Nu till en helt annan sak, och det gäller att downloada filmer och TV-shows på min dator. Jag tänkte be Er om hjälp, kanske att någon som läser detta har kunskap och lust att försöka att hjälpa mig tillrätta med ett problem jag har. Kanske inte så stort problem, men dock ett problem som jag måste lösa helt enkelt!!

Jag brukar alltså ladda ner TV-shows främst, men även movies, och sedan har jag dessa på en external harddrive som jag köpt. Det funkar charmant. Jag gör på följande sätt idag: jag har en ”host” som jag kallar det, säkert helt fel ord, men alltså ett ställe där jag laddar ner filmerna som jag hittar ute på nätet, och den ”hosten” är något som heter ”bittorrent, och loggan är ett uppochnerpåvänt litet ”h” + ordet ”Torrent”. Hit tar jag de torrents jag hittar ute på nätet och så laddas de ner där.

Min sökmaskin är mestadels The Piratbay.org och ibland, väldigt sällan: Ahashare.com. I dessa sökmaskiner så kommer det alltså upp torrents som andra människor har laddat upp där, och sedan är det firtt fram för mig att ladda ner därifrån. Det funkar galant hela tiden UTOM när jag stöter på torrents som i rubriken bl.a. heter någonting med ”720p” ...

Det funkar aldrig och den torrenten innehåller absolut ingenting.... Jag misstänker att jag kanske måste ladda ner någon mjukvara för att kunna klara av att ladda ner dessa 720p Torrents??? För Er information, alla torrents som har 480p, de är absolut inga problem och funkar gallant..

Och det är nu som jag ödmjukt frågar Er om hjälp. Jag har försökt men mina ringa kunskaper hjälper tyvärr inte alls. Så snälla har ni en susning, så är ni jättevälkomna... All ersättning delas ut i form av öl i Thailand, bara så ni vet det::: tack på förhand....

Quote - Another terror from the floods emerged yesterday - the public was warned that 15 green mamba snakes had escaped from a flooded building in Nonthaburi's Pak Kret district on Tuesday night. Officials say the highly venomous snakes include two adults - 2 metres long - and 13 one-metre-long young ones - unquote

Ja detta är det senaste I nyhetsrapporteringen härifrån Thailand vad det gäller översvämningen. Inte nog då med att Thailand har jätteproblem med allt vatten som översvämmar Bangkok och dess omgivningar. De nekade ju hjälp ifrån 3 jättefartyg ifrån USA som var specialiserade på att ta hand om en situation som detta. Nä då skulle Thailand klara detta själva, haha!!! Secka stolpskott, tacka nej till världens bästa hjälp!!!

Utöver detta så har ju det flytt djur ifrån Zoo här och ifrån odlingar. Det rapporteras att en mängd krokodiler har flytt ut i det fria, och det är nästan omöjligt att få tag i dem snabbt nog, speciellt nu när alla har händerna fulla med översvämningen. Så dessa krokodiler kommer säkert att ta sig sakta men säkert uppåt landet åt mitt håll tilll, och till slut blir de väl betraktade som en normal inhemsk art antar jag....

Så på toppen av krokodiler, förgiftat vatten med medföljande sjukdomar, så har då 15st höggiftiga gröna Mambas flytt ut i naturen här runt Bangkok. De är 15st och om de är tillräckligt argsinta och klarar de lokala ormarnas angrepp, så kan de ju börja försöka sig här i Thailand, och även de bli en inhemsk normalt förekommande art. Klimatet är i alla fall inga problem för Mambas.....

Man skriver i tidningen att myndigheten tar hit serumet för grön mamba ifrån Syd-amerika, så fort som nöden kräver det, men det kommer att ta minst 3 dagar att få hit det.... Min lilla fråga då.... varför inte ta hit serumet nu direkt istället, annars blir det ju alldeles försent, och folk kommer ju att dö. Desutom så kanske det borde vara bra kära Thailand, att ta giftet ifrån där det finns, och det är då fasen inte Syd-amerika utan mer Afrika där dessa giftormar kommer ifrån... Grön mamba i Syd-amerika... min käre doktor Watson sover du eller ????

Handskak – Glegolo

Idag den 31 oktober 2011, så fyller Namkaeng år igen. Det är hennes 4.e födelsedag vi firar alltsedan jag kom hit till Thailand, och vi tog hand om henne och Soda. Som vanligt så skall vi ikväll till restaurant. Alaam, hennes frånvarande mamma gav 500 baht för att vi skulle ha till restaurantbesöket. Mycket trevligt initiativ utav henne. Jag sade dock till Yongyut att vi sätter in dessa 500 baht på Namkaengs bankkonto, så pröjsar vi restaurantbesöket själva som vanligt!!

Detta med restaurantbesök och dylikt, det är ju bara skitkul hela den grejen... Vi har ju pratat om detta tidigare. Ni vet, jag/vi bjuder in som vanligt vår släkt typ 6 personer. Sedan när vi sitter på restauranten så kommer de som vanligt sent och i vissa fall inte alls. Men kommer de, så kommer det ALLTID fler personer än de som varit inbjudna.

Och jag har ju tidigare berättat om rena skräckexempel där de som snekit in sig t.om. har ringt restauranten INNAN de kommer, och beställt extramat som de helt fräckt sedan tagit hem efter restaurantbesöket. Vis av all denna jäkla skit, så har jag denna gång klarlagt för Yongyut att jag kräver av henne att hon berättar för Yutin och fru Baloo (Yongyuts syster) att jag inte tolererar ytterligare människor som kommer med.

Inga kärringar som bara hakar på, och inga ungar där föräldrarna är bortresta och någon måste ta hand om dem. Bara VÅR släkt och familj är välkomna. Alltnog, allt bra.... 1 timme senare, så berättar Yongyut att hon gärna vill att Manao skall få följa med. Javisst säger jag, men hennes pappa är ju hemma, tar hand inte hand om sin dotter ens??? Jovisst, men hon vill ju så gärna träffa falang. Vi pratar alltså om en unge som är 4 år gammal.....

Ytterligare 30 minuter senare, så kommer Yongtyut och säger att vi nog borde låta Toy följa med också.... Toy är alltså det feta barnet i byn. Han äter ständigt och jämt och är grymt fet!! Men va faaan, säger jag till Yongyut, skall den fete med också?? Ja, han blir ju ensam annars!! Yongyut, den fete är ett utav styvt 300 barn i den byn, ensam!! Tror jag inte ett ögonblick på!!! Du är khiineoo!!! (snål betyder det).. javisst jag väntade bara på det, och det gör mig jäävligt sur skall ni veta....

Yongyut vet det, och ångrade sig nog ganska snabbt efter det att hon sagt det... jag brukar inte göra en höna av en fjäder så skit samma!!! – ” OK Yongyut tycker du att den fete skall bli matat av falang så låt honom följa med. Men Yongyut dessa 2 ungar är inte min familj, bara så du fattar det!!!” Så med detta , så skall nog allt bli bra, men man måste ta tag i saker och ting, annars rullar det bara på som vanligt och då står man där med typ 18st människor som vill äta, istället för 8 som var planerat!!!

Bara för att ytterligare klargöra. Egentligen så skiter jag i hur många vi blir, det är så himla billigt ändå! Men som varande västerlänning, så blir jag pissesur när folk bara tar för sig helt fräckt. De bemödar sig inte ens om att fråga, och de skiter fullständigt i att göra rätt för sig i några som helst sammanhang. Jag tycker INTE att det är att respektera kulturen och traditionerna här i Thailand, jag tycker enbart det är töntigt att vika sig, och bara falla undan hela tiden.

Nu är klockan 20.10 och vi är tillbaka hemma igen. Det är rent ut sagt fantastiskt vad thai kan göra processen kort vid ett middagsbord. Det upprepar sig hela tiden. Varje gång som vi skall på restaurant, så äter folk, de pratar så länge som det finns mat på bordet. Men när maten är slut, så har alla skitbråttom hem igen. Det är aldrig snack om kaffe med avec eller grogg, utan det är bara ett hastigt tack och adjö, see you next time!!

Jag själv har inga problem alls med det, men man blir ju lite orolig att folk kanske inte trivts. Men jag vet ju att så icke är fallet. Jag vet att de trivs och har det bra. Jag har ju också noterat att när vi är ihop hemma hos mig eller någon av de andra då är det inga problem att stanna i timmatal och festen tar aldrig slut, men å andra sidan så kommer det fram mat precis hela tiden. Forts. Nästa kapitel...

