudatron som kristendomen representerar, är något som jag enbart ser ner på, och som jag tycker inte alls hör oss till. Det är absolut inte VÅRA traditioner... Fan vi kunde olika gärna tro på babylons Eld-gudar , det är ju bara samman-träffanden alltihop ändå.....

Så gick mina tankar i alla fall igår när jag hade sett färdigt 4.e avsnittet. I nästa avsnitt på TV;n så kommer det att handla om Salomon och den babylonska fångenskapen ty vi är nere vid 1.000:talet innan Jesus gissar jag (Kung David levde då) och Babylon var runt 635 ungefär..... Och vad i herrans namn har detta med oss att göra här upp i den kalla nord.

Nä bort med den skiten, löjligt......Tor och Oden hjälp mig vara stark och stå emot fan och hin håle ifrån den kristna tron....

Handskak

Jag avslutar nu oh här i detta kapitel tjötet om religion. Idag såg jag 5:e och 6:e avsnittet utav ”The Bible”, som historie-freak så älskar jag att se dessa filmatiseringar utav historiska händelser. Men som jag nämnde i förra kapitlet så gillar jag inte detta med religion, och jag gillar inte när vi människor ifrån en fullständigt annan kultur skall anamma en religion som inte har ett endaste skit med oss att göra...

För inte handlar bibeln om Måns Jönsson i Leksand och hans problem med fogden Jösse ifrån Stockholm. Inte handlar bibeln om Ragnar Lodbroks färd till Lindisfarne och hans ärofyllda färd över öppet vatten, den första i vår historia... Nä det finns absolut ingenting som handlar om oss....

Så som sagt var, bibeln handlar absolut icke om oss, inte ett skit, så varför vara så svaga och ta hit det eländet då... Och en sak till, kanske det mest viktiga..... Man tar alla möjliga händelser som sker i den del av världen som bibeln handlar om, alltså mellanöstern. Runt ett par hundra år efter det att saker och ting har skett. Krig har avgjorts, länder har bytt härskare, och mängder av människor har dött.

DÅ , men först DÅ skriver något litet geni av denna historiska händelse, lägger lite eget spinn på det hela så det skall passa in, och vips så får man förklaringar till att egypterna och perserna och assyrierna m.m. folkslag. De är alla verktyg i Guds händer, märk väl israelernas Gud, inte våran Gud. Alla som inte är israeler är satans verktyg eller guds verktyg, det är den enda funktion som dessa människor har i denna värld.

Tur att inte vi nordbor fanns i israelernas medvetande vid denna tid 5.000 till 200 före Kristus... För då hade vi säkert varit omskrivna i bibeln som satans ombud, vi hade varit fans avföring, och det lägsta som någonsin hade existerat.... Nu fick de nöja sig med att ta sina grannar, och de länder som ligger i mellanöstern, och skriva om och skylla allt ont på.

Men kul i alla fall att bibeln är skriven av folk och människor flera 100 år EFTER att händelserna har utspelat sig....Ungefär som att jag nu kommer att berätta för Er att fotbollsallsvenskan kommer 1925 att vinnas av

1 GAIS 22 17 4 1 63 16 + 47 38

2 IFK Göteborg 22 16 4 2 87 30 + 57 36

3 Örgryte IS 22 15 5 2 67 17 + 50 35

5 AIK 22 12 0 10 57 38 + 19 24

12 Hammarby IF 22 2 4 16 23 83 - 60 8

Och sedan berätta lite sedelärande historier ifrån den tiden. Svarte Filip vann skytteligan på 39 mål, som fortfarande är ett svårslaget rekord... Notera att de 3 första lagen är ifrån Göteborg.... DETTA är vad bibeln handlar om... Den skrevs med ett syfte, och det syftet var att forma en religion.... Och syftet var icke att tro att nordbor på andra sidan jordklotet skulle anamma samma Gudar. Nä nu slutar jag tjöta om religion, ett tråkigt skitämne.

Handskak

Idag tisdag den 19 mars 2013, så var det då dags att ta sig till Chaiyaphum Allmänna sjukhus, de skulle ju på mitt önskemål kolla mitt hjärta med ytterligare en diagnos som jag ville ha. Jag orkar inte skriva om hela grejen en gång till vad som hände på Ram Hospital, alltså det privata sjukhuset jag var på, som sade att jag hade ett hjärta som slog oregelbundet, och gav mig skitmedicinen Warfarin (Varan).

Jag vägrade ju att ta denna medicin på anmaning ifrån 2t svenska sjuksköterskor, Varan har ju den svenska sjukvården slängt ut genom fönstret tydligen, medans Thailand föreskriver den friskt till sina patienter här.... Inget ovanligt här nere med denna situation faktiskt sägs det...

Den svenska läkaren som min kamrat i Sverige pratade med, ville inte ge mig några definitiva råd eller tips om någonting förränn jag jag kunde ge henne en diagnos. Vilket jag ju inte visste eftersom de aldrig gav mig någon sådan på Ram Hospital. Så i mellantiden (5 dagar) medans jag väntade på undersökningen igår på sjukhuset, så struntade jag helt i att ta denna medicin som de gav mig (Warfarin).

Alltnog jag kom med Yongyut till Chaiyaphum Allmänna sjukhus igår morse, Allting gick jättesnabbt måste jag säga, trots att där var mängder av människor precis överallt. Men de var väldigt effektiva.. De skrev upp mig, jag väntade 10 minuter, sedan tog de in mig och tog EKG och 7-8st andra kurvor på ett A4-papper, har ingen aning om vad de betydde.

Jag fick sedan vänta i styvt 40 minuter p.gr.a. att läkaren inte hade behagat dyka upp, men kl. 09.30 kom läkaren till slut, man såg att hon kom direkt hemifrån. Himla konstig tid att börja jobba 09.30 när avdelningen öppnade 08.30.... Men från det att läkaren kom, tills det blev min tur, så gick det 10 minuter max. Jag var plötsligt nummer två....

Jag kommer in till henne, en ung snygg trevlig damläkare som pratade lite grand engelska, så man kände sig hyggligt säker, och inte helt utlämnad som är fallet med de läkare som inte kan ett skit engelska.... Hon visade mig diagrammen på A4-pappret och berättade att EKG var finfint, och de andra värderna var helt i ordning.

Det enda lilla var att mitt hjärta slog lite grand för sakta, hon berättade dock att detta inte alls är så himla ovanligt utan många lever med detta, och speciellt idrottsmän som tränar upplever detta med ett hjärrta som slår lite för sakta, inte mycket men lite sakta. De medicinerar inte ens den åkomman berättade hon. För de av Er som undrar så är numret på denna åkomma ”CODE: 811 Sinus Bradycardia”....

Jag berättade sedan att Ram hade föreskrivit, och satt mig på Varan (Warfarin). Jag berättade att mina svenska läkare helt tar avstånd ifrån denna medicin. Så vad tyckte nu hon, jag frågade, och hon tittade på mig och sade – ”Jag för min del överväger inte ens att du skall ha blodtunnande medicin, det är inget fel på dig, du verkar frisk”. Så motionera, så får du aldrig något problem med det hjärtat, som det ser ut nu i alla fall

”.

Glad som en lärka, så stegade jag ut ifrån hennes mottagning, och bort till där vi skulle betala, de krävde mig på 200 baht (SEK: 45:-) för hela grejen denna förmiddag. Och jag måste säga att man lär sig för varje dag här i Thailand. Jag tror nog inte att jag kommer att gå till Ram Hospital mer gånger för att göra denna årliga undersökning som jag gjort nu 2 år på raken.

Jag skall nästa år pröva, och se om man kan göra en motsvarande undersökning på det Allmänna sjukhuset som jag var på nu, det kommer ju att bli oerhört mycket billigare tror jag (är jag övertygad om). Det jag vill ha svar på är ju i första hand:

Blodtryck, blodsocker, kolosterolet, PSA-värdet, infektion i kroppen samt om hjärtat är OK. Detta är ju det som jag tror är det viktigaste. Alla de 50-60 tester de gjorde med blodet och pinket kan jag nog vara utan tror jag.

Hela grejen med dessa privat-sjukhus är lite tve-eggat tror jag. Dels så är det jäkligt bra eftersom de ju har moderna metoder och är väldigt effektiva där. Priserna är inte, för vanliga saker, så grymt dyra, faktiskt överkomliga. Men om man springer där ofta, så drar det iväg skitsnabbt med kostnaderna tycker jag. Forts. nästa kapitel...

Handskak

Forts, från förra kapitlet... Jag kan ju gå dit och få köpa medicin utan att träffa läkare, men som jag sagt tidigare så är medicin svindyr att köpa på privatsjukhus...Kan man köpa medicinen istället på apoteket, så handlar det om en 1/3:e del av priset... Som exempel så köpte jag häromdagen min medicin för blodtrycket. Amplodepin fanns på apoteket, men Betaloc hade han inte kvar.

Jag gick då till Ram Hospitel och ville köpa min vanliga dos för 3 månader, alltså 45 tabletter. Normalt sett så kostar dessa 45 tabletter på apoteket runt 250 baht, nu ville de på Ram hospital ha nästan 720 baht av mig för exakt samma sak... man tror ju att man får betala bara för medicinen, men dessa privatsjukhus debiterar förutom medicinkostnaden, också följande avgifter: Nursing charge 100 baht, Hospital charge 100 baht samt First out patient charge 100 baht, alltså 300 baht i tillägg på den redan dyra medicinen......

Så lyd mitt råd, kolla in vilken medicin läkaren vill ge Er, skriv av det bara, och skit i att hämta ut det på sjukhuset. Ta lappen till apoteket, och köp för en 1/3:e del av priset. Om nu katastrofen skulle vara framme, och ingen av apoteken har medicinen inne, eller inte vill beställa hem medicinen, då kan man ju alltid gå tillbaka till sjukhuset, och ta skeden i vacker mun, eller hur? I detta läget får man inte vara buskablyg.

