Juli

 

 

 

Thailand - ur min synvinkel

 

GTG Shipping, Thailand

Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com

 

Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast.

Välkomna med Era förfrågningar,

 

Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig:

 

http://www.maipenrai.se/forum/t/20349-min-transport-hur-det-fungerar-praktiskt/

Eller

http://thai-mc.com/forum/index.php?topic=7.msg4273#new

 

Eller direkt här på hemsidan, se vänster-kolumnen!

 

 

För de av Er som vill ha mailavisering varje gång som jag lägger in ett inlägg här på hemsidan, så ber jag Er att anmäla Er genom att maila till mig på:

chaiyaphum@glegolo.com

Vill ni komma i kontakt med mig så maila ävenledes!!

 

=============================================

 

 

 

 

Chaiyaphum MCLVIII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet..... Tony lämnade över till mig 1 laminerad broschyr över huset med teknisk beskrivning plus 3 papperskopior i färg som han ville att jag skulle laminera här i Chaiyaphum, och sedan börja försöka att sälja husen...... Vi stack sedan alla 6 ner till nightmarket i Chaiyaphum och käkade mat, det blev en trevlig kväll, och killarna var ju trevliga.....

 

Men jag måste säga att jag faktiskt är ganska tveksam till hela den här grejen med att sälja hus. För det första så har jag noll erfarenhet av det, men OK skitsamma, säljare har man ju varit i hela sitt liv. Men om jag verkligen har orken och lusten att tjöta runt här bland sletna falanger som knappt har någon livslust kvar alls, och har de det, så är de så jääkla gnetiga så de lipar när de skall köpa toapapper till sin nyfunna diarre´...

 

Jag ger det dock en chans, jag lovade ju att göra ett försök. Jag får se till att de sätter upp en stor skylt uppe vid tomten, så att folk när de passerar, kan ringa och höra sig för om priser m.m. Skall be denne Tony att fixa en slik skylt. Sedan får jag väl be Tesco Lotus, Big C samt MAKRO om lov att sätta upp dessa laminerade A4-ark med bild och text om husen, så kanske någon människa ser, och hör av sig , mycket mer än det, och tjöta runt lite kan man ju knappast göra....Eller hur???

 

Fundering i livet.... Jag har hört, och jag har sett följande scenario vid ett flertal tillfällen i livet, och jag har funnit det ganska tilltalande ”konstigt” minst sagt. Tänk Er att Herr A äger en pantbank. Herr B kommer in och har med sig en sak som han vill sälja till herr A. Bakgrunden är att herrar A+B kände varandra i skolan, och de har bott grannar på samma gata under ett antal år, men inte setts nu de sista 30 åren.

 

De är bägge upp i den fagra åldern av 59 år, nu när herr B stegar in på pantbanken till herr A. Herr A skiner upp när han ser herr B, och säger – ”vad roligt att ses igen... Vad kan jag göra för dig då”? Jo säger herr B – ”Jag har med mig ett gammalt dokument som är underskrivet av Greve Riddarskiöld år 1812. och jag tror att det kan vara ganska värdefullt”...

 

Herr A tittar på dokumentet och ser och godkänner det som ”äkta”. Herr A säger – ”Vad vill du ha för dokumentet då”? Herr B svarar – ”jag hade tänkt mig 1.300:-”. Ojsan säger herr A, jag var nog mer inne på 700:-”. Herr B replikerar – ”Jag kan tänka mig 1.100:-”. Varför herr A svarar, - ”OK jag ger dig som mitt sista bud 850:-”

 

Sedan så kommer man då till den grejen som jag anser vara lite konstig minst sagt, och detta är en ganska vanlig företeelse i vårt samhälle. Herr B svarar på detta ”sista” bud. – ”Som ett tecken på vår vänskap, så vill jag nog ha 1.000:-, och jag hoppas att du inte töjer på vår vänskap med ett för lågt bud”.....

 

Jag lyssande på detta dravel och var helförvånad. Vadå vänskap... Fan de umgås inte, de har inte setts på 30 år, och de var inte ens det jag i alla fall kallar för vänner ens i skolan. Det enda de gör är att känna igen varandra, och de är egentligen bara ”bekanta” i mitt tycke... Det är väl inte mycket att riskera. Men men, folk spelar med, och tycker inte alls att detta är konstigt.

 

Jag har nog en naggande känsla att många människor har väldigt svårt att skilja på relationer och relationer... De kanske t.om. inte ens känner igen en riktig vänskap, har kanske aldrig upplevt en... kanske varit för fega att öppna upp sig!!!

 

Uschia mig!! Idag har jag ”nästan” fått bekräftat det som många människor har klagat på härnere, och som jag trott var rena gnället och gnölet bara. Och det är ”aircondition-sjuka”, de menar på att när man har och använder denna aircondition daglig dags både dag som natt, så torkar den fullständigt ut luftrör och kroppen blir i ett lite underligt skick...

 

Idag, så fick jag själv nog. Jag har känt i omgångar, men inte brytt mig om varningssignalerna. Jag har kännt de sista dagarna en brännande känsla i mina luftrör, och jag liksom ”känner på mig” att något fanskap är på gång. Jag börjar dra på mig skit i luftrören och ”snöret” börjar sakta men säkert att samlas där. Dessutom så känner jag för varje timme hur irriterat och ömt det börjar kännas i luftrören.

 

Läkarna härnere vet föstås inte alls vad detta är för nåt, men jag gick till min klinik idag i alla fall, och han tittade ner i halsen, och han sade till mig att jag var väldigt röd därnere i svaljet. Han föreskrev antibiotika förstås plus nåt annat. Jag började med att ta 2 tabletter på studs, och efter 1 timme redan, så var ömheten borta, jag skall sedan fortsätta i 5 dagar med detta med att ta 2 tabletter 4 ggr om dagen...

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLIX, Thailand

Foto av fågeln 1005+1007 30 juni 2012

 

Lördag idag alltså, glömde att säga det. Och vi blev uppringda utav philippinarna som hyr syster ysters hus (Alaam). De ville prata plus betala hyran, så jag sade till dom att det var OK, jag kan komma till dom. Jag åkte dit, och fick pengarna och sedan berättade de att dom började tycka att det var ”dyrt” med 7.000 baht i hyra varje månad.

 

Jasså sade jag, vad jämför vi med då? Jo berättade dom, en thaitant inne i Chaiyaphum hade köpt ett sådant där hus som är som typ kedjehus med butik i nedervåningen. Huset innehåller styvt 4 olika rum, där finns ingen toalett utan den delas med de 4 rummen och likaså duschen. Det är alltså bara ett rum med en aircondition i.

 

Thaitanten tar 3,500 baht i hyra för 1 litet rum plus inget annat. Jaså sade jag funderar ni på att flytta till ett sådant rum då? Ja säger dom, Fantastiskt säger jag till dom. Vi kan nog inte konkurrera då om det ENBART handlar om pengar och inte alls om livskvalite´.

 

Förresten fortsatte jag, varför inte köpa en presenning? Ni kan ju bo under den, det är ju inte precis kallt här i Thailand. Men seriöst talat sade jag till dom. Om ni på allvar vill flytta, så kan ju ingen stoppa Er. Då säger dom, men vi kan nog stanna om hyran sänks ned till 5.000 baht, de betalar alltså idag 7.000 baht för ett helt saatans stort hus med trädgård......Dom tjänar dessutom 50.000 baht ihop detta par....Så nog har dom råd att bo kvar....

 

Jag började så smått att arbeta upp lite ilska, och tänkte fan inte sitta där och lyssna på detta dravlet. Jag sade till dom att det kanske inte skulle fungera detta, men jag kan fråga Yongyut och hennes syster om de vill sänka hyran...... För att göra detta kort, Yongyut blev förbannad, talade med sin syster, och systern berättade att de ändå tänkte komma upp till Chaiyaphum för att bo där. Och philippinarna kan lika gärna flytta, skitsamma.....

 

Så där är vi nu.. För att ha dom kvar så länge som möjligt så tänker jag säga till dom att det inte blir nåt med hyressänkningen, och det är inget vi kan göra om de vill flytta ut. Men jag nämner ju ingenting om att syster yster skall flytta tillbaka till Chaiyaphum. Så får vi se hur det funkar med uppsägningstid och sådana säker härborta i Asien, jag tror inte nån bryr sig om slika saker....

 

När jag kom hem igen så satte jag igång att göra en maträtt som ungarna gärna ville pröva. Jag hade nämnt för dom nu under fotbolls-EM, om hur svenskarna gärna äter när vi går och kollar på fotboll. Alltså korv, bröd och mos med ketchup och senap. Jag satte igång och fick till det alldeles charmant. Soda och Namkaeng och jag själv åt som besatta, fasen va gött det var. Moset blev helt enkelt kanon.... och korvarna de har här ligger inte efter någonting våra falangkorvar, inte nåt, utan de är kanongoa faktiskt..

 

Yongyut gjorde en s.k. ”Yongyutare” d.v.s. hon satt där med en tallrik med thaimat och åt när jag ropade att maten var klar!! Ojsan sade hon, jag glömde att vi skulle äta falangmat idag!! Yongan, det är lugnt. Du äter vad du vill och jag äter vad jag vill. Inga problem. Jag blir inte ledsen. Du kan väl ta en tugga i alla fall och smaka? Hon fick i sig en tugga och fortsatte sedan att käka sina rötter och stjälkar, och vet ni vad. Hon är vuxen, och hon äter vad hon vill.... jag är vuxen och jag gillar heller inte hennes thaimat, så jag är ju inte ”bättre”, eller hur??

 

Jag var i alla fall ganska glad att ungarna gav det en chans som vanligt. Det är ganska kul egentligen hur öppna barn är i jämförelse med vuxna. Och det är ju på barnfronten som man skall agera om man vill försöka att påverka någonting alls. Jag vet ju att ungarna naturligtvis älskar sin thaimat mycket mer än den falangmat jag kan prestera, men de har absolut inga problem att äta min mat till middag och låta sig nöja med det den dagen... och det är ju glädjande.

 

Det smällde till bra i glasrutan vid vår uteplats härom morgonen. Jag satt där innanför och fikade och relaxade. Jag tittade ”till”, och ta mig sjuttan där kom det igen.... Jag såg en fågel flyga rakt in i rutan nästan medvetet. Jag har ju hört detta förut och också hört en förklaring ifrån någon som kan det här.. Jo fåglarna ser ”sig själva”, men förstår inte det, utan tror att det är en konkurrent som vill sno åt sig revir, hona eller maten där.

 

Så det är full attack som gällde för denna pippi. Till sist så smällde han till bra med full kraft in i rutan, och dök på skallen rakt ner på cementen. Jag stövlade ut, och fann vår vän sittande ”groggy” på marken ungefär som Sonny Liston gjorde efter Cassius Clays käftsmäll på 60-70:talet nån gång!! Jag böjde mig ner och kunde utan vidare spisning klappa och smeka fågeln både på huvud och över kroppen. Han var så groggy, så han gjorde inte ett dyft.

 

Dock så vågade jag inte hålla på för himla mycket, de vilda djuren har ju en tendes att dö av hjärtslag ganska lätt... Så jag satte mig ner mindre än 1 meter ifrån fågel, och efter styvt 10 minuter, så flaxade han till och tydligen kändes det bra nu igen, för han stack som en raket direkt upp i närmaste träd.... Fotot av fågeln ser ni här i detta kapitlet.....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLX (1.160), Thailand

 

Här på gatan så har det på något konstigt sätt startat upp ett litet ”nervkrig”. Jag vet inte så noga för jag är ju inte inblandad mer än att jag är väl den ende som reagerar som vanligt. Jo saken är ju den att Tim och Somsak, alltså paret som har byggt husen här på gatan och sedan sålt dom, de har ju hela tiden påpekat att de varit väldigt noga med vilka som skall bo på gatan, och de vill inte ha hit några konstiga typer som skall köra ett eget race här och störa ”ordningen”.

 

Jag blev ju skitglad när man hörde det, verkligen glad. Och det skall man säga, att det verkligen bor bra människor här. Det stora undantaget är ju då ”fröken Pussy”, alltså min granne där Yongyut kallar mamman till ”fröken pussy”, ”old food” ni vet!!! Men annars bor det bra folk här allihopa!!!

 

Nu sedan en tid tillbaka så har jag vaknat runt 04.00 vareviga morgon och hör ett jäävvla kacklande ifrån tuppar och hönor ute på gatan vår. Men va faan...här skall ju varken finnas hönor, tuppar, kycklingar hundar eller katter ju!!! Vad är det nu då. Jag var varit uppe vid ett flertal tillfällen, smitit ut kl. 04.00 och tagit och kastat sten och skrämt bort dessa jääkla tuppar ifrån min tomt....

 

Jag fick då höra av Yongyut att det var 2st ”vilda” tuppar som hade tagit sig in på vårt område. OK då var det ju fritt fram och jag jagade dom som fasen.... Sedan efter 1 vecka ungefär så kommer Yongyut och berättar att det inte alls är ”vilda” tuppar och hönor. De som äger området har hyrt ut ett av husen till en gubbe som aldrig är där nästan. Jag har inte ens sett honom på 6 månader, men han kommer tydligen frampå kvällarna och sover i huset och sedan tidigt på morgonen iväg igen.

 

Den gubben tog med sig ett gäng hönor och tuppar, och fanskapet bara släppte ut dom i området så fick de klara sig själva. Ingen här förutom jag regaerade, thai säger ju ingenting. Jag frågade dock de som ägde området hur det kommer sig att här springer omkring vilda tuppar och hönor och kacklar som fan vareviga morgon? Får jag skjuta dom och käka upp dom frågade jag henne lite oskyldigt....

 

Jösses hon höll på att ramla av stolen av skratt, men sedan sade hon – ”No nono no, chicken live there”..... Yes, sade jag till henne, men jag bor där, och tuppen bor tydligen ganska ofta hemma hos mig numera... vad hände med den grejen som du sade till mig när vi fick köpa och flytta hit? Du sade ju att ni bara accepterade ordentliga människor här i området.... tycker du att ordentliga människor tar hit tuppar, och sedan släpper dom lösa, och låter alla andra ta hand om dom???

 

Jag sket i det sedan, vi är ju polare och man vill ju inte hamna i onåd för en sådan här sak. Men 2 dagar senare, så var dessa tuppar och hönor i bur inne på den hyresgästens tomt i alla fall. Jag ligger säkert illa till, men det är priset man får ta stundtals för att ligga på topp....

 

För 3 nätter sedan kl. 04.15 så vaknade jag igen av ett jäävla kackel och galande, och jag gick upp och kollade, och mycket riktigt, mina grannar 2 hus bort. Alltså kinserna som jag kallar dom. Vilket är ett par med kinesrötter, som bägge är högskolelärare här. De är aldrig hemma de heller, men de har nu tydligen fått för sig att de vill ha 1st tupp och 1 st höna inne springande på sin tomt.

 

Jag frågade Yongyut vad det är som gör att thai älskar så mycket att ha dessa djur omkring sig. Hon säger då att thai ”känner sig som hemma” och känner sig trygga.... Jag vet inte, skitsamma, jag har lagt ner det, man kan ju inte slåss emot väderkvarnar hela sitt liv, hahahaha!!!!

 

Fick lite överaskande besök ifrån ”mitt” försäkringsbolag AIA. Det paret som sålde försäkringen till mig är faktiskt ett väldigt trevligt par, och det verkar faktiskt gå ganska bra för dom med sitt arbete. Bägge arbetar ju med att sälja dessa försäkringar, så tydligen finns det pengar att tjäna som försäkringssäljare.

 

Jag träffade förresten detta par när jag var uppe i Baan Khwaoo på rek-tur för att leta nya cykelvägar. De bodde där, och de visade mig sitt hus (utsidan), det var jättesnyggt, och det var fint och städat i trädgården, så falangstilen sprider sig t.om här uppe i den nordöstra delen av Thailandet!!! Forts. nästa kapitel....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXI, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet.... I alla fall de dök upp här som en glad överaskning, och att överaskningen var glad är tack vare att de faktiskt hade med sig min försäkrings-polis översatt till engelska. Plus att villkoren ävenledes var översatt till engelska. Detta gör ju att man mer fattar vad denna försäkring handlar om. Jag var faktiskt på väg att ledsna rejält, och hade mina små funderar på att helt lägga ner. Jag betalar ju 5.500 baht per månad.

 

Trist ju att aldrig kunna snacka med någon på engelska, försäkringsbolaget AIA, är alltså ett america-ägt bolag, som då har ett kontor i Thailand, säkerligen att de är helt självständiga, men ändå, man borde tycka att de åtminstone skulle anställa folk som klarade av att säga goddag och adjö på engelska språket, men icke....

 

Men nu, med denna ansträngning, så har jag fått tillbaka lusten igen med denna försäkring. Upplägget med den är bra, inget fel alls. Jag betalar ju som sagt var 5.500 baht per månad. Och jag typ ”tvångssparar” ju hela tiden, så efter t.ex. 10 års inbetalningar, så får jag ut i näven 415.000 baht utan avdrag. Väntar jag 15 år, jag är då 76 årgammal, då får jag ut 622.500 baht i näven.

 

Tanken ifrån min sida med detta är ju att om det går åt hellvitte för mig, och man kolar vippen, så får ju Yongyut en rejäl slant och kan färdigbetala huset, om det nu skulle vara inte riktigt fullbetalt vid det laget.. I alla fall nu kan jag se vad som ingår och mer hur försäkringen funkar. Annars är ju försäkringar en stor stötesten för oss falanger här i Thailand.