Handskak - Glegolo

Forts. Från förra kapitlet... De slutar aldrig att äta. Jag fattar icke hur sjuttan thai kan käka sådana enorma mängder med mat. OK, visserligen så är maten extremt mycket ”lättare” än vad falangmaten är. Det är ju mycket sallad, kvistar och rötter och stjälkar, och inte så himla mycket med proteiner. Så deras mat är inte alls lika mättande som vår falangmat med tunga potatisar, och mycket kött eller fisk och väsentligt mindre med sallad!!

Alltnog!! Vi hade bestämt att träffas på restauranten kl. 18.00, och vi kom dit jag, Yongyut, Namkaeng (födelsedagsbarnet) och Soda! Vi kom dit exakt kl. 18.00. Vi satte oss och väntade på ”gänget”... Och vi fick naturligtvis vänta, och de kom inte förränn klockan var 18.55. Det blev inga ursäkter, utan detta var bara den naturligaste saken i denna värld att komma 55 minuter för sent, och bara låta oss vänta.

Men skitsamma, jag sade inte ett jota, man vill ju inte lägga sordi på stämningen s.a.s. Men det roligaste var faktiskt att de kom exakt det antal människor som vi hade bestämt, alltså 4st.... Så runt bordet var vi nu som planerat 8st människor, och vi åt och stod i, och jag hade NOLL koll på hur många maträtter som kom in. Yonguyut skötte detta med den äran må jag säga.

Vi käkade, pratade och hade trevligt, och plötsligt så var maten slut, vi tryckte i oss lite glass också för Namkaengs skull. Och sedan bad vi om notan, här ropar man ju antingen ”check bin” eller ”kepptan khap” beroende på hur stor restauranten är. I detta fallet med denna relativt stora restaurant, så ropade jag ”kepptan khap”.

Notan kom, och den slutade på 1.270 baht, vilket torde motsvara cirka SEK: 280:-, Yongyut syster Baloo satt där och försökte ge mig 500 baht, och ville dela på notan. Sicka fina människor dessa thai i familjen är må jag säga. Vi sade naturligtvis tvär-nej både jag och Yongyut, men det gladde mig nåt alldeles oerhört bara själva erbjudandet.

Så här har vi alltså fina exempel på hur fel många falang har när de ENBART är negativa, och aldrig är positiva i sina omdömen om thai, det finns säkert massor av riktigt bra thai, men det är lite svårare att hitta dem förstås nere bland turistorterna. Där nere söderut, där många dåliga falanger också trängs med de flesta bra falangerna.

Alla vill pruta och alla vill själva tjäna pengar bland falang, och thai fattar NADA, de tänker – ”dessa rika människor unnar inte oss thai att ens tjäna 40 baht (SEK: 9.-) utan att pruta... DETTA är orsaken till den första lilla förvandlingen av en normalt sett trevlig hederlig thai, till en av de förfärliga typerna man stundtals ser söderut.... Så skulden ligger mycket bland oss själva, oss falanger, till att många thai uppträder som de gör.... Skitkul...

Jag är lika förundrad och lycklig varje gång som man ser dessa fantastiska priser här i Thailand, och tacksam också för den delen. Det är ju dessa priser som gör att man överhuvudtaget kan ha ett sådant relativt gott liv som man har. Med samma pengar hemma i Sverige, så balanserar man på fattigdomens slaka lina, och det är svårt faktiskt att vara sådär himla lycklig hela tiden hemma i Sverige..

Alltnog alla var lyckliga och alla var mätta, och det viktigaste.. Namkaeng var lycklig och det gladde mig speciellt. Hon är en redig tös, som alltid gör sitt bästa här hemma. Jag har alltså som sagt var, varit här i Thailand redan nästan halva tösens livslängd. Hon har fyllt år nio gånger, och jag har varit med vid fyra tillfällen, tänk va tiden går snabbt.

Den som däremot aldrig varit med är barnens pappa, denne figur som nu mer och mer börjar figurera i periferin av barnens medvetande. Speciellt Soda saknar ju denne fadersfigur, och hans pappa har nu börjat sedan ett styvt år tillbaka ”snacka” med Soda typiskt pappa-snack,,, t.ex. –” Soda tänk på att du skall ta hand om din syster och lära henne saker och ting”. Forts. Nästa kapitel...

Handskak – Glegolo

Forts. Från förra kapitlet... Och detta säger detta pönnhövve som nästan aldrig har tagit hand om någonting.... han har aldrig ställt upp för ungarna utan han lämnade mamman (Alaam) helt utan hjälp och stöd.... ja vi människor är ett konstigt släkte må jag säga... I alla fall, denne figur blir mer och mer viktig för ungarna, varför??? Ja en bra fråga kanske??? Beror hans intresse på att det är dags nu när de blir äldre att se till att inte släppa taget, så han kan få deras hjälp att klara sig när han själv blir äldre? Jag är övertygad om att det är på det sättet.

Vad jag tycker om detta är att det är så saatans fel så det inte är sant. Konceptet i sig funkar normalt sett som så, att ”föräldrar tar hand om sina barn och sörjer för dem..... Barnen tar sedan hand om sina föräldrar och sörjer för dem”. Rättvist, javisst i denna kultur, helt rättvist.... Men därför skall ju inte denne halvfigur till pappa som aldrig tagit hand om ungarna, komma och nu lägga rabalder på dom, bara för att kunna utnyttja dem när han själv blir äldre, secken sketstövel..... Nä bort med det....

Sitter och funderar lite grand över det där vanliga ”fenomenet” med vad falang-damerna egentligen har emot oss falanggubbs, och vårt ställningstagande till att bo utanför Sverige, och som i detta fall boendes i speciellt Thailand. Jag vill inte blanda in Phillipinerna för de flesta falangtanter hemma vet väl inte så himla mycket om den verksamheten. De kommer ju mer i kontakt med Thailand och flyttningen av män dit.

Det är ju ganska ofta stora snack runt groggbordet om denna sak, och i de fall där gubben ännu inte är fullständigt avkönad av sin rödstrumpepartner, och fortfarande har sitt tyckande i behåll, så kan det bli ett kul och livaktigt tjöt där. Det handlar ALLTID om följande aktörer i detta ”groggdrama”. Falangtanten som alltid går hårt åt sina ”systrar” i Thailand. I detta läge när falangtanten är hotad, så handlar det icke längre om ”systrar på barrikaderna”, utan nu är det mer ”avundsjuk och rädd syster hatar medsyster i Thailand”.

Mannen däremot är ju oftast FÖR det här med fri handel d.v.s. att var man skall kunna göra sina egna val i livet och icke behöva följa den ”gängse normen” i falangländerna. Dessa gängse normer som bestäms av falangtanterna samt deras följeslagare den avkönade och snöpta mannen.

Snacket kommer igång så det står härliga till, en kvinna vid bordet lade fram ett par punkter som skulle beteckna männens val i livet, se här bara:

- Betala, och aldrig få veta om det är dig eller pengarna hon njuter av.

- Betala inte, och veta att hon njuter av dig.

- Eller skiter ni i vilket, bara ni njuter.

Punkt nummer ett skulle föreställa betyda falangmännen som åker till Thailand och njuter de sista åren i sitt liv, långt borta ifrån kärringarnas gnäll och gnöl över sitt förlorade liv.. – ” Jag har gett bort mina bästa år till dig, varför då??”.... ja vem har inte hört det skitpratet??? Alla vi män har hört det... och vi män, vi har inte lagt bort ett endaste år då eller??? Fy satan för att sitta på sådana höga hästar, secka bistra falangtanter...

Punkt nummer 2, det innebär och betyder då att man väljer en falangtant och håller sig långt ifrån lyckan nere i Thailand. Säger hon att det är ”gratis”, hahahah!! Dagens goa flabb över den kommentaren. Det är ”gratis” att hålla sig till en falangtant!!!!! Ja, betala kan innebära att man lägger pengar, och det kan också betyda att man lägger ner en massa energi och hjärta i ett falangförhållande.

Vi gör definitivt bägge sakerna i våra falangförhållanden. Man har ju sett falangtanten och den utstrålning hon har. Hon är verkligen ”rovdjurshonan” som vill ha allt. Hon skiljer sig inte ett skit ifrån någon kvinna världen över. Det är bara falangtantens egna sinne som bedrar henne fullständigt och får henne att tro att hon är annor-lunda. Jo fasen vi män BETALAR verkligen till dessa falangkvinnor inget snack om den saken... Forts. Nästa kapitel..

Handskak – Glegolo

Forts. Från förra kapitlet... Punkt nummer 3 skall betyda en ganska vettig sak, men menades en dålig sak när det skrevs av denna kvinna runt groggbordet. Hon menar att skita i vilket är en dålig sak, och det passar sig inte att leva på det sättet, alltså att bara strunta i saker och ting. Jag tycker faktiskt att det är en söt och fin punkt, skita i om man betalat eller inte betalat...

