februari

 

 

 

Thailand - ur min synvinkel

 

GTG Shipping, Thailand

Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com

 

Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast.

Välkomna med Era förfrågningar,

 

Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig:

 

http://www.maipenrai.se/forum/t/20349-min-transport-hur-det-fungerar-praktiskt/

Eller

http://thai-mc.com/forum/index.php?topic=7.msg4273#new

 

Eller direkt här på hemsidan, se vänster-kolumnen!

 

 

För de av Er som vill ha mailavisering varje gång som jag lägger in ett inlägg här på hemsidan, så ber jag Er att anmäla Er genom att maila till mig på:

chaiyaphum@glegolo.com

Vill ni komma i kontakt med mig så maila ävenledes!!

 

=============================================

 

 

 

Chaiyaphum MXX (1.020), Thailand

 

 

En sak som jag tänkt på lite grand sådär i skymundan. Det är USA:s inblandning och krigande runt om i världen. Jag kanske inte bryr mig sådär mycket som man borde göra, för jag gillar ju USA i mångt och mycket, och jag vet ju också sedan tidigare vilken tacksamhet som vi BORDE ha emot dom när de var med och avgjorde BÄGGE världskrigen till de ”godas” favör.

 

Men jag ser hela tiden när jag tittar på amerikansk TV hur de håller på där och glorifierar allt i uniform och speciellt nu då de som ”tjänstgör” i Irak. Rakt ut i amerikansk TV så står nästan folk i givakt med tårarna i ögonen och tackar vördsamt soldaten för att han ”skyddar” deras land. De prisar dem och pratar om länder som Irak som den vanlige amerikanen inte har en susning om vad det ens ligger.

 

Den ”vanlige” amerikanen lär sig mestadels bara om sina egna delstater. Ungefär som om vi skulle sluta att lära ut till våra elever när de väl klarat av utbildningen om våra olika landskap här hemma i Sverige. Kan du svaret på frågar – ”i vilket landskap ligger Värnamo”? Ja kan du svara Småland så skall du anses vara fullärd... Det är väl ungefärligen absolut max vad en amerikanare kan, oftast är de mycket sämre än det också skall sägas.

 

Men nu prisar de sina soldater som ”försvarar” dom emot alla gruvliga fiender som ligger alldeles utanför amerikas vida gränser, och bara väntar på att invadera USA. Jag säger bara, vilket jääkla land i hela denna vida värld kan ens hoppas på att erövra ett land som USA, med sin enorma geografiska storhet och sin mängd människor. Kina säger någon ... Hmmm tänk nu... Inte ens Kina med sina miljarder människor skulle räcka till för att hålla koll på ett land som USA.

 

Alla vet om detta faktum och alla vet att det inte finns ett endaste land som ligger i startgroparna att anfalla USA. T.om. dessa jääkla muslimer som älskar att döda allt och alla fattar detta. Där räcker inte ens 18 oskulder och 72 kameler till för att få dessa ökenråttor att anfalla USA.

 

I det läget så blir jag förbannad, inte nästan, men jäävligt irriterad måste jag säga. Och tycker att ordvalet ”skyddar” är en stor löjlig fras som en amerikanare inte skall ta i sin mun. USA har genom ett otal aktioner världen över istället var de som haft aggressioner och offensivt bekrigat andra nationer.

 

Här är listan på hur många länder USA indirekt eller direkt har krigat med, konspirerat mot, eller på annat sätt bidragit med kupper mot demokratiskt valda regeringar runtom i världen. För att dom valde ”fel” dvs. självständighet framför att vara amerikanska vassalstater.

 

Korea 1950;talet Iran 1953′ Guatemala 1953′ Libanon 1956′/1981′

Haiti 1958′/2004′ Cuba 1960′ Laos 1961′ Thailand 1962′

Vietnam 1965′ Congo 1967′ Dominikanska Rep. 1969′

Indonesien 1971′ Kambodja 1972′ Chile 1974′ Angola 75′

Afghanistan 1977′/1999′/2003′ Lybien 1978′ Nicaragua 1980′

El-Salvador 1980′ Grenada 1982′ Chad 1984′ Bolivien 1986′

Panama 1987′ Irak 1989′/1994/2003′ Somalien 1990′

Jugoslavien 1990′/1999′ Makedonien 1993′ Bosnien 1995′

Sudan 1996′ Yemen 2000′ Filippinerna 2000′ Colombia 2001′

Liberia 2003´

 

 

USA har alltså vid 40st olika tillfällen ”härjat” runt med andra länder och haft krig med dem eller konspirerat emot dem. Vi pratar alltså om totalt hela 33 jääkla länder, I mina ögon och med räknestickan till hjälp, så MÅSTE ju helt enkelt USA ligga klar 3:a över världshistoriens värsta slagskämpar och krigshetsare. 1:a ligger väl Romarriket och god 2:a ligger det Grekiska Hellas. Men på god 3.e plats kommer USA och de jobbar fortfarande på att putsa till sina siffror.

 

Jag själv som varit ohyggligt ointresserad utav politik och krig överlag, jag kommer väl inte ihåg så himla mycket, men bara rakt av, rätt ur minnet så kommer jag åtminstone ihåg följande länder som de krigat emot EFTER 2:a världskriget:

 

-Korea 1950:talet

-Vietnam 1960-70;talet

-Nicaragua 1980:talet

-Irak i olika omgångar

-Afghanistan i olika omgångar

 

Och tar man enbart dessa FÅ länder som jag kommer ihåg där USA krigat, så tycker åtminstone jag att någonting är helt felt med det landet och dess invånare. Och trots alla dessa krig så tycker fortfarande des befolkning att landet är underbart och där finns inga fel alls. Och alla skall bära vapen vilket är deras rätt i livet tycker de. De skjuter ihjäl varandra därborta som om det inte fanns en morgondag verkar det som.

 

Jag hoppas att USA tar sig självt i kragen, och stannar upp och tänker efter. Obama verkar vara den killen som verkar gilla att tänka efter,, men så har han också hela jäävla svansen av högerradikala efter sig alltifrån första minuten på sin mandat-period tills nu....

 

USA gör aldrig fel och har rätt i allt. Och att komma tvåa i någonting i livet är fullständigt värdelöst, så varför inte försöka att ta allt då när man ändå står där och famlar.... usch tycker jag i alla fall, och om jag nu med ett enkelt handgrepp kan samla ihop så här mycket ammunition gentemot USA, tänk då vad en motståndare till USA kan få ihop....’

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum MXXI, Thailand

Foto vitlök i naturen....

 

Nu känns det som om det är löktid här igen i Thailand, och speciellt då här där jag bor uppe i Isaan. ”Igen” skriver jag bara för att det verkar återkomma hela tiden året runt stundtals. Vitlöken finns här absolut hela tiden. Folk sitter runt om i alla byar antagligen i hela Thailand, men definitivt i hela Isaan och de sitter där familjevis och stundtals också vänner emellan och de skalar och sorterar och binder lök precis som om domedagen närmade sig med expressfart.

 

Och det kanske den gör, de är i alla fall ganska beroende av de olika inkomstkällorna som de kan få tag i här i denna fattiga del av Thailand, och löken är en inkomstkälla för dem, speciellt för dom som är för gamla eller otympliga för att ta sig ut på fälten och gräva och härja därstädes.

 

Charlottenlökens tid är ju nu januari/februari som jag fattat det, det ligger drivor med Charlottenlök precis överallt som bara väntar på att bli sorterade eller vad de nu gör folk som härjar med dem.... Alla skal sedan ifrån alla dessa miljarder lökar lägger man i säckar, och sedan slänger man bara allting ute i naturen ibland tömmer man säcken och ibland orkar man inte en det. Skiten ligger därute och ihop med alla plastpåsar med avfall och annat skräp så ser den Thailändska naturen här i Isaan alltför ofta helt enkelt för jäävlig ut!!

 

Nu stundar det också val här i Chaiyaphum igen. Och som vanligt så ser man 3 olika kombatanter som slåss om posten som ledare för provinsen Chaiyaphum. Man stöter på deras affischer, och det är fina foton av stiliga prominenta män som ingen vågar argumentera emot. Och de är alltså numrerade ifrån 1 till 3, se mina foton från årets val. Vad man sedan gör för att ”sälja sig” är att man hyr bil, högtalare och chaufför och sedan så körs dessa bilar runt absolut hela landsbygden ifrån TIDIG morgon till SEN kväll och skränar ut sitt budskap ihop med grymt hög thailändsk älskad popmusik. Och sedan så sätter man upp överallt runt hela bygden i provsensen affischer med ansiktet på dessa herrar.

 

Den politker av dessa 3 som har mest pengar han har naturligtvis också flest bilar som kör omkring och skriker ut hans namn, jag hör hela tiden – ”Böönöng” eller så hör jag – ” Böösong” eller också så är det då –”Böösam”, vilket betyder alternativ 1, alternativ 2 eller alternativ 3... välj oss, vi är så hederliga och ni kan lita på oss.... Så går det till i Thailand när man vill bli vald. Ofta brukar, har jag hört, byhövdingen ”tala om” för invånarna i byn hur de skall rösta, så hur demokratiskt landet egentligen är, det lär man väl tvista om fortfarande.....

 

Lite snack återigen om plastpåsar. Dessa plastpåsar som gör sig påminda precis exakt överallt som man tar sig fram i Thailand. Thailand måste vara ett av de som allra mest som använder plastpåsar i livets alla skiften. Skulle inte förvåna mig om de t.om virar in kroppen när man är död, i en stor plastpåse... skojar lite där..

 

Jag vill inte upprepa mig om alla de plastpåsar som ligger slängda över hela Isaan, utefter vägarna och dikesrenarna där. Utan mer om ett par andra användnings-områden där plastpåsen har tagit form som en användbar företeelse. Jag har tagit foton som visar mina tankar. Jag ser t.ex. att thai använder plastpåsar och fäster dom på taggtråden för att märka ut sina ”revir”, alltså SIN tomt eller sitt risfält.

 

Vidare så ser jag att de använder plastpåsar för att varna andra om hål i marken. Har de ingen kniv att skära ner en stor gren med ett stort lövverk och trycka ner i hålet på vägen, så tar de helt sonika en gren, kör ner i hålet och fäster en plastpåsen på grenen. Nu så kan alla se att där är ett höl i vägen, stort som ett krondike...

 

Vidare användning, man hänger en plastpåse fylld med lite matrester i träd utefter vägen, detta lär vara för att blidka alla andar som finns, så inte de onda anderna får övertaget där vid vägen, för det är ju DÅ som olyckorna är framme. Olyckor har ju alltså ingenting alls med att göra att thaiär fullständigt okunniga om trafik och helt okunniga om hur uppföra sig i trafiken. Forts. Nästa kapitel....

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum MXXII, Thailand

 

 

Forts. Ifrån förra kapitlet.... Dessutom.... så använder sig thai av plastpåsen när han har för lång last eller för bred last på lastbilen, så att medtrafikanterna kan se detta... Men låt oss hoppas att plastpåsen hjälper. Hittills så dör det ju runt 27.000 thai i trafiken varje år, vilket är mer än 12 ggr mer än i västländerna. Så det gäller att vara positiv för det är ju som sagt var billigare med plastpåse än med körlektioner.

 

Ytterligare ett användningsområde för plastpåsen är att markera ute på risfältet var man placerat sina fällor. Jag pratar alltså fällor där man fångar sina ”risfältsråttor” som sedan ätes med god aptit. Råttorn brukar gräva hål där ute på risfältet där de har sina bon, och där de alltid har sin utgångspunkt i sin jakt på mat. Thai lägger sin fälla alldeles vid hålet och sedan för att hitta rätt ute på det STORA risfältet så kör han också ner en pinne och fäster en plastpåse på pinnen, då ser han ju direkt var han placerat sina fällor.

 

Det andra sättet att jaga risfältsråtta är att skjuta dom. Man skjuter med både gevär som med slangbella. Den jakten går alltid av stapeln när mörkret har lägrat sig runt fältet. En del har stora strålkastare som de köpt, medans andra kör fram bilen och slår på lyset rätt in i risfältet. DÅ kommer plötsligt råttornas ögon i sikte lika klart som på blanka dan.

 

De har ju samma typ av ögon (med speglar) som hundarna har. I alla fall så ser jägaren mer än tydligt alla dessa ögon där ute, och kan ligga och peppra ganska mycket efter behag. Jakten brukar vara lyckosam och en normalthai härute på vischan i Isaan anser att risfältsråtta tillhör det dagliga bordet om de bara kunde få tag i dem i tillräcklig mängd.

 

Det tredje sättet att jaga risfältsråtta är att låta hunden göra jobbet. Jag har ju avhandlat Whitney, Sprit-magisterns hund som med STOR framgång jagade råttor och tog hem till familjen. Så vad jag hört så är det en del familjer som försöker få sina hundar att hjälpa till i jakten på mat.

 

Onödigt vetande; Jag läste någonstans, och provade sedan dessutom på hundar här nerför gatan utanför vårt område att slänga till dom mat. Den thailändska vovven får maten man slänger till honom rätt i huvudet, och sedan dimper det ner på marken och först efter det så (kanske) hunden äter upp det. I många fall så skiter den thailändska hunden fullständigt i maten just för stunden, och i många fall först efter ett långt långt nosande.

 

Den svenska (västerländska?) hunden beter sig fullständigt annorlunda, matbiten kommer farande och det är ytterligt ovanligt att den matbiten ens når markytan, hunden fångar den ivrigt i luften garanterat. Varför det är på det sättet? Jag vet faktiskt inte exakt, mer än då att man försöker att lägga ihop det lilla man vet, och drar en slutsats.

 

En teori som jag i alla fall själv har i detta ämne är att de thailändska hundarna är så vana att klara sig själva i så stor utsträckning, så det har påverkat hela deras personkemi, och sedan så påverkar de också varandra. De thailändska hundarna lever i en ytterligt tuff värld, det kan man se bara genom att göra som jag själv alltid gör när jag ser en hund ta sats för att börja skällande jaga mig på cykeln.

 

När jag ser hundens ansatser, så stannar jag direkt cykeln, hunden stannar per automatik. Jag gör en ansats att böja mig ner, och hunden sticker på en blåröd sekund. Varför? Jo de är så vana vid att thai brukar kasta sten och plocka upp grenar och slår dem, så det är ett inrotat beteende härnere i Thailand.

 

Vidare så är de absolut flesta av alla thailändska hundar hänvisade till att klara sig själva och själva sin matförsörjning. Det medför att man ser hundarna absolut hela dagen lufsar omkring och rotar i allt möjligt inom reviret och kollar om där finns nåt matnyttigt. Hundarna lär sig via misstag om ”maten” härnere, och de får i sig så mycket skit och elände så det är sanslöst.... Forts. Nästa kapitel....

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum MXXIII, Thailand

 

 

Forts. Från förra kapitlet..... Och de blir ofta ofta ofta förgiftade av missnöjda thaiare, alltså medvetet ute för att döda dom, och dels så blir de förgiftade av att de råkar käka ”fel mat”, alltså sån skit thai har slängt helt öppet utefter dikesrenarna, vilket de ju brukar göra här, och det kan vara avfall ifrån gifter som kommer ifrån risfälten och i lite olika andra sammanhang typ råttgift!!!

 

DAGLIGEN nästan så ser jag hundar därute som står där och ulkar, och som försöker förtvivlat att spy upp det dom just ätit. Oftast så funkar detta bra, hundar är enormt duktiga (liksom katterna) på att spy upp skit som de har ätit. Men de lär sig den tuffa vägen att alltid i möjligaste mån kolla vad för typ av mat som de just skall äta.

 

DÄRFÖR tror jag (övertygad) att detta är anledningen till varför den thailändska hunden låter maten drösa ner på marken först, då kan de ju sniffa och lukta i lugn och ro innan de käkar upp det. Men de är väldigt misstänksamma må jag säga. Ibland blir man frustrerad när man slänger till dom mat, och de uppträder, så man lätt kan misstolka det som bortskämdhet. Men det är det alltså inte i detta fallet.