 

Jag skall inte hålla nåt längre föredrag nu eftersom jag inte vet så himla mycket. Men det jag fattar är, att om man fikar efter en ”hälsoförsäkring (Healthinsurance) så skall man starta och teckna den DEFINITIVT INNAN man fyllt 60 år. För efter där så är det skitsvårt att få tag i en hälsoförsäkring, och hittar kan någon, så är den fantomdyr.....

 

När man pratar med försäkringsbolagen härnere, och man är över 60 år gammal, så brukar de per automatik rulla över och snacka olycksfallsförsäkringar istället, med ett skydd på andra saker till en viss liten del, plus livförsäkring. Min försäkring då som jag tecknade 1 månad INNAN jag fyllde 60 år, är egentligen ingen hälso-försäkring i den bemärkelsen, det är en olycksfallsförsäkring i en viss form.

 

År 2 – som startade nu i mars i år, är det år som jag får i bonus varje år 5.000 baht utöver det andra som jag tvångssparar. Så varje år som denna försäkring löper så får jag i bonus vid årets slut 5.000 baht, vilket torde vara runt SEK: 1.100:-, Vad som ingår i försäkringen är i stort, jag kan inte här beskriva alla små falluckor och vinklar och vrår som denna försäkring innehåller, men jag skall i alla fall nämna ett par saker med den, så ni kan se ungefär vad det handlar om.

 

Alltså alla typer av olycksfall inkluderas. Exempel på förlust av lemmar och annat godis på kroppen, så får jag utifall jag förlorar ett öga eller en arm eller ett ben 50.000 baht, tumme eller pekfinger 50.000 baht..... Blir jag totalhandikappad 300.000 baht. Blir jag mördad så drog de ner på ersättningen till 300.000 baht, usch skrämmande, kanske vanligt att bli mördad härnere.

 

Vid olycka, varje enskilt tillfälle 30.000 baht. Skulle jag få cancer, så ersätter de maximalt 500 dagars sjukhusvistelse med 5.000 baht per dag. Dör jag, och det gäller även alla olyckor, så får Yongyut 500.000 baht. Plus en massa annat som vi inte orkar gå igenom här. Men denna försäkring får i alla fall mig att må mycket bättre, och känna mig i alla fall ganska mycket mer skyddad än innan.

 

Och dessutom så blir ju Yongyut skyddad indirekt i och med att vi inte behöver bli fullständigt ruinerade p.gr.a. av någon dum olycka som jag kan tänkas råka in i härnere i Thailandet!!! Och som vi sade innan, Yongyut får ju pengar att kunna slutbetala vårt hem om det går åt hillvitte med mig....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXII, Thailand

 

Har visserligen nämnt det tidigare, alltså det där med thai och namn. Vid jämförelse mellan de kulturer som jag kommit i delo med, så måste jag säga att thai och deras ”förhållande” till namn, är nog det ”lösaste” jag stött på i hela mitt liv. Gott eller ont, upp till var och en, jag bara skriver vad jag ser, och tror mig veta.

 

En thai föds, ges ett namn, som sedan nästan aldrig överhuvudtaget används. Det är ju nästan som mitt egna mellannamn ”Valter”, som man ju skäms för, och tycker är skitfult. Nu är ju inte jag riktigt säker på att thai skulle tycka att deras namn är skitfult, inte alls, det tror jag definitivt icke. Men det används ungefär lika mycket som mitt ”Valter”.

 

Ty i samma stund som man tar sitt första andetag, så får man sitt första s.k. ”nickname”, alltså smeknamn. Detta smeknamn ändras sedan ungefär som man har lust med ifrån föräldrarnas sida först, och sedan så gör vederbörande det självt också, ibland ett flertal gånger under sitt liv. Här är det inte omgivningen som GER ett smeknamn, det är killen/tjejen själv som ändrar efter behag, konstigt!!!

 

Man kallar sig för alltifrån Sockerör (Oi) till Räka (Gong), från engelskt namn Jack till engelskt namn Nick. Man kallar sig för On eller If, ja uppfinningsrikedomen är enorm här. Men det gemensamma är att namnet inte verkar betyda ett endaste skit för dom. De sätter inte ett namn i samband med personen ifråga alls, så som det görs hos vår kultur. Och nu pratar jag om smeknamnen, det fattar ni va???

 

Vi sätter ofta likhetstecken mellan smeknamnet och personens uppträdande och sätt att vara, eller hur personen ser ut, eller var han bor. Men här så kallan man en kvinna för Gong, trots att hon är stor och tjock med utslag i ansiktet... Här kallar man en kvinna sig för Oi, trots att hon är allt annat än söt!!!!

 

Man springer mycket på kommunkontoret (Amphur), och ändrar sitt namn också, det är inga som helst problem. Det ändras friskt härnere med BÅDE förnamn som med familjenamn. Ingen sätter några gränser, så man kör och velar mellan mammans och pappans efternamn i vågor i livet liksom. Men det funkar för thai,....

 

Om jag fattat det hela rätt, så har thai 1st förnamn och 1st familjenamn. Konceptet som många familjer har i väst, liksom min egna familj har, alltså att ha t.ex. 2 eller 3 förnamn finns inte så vitt jag vet. Vi kör ju med ett s.k. tilltalsnamn, alltså vad vi kallar oss. Sedan kan vi ha ett namn som hedrar morfar och ett namn som hedrar farfar eller kanske rent av vår pappa. Vi tar namnen liksom i arv och för det vidare genom generationerna.

 

Konsekvensen för mig här i Thailand är att när thai tittar i mitt pass så ser de 3 förnamn och ett familjenamn, och de tror att mina 3 förnamn är mitt förnamn. Så när jag ansöker i kopia på mitt pass för att få ID-kort eller körkort eller bankkonto eller vad som helst här, så står det ALLTID mina 3 hela förnamn. Så när jag skall signera, kvittera whatever här, så måste jag skriva alla mina 3 förnamn, annars ogillas det och jag kommer inte iväg utan en fullständig namnteckning!!!

 

En annan sak här i Thailand med att signera och skriva sin namnteckning är att de inte vet skillnaden alls. Det står alltid i pappren/dokumenten här ”your signature”.... Men det är inte min signature de vill ha, utan min namnteckning. Så de gör ingen skillnad. När jag signerar så blir de sura och säger att det ser ju inte alls ut som det skall göra, det går ju inte att läsa riktigt....

 

För thai verkar namnen i dagligt tal mest vara en ganska lättsinnig sak, en sak som inte representerar nästan någonting hos thai självt. Man är säkert väldigt stolta, säkert lika stolta som alla, andra över sitt riktiga namn. Men de bär namnen genom livet precis som om det inte betyder ett skit faktiskt.

 

Det är så jag uppfattar det i alla fall. Allt vi säger och allt vi pratar om i ett land, vilket som helst, gäller INTE de besuttna naturligtvis, deras traditioner är ALLTID helt annorlunda. Så kom nu inte dragandes med den grejen bara nu när kritiken kommer att komma över denna observation..... hahaha!!!

 

Jag sitter ju här dagligdags och laddar ner olika TV-program, mestadels faktiskt ifrån USA. De har ju de TV-program som jag gillar mest. Döm om min stora förvåning när jag igår tittade på listan med olika program, och såg att Dallas stod där. Först tänkte jag väl i ärlighetens namn att det kanske var en dokumentär av nåt slag över staden Dallas, eller kanske en ny realityserie med ett tufft och tilltalande namn. Forts. nästa kapitel...

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXIII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... Jag slår sedan upp info ute på nätet, och finner att detta faktiskt är en uppföljare till min generations absolut största dokusåpa, alltså dokusåpornas dokusåpa självaste 1980;talets heliga Graal ”Dallas”!!! Jag downloadar, och tittar de första 4 minuterna,och javisst jag finner en helt ny generation av skådespelare, som inte ens var födda när Dallas sändes sista gången på 80;talet nån gång!!!

 

Jag ser också strax innan jag stänger av en gammal man som man genast ser är Bobby Ewing...Killen spelar döende, och skall nu lämna arvet vidare till nästa generation, och till nästa förvecklingar som skall trollbinda oss TV-tittare. Men jag tror dock inte att det blir lika enkelt denna gång, som det var på den tiden för 30 år sedan.

 

Konkurrensen är numera knivskarp, och folk är inte alls på samma sätt lika ”trogna” vissa TV-program som de var förr i tiden. Det är och finns alldeles för många bra TV-program att se, för att ens ordet lojalitet kan brukas i sammanhanget. Men jag tänker kolla i alla fall, och se om jag orkar med Dallas ytterkligare en gång till i livet......Men konceptet är ju verkligen inte originellt längre, så det kan bli tufft...

 

Fick lust idag efter styvt 6 månader att kolla, och se hur ”sockret” ligger till hos mig!! Jag har ju i stort sett hela tiden stoppat i mig socker och godis och choklad och socker i kaffet, pannkakor, marmelad på mackorna. Så det har inte varit nåt bra liv minsann. Provet och domen löd på 151, där ju skalan var att, allt mellan 100-150 är OK...

 

Jag ser dock att om man ligger ett snäpp ÖVER på den skalan så är det inte alls bra. Så därför nu denna morgon tog jag bara en halv jättesked med socker till kaffet, och ingen marmelad på mackorna. Och så skall jag skita i chokladen för en tid framåt. Jag skall kolla läget igen om 2 dagar och se om det hjälpt.... Så som det fungerade förra gången, så är jag positiv.....

 

Dagens tur med cykeln stannade på 33 km, och det kändes faktiskt hur bra som helst hela tiden. Igår, alltså dagen efter jag var hos läkaren och han skrev ut antibiotika för röd hals, så cyklade jag ju enbart 18 km, och det kändes som en stilla bris. Men det var nog lagom för jag hade lite feber. Men idag som sagt var så var man kanon igen... Låren är ömma igen, och jag glömmer vareviga gång att stretcha efter jag cyklat, så man är stel som en gnu efter cykelturerna....jag får la skärpa te mig!!

 

Vågen har äntligen efter 5 år rullat ner på 92,3 kg nu. Men det är efter cykelturen och INNAN jag ätit middag. Så jag väger nog mätt runt 93,5 kilo. Men jag är helnöjd ändå, för trots allt 92,3 kg det är fina grejor det....jag får kämpa på, jag vill ju helst rulla ner och väga kanske nere på tidigt 80;tal kilo... men det är nog en utopi att stilla bedja om..

 

Idag så stannar Soda i skolan. Soda skall nämligen sova 3 nätter i templet i skolans regi. De gör ju här ungefär som vi gjorde, fast lite mer, förr hemmavid. Skolan gick ju lite grand ”hand i hand” med kyrkan då och med kristendomen. Det funkar ju inte längre hemma, vi får ju inte göra det utav respekt för våra utlänningar, secken jäävvla sketinställning vi har egentligen i Sverige tycker jag...

 

Enligt Yongyut som har ett roligt sätt att beskriva verkligheten, säger att – ”school teach children to close mouth and listen more than they talk, and they doing it by letting children sleep 3 days in the temple...”. Ja det är säkert en bra grej, men det handlar nog mest om att ungarna och barnen får en lektion I buddismen skulle jag tro faktiskt.. Det handlar ju om utbildning i Thailands stats-religion.

 

För en sak är ju säker med Thailand i alla fall, och det är att de är absolut INTE som Sverige och svenskarna, som skäms för sitt land och skänker bort det, inte till högstbjudande, för i Sverige förekommer inget bjudande alls, utan de skänker bort det till den som kommer först till ”kvarn”. Skall bli himla intressesant att se om några år för vilka pengar de tänker driva Sverige vidare, och i vilken ”riktning” de tänker driva Sverige. Skall landet drivas av skattemedel? Vem skall betala in skatt då???

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXIV, Thailand

 

Ja juli månad, det verkar bli en ganska upptagen månad för oss i familjen. Förutom då det vanliga umgänget, så kommer vi att träffas ett par gubbar på Siam River Resort och bada swimmingpool och käka nåt gott, och det blir säkert ett par 3st GT på kuppen. De andra skall säkert löjla sig med öl i värmen, men det är deras ”huvudvärk”.

 

De som kommer är Glimten66, Lars samt ledarn. Sedan senare i juli runt 20-21 cirka, så kommer Liverpool hit upp och hälsar på, och det skall också bli skitkul. Det blir många goa samtalsämmen på bägge träffarna. Vem vet kanske bägge träffarna kommer att sammanfalla. Vi har ju ännu inte bestämt exakt datum. Vi får se!!

 

Jag har ofta undrat hur thai egentligen ser på sina hem. Har de en hemkänsla, så som vi känner till den? Jag tror ju att de säkert har det, för konstigt vore det annars. Så nu har jag garderat mig, nu kanske jag kan spekulera lite grand då. Med hem menar jag insidan av huset. Jag tycker mig märka, och då menar jag det jag ser med mina egna 4 ögon...

 

Att thaifamiljen helst av allt verkar vilja hålla till på utsidan det ser man ju bevis på hela tiden. Man ser dom sitta på utsidan, de umgås på utsidan, och de äter på utsidan, och de dricker sitt brännvin på utsidan av sitt hem. Och de sover dagtid på utsidan av sitt hem. Allt det där som vi i västkulturen håller på med finns ju inte alls härnere. Om det gäller enbart Thailand eller hela Asien, inte en susning faktiskt.

 

I falangland, så bjuder man ju ”hem” folk. Man tar hem dom antingen på en fika eller på en middag eller på fest. Om man bortser ifrån midsommarfesten kl. 16.00 så är ju alla fester inomhus, så gott som alla fikor och middagar är också inomhus. Husmor och mannen gör så gott som de kan för att ha det fint inomhus med granna saker i bokhyllan och snygga tapeter och snygga gardiner med rena fina fönster. Man försöker också ha ett fint möblemang därinne i hemmet.

 

Detta med fint, snyggt och rent inomhus, att mannen och frun sätter en stolthet att ha det fint hemma, är ju inget som kommit tack vare att vi har fått det bra ställt, i och med industralisering i västerlandet. Utan det har ju varit på det sättet alltsedan vi blev ”bofasta” för 2.500 år sedan.

 

I Thailand som sagt var så sitter man utomhus och gör precis allting utomhus. Vad som sker inomhus i ett typiskt thaihem vet jag ju inte med säkerhet. Men utifrån den uppfattningen som jag själv fått, så ”är det inte så noga”. Jag tror att det är bästa sättet att uttrycka det...

 

Man lägger inte någon större vikt vid att ha det rent, man sopar bort den värsta skiten med en borste, Man tar stundom fram den berömda thailändska handuken, och blöter den 1 gång, och kör sedan precis hela golvet i hela hemmet med samma väta och samma handuk, och har därmed fått det rent inomhus.

 

I möbelväg, så har man inte mycket alls. Det är klart att det varierar, men ute i de byar och hem jag sett, så sitter man på golvet när familjen är ensam utan besökare, och äter, och tittar på TV, och sover. Jag har dock sett i flera av dessa hem, att de har köpt en soffa och en fåtölj i det där oerhört tunga träslaget. Men dessa möbler används inte alls, de är vad man kan säga ”skådebröd” eller ”ögonfröjd”.

 

Utifrån detta, så undrar jag om vi har samma känslor för våra hem, falang och thai? Kan man säga att man har en stolthet för sitt hem när trädgården ser ut som ett jäävla slagfält med sopor och skräp och brädor och gamla däck, cyklar och reservdelar till allt möjligt, och det mesta är rostigt!! Eller finns här någonting som ”blinda jag” inte ser. Finns här något fundamentalt som jag missat!!!

 

Utifrån mina värderingar i alla fall, så utgår jag ifrån att en människa som högt värderar sitt hem, ser till att ha det rent och fint och städat, och slänger inte skiten omkring sig. Gör man på det sättet, så har man helt andra värderingar i livet. Och det betyder ju inte att det är fel, men det betyder att vi är olika. Jag hade en gammal polare en gång därhemma i Sverige. Forts. nästa kapitel...

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXV, Thailand

 

Forts, från förra kapitlet... Han och hans familj såg på tillvaron tycker jag lite grand som jag tycker mig märka att thai ser på den. Min polare släppte grejen han hade i handen rätt ner där han stod och var för stunden. Han tog av sig sina kläder och slängde dom på golvet. Ja jag pratar om en vuxen människa. Han gjorde mat, och varken han eller hans fru kom ens på tanken, att göra rent kastruller eller tallrikar, förränn spisen och diskbänken var fullständigt utom kontroll, och proppfull med skitna avfallssaker och matrester.

 

Men jag tror nog ändå att han såg på sitt hem som vi andra gör, alltså den känslo-mässiga biten, han älskade nog sitt hem och trivdes som fisken i vattnet. Det var nog bara värre för oss andra som besökte familjen hans. Vi andra, som när vi kom hem igen efter att kanske hade varit hemma hos honom i 2 timmar, helt sonika slängde klädpaltarna man hade haft på sig, i tvättmaskinen på direkten, utan att passera tvättkorgen.

 

Så jäävvla sketet var det, och så mycket hund och katthår låg det överallt.... Men jag tror att han älskade sitt hem lika mycket som alla oss andra, och kanske han var kvittot på att thai kanske älskar sina hem de också. Även om de nu inte använder hemmet alls på det sättet som vi ju gör, och skapar en trivsel inomhus på samma sätt som vi gör.... Vem vet, vem vet, vem vet......

 

Tillbaka till nuet och här hemma. Idag plötsligt så steg Alfa in över vår tröskel leende sägandes sitt –”Sawa dee kha”. Hon tog sedan köket i besittning och planterade ut sina 102st olika salladsblad ifrån olika träd, buskar och grässorter. Hon liksom Yongyut, undrar om alla thaikvinnor gör det?? De lever liksom upp när mat kommer i deras närhet.