Efter detta besök på sjukhuset, så har alla funderingar och deppigheter bara släppt, och jag mår skitbra, jag kan ju inte säga att man skall leva i evinnerlighet, men jag känner mig bra nu i alla fall, och jag har ingen oro i alla fall nu när jag cyklar. Jag oroade mig stundtals förut dessa veckor, så pulsen steg när jag cyklade, och hjärtat slog extra av oro... Nu är det lugnt och fint hela vägen. Idag så var jag ute igen, det är en enorm värme faktiskt.

Ingemar och jag bestämde oss för att skita i mina tidigare cykeltider, och tidigare-lägga cyklingen till runt 09.00 eller senast 10.00 som startpunkt, för att komma undan den värsta hettan. Kanske det är så helt enkelt att båda vi vikingar kanske inte skall cykla flera mil när skuggvärmen är runt 39-43 grader varmt, Gud vet hur varm solen är då som skiner på oss i 2-3 timmar mitt på dagen...

Idag då onsdag den 20 mars 2013, så åkte jag ut själv, Ingemar åker varannan gång, och det kanske är förnuftigt av honom. Han är ju ändå 70 år i år, och är en oerhört pigg 70:åring tycker jag. Thaiarna vi möter är helimpade av honom, och frågar ibland vad han äter...Han säger då Viagra.........Nä jag skojar bara, vi äter ”Manfalang” säger vi unisont, och thai tror att manfalang är lösningen på ett långt rikt liv med mycket pengar, hahaha!!!

Jag var alltså ute idag, och vad skönt det var trots den oerhörda hettan. Min oro var NOLL, och jag kunde bara paddla på och njuta,,,,, Idag upptäckte jag att det hängde röda t-shirtar på nästan varje grindstolpe vid de thailändska hemmen ute i byarna... Jag talar nu inte om inne i staden, utan ute i byarna. Jag fotade ett helt gäng av dom, men jag såg tusentals hem med T-shirts. Dock skall jag säga att inte ett enda utav alla de hem som var byggda i modern snygg stil, vilka alltså hyste mer välbärgade thai, ingen av dessa hem hade någon t-shirt hängande utanför.

Som vi alla vet, de besuttna är utbildade oftast, och har därför tagit avstånd ifrån den vidskeplighet som florerar så friskt bland normalt fattigt folk. Skall också nämna att ”Phee´” inte på några villkor vågar sig in i templen, och de vill inte på några villkor vara i närheten av munkarna... Där ser man hur dessa saker är likadana i alla kulturer. Vem är det hos oss som driver ut onda andar, jo just det, prästfanskapen förstås...

Jag vet ju sedan tidigare att det handlar om att skydda sig ifrån Phee´. Alltså ett skydd mot onda andar. Jag stannade och thaiarna undrade varför falang stannade utanför deras hem och fotade.. jag kan ju ingen thai, men med gester, pekanden, och vissa ledord, så blir allt Ok och de fattar lite grand i alla fall att jag inget ont vill dom... Forts. nästa kapitel..

Handskak

Forts. från förra kapitlet... Jag säger till dom t.ex.: - ” See daeng, phee´” och så håller jag upp kameran, pekar och lägger dit mitt bredaste leende. Det leende som jag annars använde i yngre år när jag raggade brudar, men det funkar nu i dessa sammanhang också... Thai ler då, och säger att de äter Khaoow Thiang, och pekar, och vill att jag skall sitta med dom och dela maten. jag vill inte sätta mig still alla gånger, utan brukar skylla på något typ ”Im Läaoo” (jag är mätt) och hasta vidare, men tackar så mycket...

Jag har dock stannat vid några få tillfällen... Men även om glädjen att ha falang sittande där vid matbordet och se hur han äter, och också hur god maten ibland kan vara, så funkar det inte så bra att äta mitt under en cykeltur. Jag brukar komma 2 km bort, så har jag kramp i magen, och får lugna mig, och cykla skitlångsamt resten av turen hem, vilket är kasst tycker jag... Så nä, helst ingen mat under mina cykelturer...

Som sagt, jag fotade ganska många T-shirtar som hängde där, men fick sluta efter ett tag för det var alldeles för många av dom, alla hade dom i vissa byar. Andra byar hade lite mindre av dom. Alla t-shirtsen, nästan, hade en papperslapp som de klämt dit, och de hade skrivit på den papperslappen också. Ni kan se ett av mina foton att de t.om hade skyddat sitt ”land” med vad det nu var som de grodde där, genom att hänga upp en t-shirt på trästängslet. Mitt cykelhjul är i förgrunden på det fotot....

Jag fotade en lapp så ni kan höra med Er thaifru vad där står, men Yongyut förklarade för mig att thai brukar skriva allehanda saker som skall göra andarna ointresserade att besöka just deras hem, och göra hemska saker med både hemmet som dess människor.

På just denna lapp så stod det ungefär ”Här bor det ingen man”... Menandes att vissa andar koncentrerar sig på att ställa till jävulskap med enbart männen, och de kan då vara riktigt farliga enligt thailändarna, så dessa andar tar man på allvar faktiskt... När jag till slut kom hem, så flög fan i mig, och jag hämtade en galge och en röd T-shirt och hängde den på vår grind här hemma. På denna falanggatan som vi ju kallar den, så finns det inte ett endaste hem av de 16 hem som finns, som hade en T-shirt upphängd.

Yongyut var ute i trädgården och fick se T-shirten, blev konfunderad, och sedan hörde jag där utifrån ett gapskratt, Så mycket har inte Yongyut flabbat sedan jag anlände till Chaiyaphum tror jag. Hon frågade vad detta var, trots att hon visste, jag förklarade för henne att vi nu var skyddade mot ”phee´” . jasså sade hon, men Phee´bryr sig inte om falang, sade hon....

Vad dum du är sade jag då.... Du vet mycket att jag föll långt därborta i risfälten, skar upp hela ansiktet, och hamnade en natt på sjukhuset när jag föll av cykeln... Och det var Phee´sade hon då? Så klart det var Phee´sade jag, fråga din morsa så får du höra.... Hon skrattade fortfarande när hon ringde sin morsa, men jag hörde snart att skrattet tystnade på henne, och det blev lite lågmält.

Hennes morsa var ju med mig vid olycksplatsen, och schasade bort alla onda andar efter mitt fall, så hon tog detta på allvar, och hon hade också sagt till Yongyut att sluta skratta. Hon tyckte det var helt OK att jag hade hängt upp T-shirten... Så nu är det frid i huset och vi är skyddade. Jag frågade till slut Yongyut om varför det är just nu som alla hänger ut sina röda T-shirts, och inte tidigare?

Jo för att andarna har kommit hit nu, de kan ju inte vara överallt samtidigt, så tydligen har de avverkat övriga Thailand, och nu är det Chaiyaphum´s tur??? Jag undrar bara i mitt stilla inre, har dessa onda andar en chef? En typ ”över-ande” en ”CEO-ande”? Eller har de ett schema av något slag, så de vet vilka orter de skall besöka, och när detta skall ske... jag ville inte fråga frågor så Yongyut skall känna sig dum, så jag spekulerar bara i mitt egna huvud.....

Det är fantastiskt egentligen hur denna vidskepelse i Thailand har slagit rot här, eller skall man kanske hellre säga att det är fantastiskt att den fortfarande är så stark här i Isaan. För sanningen är ju att överallt på denna jord så finns det, eller har funnits, vidskeplighet i alla länder rakt över.

Vidskepelse är föregångaren till religion... Jag hittade på detta nu, men visst stämmer det väl? Innan det fanns religion, innan folk uppfann en Gudom, så fanns det rädsla för mörkret, och man uppfann olika väsen och figurer som gömde sig i mörkret, och som gjorde otyg mot alla människor. För att få bukt med detta, så blev man tvungen att uppfinna att det finns en gud, som då skall hålla dessa andar lite grand stången.

För att folk skulle tro på dessa Gudar så blev man tvungen att anlita fantasirika människor som kunde sammanställa, och skriva ihop berättelser om just deras Gudom, och liksom ge Gudomen ett ”ansikte” som folk kunde förlita sig på. Genom detta så behövde folk inte vara så himla rädda längre var ju tanken. Här i Buddismen så finns det ingen Gudom att förlita sig på, så det är väl därför då som de är så enormt vidskepliga och rädda för andar och annat knott....

Handskak

Min kompis här Ingemar har pratat lite grand med sin svärmor, som berättade att traditionen med röd t-shirt, inte alls är gammal. Denna tradition fanns inte alls när svärmodern var yngre, utan det är alltså en ganska ny företeelse.... Hon kunde inte förklara varför det blivit så populärt helt plötsligt.

Dock så berättade hon att en vändning på hela grejen är att speciellt familjen med en (1) son endast, brukar skriva dessa meddelanden som jag fotograferade av. Andarna brukar tydligen ha en speciell förkärlek för att sabotera och ta död på söner i familjerna trors det allmänt här.

Jag har väldigt svårt att sitta och gissa och spekulera i ämnet såsom varande falang ifrån den kalla nord. Men visst kanske man kan gissa, men då får man ta det för vad det är värt.... Jag har en känsla att denna röda färg har med begreppet död och blod att göra. Det sades också att det fanns en tid när olyckan var framme hos många thaifamiljer med endast 1 son i familjen.

Dessa söner dog i mängd, och det var många thaifamiljer som vart drabbade. Här i bl.a. Asien så värdesätts ju sönerna på ett helt annat sätt än döttrarna, och därför ansågs det som en bra mycket större olycka när en son dog än när en dotter dog. Thai hade ingenstans att vända sig i sin iver att ställa allt tillrätta, så man vände sig som alltid till religionen. Och i brist på ledning därifrån, så vände man sig till den allstädes närvarande vidskepelsen.