 

Den västerländska hunden, oftast väl omhändertagen intill nästan löjlighet, här snackar vi inte om ”livskamrat” och barn i familjen som ofta hundägarna brukar basunera ut, utan mer som ena jääkla ”Barbiedockor” som husse och matte kan leka med intill nästan fullständigt fjanteri...

 

Dessa våra västerländska hundar känner sig oftast (?) trygga i sin matsituation i alla fall. Och de vet, och de har lärt sig ifrån valpben, att de inte behöver vara rädda för att någon slänger till dom skitmat och/eller förgiftad mat. Så där snappar den västerländska hunden maten redan i luften innan den ens tagit mark , allt i rädsla att någon annan hund annars skall sno den ifrån honom/henne!

 

Igår den 2 februari 2012, så kom Yongyuts gamla polare Pohn ifrån Sakhon Nakhon, hon hade med sig sin ”pojkvän!” Graham, vilken ju har varit här 2 ggr tidigare som kanske den minnesgode kommer ihåg, förra året var senaste gången. De hade dessutom en polare också han ifrån England, som hette Nigel. Graham berättade att Nigel hade varit ett par gånger här i Thailand och kört sitt ”race” med barsvängen nere i Pattaya.

 

Efter 3 månader så åkte Nigel på en ”visarun” över till Kambodja, och där ”fann” han en förtjusande dam (namn glömt) som var 31 år gammal. Han tog med henne över till Thailand, och hon är nu då med till oss här i Chaiyaphum. Hon var en alldeles utmärkt trevlig dam, och dessutom såg hon lika bra ut som hon var trevlig, så Nigel var nöjd det kunde man se.

 

Hon pratade en alldeles utmärkt engelska, helt överlägsen sina thailändska vänner, helt överlägset. Ja som ni vet Thailand har aldrig varit koloniserat, kanske skall man skylla på den grejen enär de i regel är så fullständigt odugliga på att prata engelska... Och jämför man då med grannarna i Asien så blir den jämförelsen mer än ofta till Thailands nackdel tycker jag mig ha märkt!

 

De kom hit runt kl. 18.30 och jag handlade upp oss på 2st stora Leo på man till dessa engelska ölgiganter, själv sörplade jag i mig snyggt och stilla 3st vodka-cocacola-groggar i all tyshet! Vi stack sedan ner på stan till NightBazar och där åt vi en stadig middag, Vi alla tre käkade steak och frenchfries och drack öl till.... Sedan avslutade vi kvällen nere på Siam River Resort i baren där och satt och tjötade och drack.

 

Dessa 2 engelska gubbar drack sjuttanimej hela 4st stora Leo per man under de 2 timmar vi var där. Jag själv drack 4st små gin och tonic och trivdes med det, Vi skiljdes sedan åt, och jag var hemma runt kl. 00.30. Jag vaknade imorse med darrningar och huvidvärk och det är bara fan vad dåligt köttet är stundtals härnere...

 

Idag fredag 3 februari 2012, så hade vi vår sedvanliga fredagslunch på Tesco Lotus, de som kom idag var förutom mig själv: Dan (Mr America ), William (Mr Montana), York (Mr Germany), samt svenskar; Phuket-Lasse, Ingemar, Ben, Anders plus 2st ytterligare svenskar som jag inte kommer ihåg namnet på, men de bodde i samma by som Ben i alla fall.... Så vi var en hel hög med falanger runt det bordet, alltså 10st.

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum MXXIV, Thailand

 

 

Sitter idag och försöker att få hjälpa av en massa ”vänner” att hitta argument varför man INTE skall ha sin semester på 1 månad i Hua Hin. Jag vurmar i det läget mer för Rayong i detta läget. Det handlar alltså om min polare Bertil som ju skall komma hit ner till Thailand för att besöka den kvinna som jag förmedlade via Yongyut till honom. De har ju tjötat som besatta nu i över 6 månader gott och väl, och vi snackar alltså om mellan 3-6 timmar prat MINST varje dag. Jag fattar inte hur i helsicke denne Bertil kan vara så himla pratsjuk.

 

Det var ju meningen att hans nyfunna flickvän skulle komma och vara ihop med Bertil hemma i Sverige under 3 månader, och hon skulle komma på ett enkelt besöksvisa. Det var miljontals med dokument, och det var jag som fick äran att sy ihop det mesta i slutänden med alla papper som skulle bevisa än det ena och än det andra gentemot Ambassaden i Bangkok.

 

Det var riktigt slitande måste jag tillstå, och i slutändan så sket det sig ändå, och hon fick inte ens komma till Sverige för att besöka Bertil. Jag förstår myndigheterna i detta fall, för jag anser att vi skall skydda Sverige så mycket det går. I detta fallet så använde sig Bertil av en kompis som lite krampaktigt slängde in 50.000:- på en sketen bankbok dagen innan, kopierade sidan i bankboken till mig, och jag bifogade sedan denna kopian till ansökan på Ambassaden.

 

Men de gav fullständigt fan i, trots mitt tjöt på dom, att ta med kopia på papper som bevisade hans pensionsinkomst. Så hela detta fallet med hennes besöksvisum såg helt ”riggat” ut utav Bertil. Så Ambassaden helt enkelt avslog deras ansökan. Nu då så har han beslutat att istället komma till Thailand och besöka Dawan. Han tänker stanna här i 3 månader är det tänkt och 1 månad skall de hyra hus nere vid kusten och vara ensamma därnere.

 

Och sedan skall de resa runt lite, besöka hennes familj och andra ställen i Thailand inklusive oss här i Chaiyaphum under kanske 1 vecka. Nu medans jag skriver detta så har han tagit beslut om att ta det anbud på SEK: 2.000:- för en hel månad. Jag har kollat runt BÅDE i Hua Hin, Phuket samt Rayong och ALLA dessa ställen erbjuder att hyra hus, och INGEN av dem ligger under SEK: 2.000:- per VECKA..

 

Resten av Thailand är alltså MINST 4 gånger dyrare än det han fann där i Hua Hin. Jag undrar bara var haken i det hela ligger här? Är det en bluffgrej, så när han kommer ner, så finns det inget objekt att hyra? Eller är detta kanske rent av världens bästa hyralternativ alla kategorier????? Hur som helst, vi får väl åka ner under 1 vecka och besöka dem, och få kul i saltvattnet därnere. Har ju aldrig varit i Hua Hin, så det skall bli kul tycker jag!!

 

Idag förmiddag, så blev det som vanligt igen en liten smärre konfrontation mellan Yongan och mig själv. Bakgrunden är att vi har en printer numera här hemma i huset, i början var jag emot detta trots att Yongyut tjatade om att ha en. Jag tycker att med de utomordentligt få kopior som vi behöver printa ut, så är det en grymt onödig kostnad som skall tillkomma i vårt hushåll, det är nästan lyxvarning enligt mig på detta.

 

Det är ju trots allt så gott som ENBART jag som behöver printa, och det klarar jag gallant genom att ta mig vid de sällsynta tillfällena till ett internetkafe så ordnar det sig. Då uppenbarade sig vid horisonten syster yster Alaam (barnens mamma), och de kom hem hit utan min vetskap och installerade en stor och rejäl printer i vårt hem. Anledningen enligt dom var att det behövdes så innerligt väl för barnens skull.

 

Jag försökte lite lamt säga, att jag har inte hört ett endaste ord om printer i detta hem ifrån barnen förut. Men det var redan försent printern stod där så käckt, och så var den installerad utav Alaams pojkvän. Visst jag har använt den från gång till annan, men det är ju endast var 3.e månad som jag printar ut typ 1 papper för Immigration och mitt stämplande av passet då, och sedan så printar jag ut kanske på årsbasis maximalt 7 fakturakopior ifrån internet. Forts. Nästa kapitel....

 

Handskak - Glegolo

 

Chaiyaphum MXXV, Thailand

 

Forts. Från förra kapitlet......Plötsligt nu när printern stod där så började barnen och Yongyut att printa ut så det stod härliga till. Jag försökte förklara för dem att detta är en dyr maskin att printa ut för mycket på. De t.om. printar ut typ 30 kopior av samma sak ur maskinen, och nu kommer det roliga i ”kråksången”. Jag gjorde ett räkne-exempel för ”familjen” här, där jag visade att varje kopia som vi printar ut kostar i storleksordningen 3 baht styck...

 

Och så förklarade jag för dom att printa ut 1(en) kopia här hemma, ta den kopian till närmaste kopieringsställe, det finns massor av dom här, och så kostar det där att kopiera 50 satang per kopia. Det innebär att printa här hemma 30 kopior i vår printer, det kostar oss nästan med allting 100 baht. Gör dom som jag säger, så kostar det 15 baht.......

 

Det var alltså Yongyuts äldsta syster Baloo och hennes son Jeff som kom hit (avstånd 3 mil tur och retur) och ville printa ut 30 kopior. Jag VET att de har en kopieringsmaskin i deras by och jag VET att det kostar 50 satang där också att kopiera... Ibland undrar jag hur thai´s tankeverksamhet fungerar, eller om den finns där ibland alls. Åka 3 mil för att låta falang pröjsa. Nog biter man sig i röva där va,, bensinen kostar ju mer än vad de skulle ha betalt på den lokala kopie-shopen ju....

 

Inatt var det så dags igen. Alltså dags att få sin sömn helt förstörd. Jag vaknade redan kl. 01.20 nånting och det kliade som fan på handen, fick gå upp tog den gröna tigerbalsam som ju man tar för ändamålet och hasade mig tillbaka ner i sängen igen. Yongyut höll sedan på i 10 minuter och letade upp 2st äckligt feta blodfyllda mygg som hon tog död på. Hon fullständigt älskar att köra upp dessa kryp under näsan på mig och säga – ”Look”......

 

Sedan somnade jag. Men vaknade igen kl. 03.35, nu kliade det som fan på: vänsterfot samt på 3 ställen på både vänster och högra skinkan. Upp igen och irriterad. Fick på tigerbalsam och jag fattade att Yongyut som vanligt hade gett fullt i fan under dagen att vara noga med att hålla vår sovrumsdörr stängd. Hela vårt rum är ju fyllt utav koldioxid efter vår utandning därinne under natten, och myggen tycker ju det luktar lika jääkla gott som Marabou mjölkchoklad gör för mig ju, och rusar snabbt in i rummet och avvaktar natten.

 

Yongyut upp igen, nu fick hon tag i hela 3st jääklar som bloddrypande visades upp för mig....Vi lade oss, hon somnade utan problem (som vanligt) och jag låg där och småsvettades och bara väntade på nästa ”attack”. I alla fall inte ifrån det hållet jag väntade mig. Attacken kom utifrån faktiskt och det var i form av en enveten, parningsbenägen och jääkligt irriterande ”bat”, alltså Fladdermus på ren göteborgska.

 

Denne fan han flög runt runt runt runt runt runt, och varje gång han passerade mitt sovrumsfönster så visslade han sitt jääkla könsrop..... Det höll på i säkerligen 20 minuter och jag blev skogstokig till slut. Upp ur sängen och nu hade klockan på något konstigt sätt blivit 04.38 redan såg jag. Öppnade i alla fall sovrumsdörren och visslade tillbaka på fanskapet, som stack som en oljad blixt.

 

Yongyut blev heltokig på mig, och jag gick upp, jag kunde bara inte sova längre. Våra väggar i huset är lika effektiva som en tältduk när det gäller att stänga ute ljud, och detta är Thailand.... Jag gick i alla fall upp och sitter nu vid datan och skriver detta, skall snart kolla på en film och nu är klockan snart 04.59.

 

Förresten på tal om allt och ingenting. Varför är thai så himla urusla på att sjunga stämmor i sin musik?? Några idee´r? Själv tror jag det beror på att de wailar så saatans mycket i sin sång när de kör melodistämman, så det finns inte en chans att haka på där, och köra typ en 2:a-stämma på det, än mindre en 3.e-stämma...

 

Synd för thais musik skulle verkligen behöva ha tillgång till den ”effekten” på låtarna stundtals tycker jag. Det blir enahanda som satan att lyssna på låt efter låt efter låt efter låt och allting låter likasamma nästan hela tiden. Det är lika tråkigt som att lyssna på en hel LP med Herb Alberts blåsorkester... 1 låt klarar man ju, men inte 2 och allra minst absolut ej 20st..... precis samma med thailåtar....

 

Fick in en ”hemsk” länk ifrån en läsare, stort tack för det King Coma... och länken är: www.usdebtclock.org/ Den visar hur klockan tickar för USA och deras skulder. Dock kanske vi inte skall vara för kaxiga, vi liksom alla andra har ju också en klocka som tickar. Och den klockan kanske vi inte vill se..... Så allting som kommer in i Sverige och som inte kan betala för sig, alltså folk ifrån länder utan nånting, de belastar också vår ekonomi nåt väldigt och de ser till så att vår egen ”klocka” tickar på nåt välderligt snabbt!!!

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum MXXVI, Thailand

 

Jag fick höra härnere bland en av svenskarna, att det hade startats med en delfinal i Melodifestivalen, och trots att jag nästan är skitirriterad till vem folk brukar rösta på, och också på flera av deltagarna som jag finner vara många gånger rent ut sagt värdelösa, och speciellt tycker jag att många av låtarna är rent ut sagt kass.

 

Jag har svårt att finna en gemensam nämnare bland låtarna, alltså något som visar att de som ”tar ut” låtarna till dessa delfinaler att de verkligen ”förstår” processen och förstår vad folk i andra länder tycker om. Jag vet och fattar själv att det är nästintill en omöjlig uppgift att tillfredställa ett jättestort antal länder, alltså de som är medlemmar och som skall rösta i Eurovisionsschlagerfinalen senare i år.

 

Men jag tycker faktiskt att någon jääkla känsla får man väl ha. När man tar med flata artister som är fullständigt nollställda, och har noll personlighet stundtals. När man tar med låtar som är rent ut sagt många gånger skitdåligt producerade, då fattar inte jag varför man låter nöja sig med sådana anställda bland Melodifestival-bolaget. De klarar inte sitt jobb, och skall därför icke heller jobba kvar tycker jag.

 

Bara för att få skriva av sig ett endaste år, och slippa bli så saatans förbannad så kommer jag här att skriva en liten recension av varje bidrag ifrån lördagens delfinal, Växsjö tror jag det var. Jag står för varje ord jag skriver, och det kan vara kul att se om någon hyser ungefär samma tankar. Smaken är ju annars som ”baken delad”, så vissa av er kanske tycker annorlunda. Så nu startar vi då:

 

RECENSION – Torsten Flinck

 

Jag tog "fan i hågen" och laddade ner melodifestivalen ifrån gårdagskvällens program. Detta med Torsten Flinck först och främst. Den killen är det något mycket fel på må jag säga. Samtidigt så måste man ju också säga att allt är ju inte helt fel. Killen är ju framstående inom sitt gebit. Om han är framstående beroende på att han skrämmer slag på folk med sitt vanvettiga uppträdande, eller om han är skicklig, det vete skam...

 

Men en sak vet jag och tycker jag, Torsten Flinck är absolut ingen artist, han är absolut ingen sångare heller, och han har inte på scenen att göra i min värld i alla fall. Torsten Flinck är i mina ögon den mest självupptagne människa som jag sett på många många år, och om det är det groende vansinnet inom honom som gör detta, eller om det är en uppfostringssak ifrån hans uppväxt, ingen aning.

 

Torsten Flinck lever i en bubbla, och Torsten Flinck sitter därinne i bubblan och tittar ut på en värld som han har föresatt sig att tolka med sitt minst sagt konstiga sätt. Han förstår inte världen utanför alls heller för den delen. Och alla andra tittar in på "apan i bur", och undrar förtvivlat, hur är han egentligen ihopsatt denne figur som heter Torsten Flinck.

 

I min värld så gjorde han absolut inget stabilt uppträdande, de som lät honom komma upp på scen, och de som accepterade honom som en av de tävlande, borde få sparken ifrån hela programmet. Denne oduglige kille tog platsen i denna delfinal ifrån en framtida artist, som därmed berövades en chans att visa upp sig i TV. Jag tycker det är skandal..... Jag säger avslutningsvis, var snälla och generösa emot Torsten Flinck - ge honom förtidspension - det är värt de pengarna för svenska staten.