 

Det är enormt att se hur just maten är en grymt starkt sammanhållande faktor emellan thai. Man ser dom ute på morgonen, på middagen och på eftermiddagen med sina små genomskinliga plastpåsar innehållande Som Tam, Tom Yam eller kanske Lab kai. De ilar hemåt med påsen varsamt i sin ”bästa” hand utan risk att tappa den och förstöra innehållet.

 

Deras glada och lyckliga blick när vi möts gör att man nästan blir avundsjuk på den enorma känsla de har inför sig egna mat. En känsla för mig, som kan likställas när man fick 3:- hemma när man var liten av morsan, och så kom man ut ur affären med en påse med pottekulor färdig för tävlande. Den lyckliga blicken är exakt densamma.

 

Jag tror, utan att veta, att maten är bra mycket mer viktig för en thai än den är för en västerlänning. Inte för den uppenbara anledning som vi kanske genast tror. Jag menar alltså avsaknaden av pengar och avsaknad därför av mat. Nej jag påstår faktiskt att deras enorma fokus på mat beror på vad de äter. Ja just det, på vad de äter.

 

Jag påstår med bestämdhet att de äter så mycket ”grönt”, så kroppen helt enkelt kräver 3 middagar av dom per dag, vilket de ju också äter, som ni ni ju vet vid detta laget. De äter en full middag på morgonen (frukost), de äter en full middag mitt på dagen (lunch) och de äter middag när det är just middag runt 18;tiden cirka. Och däremellan så förbereds det, det planeras, det repas löv, och det gräves rötter och det stötes och det blötes.

 

Så vissa familjemedlemmar gör nog inte mycket annat än tänker och arbetar med mat hela dagen. Visst ser man kött, man ser räkor, man ser bläckfisk och man ser fisk i alla de former. Men ser man på proportionerna på tallriken när thai äter, så består tallriken utav 90% grönbete och 10% protein. Och det är just därför som jag tror att de har ”svårt att lämna matbordet”, om ni nu förstår vad jag menar med det!!!

 

Varje gång som Alfa kommer hit, eller syster yster eller ja vem som helst i släkten kommer hit, så har de alltid med sig en gäng plastpåsar med löv stjälkar och rötter som de kan äta till den måltid som alltid tillagas när det kommer besök. Antingen gör thai mat varje gång som de får besök, eller så är det som så att de besökande thai alltid kommer när det är matdags.... och det är det så gott som alltid.....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXVI, Thailand

 

Våran Alfa körde Yongyut nu till sjukhuset, nu var det tydligen ett finger som spökade. Den kvinnan har ju mer sjukdomar än jag har ju. Det är ögat, det är fingret, det är magen, och det är benet. Tur att hon har gratis vård ifrån Thailand i alla fall. Yongyut kom tillbaka ensam och berättade att hennes mamma stannade och skulle sova över hos en kompis i stan.

 

Va kul tyckte jag, kul för dom prata gamla minnen, vilket ju gammalt folk gillar skarpt. Inom mig så pustade jag och var glad att hon inte skulle komma hit igen.... Dan efter så åkte Yongyut för att hämta henne och köra henne hem till byn igen. I hellvitte heller. Yongan kom tillbaka med Alfa och kom in till mig, och berättade att hon ville att mama skulle stanna till måndag, two nights, och sedan skulle Yongyut köra hem henne igen...

 

OK sade jag, vad skall man säga. Klart att hennes morsa kan sova här, inga problem. Min mission i livet är ju egentligen bara att göra klart att hon inte kommer att få BO här för gott, glöm det!!! Annars är det OK om hon kommer lite grand då och då, inga problem alls..... Jag sitter i mitt arbetsrum, och det är söndag 8 juli 2012, och Yongyut stryker tvätt, och Alfa ligger ute i soffan och tittar på. Hon är 68 år ung och bara ligger där.

 

Innan dess så låg hon och tittade på TV, och innan dess så låg hon i sängen i drygt 12 timmar i sträck. Alfa plus hennes landsmän ligger fanimej 80% av tiden de existerar. Att det skulle vara skämmigt att ligga när det är arbetstid, den grejen är bara västerländskt nonsens. Att arbeta istället för att ligga ner är västerländskt nonsens det också.

 

Att arbeta när man MÅSTE arbeta, DET är Thailand. Och man MÅSTE arbeta vid såtider för riset och vid skördetider för riset. Det är oerhört många häruppe som lever efter den devisen. Och det kanske är så som man skall uppleva och genomleva sitt liv för att få ut det mesta möjliga av det?

 

Nu vet jag att det finns andra familjer som har andra säsonger under året, det finns ju de som gror sockerrör, Tapioca eller Thai sötpotatis eller kanske rent av odlar träd (Eucalyptus) till trädställningar för husbyggen. Sedan har vi en kategori som arbetar med vägar, husbyggen och annat daglönearbete. Alla dessa olika har olika säsonger på året. Men den lediga tiden däremellan tillbringas ändock på samma sätt enligt vad jag har sett häruppe i Isaan.

 

Sorry nu blev det negativt igen, och Thailands-älskarna grinar illa, och fattar inte hur man kan skriva på detta sättet. Enkelt, enkelt säger jag då.... Öppna ögonen, titta Er omkring, och var inte så himla förblindade. Man kan faktiskt älska en sak eller tycka en sak är bra eller fantastisk totalt sett, men ÄNDÅ se de fel och brister som uppen-barar sig när man lever mitt i det hela.

 

Igår på min cykeltur, så fick jag luftpanik i mitt bakdäck. Jag vill ju inte gärna köra på fälgen nu när cykeln är såpass ny, så jag steg av och började vandra. Precis som jag gjorde för 2 månader sedan, och man hatar ju varje meter av eländet. Jag kom till byn, de känner ju igen mig väl vid detta laget. De ser mig komma gående, och genast så kommer det ut 2 eller 3st olika familjer och frågar läget, och jag förklarar läget.

 

De alla springer in efter en pump, och vips så sitter det thaiare runt hela mig och cykeln, och plötsligt är däcket OK igen. Och man är ju bara så himla lycklig över den snällhet som de besitter. Det är nästan samma precis överallt. Jag har ju råkat i problem tidigare under mina 4 år, och vid flera tillfällen fått stanna för att få hjälp.

 

Jag är idag tacksam för att jag stannat några gånger i alla dessa byar när de bett mig stanna, och jag haft möjlighet att dela med mig av donouts, coca cola, sprite och LEO-öl. Kanske att de kommer ihåg detta eftersom de alltid är så bussiga, jag vet inte... Men jag kan vara glad att jag var just i Thailand när jag fick punka eller när luften gick ur däcket. För hemma i Sverige så vete sjuttan vilken typ av hjälp man fått......Eller hur dyr den ”hjälpen” hade blivit....Här är det fantastiskt stundtals........Se nu trodde ni inte Era ögon va......

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXVII, Thailand

 

Vill berätta om bilreperationsverkstaden som ligger alldeles utanför vårt lilla fina område. Killen där är fantastiskt trevlig och snäll och generös. Hjälper alltid till med min cykel, antingen med att skruva till nåt, eller att fylla på luft. Jag i min tur försöker åka förbi med öl i lagom mängd, och han är jättetacksam för detta förstås.

 

De har nu haft en svart ganska äckligt lurig hund nu alltsedan de 3 år som vi bott här. Denna hundfan hade ju vår gata som ”sitt” område och sitt revir. Han var kung på gatan.... Och detta ända tills undertecknad kom som ny ”sheriff till stan”. Nu fick den hundfan endast ta emot stenbumlingar och skällande istället för detta paradis till revir.

 

Till slut efter ett par veckor, så gav han upp, och ville/vågade inte längre stövla in här på ”min” gata. Han har aldrig riktigt förlåtit mig för detta, och tittar grymt snett på mig vareviga gång som jag kommer på antingen cykeln eller motorbiken, och passerar bilreperationsverkstan. De gånger jag stannar och vill in på verkstan, så tittar han på mina vackra vader precis på samma sätt som jag tittar på den grillade kycklingen utefter vägkanten, om ni förstår vad jag menar.

 

Och strax därefter gör han alltid ett utfall mot mig. Jag tror inte han är ute efter att skada mig, men det faktumet gäller nog bara som jag vågar stå upp emot honom och ryta på honom när han kommer farande. Och böjer jag mig dessutom ner på gatan, så är det helt kört för hundens del. Han ser den gesten med böjandet, och ger sig direkt och sticker genast åt heelvitte...

 

Nu i alla fall så dog den hunden för 2 veckor sedan. Skitsamma tyckte jag, hunden höll ju sig på sin kant. Nu sedan 2 veckor så har jag sett att reperationskillen har skaffat sig ännu en hund,säkert typ av ersättningshund, som de flesta hundägare brukar köra med. Bara byt ut den gamle mot en ny, inga problem känslomässigt där inte... Hunden är liten, så grymt liten så den lätt ryms i COOP´s varuplastpåse.

 

Mina grannar Tony (Mr England) och See är jäävligt trötta på hunden eftersom den tar sig in på deras tomt på natten, och ligger där och låtsas som om det är hans/hennes revir, och pinkar och skiter i trädgården. Nu åkte de för 4 dagar sedan familjen bort till Global House, och köpte stängsel, som de satte upp på sin grind, för att förhindra denna lilla hund att ta sig in på natten och förstöra i trädgården.

 

Men tror ni att de gick bort till reperationskillen och bad honom hålla ordning på sin hund??? Nää, sådant gör man ALDRIG Thailand.... Jag såg nu hunden igår försöka att ta sig in på vår gata igen, och jag tog upp ett par stenar, och medans hunden stack iväg, så fick jag in en sådan där go träff på den, alltså en sten med studs, som studsade upp på magen på hundfan.... Hunden stack som en raket och var borta nu ett helt dygn.....

 

Idag när jag kom cyklade, så såg jag 2 hundar längre fram på gatan, alldeles utanför vårt område. Den ena hunden var en stor gulaktig collie som tillhör ett av husen utanför. Och den andra var den pyttelilla svarta hunden ifrån bilverkstaden. Den ser ut som en mini-snauser, om det nu finns något sådant. Och vad gjorde dessa 2 hundar då. Jojo de stod där bägge två som två fån, ihopsatta medelst collin´s ”snabel”.

 

När jag kom cyklande så stack collin, jag såg hur rädd han blev när jag kom, så hans lilla snabel förminskades görsnabbt, så han kunde ”dra sig ur” detta dilemma. Den lilla mini-snausern stod bara där och smålog emot mig, och kände sig tydligen ganska nöjd över att ha blivit våldtagen av denna collie..... Så om snausern nu är vuxen, så är det väl stor risk att den blir gravid på kuppen, och vips så kommer vi att ha en jäävlla massa mini-snausers här på gatan, som skall störa alla.... Vi får la se....

 

Bägge ställena här i Nong Nasaeng som kan laga en punktering bestod av sovande människor. Hela jäävvlla byn sover nu midag. Snacka om att Thailand sover..... Man blir ju lätt irriterad, fast man inte visar nåt utåt. Men hur roligt är det när man skall ut och cykla och så har man punka, och dessutom så sover gubbsen på båda ställena. Forts. nästa kapitel...

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXVIII, Thailand

 

Forts. Från förra kapitlet... Jag gick runt för att fråga grannarna, men allting var stängt och alla nanade och sussade så gott där i byn. När det gäller sova bort tiden, DÅ har tydligen Thailand tillräckligt med pengar verkar det som. Jag skiter i dom nu, och tänker promenera ner till Chaiyaphum stad för att få däcket lagat, det är 4 stinkande kilometers vandrande, så det blir ju bra. Är det något som jag hatar mer än att vandra 4 km, så är det att äta lever och njure....

 

Jag är tillbaka helskinnad, men jääkligt öm i höften och under mina sandaler. Att man aldrig lär sig. Marken är stekhet här och de sandaler man köper för 11;. Tål inte mycket värme. När jag kom hem så hade de faktiskt sprucket rakt av under sandalen. Jag tog helt enkelt och slängde dom i sopepösen, de var slut......

 

Nere i Chaiyaphum, så fick jag tag i ”min” kille där, som tog tag i cykeln och lagade däcket till att börja med. Sedan fick han fixa bromsarna som inte ”tog” överhuvud-taget. Efter det så fick han en gång för alla fixa min sadel och sadelstång. När jag sitter på cykeln och hojjar, så sjunker stången, och jag sitter nästan i knästående när jag cyklar.

 

Jag har behövt stanna cykeln cirka varannan kilometer för att rätta till höjden, och nu tål jag det inte mer. Cykeln är ju ny ju. Han fick verkligen bekänna färg denna kille, och han fick helt enkelt ta bort originaldelarna för de klarade helt enkelt inte av att hålla mig en falang på 93 kilo uppe. Bort med fästen och bort med skruvar, och sedan drog han åt grejorna. Den lelle thaikillen ställde sig på den långa skiftnyckeln han använde, och då fick han till det bra.

 

Allt klart och jag betalade 20:- för punkteringen och ingenting för det andra. Jag ansåg det vara garantigrejor för en ny cykel faktiskt. Men däremot så smög jag till killen 20 baht till dagens Som Tam, han gillar ju sin Som Tam, och uppskattar när jag ”smyger” till honom dricks så inte sketkärringa, hans chef, ser det och plockar av honom de pengarna.... Så nu är allt great, och jag fick nöjet att cykla hem med en kanoncykel....

 

Som jag troligtvis berättat förut så plockar jag mina Thailands-nyheter ifrån någonting som heter www.thaivisa.com. Det är alltså ett Thailands-forum som jobbar på engelska. Och ett mycket bra ställe eftersom det är ett enormt stort forum. Så när jag vill ha hjälp av olika slag eller nyheter, så signar jag bara in där och plockar åt mig det jag vill ha.

 

Idag så gick jag in, och följande nyheter förelåg. Vissa andra nyheter lät så trista, så de tänker jag inte berätta om, men lyssna på de som i alla fall hänt nu igår härnere.

 

a - Enraged Pattaya Bartender Chops Up A Drunk Customer

PATTAYA:-- A Pattaya frozen-cocktail bartender got so furious at drunken threats from a costumer from Srakaeo, he grabbed a large knife and began slicing up the drunken man, who suffered near-fatal injuries but is recovering at the hospital.

Vill ni läsa hela historien, så finns den här:

 

http://www.pattayadailynews.com/en/2012/07/10/enraged-pattaya-bartender-chops-up-a-drunk-customer/

 

b - Pattaya Ladyboy Gang Beats Three People And Chases Them On Motorbikes

PATTAYA:--Two women were beaten up in the restroom of a pub in Third Pattaya Road by a group of people led by 2 ladyboys. The victims were later assaulted again in the parking lot, along with a male friend who had come to pick up his girlfriend. The gang also chased the fleeing victims on motorbikes before escaping.

Vill ni läsa hela historien, så finns den här:

 

http://www.thaivisa.com/forum/topic/568741-pattaya-ladyboy-gang-beats-three-people-and-chases-them-on-motorbikes/

 

c - Country's cleanest toilets recognised

The Nation

 

BANGKOK: -- Toilets at CentralWorld shopping complex, Suan Luang Rama IX Park and 20 other places in the country have been given Outstanding Toilet Awards for 2011.

Deputy Public Health Minister Surawit Khonsomboon said the outstanding toilets had achieved satisfactory scores when assessed according to health, accessibility and safety criteria. Around 55 per cent of public toilets have met the criteria since the health ministry created the award in 2005. A total of 159 public toilets across the country have been honoured as good examples.

 

d - One in three Thai youth ready to go ‘under the knife’: Survey

 

BANGKOK, July 9 -- About one in every three Thai teenagers and university students say that they intend to use diet pills and to undergo cosmetic surgery in the hope of getting more slim and beautiful figures, while half of all children skip breakfast, according to a recent study.

 

Commissioned by the Thai Health Promotion Foundation (ThaiHealth), the study found that one-third of Thai teenagers were interested in using diet pills and having plastic surgery for beauty-related purposes, Amornwich Nakornthap, director of Ramjitti Institute said Monday.

Vill ni läsa resten, så klicka på länken; http://www.thaivisa.com/forum/topic/568534-one-in-three-thai-youth-ready-to-go-under-the-knife-survey/

 

e - 2012 Olympic Games broadcast won't be blacked out

 

BANGKOK, 9 July 2012 (NNT)-The National Broadcasting and Telecommunications Commission (NBTC) has disclosed that Thai viewers will be able to watch the London 2012 Olympic Games live via satellite and normal TVs.

Vill ni läsa resten av denna nyhet, klicka på;

 

http://www.thaivisa.com/forum/topic/568598-2012-olympic-games-broadcast-will-not-be-blacked-out-nbtc/

 

ja det här var ju faktiskt lite nyheter att komma med härnere i Thailand. Det händer faktiskt mycket våld och elände i dessa turiststråk där det bor en massa falanger. Nu handlade ju visserligen inte flera av bråken om falanger alls, utan det var mellan thai och thai. Men kan det hända mellan thai och thai, så kan det lätt hända mellan thai och falang likaledes...vilket det också regelbundet gör skall ni veta.

 

Dessa ställen som typ Pattaya och Phuket är ju ett Mekka för turister ifrån alla möjliga länder. Och följdaktligen så dras de bästa och de sämsta av den thailändska befolkningen dit också. Kaka söker maka som man säger.... Det är mycket thaiskit som dras till dessa ställen, och det är synd, för där finns också en hel stor majoritet av de bästa thai också. Men de liksom försvinner på nåt konstigt sätt när man ser skitfolket i action.....Här finns även då det mänskliga avträdet falanger också.