Det finns ett ”rött” parti som ju är folkets parti... varför? Den röda färgen? Den röda färgen som för thai representerar ”att ta hand om” att ”beskydda”... De är smarta dessa typer som lierade sig med Thaksin,, de valde den röda färgen, och då vart det helt kört för de gula häruppe bland de fattiga... Det finns väl inte en fattig i Thailand som vågar gå emot de röda... eller vad tror ni?

Jag vet inte varför jag ger denna information till Er läsare, men jag såg det ute på internet, och kände bara att jag ville dela infon med Er.... Därför ger jag Er de 10 största nödvändigheterna för den buddistiska munken:

-Munklakanet som ju heter ผ้าไตรจีวร

-Dhamma-böckerna som heter หนังสือธรรมะหรือหนังสือความรู้

-Datorn ชุดคอมพิวเตอร์

-Rakhyveln ใบมีดโกน

-Golvrenare น้ำยาเช็ดพื้น

-Medicin ยาหลักๆที่จำเป็น

-Brevpapper เครื่องเขียน

-Schampoo แชมพู

-Skodon/sandaler รองเท้า

-Handdukar ผ้าขนหนูสีสุภาพ

Jag vet inte hur korrekt alla är, men några kan man väl hålla med om…

Här kommer lite skyltar som jag gärna vill visa Er, de är på thai, men lär Er tecknen, så kanske ni rent av kan tjäna pengar i vissa fall och i andra fall kanske ni kan undvika att få betala ut pengar i onödan.

Denna skylt där kan ni spara pengar, typ 2.000 baht. Det finns ju ett antal platser i Thailand där ni inte får röka. Skylten säger ” haam soop bu ree” ( ห้ามสูบบุหรี่ ) vilket då betyder förbjudet att röka. Den första delen som är ”ham”, kanske är värt att memorera, då det ordet återkommer så snart som det är förbjudet med någonting.

Och denna skylt är värdefull såtillvida att den kan spara dig pengar, den säger ” seu neung taem 1” ( ซื้อ1แถม1 ), vilket betyder att ”köp 1 och få 1 gratis”. Forts. nästa kapitel..

Handskak

Forts. från förra kapitlet... En liten fundering ifrån en annan falang än mig själv för en gångs skull då! Han var nere, berättade han i Bangkok, och skulle besöka thailändska turistbyrån, denna turistbyrå som har en stor härlig budget för övrigt!! Han tittade i fönstret på alla de färgglada och snygga broschyrerna, och han kunde knappt finna en endaste broschyr på engelska, de var alla på thai.

Han berättade då att han veckan före hade varit på en resemässa i Bangkok som gällde Nordöstra delarna av Thailand (Isaan), och även där fanns det bara ett ytterligt litet antal på annat språk än på thai, de var alla på thai i stort sett!!

De har ju som sagt var en sådan grymt stor budget, så man tycker att de borde kanske få en liten ide´i skallen att utlänningar nog i gemen inte kan varken läsa eller skriva thai!! Tänk de mångdubblar inträdeskostnaden för falangerna till national-parkerna, men skyltarna är enbart på thai... så varför i herrans namn kräva 4 ggr så högt inträde då?

Så har då den första Iphone5 exploderat här i Thailand. En kvinna tjötade som vanligt i telefon, efter 30 sekunder så började hon känna hetta komma ifrån telefonen, och även eldsflamma med rök komma ur hennes svarta Iphone 5. Hon slängde den då blixtsnabbt till marken, och då exploderade den 4 gånger, precis som en sådan där smällare ni vet... Hon klarade sig tack vare att hon handlade så snabbt, men det kunde gått galet!!

2st snabba vitsar, visserligen på engelska, men det får väl gå för en gångs skull kanske, så njut av dom;

A guy goes to the Post Office to apply for a job.

The interviewer asks him, "Are you allergic to anything?"

He replies, "Yes, caffeine. I can't drink coffee."

"Ok, Have you ever been in the military service?"

"Yes," he says, "I was in Iraq for one tour."

The interviewer says, "That will give you 5 extra points toward employment." Then he asks, "Are you disabled in anyway?"

The guy says, "Yes. A bomb exploded near me and I lost both my testicles."

The interviewer grimaces and then says, "Okay. You've got enough points for me to hire you right now. Our normal hours are from 8:00 am to 4:00 PM. You can start tomorrow at 10:00 am, and plan on starting at 10:00 am every day."

The guy is puzzled and asks, "If the work hours are from 8:00 am to 4:00 PM, why don't you want me here until 10:00 am?"

"This is a government job," the interviewer says. "For the first two hours, we just stand around drinking coffee and scratching our balls. No point in you coming in for that."

Nästa vits är ännu värre, t.om ännu roligare tycker jag i all fall:

A chicken farmer went to the local bar. He sat next to a woman and ordered champagne. The woman said: "How strange, I also just ordered a glass of champagne." - "What a coincidence," said the farmer, who added, It is a special day for me. I am celebrating"

- "It is a special day for me too, I am also celebrating!" said the woman. - "What a coincidence." said the farmer.

While they toasted, the farmer asked, "What are you celebrating?" - "My husband and I have been trying to have a child for years, and today, my gynecologist told me that I was pregnant."

- "What a coincidence," said the man. "I am a chicken farmer and for years all my hens were infertile, but now they are all set to lay fertilized eggs." - "This is awesome," said the woman. "What did you do for your chickens to become fertile?"

- "I used a different rooster," he said.

The woman smiled and said, "What a coincidence."

Ja så kan det gå I vitsarnas värld….

Handskak

Nu får vi återgå till Thailand, och de underligheter man kan stöta på härnere. Jag var ju nere i lördags och svingade i mig 3st GT, på hemvägen på motorbiken, så körde jag väl runt 50 km/timmen, och mycket träffande alldeles i höjd med Ram Hospital ute på stora vägen. Då fick jag träff på en insekt av något slag, kanske en geting, bi eller något annat giftigt sattyg.

Jag kände träffen alldeles under mitt vänstra öga, och en microsekund efter det en grym smärta. Djuret hade sjuttanimej stungit mig. Min undran är ju då..... Hur sjuttan kan djuren vara så enormt snabba. Det är ju ungefär som om jag och en annan människa dunsar in i varandra med en hastighet av 50 km/timme, och jag hinner nypa honom under den korta tid som vi har ”kontakt” med varandra, det är ju helt omöjligt.

Jag skrev ju om för 1.200 kapitel sedan om myrorna, som lufsar nedanför mitt skrivbord, känner lukten av en kaksmula som ligger däruppe på skrivbordet. Det kan ju likställas med att du eller jag känner lukten av en räkmacka som befinner sig 950 meter rakt upp i skyn.... Så enoma är myrorna....

Tuberkulos är på stark frammarsch igen härnere i Thailand. Det uppskattas att 86.000 nya fall uppkommer varje år, och runt 10% av dessa dör i sjukdomen. Man uppskattar idag att runt 110.000 personer är smittade med tuberkolos i Thailand. Regeringen gjorde ett uttalande nu i veckan, och menade på att det beror mycket på alla utlänningar som kommer hit och arbetar, och sprider tuberkolos och även AIDS.

De sade dock inte ett ord om att thailändare i gemen vägrat att använda kondom. Modet härnere är att det skall vara kondomfritt, och jag förstår pojkarna-männen i detta. De behöver ju aldrig bry sig om att ta hand om de barn de avlar fram, så varför ha kondom.... Det är ju tjejens-damens problem...

Även en sjukdom som Denguefeber som alla trodde att vi hade koll på, den sprides och växer i en hemsk takt härnere nu i Thailand. Fram t.om. 11 mars räknat från nyåret så har 13.200 människor blivit smittade av Dengue-feber varav 16st har dött. Det stora utbrottet brukar ju bli runt regnsäsongen, och den har vi inte ens kommit till ännu härnere, den kommer ju inte förränn runt september.... Detta kommer att bli en smärre katastrof tror jag....

Hur man hälsar brukar ju alltid vara en väldigt kul lärdom som resebyråerna gärna lär ut. Men det finns ju inte bara 2 sätt att hälsa utan även ett tredje sätt. Man hälsar ju ”Sawadee Kha” när man är kvinna, man hälsar ”Sawadee Khrap” när man är man, och det man aldrig får höra annars, är ju att man hälsar ”Sawadee Ha” när man är en ladyboy/koteuy härnere i Thailand. Dessutom så lär det bli mer och mer vanligt med en 3:e dass-dörr för dessa ladyboys...

Nu har Thailand kommit på en jättegrej, de har ”upptäckt” att gatuförsäljarna utav mat, att de återanvänder matlagningsoljan ett flertal gånger under dagen , i vissa fall kanske en hel för eller eftermiddag, och i vissa fall en hel . Oljan är då så full av matrester ifrån alla andra maträtter de gjort, så de anser att oljan är så skadlig att man kan få cancer och eller stroke m.fl. sjukdomar av denna olja.

Nu kommer då Thailand att lägga böter på detta, så när polisen ”kommer på” gatu-försäljarna, så skall de erhålla böter på runt 10.000 baht. De som läst detta i tidningen härnere nästan helflabbar över de olika scenario som kommer att uppstå över detta i verkligheten. Och inget scenario handlar om att polisen kommer att kunna klämma en fattig gatuförsäljare på böter uppgående till 10.000 baht.

Det är ju mer än en hel månadslön för de mesta av dom, så de kommer aldrig att kunna betala det. Däremot så kommer detta istället att utveckla sig till ytterligare ett ypperligt tillfälle för polisen att kräva in sina mutor, och stoppa pengarna i egen ficka. Alla här nere inser hur det kommer att gå. Alla vet att polisen i stort sett arbetar och drar in sin egna lön, de har ju ofta en skitlön på 10.000 baht maximum.

Så för att hålla igång sin familj, måste dom ordna fram mutor, och kräva folk på pengar som de stoppar i egen ficka. Inget av det kommer Thailand till godo skall ni veta... Så matlagningsolja kommer att bli en kanongrej för polisen i deras skumraskaffärer, som de håller på med dagarna och nätterna igenom här nere i Thailandet...