Vem faan på rent allvar åker ner till t.ex. Thailand och sitter och bekymrar sig om varje korvöre som man betalar. Jo det finns säkert sådana, men jag räknar icke dessa snålisar som immigrerande egentligen, de har fortfarande fötterna på ”mammas gata” hemma i Sverige och vet inte vad de skall göra, även om de råkar bo härnere!!!

Tjötet är hetsigt runt ”bordet” och groggarna flödar, en del män bland velour-rockarna, de snöpta, de avkönade, allefter groggarna ramlar ner i buken på dom, så tar de mod till sig, och säger rent av några ord som de också menar ifrån sitt egna hjärta....

Alla männen, faktiskt utan undantag nu, vill stenhårt hålla på att det är fritt val att göra vad man vill med sitt liv, och det är fritt val att falangtanterna kan gnälla bäst de vill. Men gnäller de så får de också utstå spott och spe ifrån vissa deltagare runt bordet och ta ansvar för sitt stupida uppträdande.

Istället för att ta ansvar och ändra sig, så attackerar falangtanterna sina snygga söta och yngre medsystrar i Thailand, troendes att det löser alla problem. Nä systrar... problem löses enbart genom att ni skärper till Ert dumma och avundsamma sätt, och att ni blir den kvinna som mannen åstundar. Vem vid sunda vätskor vill ha en gnällig, bister, allvarsam, könskampskämpande, argsint och attackerande kärring, när man har ett fritt val att välja bort skit, och ersätta det med, söt, snäll, kul, underhållande, varmhjärtad, trogen familjelojal dam i ett varmare land (Thailand t.ex.)........

Ja det finns inte så himla många.... Dock skall det sägas att det finns en hel del goa falang-kvinnor, men de är, och de syns knappt i det massiva stim av argsinta kärringar som simmar omkring i livets ocean!!! Männens val blir enkelt, och resultatet av dessa val ser man nere i Thailand... Mängden av män blir bara fler och fler, genomsnittets-åldern på männen sjunker också för varje år som går.

Och det är endast den bristande ekonomiska möjligheten att kunna stanna i Thailand som gör att unga män ifrån falangland måste åka hem igen. Det är inte dragnings-kraften till den väntande kalla falangkvinnan inte... nej nej...och männen sprider sig även till Phillipinerna där kvinnorna är ungefär detsamma som de thailändska kvinnorna. Så passa Er ni surkärringar,, och skärp till Er.....

Jösses va gött det är med en blogg.. jag kan skriva exakt det jag känner, och folk kan säga vad de vill. Jag behöver icke attackera någon personligen, utan det är upp till var och en att känna sig träffad. Det är också enklare att skriva när man sitter härborta och liksom ”hovrar” över problemet, och kan se det lite liksom från ovan. Allting kommer då i dagern klart och tydligt, och man har enklare att förstå samman-hanget!!!

Nu till helgen lördag 8 nevmeber 2011, så skall det bli stort bröllop här på gatan. Som vanligt, är man nästan böjd att säga, så gäller det ett par som INTE bor här över-huvudtaget, utan det är de jäkla släktingarna som drar hit dom. I en del fall så vill dessa människor som bor här visa upp hur fint de har det här i området , och på så sätt skaffa lite gott ansikte att sola sig i.

Nackdelen tycker jag, är att området blir extra belastat med fester som faan inte ens har med oss andra att göra här. Vi har ju tidigare haft grannen mitt emot som inte ens bor där, de drog hit en annan släkting som ju skulle bli munk i 3 veckor, och då hade ju de fest i 3 kvällar och nätter. Forts. Nästa kapitel...

Handskak - Glegolo

Forts. Från förra kapitlet.... Även Dan och Amphorn har dragit hit folk som bor så långt borta som Khorat (10 mil bort), och låta dom ha fest här, det var ju den festen där de skulle fira att den familjen hade fått en baby... Oj va ovanligt i Thailand att någon får en baby...

Och så håller det på. Denna gång så gäller det då ett bröllop, och det är systern till en man som bor här, där han då drar hit det kalaset. Det skall sägas så ni vet det. Att det är INGEN thai här på gatan som tycker att detta är konstigt alls, det är alltså fullt naturligt tilltag, inget underligt alls att folk som bor i Chonburi 44 mil härifrån skall ha sin bröllopsfest just på vår gata.. så ingen skugga över detta, ingen skugga alls. Det är bara mina egna små falangfunderingar... Alltid kul att bröta med likheter och olikheter i våra kulturer.

Nu igår så kom då det ”berömda” kuvertet ifrån denna familj, de vill ju gärna ha pengar till de som gifter sig ifrån de närvarande ”gästerna”. Gäster i detta fall är inte gäster i vår falang-bemärkelse, utan gäster är allt och alla som de kan ”dra ihop” ifrån omgivningarna. Detta är den gängse thaistilen. Och alla dessa människor bör ha med sig ett kuvert fyllt med pengar annars är man en snikel jäävel...

Jag pratade lite med Yongyut om detta med att ha fester här och där, och i det så var det noll läge att ens fråga, hon blev bara sur och tyckte att falang var ett konstigt släkte, vilket vi säkert är också!!! Jag frågade sedan om varför de bjuder in kreti och pleti, så många som möjligt. Hon sade då till mig att man gör så i thailändskt byliv, man har fest, men man exkluderar inte någon. Man bor alldeles för nära varandra, och det är nog inte bra för sämjan att ”dela upp sig” släktvis i den trånga sociala miljön.

Låter faktiskt vettigt i mina ögon när man tänker på det!!! Jag frågade sedan om det här med kuverten, och det är väl som man själv trodde på en kvarleva ifrån gamla tider, en tradition helt enkelt, och på den tiden så var det en realititet när man gifte sig att man fick en bra start i det nya livet medelst då gåvor av olika slag, typ dessa kuvert med pengar då!!!

Så vi kommer att knata över på lördag, fläska i oss ett gäng öl, dock inte jag, jag kommer nog att smyga hem ganska snart, och hälla upp egen sprit, så jag slipper att bala öl och thailändskt brännvin... Alltid gött att slippa huvudvärken dagen efter!! Skall i alla fall bli kul att pröva lite nya maträtter och se om jag kan hitta några guldfynd där bland chillipepparn och andra starka kryddor.

Folk brukar ju klaga på att Google översättning stundtals är riktigt värdelös. Och det håller jag i alla fall med om efter en del konstiga erfarenheter. Men denna erfarenhet slår nog alla rekord som finns.... Sätt in... Din mamma har talgoxar, men varför är där en tupp på din åsna och översätt till engelska, och kolla den goingen, lycka till....

Vi var på denna bröllopsfesten då, de hade gjort en snygg ”port” (se fotot) som bröllopsparet fick gå igenom, dessutom så fick de kliva över en kedja av något slag. De fick sedan sätta sig uppe på ett tillyxat podium till allmän beskådan. Och som på alla slika föreställningar så var där en mängd av dessa gamla människor. De är seriöst allvarliga med sin religion, man blir ju gärna det när man blir äldre som ni säkert vet!

Det satt ett gäng uppe på detta podium hos bröllopsparet under absolut hela tiden och under det att ceremonien pågick. Där kom ju den allvarssamme äldre mannen i byn som kunde böna på Sanskrit.... det är alltså det uråldriga språket som här-stammar ifrån Indien. Det är det offifiela språket inom Buddismen.

Denne man körde den vanliga bönen på sanskrit på runt 1 timmes tid, och det är mäktigt hur han kan komma ihåg alla de utländska orden, speciellt om man betänker att de inte ens kan säga hallå på engelska.... men det är säkert en mängd upprepningar, men ändå,,,komma ihåg allt det, duktigt!!! Forts. Nästa kapitel...

Handskak – Glegolo

Forts. Från förra kapitlet.... Vi satt vid vårt bord ihop med Dan och hans fru Amphorn och ett par till av de människor som vi kände ifrån vår gata. Det var ingen sprit på vårt bord i alla fall och det var ju gött måste jag säga. Klockan var ju bara styvt 08.30 ju!! Men mat fanns där i massor. Tyvärr så kunde jag inte äta någonting av maten som serverades.

Om jag skall gnälla lite grand om detta med maten, så tycker jag faktiskt, egoistiskt eller inte egoistiskt, att de är väldigt måna om att springa runt med dessa kuvert som de delar ut till folk, allt i akt och mening att folk då skall lägga i pengar där som en gåva till bröllopsparet. Om allt funkar som de önskar, så brukar innehållet i dessa kuvert ofta gå lika med kostnaden för själva festen.