 

En bartender drar kniv emot en annan thaiman och knivskär honom oerhört mycket eller ett ladyboygäng jagar andra thai och misshandlar dessa, det är bara en liten del av vad som försigår därnere. Att det finns såpass många falanger som tror att de kan ”flyga” när de seglar ut ifrån sina balkonger en efter en, är också en sak som många undrar över. Polisen gör väl så gott dom kan, men deras intresse är inte jättestort och de har inte speciellt stor utbildning heller för den delen.

 

Så kriminaliteten är jättestor på dessa turistorter, och alla vill göra sig en hacka förstås. Nu det sista så har den thailändska polisen fått till det riktigt bra, och det har publicerats artiklar härnere över än den ena och än den andra gruppen av falanger som sysslar med olika scams som t.ex. dessa telefon och emailscammar där man jobbar som ”investerare” av olika slag. Ja än har inte det sista pönnhövvet fötts tydligen, och därför poppar dessa gäng upp gång efter annan.

 

Sedan kan man ju beundra eller förundras eller känna avsky över en annan sak som Thailand och den thailändska polisen ”presterar”, och det är att de ”tar” t.ex. en våldsman som denna bartender i Pattaya. Fotografier offentliggörs innan varken ”offret” eller ”boven” ens har slutförhörts och DEFINITIVT innan saken ens har varit i domstol.

 

Dessa fotografier med ”boven” ofta sittande med poliserna som anhållit honom stolt poserande bakom i nytvättade och nupressade polisuniformer. Dessa foton hamnar snabbt i media, och TV är naturligtvis där och sänder ut sina bilder till allmänheten. Jag undrar vad som händer om de i efterhand kommer på att dessa amatörpoliser upptäcker att de gjort ett misstag, och visat upp för hela nationen en fullständigt oskyldig man?

 

Jag vet vad som händer = ABSOLUT INGENTING. I Thailand har de en fantastiskt förmåga att erkänna och ta till sig sina egna misstag. De gör ingenting och de ljuger sig fria utan vidare problem. Så det är bara att köra på..... På hoppas att man aldrig hamnar i en sådan soppa... Forts. nästa kapitel....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXIX, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... Det måste ha varit en oerhörd slö nyhetsdag igår, ty de hade tagit in en artikel om att de premierar toaletter som är fina och hygieniska i Thailand. Javisst jag har sett snygga toaletter som skulle platsa nästan i västvärlden. Men de finns i stort sett bara på de stora offentliga ställena som typ stora hotel eller faktiskt på de stora varuhusen t.om häruppe hos mig i Chaiyaphum.

 

Här finns ju Tesco Lotus, Big C samt MAKRO, och deras toaletter är skitfina, om uttrycket nu tillåtes i dessa bistra tider. Men tittar man på resten av toaletterna i Thailand, så är det en företeelse som inte är vacker. Det finns inte ens den minsta chans att jag någonsin blir så skitenödig, så jag sätter ner mina vackra skinkor på en thailändsk toasits faktiskt, aldrig i detta livet.

 

Oftast, så är det ett stinkande rum som de kallar toalett, och som innehåller ett höl i marken där man hugsittande skall sitta och göra sina behov, och lukten är nästintill kräkäcklig. Har de en toastol vilket är ovanligt, så är den så smutsig och ”påpissad” av alla thai som varit därinne (de vet ju inte hur en toasits funkar), så de står där bara och pissar ner allt på toastolen.... Och i många fall, så ställer sig thai PÅ kanten på toastolen och pissar ner, de är ju vana vid att pissa ner i ett höl utan kanter...

 

Nä tack.... Och det finns ALDRIG ett toapapper att få tag i när man är ute och skall gå på ”lokal”, aldrig, så det gäller att skita ifrån sig hemmavid innan man går ut och äter och dricker, för toan är det absolut sista stället man vill gå till faktiskt!! Vi har i alla lägen toapapper med oss i familjen BÅDE när vi är ute på lokal eller är ute på stan eller är ute med vespan....

 

OK vidare, en nyhet handlade om att de intervjuat ungdomar i Thailand om att ”gå under kniven” och tydligen verkade en majoritet vilja vara villiga att göra det. Ja det skulle väl då innebära att stackars thai har drabbats av den modeskit som hela resterande världen har drabbats av, alltså skönhetsfixeringen.

 

Här tycker jag det är extra synd faktiskt. Thai är ju oftast av naturen ett vackert folk, inte som många av oss falangfolk, speciellt engelsmännen.... Där kan man ju se de mest undersköna kvinnor (fåtal), medan resten av den gängen har tänder som ser ut som sju svåra år, minst!!

 

Jag i alla fall finner thai vara vackra, men deras skönhetsideal är inte helt olika oss falanger. Näsan skall vara rak och exakt i proportionerna, där ligger ju alla i Isaan pyrt till. Läpparna skall vara fylliga, men inte för fylliga. Problem för två befolknings-grupper... De med små läppar och hela den mängden som har stora läppar. Många i Thailand har ju läppar som påminner om kusinerna ifrån Afrika faktiskt...

 

Och sedan så är det brösten. Här har ALLA thai små bröst, och det är INGEN generalisering faktiskt. De vill ha större precis som sina vänner falangkvinnorna ifrån falangland. Så det är många många många falangmän som åker på bröstoperations-betalning det första de råkar på... Synd de asiatiska brösten är faktiskt perfekt stora tycker jag i alla fall.....

 

Och till sist som jag kommer på i alla fall, så är det hyn. Det är den stora stora stötte-stenen för thailändarna. Thai har ju den egenheten, i alla fall här där jag bor, att hamnar de i solen så blir de bruna och vackra. Stannar de ännu längre ute i solen så blir de precis lika svarta som sina afrikanska kusiner. De hatar det, och de tycker att det ser ut som om de ”work rice” som de brukar säga. Menandes att de inte vill se ut som en ”arbetare”.

 

En arbetare har ju inga pengar och ingen ställning därför i samhället. Betänk att Thailand ligger efter oss lätt 50-60 år MINST i utveckling i samhället, och vi var ju ganska grymma med den grejen förut också... Och när man tänker efter, så har vi ju inte gjort oss av med det ännu heller .... Så thailändarna kör stenhårt med NIVEA whitening i alla dess former.

 

NIVEA har råkat på ”guld” härborta i Asien, all den skit som de förbjöds att sälja hemma i Europa och i America, all den skiten gör dom reklam förbehållslöst för i TV och andra media. Så det finns ingen hejd på det. Och de får ju ljuga helt utan att skämmas i sin reklam härborta också. Ingen håller någon ansvarig alls så det är bara att påstå vilken lögn som helst. Forts. nästa kapitel....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXX (1.170), Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... Jag såg idag det värsta exemplet man kan se i detta sammanhang. Jag var med Yongyut på MAKRO och skulle handla. Emot oss kommer en ung kvinna i 20:års åldern med ett litet barn. Hennes ansikte var så vitt så jag trodde hon skulle dö där hon gick. Man säger ju lakansvitt, och i detta fall så var det ingen överdrift. Jag kände hur Yongyut drog och slet i mig, och då fattade jag att jag stirrbligade på henne.

 

Jag tittade på bägge hennes kinder, vardera kind hade 3 och 4 stora röda fläckar som såg ut som köttsår. Och det är ju de sår som så många har här i Isaan bland flickorna. Och det man ser är att dessa fläckar enbart finns på de som har vita ansikten. De som skiter i att använda dessa kemikalier i ansiktet har kvar sin vackra hy som ju thai alltid haft. Den grejen är dock på väg att dö ut för gott nu antagligen...

 

Till sist så handlade den sista nyheten om att nu till Olympiska spelen, så lovar Thailand att det icke kommer att bli någon mörkläggning av just olympiska spelen i TV;n. EURO 2012 – EM-fotbollen alltså, mörklades ju helt tack vare att TV-bolaget, det största här i Thailand, fullständigt sket i att betala för sig.... Men nu skall tydligen i alla fall Olympiska spelen vara OK.

 

För min del så är det fullständigt skitsamma. Att sitta och titta på thai-TV och höra thai-kommentatorer babbla och prata och inte fatta ett dyft, det är värdelöst, men det fattar ni va.... Så jag får väl göra som jag gjort med fotbollen, Jag får downloada, jag får hoppas bara att det finns tillräckligt med folk som är villiga att upploada tillräckligt med inspelat material......

 

En sak som inte är en nyhet, men väl en historia som kunde varit sann är följande tilldragelse i Paris. Lite långt ifrån Thailand, men lite variation skadar inte ibland, eller hur??

 

"På en servering i Paris satt en man och drack konjak. En fransk nykterhetsivrare kom fram och påpekade;

- "alkoholen dödar 2 miljoner fransmän per år!!"

Mannen höjde lugnt sitt glas mot fransmannen och sa:

- "Rör mig inte i ryggen, jag är svensk"

 

Ja, så kan man också se på det hela, hahaha!!! Idag, liksom många andra dagar så var ”See” över här och språkade med Yongyut. Hon verkar vara en himla ensam tjej. Hon är gift med Tony och de har 2st barn ihop, vilket är hennes sanna glädje i detta livet. Tony är ju i mina ögon i alla fall, lite av en trähäst. Lite!! Nä en stor trähäst, en av de värsta jag mött i hela mitt liv. Han är så jääkla trökig, så man fattar inte hur han fick tag i en dam överhuvudtaget.

 

Han är ifrån England, så han har tänder som inte är av denna värld. Han klarar knappt att hälsa när man möts, och trots att han varit inbjuden 2 ggr hit och ätit vid vårt bord och man suttit där och nästan ”förhört” honom med 1000st frågor, ja det känns fanimej som om man förhör vissa människor. Man pratar ju vid bordet, så att inte allting bara är stendött, DET är ju visset när man har folk på middag och ingen säger nåt, hahaha!!!

 

Nästa dag ute på gatan när man möts, så märker man att killen nästan tar omvägar för att slippa hälsa, och han vill definitivt inte prata. Ibland så låtsas killen att han inte ser en. Hans dotter. Tack och lov, umgås med Namkaeng och verkar vara opåverkad utav denne trähäst, men de har liten son på 4 år också, och den grabben är pappa upp i dagen. Tänk vad man kan se vad livet har att erbjuda redan när ungarna är 4 år gamla.

 

Denne söte lelle pojk, han är livrädd för allt och alla utanför familjeumgänget, och trots att han sett mig 1.251 ggr ute på gatan, så springer han åt heelvitte så fort han ser mig...... Nästan som tjejerna gjorde hemma förr i tiden när de såg mig, hahaha!!! Så denne engelsman Tony, har en utomordentligt dålig social påverkan på sina barn, han kan inte tillföra ett skit faktiskt...

 

Och See borde nog försöka att ta ungarna ut ifrån hemmet bra mycket oftare och träffa andra människor. Annars kommer denne lelle pojk bara att få en jääkla massa sociala problem när han blir större och skall klara sig själv stackarn..... Forts. nästa kapitel.....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXXI, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet..... I alla fall denna thaitjej See, är en skitgo tjej, och jag tycker synd om henne, det måste ju finnas miljoner thaikillar som skulle vara bättre alternativ för henne i detta livet. Men men men tryggheten är viktig för oss människor, och jag förstår den grejen till 100%.

 

Hon kommer till Yongyut ofta 2 ggr per dag, och stundtals så stannar hon i flera timmar. Och det är så man undrar, ”skall hon aldrig gå nån gång”? Men så tänker man, ”varför skall jag bry mig om det”? Det är väl upp till Yongyut hur hon vill göra.. Så tänker man. Va fan Yongan får ju ingen gjort när hon sitter där på arslet och bara pratar med denna isolerade kvinna.

 

Vadå ”får inget gjort”? Är det saker månne här hemma, som man inte kan göra imorgon likabra??? Klart att det är!!! Man har svårt att släppa sitt västerländska påbrå i vissa fall. Och det är ju kanske bra det. Men vissa saker är inte alltigenom så bra med vår västerländska stil tycker jag. Livet skall också levas, och det kanske gäller att vi i väst är sämre på att balansera livet mellan plikt och nöjen. Thai å andra sidan är värdelösa kanske att balansera åt andra hållet. Där nöjen har absolut prioritet och plikt syns i en väldigt mycket mindre grad.....

 

See var alltså över idag igen, och det var 11.tiden, och jag skulle precis äta min lunch. Yongan hade stekt panerad firre för mig, och jag hade gjort Hollandaise-sås och till detta ris, och det är ju satans gott tycker jag!!! Ville vara snäll och gjorde en mindre tallrik till See, så hon skulle pröva min falangmat. Så lite firre, ris och på det hollandaise-sås....

 

Hon tog emot sade tack, och sedan tog det runt 1 timme för henne att stoppa i sig detta. Hon tog en tugga varje gång som jag gick förbi, annars stod tallriken där bara. Jag säger detta och står för det. Enligt mig, så är det ytterligt få thai, om ens någon, som när man bjuder på mat, äter denna falangmat ISTÄLLET för sin thaimat. De kan ALDRIG i hellvitte se en tallrik falangmat som ERSÄTTNING för sin thaimat just den måltiden.

 

För mig så är det ”stötande” faktiskt, en himla dålig stil. Men varför mäta folk härborta efter vår måttstock, man skall nog inte göra det. Barnen härhemma är de enda jag mött under 4 år som är beredda att äta min mat, ge fan i att tjöta om thaimat, diska och sedan är det klart med ätandet... Nä thai äter lite grand förklarar sedan att man nog inte skall äta för mycket, för man måste ha thaimat så man kan sova, eller så man orkar arbeta eller att man inte vill bli dålig i magen...

 

Man blir allt lite avundsjuk på de familjer thai-falang som flyttar till falangland, där BÄGGE parter äter till 100% varandras mat, och inget jääkla löjlande med extra-mat hit och dit!! Det verkar som om det ofta tar runt ett år för en thaitjej att anpassa sig och börja försöka ärligt att äta annan mat än deras egna barndomsmat...

 

Reine Hast, som ju varit här mängder av gånger och alltid kommer hit upp också och hälsar på. Han åkte ju hem sista gången för ett styvt år sedan, och man märkte att han var rejält less på allting med Thailand och hela livsstilen här. Han tyckte att det blev för mycket av det ”goda” sprit och mat!!! Och han var helt enkelt less på det sade han!! – ”jag kommer nog inte tillbaka ner till Thailand förränn om 2 år”, sa han när han for iväg!!! Jasså du tyckte jag, vi får la se!!!

 

Reine fick dåndimpen av ren och skär leda igår hemma i Göteborg. Han hade precis kommit tillbaka ifrån en begravning därhemma, och det var ju inte vilken begravning som helst. Jag tror att jag pratat om det tidigare, men det kanske tål att upprepas. Reine var ju den som tjötade ner mig till Thailand. Och om man tar detta ifrån början, utan att skämta men berätta allvarligt.

 

Reine startade att åka till Thailand runt 2003, och då tillsammans med sin barndoms-kamrat. De åkte under flera år, men till slut så tog kompisens diabetes ut sin rätt ihop med allt brännvin, och han dog på sjukhuset i Phuket p.gr.a. Diabetes. Reine var görledsen, vilket är helt förstårligt. Forts. nästa kapitel...

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXXII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... Reine började ganska snart därefter att försöka få mig att följa med till Thailand, jag var helt emot det, jag hade ju alltsedan 1987 vart till Canada och åkt dit vartannat år och fiskat och träffat mina vänner där. Men Reines tjöt i styvt 2 år tog till slut ut sin rätt, och efter det att jag ”satte” en V65:a där Kontio i sista satte dit en 20;taggare, så vann jag 23.000:- och kunde inte längre säga nej till Reine och Thailand.

 

Vi åkte i maj 2008, och i juli så steg jag av planet ifrån Sverige och bosatte mig här i Thailandet. Reine hade i och med detta återigen förlorat en vän ”till” Thailand. Reine och jag träffades varje år flera gånger, för han flög hit 2-3 ggr per år, så kul tyckte han det var. År 2011 i december, så hade Reine med sig en annan kamrat ifrån flydda tider, och de hade skitkul nere i Jomtien.

 

Det visade sig dock att denne kamrat var nervsjuk och hade alltid varit nervsjuk. Men det blev värre och värre. Det är ju som min mor alltid sade – ”En gång nervsjuk – alltid nervsjuk”, menandes på att oavsett vad läkarna än gör, så kan du aldrig ta bort nerverna på en nervsjuk människa oavsett mediciner.... det ligger där latent och bara väntar.

 

Reine kom alltså hemifrån en begravning igår, han var rejält nere, ända tills han fick en flashback och ringde mig. Vi språkades vid, och 1 timme senare hade Reine en flygbiljett i handen, och ankommer hit till Thailand den 4 september.. Jääkligt kul för mig också. Vems begravning? Jo det var Reines polare som han tog hit ner, och fröjdade sig med, alltså den kompisen som var nervsjuk, han hade hängt sig på toaletten till familjens oerhörda sorg. Hemskt att göra på det sättet, egoistiskt....

 

Reine tog detta styggt han också, så jag tror att en 2 månaders Thailands-vistelse kan hjälpa honom rejält med humöret. Så nu har Reine tagit med sig 3st kamrater till Thailand och han har förlorat alla 3 i sitt sociala liv därhemma i Sverige. 2st är döda och den 3.e flyttade iväg till Thailand. Jag får väl vara glad att det var just jag som flyttade, och inte en av de 2 som dog då!!!

 

Nu till mer glada saker, i min fagra ålder så vill man ju inte ha för mycket tråkiga saker att handskas med varje dag. Nu är det söndag, och det är den 15 juli 2012, Jag har precis kommit hem igen efter att ha varit på Big C och handlat på mig en Gilbeys Gin som ju är kanongo att dricka och den kostar endast 320 baht, alltså styvt SEK: 70:-.