Handskak

Kommer ni håg den där dumme fan ifrån Finland som jag dömde ut som en riktig idiot som ger alla andra falanger dåligt rykte häruppe i Isaan. Han är tillbaka säger hans fru och mor till de 2 barn som han avlat fram här. Han fick dock INTE några 20.000 baht i månaden som han hade krävt. Han fru berättar att han går omkring och ser allmänt sur ut. Försöker hela tiden att dra igång bråk därhemma, sparkar undan leksaker som barnen leker med, och knuffar sina barn i huvudet precis som om dom är hundar.

Han ringer helt öppet ner till sina brudar i Pattaya, han skiter fullständigt i om hans fru ser detta. Men frun verkar faktiskt vara helt cool, hon vet nog efter våra snack att denna killen är ointresserad av att ha familj, och kommer aldrig att bidraga till någonting. Han hade nu efter 1 vecka till slut bett henne att köra honom till busstationen så han kunde resa till Bangkok, menandes på att han skulle resa tillbaka till Finland igen.

Jag hoppas verkligen att dumskallen gör det, och också stannar där för gott. Jag skall göra mitt bästa för att hjälpa hans fru med att kräva in underhåll för barnen ifrån honom via deras ambassad nere i Bangkok, så lätt skall inte den skitstöveln komma undan minsann.

Vi har ju ett ”tilltagande” bihem på husväggen på grannhuset. Kolla kortet, en gecko intresserade sig för deras arbete och smög omkring där uppe strax under honungs-kakorna. Efter ett tag när jag stod där, så upptäckte plötsligt ”bivakterna” geckons smygande och flög ner under boet och började att attackera. Geckon stack som en oljad blixt nerför husväggen, då han plötsligt blev riktigt ordentligt attackerad. Och då gjorde Geckon som de flesta djur gör här i Thailand när de klättrar och blir attackerade, de släpper helt sonika taget och ramlar ner på marken.

Denna Gecko fick dock en flygfärd han nog inte hade räknad med. Han föll först 2 meter ner på en skrav på huset, studsade på skarven, och drumlade in på vår gemensamma mur som skiljer våra hus åt. Studsade sedan vidare ner på marken....Jag stod där nedanför och såg hur han tog mark. Och det var nog en Gecko med hjärnskakning tror jag, som satt där och undrade vad som hände.....

Jag kunde bara inte hjälpa det idag.... Jag passerade en mur, och jag har blivit helt enkelt ”tillvand” på alla dessa färger som thai kör med. OK jag har fortfarande i behåll naturligtvis så jag fattar hur färgkombinationer passar ihop. Men jag har blivit tillvand på att det finns fler kombinationer, och det finns fler färger som jag numera gillar och tycker om. Se muren som jag fotade, jag tycker den är riktigt fräck och snygg faktiskt.

Jag har ju klagat tidigare över avsaknaden av utländska flaggor, idag plötsligt så dök dessa flaggor upp, hängandes utanför en vanlig byskola ute bland risfälten. Jag kan se att vissa av dom är vanliga nationella thaiflaggor, men visst är där väl någon eller några som är utrikiska, eller???? Berätta för mig om ni vet!!!!

För varje dag som går, så byggs det mer och mer, och det byggs vanliga hus ute på landsbygden i en hemsk takt. Det är inte längre ENBART falanger som bygger hus här nu, utan det är också i stor utsträckning thaiarna själva som bygger sina hus, och då bygger de i fin stil skall ni veta. Det är fasen inte längre några kyffen på styltor som gäller, den stilen verkar vara borta nu för gott. Nu gäller det för thai att visa ”ansikte”, och då skall det visas minsann att man har pengar, och då visar men det precis som vi gör det, genom att bygga stort, brett och onödigt... se fotot ovan....

Visst ger det en rysningar när man ser att det är en vanlig thaifamilj som vill bygga en slik byggnad till sin familj som ju är uppvuxen i en träkåk, sittandes på golvet för bara några år sedan... Imitationen av falang går långt, och på ett sätt så är det jättetrist,,, varför kan de inte köra sin egna stil och skita i falangerna. Thai kör ju annars sitt race till 100% struntades i precis allt som vi verkligen VILL att de skall anamma. Forts. nästa kapitel.....

Handskak

Forts. från förra kapitlet..... I denna hemska värme, och efter ett bra tag, så såg jag plötsligt en inhägnad och där låg hela gänget med buffalos. Jag har lite respekt för dom enär man ju hör att deras syskon i Afrika brukar döda hejvilt den afrikanska befolkningen, och är riktigt vildsinta. Att den thailändska varianten av buffalo är tam och riktigt snäll, vågar man ju inte satsa sina sista slantar på. Så det var med ett försiktigt tassande som jag närmade mig flocken.

Jag såg till att gå dit ifrån det håll, så jag hade kalvarna som längst ifrån mig, det var nog säkrast, lite indian är man ju... Buffalosarna hade ju sin vanliga vakt som stod där och var jävvlligt sur på mig, och försökte att stirra ut mig. Jag sket i den, och fotade ett par gånger och tackade sedan för mig och avvek... jag gillar dessa djur, de är faktiskt snälla, men de är oerhört beskyddande av sin avkomma, precis som alla djur är....

Efter detta så fick jag faktiskt se ”nöånn” på min tur, jag såg ju den ”frukten” ihop med Ingemar för några månader uppe i Baan Khwaao, men fick inga bra bilder då... Nu kan ni se på fotot jag bifogar när den är grön, när den är brun, och när den är öppnad. Thai har denna för att göra kuddar bl.a.

Den stora Buddah som de jobbat febrilt på nu inne i bland risfälten börjar bli mer och mer klar... Den är faktiskt hyggligt stor om man jämför med andra i detta område. Höjden är nog 30 meter tror jag, så det räcker nog till för att imponera gentemot andra byar därute.... Hela muren runt templet har fått ”plaketter” i cement med namnet på de olika givarna, och den summa de har skänkt till detta bygge.

Där finns summor alltifrån 3.000 baht upp till det högsta vilket var 56.000 baht. Dock så tror jag att det mesta pengamässigt som ges, det ges av de absolut fattiga i form av mindre donationer som typ 100:lappar, upp till enstaka tusenlappar... Det brukar med den mängd folk som finns här bli ansenliga belopp vi pratar om faktiskt...

Strax efter att jag passerat detta tempel, så kom jag fram till ett rökinferna, hela denna mängd av bränder som thai startar så hänsynslöst här i Thailand, är så gruvligt dåligt för jordklotet som sådant och också naturligtvsi för befolkningen. De är så sattans lata så de orkar fan inte ens klippa buskar. Gräs eller träd, och ta bort skiten manuellt, de böjer sig bara ner och sätter eld på allting, och sedan orkar de inte ens stanna och vakta elden.... Dessa bränder brinner stundtals under hela dagen, men inga problem för thai, han tycker det funkar fint. Han slipper ju jobba coh resultatet i hans ögon blir ju fantastiskt.

Jag såg en artikel uppe i Chiang Mai, att de har bränder nu däruppe till ett antal av 8 eller 9st, och alla dessa bränder kunde man se via satelitbilder högt uppe i rymden. Röken ligger tät över Chiang Mai, så myndigheterna som de första i Thailand MÅSTE nu ta tag i detta problem som thaiarna själva skapar. Det blir lätt lungsjukdomar, cancer och ögonsjukdomar tack vare denna täta smogg (rök) som ligger under hela säsongen, när de bränner precis allting dessa aningslösa fullständigt outbildade thai...

Granntanetn har alltid sina jäkkla fötter uppe i vår soffa och ligger ner nästan hela tiden när hon är här hos Yongyut, och det är flera timmar vareviga dag.....Men jag börjar surna till mer och mer för hon har sina sketna fötter med fotsulan rätt i soffan, bägge sina fotsulor. Jag sade till Yongyut i går kväll, hennes respions var : I can clean.....

Men va faaannn, är bruden så sattans trött så kan hon stanna hemma tills hon orkar sitta upprätt menade jag på. Yongyut var nu förbannad, inte på henne som saboterade vår soffa som ihop med de andra fåtöljerna, och det lilla bordet kostade hela 17400 baht. Nä hon var förbannad på mig, för jag hade mage att ifrågasätta....

Idag kom bruden in igen, drösade direkt ner i soffan med sina sketna fotsulor i min soffa... Jag gick fram till henne och frågade om hon hade smutsiga fötter, i så fall inte bra för du skitnar ner vår soffa. Hon avbröt knappt sitt prat med Yongyut utan bara tog bort fötterna, och gav mig inte en blick ens den jääkkla dumfan... Jag tänker INTE anpassa mig tills jag blir den som bär dumstruten, Mina/våra regler skall gälla i vårt hem, sedan får thai göra vad sjuttan de vill i sina egna hem.....

Handskak

Jag är inte speciellt rolig tydligen... Själv tycker jag att jag bär den göteborgska humor-traditionen med mig med stolthet, och är en ganska kul typ. Men när man kör sina fina ”jokes” härute i bushen, så faller det inte alltid i ”god jord”. Många gånger så säger man nåt extremt kul, och får 2 svarta ögon som tittar helt tomt på en.

Av någon fanatiskt konstig anledning så tycker thai ganska ofta att det är skitkul när jag titulerar tanterna här med ”madam”. De kan, och de vet om detta franska ord konstigt nog, fråga mig inte varför, har inte en susning. Så ett av de få jokes som de faktiskt skrattar åt är ett av de minst roliga, som jag någonsin kommit upp med, men det har blivit det jag använder nästan mest, mycket då tack vare alla skratten som det framkallar.