 

RECENSION – Sean Banan

Jag ger härmed min åsikt om deltagaren Herr Sean Banan, eller som han kanske hette innan herr Raul Ramirez. Ingen aning faktiskt. Vad är det som gör att denne kille får framträda med en sådan här låt, som för övrigt är fullständigt chanslös hos en publik ute i Europa.

 

Vi skall alla veta att publiken ute i Europa INTE är några snorungar i Märsta, Dalsjöfors eller Sunvära, utan vi snackar om folk oftast som är i lite mer mogen ålder, och som har lite mer koll än att gå på en artist som delar ut bananer till publiken för att få dom positivt inställda till eländet som strax skall skräna ifrån scenen.

 

jag tycker egentligen inte att Raul Ramirez sjunger så himla illa, verkligen inte. Problemet är bara att vi har i Sverige kanske 766.000st svenskar som sjunger lika bra eller t.om bättre..... Varför är du Raul Ramirez med i tävlingen då? Jo precis som utav samma skäl som ett visst kön kvoteras in i riksdag och i företags-styrelser. Alltså inte för att de är skickliga eller ens trevliga, utan enbart p.gr.a. att "stimmet" har sagt sitt, och nu skall alla få sjunga i Eurovisionsfestivalen verkar det som.

 

Utstrålningen på scen och den låten är på exakt samma nivå som Torsten "spasmen" Flinck´s låt och framträdande var, helt värdelös och fullständigt chanslös att ens "kittla" musikådran på fru Rasperova i Bulgarien eller Herr Odmik i Vitryssland eller Senora Shana Agvan i Barcelona, ingen av dessa skulle ens lyfta ögonbrynen och ögonen ifrån sin kanelbulle framför TV;n i finalen.

 

Nej jag skäms i Sveriges vägnar, och hoppas på en glädjerik framtid med artister som kan sjunga, och artister som kan framträda, det vore nåt att ladda ner till datorn, inte denna skit.... Usch och stort tvi.... Forts. med mer i nästa kapitel...

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum MXXVII, Thailand

 

Jag fortsätter här med mina recensioner om de tävlande lördagen i delfinalen i Växsjö.

 

RECENSION – Afrodite

 

Afrodite gjorde kanske kvällens bästa sångprestation, och jag gillar dom av den enkla anledningen att jag var runt 30 år när denna musik var väldigt populär. Nu är jag 61 år ung, och denna låt har alltså åldrats lika mycket som jag. Och sådant slår definitivt icke ute i Europa eller ens här hemma. Så jag förstår inte varför idioterna på Melodifestivalen tar med en sådan här låt. Fan, vi skall väl inte tillfredställa mormor eller morfar hemma i Virserum eller???

 

Jag säger alltså detta trots att jag gillar låten och uppträdandet som sådant...men detta handlar inte om mig som ensam person, det handlar om att vinna hela skiten, och tänka på att vi går i ABBA´s och Herrey´s fotspår, och har ett arv att förvalta,, allt ifrån damerna på 1950:talet sjöng och försvarade Sveriges färger.

 

Nä Disco-musik a la Pretenders funkar bara inte längre tyvärr. Men va gött hon Glady´s sjunger ändå.....Och faan vilka kanonstämmor de sjöng ihop. Bra jobb mina damer - Men fel låt tyvärr...

 

RECENSION – Dead by April (Mystery)

 

Satt som en saltstod och fattade ingenting, när jag hörde låten med det mycket träffande namnet "Mystery". För det är verkligen ett mysterium hela den här låten, och det ur flera aspekter. För det första så gillade jag huvudsångaren, han som gnällsjungde sig igenom låten. För det andra så hatade jag "flängman" som löjlade sig med att försöka skräna som Ozzie eller någon annan jobbig hårdrocksmusiker i USA!! För det tredje så gillade jag delar av kompet till låten, men den/de "distade" gitarrerna bara sabbade hela låten.

 

Hela denna låt och deras uppträdande var som ett sammelsurium av synintryck och hörselupplevelser. Det var som ett malätet "lapptäcke", och det var sönder i sömmar och i kanterna på låten. Jag tyckte helt enkelt att det inte hängde ihop ett skit. Jag tror nu när jag lyssnade för andra gången att denna låt faktiskt skulle kunna vara en bra låt. Men då krävdes det nog en helt annan producent som klarar av att sätta ihop låten, så den går att njuta till den.

 

Ändra kompet totalt, byt ut alla instrument utom trummorna, den killen gjorde ett bra jobb, han får stanna,. Men resten skickar vi till saltgruvorna i Sibirien för gott, eller i alla fall ända tills nästa delfinal nästa år.

 

Nä Fru Hoppolainen i Hyveskylää kommer aldrig att rösta på denna låt. Herr Christian Haag i Holland kommer att ta tillfället i akt, och gå på dass när låten spelas, och röstar definitivt icke heller på den. Däremot så tror jag att den kan få en röst ifrån Lichtenstein ifrån Paret Halzscylster´s son som är hemma, och det är föräldrafritt. Han kanske ringer in och röstar på låten, för han har precis tullat på pappans flaska av Johnny Walker, och omdömet är lite ringrostigt på sonen.

 

Nä även detta bidrag faller bort av den enka anledningen att ingen utanför Sveriges socialdemokratiska gränser egentligen gillar låten... Titeln på låten skulle nog för övrigt ändras till ”Dead by February”....haha!!!!

 

RECENSION – Salt n pepper - My heart goes bom bom bom...... Marie Serneholt

Visste inget om henne alls innan, men hon sjöng bra tyckte jag. Och nu kommer det lite svåra i kråksången. Jag tycker tösabiten saknar allt som ens påminner om personlighet. Hon är en grå mus, och hennes röst är egentligen inte alls ovanlig, sällsynt eller kittlande, den är bara som tösen själv, "vanlig".

 

Jag berördes inte en endaste sekund av denna tösabit, och jag förstår varför hon överhuvudtaget fick vara med i denna tävling. Hon uppfyllde det enda kriterium som numera är det viktigaste kriteriet som ställs i "branschen", och i livet överhuvud-taget. Och det är att hon var ung och hyggligt snygg. Allt det andra saknades tyvärr. Jag vaknade när låten precis var slut utav att mitt köksur med Göken i spetsen slog 9 slag, och göken gol av ren lättnad över att sången var över... Forts. Nästa kapitellll

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum MXXVIII, Thailand

 

Här kommer då de sista recensionerna av dessa deltagare i Melodifestivalen i Växsjö i lördags:

 

RECENSION - Abalone Dots - På väg.....

 

Denna recension blir kort, det vågar jag nog säga på direkten. Denna låt är INTE " på väg" någonstans mer än i privata små framträdanden på klubbar lite runt om i Sverige. Jag gillar låten som sådan - Men den är DEFINITIVT icke en internationell låt, ABSOLUT INTE.......

 

Vad är det med Er på Melodifestivalen egentligen? Har ni helt tappat fattningen eller??? Vi kan inte skicka dessa 3 flickor utomlands och representera mig Glegolo... Faan Göinge-flickorna gick i graven på sent 50:tal.. låt oss icke väcka upp dom igen, snälla.....

 

RECENSION – The moniker - I want to be Chris Isaak

 

Denna låt misstänker jag kommer att läggas till handlingarna och endast spelas en endast gång till i offentligt media, och det är om 20 år när en åldrande Oldsberg kommer att hålla i en pratshow, där de tävlar i att komma ihåg sådana här bidrag ifrån det förflutna. Att Oldsberg kommer att vara drygt 85 år vid det tillfället spelar ingen roll, för låtarna som de drar fram är i urformningen ungefär lika gamla...

 

Denna låt ger oss inget nytt och knappt heller något gammalt, den bara fanns där igår kväll, sjöngs av en kille som sjöng "småsurt" i refrängen hela tiden i låten.... Nä ingen förlust att den kommer att läggas på hyllan för all framtid. Jag var besviken synd att säga....,

 

RECENSION – Loreen - Euphoria

 

Jag måste erkänna att jag satt alltifrån första till sista sekund helt förlamad och bara gapade och njöt i fulla drag. Heelvete vecken låt, och FRAMFÖRALLT vecken artist.... Det här mina vänner är exakt vad jag menar hur en artist skall vara. Hon har en röst man kommer ihåg, och hon har en personlighet som man bara måste hålla ögonen på hela tiden. Här sitter man inte och kollar på några jääkla Ghana-dansare, utan man kan helt enkelt INTE slita ögonen ifrån henne på scenen.

 

I mina ovetande tårfyllda ögon, så var hon kvällens behållning, och hon måste helt enkelt få en kanonframtid, om nu bara "gänget" hemma i Sverige klarar av att spela korten riktigt och rätt med denna tösabit.

 

Detta var remarkabelt också en av de ytterligt få gångerna som tydligen de röstande var enig med mig, bra jobbat Sverige...Stort jääkla grattis till Loreen ifrån Glegolo

 

Ja, då var denna deltävling slut, och folk kan nu prata om eländet på sina arbetsplatser, alla tycker, verkar det som att detta är det största skitprogrammet som görs på TV, och detta är just DET programmet som alla åsiktsmesar i Sverige klart förklarar för sin omgivning att de aldrig skulle titta på, nä slösa tid på sådant skräp.

 

Tittarsiffrorna talat dock att helt annat språk, och dessa siffror avslöjar en hel hög med lögnhalsar, alltså i stort sett en hel befolkning som ljuger för att inte det är ”politiskt korrekt” just nu att gilla Melodifestivalen.. Jag tror dock att detta kommer att ändra sig ganska snabbt. Skitsnackarna som nu är emellan 40-60 år de kommer att ”trappa av”, och deras tyckande bryr sig ingen snart om.

 

Ty det tillkommer nya generationer som kommer att finna programmet vara bra att titta på, och det är också ”tillåtet” av ”åsikts-stimmet” att titta på det, utan att bli förföljd!!! Kan säga att Melodifestivalens tittarsiffror är skyhöga, och det är ju kul tycker jag. Jag retar mig som alla andra på allt möjligt, men ändå så sitter man där ihop med sina polare, och tittar och gissar och slår vad och har det trevligt med mat, grogg, jordnötter och prunschpraliner. Tack Melodifestivalen för att du finns till.

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum MXXIX, Thailand 11 februari 2012

 

 

Utveckling, teknik och framåtgående för mänskligheten, tycker ni att ni har det svårt med det? Tycker ni att det är svårt att veta om framtiden, och vad tekniken kan göra för Er. Tror ni på fullt allvar att de kommer att bygga in en kaffekokare in i Er framtida mobiltelefon plus en massa andra saker. OK, gå då till följande länk och klicka på den, och lek runt lite där.

 

http://www.pomegranatephone.com

 

Visst är väl framtidsmöjligheterna oändliga så säg!!! Det gäller bara att gilla dom, och det gör man ju inte alltid. Undra hur många träd och hur mycket vildmark, och hur många djurarter som kommer att försvinna ifrån jordens yta, för att ”forska fram” denna mobiltelefonen ovan?

 

Funderade på det där snacket som många falanggubbar kör med när de sitter antingen därhemma i Svedala bland sina polare och gnäller, eller när de sitter nere i t.ex. Pattaya och gnäller. Om va då. Jo naturligtvis alla dessa thaitjejer som de benämner golddiggers, lite halvlöjligt faktiskt tycker jag.

 

Här åker alltså vi gubbar ner till Thailand i akt och mening att ha lite kul! Absolut inget fel i det tycker jag. Vi åker ner för vi vill relaxa i ett fantastiskt klimat, vi också är golddiggers tycker jag, golddiggers av sex och thaidamer. I alla fall så vitt skiljt ifrån vårt sura kalla blöta klimat uppe i bl.a. Scandinavien. Men mer ändå så är det ”sexet” som drar, lockar och pockar naturligtvis. De som säger nåt annat bland de som åker ner ensamma är bara stora lögnare utan skam i kroppen.

 

Vi åker alltså ner, och vi träffar då på thaidamer i stort antal, och vi har skittrevligt. Thaidamerna är ju där för att försöka att få mat på bordet för sin familj hemma i byn de kommer ifrån. Tvärt emot vad många inkrökta gubbar tjötar och ljuger om, så pratar vi om mänskliga varelser.

 

Och vem fan i sina sinnes fulla bruk väljer att frivilligt leva nere i Pattaya, Bangkok eller Phuket, leva med gamla gubbar, och behöva ta emot dessa allmosor som dessa gentlemen delar ut. Dessa män som antagligen har en gummisnodd runt sin plånbok och spelar ”Tarzan”, som de aldrig gjort förut.

 

Klart att dessa thaidamer hellre hade valt att stanna hemma, eller påtminstone valt att bilda familj med en vettig thai som hade lite pengar och stabilitet, dessa är ju ytterligt få verkar det som, och dessa kvinnor som man ser i barlivet, nästan alla av dom har en likadan historia att berätta för oss andra. De har 1 eller 2 barn, de har blivit övergivna at en thaikille som glatt satte på dom, och som sedan smet ifrån sin plikt med hjälp av sin familj.

 

Att de ”smiter” och smyger undan sitt ansvar är det egentligen så konstigt tycker vän av ordning. Är det så konstigt när hela samhället, när hela befolkningen, och när t.om lagarna är emot kvinnorna och FÖR männen. Jag har aldrig i mitt liv ens kunnat föreställa mig hur jääkla korkad Thailands regler och lagar är i detta sammanhang. Vi kan inte skylla enbart på kulturskillnader och på traditioner, det är bara blaha blaha!!

 

Ni som undrar vad jag far efter, ja om man läser in vad lagen säger om föräldraskap så lyssna på hur ”visan” går om mannens och kvinnans ställning som föräldrar till det fiktiva barnet.

 

I vår kultur, i alla fall i väst, så har pappan och mamman till ett barn lika rättigheter och skyldigheter. Men inte här i Thailand inte... Om kvinnan blir med barn och paret som gjort barnet INTE är gifta, så har pappan INTE någon laglig rätt till barnet, ENDAST modern har rättigheter och skyldigheter gentemot barnet, och detta är då thailändsk lag.

 

En kille som har gjort en tös gravid kan t.om vara namngiven på en födelseattest men hans rättigheter är inte legala enligt lagen. Även om han mot förmodan skulle DNA-testa sig så blir det ändå inte legalt här i Thailand. Är de gifta vid tillfället eller gifter sig senare, så gäller dock INTE detta faktum. Men betänk alla dessa 100.000: tals graviditeter som händer här i Thailand mellan unga unga människor, där killen bara sticker sin kos, livligt påhejad av SIN familj och släkt!!! Forts. nästa kapitel.....

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum MXXX (1.030), Thailand

 

 

Forts. från förra kapitlet... Han blir som jag sagt sedan skyddad av sin familj, som tycker att det är kvinnans sak att ta hand om sig eller ta hand om avkomman. Vet man detta som bakgrund, så förstår man mer VARFÖR folk i allmänher här uppträder så kallsinnigt gentemot barnen. Om lagen inte erkänner männen, varför skall de då inte skita i betalnings-bördan? Att bry sig utifrån en mänsklig och föräldramässig känslomässig aspekt det verkar inte vara ”grejen för dagen” här i Thailandet!!!

 

Här är det fortfarande flickans fel att en baby kommer till. Det är HON som inte kunde hålla ihop benen. Den stackars oskyldige thaikillens påsättande hade inte alls med saken att göra. Vidare så har hon en familj, ofta med mamma och pappa och syskon som stannade kvar där hemma. Här känner sig thaikvinnan SKYLDIG att ta hand om dessa familjemedlemmar.

 

Det verkar nästan undantagsfullt vara kvinnan som socialt sett är den som skall ta hand om familjen. Killarna här har fribrev, och de kan skita i att göra sin plikt och de kan skita i allting verkar det som. Men kvinnan har ofta inget val, det blir den stackarn som får offra sig i det läget, och som får lära sig en ny bitterljuv erfarenhet.