 

Glimten66 kommer ju hit imorgon innan vi skall sticka ner till Siam River Resort och träffa ledarn och Lars där. Så jag gör som förra året. När Glimten parkerar sin motorcykel på utsidan, då får han sin GT redan innan han har stigit av motorcykeln, det brukar vara populärt för den tatuerade kompisen man har.

 

Vi träffades alla nere på Siam River, det blev aldrig nåt sammanträffande härhemma hos oss, men det gör inget. Vi åkte ner och där var ledarn, Lars och Glimten66 med sina fruar, Lars fru agerade blodgivare denna dag, så henne fick vi inte nöjet att träffa. I alla fall mycket trevliga gentlemen hela högen, och faktiskt om man nu vågar säga det, så är i alla fall min personliga uppfattning att oftast så är folk ännu mer till sin fördel i verkliga livet än den uppfattning man får om dom oftast på nåt forum eller ute på internet.

 

Jag satt på poolkanten med gubbsen med en GT i handen, och plötsligt så brände det till som fan på höger underarm. Jag tittade dit i tron att någon rökte och råkade bränna mig. Jag fick se bara i ögonvrån nåt med vingar som flaxade iväg, kanske med ett hånleende på läpparna tror jag. Det var en insekt av något slag som hade stuckit mig.

 

Jag drog ut taggen med fingret och sedan tänkte jag inte mer på saken, för det brännande försvann efter en kvart ungefär. Ända fram tills imorse, jag satt nere vid datorn, och DÅ började det klia så ända in i ”Brännö Brygga”. Jag kliade tillbaka och det tog 5 sekunder så började hyn att höjas och en svullnad modell pingpongboll började ta form. Forts. nästa kapitel....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXXIII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet....Men va faaaan e detta nu då..... Jag gick ut till Yongan, som naturligtvis kallade mig baby trots att jag i stort sett låg för döden stungen av en av de giftigaste insekterna i Thailand. DET är något som alla kvinnor är lika med oavsett vilken kultur de kommer ifrån. De är så jääkla duktiga och skall minimera våra manliga smärtor och reducera ner dom till i stort sett ingenting.

 

Och allting skall jämföras med en sådan bagatell som att pluppa ut ett stackars halvt medvetslöst köttstycke på maximalt 3 kilo, som de sedan kallar för en baby. DET är bagateller, de håller ju för faan på i 9 månader och förbereder den ”utförseln”, ”exporten” eller ”utforcerandet” ur ett hål som är större än ”Manhattan” flera gånger. Nä här blev man livsfarligt stungen av denna stygga insekt, och Yongan nästan flabbade.....

 

Hon hämtade en tub med någonting, och 20 minuter senare så hade bubblan försvunnit och allt såg normalt ut igen, OK det var ju bra, men tänk så nära döden man faktiskt var, och ingen brydde sig.... Jag känner mig stundtals ignorerad, förbisedd och folk struntar i mina manliga besvär...

 

Igår kväll så hade vi hem Glimten66 med fru ”Ket” på middag och gott tjöt med inslag av ytterst lite brännvin och öl.... Det var kul att snacka med Glimten, och tiden rullade på snabbt. Vi sade sedan adjö, och vi skall idag tisdag ses igen kl. 11.30 på Tesco Lotus för lunch......

 

Dagen idag tisdag 17 juli 2012 gick snabbt till ända och den blev som planerad, vi träffades för lunch på T Lotus, sedan till Siam River och bada lite och dricka 2st Baccardi Breeze på man. Glimten och jag stack sedan ensamma utan madammer ner till supermarket mitt i Chaiyaphum, och så fick Glimten visa mig hur fläskkotlett-kött ser ut, har inte ej susning faktiskt.

 

Vet att det är gris, men kan inte förklara för thai vad en fläskkotlett är för något exotiskt.. han pekade snabbt ut en köttabit som låg där mitt i flugsvärmen, och när de skar bort fett ifrån den, så vägde den 2,6 kilo, och kostnaden för den blev 310 baht.

 

Vi åkte sedan hem och återträffades på nattmarknaden och käkade en avskeds-middag där. Jag och Glimten käkade en gris-steak med P.frittes och sallad och klämde en stor LEO med is...... notan gick på hela 210 baht för oss bägge, alltså 23:- per gubbe.....

 

Vill passa på och tacka gubbsen som kom hit och hälsade på mig och Yongyut, det värmde i hjärtat. Ledarn visade sig vara en helt annan typ av människa än jag hade väntat mig, En riktig spelevink i vissa lägen, och därför älskad av mig hjärtligt....

 

Lappfan Lars ifrån Khreng Khro var supernice och smälte in hur lätt som helst bland oss andra idioter..... ja Glimten han är ju som han är, och han är mer som modell-lera, han formar sig efter alla sällskap och passar in överallt, skitgo kille. Så välkomna till mig äro de alla 3 utan minsta blinkning!!!

 

Nu blir det till att vila upp sig och ladda om för nästa besök. På tur står ”Liverpool”, och det skall bli kul att träffa den killen för första gången. Yongyut har ju undrat nu sedan länge hur jag kan ha så himla många kompisar, och i alla dessa varierande åldrar. Hon har ju sagt ifrån att det blir lite mycket ibland med besök ifrån folk som vi inte ens känner utan kommer ifrån internet...

 

Jag håller inte med, jag tycker det är skitkul med alla besök, så därför så ljuger jag för henne, och säger att alla besök som kommer hit är mina kompisar hemifrån Sverige, från fotbollen i första hand och musikeriet i andra hand, och inga mer vänner ifrån internet kommer hit mer, och det funkar bra. Nu är alla lyckliga, hahahaha!!!

 

Hörde en go historia idag, den gick; En äldre man (pensionär) körde bil ute på motorvägen ner mot Varberg. Hans telefon ringde. Det tog ju en liten stund för honom att hitta telefonen, han hatade ju alla dessa nymodigheter, och dessutom så var han lite glömsk och hade svårt att komma ihåg alla nymodigheter på densamma.

 

I alla fall han fann den till slut, och det var hans fru som ringde och varande honom att hon hade hört på radion att det var 1 bil som körde åt ”fel håll”, - ”så ta det försiktigt älskling”, säger hon. Fan sade hennes man – ”1 bil, det är ju hundratals....”

 

Och med detta så stänger vi detta kapitel......

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXXIV, Thailand

 

Nästa resa vi skall göra blir troligtvis redan i augusti och det blir hem till Anubaan, och deras hem i Phitsanulok styvt 25 mil härifrån. Men med bussen så funkar det OK, och tar väl kanske runt 4-5 timmar antar jag. De var ju härhemma senast förra året, och det är vår tur nu att betala tillbaka i form av ett returbesök i deras hem då..

 

En annan sak som jag tänkte på, och som jag har blivit himla ”trött” på är alla dessa människor som avhandlar ämnet VISA och uppehållstillstånd här i Thailand. Jag tycker det är helt OK när man frågar eller undrar över något, det är bara bra, för man skall just fråga för att få svar och lösning på sin egna situation.

 

Jag kommer ihåg mig själv när jag kom hit till Thailand och bosatte mig, och visste inte ett endaste dyft hur det funkade. Jag kommer ihåg hur orolig och rädd jag var att det skulle gå åt helvitte med allting. Rädd att plötsligt Immigration skulle säga att nu får du åka härifrån tillbaka hem till Sverige igen, bye bye!!!

 

Det fanns hela tiden folk runt omkring ute på de olika forumen och ute på internet som så gärna bistod med goda råd, och de ”visste” minsann hur detta funkade. Jag upptäckte ganska snabbt faktiskt att det handlade ofta ofta ofta om människor som bara babblade och inte visste ett skit. De öppnade hellre käften först INNAN de hade tagit reda på fakta.

 

Ofta fick jag av dom ”sanningar” som egentligen bara var rykten, osanningar och skitprat ifrån halvfulla andra falanger. När till slut en gubbe, norrman, som hette Gunnar här i Chaiyaphum 2008 talade om för mig att jag skulle köra med VISA-Run som han gjorde. Alltså åka ner till Bangkok, fixa bekräftelse på min inkomst, sätta mig på en buss som ett företag bistod med för en ”ringa” penning,,,hahaha flera tusen baht extra.... och sedan åka till utlandet......

 

I detta fall så skulle de ta mig till nån gränsstad mellan Thailand och Kambodja, där skulle jag gå över gränsen, och sedan komma tillbaka och få 1 månads uppehållstillstånd. Jasså sade jag till norrmannen, så detta skall upprepas då var 3:e månad, javisst säger idioten. Jag som inte visste något alls, förstod ju direkt att detta inte var rätt.

 

Och desutom så tänkte inte jag under hela mitt liv åka till utlandet var 3:e månad, betala flera tusen baht, åka med bussen styvt 180 mil och det skulle ta i stort sett 3 dagar......hahaha den gubben måste ha varit en idiot. Jag gjorde då den sak som var det smartaste. Jag mailade ned till Svenska Ambassaden, och fick direkt ett svars-mail ifrån en gubbe som hette Kåreby där.

 

Och han förklarade på ett enkelt sätt hur det funkade, och hur jag skulle göra. Och det var skitenkelt att skaffa sig ett 1:årigt retirement uppehållstillstånd, där jag bara var 3.e månad behövde bekräfta min adress för immigration. All tyngd föll av mina axlar, jag förklarade för norrmannen. Men han var ju Kalle Duktig och lyssnade inte alls på mig, utan han höll fast vid sitt. Gör som du vill sade jag.

 

Jag har sedan inte sett den killen på 4 år, förränn jag träffade honom på natt-marknaden för 2 månader sedan, och sedan under min cykeltur när jag passerade av en tillfällighet hans hus här i Chaiyaphum. Jag satte mig och språkade med honom. Han körde samma stil som förut, trots att han var i stort sett tandlös i käften, och såg allmänt luggsleten ut, så berättade han att hans pension var över 100.000 baht, och hans hus snart var färdigbetalt, och hans pick up-bil var betald redan.

 

Sedan så frågade jag honom om han fortfarande körde med sina VISA-RUNS. Nä, då sade han precis som om man var en idiot, att VISA-RUNS, nä det är bara för losers..... jag har ett Giftemåls-VISA..... jasså sade jag till killen, varför kör du inte på ett enkelt Retirement-uppehållstillstånd, det är ju 100 ggr enklare ju...... Nä jag har det bästa sade han, ocvh ville inte lyssna alls. Jag skiter i vilket faktiskt, låt killen göra som han vill. Han vill verkligen inte lära sig, och vill verkligen inte veta. Så han får sitta där, jag bryr mig icke alls... Forts. nästa kapitel.....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXXV, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet ...... Så om vi återgår till alla dessa människor som man försöker sitt bästa med att hjälpa och ge korrekt information. Det är ett bestyr vill jag lova. Jag själv har ju satt i ära att verkligen försöka att förstå och lära mig om de regler och lagar som gäller mina situationer i alla fall här i Thailand, och speciellt då de 2 uppehållstillstånden där det ena baseras på giftemål och det andra baseras på retirement.

 

När man sedan svarar och ger klara besked, så får man mothugg ifrån alla de där människorna som är alldeles för lata för att ta reda på fakta i målet, utan bara skiter ur sig rykten, halvsanning, lögner och olagligheter. De bara relaterar allting precis som om det vore sanning. De har alltid en ”kompis” någonstans i Thailand som minsann inte alls behöver göra ditten eller datten.

 

Det är skitjobbigt och kräver stort tålamod att hantera dessa människor. Jag har föresatt mig att relatera och förklara för människor som inte vet, hur lagen och reglerna fungerar i Thailand, och vad som kräves av oss falanger. Jag försöker faktiskt strunta i alla mutkolvar och sådant som finns bland Thailands tjänstemän. Jag kan inte basera mina tips och råd på att man skall muta en tjänsteman i Udon Thani, det är ju idiotiskt.

 

Men ofta så ger sig inte dessa människor. Trots att de INTE känner till vare sig den korrekta terminologin, eller vilka lagar och regler som gäller, så tjafsar de tillbaka. Och det är där som jag nu beslutat mig för att icke längre gå i svaromål, och försöka att överbevisa dessa människor hur farliga de egentligen är för andra falanger, som förtvivlat försöker komma tillrätta här i landet.

 

Dessa människor vet inte ens skillnaden på ett VISA och ett uppehållstillstånd. Så med andra ord, nu skiter jag i det, och så får folk komma till mig istället och via PM eller email så kan jag råda dom på bästa sätt utan inblandning av andra stolpskott som bara skapar oro och förvirring, inget annat....

 

Och dessutom. Varför denne norrman, Gunnar, fortfarande var tandlös. Ja, jag vet inte riktigt... Vad jag kunde se när han pratade och skrattade, så hade han faktiskt 1 (en) framtand kvar i överkäken, det var allt, resten var bara ett tomt stort matintag.... Killen säger att han har 100.000 baht i månaden i pension, och jag tror honom. – ”Men laga käften då snusmumrik, du ser för jäävvlig ut”!!

 

Jag har haft svårt att ta fram lusten att skriva just nu. Den ligger naturligtvis där redo alldeles under ytan hos mig. Men just nu så vill den tydligen vila sig i form, nästan som Nacka gjorde en gång i tiden i min barndom. Ok det händer väl inte kanon-mycket, men jag vet ju sedan tidigare, att bara sätter man sig ner och börjar skriva så kommer det nästan av sig självt.

 

Just nu så känner jag för att skriva om nåt som hänt mig eller något jag sett under mina upptäcktsfärder. Men jag märker att jag måste börja passa mig lite grand och inte skriva för mycket och inte för ärligt och verklighetstroget om Thailand och thai. Det finns ganska många människor som brukar börja surna till ganska rejält när jag skriver vad jag tycker och vad jag ser, och då är det bara en sak som gäller för dessa ”fynd”.

 

Jo då börjar de att bombardera mig med kommentarer, med mail och med inlägg på olika forum om hur taskig jag är, och att jag borde flytta hem om det inte galoscherna passar. Man får inte klaga, man får inte påvisa orättvisor, och man får inte berätta om oegentligheter. Man skall ta ALLA seder dit man kommer. Man skall dricka regn-vatten, man skall bara umgås med thai och försöka att enbart prata thai.

 

Man skall sätta upp thaiflaggan, och gunåde den som firar något som har med hemlandet att göra, och så skall man äta thaimat och alla dess kryddor. Att ens äta och tänka på att äta en middag i veckan svensk hederlig middagsmat är en synd som bestraffas med många fula ord och krav på att man skall åka hem. Det finns alltså massor av dessa fjantar som bor i byar djupt begravda ute bland risfälten, och dessa falanggubbar ser lika ”goa” ut som de låter faktiskt.

 

Jag ser dom när dom stövlar in på BIG C för att vecko eller månadshandla. Aldrig i helvete att en sådan skitstövel ens tittar åt mitt håll, man kan faktiskt tro att han hatar falanger, trots att han är en sådan själv. Han är nämligen i tron att han inte längre är det. Han fattar inte i sitt euforiska tillstånd, att han aldrig någonsin innan heellvittet har brunnit färdigt att han kommer att bli accepterad som thai.

 

Han är, har varit, och kommer alltid att vara falang ändå tills dödagar, men han vill inte förstå detta. Så locket på mot de fjantarna, så ser vi nästa kapitel an med tillförsikt...hehehe, det var lite glöd i detta, eller hur????

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXXVI, Thailand

 

Nu idag så ringde min internetpolare ”Liverpool”, han tog ju kontakt med mig via nätet och det forum som vi båda är medlemmar i. Och han ville gärna komma och hälsa på när han ändå är och skall besöka sin frus hemtrakter. Klart man säger ja till sådana fina besök ifrån ”gamla landet”. Ojsan nu lät det nästan som man var en immigrant som flyttade på 1800;talet till Amerikat...

 

I alla fall det skall bli görkul att tjöta, kanske ta med honom ner till Siam River Resort, om jag nu får tag i honom igen och föreslå det, så han tar med sig badbrallor.... För trots, det är ju sötvatten vi pratar om, så är det ändå gött att bada av sig ibland härnere i hettan. Man kan ju tröttna på att alltid stå och hänga i duschen flera gånger om dagen.

 

Det har ju antytts flera gånger nu ifrån syster Alaam och hennes pojkvän att de tänker ganska snart flytta tillbaka hit upp till Chaiyaphum, och här skall de starta upp en affär som skall sälja mat och godis alldeles utanför en skola som ligger vägg i vägg med killens föräldrahem. Det var ju tur så den mammas pojke kan stanna nära mamma livet ut.

 

Alaam skall väl bosätta sig där också, och eftersom det hemmet ligger mer än 3,5 mil härifrån Chaiyaphum, så är det väl osäkert om de tänker dra upp ungarna med rötterna och låta dom åka skolskjuts 3,5 mil vareviga morgon och vareviga eftermiddag. Men ingenting förvånar mig längre härnere, och stundtals så undrar man över hur hänsynsfulla de vuxna egentligen är gentemot barnen....

 

Yongyut känner sig väldigt osäker, och hon börjar nästan bli lite knäckt över de oroande möjligheterna som börjar torna upp sig mot horisonten likt ett otrevligt oväder. Yongyut har ju haft barnen nu alltsedan de nästan var spädbarn, och vi pratar alltså om mer än 10 år totalt av dessa barns livslängd. Namkaeng är ju 10 år i år och Soda är 12 år, så hon har ju varit som en riktig mamma nu under all denna tid.