I alla fall, jag tycker lite grand i alla fall. Man är väldigt mån om att lämna ut dessa kuvert och de är väldigt måna om att gärna få dit falang. Och någon gång på alla dessa bröllop man varit på, så kunde väl någon enda jäkla thai då tänka på att typ: -” Nu kommer det 2st falang som vi bjudit in på festen, kanske skulle vi har någon liten ynka mat så att de kan äta också, de lägger ju pengar som alla andra”!!!!! Men detta sker aldrig, de skiter högaktningsfullt i oss falanger....

Men ändå så skall vi ta hänsyn till ditten och datten i alla väder. Men jag antar att det är bara att spela med. Jag skulle ju aldrig säga nåt om detta. Det finns ju inte en chans i världen att hur mycket jag än gnällde så skulle de aldrig i helvete tänka ens tanken på att bulla upp något som jag kunde äta, trots att jag betalt för det!!!

Jag fotade lite grand och alla människor var glada och det var säkert lyckat.... Till min stora enorma glädje så fick jag reda på att de endast skulle ha bröllops-ceremonien här på vår gata, och själva bröllopsfesten skulle avhållas i en annan by runt 12 mil därifrån. Jääklar va skönt att slippa höra den thaimusiken i alla fall den kvällen. Man hör ju tillräckligt av den varan ändå under resten av året!!

Jag var tillbaka hemma igen kl. 10.30 redan, och det var kul att ha folk ute på gatan och lite hålligång, mysigt faktiskt!!! Vi hade redan dagen innan, bestämt med Lars och Phoo att träffas på Siam River Resort för att kolla på matchen Newcastle-Everton på deras widescreen-TV där. Lars fru Poo hade redan på fredagen ringt till dem på min inrådan och kollat om de hade lagat apparaten, så vi kunde se matchen.

Denna apparat har varit sönder nu under 3 månader styvt, och vi har varit där vid 2 tidigare tillfällen, och bara gått därifrån när de inte, trots löfte, hade lagat apparaten. Nu dock, så hade Poo ringt dem dagen innan, och de bedyrade att allt var frid och fröjd och vi var välkomna. Vi kom dit kl. 18.45 cirka och fann att det inte ens fanns en apparat där och deras widescreenduk var inte ens där heller.

Fan jag trodde jag skulle bli vaansinnig. Yongytut tog det med ro, och försökte förklara för mig att jag inte fattade det hela. Vi hade alltså ringt och de ljög oss rakt upp i ansiktet nu för 4:e gången, 2 gånger tidigare så hade vi bara lämnat restaurant och de hade missat middagsbeställning för 8 personer nu för 4.e gången. De måste fanimej vara fullständigt jäkla dumma i huvudet delar av detta folkslag.

De ljuger folk rakt upp i ansiktet. Det finns ingen heder och det finns inget ”ansikte” att vara rädd om när det gäller lögner, det är ingen risk... Däremot så kan detta folkslag MÖRDA andra människor så fort som de känner sig förorättade och avslöjade inför andra, alltså att de tappar !”ansiktet”... Dock så bekymrar de sig icke alls över att ljuga folk och titta dom i ansiktet på samma gång, inga problem... Då gäller inte det alls att rädda ansiktet....konstigt folk som sagt var.

Vi drog därifrån hela gånget återigen, och tog oss till den andra restauranten inne i Chaiyaphum, där funkar det alltid.... Det blev den vanliga urtråkiga Barbequen som jag nu vid detta laget efter 181 restaurantbesök till slut fullständigt trötttnat på. Jag beställde iställer ”saltpork” och det var himla gott att sitta och tugga på när man kollade på matchen, Till det klämde jag en Leo med is i som vanligt!!! Forts. Nästa kapitel....

Handskak - Glegolo

Forts. Från förra kapitlet..... Kvällen blev till slut helt lyckad och vi var alla nöjda, men det var absolut inte tack vare de stupida anställda människorna på Siam River Resort Restaurant. När jag kom hem ifrån restauranten vid 11:draget så satte jag mig vid datorn och kollade på V75. Och det blev faktiskt för en gångs skull skitkul... Anledningen till det var enligt följande.

Ingemar hade ringt mig på morgonen på lördagen just när jag kom hem ifrån bröllopet. Ingemar och hans fru Fa hade kommit hem ifrån Sverige där de varit i styvt 6 månader. Han berättade i alla fall att han inte hade någon fungerande dator, något var fel, och han undrade om jag ville gå med honom ned till ”min” datorkille, så han kunde laga den.

Vi gick dit, han tog in den och lovade att ge tillbaka den på söndagen. Vi gick hem till mig, för Ingemar ville lira på V75, och han ville låna min dator. Inga problem sade jag.... han satte sig och pillade ihop en trevlig V75;rad, jag bidrog med en tottovovve i sista avdelningen på V75, och det var nummer 6 Jasper Lane.

Vi satt där och pratade och jag såg att han hade lirat för 432:-. Så jag sade till honom att om han ville, så kunde jag gå in och dela med honom, så blir ju ”bara” insatsen 216:- per skalle istället. Han blev glad för det och samtyckte. Så när jag alltså kom hem på kvällen senare efter Newcastle-matchen, så kollade jag på alla loppen på V75.

Jag satt där och kikade, och i det ena loppet efter de andra, så hade vi med de hästar som vann. Detta var ju enbart tack vare Ingemar, det var ju han som tog ut hästarna. Det höll på och till slut så kom vi fram till sista avdelningen. Loppet började och 6:an (min Jasper Lane) startade snabbt som en spottkobra och tog lätt ledningen, han höll sedan denna ledning hela vägen ända in i mål.

Det visade sig vara en 11 oddsare, och den rensade bra i utdelningen, och många föll på den bland spelarkåren. Vi fick till slut med 1 7:a samt 13st 6.or hela 2.501:- per skalle. Jäklar va glad man blev... Jag somnade gott på lördagskvällen efter detta,. Ingemar kom på söndagen och kollade på eftersändningen på datorn och jag höll stenhårt masken, jag ville inte ta ifrån honom glädjen att kolla på loppen och få upplevba hur det är att få 7 rätt....

Så nu har vi bestämt att vi skall spela dagens dubbel 5 dagar på raken, och vi spelar med 4 hästar i varje lopp x 10:-, vilket då kostar 160:- per tillfälle/dag..... Vi skall sedan kolla om vi går med vinst, om vi gör det bra, gör vi det inte, så lägger vi ner det blixtsnabbt....... Vi börjar idag måndag 7 november och vi har hästarna: 3,6,7,9, /// 1,3,6,12,

Idag kom Kevin och Suree på besök, Kevin ville hjälpa mig att klippa min gräsmatta, och det var ju kanonsnällt av honom. Han äger ju en sådan där liten klippare som är så poppis här, ni vet som har en roterande skiva... Vi har ju dessa i Sverige och klipper rabattkanterna med dem. Men här klipper de hela gräsmattor med dem, och det är ju ett jääkla meck....

Jag lagade till en hemlagad pizza på man som tack för hjälpen, och det var verkligen gott. Det var ju ett tag sedan som jag åt pizza. Damerna slafsade i sig sina gröna växter och var nöjda med det som vanligt. Yongyut har idag och i natt Dawan på besök. Detta är alltså damen som jag föst ihop med min polare i Sverige, Bertil!!! Så de sitter här nu, och de skall väl tjöta hela natten antar jag!!!!

Och de äter i sann thailändsk anda, de äter som om de inte finns en morgondag, och de äter som om det finns en sjö av pengar att ösa ur. Tänk om dessa thailändare hade dragit ner på sin mat och ändrat sina matvanor lite grand, så hade de kanske t.om kunnat ha en slant på banken, vem vet?

De äter såpass mycket och så olönsamt så att den oerhörda prisskillnad som finns emellan Sverige och Thailand, den mellanskillnaden äter de stundtals upp. Jag har görstora problem att få 17.000 baht att räcka till för oss 4 härnere. I stort sett varje månad, så räcker inte dessa pengar. 17.000 baht = SEK; 3.700:-, vilket då torde vara runt SEK: 925:- i veckan. Men betänk då att det är MINST 5ggr billigare här i Thailand jämfört med Sverige. Forts. I nästa kapitel...

Handskak – Glegolo

Forts. Från förra kapitlet... Visst är det inte så himla farligt om man jämför. Men jämför man på det sättet som jag gör, så tycker jag att vi lever som ena ”kungar i baren” faktiskt! Betänk att vi kan gå UT och äta här i Chaiyaphum dagligen om vi bara vill, och betala för varje enskild maträtt runt 40-45 baht = SEK: 10:-.