 

Och det är att behöva tillbringa en massa tid ihop med falanger ifrån en massa olika länder. Och det är att plötsligt också vara tvungen att sitta och dricka alkohol vareviga kväll. Och det är att behöva ställa upp på sex som hungriga ofta äldre män gärna vill ha till en billig penning!

 

Jag hör hissnande historier ifrån falangmän som extatiskt berättar för mig att moraliskt är det absolut inga problem, för thaikvinnorna är inte alls som falang-kvinnorna. Här så pippar de inte med hjärtat, utan här så kan man nyttja allt och alla utan att någon far illa. Här kan man nyttja alla deras hål, spelar ingen roll för thaidamen bryr sig inte!!!

 

Dessa män som pratar på detta sättet är faktiskt offer för sin egna villfarelse, de vet inte vad det pratar om. Och det är egentligen för jävligt att de nedvärderar en kvinna på det sättet. De har inte en susning hur många tårar denna kvinna fäller när hon lutar sitt huvudet mot kudden när det äntligen är dags att somna. De har inte en aning hur det känns att mot sin vilja slitas upp ifrån sin uppväxtmiljö i Sakhon Nakhon, Khon Kaens utkanter, Surin, Udon Thai, Nong San eller Nong Bua Daeng.

 

De kommer ner till en miljö som är så främmande så vi kan aldrig föreställa oss detta. Många av dessa töser är uppfostrade med att vänta tills giftemålet och vara oskulder till det är dags. Men vad de istället möter är en fientlighet som är skrämmande BÅDE ifrån familjens manliga medlemmar, och omgivningens manliga medlemmar, och sedan till slut också föraktet i många fall ifrån falangmännen, som bara nyttjar dom och gnäller över att de är Gold-diggers. Jag tycker personligen att man mår illa när man hör vissa individer resonera om saker och ting som de absolut inte varken fattar eller förstår.

 

Men nu kommer det motsägelsefulla i hela mitt resonemang. Jag själv är inte ett dugg bättre än någon annan antar jag. Jag njöt i fulla drag när jag åkte ner till Jomtien. Jag hade sex och jag drack och hade sketkul. Men jag var alltid respektfull emot dessa fantastiska damer som gav mig, en medleålders herre, en sådan enormt go semester.

 

Tänk bara att jämföra med falangprostituerades situation och hur de behandlar sina kunder och vice versa, och hur de hamnar i drogberoende och hur deras hallickar behandlar dem. Här är det väl antagligen i jämförelse rena rama paradiset på jorden bland prostituerade, eller hur??

 

Så en sista grej. Var bussiga, var hyggliga och uppför Er respektfullt emot våra kära thaikvinnor antingen de ”arbetar”, eller om de är fruar och flickvänner till Er själva. De förtjänar precis allting bra som vi falanggubbs kan ge dom. Vad ni däremot gör med slashasen till bror som ligger på rygg hemma i byn, den fan tycker jag man skall dumpa fullständigt!!

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum MXXXI, Thailand

 

 

En polare skickade till mig följande lärorika historia;

quote - En betydelsefull man i Sveriges riksdag hade under många år en

kärleksaffär med en italiensk kvinna. Under en av deras hemliga möten

avslöjade hon att hon blivit gravid. För att inte förstöra sitt goda

rykte eller sabotera äktenskapet, gav han henne en stor summa pengar och

bad henne föda barnet i Italien. Han lovade också att varje månad bidra

med underhåll tills barnet fyllt 18.

 

De stod på flygplatsen och tog farväl, då kvinnan sa:

- Hur ska jag kontakta dig när barnet är fött?

- Skicka ett vykort och skriv spagetti, så ska jag se till att

ordna ett konto åt dig i Italien.

 

Efter 9 månader möttes mannen av sin fru efter jobbet.

- Älskling, du har fått ett underligt vykort...

- Jaha du, det ska jag ta itu med..

Frun såg sin man läsa kortet, bli kritvit i ansiktet och

handlöst falla till marken.

 

Kortet löd: Spagetti, spagetti, spagetti.

två med köttbullar och en utan........

unquote

Jag körde en riktig urtömmare igår. Jag cyklade styvt 4,5 mil på raken utan vila. Jag kände när jag vek av sista gången och kom in på vägen som leder till mitt hem, att låren började kännas ”stubbiga”. Alltså stela och tröga. Väl hemma så försökte jag att stretcha och det funkade hyggligt, men efter 2 timmar så var jag stel som en ”katt i risgrynsgröt”.

Jag tyckte ändå att turen som sådan var helt fantastisk igen. Jag ”såg” många saker igår, jag noterade flera saker i omgivningen som jag inte sett förr. Och det är de bästa turerna de turer när man ”är med” och ser saker omkring sig. Jag hade också den lilla turen nästan under hela turen att få ha medvind.

Ja jag vet det låter lite konstigt, för cyklar man i en fyrkant nästan, så måste man ju få motvind någon gång. Jag hade dock den turen att när färden gick på landsväg, så var det medvind och hela tiden som jag cyklade inne bland träd och risfält så hade jag den där jobbiga lilla motvinden,, och den motvinden upplevdes inte så illa då. Så det kändes kanongött igår må jag säga.

Jag ”såg” vitlöksskalen som thai helt hänsynslöst dumpar på ängen direkt vid sidan av vägen. Jag noterade alla de saatans högtalarna i de olika byarna på min ”rutt”, och trots alla ”protester” ifrån mina vänner som bor i Sverige och besöker Thailand ibland, så finns dessa högtalare lite överallt. Naturligtvis INTE då i de byar som mina vänner bor i, men lite varstans då förutom just de byarna.

Pratade med de 2 engelsmännen som ju var här förra veckan, och killen som sällskapar med sin thaidam som kommer ifrån Sakhon Nakhon. Han bekräftade i häftiga ordalag, och med härliga handsvepningar att visst hade de dessa jääkla högtalare överallt som skränade ut sitt budskap. Han var tokig på dom sade han, vareviga morgon.

Jag fick också reda på att det nu blir slut på alla skrönor om lastbilar som kommer på nätterna och plockar hundar, och förhandlandet via uppköp av hundar f.v.b. till Sakhon Nakhon. Denna stad har ju varit en av de allra mest kända städerna i Thailand där de käkat vovve med god aptit. Nu har de tydligen fått ett nytt överhuvud och han har lagstadgat att det är förbjudet att fortsätta hanteringen av hundköp och hund-försäljning nåt mer, just i syfte att slakta vovvarna och äta dom.

Lite konstigt tycker jag, det är ju ändå bara kött som springer omkring överallt som ändå ingen bryr sig om. Så varför inte äta dom.. ja vi människor är konstiga ibland. Förr i vilda västern så var det folk där som hellre dog svältdöden än slaktade sin vän, hästen.

Deras ”hundmarknad” har blivit bannlyst, och de som fortsatt med denna hantering hamnar ofelbart i fängelse sägs det. Om det är goda eller dåliga nyheter kan jag inte avgöra, det är väl upp till var och en att tycka antar jag. Hund är ju kött, och är man hungrig så duger väl hundkött lika bra som något annat antar jag, men vad vet jag om det.... jag gillar ju pulvermos gjort ifrån kranvattnet i Askim, så jag tycker väl inte lika som ni andra då.

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum MXXXII, Thailand

 

 

När jag cyklade igenom Chaiyaphum, så fick jag möte med en elefant och hans skötare, de sålde som vanligt sockerrör i en liten påse för 20 baht som de ville att alla skulle köpa och sedan mata Elefanten. Dessa djur är mäktiga, kolla på bilderna, men en sak är säker för jag har sett det med egna ögon och det är att den afrikanska elefanten är mycket större än denna, den asiatiska varianten.

 

Jag cyklade också igenom den gamla silkes-staden Baan Khwaoo, som ju har ett häftigt men kort förflutet vad det gäller silke. De hade en grym ”boom” under x-antal år, där turisterna strömmade till i ett förunderligt antal,. Och betänk då att geografiskt så ligger ju Baan Khwaoo rent ut sagt sketdåligt till vad det gäller turister.

 

Men de lyckades att få ALLA bussar som överhuvudtaget passerade provinsen Chaiyaphum att göra avstickare och rasta i Baan Khwaoo. Där fanns då en massa olika affärer som sålde de mest underbara silkestyger i de mest underbara färger. Och skickliga var thai också i att sy dessa produkter. Här fanns då för en gång skull en produkt i Thailand som INTE var en piratkopia utan något originellt och signifikativt för just Thailand.

 

Businessen florerade och grasserade och det gick KANONBRA för de ledande familjerna i baan Khwaoo. Man kan nog med gott säga ett det finns gamla pengar där. För under de sista åren så har affärerna helt och hållet tagit slut. Det stannar i stort sett inte en endaste buss längre i dessa trakter, utan alla hastar ju vidare och vill ner till kusten och de större städerna därnere.

 

Så den ena silkesaffären efter den andra tvingas slå igen, och nu när jag cyklade igenom, så märkte jag att minst 5st av dem hade slagit igen på bara de 2 sista åren. Jag tog foto av de butiker som fanns kvar utefter vägen och de får då representera det som är på väg att fullständigt dö ut. Men som tur är så räcker silketförsäljningen i alla fall till för ett par av dessa affärer. Och den försäljningen riktar sig då till enbart thaiare och inga turister.

 

Det är 2 marknader som de säljer till numera, och det är de boende runt omkring Baan Khwaoo och även folk boende i hela provinsen Chaiyaphum. Thai älskar ju silke, och de klär sig på alla sina fester i dessa silkes-kläder. Och den andra marknaden är då resten av Thailand. Det kommer alltså fortfarande in order ifrån resterande Thailand, så åtminstone några familjer kan äta sig mätta på denna handel.

 

Det sägs numera som sagt var att det finns en hel del ”gamla pengar” i denna numera lilla sovstad, och det som som menas är att de som bor kvar här och tjänade sina pengar, de slösade inte bara bort dem. De smartaste och visaste av dom köpte ansenliga arealer av mark runt omkring för en ren spoyttstyver på den tiden.

 

Numera så är marken här runt väldigt dyr, och Thailand är i förvandling numera, så priserna kommer nog bara att gå upp och upp och upp hela tiden. Dessa människor sitter då på en massa mark, och de äger också fastigheter som ni kan se på fotona. Dessa familjer kommer alltid att vara i ledningen i Baan Khwaoo, men de är också de sista resterna av en Era som nu definitivt är borta tyvärr....

 

På kvällen så var vi ju på Country & Western-marknad , som jag ju berättat om tidigare. Eller inte..... Jag och Yongyut påkte i alla fall med Dan och Amphorn, på denna marknad. Dan hade tagit på sig sin cowboysarehatt och cowboysareskjorta och såg riktigt stilig ut. Jag själv har ju inget sånt längre, jag lekte ju mycket när jag var liten, men jag gillade aldrig dom vita, så jag var alltid indian, och jag hade således kniv och pilbåge och inga sexskjutare.

 

Vi lufsade runt där på denna lilla marknad, och där fanns absolut inte en endaste person som kunde snacka engelska. Men de hade mängder av genuina kopior av vilda västern-saker. Allting var svindyrt och allting var i fel storlekar så vi sket i att handla någonting. Återigen ett sådan där helfiasko där thaiarna inte tänkte sig för en sekund innan de satte igång med denna marknad. Forts. nästa kapitel...

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum MXXXIII, Thailand

 

 

Forts. från förra kapitlet... Efter 1 timme där och 1 öl, så beslöt vi att luffsa uppför gatan 300 meter, och fann där en restaurant, som erbjöd mat till 1/3-del av priset på marknaden. Medans vi satt där och käkade kanonmat (faktiskt), så kom det som vanligt en elefant upp till oss. Denna gång dock så handlade det om en elefantbaby som var styvt 3 år gammal. Jag tog foto, så kan ni se hur stor den är redan i 3.års-åldern. Elefanter brukar ju bli runt 60 år gamla, så då förstår man hur stora de verkligen är. Fotot la jag in redan innan – kolla de sista fotona...

 

Vi är ju inne nu i slutet januari och fram till mitten av februari då brukar alltid ”Dook Jahn” (Isaan) eller ”Dook tong Khwaoo” (thai) blomma som mest, se fotona), thai brukar ju göra ett slags tea på dessa trädblommor. Någon gång kanske jag kan pröva hur det smakar.. och då meddelar jag Er resultatet....

 

Vår f.d. vän Gregg (Mr san Diego) om ni kommer ihåg, som jag ju blev så himla trött på när han var taskig emot sin fru. Jag tog ju sedan avstånd ifrån honom. Jag passerade hans hus, det står ju numera helt tomt sedan de flyttat alldeles efter färdigställandet av huset, till Californien. Han var ju tvungen att skaffa jobb och tjäna pengar (53 år gammal bara- ingen pension).

 

För alla hans besparingar hade gått åt att bygga upp ett hus som de inte kunde bo kvar i, och till en sprillans ny bil som de inte längre kunde köra. Jag vet inte vad de tänkte på, men idiotiskt dumt och korttänkt var det i alla fall. Jag passerade hans (deras) hus i alla fall, och tog lite foton som jag skickade till honom, jag bifogar dessa.

 

Han har en massa Funfa och det var jag som uppmuntrade honom att skaffa dessa för att göra det utseendemässigt snyggt runt huset... Han svarade mig mailledes och var nästan lipfärdig när han såg korten, och han längtade nog nåt vansinnigt efter sitt hem där tror jag i alla fall. Vi får väl se, kanske han till slut får tag i ett välbetalt jobb och kan komma tillbaka för att hälsa på i alla fall.

 

Här händer i stort sett ingenting alls de sista dagarna, jag måste tillstå att ibland så är det verkligen TORRT på nyhetsfronten. Stack som vanligt ut idag igen, och tog ett foto på nåt som tagit mig 4 år att ”upptäcka”, snacka om att vara blind. Förra gången så hittade jag ju ”Låhti Sai mai” som ju var typ flerfärgat spunnet socker som man lade på ett typ tortillabröd och sedan rullade man detta till ett liten rulle som man sedan käkade upp, kanongott faktiskt.

 

Nu idag så hittade jag ”Låhti Gåhp”, som ser ut som torkade grisöron ifrån sidan av vägen. Men till slut så tog nyfikenheten överhanden, och jag handlade en rejäl påse som kostade 10 baht. När jag kom hem och stoppade en av dessa antagligen skitstarka grejorna i munnen, så stod jag där beredd med vattenflaskan för att snabbt kunna döva de värsta kryddsmärtorna efter det att jag börjat tugga på eländet.

 

Eländet i fråga, alltså ”Låhti Ghåp” smakade sött och var skitgott att äta, absolut inga klagomål alls ifrån min sida i alla fall. Så där ser man att det finns fortfarande guld-skatter att finna därute bland risfält och småvägar i den thailändska naturen. Detta som vi pratat om nu är ju söta saker som man kan sitta och mysa och äta till t.ex. TV:en på kvällen.

 

Men det finns också ett oändligt antal andra ”småsmaskiga” saker som de säljer utefter vägarna och vid olika stånd där. Torkad fisk, torkad bläckfisk, komage,

Malet kött invirat i fosterhinnan ifrån en ko. Ja mycket får man se innan det är klart...Men det är bara kul, och thai gillar ju verkligen det de stoppar i käften, så varför inte? Men få mig att smaska på de sakerna... aldrig i detta livet i alla fall..

 

Yongyut och jag börjar bli lite oense på planeringen för våren, hon tycker att det börjar bli lite mycket, och hon har faktiskt sitt ”arbete” att tänka på. Planeringen i sig ser ut som så här:

 

- 12 februari - imorgon kommer en polare (Patrik)

- 12 mars kommer 1 polare ifrån Järnbrott från mina barndomsår 1 vecka

- 19 mars kommer Bertil, killen som jag förde ihop med en thailändska

- 10 april åker vi till Subic Bay och dig där 1 vecka

- 19 maj 1 vecka Hua Hin

- 20 juni cirka 1 vecka Rayong

 

Nu vill Yongyut att vi skippar både Hua Hin och Rayong, det räcker nu säger hon, och jag är nog benägen att hålla med henne faktiskt.