 

Jag har ju pratat tidigare om detta med ”blod” och om begreppet ”mamma” och ”pappa”. Jag tycker ju personligen att det stundtals är riktigt löjliga begrepp som inpräntas i ungar på ett alldeles felaktigt sätt. Va faan, när mamman är frånvarande 99% av tiden, då skall det till att stå i givakt bara för att hon dyker upp då och då. Och det inpräntas i ungarna ”mamma kommer” ”ojsan va roligt”, och man sätter verkligen upp en riktig teater....

 

Ungarna blir alldeles förskräckta, och de vill ju inte tappa fenomenet ”mamma” för alla har ju en sådan, oavsett vilken kvalitet det är på deras ”mamma”. Det sätts upp förväntningar och ungarna ser fram emot att just deras ”mamma” kommer. Och hon dyker upp, och genast så försvinner ut genom dassdörren den människa som är och har varit ”mamma” åt ungarna 99% av hela tiden, och jag tycker att det är för jävvligt.

 

Yongyut var ledsen härom kvällen, och hon öppnade upp sig lite grand, vilket kanske inte är så vanligt bland de annars så inbundna thai. Hon berättade att hon var så himla orolig att ”tappa” barnen, som är hennes allt. Och att hon skulle bli ensam. Hon menade ju på att jag bara satt vid datorn, eller var ute och cyklade eller pratade med vänner och inte hade tid med henne. Men det gjorde inget så länge som hon hade barnen.

 

Det hade glömts bort väldigt snabbt alla gånger som jag bett henne följa med på; cykelturer, åka och hälsa på vänner, åka till stan,åka upp i bergen och käka lunch m.m. Men hon var ledsen och jag ville inte såra henne ännu mera. Men vi kom fram till att Yongyut kanske inte behövde vara orolig så länge som syster Alaam är ihop med den mammas pojke som hon är ihop med nu. Att ta ungarna 3,5 mil bort, det gör hon nog inte.

 

Problemet kommer dock att bli all jäävvla trafik som kommer att bli under helgerna när hon skall hämta ungarna eller Yongyut köra dit dom. Dessa barn kommer då att få uppleva dessa seperationer ”a la mass” misstänker jag. Tänk Er att bli separerad ifrån sin mamma varje vecka hela sin barndom. OK det är som våra skillsmässobarn hemma. Men ingen har ju sagt att det är bra, eller hur.... Ja vi får se hur det går i denna härvan..

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXXVII, Thailand

 

Vi gjorde ju ”varma mackor” här igår kväll och jag blev nog dagens hjälte faktiskt. Det började med att Yongyut kom in till mig och berättade att hon ville göra varma mackor till barnen som middag. Gud välsignee henne hade jag nog sagt om jag trott på sådan skit. Men hon försöker verkligen det lilla hjärtat att åtminstone lite grand då och då ”falangisera” vårt hem.

 

Det är till stor glädje för mig och jag är oerhört tacksam för att hon verkligen försöker. Hon stack iväg och handlade sakerna, för hon visste sedan tidigare vad som skulle vara på mackan. Hon föredrog ju majonäs istället för senap ihop med ost och skinka och tomatskivan. Jag sade ingenting, jag ville inte förstöra hennes glädje och hennes insats med en sådan bagatell.

 

Jag gjorde mackorna i köket och medan jag stod där så kom jag ju på att vi ju inte hade något smörgåsjärn... sattans också jag som var riktigt sugen nu på varm macka.... Jag funderade hela tiden medan jag gjorde en 6st varma mackor. Till slut så kom jag ju på det uppenbara....vi har ju inte bara 1 ugn, vi har ju t.om 2 ugnar, varför inte nyttja grillningen däri så länge...

 

Yongyut reagerade negativt direkt när jag slog på ugnen, och sade nej nej nej, vi äter med händerna så här, så tog hon en dubbelmacka och skulle börja äta.... Detta är en typisk thailösning, de käkar ju med händerna häruppe mer än med bestick skall sägas. Yongan, fick jag säga till henne. Du har ju bett mig att göra mackor, kan jag inte få göra mackor då så som falang gör i falangland, jag lovar dig att du kommer att älska det.

 

Sagt och gjort in med mackan i ugnen, det tog väl kanske 3 minuter sedan hade ju grilljärnet i taket inne i ugnet redan brännt mackan tillräckligt lagom, och jag var tvungen att ta ut dom. Man kan säga att mackan var halv-fes-varm, men helt OK ändå. Absolut inte på långa långa vägar lika god som en macka gjord i ett smörgås-järn med nöden hade ju ingen lag...

 

Sedan kallade vi in ungarna och vi alla satte oss och äta, och det smackades och det njöts runt hela bordet, och ungarna bara älskade farbror falangs varma mackor. Efter maten, så kom de in i mitt rum, och jag fick en kram av dom, och de sade på klingande tyska till mig – ”Good job, unceln....” Det värmde gott, igår kväll blev det inget tjöt om ris innan de skulle lägga sig för att hålla hungern borta, jag tror att mackorna fyllde deras magar ordentligt bra...

 

Idag efter min cykeltur, så gjorde jag en turne i Chaiyaphum, för att de om jag verkligen inte hade missat något med smörgåsjärn. Jag hade sett på olika ställen att de hade något som ”liknade” smörgåsjärn, men det var sådana där mesar där man måste dela mackan på tvären för att få in den. Varför?? Inte en jääkkla susning faktiskt, måste ha varit en helidiot i Thailand som kom på den ide´n...

 

Sedan slog det mig, dessa är inga smörgåsjärn, det är våffeljärn, eller som de kallar dom här pannkaksapparat. Jag var runt på de 3 stora Tecso, Big C samt MAKRO plus runt 6st andra ställen som jag visset sålde elprylar. ALLA s.k. smörgåsjärn såg identiska ut på insidan. Man måste kapa mackan... Och det tänkte jag i alla fall inte göra med goda svenska vaerma mackor, glöm det mina kära asiater....

 

Jag satte mig vid hemkomsten vid datorn och startade en tråd inne på ett thai-forum om saker som man letar efter i Thailand men inte hittat..... Det tog 5 minuter sedan fick jag reda på att exakt det falangbaserade varma mackor-järnet finns att köpa på Central Festival i Pattaya...... Fasen va bra det är med internet fakiskt. Vi skall ju dit ner i september igen, och då blir det smörgåsjärn inhandlat.....

 

Idag tisdag 24 juli, så åkte alltså jag och Yongyut ihop med Kevin (Mr Missouri) och hans fru Suree till Khon Kaen immigration, och stämplade våra uppehållstillstånd. Det skall ju göras var 90.e dag här i landet. Allting löpte på bra förutom att jag själv fanimej för första gången åkte på böter. Jag gjorde en tabbe som man bara inte får göra, för då vill dom ha pengar av dig på direkten. Forts. nästa kapitel.....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXXVIII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet..... Man skall ju stämpla var 90.e dag, och det är ju detsamma som var 3.e månad, eller hur? F E L .. Det är inte alls samma. Se här, jag kom ifrån Philippinerna den 17 april. Jag räknade med 17 maj 1 månad, 17 juni 2 månader och 17 juli 3 månader, och sedan så har man 7 dagar efter det datumet på sig att komma och stämpla....

 

Trodde jag alltså......Det handlar alltså om 90 dagar och icke 3 månader. Se nu vad som händer med den ekvationen när man ser det ur 90 dagars-perspektivet istället. 17 april ankomst = 13 dagar i april. + 31 dagar i maj, 30 dagar i juni samt 24 dagar i juli, detta blir ju faktiskt hela 98 dagar.....

 

Jag var på 8 dagars overstay, och kunde tacka min lyckliga stjärna att inte någon polis var och snokade i mitt pass. Immigrationkillen ville först ha 8 dagar x 500 baht i böter = 4000 baht. Men som vanligt så blev det 2.000 baht och inget kvitto. Yongyut blev sketsur, och jag kunde inte riktigt förklara för henne vad som hänt. Men skit-samma det är som det är, och egentligen så tar jag detta mest hårt själv eftersom jag borde ha varit mer vaksam.

 

Efter den erfarenheten, så åkte vi till Central Plaza (shoppingmall) och intog McDonalds. Jag åt som vanligt en trippel-cheese och Kevin drog i sig en dubbel-cheeseburgare. Damerna tog en tallrik med ris och lite hackat kött.....på McDonalds.... Ni skall veta att thai alltså inte är speciellt imponerade utav något utländskt.

 

Så går man på McDonalds så käkar man ris och sallad och hackat kött. Går man på KFC så käkar man likadant och mycket kyckling, och går man på kanske ett pizzaställe, så beställer man kanske pizza, men med thaimat på pizzan. Vissa struntar även i bottenplattan och äter bara thaimaten..... De gillar helt enkelt inte västerländsk mat. Och vem kan klandra dom egentligen, vi gillar ju oftast inte deras grymme mat för den delen heller.

 

Efter maten, så gick vi in på ROBINSON, som alltså är en affär som säljer det mesta. Och direkt så fann vi ett smörgåsjärn. Den var lite mysko, men den var helt OK. Man kunde alltså byta plattor och göra smörgåsar, våfflor och 2 saker till som jag glömde att fråga vad det var. Så man kanske kan kalla detta ett multijärn..... Kostnaden var 1.799 baht och Yongyut blev sur igen.

 

Jag lade till med mina rådjursögon, då tyckte hon synd om mig, och klappade på mig, så fick jag köpa järnet..... hahahahaha,. Så skall en slipsten dras.... men det är klart det tarvar många års erfarenhet och misslyckanden gentemot det täcka könet.... men enträgen vinner, och nu är man lite av en småmästare i att smålura fruntimmer....

 

Vi drog sedan hemåt, precis när vi skulle köra in på vår avtagsväg in till vår by utifrån stora vägen, så fick jag Kevin att köra åt sidan och stanna, jag hade precis kommit på att där låg ju affären som har så himla snygga prydnadssaker för trädgården. Dessa saker är av cement och himla tunga och det funkar inte att ta dom på motorbiken.

 

Så Kevin stannade pick upen och så köpte jag: 1st ihopringlad Kobra och 2st tuppar, jag har precis satt ut dom i trädgården, och det blev skitsnyggt, kolla fotona jag tagit av dessa monster..... Visst förgyller de trädgården..... Nu blir nog Glimten66 skit-avundsjuk och vill ha samma sak...men det gör inget för jag kommer att komma på nya saker hela tiden, så han inte hinner komma ikapp i detta livet....hahahaha!!!

 

Så kom då dagen, onsdag 25 juli 2012, när Liverpool (Martin) skulle komma med släkt och fru på besök. Jag såg fram emot det för han är ju en trevlig kille med ”mål i mun ” som man ju säger om folk som INTE är musslor.... Och vi tjötade bra, och vi käkade först på Big C ensamma ”Burger Baa” med tillbehör, sedan drog vi i oss en glass, och det smakade ju mumma som alltid. Vi stack hem till våra kvinns därhemma. Men vi hade inte behövt vara oroliga, rötterna, löven och stjälkarna var framtagna i det läget. När de äter så är de så fokuserade, så jag tror inte ens de är medvetna om att de är gifta, hahaha!!!

 

Vädret var skitvärdelöst hela dagen, så tyvärr så blev det inget Siam River Resort swimmingpool, men vi tröstade oss med 3st GT på istället, och det var en fin tröst, för strax därefter blev vi hungriga igen, och då passade jag på att inviga smörgås-järnet, och vi kunde dra i oss 2 kraftiga varma goa mackor på man.... Klockan rann undan, och strax så blev det dags att åka hem igen för dom, de hade ju nåt liknande 14-15 mil hem tror jag.

 

De bodde i en by några mil utanför Khon Kaen. Jag tyckte de var görtrevliga och de är naturligtvis välkomna tillbaka igen. Dessutom så missade jag att nämna att Martin hade med sig en stor paket med WASA knäckebröd och 2 paket med kantarellsåser, så det var ju rent av underbart... Tack för det vill jag säga!!

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXXIX, Thailand

 

Jo jag tänkte bara lite grand lägga lite av mina egna funderingar på det här med som man ser en del vilsna killar i hyggligt ung ålder, som åker till Thailand, ofta av samma anledning som vilken annan människa som helst. Officiellt för varma bad och vackert väder och mycket dreck. Men alla vet att det handlar om tjejer, damer, brudar, ja ärligt talat det ”täcka könet.

 

Man åker ner, och de ramlar förstås i samma sits som alla andra. Det pratas mycket om gamla gubbar som åker till Thailand, javisst klart det är, den saken har vi redan avhandlat, men vad som är tabu att prata om är den mängd av de yngre som åker. Och de vill naturligtvis spela i samma division som de äldre, vana som dom är ifrån det egna landet, att det är bara att fortsätta att se ner på lite äldre, och tro att man själv är odödlig tydligen.

 

Dessa pojkar blir förstås de också kära. De har ju, precis som vi själva hade för inte alltför längesedan, en ”hormonpool” större än Valhallabadet kändes det stundom som. Nu vill pojkarna vara män, och de vill ta hand om en av de vådligt söta och goa och ack så försvarslösa thaidamerna som de träffat!

 

Ingen av pojkarna har träffat sin tös på en bar. Nä dessa pojkar har börjat gå till klockaffärer, ”oskyldiga”restauranter, resebyråer istället, och där träffar de ALLTID sina älskade damer. Många av dom hävdar också att grejen för dagen är Thailovelink, och det är där som man träffar på de ”riktiga” thaidamerna.

 

Alltnog man tar med sig en thaitös (t.ex.) hem till Sverige, trots att dessa pojkar ofta precis har börjat att arbeta i bästa fall hemma i Sverige, och i andra fall så är de arbetslösa, och kränger omkring på skolor. De har i alla fall inte förmågan många av dom att tjäna sina egna pengar, så de kan fatta beslut att ta hand om någon thaidam. Dessa pojkar klarar ofta inte ens av att ta hand om ett marsvin ekonomiskt än mindre än flicka ifrån Thailand som förväntar sig ekonomisk trygghet för sig själv och stundom sitt lilla barn.

 

Det är för mig helt oförstårligt faktiskt. Alltså att det anses som något bra och OK det hela. Och att det får ske är egentligen väldigt stupid... Falangspolingen vet inget, kan inget, och tror i sin lilla värld att han kan göra precis som han vill. När han tröttnar, så är det bara att göra slut, precis som han gör med sina falangflickor i tidigare relationer.

 

Han svävar i fullständig ovisshet om livet, och om det liv som dessa flickor kommer ifrån, och vilket ansvar som de förväntas ta i livet. Det är rent ut sagt skrattretande att dessa pojkspolingar som inte tar ansvar får hålla på allt medans de mottagare applåder och uppmuntrande tillrop ifrån bakomvarande folkhop ute på olika forum på internet. Ingen av de som står upp och applåderar har ett endaste sketet litet ord att ge till spolingen, och de ägnar inte en endaste tanke åt thaitösen. Enbart spolingens liv räknas.

 

Vem det sedan är som skall ta hand om alla dessa thaidamer som svävar fritt omkring i Sverige sedan de fått sitt piff eller puff eller put eller vad det nu heter. Man går på SFI, ABF, OMG eller måhända Medborgarskolan, och lär svenska och uppbär otroligt nog belöningar iform av pengar under kursens gång.

 

Det är inte pojken som betalar. Den grabben i detta läget, då är han smart som en gammal ringräv. DÅ vaknar han till liv därhemma i Sverige, och undersöker precis allting hur det fungerar för att kunna ta Sverige på bidrag för att gynna sin egna plånbok. Samma kille orkar dock inte lära sig ett skit om sin kvinnas kultur,språk hur hon egentligen har det i livet, och vad som förväntas av henne som har en familj i Thailand.....

 

Han vet ingenting, och han skiter i det fullständigt....Och varför skall han bry sig... Dessa gamlingar skall bara hålla käften och inte snacka, de skall ju ändå dö snart och världen tillhör de yngre – ja det stämmer, i alla fall ett par år till, ända tills nötterna själva inser att de passerat ”gå”, och är på väg utför i nästa generations ögon....

 

Nä, jag hoppas verkligen att Sverige som land fortsätter och försöker att vara stenhårda mot, inte bara de yngre förmågorna, utan även emot ALLA andra också. All den fylleinvandring som försigår. Där rena rama fylletrattar som super och som inte drar sig för att slå sina kvinnor, bara åker ner till Thailand, och skryter om det, och sedan tar hem en kvinna, och när han tröttnar på dom, så slänger han helt sonika ut dom, och åker och skaffar en ny.....

 

Dessa kvinnor hamnar antagligeh sedan på samma sophög som den yngre killens kvinnor gör. Och det lär inte vara en vacker syn i Sverige att se alla dessa mängder av nattfjärilar och graciösa varelser ifrån Thailand som lever både i och i utkanten av skumma kriminella kretsar i Sverige. Inte många skattekronor kommer Sverige tillhanda ifrån dessa.

 

Nä sätt stopp vid gränserna, och låt bara de riktigt seriösa männen, som har en ekonomi och också ett rent kriminellt förflutet få lov att ta hem en utländsk dam. Detta med att de yngre skall be pappa att ”sponsra”, vad är det för löjligheter. Man spelar inte DIV I, när man inte har färdigheterna för det!!!! Man spelar inte i DIV I när man inte kan supporta en familj utan måste få ”hjälp” med det...

 

Hjälp av ”pappa”, eller som vanligt landet Sverige skall ställa upp, och alla andras skattepengar skall gå till spolingens senaste intresse. Nä, jag tycker att någon måste väl för fan ställa sig upp och säga till spolingen, - ”sorry, väx upp, och när du är mogen ekonomiskt också, så är det din tur, dock inte innan”.....

 

Jag tycker i alla fall detta. Och jag hoppas avslutningsvis att alla ni som känner Er trampade på tårna verkligen får ont av det trampet när ni läser detta. För får ni verkligen känningar i tårna, så tillhör ni definitivt de nötter som jag pratar om. För resten av oss så höjer vi våra glas och utbringar en skål för vettiga människor som vågar höja sin hand och säga vad de tycker...