Tänk Er följande scenario! Jag kommer på cykeln (vilket ju händer hela tiden). Jag stannar vid ett matstånd ute bland risfälten i någon by. Det blir genast per automatik ett sus och en några stycken som snabbt som ögat bildas runt mig. Och kommentarerna haglar, och ordet ”falang” som dessa fantasirika människor ALLTID känner sig manade (tvingade) att säga när de ser en utlänning, blir till slut så jävvlla tröttsamt att höra.

Bor man här och hör ordet 55 gånger om dagen i precis ALLA sammanhang, så lär man sig till slut, trots diverse förklaringar ifrån thai själva, vad ordet egentligen betyder och innebär. Och det kan jag säga att det INTE är så rosenskimrande som thaiälskarna vill ge sken av...Då lär man sig att bli trött på det skitordet...

I alla fall, jag köper mitt vatten av mat-tanten, och säger till henne – ”Khap kun khrap, madam Som Tam”. Detta lilla billiga rim, som inte ses som ett rim, för thai vet knappt vad ett rim är för något, det uppskattas, och man hör hur mat-tanten glatt utropar till hela församlingen – ”falang kallade mig madam”. Hon hörde bara ordet madam, inte Som tam som ett rim. Så göteborgshumor i busken i Thailand är betydelselöst, och generear inga STIM-pengar direkt för mig!!!

Suset i publiken över att falang tydligen kunde ge ifrån sig ett ljud och på köpet ”prata thai” är positivt, och genast så frågar någon – ”put thai dai mai”? Nä för sjuttan svarar jag, livrädd att någon skall prata med mig, för jag kan ju inte sätta ihop en endaste mening på egen hand.

Samma öde röner nästa skämt som jag också hittat på själv, tycker det är en kanongrej faktiskt. Jag har nu sedan jag prövade på Yongyut denna vitsaktiga sak, också kört den ute i buskarna, men det krävs då att man kan prata med någon som kan engelska, så det blir ju inte i varje by precis, ty engelska-kunskaperna är ju lika med noll nästan överallt.

Men jag lyckas alltid finna min lilla publik, och då kan det gå till på detta sätt när jag kör igång skämtet. Jag tittar upp och pekar på en fågel uppe i träna, det finns ju alltid fåglar i många träd här. - Vilken fågel är det, vad heter den, frågar jag.... Vadå säger thaian... jag svarar då… – Yes, what is the name of that bird? I don’t now, vilket är det vanliga svaret man får nästan om allting.

Och så frågar han eller hon, vad heter den då? Jag svarar då – ”Jo den heter Tinnböörd!!! Inte en min, inte ett leende, inget skratt, de tittar bara med noll

förståelse i sina ögon..... Till slut säger den mest begåvade bland åhörarna.... – ” TINNBÖÖRD”!!!!!!!! Och då brakar skrattet löst nåt oerhört.

För det första så är Tinnböörd ett svärord här, och det är Lao, icke thai... och folk är grymt imponerad över att en sleten falang kan prata Lao. Och dessutom svära på Lao...... Men själva vitsen som jag tycker är grymt rolig förefaller vara dött kött för varje thai... denna typ av vitsar existerar bara inte, och den humorn uppskattas heller inte speciellt mycket, tror jag!!!

Dock skall jag säga att Yongyut härhemma har nog efter sina 5 år ihop med mig blivit ”falangiserad” så till den milda grad. Så hon gillar min humor kanonmycket, och det är inte bara teater hon spelar, hon skrattar så gott åt mina dåliga vitsar.... Och detta skämt när hon noggrannt förklarar för sina thaivänner detta skämt, så skrattar de till slut också... men som sagt var, motivet för deras skratt är höljt i dunkel, och deras skratt mynnar nog mest ut i det faktum att jag drar till med ett Lao svärord, tror jag....

Handskak

Vi är nu inne i nånting som jag inte har en susning om det ens har ett namn, de har ju inte sommar, vår och höst här precis. Jag vet att de titulerar december och januari mer eller mindre som vintern, speciellt december som ju kallas den ”kalla månaden” här!! Om de har saker som vi har hemma i vårt klimat med att träden bleknar, och får färger som i vårt oktober, verkar faktiskt inte så. Men kanske i någon annan del av Thailand det är så, typ Chiang Mai, men vet inte!!!

Jag tror inte det, det verkar som om löven faller i en strid jämn ström hela året runt här i Thailand, och klimatet är ungefär detsamma året runt. Så växtligheten växer så det knakar, och de verkar inte få någon vilopaus mer än under regnsäsongen då, vilken häruppe i Isaan infaller runt september och oktober. Den lilla regnsäsongen menar många på infaller runt maj, juni och juli.

Jag fotade igår i alla fall under min cykeltur träd som gulnade innan lövlossningen, se foton, så det kanske är det närmaste höstkänsla man kan få då här i Thailand trots att temperaturen igår låg på 41 grader celsius, med en stilla bris fläktade över kindbenet om man cyklade hyggligt snabbt.

Yoghurt har ju varit ett kärt ämne för min del. Jag har aldrig i hela mitt liv tidigare ens luktat på en yoghurt förut, jag har aldrig trott på att jag skulle tycka om det. Men från första stund härnere i Thailand, när yoghurten introducerades för mig av Yongyut, så har jag tyckte om den nåt alldeles särdeles.

Nu har jag ju hamnat i olyckliga omständigheter tack vare att jag helst skall avhålla mig ifrån socker, så yoghurt är väl inte den bästa födan här i världen för mig. Jag har haft olika favoriter bland yoghurtsarna tidigare, men nu de sista månaderna, så har jag i smyg käkat yoghurt av typen ”Alovera”, vilken är så god, så hälften vore nog. Jag fullständigt älskar Alovera-smaken..... Så pröva den för all del......

Samma dag som jag såg de brandgula träden, så blev jag också skitenödig, men jag klarade mig hem. Inspirerad utav min skitaktiga dilemma under min cykeltur, så stannade jag hastigt och lustigt vid en buffaloskit, och ville gärna låta Er se omfattningen på en endaste bajskorv buffaloskit... Och få Er att förstå hur skitenödig jag verkligen var. Jag tror inte det är bra att hålla tillbaka skiten för länge, men det kanske bara är jag det!!

Jag hör ofta bland thaiarna när man stannar till, att de pekar på mina armar och refererar till mig som ”Niko”, det ordet är ju deras namn på afrikaner eller negrare som vi säger i Göteborg. Jag cyklar ju varje dag, och det är sol varje dag, och jag blir solbränd varje dag... Så mina armar och mina ben är hyggligt bruna nu efter 5 år.... men att kalla mig för Niko är ju löjligt, speciellt utav de lant-thaiare som är så svarta som sotarna förr i tiden var vitare....hahaha!!!

Thai har en förmåga att tjäna pengar, och de måste ju också tjäna pengar annars överlever de icke. Och ingenting anses vara fel att göra, vilket är nåt som vi i Sverige borde ta efter. Vårt folk anser sig tydligen i många stycken vara förmer och bättre än alla andra, och då vill man inte göra de arbeten som anses som lågstatusjobb. Typ städjobb, sömmerskor och fabriksarbetare...

Här i Thailand där de icke får en endaste baht i hjälp av Thailand, så antingen arbetar man, eller så dör man. Och att rabbla upp alla de olika inkomstkällor som finns låter sig icke alls göras i en handvändning. På bilden ser ni mamman till killen som fixade min sista punktering igår, hon plockar och rensar en frukt eller nöt som jag glömt namnet på, men är väldigt populärt bland alla thai här....

Folk säljer efter vägarna ångkokta majskolvar som luktar rötet. De säljer Låti Sam mai och Låti Khåp. De säljer korgar, keramikvaser o.dylikt. De säljer möbler av alla de slag. De säljer blommor, och så håller det på. Men det absolut populäraste är alla de miljarder olika små matstånd som finns uppsmällda utefter vägarna. Det verkar finnas ett kundunderlag för varenda ett av alla dessa stånd.

De öppnar sitt stånd helt nytt på morgonen, och efter några minuter så sitter där ofta 10-12st människor och käkar frukost. Thai är enorma på att äta ute faktiskt.... Jag vet ju inte till 100%, men på mig verkar det som om de helst äter köpemat, de kommer hela högen med sina plastpåsar innehållande mat de köpt på nåt litet matstånd utefter vägen, och lufsar sedan hem med det....

Handskak

Så har det då hänt igen, jag fick stackars polare Ingemar på villovägar igen. Yongyut har skällt på mig, och Ingemars fru Fa tittar oroligt på mig varje gång som jag kommer och hämtar den gubben hemma hos sig när vi skall ut på cykelävenyr. Jag har bara fått för mig stundtals att thai enbart är ute att jävvlas med oss när det gäller att hålla vägarna likadana som gången innan.

Jag vet, jag har cyklat den här vägen runt 7-8 gånger tidigare, och nu skulle jag ta med mig Ingemar på en vanlig mysig 2,5 milare vilket är ganska lagom för en ganska ny kille på cykelstången. Det startade alldeles utmärkt vi var på gott humör och vi kom in i den första byn, och det gick finfint (tror jag). Vid andra byn så började jag så smått inte att komma ihåg vilken väg vi egentligen skulle cykla för att komma rätt.

Allting såg likadant, och den höger och den vänstersväng som vi skulle göra för att komma rätt, de vägarna fanns inte längre. Någon hade ändrat på vägar och ändrat på skyltarna, det är ett som är säkert. Men jag visste trots allt var vi var någorlunda hela tiden, och fick till slut meddela Ingemar att vi kanske inte skulle ta den väg som jag föreslagit ifrån början, utan vi fick ta en ny väg som jag känner till men som är ”något” längre.

Den misstänksamma blick som polarn gav mig kände jag igen sedan tidigare, men jag lyckades i den tilltagande hettan säga med lugna andetag att nu får du lita på mig... javisst säger den fan, men du vet ju inte var vi är.... DET vet jag visst.... det är bara en något mindre kort väg, något lite längre faktiskt..... – ”Hur mycket då”.. Nu var jag tvungen att ljuga lite grand, annars hade la han ringt efter ambulansen tror jag!!!