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MXXXIV, Thailand

 

Min sprit tog slut förra lördagen, och nu idag fredag den 11 februari 2012, så var jag på MAKRO och skulle köpa en Gilbeys Gin, min vanliga goa gin. Tråkiga jääkla MAKRO hade inte handlat in detta gin, utan jag fick kolla på andra sorter, och jag beslöt mig denna gång för att chansa. Jag hittade ett gin som hette ”London Dry Gin” plus att det stod på etiketten: ”Gin HarpooN”.

 

Ja jag kände ju igen sedan tidigare i livet London gin, så det kunde ju inte vara så kass. Jag kommer hem och skall hälla upp en stadig Gin och Tonic, luktar på flaskinnehållet. Och den lukten höll på att få mig att tappa brallan. Sådan äcklig vidrig lukt har jag inte känt sedan ryss-spriten florerade på smuggelfronten i Sverige under sent 80:tal och fram till mitten 90:talet.

 

Fy saatan vad besviken och sur jag blev. Jag hällde ändå upp groggen och föste i Schweppes tonic water. Och den slödrecken lyckades dölja bra skitlukten ifrån detta Gin. Så nu har jag skrivit om detta till allmän varning till Er som läser detta. Jag nöjde mig med denna sprit, och jag tänker spara den som bjudsprit. För nu får fasenimej mina polare här dricka lite fulsprit, de har alla fått fint brännvin i stora mängder av mig, så det är inte mer än rätt tycker jag!!

 

Så kom då Patrik ifrån Göteborg hem till oss på besök, med sig hade han sin flickvän och hennes kamrat som hade med sin man som för övrigt körde bilen hit till Chaiyaphum ifrån Petchabun. Patrik hade med sig hela listan av grejor, och det var häärligt att packa upp allting och lägga in det i skåp och i kylskåp.

 

Jag tittade på, och jag beundrade flaskan med Skånes Akvavit, och det skall bli en sann glädje att dela den med Ingemar och med Lasse S vid tillfälle!! Jag har ju nu rejält med sill, så det blir inom kort som vi kokar potatis, och lägger dit även gräddfil och gräslöl och en stor LEO och så har vi sill och nuppe-kalas i Chaiyaphum igen, skall bli skitkul....

 

Patrik var en stengo kille och han kommer alltid att vara välkommen hit när han vill. Vi stack ner till Siam River Resort swimmingpool, och där fann vi Ingemar som ju har besök av sin polare Jörgen igen. Så vi 4 svenska gubbs hade 2 goa timmar i bassängen med mycket tjafs och tjöt om allehanda viktiga ting.

 

Jag var ju igår kväll på Siam River, i deras restaurant och kollade på Manchester United- Liverpool. Jag var där med Ingemar och denne Jörgen. Jag hade med mig lite sprit till restauranten, så man kunde ta sig ett par extra stavnaglar utan att behöva betala för det, och det är så himla kul att smygdricka, nästan som när man var i tonåren ju, haha!!

 

Jag hade påsen med spriten i en vattenflaska och där stod också en stor coca cola. Jag beställde sedan ett glas med cocacola och en hink med is. Jag dricker ur lite ur cola glaset och fyller på med vodka. Och när glaset är tomt, så fyller jag bara på med vodka och cola ifrån under bordet. Jag tjänar SEK: 20:- för varje grogg jag häller upp!!!, hahaha verkligen stora pengar!!!

 

Igår dock så drack jag ganska lugnt, och jag märkte att Jörgen började bli utan brännvin. Jag hällde upp en grogg åt honom, och sedan blev det ytterligare 1 innan första halvlek var slut. Vid början av 2:a halvleks början, så hällde jag upp en 3.e åt honom, och ta mig fan om han inte började att sluddra, han började sjuttanimej att bli dragen, det var ju riktigt kul ju...

 

 

 

 

 

Vi fick i alla fall en jättetrevlig stund fram TV;n och framför sagda match... och vi hade många skratt, och när vi åkte hem efter matchen, så pratade Jörgen ett språk som var så långt ifrån hans vanliga småländska som man kunde komma. Jag tyckte mig nästan känna igen språket som pygme´erna pratar utefter Zambezi-flodens mynning!!

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MXXXV, Thailand 13 februari 2012

Foton ifrån Ingemars invigning

 

Igår kväll 13 februari 2012, så kom Ingemar, Fa, Jörgen plus hans fru Kristina på ”besök”. Med sig hade de ett kuvert, alltså ett inbjudningskuvert till ”invigning” av deras hus. Huset i sig fanns ju redan innan Ingemar ”kom till stan” och blev ihop och gifte sig med Fa. Så nu när de bott ihop och varit gifta i 8 år, så har Fa:s mammas tjöt äntligen slagit rot i Fa, och nu skall de äntligen ha en ny invigning av deras hus så all upptänklig lycka skall komma dom tillgodo framledes.

 

De kom, de lämnade ”kuvertet”, vilket då är meningen att ta vi skall med oss på torsdag morgon kl. 08.00 och fylla det med pengar. Yongyut vill att vi lägger i 500 baht för det känns bättre än att vara snål. Och sedan skall vi deltaga i vandringen runt huset 3 ggr under allsköns glada tillrop och skrik.

 

Ni kommer väl ihåg min beskrivning av Greegs ceremoni när jag var med där. De låter som indianer där de lufsar runt huset och skriker. Ledaren av gänget som går runt, han stannar vid varje hörne. Klappar till varje hörne med en lövruska, och under gruvliga böner och eder på Sanskrit-språket, så ger han tur till huset och dess inneboende.

 

Fa:s mamma och Ingemars svärmor lär nog bli nöjd med detta förfarande och kan nu slappna av. De har ju tron och vidskepligheten väldigt djupt rotat i folksjälen här uppe i de thailändska tassemarkerna. Sedan är det meningen att vi skall sätta oss och.... javisst rätt gissat.... äta förstås.

 

Det finns absolut ingen företeelse som inte medför mat för en thai. De MÅSTE helt enkelt ha med mat i precis alla sammanhang. Och sedan efter utspisningen så är det dags att lämna föreställningen och hoppas att Ingemar och Fa får många framtida barn i detta lyckohus, hahahaha!!!

 

I måndags 5 februari 2012 så började den mycket omtalade och omtyckta nya svenska TV-serien om Bengt som bor med sin fru och rullstol i Thailand. Skall själv kolla denna serie, och med Kjell Bergqvist i huvudrollen så blir den säkert mycket sevärd.

 

Dock så gör sig denne skådespelare till expert och hystar ur sig statistik som en annan skiter ut middagsmat. Han påstår att det dör 100st svenskar nere i Phuket vareviga år, och att 80% (=80st) av dem är rena självmord. Det är synd att Kjelle håller på med statistik, ämnet i sig är redan väldigt känsligt härnere enär det är oerhört många ”självmord” relativt sett här.

 

För det första så var det året 2010 28st turister som omkom utav alla nationaliteter och i år hittills (2011) så har det dött 52st turister utav alla möjliga nationaliteter. De har också det gemensamt, att alla dessa dödsfall beror på ALLA olika orsaker, inte bara självmord. Vi ser således trafikolyckor, drunkningsolyckor, självmord, mord och av naturliga orsaker. Så är det någon som verkligen tror att det är fler självmord antalsmässigt än trafik och olycksdödade? Då skall ni sluta läsa nu tycker jag.

 

Dessutom så skall ni veta att väldigt många av alla dessa självmord som rapporteras här i Thailand ifrån polisens sida, det är rena rama morden. Det är väldigt populärt att falangen härnere får för sig att hoppa. De hoppar ifrån 3.e våningen och de hoppar ifrån 27.e våningen. De hoppar trots att de bara varit här i 14 dagar.... och de hoppar här när de varit här i 8 år...

 

Polisen här är ganska värdelös och dessutom fullständigt ointresserad av att lösa ”fallet”, ofta så är de heller inte tillräckligt kompetenta till att klara det, och ofta ofta ofta så är det pengar som byter händer härnere, och då tappar ju polisen naturligtvis snabbt som ögat intresset fullständigt att försöka att lösa ”fallet” s.a.s....

 

Så kasta ur sig siffror om självmord, och vara en såpass dåligt orienterad kille som Kjelle är om Thailand gränsar till löjligt och taskigt.... Nä, det är skitprat och lyssna bara på Kjelle Bergqvist i hans egenskap som skådespelare, där är han skitgo tycker jag....han tillhör nästan den gamla skolan som vi alla lärde oss att älska fram TV;n mestadels.....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MXXXVI, Thailand 16 februari 2012

 

Idag torsdag den 16 februari 2012, så var vi då ”inbjudna” att komma till Ingemar och Fa. Jag nämnde ju detta redan i ett tidigare kapitel. Vi kom lite sent och missade därför vandringen runt huset. När vi kom, så satt det säkert runt 60-80st människor runt en massa bord och åt alla dessa maträtter som serverades. Jag hörde att det fanns runt 10 olika maträtter till beskådande och för intag förstås. Och alla njöt i fulla drag förstås.

 

10 rätter x 80 gäster är lika med 800 portioner mat, och detta enbart för att fira att man gått runt huset och fått lycka för sitt fortsatta boende. Därtill så satt det hela 12st munkar på golvet inomhus och käkade enorma mängder mat. Dessa munkar kräver ju också traditionen, de ger ju god tur också för huset och dess inneboende.

 

Vi kom, satte oss vid Ingemar och Fa och deras gäster Jörgen och hans fru Kristina. Maten var kanongo berättade Yongyut och hon slutade egentligen inte att äta nån gång under tiden vi var där 3,5 timmar. Ingemar såg att jag inte var intresserad av maten speciellt mycket, och förbarmade sig över mig med 1 kopp kaffe och hans goa hemmalagade sockerkaka.

 

Strax därefter så lyckades Yongyut hitta bland all maten en kok kyckling som hon snabbt ”snodde” och tog till min plats. Jag åt med glädje denna kyckling som smakade som en kyckling skall göra i avsaknad av all den förbannade chilli som annars fullständigt dominerar precis allting här i Thailand. Vi hade en jättetrevlig stund där med alla.

 

Runt klockan 09.30 så tittade jag upp och såg att alla hade ätit upp det som fanns på borden, och de hade också lämnat festen. Precis som vanligt så sticker thai helt sonika, och lämnar festen när maten är uppäten, ganska tråkig stil, men sådana är dom här tyvärr. Vi satt kvar tills klockan 12.00, och åkte därefter hem. Innan vi gick, så hade dock Fa:s bror räknat ihop hur mycket pengar som Ingemar och Fa hade fått in totalt.

 

Det visade sig när krutröken lagt sig, och de räknat färdigt, att där fanns 19.900 baht i alla kuverten. Jag fick senare reda på att enbart maten hade kostat runt 16.500 baht. Musiken hade de fått billigt eftersom det var en släkting, men det blir säkert minst runt 2.000 baht för det. Och om man sedan lägger till slödrick och en mängd öl, så tror jag nog att jag vågar säga att denna fest nog gick jämnt ut, eller i alla fall näst intill jämnt ut...

 

Idag är det fredag den 17 februari 2012, och idag hade vi en härlig värme, ja vilken dag har vi inte en härlig värme. Jag tror att jag förlorade mig lite i denna vackra dag för när jag var ute och hojjade så kom jag inte hem förränn klockan 16.00 och jag hade startat redan kl. 11.30.

 

Jag cyklade mina goa 40 km, men jag gjorde ett långt stopp, och det var vid en flod som en thaifamilj hade stängt av med sina nät. De började med att sätta upp nät rakt över floden. De hade då ett annat nät som 3 man drog ifrån strandbrink till strand-brink, De drog sedan detta nät drygt 300 meter, och med detta så föste de all fisk fram till det stillastående nätet.

 

Ni kan ju tänka Er hur mycket fisk som fanns därinne. Jag stod där säkert en hel halvtimme och fotade lite, tjötade med dom och bara kollade. Fisken hoppade som besatta, och försökte att hoppa över nätkanten. Väldigt många av dessa instängda fiskar lyckades faktiskt hoppa över till den säkerligen tillfälliga friheten. Men jösses vilket hoppande det var. Nätet var alltså nästan 2 meter högt!!!

 

 

Där var inte bara sardinstora firrar, där var också ena riktiga bautafirrar som hoppade så gott de kunde. Jag stannade inte hela tiden ut, för då hade jag väl aldrig kommit hem igen, men jag stack som sagt var en halvtimme senare nöjd med vad jag fått se. Lite foton ifrån detta äventyr kan ni se härunder eller härovan...

 

Vill också passa på och nämna hur jääkla goa thaiarna ändå är de flesta av dom. Och här ute på landet är de bara skitgoa. Dessa thai försökte att prata med mig mest hela tiden, de hämtade t.om. dit deras dotter, en granner 30:årig tjej som pratade hela tiden med mig. Jag kände mig verkligen priviligerad, men jag tog mitt pick och pack innan det började gå för hett till där. Jag märkte att familjen gärna ville ha ner mig i vattnet och hjälpa till, och sedan så var jag rädd att jag skulle få förslag som jag inte kunde säga nej till, hahaha!!

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MXXXVII, Thailand

 

 

Vaknade imorse söndag den 19 februari kl. 05.12 med att jag hörde på utsidan någon som borstade gatan. Gick upp och tittade ut. Där höll min granne från rakt över gatan på och sopade löv från gatan. Idioten var ute och han tyckte att han skulle göra fint ute på gatan. Denne thai har ALDRIG en endaste sekund förut under de 3 år vi bott här nu ens varit ute varken dagtid eller nattid, och försökt att hålla snyggt.

 

Men nu tyckte han att 05.12 var en bra tidpunkt att väcka upp folket som bodde på gatan. Ja ni känner ju mig vid detta laget. Thai gör ju inget åt det, skulle aldrig våga, men falang? Nä inga frågetecken här inte. Gick ut och sade till honom i lugn och saklig ton, att han väckte upp folket på gatan. Denne thai sade – ”solly” till mig, och gick tillbaka över på sin sida gatan och fortsatte att sopa ihop löv.

 

Jag gick över till honom och pekade mot hans hus och sade – ”STOP, go to bed – we are sleeping”, han kikade på mig, liksom mätte mig, och sedan så släppte han borsten på gatan, och bara gick in till sig, antagligen lagom sur att någon i hela denna vida värld vågade ifrågasätta honom, hans göranden och låtanden. Jag skiter fullständigt i den killens känslor, fullständigt! Men när man är så jävla dum så man bara gör som man vill i alla lägen, då blir jag i alla fall förbannad, och jag säger i allmänhet ifrån då!

 

Kollade på serien ”30 dagar i februari” nu idag söndag 19 februari. Jag hade ju downloadat de 2 första episoderna. Serien har och lär väcka uppmärksamhet på olika grunder. Först och främst så verkar gemene man tycka om serien som sådan. Och det är klart, med sådana skådespelare som Kjelle Bergqvist och Maria Lundqvist så är det enkelt att gilla filmen ifråga, de är faktiskt 2 av våra bästa skådespelare.

 

Finns där RÄTT finansiärer till filmerna, så dras intresset direkt till massmedia, och med dess hjälp så höjs filmerna till skyarna. Ibland rättvist men ofta ofta ofta så höjs även rena rama skitfilmerna till skyarna. Jag måste dock säga att jag själv efter en lite trög start kom in i filmen (avsnitt 2) och började så smått att bli underhållen. Dock under avsnitt 1, så hade jag grymt jääkla svårt att bli underhållen.

 

Det var segdraget och skittråkigt, och filmen gick i grått och svart och melankolin stod som spön i backen. Tungt vilar fortfarande vår käre Ingemar Bergmans spöke över svenska regissörer och producenter. Denna nya generation som ofta har så förtvivlat svårt för att bilda sig en EGEN plattform att stå på, och som istället kopierar sin mycket mera berömda företrädare. Allt i en förhoppning att själv bli lika stor då som Ingemar Bergman.