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXXX (1.180), Thailand

 

Vi män klagar ju alltid på att damerna är ifrån Venus (är det därför det stundom kallas Venus-berg eller Venus-kulle då??), och vi män är ifrån Mars. Missförstånden står som spön i backen, och vi män bara kan inte förstå dessa timida och snälla varelser som beträder jorden samtidigt med oss män. Här kommer en historia på engelska som kanske beskriver våra bryderier bättre än på länge, läs följande bara:

 

Quote - My wife left a note on the fridge.........

- "It's not working!! I can't take it anymore, I've gone to stay at my mum & dads!"

I opened the fridge, the light came on and the beer was cold.........

Fuck knows what she was on about!! - unquote

 

Så nog pratat om den grejen, nu till ett ämne som jag nuddat vid tidigare, och det är USA och dess politiska klimat, och hur de är och uppför sig i USA. Jag brukar få en ganska bra inblick om än ytlig sådan, genom att jag får ett ganska stort antal email direkt ifrån polare i USA. Jag är alltså på deras utskickslista.

 

Det har försigått alltsedan Obama kom till office i USA som president ett grymt stort antal skitprat, lögner och ryktesspridningar om den karln. Det började redan under presidentkampanjen där folk påstod att Obama inte ens var född i USA. Det stod bortom allt tvivel att Obama var född i USA, på Hawaii tror jag bestämt att det var.

 

Men det räckte inte med bevis för dess högerextremister som är ganska starka i USA.

De fortsätter och de fortsätter, och de obstruerar, och gör följdaktligen sitt land en ganska stor otjänst faktiskt. Dessa dårar fattar inte att de har faktiskt röstat fram sin president i laga ordning, vilket innebär att en MAJORITET ville ha Obama vid rodret. Lev med det då för fan stupida amerikanare, och rösta bort honom i nästa val. Men se till istället att sluta upp, samla Er, och kämpa för Ert land Era nötter.

 

De sista mailen nu de sista veckorna har varit väldigt koncentrerade till religionen. Amerikanarna har ju tydligen fått det i sitt ”arv” att ”tro” på Gud och Jesus och Maria och allt vad den gängen heter. Amerikanarna är stundtals helt hysteriska i sin religion. Och det som stör mig mest i alla fall är deras bönande på idrottsarenorna, där de ber att Gud skall ge just amrisen vinsten i den kommande tävlingen.

 

I nästa andetag, så pratar den stupide amrisen om och till sin Gud och ber honom att ta tillvara på hela jordens befolkning m.m. Så hur logiken fungerar för amrisen fattar inte jag i alla fall. Han vill tydligen att Gud skall särbehandla folk. Människor ifrån USA skall vinna, och resten av människorna på denna jord kan få komma tvåa. Varför skulle denne Gud nedlåta sig till ett sådant dravvel, det vete sjutton. Men be för fan.

 

Efter bönen, så är det dags för amrisen att gå och köpa skjutvapen. Man vill nämligen kunna försvara sig. Bovarna har skjutvapen, och då skall också befolkningen ha skjutvapen. Man får ha hur många man vill, och man har rätt att skjuta folk som kommer in på deras tomt.... Ett mycket bra sätt att hantera verkligenheten tycker amrisen i gemen. Amrisen som tydligen fortfarande inte har kunnat ta sig ur Vilda Västern, cowboys och pionjärandan.

 

Visst att det brakar löst ibland med skjutningar mellan någon amerikansk blådåre och en hel teater med 50:talet döda. Men det får man ta tycker amrisen. Det är inte tillgången till skjutvapen som är problemet, det är att bovarna har vapen. Ja jag tycker i alla fall att de verkar vara alldeles ifrån vettet, och skulle aldrig vilja bo i det landet tror jag!!!

 

Amrisarna tycker ävenledes om att kriga. Och de finner resten av världen vara ett ”innanhav” till USA. De sitter där de sitter dessa imbicilla typer, och tittar ut ifrån akvariet som heter USA, och när det passar så ”besöker” de ett land och bombar det sönder och samman. Från 2.a världskriget fram till dags dato så har USA krigat emot 40st olika länder, och totalt varit aktiva i 44st krig på dessa 60 år...

 

Det finns ingen motsvarighet mot USA i världshistorien. Rom och Grekland och deras högkultur var ingenting i krigshets mot vad USA presterar idag, ingenting. Hannibal, Roms kejsare och Babylons superkejsare var heller ingenting i jämförelse med USA;s presidenter, som har haft fullt sjå att skicka ut soldater i krig. Och sedan med jämna mellanrum när man stöter på en soldat, så kan en hel salong ställa sig upp och salutera den enskilde soldaten, och tacka honom för att han riskerar sitt liv för att försvarar sitt fädernesland...

 

Försvara... försvara....försvara... De är idioter, jag säger ju det. Den sista nation som anföll USA var Japan som den 7 december 1941 sköt och sänkte en massa fartyg. Efter det så har det inte förekommit en endaste attack emot USA, men de lyckas ändå bekriga 40 andra nationer och starta upp 44 krig!!!! Ett ganska schysst och snällt land tycker (inte) jag!!! Forts. nästa kapitel.....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXXXI, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... De sista dagarna har även ”böner”, ja böner, religösa böner skrivits ut på internet. Där man ber till Gud och förklarar hur dum Obama är emot hela USA och driver dom ner i ett bottenlöst träsk med invandring, urholkning av den amerikanska själen. En själ som alltid är heroisk och religös på samma gång!! Obama har även instiftat ett par lagar och sett till att starta upp ett socialt system som innefattar att man hjälper folk som har det svårt i samhället.

 

Nu brakar det rejält i kulisserna bland högerextremisterna. Det som vi finner vara fullständigt OK och nödvändigt, alltså att man försöker så gott det går att hjälpa de som har det svårt i ens egna samhälle. Detta kallar extremisterna för helt andra saker. De säger att: - ”Lazyness – is nowadays called welfare”. Dessa människor vill inte för allt smör i Småland ens försöka att hjälpa folk.

 

Men nu kommer det roliga i kråksången....hela satans USA är fyllt av en social grej som kallas för ”välgörenhet”. Man ser än den ena, och än den andra ”kändisen” sitta och lipa floder när hon/han skall förklara vilken välgörenhet som just deras pengar skall gå till. Och de vill gärna att det höres långt ut över nejden. Så helst bsitter de i TV och skriker ut hysteriskt hur tacksamma emot Gud de är bara för de fått chansen att hjälpa......

 

Jag kan inte hjälpa det. Men jag vet att amrisarna är katoliker, och dessa jäkla katoliker med sina avlatsbrev, och löften att de är förlåtna bara de ”erkänner” är precis vad som passar in EXAKT i grejen med välgörenhet. Du kommer aldrig i helvitte att få se en amris i lönndom ge bort pengar till en fattig, utan det skall alltid göras med pompa och ståt, så att de alla får kredit uppe i himmelen för att de är så snälla.....

 

Så socialt att ta hand om sina fattiga det duger inte, för det sker ju inte i en enskilds namn utan det tas ju ifrån skattemedel. Amrisarna fattar helt enkelt inte konceptet, och kommer nog att vara lika långt efter Europa många hundra år, till tror jag vad det gäller att ha ett socialt nät uppbyggt i statsapparaten.

 

Så stort FY PÅ DIG Obama som ens försöker att förändra och göra USA till ett bättre land, ett land som är villigt att ta hand om de sina....Jag ser ner på USA i denna sak, trots att jag är helt och hållet PRO USA i stort sett, så ser jag ner på dessa arroganta typer som aldrig vill lära sig....

 

Jag har ju beskrivit även förut om vissa egenheter som thai har för sig ute i vardags-livet. De petar näsan helt öppet, de klämmer finnar helt öppet, också det ute på stan. Kommer ni ihåg, jag skall se om jag kommer ihåg rätt namn nu ”Vick”, jo här hemma så kan vi ju köpa sedan mer än 50 år tillbaka i tiden dessa Vick, som ju är en liten rund plastbehållare som luktar gott typ lite medicinaktigt. Tanken är ju att man skall sticka upp den i kaggen och dra ett djupt andetag, så känns snoken mycket bättre och renare i förkylningstider.

 

Vad har hänt i Thailand med den grejen då, tror ni. Jo just det, thai köper den i mängder här, thai missbrukar Vick. Thai kör upp den i kaggen och lufsar omkring med den ute på stan. Ser konstigt ut, nä det ser väl sött ut med en Vick uppstoppad i kranen...... De är för goa.... jag vet inte om man blir resistent mot Vick, men det kan ju inte vara bra att göra på detta sättet.

 

Kanske lika dåligt som den grymma urtskrivningen av penicillin som de har här. Jag kan säga utan att skämmas att jag nog varit på klinik och sjukhus, säkert vid 15 tillfällen och fått antibiotika. Inte vid ett endaste tillfälle, så frågade läkaren mig om jag var allergisk eller om jag hade käkat pencillin nyss.

 

Det finns bara inte på kartan att bry sig tydligen.... Jag tror att i Thailand så är resistensen stor EMOT pencillin tack vare överutskrivningen...Och det kan inte vara roligt att ha sin livhank beroende av penecillin, och finna ut att läkarna har gjort mig resistent.....

 

Avslutar med en amerikansk vits, som jag tyckte var bra, hoppas att symboliken i den faller i ”god jord” hos Er läsare.

 

“Jan, Sue and Mary haven't seen each other since High School. They rediscover each other via a reunion website and arrange to meet for lunch in a wine bar.

Jan arrives first, wearing beige Versace. She orders a bottle of Pinot Grigio.

 

Sue arrives shortly afterward, in gray Chanel. After the required ritualized kisses she joins Jan in a glass of wine.

Then Mary walks in, wearing a faded old tee-shirt, blue jeans and boots. She too shares the wine.

 

Jan explains that after leaving high school and graduating from Princeton in Classics, she met and married Timothy, with whom she has a beautiful daughter. Timothy is a partner in one of New York’s leading law firms. They live in a 4000 sq. ft. co-op on Fifth Avenue, where Susanna, the daughter, attends drama school. They have a second home in Phoenix.

 

Sue relates that she graduated from Harvard Med School and became a surgeon. Her husband, Clive, is a leading Wall Street investment banker. They live in Southampton on Long Island and have a second home in Naples, Florida.

 

Mary explains that she left school at 17 and ran off with her boyfriend, Jim. They run a tropical bird park in Colorado and grow their own vegetables. Jim can stand five parrots, side by side, on his penis.

 

Halfway down the third bottle of wine and several hours later, Jan blurts out that her husband is really a cashier at Wal-Mart. They live in a small apartment in Brooklyn and have a travel trailer parked at a nearby storage facility.

 

Sue, chastened and encouraged by her old friend's honesty, explains that she and Clive are both nurses' aides in a retirement home. They live in Jersey City and take vacation camping trips to Alabama.

 

Mary admits that the fifth parrot has to stand on one leg.”

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXXXII, Thailand

 

Idag körde Yongyut in Namkaeng till skolan för hon skulle träna på nåt instrument. Det verkar som om de får ett instrument i skolan som de måste träna på. Träningen sker delvis ofta under helgerna. Så inte nog med att de måste gå i skolan under veckan även lördag och söndag försvinner. Men ungarna verkar gilla och acceptera detta. Konstigt nog. Kommer ju själv ihåg hur anti man var skolan under alla år.

 

Just nu kom Yongyut tillbaka med Namkaeng. Hon berättade att det inte ”kom så många” barn, så läraren ställde helt sonika in det hela..... Det verkar faktiskt som om man gör som man vill även med skolan. Kommer – kommer inte.... fy saattan att ha det på det sättet.... vilken tur att man är uppväxt med ordning och reda i alla fall.

 

Sitter nu och lyssnar på en gubbe som sätter in ytterligare myggnätsskydd på flera fönster i vårt hem. Det är Yongyut som gärna vill ha dessa grejor. Så jag tjötar inte emot. Det enda underliga är att hon inte gör jobbet sjävt, låt mig berätta!!! Jo jag är ju den typen av människa som inte brukar befatta mig med för mycket praktiska saker. Typ reparera saker och ting och installera saker och ting.

 

Jag har alltid varit av den åsikten att ”bättre fly än illa fäkta”, vilket i detta fallet betyder, att jag hellre hyr in gubbar som gör jobbet, än gör ett dåligt jobb själv. Jag har ju det ordspråket som stämmer så bra in för min del ”Med hammare och spik kan man komma långt, men med 100 baht kommer man längre!!”

 

Det är så oerhört billigt i Thailand att få saker och ting gjorda, så man är nästintill korkad om man lägger tid på att göra saker och ting själv, saker som bara blir sämre gjorda när man som amatör gör dom själv. Så i detta hemmet har vi en hantverkare, och det är inte jag. Min fru är karl och har byxorna i denna familj, och hon älskar att spara dessa SEK: 20:- och lägga 1,5 dygns arbete på att installera 1(ett) nytt hand-vred/lås på vår ytterdörr. Det hade tagit 100 baht och 1 timmes jobb, så hade vi haft det ok.

 

Men jag uppskattar verkligen hennes vilja att pilla, röja och ta hand om saker och ting, och jag föredrar det verkligen framför att ha en lat fan till fru som bara ligger i TV-soffan med öppen käft och vill bli matad. Ibland så känner man sig lite taskig som karl och som muskelös karlakarl att frun gör allt jobbet. Men det går strax över när jag inser att jag inte skall bry mig. Vi är väl moderna människor eller. Jag gör mitt jobb med datorn, och kollar på film, och så får Yongan jobba med sitt ifred.

 

Har återigen med förundran varit ute på ett par thailands-forum, och det jag råkade se naturligtvis direkt är ju denna evinnerliga sak som man jämt kommer tillbaka till. Och det är rättstavning och särskrivning. Skall det verkligen vara så himla svårt? Varför orkar inte berörda människor träna upp sig och lära sig att stava och särskriva ord, hur svårt kan det egentligen vara?

 

Jag menar, ”menings uppbyggnad” det låter ju fullständigt annorlunda än ”meningsuppbyggnad”, eller hur?? ”Inner tak” låter fullständigt annorlunda än ”innertak”, eller hur??? "Brun hårig sjuk sköterska" betyder ju något fullständigt annorlunda än "brunhårig sjuksköterska", eller hur??? Varför inte när vi ändå är lite heta skriva "Vi byter olja och spolar vatten på din bil", och så får ni själva gissa hur det SKALL vara i svenska språket. 1 årskalas skall vara 1års kalas och ljus stake skall nog vara ljusstake......

 

Varför är det så förbannat svårt att ta till sig en sak och sedan lära sig. Jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag tror inte ett dyft på alla dessa dryga typer som bara slänger omkring sig ord som dyslexi eller ordblind. Dessa ord är kanonbra att ha och ta till, när man känner att man vill vara något man inte är. Det är bara synd om dessa stackars människor som verkligen är ordblinda... ty de blandas upp med latoxar och folk som inte orkar bry sig om någonting verkar det som.

 

Det går t.om så långt, så att WEB-sidfor som behandlar detta till slut lägger ner ty de orkar inte längre slåss mot alla människor som tycker att man inte skall påpeka stavfel och man skall inte påpeka fel med särskrivningar m.m. Det är fult i det svenska samhället att påpeka felaktigheter. Det är nästan liktydigt med rasism..

 

Ja folk blir aggressiva när det någon gång påpekas att ordet är felstavat eller särskrivet på ett underligt sätt. Folk blir uppriktigt förbannade, och till taktfasta applåder ifrån den mesiga menigheten, så förklarar man samstämmigt att det är ena jävvliga typer som är så idiotiska att de påpekar stavfel och särskrivningsfel., man får höra ifrån den beörda parten väldigt ofta; - ” Det spelar väl ingen roll, fattar du inte eller?”

 

WEB-sidan som fick lägga ner var; ”skrivihop.nu”, de orkade helt enkelt inte med det till slut, de skrev som avsked bl.a. :

 

Citat -

URSÄKTA RÖRAN - VI LÄGGER NER!

Vi trodde att man kunde kämpa mot särskrivningar bara. Det kunde man inte. Man var också tvungen att kämpa mot drygpåsar som hellre använder språket som stövel att sparka neråt med, än som medel att kommunicera och uttrycka sig. Vi ville sparka uppåt. Mot särskrivningar bara.

- slut citat

 

Så ett råd som jag fick av min lärare när jag lärde mig, var att man skulle ta ordet i mun och säga det lugnt och stilla för sig själv, så kunde man utan problem ”höra” hur fel det låter om man INTE gjorde rätt...

 

Han sade vidare att om man har problem att stava ett ord, skriv ner det 50 ggr på ett papper så sitter det sedan. Men det är klart gör man dessa grejor, och lär sig slutligen, ja då kan man ju inte fortsätta att vara lat och bara skylla på sjukdom...

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXXXIII, Thailand

 

Hade ett snack med ett par polare nere i baren vid Siam River häromdagen, och det handlade om vad man skulle rekommendera till polare som funderade på att flytta till Thailand, alltså till vilken landsdel de skulle flytta. De som satt där förutom mig själv visade sig vara killar som var här som ungkarlar på ”semester” i Thailand.

 

De alla var rörande överens om att det som gällde var

a) Pattaya-Jomtien

b) Bangkok

c) Phuket

d) Chiang Mai-Chiang Rai

e) Isaan

 

För punkt e, så var de överens att de aldrig skulle rekommendera dessa provinser som ju enbart enligt dom bestod av risfält och risarbetande bönder och inget speciellt vackert landskap heller för den delen. Det enda lilla tilltalande var väl i så fall prisläget gentemot t.ex. Pattaya som ju är väldigt mycket dyrare i snitt.