Detta skulle då innebära att om vi åt ute ALLA de måltider som är möjliga, vardagar för barnen då äter ju de lunch i skolan. Men räknar vi de tillfällen under en månad som vi KAN äta ute, så skulle den kostnaden totalt sett för oss 4 i familjen hamna på runt: 9.000 baht = SEK: 2.000:-

Jag räknar då totalt med 200st måltider på en månad a´45 baht. Det blir då 9.000 baht, så enkelt är det och sådan ser sanningen ut. Jag försöker att plantera detta hemma, men vi pratar helt enkelt olika språk, och vi når inte fram till varandra. Det är inte lätt att komma till gemensamma slutsatser i ett normalt förhållande där bägge parter kommer ifrån samma kultur.

Då kan ni tänka Er hur svårt det kan vara stundtals när vi bägge kommer ifrån fullständigt olika kultur,tradition och utbildning, fullständigt olika. Vad man skall göra åt det? Ja inte vill jag dra det så långt så det äventyrar vårt äktenskap, det är det inte värt. Man får väl försöka att smyga in ute-ätandet lite mer peu à peu, så det inte märks.

Tänk om man kunde dra ner käkandet ifrån typ 18.000 baht ned till åtminstone 12.000 baht, det innebär ju på ett år runt 72.000 jädra baht i besparing, eller hela SEK: 16.000:- mer att betala av huset med...... detta är bara en önskedröm, det går icke att få thai att sluta detta enorma ätande som de bedriver. De ser bara att sallad kostar 20 baht per pöse gräs eller löv.

De slutar att addera ihopa alla de olika påsar med sallad som ligger på bordet och framför allt, de adderar icke ihop de olika proteiner som ligger där också och ätes upp. Där ligger ju under samma måltid oftast skall jag säga 3st olika proteiner t.ex. kyckling fisk och kanske räkor eller bläckfisk eller bägge. Att äta sin måltid som vi gör i västerlandet, där vi fokuserar på 1(en) maträtt, det funkar inte här bara. Tro mig, jag har försökt många gånger, men jag är bara en snål jävel....

Så hur detta skall sluta vet jag inte, men jag misstänker att jag nog får böja mig och skita i det helt enkelt även om det tar emot väldigt mycket och det skär i mig att se deras enorma slösande. Och betänk detta då! Detta är alltså i grunden människor som fan inte äger många korvören. Men inställningen kanske mer kan förstås när det kommer i ljuset av deras inställning till livet.

Jag har nämnt detta förut och nämner det igen. De är rent ut sagt hånfulla thai när de jämför västerlandets inställning till typ semester. De säger ju själva att de jobbar för att äta – medans falang arbetar för att ta semester.Fråga mig bara inte vad som är rätt eller fel. Det är nog bara en smaksak i olika kulturer... Men för thai så är inte semester ännu en del av deras liv.

De har ju inga sådana saker som betald semester överhuvudtaget, så de förstår inte alls konceptet med att mysa och ligga på rygg 1 månad av årets 12 månder... De ser bara med hånfulla ögon på den falang-företeelsen. Därför existerar icke alls konceptet spara i samma utsträckning här i Thailand som det gör i västerlandet.

Thai äter upp sin mat, och de äter upp sina pengar, och vi sparar de pengarna till saker som behövs i hemmet eller till kanske semester....

Nä nog om detta nu, öst är öst och väst är vä(r)st och aldrig i heelvete kommer de att mötas!!! Detta kapitel kom snabbt till ända, och vi får ta nya tag nu i nästa. Jag hoppas i alla fall att jag själv inte är alldeles ensam i min uppfattning om livet i allmänhet. Bortsett ifrån alla olika åsikter man har, så har jag en inställning till livet som jag kanske inte är ensam om, men det är sjuttan i mej inte många som delar den. Forts. Nästa kapitel...

Handskak – Glegolo

Forts. Från förra kapitlet... Och jag får ta ett exempel för att exemplifiera detta. Man startar ett företag. Enligt alla ekonomiska ”regler” och enligt människors uppfattning, så skall den ultimata åsikten och målet för detta företag vara att det skall växa och växa och växa, intill all oändlighet. Man anställer 1,2,3,4,5, och den 6 man anställer skall ta hand om de 5 andra i form av ickeproduktiva anställningar som kamrer och andra ekonomer.

Detta fortsätter sedan ända tills gränsen nås och företaget kollapsar eller går omkull i någon tid av ”dåliga tider”... Jag själv är, och har alltid varit killen som inte tycker att man skall ”stöka till det” för sig för mycket i livet!! Jag menar, jag startar bolaget, går det sketbra, så kan jag tänka mig att anställa kanske 1 eller max 2st till, men sedan börjar jag direkt att bli ”anti”.

Jag är av den åsikten att om jag kan ha ett görgött liv med mycket pengar och ett kul liv, så räcker detta för min del. Jag behöver inte ha ett sketgött görgött liv, det räcker med ett görgött liv bara!!! Tanken att vara ”egen” och inte behöva ”svara” inför någon annan. Kunna tjäna hyggligt med goa pengar och bara glida omkring i ett lyckorus. Detta koncept fattar inte alls de flesta människor. De flesta är helt enkelt fast i Ekorrhjulet och de bara trampar på utan att ifrågasätta någon gång i hela sitt liv.

Jag tycker att det är synd och skam att de missar mängder av värden i livet helt enkelt. Avslutningsvis, jag är i alla fall glad över de flesta val jag gjort i livet och även om de stundtals stred emot de flestas önskningar, så sket jag fullständigt i det. Det är mitt liv och jag lever det som jag önskar, naturligtvis utan att vara stygg eller taskig emot andra dock....

Så här ser vattensituationen ut i Thailand för närvarande för Er som undrar!!!

http://flood.longdo.com/en

Vattnet har svårt att ge med sig, det är sådana mängder och havet kan bara inte svälja för mycket på en gång. Bangkok ligger bara 2 meter ovanför havsytan tydligen, och det gör det väldigt svårt när det är ”flod”, ty då kommer inte något vatten att rinna av överhuvudtaget ifrån denna översvämning. Så som jag har fattat det i alla fall, så sker avrinning mestadels bara när det är riktig ”ebb”, och det är klart, hur ofta är det då,, inte ofta, och under tiden så står vattnet stilla där i Bangkok.

Nu har ju dessutom allt jäkla skräp som thaiarna slänger omkring sig, som jag ju tjatat om länge nu, äntligen kommit ikapp dom, och de får lida för detta uppförande där man bara slänger skiten omkring sig. Dessutom så flyter det en mängd av döda hundar som hela tiden dör i trafiken och slagsmål, dessa djurkroppar flyter nu ner till Bangkok, och de har ett helvete där just nu med dessa 2 saker.

Tänk Er vilket scenario för Thai,,,,, Sopor, skräp och döda djurkroppar och stilla-stående vatten. Detta om något är ju en härlig grogrund till de mest farliga sjukdomar som finns..... Nä tack till att åka in i Bangkok, Flygplatsen är cool, där är det helt OK, och det är bara att åka vidare därifrån in i Thailand, så är allt OK, så var inte rädda....

Här kommer lite travsnack igen. Vi vann ju i lördags som jag skrev om redan tidigare. Och jag nämnde också att vi skulle ”ta ut” en dagens dubbel med 4 hästar i varje lopp x 10:- -alternativet. Och vi skulle göra dtta totalt 5 dagar i rad för att se om vi kunde klara av att hålla oss på plus med en sådant relativ stor insats..

Vi började på söndagen och fortsatte på måndagen, ingen vinst alls, helt torsk. På tisdagen, så hade jag köpt in ifrån Spelarservice en prenumeration av dom vilket kostar 196:- för 40 dagar och det gäller enbart V65 vardagar då!!! De är skitbra faktiskt, och det var faktiskt dom som Ingemar följde när han ”pillade” in de 6 första loppen i lördags... det 7:e klarade ju jag själv av bra tyckte jag (10:oddsare). Forts. Nästa kapitel...

Handskak – Glegolo

Forts. Från förra kapitlet... I alla fall, igår kväll tisdag 8 november 2011, så fick vi in dubbeln äntligen på våra 160:- satsade, vi vann 107:-..... Vi håller oss coola dock, vi har 2 dagar kvar och det är ställningen efter 5 speldagar som räknas, inte efter 3 dagar!! Nu kommer dock dagens clou..... Detta företag ”Spelarservice”, hade som dagens spik tagit ut nummer 2 Gigant Slugger i V65-6 på allt de hade.....