 

Som varande nykter åskådare till detta spektakel, så tycker jag det är synd att det inte finns mer konkurrens inom svensk filmindustri. Vi kan ju, bara vi tar oss tid och vi vågar lite grand. Se till att dumpa dessa mindre talangfulla killar och tjejer som dyker upp och vill göra film, dumpa dom, ge dom fan inga mer chanser.

 

Jag anser faktiskt att ”30 grader i februari” skulle kunna vara en bra mycket mer UNDERHÅLLANDE film. Underhållning är ju för sjuttan inte någon sämre kulturellt. Underhållning är ju vad som betalar för hela kalaset. Som betalar för dessa kopierings-nissar som försöker att kopiera Ingemar Bergman, och göra dessa jääkla ödesmättande scener hela tiden.

 

Fan man kan ju gå på toaletten i stort sett filmen igenom. Men så kommer det en scen som sluppit igenom fingrarna på fjanten som producerade eller regisserade filmen, och då plötsligt är det intressant, och framförallt underhållande igen. Jag måste erkänna att 2:a avsnittet jag såg nu var 100 ggr bättre än det första, och där var flera scener som var riktigt bra, och däremellan så sjönk filmen som ett skepp i öppet hav kvalitetsmässigt. Jag hoppas nu att resterande avsnitt kommer att hålla standarden och vara underhållande för de som faktiskt betalar för att se filmen ifråga.

 

Jag måste avslutningsvis också tillstå att vissa saker förvånade mig storligen. Bl.a. så märkte jag att thaiarna pratade en väldigt bra engelska, och där kan jag inte säga något alls, jag har ju absolut noll erfarenhet av thaiare som kan prata bra engelska. Har aldrig mött någon under 4 år häruppe i Isaan, men jag är medveten om att de är bra mycket bättre på engelska nere i Phuket än häruppe. Men jag VET också att så himla bra är dom INTE!!!’ Forts. nästa kapitel..

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MXXXVIII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... Bl.a. så ringde ju ”Maria Lundqvist” till något typ stadsbyggnadskontoret eller lantmäterikontoret i Thailand, och pratade obehindrat med dom på engelska, där var det inga missförstånd inte. Att man kan ringa till en myndighet och språka engelska, en sådan lyckoträff finns nästan inte. Klart kanske man kan råka ut för det i Pattaya/Jomtien eller Phuket, jag vet inte....men i Isaan eller resterande delen av Thailand ICKE...

 

Men det verkade vara lite väl tillrättalagt för min smak...Och sedan så äger hon land, som hon uttryckte det. En utlänning får ju INTE äga land i Thailand, så hur den grejen gick till vet jag inte.....Men film är film, och det behöver ju inte vara sant allting sägs det. Den stackars ”Svennen”, eller som han kallas ”Glenn”, var ju verkligen en orutinerad liten osäker pojk, nu denna gång ifrån Norrland, men de finns ju överallt i Sverige.

 

Men vara så grymt oskuldsfull, det kan man ju visst vara, Men efter en stackars vecka bara.... 150.000 baht...Och secka bankkontakter den Glenn verkade ha. Pengarna tog bara en liten stund, medans för oss andra så tar det 2-3 bankdagar minst för att lyckas få hit pengar via internet-överföring!! Men jag skall följa filmen med spänning, och bortse ifrån Ingemar Bergman-prägeln på filmen, och försöka glömma att kvalitee´n inte är varken engelsk eller amerikansk.

 

På den marknaden så hade TV-bolagen tappat intresset direkt om filmen inte föll dem på läppen inom 5 minuter. Denna film höll INTE måttet inom 5 minuter, men kommer kanske att göra det lagom tills sista scenen har sänts på SVT.play.

 

Härnere i Thailand är det första stället förutom gemenskapen inom fotbollen, där ordet ”gubbe” eller ”gubbar” INTE är ett skällsord eller ett nedvärderande och nedsättande ord. Detta ord som används speciellt utav våra falangtanter när de som vanligt vill sätta oss ”hingstar” på ”plats” hemma i Sverige. Det vill ju till för falangtanterna att ”gubbarna” inte skall bli för lyckliga på äldre dar, och de skall veta exakt hur gamla de är enär leklustan aldrig tycks lämna männen eller rättare sagt ”gubbarna”.

 

Även de yngre kommande generationerna älskar att ta till ordet ”gubbe”. De vill med det mena att där finns en distinkt skillnad i livet mellan en normalt fungerande människa (yngre) och en gubbe. Gubbar vet inget och gubbar är bara till besvär och bidrager icke med någonting. De yngre vill konsekvent INTE lära sig någonting av de äldre och respekterar dom absolut inte heller.

 

Förresten varför skulle dom? När falangkärringarna INTE gör det, vi snackar här alltså i många fall om ”gubbarnas” egna fruar, som pratar nedsättande och ser ner på gubbarna. Då kan man ju lätt räkna ut varför de yngre har noll respekt. Någon som tror att det hjälper när media i typ TV och tidningar går i ”fittstimmets” spår??? Idag finns det BÅDE kvinnliga som manliga medlemmar i f:stimmet hemma i Sverige...Nu gäller det handuppräckning, så jag kan se vad ni tycker.

 

Tycker ni att det är fel att mannen får ett par extra lyckliga år i slutet på livet efter allt de har försakat?? Bara att lyssna till en alltid grinig och missnöjd falangkärring som ivrigt förklarar för alla som orkar lyssna på henne att – ”han har tagit mina bästa år ifrån mig”.. ”Gubben” sitter där och funderar men vill ju inget säga, vi vill ju inte ha bråk, men han tänker – ”men fattar inte kärringfan att hon också har tagit MINA bästa år ifrån MIG?.

 

Så jag vill med detta säga återigen, har sagt det förut också. Gubbar, hav förtröstan och gör som ni vill i livet nu under ”sista halvlek” i livet.... Ni har gjort Ert, ni har inpregnerat en falangkärring, och ni har fött upp, och ni har fostrat Era underbara barn, och nu FÖRTJÄNAR ni att få sitta i en bar i Jomtien-Pattaya, klämma en bira eller en grogg, bjuda några vackra damer på lite Baccardi-Lemon.

 

Och sedan så FÖRTJÄNAR ni allt gott som kommer Er tillgodo med det som följer efter, med älgskog tills solen går upp. Ni/VI är värda detta, varje minut av det. Låt trollen sitta hemma och vara missnöjda. Men för helvete, vad ni än gör, sluta med det där tramset att dra med Er dessa falangtanter till ”paradiset” på jorden. Varför skall ni förstöra det fina som finns härnere?

 

Nä ni som inte klarar att frigöra Er, ta med Era damer till Torremolinos, Kreta, Port Said eller Istanbul, men ta för fan bara inte med dom till barlivet i Thailand. Hur fan kan dessa fjantar komma dragande med sin falangkärringar och barn och t.om dragandes på barnvagnar. De drar in kärring och barnvagn med barn, och så går de omkring på Bangla Road och studerar prostutitionen där. Varför i helvete små babysar överhuvudtaget skall med på långresa, ja dårar..och slöseri med pengar.

 

Håll er hemma tills ungen är gammal nog att åtminstone gå själv....Det är det största SVEKET som några män någonsin har gjort, de är faktiskt ”quislingar”, alltså förrädare i ordets rätta bemärkelse, tycker jag i alla fall!! Jag som fortfarande inte är styrd av kjolarna hemma i falangland....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MXXXIX, Thailand

 

 

Jag har inte skrivit nu på några dagar, som vanligt så har jag varit lite blasse´vissa dagar och visa stunder. Men det brukar gå över och så tar jag fram det bärbara ”mikroskåpet” igen när jag är ute och ”rör” på mig. I måndags, så var jag inne i Chaiyaphum på min bankrunda och betalade mina månatliga skulder. Det är ju ett himla spring. Inte som hemma i Sverige, där man sköter detta på 15 minuter via datorn och internet, och sedan så är det klart utan att man ens blir svettig.

 

Här i Thailand, så funkar inte internet så bra överhuvusdtaget, jag tänker då på internet som sådant här, alltså styrkan och snabbheten på det. Man får hela tiden ”avbrott”, och så måste man börja om ifrån början igen. Varje klick och tryck tar en evighet, jag kan alltså sitta här och få vänta typ 1 minut mellan varje klick jag gör, och det är jäkligt inerverande för mig, och för alla andra också för den delen antar jag.

 

Dessutom så skall det sägas att det i dagsläget INTE är många bolag här i Thailand som klarar av att hantera internetbetalningar, det finns helt enkelt inga rutiner för det. Och jag finner det på toppen av det skitjobbigt att hantera det när jag t.ex. finner de flestas hemsidor vara enbart skrivna på thai, så då klarar jag ju heller inte av att betala via internet till dom.

 

I det läget så är det lättare att helt enkelt skita i internetbetalningar här, och ta sin hoj och sina pengar och sina räkningar, och betala dom manuellt istället. Man får en trevlig stund och möter massa människor och man får vara ute i solskenet, så det är egentligen inga minus alls med att göra allt detta själv än via skitinternet som Thailand kan erbjuda... Fan jag har 4 rötna långa mB, och så läser man att Sverige har 200 mB.....Inte undra på att det går trögt här nere.

 

Alltnog jag drog iväg till Big C och min grå bankautomat för AEON-bank, som ju släpper pengarna på mitt VISA kort, utan att göra som alla andra banker i Thailand, alltså snor mig på 150 baht för varje uttag. Jag gick sedan till Bangkok Bank (den marinblå), och satte in och jag betalade olika grejor bl.a. husavbetalningen vi har.

Sedan vidare ner till Ayuttaya Bank (den gula) och betalade in min olycksfalls-försäkring.

 

Sedan blev det Kasikorn-Bank (den gröna), och satte in lite ”flis” därstädes. Och sista bankstället för dagen blev Khrung Thai Bank, där jag också satte in pengar för matkontot för den kommande månaden. Alla dessa banker ligger inom armlängds avstånd ifrån varandra inne i Chaiyaphum, så det var ju relativt enkelt att fixa dessa saker. Oftast så går jag inte ens in på banken, utan jag gör mina insättningar och uttag via deras ATM på utsidan.

 

Sedan drog jag iväg till elverket, och betalade min elräkning, det företaget ligger runt 6 km,s cykling, så det tog sin ringa tid. Sedan tillbaka igen till Chaiyaphum och TOT och betalade interneträkningen. Jag avslutade sedan turen att på hemvägen hoppa av hojjen vid Ram Hospital och på andra sidan vägen gå in på Vattenverket och betala den sista räkningen där. Allt gick bra, och som vanligt så stirrade jag ner i en nästintill TOM plånbok. Ja man får pengar varje månad, och de hinner fan inte ens bli byxvarma i min ficka innan de är ”borta med vinden” s.a.s. Men vi alla har ju det oftast så, eller hur?

 

NU kom jag på att jag glömt att kolla om Tesco Lotus hade orkat bry sig om att ”ta in” Schweppes Tonic water eller ej. Så jag vände hojjen och cyklade till Lotus inne i Chaiyaphum. Hittade det jag ville hitta; värktablett för nacke och rygg (Fasden), ögondroppar samt magpiller när man blir ”sur” i magen... Och så gick jag ner på foodcourten och hittade ett gäng Tonic water fantastiskt nog. Jag tror att de varit utan dessa Tonic water nu i nästan 4 månader minst!!!

 

Jag går upp, fram till kassorna och står där och dagdrömmer som vanligt medans jag väntar på min tur. Tittar upp, och ta mig faaaannnnn där står Frasse från Askim och vinkar och ler.... Va saatan kom den gubben ifrån då? Inte kan världen vara så himla liten så att man bara ramlar på varandra hippen som happen, eller?? Forts. nästa kapitel...

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MXL (1.040), Thailand

 

 

Forts. från förra kapitlet.... Jag kom ihåg Frasse alldeles innan jag åkte från Sverige och flyttade till Thailand, jag hade känt honom i säkert 25 år minst, i alla fall varit bekant med honom. Han äger ju Vivaldi Pizza och LaMai restaurant som ligger granne där.

 

I alla fall, så var jag där då, och skulle köpa hem en pizza. Frasse säger då för vi hade pratat lite om Thailand och jag hade berättat att jag skulle flytta dit, att – ”ta och beställ lite thaimat och pröva istället”, nej satan Frasse, det är alldeles för starkt för mina svenska tarmar... Äsch jag skall koka ihop något åt dig som du kommer att älska. OK prova då sade jag...

 

Efter en dryg kvart så kommer han ut med en soppa-aktig tallrik och i det flytande innehållet så ligger det gött kött och grönsaker.....Misstänksam som man är, så smuttade jag först på maten, och fick en fullständig chock....jäääklar va gott det var, helt enkelt underbart gott. Soppan med köttet och grönsakerna smakade helt enkelt underbart.

 

Jag kände och han berättade också, att han hade baserat anrättningen på cocos av något slag, och det slog ju an på mig i alla fall riktigt bra! Vi satt där och pratade, och jag kom tillbaka under flera dagar på raken för att äta och prata, mestadels om Thailand. Han hade ju anställda från Thailand och hans egna fästemö var ju ifrån Thailand.

 

Men hur det var, jag berättade ju faktiskt aldrig vart jag skulle flytta i Thailand, allt för min del var ju lite ”flytande” så det var ju inte så mycket att berätta egentligen. Så där var läget oss emellan när jag slutligen 2 veckor senare lämnade Sverige för ett nytt liv här i Thailand, och detta var för styvt 4 år sedan.

 

Och plötsligt så står denne Frasse bara där och ler vid kassorna på Tesco Lotus, inne i Chaiyaphum av alla städer och ställen i hela Thailand. Frasse hade ju aldrig heller berättat för mig varifrån hans fästmös familj kom ifrån, så han vart ju lika överaskad som jag. Vi bestämde att vi måste träffas, och vi förstod att det måste ske ganska direkt för Frasse skulle åka tillbaka till Sverige redan om 3 dagar. Vi bestämde att träffas dagen efter, och ta en grogg hemma hos mig och min familj, och sedan åka ner på Night market och käka middag.

 

Frasse kom med fästmö och med var också hennes syster, och DEN TJEJEN kom jag faktiskt ihåg ifrån LaMai i Askim, skittrevliga tjejer må jag säga, rejäla töser. Och det blev jättekul att sitta och tjöta och berätta och skvallra med varandra. Frasse är som han alltid varit, en av de trevligaste och ärligaste människor man kan möta, och en sak fattar jag inte med honom. Hur i helvete kan man bli så saatans svensk som han är, killen är ju född och uppvuxen i Turkiet.

 

Han är en av de få människor som verkligen klarar av att flytta, adoptera traditioner, och lära sig språket helt flytande. Det är en väldigt ovanlig kvalite, som inte undertecknad äger, var så säkra! Så Frasse har varit ganska framgångsrik i sitt liv. Och med framgångsrik så menar jag ÄVEN att han haft vett och förstånd att INTE jobba ”röva av sig” i livet, utan tagit tillvara på vad livet haft att erbjuda. Helt enkelt en kanonkille!! Frasse lämnade oss igår kväll vid 22.tiden cirka och det är bara att hoppas att han hör av sig nästa gång han kommer hit ner.

 

Idag stack Yongyut och skulle hämta Alfa (sin mamma), fortfarande efter all denna tid, så känner man sig lite olustig över när modern kommer hit. Yongyut vill ju väldigt gärna ha sin mamma hos sig lite grand i alla fall, och det förstår jag. Det är egentligen inte det alls som är problemet.

 

Jag är bara så ända in i helvete rädd att vi skall komma till den slutstationen i förhållandet där Yongyut kanske KRÄVER att vi skall ha henne boende hos oss resten av livet ut. Jag säger det direkt, och jag menar det verkligen. Jag kommer inte att acceptera detta, och har aldrig ens varit speciellt intresserad av att ta hand om min respektive´s mamma eller pappa mer än på det sättet jag gör idag, lite grand pengar – dubbelt mot vad Thailand som nation ger. Forts. nästa kapitel...