 

Varför de rekommenderade som de gjorde, berodde ju naturligtvis på att de var just ungkarlar, och då vill man ju ner till syndens näste, det skulle jag också vilja. Jag försökte förtvivlat att få dom att fatta att för min del som ju har familj och ett stadigt förhållande, jag trives jättebra häruppe bland ”risfälten”. Så vore det enbart korkat att bosätta mig nere bland barer och prostituerade.....

 

Varför då? Undrade de allihopa, ingen av dom fattade vad jag for efter. Ibland undrar man hur folk fungerar faktiskt uppe i skallen. De menade samfällt på att även om de var gifta med en thailändska, så skulle de vilja bo i Pattaya, så man har nära till ”allting”, och allting i detta fallet är ju att springa runt på barer bland brudarna och dricka brännvin/öl så ofta de orkade.

 

Att deras egna förhållande med thaitösen blir helt pajjat det fattade de inte alls. Min uppfattning är ju att om du bosätter dig nere i Pattaya och samtidigt förklarar för thaidamen att du är seriös med henne, så tror hon dig lika mycket som vi själva skulle lita på att ha en svart mamba i knät. Hon VET att hon så småningom kommer att bli utbytt av falangen när han börjar ”tröttna” och finner något nytt nere på baren.

 

Vad gör hon då? Hon börjar ”se om sitt egna hus”, och det är här då som karusellen börjar för paret ifråga. Den kärlek och respekt som kanske skulle ha funnits där är i grunden, helt borta ur förhållandet. Killen velar runt på kvällarna, och thaidamen ifråga gör sitt för att försöka att mjölka falangen. Jag för min del har full förståelse för det, och tycker enbart att falangen är ding och korkad.

 

Skaffa fan inget fast förhållande om du nu MÅSTE bo därnere bland skiten i Thailand. Det är kanonkul, men som någon sade till mig för några år sedan, och som jag tror på till 100%, hon sade – ” Pattaya, no good for family”. Menandes på just det som jag säger ovan i texten. Frestelserna är alldeles för många, och man bör helst tycker jag, försöka att visa sin thaidam att man menar allvar, och det gör man mest och bäst genom att ta henne tillbaka till sin familj.

 

Det var egentligen ett ganska kul samtal vi hade där vid baren. Det påminde mig faktiskt om ett annat samtalsämne vi i gubbgänget hade här under en fredagslunch för nåt år sedan. Det kom upp på tapeten när en av killarna sade att han alltid lägger sig innan sin fru.....han undrade lite grand hur vi andra gjorde. Ja först kom ju de där vanliga töntiga ”kalleduktigaanmaningarna” där man säger – ”Ja du som är gammal orkar väl inte hålla dig uppe så länge på kvällarna.....

 

Detta sagt då av en röten gammal engelsman som fan inte orkade trötta ut en ekorre ens. Men snart nog runt bordet, så började gubbarna att berätta hur de hade det med den saken. Det visade sig att vi alla förutom 1, det finns ju alltid en nötknäppare i alla gäng som aldrig har det som alla andra och hans liv är alltid perfekt, men annars hade vi andra det exakt samma med den saken.

 

Jo det visade sig att thaikvinnan ALLTID stannade uppe längre, och hon tittade förtvivlat länge på TV innan hon till slut kröp till sängs. Vi skrattade gott, och flera av oss undrade varför, och det vi kunde komma fram till var: a – Ofta så nanar ju thai middag, och har kanske lite mer ork då till kvällningen...... b – Hon är ju ett rejält antal år yngre allt som oftast..... c – Thai är ena riktiga TV-omaner.. de är alltså rejält fasthakade vid TV;n via ett behov faktiskt, och de älskar ju sina egna dokusåpor intill vansinne.

 

TV;n är en apparat som dominerar hela livet i Thailand så enormt mycket så att en falang som inte varit här någonsin kommer att förstå det hela. Jag kan säga att på i stort sett alla företag, så står det en TV och är påslagen, och folk kollar hela tiden på den. Jag ser dessa TV:apparater när jag kommer till Vattenverket och skall betala vattenräkningen.

 

Detsamma när jag kommer till El-verket och till internetföretaget TOT, bägge så har de TV;n påslagen, och folk som sitter där vid sina skrivbord tittar fanimej på TV;n. Jag noterar också att jag som kund aldrig kan se på TV,n för den är vänd MOT de anställda, och INTE MOT kunderna.... Forts. nästa kapitel.....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXXXIV, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet..... Men det finns så mycket att snacka om för oss när vi träffas, vi pratar om hur många kommentarer det kan komma ifrån folk som bor hemma i Sverige, och som riktar sig till den som bor i t.ex. Thailand, och som kommer ”hemrännande” när kroppen inte längre vill vara med och man blir sjuk!!!!

 

Jag har aldrig hört något själv, för jag har ju icke varit hemma i Sverige sedan jag flyttade hit ner för 4 år sedan. Men flera av de andra hävdade att många människor kunde säga ganska korkade och taskiga kommentarer som t.ex. – ” Du har ju flyttat ur landet, varför skall du då komma hit när du blir sjuk, och belasta sjukvården bara för att det passar sig för dig just då??”

 

Att säga en sådan stupid sak till en människa som är pensionär, som har jobbat hela sitt liv, och betalat sina skatter i laga ordning, det gör man bara inte ostraffat. Vår gubbe boende i Thailand, men på besök hemma i Sverige försöker då att förklara så lugnt han kan, trots att han är våldsamt förbannad på idioterna som sitter där med groggarna i näven och inte fattar ett skit:

 

” Jag har betalat in min skatt i 47 år, jag har gått till jobbet i ur och i skur. Jag har fått skit av alla mina chefer, och jag har gett mycket skit som varande chef för den delen också. Jag har betalat lite över 2,5 miljoner kronor i skatt, så min del av kakan är nog OK, men hur är det för Er Era jääkla fikusar?”.

 

Enligt uppgift, så blir det ett jäkla liv runt bordet, damerna i sällskapet brukar då göra som damer i sällskap alltid gör, de går till motattack medelst personangrepp anklagandes vår vän besökaren, att han ju enbart sysslar med att ligga med prostituerade, som dessutom är yngre än hans dotter som ju bor kvar hemma i Sverige. Och som antagligen skäms markant för sin pappa och hans uppförande.

 

Tackar tackar säger vår besökare, - ”är det OK att jag besöker sjukhuset då eller? Om jag erkänner att jag har sex med mycket yngre damer, är det OK med svensk sjukvård för mig då eller???”. Vår skrynkliga halvfulla falangtant vrider på sig i ilska, och lyckas till slut vräka ur sig i ilsken ton – ”Kom nu Stig, jag vill inte stanna ett ögonblick till här i detta dårhus...”

 

Så ilskan och avundsjukan i svenska folkhemmet verkar vara på topp, precis som vanligt. Däremot faktiskt enligt besökarna som kommer hemifrån, så verkar överlag männen hemma i Sverige vara helt OK med hela grejen att flytta utomlands till ett billigt land, och det som följer i dess sällskap..... Männen är mer rättframma och ställer frågor eller anklagar lite mer ”rakt framifrån” om ni förstår, inte dessa snack bakom ryggen.

 

Men det är de kvarlämnade kvinnorna, som är de mest burdusa och otrevliga, och de tror fortfarande trots att kvällen är sen, och att vår besökare sitter där han sitter, att hon kan ”sätta sig” på honom, precis som hon gör med de svenska männen som bor hemma i Sverige, och som måste stå ut med henne tyvärr....

 

Jag tror helt enkelt att männen hemma i Sverige ser på de landsflyktiga polarna och kamraterna som flyttat till t.ex. Thailand, de ser på dom som ett exempel på den äventyrslusta som finns i varje människa, en lusta som skriker ut när man blir något lite äldre att:

 

- ”sitt för fan inte kvar hemma och gör ingenting de år som är kvar, vill du ha kul, vill du ha roligt, vill du skratta och därmed förlänga ditt liv några år, så gör det rätta, är det rätt för dig att flytta, så flytta då......Ta dig då ur soffan och ur den negativa situation du befinner dig i, stick bara, pension har du, så du är grön resten av livet.... Finns absolut nada att förlora på det..... Du har jobbat i mängder av år och du har gjort din plikt emot barn och familj och samhälle, stick......Skit i ditt dåliga samvete.. Unna dig att få det bra....”

 

Ett annat kärt samtalsämne är ju åldersskillnaden emellan många av paren som är falang/thai. Vårt västerländska samhälle skriker ju ut vad som ”passar sig”, och vad man absolut ”inte får göra”. Och en av alla saker är att man kan helt enkelt inte ha för stor åldersskillnad emellan 2 människor, det funkar bara inte. Forts. nästa kapitel...

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXXXV, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... Det rabblas upp en sådan mängd saker som påstår att det helt enkelt inte fungerar med 20 års åldersskillnad. Det pratas, tjatas och präntas in i oss människor, så till slut blir all den skiten ”självuppfyllande profetior”. Argumenten går på en skala ifrån ”helt opassande ned till ”helt fördärvligt och pedofilaktigt”. Styggheten och leheten visar inga gränser, och i täten för allt detta skitpratet går våra kära....... Och det är inte männen jag pratar om tyvärr.

 

Man sitter på träffar, på fester och man hör argument som på den snälla sidan kan låta – ” men det skiljer ju 20 år emellan dom, vad kan dom ha att prata om egentligen”??? Det fortsätter strax med det lite mer stygga och extrema, där de attackerar kvinnorna i dessa relationer, och kallar dom för prostituerade som bara letar efter en kassa-kista att tömma, och sedan slänga på sophögen.

 

Om nu inte allt detta skulle bita, så vill man till slut bevisa att det inte passar sig med för stor åldersskillnad, och då säger man det som blivit lite av ett modeord både i Europa och speciellt i USA. Nämligen att mannen måste helt enkelt vara en pedofil som gillar att frottera sig med kvinnor som är 24 år yngre än han själv.... Och med detta sagt så är de nöjda, och samtalsämnet är uttömt tycker dom.

 

Jag själv är av den insikten och åsikten, att så länge som 2 människor trivs, kan ha glädje av varandra, på vilket sätt det nu än är. Då tycker jag i alla fall att det är OK. Jag för min del skiter som vanligt i vad åsiktseliten talar om för samhället hur de skall tänka. Javisst helt rätt, vi kanske inte kan tala om vissa saker. Jag kan inte få Yongyut att fatta att Lovin Spoonful på sin tid var mina stora idoler. Hon gillar ju helt annan musik... Vi har upplevt helt andra kulturer under våra olika livstider.

 

Men jag tänker då, måste detta vara negativt? Måste detta ställa till problem för oss? Nå fan inser man snart när man tänkt efter!! Vi struntar bara i att prata om gamla tider, vi nöjer oss med att prata om det som timar sig nu idag igår eller 5 år tillbaka i tiden när vi kände varandra. DÅ har vi ju allt det gemensamt i alla fall. Jag hyser i alla fall inget större behov av att sitta och dryfta min tid som Flower Power entusiast 1967-1968 för Yongyut.

 

Hon har för det första inte en susning vad det var, och sedan skiter hon säkert i det för den delen också. Jag för min del har gömt de hänförande erfarenheterna ifrån den ”eran” närmast mitt hjärta, och är tacksam och glad att jag har minnen ifrån den tiden. Jag kan ju fantisera om vad Yongyut hade sagt och gjort om hon vetat hur vi stundtals uppförde oss på den tiden t.e.x. sexuellt. Det var ju underbara tider i det hänseendet!!!

 

Däremot så kan man faktiskt prata om äldre tider med Yongan, hon gillar att lyssna på min eskapader i yngre år, och nöjer sig med det humoristiska i det hela. Att hon inte själv var med då stör i alla fall inte henne. Så vi har kul ibland när jag berättar mina konstiga minnen och olyckshändelser man varit med om i yngre år.

 

Jag ser för att ytterligare fördjupa oss i ämnet t.om förhållanden där åldersskillnaden är upp till 40 år..... jag tänker i alla fall inte sitta och säga något fördömande eller negativt. För vad är egentligen skillnaden mellan polarens åldersskillnad på 40 år och min egna på 24 år????? Det är ju bara bullshit-prat. Det handlar ju till syvende og sist om att trivas ihop och att ge varandra en tid tillsammans som bägge kan få glädje av.

 

Jag gifte mig med min falangfru hösten 1974, redan i mars månad 1976 så var förhållandet en katastrof, och jag fick ut den frun ur huset i god tid innan jag hade slösat mer av mitt liv på den typen. Hon var 1,5 år äldre än mig. Var det orsaken till den kollapsen? Är verkligen åldersskillnaden orsaken till alla äktenskapliga katastrofer.

 

Jag för min egna del anser och tror (utan att veta bestämt naturligtvis) att när en äldre falang sätter bo ihop med en thaidam förslagsvis. Så är inte den ultimata anledningen att falangen längtar efter att få 3 barn, och en stuga med röda knutar. Nej, utan det handlar nog mer om att falangen har blivit ”tömd” på all sin livskraft, och all sin lust att fungera i just det samhället. Forts. nästa kapitel..

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MCLXXXVI, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... Han känner att han kanske inte har så mycket mer att tillföra med det urval av närvarande kvinnor i sitt falangland. Han känner att han måste få något nytt de sista glimrande åren i sitt liv som närmar sig ett stopp när som helst. Samhället i västerlandet dömde ut falangen som fullständigt oduglig och onödig redan strax INNAN han fyllde 50 år.

 

Ungdomarna tycker han var en gubbjävel, och han skall bara hålla sig lugn och inte störa ute i samhället. Det är klart, dessa impulser kommer ju inte från ungdomarna själva, utan det är ju några äldre i samhället som matar på med dessa fördomar, gissa vilka det är då? Företagarna har av någon anledning kommit på att de mycket hellre anställer en helt orutinerad, oerfaren och okunnig 24:åring, än en pigg erfaren kunnig 50:åring.

 

Detta trots att idioterna borde fatta att 24.åring aldrig i hellvitte kommer att stanna längre än max 4-5 år på det jobbet, sedan vill han vidare och förverkliga sig själv.

50:åringen som inser att ett bra jobb växer inte på träd, han är nog den mest sannolike att stanna kvar på jobbet tills han pensioneras. Och arbetagivaren kan dessutom vara säker oftast på att denne 50_åring troligtvis är en mycket mer passionerad lojal undersåte än den raske ynglingen på 24 år som kanske mer prioriterar sina semestrar än en kommande karriär....

 

Vår äldre falang upptäcker plötsligt via prat ifrån kamrater, och på sin semesterresa till Thailand att han är värd någonting ur mänsklig synvinkel. Falangen kan skoja och folk skrattar, falangen ler, och folk ler tillbaka, och han kan prata och folk svarar, och inte någonstans blir han avvisad varken på det ena eller andra sättet.

 

Vår falang känner under sin första semester nästan eufori, och han känner sig delaktig i den omvärld som omsluter honom. Är det då konstigt att han till 110% väljer det konceptet som gillar honom, det konceptet som låter honom känna att han verkligen ”räknas”, och att han betyder någonting. Och det underbara är att Thailand erbjuder exakt samma sak som falangland, nämligen byte av ”tjänster”.

 

Jodå, allting finns här!!! I Thailand så vill kvinnan bli omhändertagen av falangen. I Thailand så finns det ingen statsapparat som tar hand om kvinnan om hon inga pengar har. Har hon inga pengar och ingen hjälp får, så dör hon garanterat. Vad hade falangkvinnan gjort eller gör hemma i Sverige under samma scenario tro??? Ja det behövs väl ingen vetenskapsman för att räkna ut den grejen eller?

 

Så utbytet är i krassa ordalag att mannen står för trygghet, BÅDE ekonomisk som social. Kvinnan står för sällskapet och familjen som nu mannen innesluts i. Bytet passar perfekt, och ur detta så brukar det faktiskt växa fram ett känsloliv också. Och just denna sak finner falangkvinnan vara otroligt underligt.

 

Så falangmannen som pratas ner hemma i Sverige, finner sig plötsligt vara älskad, han har ett hem. Folk tittar på honom och frågar saker, och han känner att han är någon och att han räknas. Han går alltså till detta i Thailand IFRÅN ett känslokallt liv där han för länge sedan har skuffats åt sidan av alla parter i stort sett hemma i falangland.

 

Han finns egentligen inte längre, och det mest passande tycker alla yngre, är att han sitter av sin tid på denna jord hemma i soffan tills han dör!!! Sett ur detta perspektiv, är det då så konstigt att så många människor knalldör just efter att de gått i pension. Man brukar skylla på att det är chocken över att inte längre ha jobbet. Jag säger SKITPRAT med helst stora bokstäver.

 

Det handlar om att falangen plötsligt stannar upp i sitt liv, och han inser plötsligt att NU har han absolut ingenting kvar alls i livet. Han är nobody, han kan ingenting, inte ens det han jobbat med i 45 år kan han enligt de yngre.... Och det mest bittra är nog trots allt att hela tiden bli nertryckt i ”soffan” igen så fort som han börjar att sprattla till och röra på sig, trots att han är över 60 år gammal.

 

”Du som är så gammal borde skämmas”.... – ”du som är så gammal, skall inte fjanta dig med de yngre och dansa så vilt”..... – ”du som är så gammal borde veta bättre än att bli så full...” - ”Gud!! Va barnslig du är, att du aldrig kan bli vuxen”, och vem är det då hemma i falangland som säger alla dessa saker......?????? Forts. nästa kapitel....

 

Handskak