Ja denna vägen är väl runt 3 mil, så det är ingen fara på taket.... Vi trampade på, och Ingemar tjostade och frågade när vi skulle komma fram. Efter 1 timmes paddlande i den 41 gradiga hettan, så sade jag att det är lite grand kvar tills vi skulle ta höger... Till slut efter ytterligare 1 timmes körning,så kom vi fram och tog höger... Vi var lite trötta i ögat nu, så vi stannade och tog en vattenpaus....

Sedan körde vi igen, Ingemar var på mig hel tiden och förklarade nogsamt att det är så jäävvla trökigt när man ser 1,5 km fram på en enda lång raksträcka... Jaja sade jag, lugn och fin nu,,, räkna raksträckorna då och gnäll inte gubbfan...Vi fick stanna när det började bli lite jobbigt, vi tog ett peptalk och lite vatten, jag tog 2st foton för att hålla honom lugn, och efter styva hemska 8 km kom vi äntligen fram tills vi skulle ta höger igen.....

Nu var Ingemar lite surmulen, och frågade var vi var..... Vi är i Thailand, och vi är pensionärer, lugna dig lite. Vi är snart framme i min släkts by, och där kan vi dega lite grand och kanske käka en bit...... Efter ytterligare grymt sega 7 km, vilket tog tid, för nu var vi rejält trötta i den 41 gradiga hettan, så kom vi då fram till Yutins, alltså

Spritmagisterns by, och där stannade vi.

Vi drack en hel sötdricka på man, och en hel flaska vatten på man,,,, Vi var rejält urlakade, fotona på Ingemar visar en härjad man, lidande av vattenbrist och saknad av sin kära hustru.... Folket som ju kände igen mig efter alla mina besök där, kom fram och pratade med oss, och vi fattade NADA, men några ord här och där gick väl bra, men varken jag eller Ingemar är ju några akrobater på thailändska språket....

Efter 30 minuters roligt tjöt, så stack vi igen hemåt, och nu hade vi väl runt 1,5 mil hem. Och vi hade redan cyklat 3,5 mil, men Ingemar höll sig lugn, han hade väl känning, och kunde lukta sig till att det inte var så dödligt långt hem.... Men det var en seg sträcka hem, och sällan har väl 15 km känts så himla långt.

Vi kom dock hem lyckligt och väl. Ingemar kommer väl troligtvis att vara väldigt misstänksam i framtiden på de rutter som jag skall välja.. Men det kostar på att ligga på topp, så den grejen får jag ta då....

Handskak

Idag fredag den 29 mars 2013, så hade vi bestämt, alltså York, Ingemar och jag att vi skulle käka lunch på en restaurant som York hade hittat ute i rena rama bushen. Jag lovar att där hade nog aldrig varit en falang där förut. Men det var ett rent, trevligt ställe med en grymt trevlig, och ung personal som gjorde sitt absolut bästa för att passa upp oss.

Men från början då. Vi hade bestämt att träffas hemma hos York (tysken) kl. 11.00 idag då, vi stack sedan iväg ut på Tad Ton-vägen ur Chaiyaphum. När vi hade åkt runt 1,2 mil ut, nästan vid foten av berget faktiskt där Tad Ton ligger, så tog vi av höger in på en grusväg där. Vi körde sedan runt 1 km och sedan låg restauranten där.

Det var med stora ögon som 3st granna töser tog emot oss, och önskade oss välkomna. Där låg alltså en hel anläggning därute mitt i bushen. Vi hörde att där försigick ett party, ty karaoken var i full gång, och det kom thaimännniskor precis hela tiden, och passerade oss och tittade på oss med ytterligt långa men trevliga blickar och leenden, så inga problem där inte.

Vi satte oss vid bordet, och jag packade upp det som vi packat med oss till restauranten. Bakgrunden var att York hade sagt att de hade räkor på menyn, och jag vet att han fikade efter min goa majonaise också, han hade ju 3 veckor innan käkat räkmacka hemma hos mig och sedan fått smak på denna lyxmat!!! Så York hade kokat 4st ägg. Jag hade med mig majonaise och bröd och så hade vi tagit med 2st snapsar jag och Ingemar till oss, inalles 6 snapsar då!! (Skåne)!!

Nu skulle vi beställa, men att få thai att koka räkor som vi vill ha dom, trots att det är den enklaste sak i världen, låter sig inte göras utan tillsyn. Så jag gick med den snyggaste tösen in till köket, och pratade med personalen där. Jag förklarade för dom att jag ville ha räkorna kokade runt 4 minuter och de skulle kokas i salt vatten. De tittade som vanligt på mig som holkar, ty salt vatten fanns inte ens i deras vokabulär tror jag.

Jag bad dom ta fram ”gööaa”, jag tog en sked (liten), och instruerade dom att ta 7st skedar med salt i vattnet och sedan koka räkorna, de tittade på varandra och sedan skrattade dom gott, och förstod absolut inte alls hur människor på denna jord kunde gilla något sånt...

Maten kom snart ut på bordet, och trots att det var jätteräkor, typ 4 ggr större än våra egna räkor hemifrån, så smakade de helt OK tycker jag. Och vi satt där 3st tokiga falanger och tillverkade räkmackor, OK citronskivan och dillen sket vi i ..... Vi hällde upp ölen och snapsen, och sedan bara njöt vi, till de närvarande thaiarnas nöjda blickar....

Vi hade beställt 2 kilo räkor, men de tog snart slut, så vi beställde 1 kilo till, men nu gjorde jag den vanliga falangtabben vad det gäller thai......Jag gick aldrig ut i köket och instruerade dom igen ,jag trodde ju att de kanske skulle klara av att göra samma sak en gång till...

De kokade dom och gav fan i att lägga i salt..... Jajaja detta är Thailand och de är odugliga på att utföra order och instruktioner här, säg vad ni vill om den saken, men så är det!!! Men vi bara ökade dosen av majonaise på mackan och lipade inte mer över det uteblivna saltet..

Vi saftade i oss resten av ölen och den 2:a och sista snapsen vi hade, och sedan efter styvt 2 timmar, så lämnade vi restauranten. Notan kom in och den gick på fagra 1.625 baht. Vi gav dom, när chocken hade lagt sig, 1.800 baht, vilket blev 600 baht per skalle. Jag hade med mig 250 baht troendes att detta skulle vara helt tillräckligt, så jag fick låna av tysken först, och Ingemar sedan, men det är så det funkar här i Thailandet stundtals...

Vi stack in till Chaiyaphum, stannade på Cheeky Monkey och drog i oss en fullständigt värdelös underbart god glass, kass för min del med blodsockret, men det fick gå ändå dagen till ära. Vi åt upp och lämnade de 2 ladyboysarna som serverade oss där. Sedan stack vi till Yorks kaffeställe, där kaffet kostar 10 baht per kopp vilket är typ 3-4 ggr billigare än på alla andra ställen här. Och sedan var vi klara, och vi drog hemåt nöjda och glada. Forts. nästa kapitel....

Handskak

Forts. från förra kapitlet... Mina egna tankar när jag kom hem, och undvek i det längsta att berätta för Yongyut att jag hade slösat bort 10% av hennes hushållskassa för de kommande 10 dagarna, var att jag bara kände hur jääkkla gott livet är när man bor här borta. Det är nästan helt omöjligt att på ett vettigt sätt beskriva ens känslor. Bakgrunden är ju ofta hur man upplevt sitt egna liv hemma i Sverige innan man flyttade hit till Thailand.

Man själv började att arbeta vid 15-16 års åldern och har sedan aldrig varit arbetslös utan har arbetat ihärdigt alla dessa år. Tvånget att göra det ena efter det andra. Man har tagit på sig uppgifter både på arbetet, och inom ens fritidsintressen, och man har haft barn som man tagit hand om också.

Livet har varit precis fullt med måsten, och tiden har stundtals aldrig riktigt räckt till. Och därför har det då också känts som om man själv inte heller riktigt har räckt till i alla sammanhang. Man lägger sig i sängen på kvällen hemma i Sverige, och ens tankar går redan då till morgondagen, och vad man har för bestyr då att utföra för att hålla alla andra nöjda och belåtna...

Man visste inte bättre förränn man kom upp i runt 50:års åldern, men då hade man redan fått sina själsliga ärr i sin kropp, och det var väl först i alla fall jag, som man började så smått att ifrågasätta vad i hillvitte man egentligen håller på med i livet... Arbeta så som socialdemokraterna lärde oss är inte alltid den absoluta lyckan, i alla fall inte alltid.

Jag åkte hit ner 2008, och fann ett liv som tog mig fullständigt med storm, jag var helt oförberedd, trodde jag kunde det här med semester efter alla år man levt. Men det man fick uppleva här svepte mig ut ur morgontofflorna, så att jag aldrig mer kom i dom igen. Livet härnere var bara en ”lättnad”, en lättnad där man kunde ta vara på sig själv, och kunna ta hand om sin själ och sitt själsliv.

Jag flyttade strax ner hit, tiden bara flyter på här. Man hade turen/lyckan eller om det var skicklighet, att ”se” vad det var som krävdes för att man skulle kunna överleva härnere utan att bli tokig. Jag visste sedan tidigare att det första man MÅSTE göra är att inrätta ett liv som baseras på sig själv och sin familj, se till att hitta en vardag som man kan leva med.

När man hittat den vardagen så man gillar både sig själv och sin vardag, så är det dags att krydda till vardagen med att se om man kan träffa människor som kanske rent av kan bli goda vänner. Har man den lyckan som jag hade, så finns det absolut inget som hindrar en att bosätta sig här ute på risfälten i Isaan.