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MXLI, Thailand

 

 

Forts. från förra kapitlet......Detta låter säkert grymt och taskigt, och det får vara grymt och taskigt då. Men jag är av den uppfattningen att jag har ”rätt” till att tycka vad jag vill, och jag tycker i detta läget, att det är en kultur som hör hemma i Thailand, och därmed skall behållas inom den thailändska grenen av familjen. Och det är alltså resterande delen av familjen som får ta ansvar för sin egna kultur, i alla fall så långt det nu är möjligt. Klart att jag är med och hjälper till om det är NÖDVÄNDIGT, inget snack om den saken.

 

I alla fall Yongyut åkte iväg nu för att hämta sin moder för ett par dagars boende här. Hon berättade även att hon skall ta hit 2 bath guld som är hennes mammas. Mamman har sparat detta tydligen under åren som har gått, och det har väl bara varit möjligt tack vare att hon kunnat ”leva på” vad andra människor kunnat ge henne i gratis boende och gratis mat, eller?

 

Är jag grym som säger rent ut vad jag tänker? Så är det i alla fall, om sanningen är grym, ja då är jag väl grym då!! I alla fall så skall Yongyut ta hit detta guld. Om jag har lite ”kläm” på vad en bath guld är värd, så torde 2 bath guld vara runt 50.000 baht (SEK: 11.000:-), vilket är en oerhörd summa pengar för en fattig thai! Vi skall alltså ha detta liggandes i vårt hem, för de har nu fått för sig att det är ”farligt” för Baloo och spritmagistern att ha det där hemma.....

 

jaha.... mindre farligt här då..... vill jag verkligen att andra skall ha ögonen på vårt hem..... guld är ju det som folk defintivt mest efter pengar vill lägga sina händer på här, och överallt annars i världen också!! Jag försökte att prata med Yongyut nu om detta när hon ändå nämnde det. Och sade till henne, Guldpriset är skyhögt nu, sälj guldet för sjutton och sätt in pengarna på banken!!!!

 

Men ojsan ojsan ojsan, jag var nu plötsligt en ”bad man” som förnekade hennes mor att ha sitt guld. Ett guld som jag fattat det, innebär att man har status i det under-utvecklade thailändska samhället. Folk här har fortfarande kvar sin exempellösa rädsla för att bankerna skall stjäla deras pengar och de köper hellre guld många av dem istället för att spara i bank...

 

Har hört ifrån källor här i Thailand den direkta anledningen till allt detta, och det är att de thailändska bankerna för inte alls längesedan (kanske 20 år tillbaka), de tog inte alls det ansvar som vi är vana ifrån i våra hemländer. De anställda på bankerna kunde göra i stort sett vad de ville. Javisst de fick sitt straff om banken/polisen kom på att de stulit. Men det hjälpte i det läget ICKE bankkunden ifråga.

 

Dan (Mr America), hans polare Rex som bor nere i Pattaya och har sin familj därutanför. Han hade sina pengar i en thailändsk bank, alltså mer 600.000 baht, vilket torde vara SEK: 130.000:- . En dag när han var inne på banken, han berättade att han hade varit i 2 månader hemma i USA på besök, i alla fall han kom tillbaka gick till banken, och fann till sin stora förvåning att HANS BANKKONTO var avslutat.

 

Pengarna var naturligtvis borta. För DÅ berättade banken för honom att det hade varit ett par stycken bankanställda hos dem som hade länsat konton och sedan avslutat samma konton. De berättade sedan stolta i rösten att tjuvarna och de anställda naturligtvis skulle få sina straff. Va bra tyckte Rex, var har ni mina pengar då... Oh svarade banken ifråga, - ”Solly, money go away!!”

 

Det visade sig att bankens försäkringsbolag inte vill ta i detta ärende, och bankens egna ”moral” inte riktigt räckte till för att hålla kunden skadefri när deras egna anställde stal pengar ifrån konton. De beklagade, och sade till Rex att de hoppades att han förstod. Att sedan ge sig in i en fight nere i Thailand med advokater härnere gör man bara inte, och är man desutom utlänning så är man ”körd” redan ifrån början.

 

Rex svalde förtreten och jobbade vidare och glömde denna olycka snart och fokuserade på framtiden istället. Nu kanske bankerna har blivit tvungna att vara täckta av bättre försäkringar, och deras ansvar kanske är bra mycket bättre. Men det är tydligen så oerhört många thailändare som blivit bedragna och lurade och bestulna av de olika bankerna, så guldet tog helt överhanden när det gällde att spara. Eller rättare sagt pengarnas väg att ersätta guldet stoppades effektivt av den skade-görelse som vissa bankanställde åstadkom.

 

Guldet t.om lever i thais kultur. Det handlar om guld i alla möjliga sammanhang. På deras bröllopsgåvor, vid betalningar och vid många tillfällen. Så där har ni anledningen till att ni ser guld-affärer precis över hela Thailand, även i den minsta lilla by.... och alla dessa små guldaffärer är ofta fulla av människor som tittar, klämmer, och beundrar guldet i affären...

 

Guld är en jättestor grej här. Så med detta sagt, så kommer detta guld att hamna i vårt hem, och jag hoppas bara att de inte babblar om detta för utomstående människor, för då är det snart ute på byn, och då kanske vi får påhälsning!!! Jag försöker nu även att påverka familjen så att de lägger in detta guld i ett bankfack... Men de är helt emot att betala för nåt som andra hellre kan få besvär med (jag)!!! Så vi får la se, hur det blir med detta!!!

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MXLII, Thailand

 

 

Jag hörde idag ute på internet att Victoria (princessan och Daniel (smedens son) har fått en unge. Och väldigt många är till sig riktigt ordentligt. Jag bara undrar lite stilla så här i marginalen. Vad är det som driver en människa att vara så intresserad så man t.om startar det som ett samtalsämne, man t.om startar trådar ute på olika forum. Vad är det som driver dessa människor, ja man t.om. pratar om det i sina bloggar!!!!

 

Är deras egna liv så ENORMT tomma, så de med alla medel försöker att fylla det med vad som än månde vara. Nä, den grabben grattade inte mig när jag gifte mig, och han grattade inte mig till flytten till Thailand, så Daniel, smedens son, honom skiter jag. När han nu dessutom förlänas garanterat med gods och marker å det grövsta, så blir ju han till en del av de människor som stal mark ifrån svenska folket. Mark som ifrån början stals av konungamakten ifrån vanligt folk.

 

Så varför skulle jag gratta den killen. Han hängde på ”rätt” krog, han blev med i ”rätt” gäng däruppe i Stockholm, och han lyckades lägga in en stöt på ”Vickan” i rättan tid. Tack vare dessa tillfälligheter, så får han nu en massa saker och favörer som mest kan betraktas som ”stöldgods” tycker jag. Och tar med medvetet samvete emot stöldgods, så är man inget annat än en tjuv själv ju. Så tjuven Daniel skiter jag i, fullständigt och komplett....

 

Tänkte idag på något som vi avhandlat förut och som man inte bekymrar sig för överhuvudtaget förränn man är där själv. Och det är när man blir äldre och när man blir gammal. Jag har nu under drygt 3 år downloadat och kollat in ”Expedition Robinson”, den amerikanska versionen. Onödigt vetande, ja Survivor som den ju heter i America/USA är en reality-show som är inköpt ifrån gamla Sverige, och som de får betala för vareviga år hit till Sverige.

 

I alla fall, jag har nu kollat in i stort sett 23 säsonger, och jag har ju under de år jag bodde hemma i Sverige sett Expedition Robsinson. Och där finns ett uppträdande i dessa ”grupper” i TV-showen bland deltagarna i hur man prioriterar de människor som oftast skall röstas ut. Jag märkte ganska snart hur förutsägbara vi människor egentligen är.

 

Samma scenario som 14.åringar skapar hemma i sina egna familjer vad det gäller utbrytning ifrån familj och speciellt föräldrarna, det går till precis likadant här i dessa grupper i denna TV-serie, och jag är säker även i andra liknande utröstnings-serier. Det första kriteriet är den vägg av fullständiga olikheter som uppträder så gott som genast. Man finner sig själva vara på en öde ö, med väldigt begränsade tillgångar av mat, eld och boende.

 

Trots detta, eller kanske tack vare detta, vad vet jag. Så blir det näst intill alltid så att majoriteten, alltså de yngre deltagarna, som för övrigt inte vet mycket här i livet, ALLTID vill rösta ut de äldre först av alla. Där promenerar de omkring som rena rama lik som aldrig hjälper till. De t.om proklamerar öppet och rakt, att de är här inte för att arbeta utan för att ta semester. T.om. före dessa missfoster så röstar de yngre ut de äldre.

 

Kortsiktigheten i hjärnan på de yngre är så remarkabel, så de t.om bortser ifrån det faktum att de äldre besitter sådana färdigheter som verkligen är av nöden i dessa s.k. läger på dessa öde öar som de skall bo på i styvt 40 dagar. De behöver definitivt ha folk som kan organisera gruppen, som vet hur man gör upp eld, som talar om var man kan finna mat i alla de olika former, och de är kapabla, de äldre, att nacka en höna till middag utan att lipa ihjäl sig.

 

Jag finner det häpnadsväckande och löjeväckande, att se dessa scenarior utspela sig mitt framför ögonen på en i en tv-show, när man hittills endast funnit detta i familje-gruppen på hemmaplan samt ute i samhället. Jag trodde faktiskt inte att ”människan”, alltså den art som avvek ifrån aporna, beslöt sig att hoppa ned för gott ifrån träden, förändra sin diet, fortfarande drevs av instinkt så mycket, och NOLL tankeverksamhet. Forts. nästa kapitel...

 

Handskak

 

Chaiyaphum MXLIII, Thailand 23 februari 2012

Foton med tacoätning + foton av Man Sappalang

 

I alla fall, kanske inte så viktigt detta i det stora hela, men jag måste säga att jag sammanfattningsvis fortfarande förundras storligen, att unga människor i vissa scenarior hellre dör av svält, än tar order och organisation ifrån människor som är äldre än de själva. Någon utav Er läsare som fortfarande tycker att de är konstigt den behandling äldre (från 50 år cirka och uppåt) får utstå ifrån de yngre i samhället?

 

Någon som tycker att det är konstigt, som jag tyckte själv, att man liksom inte räknas på något sätt när man fyllt 50. Erbjudanden om fina jobb, tar slut, arbetsgivarna vill ju ha en ”coming-man” istället. Vad är det för jäävla stolligheter, coming-man? En kille som är 50 år gammal, har runt 15 år kvar att jobba, den kille som anställer honom, kanske inte ens har 15 år kvar att jobba.

 

Och de flesta som jobbar på det företaget, om nu ens företaget finns kvar, hur många finns överhuvudtaget kvar på företaget efter 15 år? Så var kommer vi att finna denna ”coming-man” om 15 år cirka. Jo definitivt icke på den arbetsplatsen som anställde honom 15 år innan, det kan jag garantera.... Så hur smarta är vi människor egentligen längst inne.....Jag tror inte ens den arbetsgivaren har tänkt längre än näsan räcker....

Så avslutningsvis, vårt uppträdande, finns precis överallt i vårt sociala liv, och det uppträdandet kommer igen i alla möjliga situationer när vi inte ens tänker på det!!!

 

Idag den 23 februari 2012, så ville Yongyut att jag skulle göra Tacos. Hennes mamma skall vara hos oss 2 nätter, och Yongyut vill att hon skall få prova på denna falang-maträtt. Alfa brukar faktiskt vara bra mycket mer medgörlig än vad Yongyut är vad det gäller att smaka, och även för den delen gilla smaken av falangfood. Yongyut tjötar ju bara hela tiden om att hon blir så himla hungrig så fort igen när hon käkar min typ av mat.

 

Jag har förgäves försökt att få henne att förstå att om man käkar en ½ potäta och pytteliten köttbit, och jämför detta med ett jättelass med ris och en jäkla massa kött indränkt i chilli. DÅ är man nog mättare med riset.... men Yongyut tror det beror på att potatisen inte alls mättar så hmla bra som riset alltid gör. Detta har Yongyuts förfäder sagt och då är det så...

 

I alla fall, alla lät sig väl smaka, ungarna drog i sig 2st hela och stora goa Tacos med massor av mat i tacorullen, jag själv petade i mig 4st, vilket var minst 1st för mycket för jag blev sketmätt. Yongyut smekte ner endast en tacorulle och slutade att äta sedan. Yongyuts morsa gjorde jag en Tacorulle åt, för hon förstår ju inte hur man gör.

 

Hon lät sig väl smaka, men jag såg att hon fick sitta och parera och slira med löständerna hela tiden. Det kan ju vara tufft att käka Tacos med löständer. Alfa berättade dock glatt efter maten att hon gillade smaken och alla grönsakerna, och att hon nog kunde tänka sig att göra om detta någongång. Javisst sa jag, men då får du vara beredd att ta ett glas vin till maten.....Hon log i mjugg såg jag...

 

Skall berätta lite grand om något som heter ”Man Sappalang” på thaispråk. Denna ”rot” heter på engelska Tapioca eller Cassava. Jag bilägger lite foton på livscykeln på ”Man Sappalang”. Man planterar/sticker ner ”pinnar”/stammen på Man Sappalang direkt ner i jorden, den växer och när den är runt 1,5 meter lång, så kapas denna stam, och man gräver upp roten som ni ser på traktorn på bilden.

 

Stammen ifråga sparar man, och gräver ner igen för att den sedan skall starta återigen att producera mera ”Man Sappalang”.Tapioca blir bara större och större och intressantare för thaiarna här i isaan. Det är många fverjkar det nu som switchar för från att producera ris till Tapioca och speciellt Sockerrör. Bädde dessa produkter lär ge en bra mycket bättre avkastning/profit per m2 sägs det! Den stora grejen med taioca är att man utvinner en sorts mjöl, eller en sorts ”förtjockare” i livsmedel. Typ mjöl då.

 

 

Myggorna kan ju vara ganska besvärande härnere i Thailandet. Hemma i Sverige, så både hör man och ser man myggorna, och man känner också oftast när de landar på huden och gör sig beredda att suga ditt blod. Deras ”stick” hemma kliar jusom bekant, men kan man bara låta bli att klia tillbaka för mycket, så brukar kliantet eller irritationen gå över eter 10 minuter cirka. Forts. nästa kapitel......

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MXLIV, Thailand

 

 

Forts. från förra kapitlet....... Här i Thailand, så skiljer det sig ganska markant ur de flesta aspekter vad det gäller myggor. I alla fall de myggor som vi har här i Isaan där jag bor. För det första, så har jag ett helvete själv att se där de attackerar. Yongyut har något slags inbyggt radar-sinne vad det gäller att upptäcka detta jääkla plågoris. Men jag ser inte ett skit.

 

Dessutom så kan man inte höra dom alls i något annat läge än möjligtvis när de passerar kanske 5 cm ifrån innerörat..... De är i stort sett fullständigt ljudlösa, påminner kanske lite grand om de amerikanska Stealth flygplanen...De sätter sig helst på ställen på kroppen som har MINST underhudsfett eller kött eller vad det nu heter, alltså på händer, fötter och armleder och fotknölarna.

 

Man upptäcker myggen när det är alldeles försent och de jäklarna har flugit iväg med 0,0007 gram av ditt blod i kroppen. Blodförlusten kan man ju leva med, men varför i heelvete måste de lämna efter sig dessa smärtor. Edet hade väl funkat bra, om du enbart hade haft bedövningsgift i sina ”snablar”, varför måste de lämna efter sig kliandet och smärtorna... jääkla odjur. Jag kan säga ärligt och rakt att det gör såpass ont av myggsticken att man faktiskt vaknar ur sin djupaste sömn många många, och bara måste klia på eländet.

 

Jag har ju, som jag kanske sagt förut, infört påbud att sovrumsdörrarna ALLTID skall vara stängda i ALLA lägen. T.om. när man går in i rummet och BARA skall hämta t.ex. en t-shirt så stänger man ALLTID dörren efter sig. Dessa myggjävlar de har enormt luktsinne och vårt kolosterol eller vad det nu heter i utandningsluften, det känner myggorna av på långa avstånd. Så de sniker lätt in i sovrummet bara dörren är öppen 10 sekunder.