Jag hade lämnat in vår rad med 4 hästar i varje redan, tittade ned i spelprogrammet och insåg ganska snabbt att här var det risk för låg utdelning. Spelarservice´s spik nummer 2 var ju 2:ahandsfavorit, och jag noterade att det fanns en jättefavorit med Lutfi i första dubbeln nummer 1. Den var förutom jättefavorit, även snabb som sjuttan ut, och skitstark och den verkade bara vinna detta lopp.

Jäklar, tänkte jag, styrkt av den vinst jag hade ifrån i lördags. Jag satsade 200:- på 1-2, och den satt klockrent till lite över 10 ggr pengarna. Jag hade nu lite mer än 2.500;- extra på mitt konto på ATG imorse när jag vaknade och gick in och kollade, och lyckan var stor i mitt hjärta...... Ibland springer tottovovvarna rätt i alla fall, och ibland så har man ”rätt för sig”, även om det är väldigt sällan.....

Vi har lämnat in bilen som Yongyut lånat av sin ”svåger”. Den har ju de ställt här uppe i Chaiyaphum medans de arbetar. Nere i Bangkok är ju vatten överallt, så den bilen har de ingen glädje av därnere alls. Bilen är en typ av sportbil och väldigt låg, och klarar nog inte vattnet speciellt bra tror jag.

Yongyut har då frågat, och fått lov att träna med att köra denna bil här i Chaiyaphum, har ju skrivit några rader om detta tidigare, tror jag i alla fall!! Om inte, så här var det. Yongyut har kört runt ensam här i Chaiyaphum, och det är ju bra att hon vågar köra själv. Hon kör hyggligt, men inte mer, är fruktansvärt osäker i stort sett i alla situationer som uppstår.

Typ lite grand som tjejer/damer i allmänhet för sig i trafiken. Det defensiva upplägget, där man totalt saknar lite ”bollkänsla” och taktkänsla i trafiken, utan bara ”lägger sig på rygg” och avvaktar i alla lägen. Detta är ju det mest farliga med kvinnor och trafik. De TVINGAR andra människor att ta initiatov även om man egentligen inte vill det. Men jag tycker ändå att det är hyggligt bra, hon kräver bara mer körvana. Hon tog till sig detta och ville köra själv då!! Och det har gått bra.

Hon har några kvällar nu på slutet gått ut på gatan och backat in bilen in på vår uppfart. Jag har lärt henne att använda backspeglarna när hon backar, men responsen blir ju exakt som ifrån en 14:åring,,, nä jag vill inte lyssna, och all den skiten återigen!!!

Häromdagen, så kom hon in till mig, och frågade om jag kunde hjälpa henne. Jag gick ut och får se bilen stå fullständigt på tvären med ena halvan innanför våra grindar och den andra halvan (fören) på utsidan. Hon har slitet av backspegeln fullständigt och gjort den i 3 bitar. Och en av metall-spjälorna i grinden har hon böjt till något alldeles rejält, så det måste ha varit en rejäl smäll där.

- ”Men Yongyut, du måste ju ha kört alldeles för fort igenom grinden, för att den spjälan skall böjas så pass mycket?” Nä, säger hon, jag såg det inte först!! Men du måste väl ha känt och hört att du tog tag i grinden med backspegeln ändå??? Nä, blev det korta svaret...

Hon var rejält ledsen, så jag ville inte lägga sten på börda mera. Jag frågade henne bara en gång till, och fick reda på att hon INTE, trots mina instruktioner, använt backspeglarna överhuvudtaget!! Jag måste helt enkelt ut och träna backning med henne, hon är lika värdelös som alla kvinnor med backning. Jag vet inte om det saknas en gen hos kvinnan, eller om det saknas IQ, eller om det saknas körvana.

Kvinnorna själva brukar skylla på det. Jag säger då, - ”för fan se till att träna då”... Sitt inte hemma på arslet, utan ut och träna för satan!!! Vi fick ta ned bilen till den lokale reperatören 200 meter ifrån vårt hem. Han meddelade att det inte finns några nya backspeglar, så han måste limma den. Jag blev skitsur, och ville ta bilen till den lokala Toyota-affären som har reperationer på schemat!!! Yongyut stod dock på sig,, hon tänkte ju på pengarna, Låt honom limma den.... Forts. Nästa kapitel....

Handskak – Glegolo

Forts. Från förra kapitlet... Ok tänkte jag, skiter i vilket, även om det är dålig stil att köra sönder en hel back-spegel och lämna tillbaka en avbruten ihoplimmad dito. Sedan kollade jag på bilen, och insåg att den var ju inte precis i nyskick någonstans, så det fick bli som det går med detta, ihoplimmad får det bli då!!!

Idag torsdag 10 november 2011, så gick jag ner och hämtade den, och då hade reperatören öppnat motorhuven och funnit att allting i motorn i stort sett saknade någon olja, eller vatten. Det saknades olja till styrningen, olja till motorn, vatten till motorn och vatten till vindrutetorkarna....

Han fixade allt detta, backspegeln kunde jag inte ens se att den var limmad fasenimej. Det var helt fantastiskt ju.. den såg helt ny ut..... och motorn spann som en katt och när man styrde med bilen så var det ljudlöst, helt fantastiskt... och han ville ha 1.200 baht i ersättning, vilket torde vara runt SEK: 260:-... Snacka om att man kan leva med dessa priser....

Idag fredag 11 november 2011, jag har nu haft problem med min mage och som jag misstänker mina tarmar i 2 veckor minst, och de 5 sista dagarna har jag inte ens haft lust att sätta mig på cykeln. Man känner sig bara fesen i magen och humöret blir skit, och man känner bara för att sitta där vid datorn.

Nu är jag i alla fall på väg ned till Ram hospitel, och jag skall ta till att börja med deras erbjudande om en helkoll av min kropp, och för 3.000 baht (SEK: 620:- ), så får jag följande trevliga förkortningar gjorda; Physical exam. Chest X-rays, urine exam, CBC, FBS, Cholesterol, Triglyceride, HDL, LDL, Bun, Creatine, Alkaline Phos., Eric Acid, PSA, CEA, AFP, EKG, ABI, samt något som heter Pap Smear.

Jag fattar knappt någonting om vad det är, dock så ser jag PSA och det är väl det testet som de gör hemma motvilligt på oss killar och gladerligen på kvinnorna. Man kan kolla om man har cancer i kroppen och speciellt så kollas väl prostatan hos män. Det är en massa tester, och det kommer att bli en massa resultat. Läkaren kommer väl att förklara för mig efteråt vad som är kass och vad som är bra hoppas jag.

Litet orosmoment, och det som ter sig lite jobbigt, är att jag har ett starkt minne av att de INTE har den typ av röntgen som det Allmänna sjukhuset har här, den röntgen där man kan se tunntarmen. Om jag nu har problem med den, så är det ju bra att se vari problemet ligger. Hemma för 15 år sedan, så hade jag ju en irriterande tarmficka, och läkaren gick in och plockade bort 2st polyper, ser ut som en liten vindruva som hängde där och blockerade för maten och dess väg ner i magen.

Man gick ju in ”bakvägen” med en liten slang som innehöll flera saker, som kamera, pincett, sax, och det är ju aldrig en trevlig erfarenhet för en vanlig normal hetero-sexuell man som jag själv, att någonting sticks upp i ändalykten.... Så huruvida thai läkarmässigt klarar denna biten är väl skrivet i himlen någonstans, vi får se!!

Men en sak vet jag i alla fall, att Thai och speciellt härborta i Asien, så är det inte alls lika duktiga på detta att kolla om tarmfickor och polyper. Denna typ av sjukdom har jag lärt mig av egenstudier är en sujkdom som finns frekvent i vära falangländer, och det beror i första och enda hand på vår fiberfattiga kost. I t.ex. Thailand så käkar de ju mängder av fiberrik mat och en sådan sak som tarmfickor är väldigt ovanligt här.

Så läkarna har ju då heller inte fått någon vana av ett operativt åtgärda problem. DET ger mig lite rysningar. De kanske brötar runt där inne i rumpan på mnig, så jag inte kan cykla längre eller att man får ont för all framtid när man skall skita,,, hua vilka tankar man har!!!

Jag tänker kolla min kropp först och främst, och gå vidare och köra tunntarms-svängen efteråt ända tills detta är fixat. Jag har ju gjort det jag kunnat nu här hemma, alltså fullständigt ändrat min kost till sallad och proteiner plus fett plus en massa motion vareviga jäkla dag... Och det har ju inte blivit glänsande mycket bättre. Forts. I nästa kapitel...