Jag vet ju hur tugget går bland vissa människor som t.ex. bor nere i Phuket eller nere i Jomtien/Pattaya eller kanske Rayong, där de påstår att de inte förstår hur sunda människor ens kan överväga att bosätta sig upp i ödemarken i Isaan. Svaret för min del i alla fall är att dessa människor inte riktigt har kläm på vad de håller på med, och har aldrig ens lagt ner någon tankeverksamhet på hur de skall få saker och ting att fungera...

De vill gärna bosätta sig i Thailand, men bara på ett villkor, deras bosättning skall vara en kopia av deras livsstil hemma i Sverige, ty de vågar inte fjärma sig ifrån ”mamma kjolar” och ”mammas köttbullar”. Det handlar inte om mat, men det handlar om livsstil för dom. Deras kriterier är ungefär de följande för att de skall känna sig som hemma och våga sig på att lämna Sverige:

a – De skall bo i ett hus, och utanför skall det finnas människor som ser ut som dom själva...... b – De vill gärna bo där det finns butiker, affärer och matvaror som de känner igen. c – De vill ha samma TV-kanaler som hemma i Sverige och samma Internet som hemma i Sverige. d – De vill kunna utöva samma fritidsintressen som de hade hemma i Sverige, golfare vill golfa, och då golfa ihop med folk som kan prata deras egna språk.

Detta är lite grand några kriterier, det finns många många fler, men dessa människor är i alla fall i väldigt många fall nästan hatiska i sin inställning till hur människor kan bosätta sig uppe i Isaan....

Så jag satt här och tänkte på hur bra livet egentligen har gestaltat sig, så med lite flyt med hälsan och ekonomin, så är ju detta upplägget perfekt för mig. Jatg slipper då att sitta i min skinnsoffa hemma i Göteborg, och ensammen lida tills det hela är över, och man kan ramla in i den slutliga koman....

Nu får jag förhoppningsvis ett helt gäng med år som kommer att vara ”rika” på alla möjliga sätt för mig, och jag har även en familj, vilket jag aldrig skulle ha nedlåtit mig att skaffa hemma i Sverige, DEN grejen skall bitterbrudarna därhemma aldrig mer få uppleva med mig, aldrig!!

Handskak

Nu närmar sig ”SongKhran” (thailändska nyåret), eller vattenplaskarfestivalen, som brukar vara runt 1 vecka nere vid turistorterna. Här hemma i Chaiyaphum, så brukar de bröta 3-4 dagar maximalt. Och då gäller det att hålla sig undan. De (thai), står ju vid varje gathörne eller raksträcka ute i byarna, och överallt inne i stan, och avvaktar tills någon helt oanandes åker förbi i 50 km i timmen.

Då vräker de plötsligt ut en hel spann med vatten, och ni kan ju tänka Er kraften i det vattnet när det träffar trafikanterna. Vid varje fullträff så följs detta utav en munterhet som endast öveträffas i oljud utav den annalkande ambulansen som skall plocka upp den döde människan som föll i backen efter detta överfall...

Alla människor här är lyriska, och inte ens det faktum att det dör MER folk under denna festlighet härnere, än det dör under hela året hemma i Sverige besvärar folk... Hade detta varit Frankrike, så hade väl thai kunnat uttrycka sin känsla för alla de som de just dödat med orden – ” Cést la vie”..........

Nu går myndigheterna ut och proklamerar högljutt, som de för övrigt alltid gör när inget blir gjort, att de minsann nu har lagstiftat att det är förbjudet att kasta vatten på förbipasserande ifrån flaket på en Pick Up.... Det är ju så löjligt så man inte tror att det är sant.

People not allowed to splash water down from pickup trucks during Songkran

BANGKOK, 29 March 2013 (NNT) – The Ministry of Interior aims to ban the practice of carrying water containers on pickup trucks and splashing water down from the trucks, for the upcoming Songkran water festival.

Att i ett land som Thailand, där man inte respekterar varken trafiken eller lag och ordning överhuvudtaget, där man säljer körkort till folk helt öppet, där ja allting kan köpas för pengar, där förväntar man sig att helt plötsligt att en hel befolkning skall bli laglydiga, och plötsligt börja bry sig om att INTE ta död på sina medmänniskor, skitlöjligt tycker jag i alla fall...

Annars löper livet på bra som jag redan berättat om. Det har ju varit så himla varmt härnere nu i stort sett runt 1 hel månad med gradantal mellan 39-42 grader hela dagen lång. Man hamnar till slut på Siam River Resort´s swimmingpool, och där är den stora grejen att undkomma och slippa att pröjsa 80 baht i avgift, men ändå ifrån samma lady som tar inträdet kunna beställa en GT,, Det är inte lätt kan jag säga...

Men det kan gå....Dock så har jag funnit ett ännu bättre sätt, man skall ju inte väcka den björn som sover. Jag knatar upp till baren på hotellet och köper med mig en GT, sedan så är saken klar, och både kroppen och sinnet har fått sitt.... Jag och Ingemar som har varit där nu flera gånger, vi brukar på eftermiddagen få se en anstormning av ungar plus en simlärarinna som ser hur som en mumifierad Tamara Press.

Hon är grov som en cementstolpe både i kropp som i ansikte, och hennes manliga köns-hormoner är i ett överväldigande antal kan man notera. Hon är definitivt inte nummer 1 på listan över attraktiva madammer här i Chaiyaphum. Men det spelar nog henne ingen roll, för mer lesbisk i utseendet än hon uppvisar, går inte att vara utan att man är just... lesbisk...

Hon tjötar och pratar oavbrutet, och hon springer runt och snor badparasollerna ifrån badgästernas solbänkar, bara för hennes små thaibarn inte skall få sol på sig ve och fasa.... Det är fanimej ett skämt att se dessa thai nere vid poolen, va sjutton gör de där egentligen... Lär sig simma.... Varför då???? Barnen vill ju ändå inte vara ute när solen är uppe, och mamma pappa sitter ju inomhus dagarna i ände för att komma ifrån ljuset.

Och att behöva kunna simma för att ta sig en dusch har jag aldrig hört talats om... Thai i stort sett hatar att vara på stranden och leka eller umgås. Och eftersom de stundtals kanske åker någon gång ifrån Bangkok ner till t.ex. Koh Samet för rekreation, så sitter de precis hela helgen under ett parasoll.... Måste de gå på dass, så tar de en tidning eller en bok eller ett paraply och skyddar sig febrilt ifrån solens skadliga inverkan.

Thais skinn börjar nu alltmer likna de bleka engelsmännens skinn, och jag kan säga att när man ser en thai´s kropp bländvit där blodådrorna lyser igenom skinnet, då undrar man fanimej om man kommit till ”the twilight zone”..... Jag kommer aldrig i detta livet att tycka att det är snyggt när dessa underbart vackra människor plötsligt ser ut som ena falanger på kroppen, bländvita.....

För övrigt så är jag övertygad om att Yongyut anser att mitt bästa företräde är mitt bländvita a rsle... ett ställe där solen aldrig har lyst....

Handskak

Från tid till annan så kan vi råka på ägg som smakar ren skit, och deras konsistens är inte av denna värld. Jag vet inte hur kunniga ni läsare är, alltså hur man kan kolla in hur gamla äggen är, men här kommer lite tips om ni känner för att läsa, och kanske samtidigt lära Er att rädda livhanken...

Flytande:

Placera ägget I ett högt glas fyllt med vatten. Helt färska ägg stannar på botten. Ägg som är runt 7 dagar gamla börjar att stå upp på botten med den ovala änden rakt upp. Om ägget skulle börja flyta så är ägget minst 21 dagar gammal.

Ljustest:

Håll ägget framför en stark lampa, färska råa ägg är genomskinliga, vänder du äggen upp och ner så stannar gulan i mitten. På äldre ägg så börjar gulan att röra på sig inne i ägget.

Skakande:

När, om man skakar ägget, så kan man höra ett litet smashande ljud inne i ägget vilket indikerar att äggvitan redan är ganska vattnig. Gulan hoppar vilt omkring därför inne i ägget, och man vet då att ägget inte alls är speciellt fräscht...

Brytande:

Knäck ägget på en tallrik. Färska ägg känns igen på att äggulorna är runda (välvda), vilka hålls samman av en ring av äggvita. Om gulan är platt och äggvitan vattnig och rinnig, då kan man lugnt räkna med att ägget har vart med ett bra tag, och behövs kokas ganska rejält för att inte göra skada på människan...

Jag vet inte varför jag skriver detta i min blogg, men man blir ju lite desperat efter 1.500 kapitel antar jag, och behöver saker att skriva om hela tiden...Så då kan det slinta med lite udda saker och lite udda information. Man får ta det goda med det onda och bara le i församligen.

Dagen började med att jag skulle åka cykel, den där Ingemar var inne i koma idag också (var ju slut som soldat även igår), så jag tänkte cykla ensammen. Kommer ut till hojjen, och det är fanimej punka på bakdäcket igen!!!!

I förrgår, så hade jag ju punka på bakdäcket, promenixade bort till cykelgubben, som hastigt och lustigt lagade 2st hål på bakdäcket. jag kommer sedan typ 30 minuter försenat och plockar upp Ingemar för vidare färd ut bland risfälten.

Vi drar iväg och tempot är lågt och värmen är hög men humöret på oss bägge är som vanligt kanon. När vi cyklat ungefär runt cirka tror jag 17 km, så känner jag plötsligt därbak att jag hojjar på fäljen,. Va faaaannnn......

Vi hade precis skojat om det och jag hade kommit på att Ingemar nu under 5 månader inte hade haft en enda punktering. jag tyckte ju naturligtvis då att nu var det väl i rättvisans namn hans tur nu då snart,.... Han skrattade bara gubbfan....

Och så händer detta.... Det man önskar sin kompis det drabbar en själv, livet kanske är rättvist? Inte i mina ögon i alla fall... jag fick stiga av hojjen och promenera, och promenera efter 17 km cykling i 42 graders hetta och NOLL vind, det är verkligen bra... om man vill svettas....