 

Sedan sätter de sig alltid på svarta ytor som mörka kläder och på mörka väggar. De sitter sedan där, och bidar sin tid tills det blir lugnt och stilla i rummet, och de kan börja suga blod. Så jag har bett Yongyut att alltid innan vi går och sover, att hon tar med sig vårt tennisracket som har ett elstängsel på sig, och så går hon på myggjakt, och nästan varje kväll, trots att dörren varit stängd, så hittar hon 2-3st myggor med onda avsikter.

 

Trots detta, så vaknar jag flera gånger i veckan med att det kliar på händerna, på fötterna eller på rumpan eller på alla ställena på samma gång. Mitt rekord är att jag hade 4st myggstick på samma gång på kroppen. Det var den natten som jag helt enkelt gav upp, och gick ner till min dator kl. 03.12, och sket i att gå upp till sängs mer den natten.

 

Yongyut blev förskräckt och orolig att jag var förbannad, men inte fasen blir man förbannad på henne, trots att jag visste att hon hade ”glömt” att stänga sovrums-dörren som vi kommit överens om. Foton med de krämer som vi använder härnere ser ni ovan. Jag fick dessutom reda på utav Ingemars kompis fru att hon hade handlat på sig en cortison-salva här på apoteket, och den salvan är betydligt mer effektiv öän alla de andra salvorna ihop. Jag skall nu pröva att köpa den salvan, låter ju kanonbra ju!!

 

Jag fick koll på lite nya nötter som Yongyut hade här i huset (se foton) De kallas på thai ”Mätt ma Kahm”. Dessa nötter ”utvinns” ur en typ ”skida” som växer i ett träd här i Thailand, jag har inte en susning vad trädet heter. Men ni har säkert sett de där smutsbruna stora skidorna som är lite söta att käka. I dessa skidor ligger dessa nötter. (se foton)

 

Många thai, speciellt de med äldre traditioner äter dessa nöter som de är, och de är lika hårda som stenar. Jag prövade, och jag med mina kanontänder, jag vågade helt enkelt inte till slut krossa dessa nötter med mina tänder. Yongyut berättade då för mig att vi lägger dom i en skål med vatten, så funkar det att tugga på dom dagen efter.

 

Vi gjorde detta, och visst blev de lite mörare, men när man tuggar 2-3 ggr på nöten, så visade det sig att den aldrig gav med sig riktigt, så jag spottade ut den faktiskt, det skulle ändå bara sluta med att mina tänder skulle gå sönder, så det var inte värt det!!! Men pröva nån gång, vet jag, ni kanske gillar dom skarpt....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MXLV, Thailand

 

 

Fick en kanonlänk ifrån en kompis, och det var en länk som handlade om Göteborgs Historia, det kanske kan vara kul för många i Sverige att få lära sig lite grand om hisorien om den stad som betytt så oerhört mycket för Sveriges utveckling. Staden dominerade ju fullständigt import och export-scenen i Sverige och också Skandinavien för den delen under kanske minst 250 år. Så varsegoda och se följande:

 

http://www.alltidgot.com/goteborg-staden-i-vara-hjartan/

 

Nu kanske ni upplänningar, östgötar och norrlänningar och även skåningar för den delen förstår vilken betydelse Göteborg har haft i gamla tider, och vilken plats Göteborg finns på i Sveriges hjärta. Tacksamheten ifrån Stockholm framförallt vet inga gränser, och det liknar mest dyrkan det som visas gentemot folk i från Sveriges riktiga framsida Göteborg.

 

Tycker själv att det är inte mer än rätt och riktigt. Beröm och ära till de som det förtjänar, och det gör Göteborg utan den minsta tvekan. Tiden som visas är mellan 1911-1975, och det var extra kul att se vissa gator, hus och områden som man själv faktiskt varit på innan de revs i det rivningsraseri som drabbades Göteborg på 1960 och 1970:talet. Det sägs här att mer än 35.000 fastigheter revs för att ge plats åt nya och ”finare” hus!!!

 

Fick in denna lilla going ifrån Mr America här idag, även amerikanarna har faktiskt en hel mängd Norge-vitsar over there, så norrmännen gör sig bemärkta inte bara här hemma utan världen över, ett duktigt folk, här kommer vitsen i alla fall.:

 

Sven says to Ole: "Close your curtains da next time you're having sex with Lena . Da whole street vas vatching and laughing at you yesterday. "

Ole says: "Vell the joke's on them, because I vasn't even home yesterday"!'

 

Idag 26 februari 2012, så var det valdag I provins-valen här för Yongyut. Vi stack ner till byn, till templet där valet som vanligt hålls. Det går till ungefär samma som hemma hos oss. Man får identifiera sig först, och sedan blir man anvisad ett bås efter vilket datum man är född.

 

Jag misstänkte redan idag att något var på gång, Imorse så tänkte jag inte först alls på valet, det är ju ingen speciell höjdare för mig som utomstående alien (utlänning). Men jag vaknade med ett ryck runt 05.20 imorse av att en gong gong slog nåt oerhört. Normalt sett så slår den jäkligt högt och irriterande när munkarna känner för att väcka upp folk.

 

Men denna dag var valdag och då tyckte la ”överste-prästen” förlåt överstechefs-munken att folk skulle skärpa till sig och gå upp extra tidigt. Även om det är en söndag, så skiter dessa jääkla munkar i precis allting här iThailand. Jag kan ju tänka mig hur våra egna prästjävvlar var för 100 år sedan hemma. Och de tvingar upp folk redan 05.30 då.....valdag och allting!!!!

 

Men det var en vacker syn, jag vågade helt enkelt inte ta foton, de gillar ju inte att man fotar precis överallt, och nu när folk här var såpass bakfulla på toppen av det hela. Jag såg många plåster och många bandage på killarna denna morgon vid valet på tempelgården. De hade nog haft många roliga stunder och rullat runt där på den stenbelagda tempelgården.

 

Jo det hade varit en praktfyllefest inne på tempelområdet med skrölande musik och dans på tempelgården. Att folk var rent ut sagt dretfulla, det såg jag när jag passerade på många 100 meters avstånd. När thai dricker, så är jag ALDRIG närvarande. Ta det som en varning, falang är falang och vi är utlänningar.

 

Alla jääkla leenden till trots, så glöm det gemytliga när spriten går in i huvudet på dom, det gäller väl oss alla antar jag. Det är då som den korrekta åsikten kommer fram om vad de egentligen tycker om oss falanger. Ni kan ju bara tänka Er vad vi svenskar hade tyckt om det kom folk ifrån Thailand till Sverige, de blev insläppta hej vilt, och det krav som fanns på dom var ett de hade pengar som de kunde spendera varje månad till ett belopp av SEK: 55.500:-. Forts. nästa kapitel....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MXLVI, Thailand

Foto av valet...

 

Forts. från förra kapitlet... Dessa thai kom till Sverige i 100.000.tal och alla våra flickor tappade sugen precis på att ens umgås med oss svenska fina killar. Thaikillarna tog väl hand om de avkommor som vi hade producerat. De byggde hus som vi aldrig i detta liv hade råd att bygga, och de kunde ge en trygg framtid till VÅRA kvinnor.

 

Visst kanske att vi hade lett många dagar på året, men vad försigick inom oss? Fastnade inte det leendet i vrångstrupen när vi hade tagit 2:a eller 3.e groggen? Undra om inte vi blev lite argsinta då över dessa jäävla thaiare som sniker sig in med sina jäävla pengar och snor våra kvinnor och för den delen också våra barn. Att vi skulle tänka att det var dem väl unt, ty de tog väl hand om familen vilket vi INTE gjorde, den tanken slog oss aldrig.

 

Jag tror i det läget att thai inte heller hade varit ute i byn i Virserum när svenskarna drog till det med öl, brännevin och gammeldans, förlåt gammeldansk skulle det vara!!! Så nä, jag går aldrig ut på kvällen och blandar mig med thai utanför min gata om de dricker och partajar. Det är så lätt när de börjar slåss, vilket de ofta gör, att falangen dras med i det hela.

 

Och här nere är livet inte mycket värt. Vi klagar ju hemma på att moralen har gått fullständigt åt helvete... Förr så hade man vunnit när man hade ”lagt ner” sin motståndare, men nu klagar vi hemma på att folk t.om sparkar på liggande människor. Ojsan ojsan, här drar de en kniv i magen eller skjuter varandra i ryggen med pistol, bara för att man kallar varandra ”buffalo”. Så nä tack, jag stannar nog hemma ikväll...

 

Yongyut ropade precis på mig ifrån vardagsrummet, och frågade mig om det var OK om vi tog med Namnkaengs kompis Thööij till dagens simövningar på Siam river resort – ”up to you” sade ju jag. Sedan dröjde det väl 5 minuter så ropade hon igen, så säger hon till mig att hon vill berätta något, men att jag inte fick berätta det för Dan här som bor på gatan.

 

OK, sade jag till henne, vad är det? Jo, säger hon, Thaoo, alltså områdets ”ta-hand-om-kvinna”, hon hit imorse och gav mig 200 baht.... Jasså för va då? Jo hon visste att idag så skulle vi alla bort och rösta vid templet, vilket jag ju redan redogjort för!! Thaoo, hade fått besök av Bhöönsong, alltså politiker-alternativ nummer 2 här i provinsen Chaiyaphum. Denna politiker hade gett Thaoo 200 baht per röstberättigad person här på gatan, och således betalat för deras röst i valet.

 

Yongyut tog emot pengarna och röstade på nummer 1 istället, för hon gillade det utseendet mera, sade hon. Men lova att inget säga. – ”Så klart jag inget säger”, lovade jag... Sedan berömde jag Yongyut, och sade till henne att det var bra att hon tog emot pengarna. För är de så jäävla rötna så de mutar och ”köper” röster här i Thailand så öppet, så förtjänar dom ingen hederlighet tillbaka, inte ett uns hederlighet, Bra gjort Yongan, du sköter dig!!!

 

Nu går vi ifrån valet till tonårsgraviditeter i Thailand. Läste en artikel i Bangkok Post idag, som nog tog månadens pris för den mest dumma artikel publicerad under denna period. Det påstods med stora bokstäver att facebook var att klandra för de oerhört höga siffrorna av tonårsgraviditeter.

 

Jag själv som kanske inte besitter de allra största kunskaperna i ämnet, ser ju det som ett hån mot den thailändske medborgaren när sådana här stupida artiklar kommer in i tidningen, och sedan läses av den vanlige medelthaiaren härnere. Klart att han kanske tror på det hela, för det är ju här i ännu större grad än hemma (där det också är väldigt illa), att de tror att sanningen säges i tidningar och i Radio/TV.

 

Nåväl, Facebook är alltså skyldig till att så himla många blir gravida bland de yngre. Vad bra, denna artikel kom till strax efter det att det hade kommit ut att det hade registrerats här i Thailand att av drygt 760.000st födda barn, så hade det dött 411.000st barn. Denna sista siffra reflekterade då den stora siffran av tonårs-aborter här i Thailand, vilken för övrigt är störst i hela Asien. Forts. nästa kapitel....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum MXLVII, Thailand

 

 

Forts. från förra kapitlet...Jag själv har ju hört till leda, och jag har sett med mina egna ögon till leda alla dessa riktigt unga mödrar man ser ute på stan. Oftast så är det mormodern till barnet som bär omkring på barnet i vanlig ordning. Dessa unga mödrar är i verkligheten offer för något helt annat än facebook i mina ögon.

 

De är offer för den medeltida okunskap som finns bland deras föräldrageneration. Dessa unga försöker leva och försöker finna en väg i livet, i den snårskog av vidskepelse och trosuppfattning som de äldre lever och andas under hela sitt liv. Dessa äldre skickar vidare sin (o)kunskap, till de yngre, och de skickar det vidare precis som om det är en absolut sanning.

 

Jag har ju märkt här i huset dessa ibland grymt konstiga idee´r som t.ex. Yongyut och hennes syster Alaam visar upp. Typ. Har du feber, så är det farligt att äta glass, kall dusch kan döda dig. Nä kläd barnen i stället i varma kläder och håll dom varma... en annan grej.. Äta falangmat till middag mättar inte, då får man gå och lägga sig hungrig. När man handlar så blandar man aldrig i plastpåsarna när man packar ner det man handlat typ mjölk med kött och badrumsgrejor med mat och sådana saker.

Fötter detta smutsiga ting får absolut inte blandas med något annat.

 

Hemma, när någon sitter ner, så får man absolut icke gå över det utsträckta benet, mycket ofint att göra så och folk blir förbannade. Man skall gå runt benet, även om människan som sitter där skiter i att dra åt sig benet. En massa av dessa tricks skall man leva efter här i Isaan och i Thailand, och de är en kvarleva av de kunskaper som föräldragenerationen har förpassat vidare till nuvarande generationer.

 

Det finns oerhört mycket annat som förpassas vidare genom de kommande generationerna, och en sak som är viktigast av allt då, det är att man duger inte riktigt till om man inte har barn. Man förmanas tydligen inte på nåt sätt verkar det som. Mormor eller mamma blir ju bara glad verkar det som och tar genast hand om barnet ifråga som den 15-16 åriga flickan har fött fram.

 

Ansvaret, förutom då att det ligger på föräldrar och mor/farföräldrar, ligger ju på lärare i skolan och på de thailändska myndigheterna. Lärarna är alldeles för blyga för att ens försöka prata om könsorgan och hur barn blir till. Det anses inte vara fina mane´r att prata om sådant här i Isaan, hur det är nere i Bangkok vet jag ej.

 

Jag anser att thailändska ungar inte är det minsta förberedda egentligen på ett liv som vuxen. Pojkarna som sedan skall bli män får göra i stort sett som de vill tycker jag mig märka, naturligtvis med många undantag. Flickorna hålls efter minituiöst och fostras strängt efter den devisen att de är en ”arbetskraft”. Vad jag baserar det på? Ja ta t.ex. sinsoden (brudgåvan).

 

Härnere så skall ju KILLEN ge gåvan till sina blivande svärföräldrar, och det är en stor bunt med pengar och en rejäl binge med guld. Anledningen till att de skall få en sådan gåva härstammar ifrån att det har ansetts att kvinnans familj kommer att mista en arbetskraft i kvinnan, och de vill ha ersättning för det.

 

Flickorna (många av dom) är fostrade till att vara undergivna mannen, och mannen kan ta sig många friheter i sitt familjeliv. Det är inte lätt för honom att komma ifrån ett liv som slashas i många fall, till att plötsligt vara gift och behöva ta ansvar för både sig själv som för sin fru som för sina barn som han så beredvilligt avlar fram i en aldrig sinande ström.

 

Många män härnere, de i stort sett bara driver fram i livet här uppe i Isaan, ligger med så många flickor som han kan, och skiter sedan att ta ansvar. Hans familj, vilket jag redan skrivit om tidigare, de skyddar honom, och de betalar oftast aldrig en endaste krona för underhåll. Och de har lagen på sin sida härnere. Tänk om de kunde snacka sig fram till en vettig tradition när det gäller sådana saker?? Typ – ”gör min dotter med barn din fan, och du skall bidraga och underhålla barnet tills det är 18 år gammalt, så håll `snabeln` i brallan din odugling”

 

Alltnog, där fick ni lite bakgrund som jag inte har mycket fog för alls, det är bara mina funderingar. Men flickorna lever ett tufft liv i många stycken häruppe. Men de är Ok så länge som de håller käften och gör som de blir tillsagda, och att de gör det som krävs för att klara av den situation som familjen befinner sig i.

 

Under tiden så finner man sönerna i familjen stolt ligga i hängmattan eller nere på golvet, och de behöver inte bry sig lika mycket alls..... För det blir kvinnorna som skall ta hand om det hela.. Dessa grabbar är på sitt sätt också offer för den medeltida generation som nu sakta men säkert går ur tiden här i Thailand.

 

Man får bara hoppas att de nuvarande generationerna inte är lika fullständigt döda för intryck ifrån en omkringliggande stor värld, för annars kommer detta aldrig att stoppa, och Thailand kommer att aldrig kunna ta sig ut ur ignoriteten och okunskapen som de flesta av dem lever i nu.

 

Handskak