Handskak – Glegolo

Forts. Från förra kapitlet... Visst så kan jag känna mig bra i magen direkt efter jag har motionerat, men det börjar snart kännas eländigt så snart jag äter. Jag är klart störd av att äta, och kan de facto nästan ”känna” maten passera dessa 6 meter tunntarm som vi människor normalt sett har i våra kroppar. Så nu känns det faktiskt aktuellt att ta tag i detta och se om något sjukhus här uppe i nordöstra Thailand har en läkare som klarar av den här biten!!! Men tills dess så får 1 stor grym Gin och tonic ta hand om obehaget så länge!!

I går kväll torsdag 10 november 2011, så hade vi högtiden ”Loy khartong”, det uttalas så, men stavas säkert inte så!! Det är alltså den högtiden då man antingen sjösätter ”farkoster” med ett brinnande ljus i, och puttar ut dessa i de vattensamlingar som finns runt templen. Just templen har ju ALLTID en stor stor vattensamling, kan kallas oftast för en typ ”konstgjord sjö” nästan.

De har dessa ”sjöar” för att folk skall kunna ”offra” småfisk där. De köper alltså ett gäng småfirrar av någon handlare i stan, tar med dem till templet och sjön där, och häller i dessa yngel under stränga böner sagda utav en munk på språket sanskrit!! Det är därför också utav den anledning att det finns fisk där, som dessa ”farkoster” jag nämnde tidigare, är gjorda i ett material som fiskarna gillar att tugga på...

Så ljusen brinner sakta ut där ute på sjön, och det ser fantastiskt mysigt ut... man ser alla farkoster vippar så romantiskt därute, dock så vet man vad vippandet beror på. Just det, firrarna är skethungriga och har redan börjat knapra. Till morgonen så kommer det inte att finnas en endaste farkost där ute, alla så har de ätits upp av firrarna. Hundratals farkoster helt enkelt borta...

Denna gång så hade Ingemar och Fa bjudit in oss till deras lokala tempel i deras lilla by som heter Godmodaeng och som ligger granne med vår by som ju då heter Nong Nasaeng!! Alla dessa byar plus ett gäng till ligger under ett ansvarsområde som är nämnt efter huvudbyn, den största alltså i området här, och som heter Cheelung!! Vi gick till templet kl. 20.00, Fa hade munkarna redan hämtat, och varför fick vi snart reda på när vi kom dit.

Munkarna tog chansen under denna högtid att samla ihop pengar till att färdigställa en byggnad inom deras tempelområde. Och det gick bl.a. till som så att där fanns 1 söt dam/kvinna som representerade ”sin” by i området. Dessa kvinnor paraderade på scenen inför allt folket som alla skrek uppmuntrande ord till dem. Vi alla var stumma av hur vackra de var, och hur snygga kläder de hade (Folklore förstås).

Under tiden som de en och en paraderade på scenen, så fick folk komma fram till scenen och hänga en krans med blommor runt den utvaldas hals. När hon hade gått där under styvt 2 minuter, så fick hon överlämna alla dessa kransar till ”övermunken” eller heter det abotten,,, haha skojar bara!!!

Han räknade hur många kransar som den tävlande damen fick ihop, och sedan så sprang en annan munk tillbaka med kransarna till försäljningstället igen. Och så såldes dessa kransar igen, och hängdes runt halsen på nästa tävlande. Kransarna kostade 50 baht per styck, och hela summan gick naturligtvis oavkortat till templet och dess uppbyggnad.

Kvinnorna paraderade totalt under hela kvällen 3 ggr på man, och det uppmuntrade ju de olika bybefolkningarna att köpa kransar just 3 gånger!!! Jag hörde sedan att Ingemar hade gått tillbaka och stöttat sin fru de 2 sista gångerna hon skulle paradera där på scenen. Han köpte ju kransar för 1.000 baht, vilket torde bli just 20 kransar.

Han köpte exakt samma antal både 2:a och 3:e gången som hans fru gick där på scenen, och det slutade med att hans fru Fa ”vann” denna tävling, och därmed blevo deras by Cheelong legendarisk, och aldrig skall Fa glömmas och en eftervärld kommer att se hennes namn nämnas i den lokala blaskan och hennes skönhet kommer att prisar i kommande generation, och hennes familj kommer att stöttas av munikar och andra lärde. De går en ljusnande framtid till mötes.... Forts. Nästa kapitel...

Handskak - Glegolo

Forts. Från förra kapitlet.... Vi avvek runt kl. 10.30 eftersom ungarna ju skulle till skolan nästa dag, så vi gick tyvärr miste mycket om skådespelet med dessa farkoster som förutom att de sjösattes, väldigt väldigt många av dem, ja nästan de flesta var i form av en typ av ”flygande drake”.

Man tände eld på ljusen och tack vare den lilla lågan så lättade draken ifrån marken och lyfte snyggt och elegant, så lätt i vikt var den. Den lyfte sedan till en fantastiskt höjd, ja riktigt förvånande hög, jag kunde skönja långt långt däruppe i nattahimlen dessa farkoster knappt synliga med sin lilla tunna låga fortfarande brinnande..... det var ett snyggt skådespel, och jag har sett det 3 gånger tidigare under åren, så det var OK att missa det denna gång!!

Idag lördag så kom då Reine Hast återigen till Chaiyaphum. Resan upp ifrån Jomtien styvt 48 mil, gick snabbt och elegant, det finns ju nästan inte något översvämmat vatten alls på högerdelen på kartan över Thailand, så det var lugnt. Vi hade fixat en motorbike (vespa) till honom redan innan, så det funkade bra. Det är ju bara skitkul att få hem en go gammal polare, en polare som alltid kommer och hälsar på, det är värt mycket det!!

Vi gjorde inte något speciellt idag första dagen, vi ringde till ingemar och meddelade honom att Reine hade ankommit, och det dröjde inte länge förränn Ingemar och Fa plus Ingemars syster och hennes man satt här hemma och drack grogg... Efter ett tag valsade vi över till Dan, och han ville också bjuda på grogg. Så vi gubbs fick oss allt ett par riktiga ”stift” innanför västen minsann!!

Tiden gick snabbt på eftermiddagen och vi bestämde oss för att träffas igen kl. 18.30 nere på Nattmarknaden för att äta middag ihop!! Det blev en trevlig samvaro där oss emellan och tjötet var riktigt gött. Vi, jag och Reine var dock riktigt trötta på att lyssna på en riktig tjötegubbe, vilken var Ingemars svåger. Jäklar vilken svada den gubben hade.

Visst han var jättesnäll, men jäklar var irriterande tjötig den gubben var. Det var många år sedan som jag och Reine stött på nåt liknande... Han menade ju inget illa, så man skall väl inte vara för bister, men jäklar secken svada.... Jag är ledsen att behöva säga det,, men jag orkar nog inte en hel kväll ihop med den mannen....

Till slut så skiljdes vi åt, och Reine jag och Yongyut satt kvar vid bordet på nattmarknaden, och tog oss ett sista stilla ”järn”, och tjötade av oss lite av det som vi inte fick chansen att avhandla tidigare under kvällen p.gr.a. killens ”obstruktion”!!! Vi skiljdes åt runt kl. 21.00, och vi följde Reine tillbaka till hotellet, så han fick komma i säng i hygglig tid denna första kväll. Det kommer säkert fler senare kvällar tror jag!!!

Tidigare idag, så gick jag alltså till sjukhuset och gjorde min test, det var enklare än jag trodde, alltså snabbare än jag först trodde. Dan (Mr Seattle) sade ju till mig att det skulle ta hela dagen att genomföra. Jag kom dit kl. 08.00 som avtalat. De tog först ett stort provrör med blod ifrån mig. Sedan bar det av till bröströntgen.

Sedan hamnade jag på en ny avdelning, där de lade mig på en brits, och de tog EKG, de tog test och kollade antagligen genomströmingskapaciteten av blod i mina armar och ben. De hookade upp mig med en mängd sladdar och kollade Gud vet vad!!! Sedan när detta var klart, så fick jag sitta i 10 minuter och vänta, och till slut kom en söt sköterska och talade om för mig att jag kunde komma tillbaka kl. 11.00 igen.

Jääklar va gött, jag slapp att sitta där som Dan sade att jag skulle göra, alltså att bara vänta och vänta och vänta.... Jag frågade och som sagt var, det var OK att åka hem och vänta och äta os.v. Jag ringde direkt till Reine H. Och kollade om han hade ankommit Chaiyaphum nu under tiden. Han fanns på sitt hotell och var just på väg ner i vestibulen på DEEPROM hotell för att äta frukost. VÄNTA skrek jag, jag är skithungrig jag också... Forts. Nästa kapitel...