Jag knatade väl på i 15 minuter innan vi kom fram till ett cykelställe därute i ödemarken, som faktiskt klarade av att laga cykeln... Vi satt där och väntade och cykelkillen pratade och klämde på däcket, och var rejält bekymrad. Jag blev också bekymrad, jag sade Nong Nasaeng, han sade OK. Och då chansade jag och cyklade iväg med Ingemar. Vi kom till slut hem OK....

Imorse så tänkte jag då som sagt var att cykla själv igen. Punka.. nu var det den 4.e punkan på 3 dagar, och nu skiter jag i det här. Nu skall jag bara ner till MIN kille nere i Chaiyaphum, som brukar fixa min cykel på ett proffsigt sätt. Ringde Ingemar, han kom med bilen, och vi körde ner, jag försökte att förklara för killen, killen som inte ens kan lägga en brakfis på engelska, och jag, idioten, som inte ens kan berätta vad som var fel på cykeln. Forts, nästa kapitel.....

Handskak

Forts. från förra kapilet... Jag tror dock efter alla gester, ordbruk och leenden, att han visste vad som krävdes. Han skulle alltså byta bägge innerslangarna, och byta bägge däcken på cykeln, dessutom så skulle han olja upp cykeln för mig också. Han lovade att ha cykeln klar om 2 timmar. Vi stack iväg, vi hade också med oss Namkaeng och hennes kompis Jasmin (Tony´s på gatan lilla 50/50 dotter ni vet...).

Vi åkte till Siam River och tänkte doppa oss i 2 timmar då, och vänta på cykeln. Solen var het, vattnet var varmt och lusten till en GT blev för stark. Jag beställde en sådan och hamnade genast i typ Nirvana tror jag, för jag stortrivdes där vi poolen. Vi träffade en ny bekantskap som hette Mark, han var ifrån England, 47 år gammal och han var gift med en 27 årig dam, han fick fråga henne 2 ggr innan han kunde bekräfta hennes ålder,,, ja det är sant, efter 10 års äktenskap, så visste han inte hur gammal hon var,

Killen Mark, han hade varit härnere i Thailand nu alla dessa 10 år, han hade bott nästan hela tiden på Koh Pangang. Han var tatuerad på alla möjliga och omöjliga ställen på kroppen. Halva ansiktet och halva huvudsvålen (han var helflintis/rakad) var fullständigt nerkladdat med taueringar i alla de former... men killen var riktigt ordentligt trevlig må jag säga. Han var pensionerad ifrån polisen, som han jobbade på fram till han var 35 år och fick livpension för en skada (hörselskada).

Fick precis reda på ikväll när vi alla käkade med våra fruar middag på Nightbazar, att Mark i livpension får 30.000 baht i månaden. Det är ju oerhört lite att pensionera sig på härnere. Men han väljer hellre sysslolösheten härnere i så unga år. Framför att bo i England, och skaffa sig ett jobb där han kan lägga till inkomsterna från det till dessa 30.000 baht som han har i fast inkomst livet ut. Jag tycker att det är grymt synd att så unga människor skall bo härnere, och bara låta livet rinna iväg ifrån dom. Men men men, han har väl samma dröm som jag själv fast han är 15 år yngre än mig själv......

Plötsligt en dag så slutade det att funka när jag var inne på min hotmail på datorn. Allting bara dog ut, jag kunde visserligen ”byta sida” inne på hotmailen, men det krävdes att jag ”uppdaterade” sidan kanske 3 ggr och sedan väntade flera långa minuter innan sidan bläddrade vidare. Det gick helt enkelt inte bara att ha det på det sättet.

Så det blev till att dra hit ”Joe”. Min thailändske datakille som brukar hjälpa mig i tid och otid. Han satt här i säkert runt 2 timmar innan han började få klart för sig hur han skulle angripa detta problem. Fråga mig inte hur han tänkte, för jag vet ”Nada” om datorer. Till slut, så började han att ladda ner Google Chrome på min dator, och då började saker och ting att funka med en ruggig hastighet...

Jösses nu var datorn dubbelt så snabb som tidigare. Problemet för mig med Google chrome, är ju att det är en fullständigt annan webläsare och utformningen på den är så annorlunda, så jag varken hittar eller förstår dess funktioner. Förut på internet explorer så var jag en liten fena på det mesta, och jag kunde t.om. spara ner mina goa-sidor ute på internet under fliken ”favoriter”.

Det funkade kanonbra, så har man dessa flikar på vänstersidan och det är bara att klicka på dom när man behöver härja med dom... Inne i Google Chrome, så kunde jag inte jobba med någon som hade med klistra in på sidorna ty då poppade det bara upp en ruta som sade att den funktionen inte var tillgänglig. Vidare så hittar jag inte funktionen ”uppdatera” heller, men får väl leta vidare....

När jag går in på min blogg, och nu använder jag min vanliga internet explorer, då kan jag inte sätta in bilder, det funkar endast med Google Chrome...Så för att göra ett inlägg,,,ett skrivet kapitel i min blogg, så måste jag koppla över till internet explorer för att sätta in texten där. När jag sedan vill komplettera med att sätta in foton, så måste jag gå ur och växla över till Chrome igen för att få in fotona...

Så det kräves nog att jag lär mig en hel massa nya grejor, och också att Joe lär mig en del funktioner som jag inte kan idag. Men jag fick faktiskt en skitbra sak med detta med Google Chrome.... När jag vill se travet och de travlopp som finns t.ex. på ATG-play och filmer och TV-program från de olika playkanalerna på svensk-TV, så har jag tack vare den nya hastigheten på Chroome, kunnat se nu utan några problem alls precis allting.

Förut, så fick jag nöja mig med att kolla på WEB-tv enbart morgnar när internet-trafik var mycket mindre... Ni vet allting streamar och hackar och har sig, och det är värdelöst med att kolla på TV på datorn.... men nu är tydligen detta löst. Så nu är det upp till mig att integrera Chroome i mitt sätt att jobba med datorn, det är upp till mig om jag vill ta till mig detta....

Handskak

Nu har Thailand återigen gjort sig löjliga. De är fantastiska på att skriva om vad de tänker göra. Sedan gör dom något som inte har någon som helst effekt, helt oövertänkt oftast. Typ det jag berättade om innan om Songkhran och att förbjuda folk att kasta vatten ifrån flaket på pick up.s... Ingen bryr sig och jag vågar skriva det redan innan Songkhran ens har startat.

Nu minsann så tänker de göra sig duktiga gentemot turisterna och berätta vilka maträtter de skall undvika att äta när de är härnere under ”sommaren”. De rabblar upp 9st maträtter, men de har inga som helst känslor för att varna folk som äter, hur fruktansvärt ohygieniskt hela mathanteringen är härnere.

Man hör ju hela tiden hur turisterna ifrån Sverige berättar hur duktiga thai minsann är, och de berättar stolt att de minsann aldrig har blivit dåliga på att köpa mat ifrån de där skitiga matvagnarna som står utefter vägarna nere i turistorterna. Och avslutar då med att man skall sluta med tramset om att varna, för de har järnmagar minsann..

Kanske bra om de kunde berätta det för det tusentalet svenskar varje år, som vänder hemåt eller får uppleva matförgiftningen på nära håll härnere. Salmonella eller bara vanliga snälla bakterier... Ja rätt vad det är, så får väl den tuffa svensken med lite otur kanske känna på de där jävvligaste bakterierna som thai bollar med härnere i sin matlagning.

Följande maträtter har de offentligen gått ut och varnat turisterna för nu under sommarmånaderna att äta:

1. Larb/Koi eller kryddstark Isaan-sallad: Denna maträtt är en kombination utav nötfärs tillagad med fisksås, limejuice, chilli och kryddor. Båda maträtterna är liknande varandra förutom då att Koi använder RÅ nötfärs.... Tänk Er RÅ nötfärs och 39-43 grader varmt en hel dag... Varsegod och spy gott folk....

2. Yum Goong Dten eller “spicy shrimp salad”: Namnet på denna maträtt översatt menad “Räkor dansande i sallad. Menandes på att levande räkor är huvudingrediens I denna maträtt... Har själv sett häruppe i Isaan hur de älskar denna maträtt... Räkorna hoppar och far och thaiarna ler, och försöker att fånga dom, och snabbt in i käften med dom...

3. Yum Hoy Krang or “spicy cockle salad”: Ni som äter skall nog gärna se till att dessa musslor är rensade och kokta ordentligt I värmen... En riktig bakteriematrätt….

4. Fritterat ris med krabbkött….

5. Phanaeng curry, Massaman curry, chicken green curry, coconut custard, Bualoy, Saku Biak, m.fl. Detta är maträtter baserat på kokosnötsmjölk…

6. Kanom Jeen eller “Jästa thairis-nudlar” Eftersom kanom jeen is gjort från ris som har jäst (!!!) I 3 dagar…. Så kan det ruttna ganska kvickt som ni säkert förstår…

7. Khao Man Gai or “kyckling med ris och lite soppa”

8. Som Tam eller “kryddstark grön papaya-sallad”

9. Green salad

Och i denna uppräkning, så är det då ett flertal av de absolut värsta maträtterna som man kan köpa och käka härnere. Som kanske inte många av Er vill fatta eller förstå, så verkar thai ha fullständiga järnmagar, och de utnyttjar detta faktum ända tills de ramlar ner döda.

Här så lägger Yongyut maten under en skyddskåpa av plast för flugorna, och så får den stå där ofta i 2 heta långa dagar, och sedan käkar hon och barnen upp eländet till lunch eller middag. Det är fanimej patetiskt hur fullständigt urusla thai är med sin mat... Men deras kroppar är kanske gjorda för att leva i den bakterie-ansamling som heter Thailand. Yongyut svar på mina grymtande av äckel över hur hon hanterar maten är, bara – ”no problem för thai – falang not strong”.......hahaha!! Dom e la för goa......

Handskak