Handskak – Glegolo

Forts. Från förra kapitlet... Vi träffades till slut och sjuttan va god frukost jag fick.... Skinka, 3st stekta ägg 5st rostade brödskivor, kaffe samt juice. Där fanns marmelad och där fanns smör. Det mesta av detta äter jag aldrig numera som ni kanske kommer ihåg.. Men att synda nu kändes rättvist på något sätt, och jag hade NADA dåligt samvete!!

Vi stack sedan hem till mig och snackade med Yongyut lite grand, och sedan var det dags igen att återvända till Ram Hospital för vidare undersökning. Jag kom in till en doktor där, en yngre manlig sak, som var jättetrevlig och språkade hyggligt bra engelska. Jag fick lägga mig på en brits och han lyssnade på hjärtat, lungorna och knacka på mitt bröst ni vet med fingrarna så som fabbro doktorn brukar göra.

Jag fick sedan sätta mig vid hans skrivbord och han började att gå igenom alla ”nöffror” som datan hade spottat ut om mig och min fysionomi. Allting var kanon med alla värden. EKG visade att mitt hjärta fungerade perfekt och där fanns inga som helst orosmoment. Han t.om sade att jag med mina värden i stort sett var i bra hyggligt skick...

PSA visade bra och helt normala värden och så gjorde allting förutom att mitt socker hade studsat upp till 179 igen, och det är ju INTE bra!! Jag nämnde dock för doktorn att jag hade drucket ett par groggar under gårdagskvällen. Han riste på kroppen som i spasmer, och sade att det var garanterat detta mitt höga sockervärde berodde på.

Jag måste dock nog börja skärpa till mig igen, för jag har faktiskt tuggat i mig rikligt med bröd, ostskivor socker till kaffet och slarvat med glass här och där. Fasen när jag tänker på det så har jag ju faktiskt ”ramlat” dit igen som han droggubben sade... Doktorn klagade vidare på att mitt blodtryck var 134 genom 79, och menade på att övervärdet var högt!!

Jag sade till honom att jag helt denna morgon faktiskt glömt att ta min blodtrycks-medicin, så det kanske berodde på det!! Jag har alltid haft ett perfekt värde alltsedan jag fick min medicin för 6 år sedan. Han gjorde sedan inga större åthävor i denna sak, utan hoppade raskt över till en sista sak som visade ett värde som han inte var nöjd med, och det var på mitt urinprov. Och det visade att jag hade en mindre infektion i kroppen.

Han skrev ut en medicin emot det och sade att jag skulle ta det i 5 dagar, 2 gånger om dagen, så skulle allt sedan vara OK med mig. Vid denna stund när han var klar med mig, så tog jag upp min mage och berättade hur jäkla jobbig den varit. Jag frågade honom om de kunde röntga här på sjukhuset,

Men han fick ett nekande svar ifrån sköterskan (vilket jag redan visste). Men han sade att han själv kunde göra ingreppet, det kallas något som liknade Kardioskop. Man kör alltså upp en slang i ändalykten och upp i tarmen och härjar där. Han sade att han skulle hjälpa mig att gå vidare och bad mig att sitta där ute i väntsalen lite.

Efter 15 minuter så kom sköterskan fram till mig och berättade att röntgen gör de på Ram hospital i Khon Kaen (15 mil bort), och de gör även ingreppet där. Hon sade att hon hade talat med dem, och jag var välkommen dit. Priset berättade hon, jag hade frågat efter det, var 2.500 baht för röntgen (SEK: 555:- ). Ville jag att de skulle årgärda problemet, alltså göra själva ingreppet, så skulle det sammantaget kosta 3.500 baht (SEK: 777:- ).

Jag tycker faktiskt detta låter skitbilligt!! Så fort som Reine Hast nästa fredag som kommer, åker tillbaka till Jomtien igen, så sticker jag och Yongyut upp till Khon Kaen och försöker att fixa detta. Jag hoppas att Yongyt kan hjälpa mig att organisera allting under en enda dag, så vi slipper att åka dit 2 gånger!!!! Men det kanske blir kämpigt med thai....... men klarar Yongyut detta, så blir det guldstjärna för henne i min lilla ”bok”...!!!!

Ringde just, och den grejen funkade inte alls, alltså att jag skulle kunna göra detta på en endaste dag. Förstod nästan detta. Att en läkare skulle kunna ge mig namnet på medicinen, och jag kunde hämta ut den på deras sjukhus här i Chaiyaphum, och köra laxeringsmedlet i förväg, och vara ”spelklar” när jag kom upp till Khon Kaen, och sedan få träffa läkaren och han kunde göra ingreppet. Nä ingen bra grej alls.. Alldeles för invecklat för Thailand tror jag!! Forts. Nästa kapitel...

Handskak – Glegolo

Forts. Från förra kapitlet... Idag så stack Reine och jag upp till Khreng Khro och hälsade på tyske Peters exfru Nought som ju har en kaffeshop där. Det var 4,2 mil dit upp och man var ju lagom öm i rumpamentet när vi kom dit upp. Noght var inte på plats, men det var hennes tvillingdöttrar. 2 söta töset som arbetar där i kaffeshopen. Deras mamma Nought var hos damfrisörskan och vi stack dit.

Det blev lite tråkigt och krystat, och vi bestämde att hon och döttrarna skulle komma dagen efter ned till Chaiyaphum på tisdag kväll, så kunde vi äta där och tjöta lite. Efter en styv 30 minuter så stack vi därifrån, och på hemvägen så ville jag ta en väg som Dan berättat om tidigare, nämligen en väg upp i bergen hela vägen hem, en alldeles ny väg. Kunde ju vara spännande.

Jag ringde Dan när vi stod där i Khreng Khro, och han ville att vi skulle fortsätta åt Chum Pae-hållet 300 meter och där var det en korsning med rödljus, där tog vi åt vänster och det var mycket riktigt i riktning mot bergen . Det var allt jag fick reda på. Vi körde på, och vägen tog oss stadigt via olika kurvor och riktningar sakta mot bergen. Till slut efter styvt 2 mil nästan, så var vi framme, och jäklar va vägen steg uppåt och uppåt och uppåt.

Jag hatar ju höjder så jag tittade absolut icke åt vänster, men efter styvt 10 minuters klättrande med vesporna uppåt, så råkade jag så klart kolla åt vänster, och jääklar va högt upp vi var på denna serpentinväg, men jösses va vackert det var må ni tro!! Efter styvt 25 minuters klättrande så var vi uppe, och då var det kris på bensin kunde jag se. Bensinen försvann väldigt snabbt i detta starka backar.

Jag hittade dock ganska snart ett ställe att tanka på där och man kunde ju inte annat än tänka på filmen Deliverence... alltså ”sista färden”. Men detta var urtrevliga människor.... Efter en styv timme där uppe, så stannade vi vid en restaurant utefter vägen. Jag beställde Kau pad kapau utan chille och utan gröna löv i,,

Den blev skitgo och kostnaden var 25 baht.... alltså styvt SEK: 6:- . Reine höll i sina slantar och ville inte äta..... Sedan körde vi vidare och stannade till slut vid ett ställe och köpte ananas,pineapple, sapparot eller på Lao, saolot.. priset långt långt häruppe mil ifrån närmaste stad låg på 5 baht per kilo. Jag köpte 3st ananas, totalt 4 kilo och betalade 20 baht (SEK: 5:- ) för alla 3...

Vad kostar en ananas hemma i Sverige,, kolla det och jämför gott folk... Reine ville inte köpa.. Den gubben håller allt väldigt hårt i sina slantar.. Synd faktiskt, vara på semester..... Till slut efter drygt 11 mil totalt den dagen, så kom vi hem till Chaiyaphum och skiljdes åt tillfälligt.

Kl. 18.00 så var vi tillbaka nere i Chaiyaphum och käkade middag på Night-bazaar där. Reine unnade sig en soppa på 25 baht, och jag käkade en steak på biff, det var en seg fan, alltså var det kossa, det förstod jag när jag satte tänderna i den....... Man kunde tro att fanskapet var levande, sådant motstånd gjorde den när man tuggade på den.

Efter maten, så ville inte Reine skiljas åt , klockan var ju bara 19.30.... Så jag tog med honom till baren på Siam River Resort. Reine hade gett sig den på att inte dricka idag, så han beställde kaffe, jag sörplade faktiskt i mig 3st groggar (GT), och vi hade ett gött tjöt där i baren med bartendern och med gästerna, faktiskt jättetrevligt. Vi avslutade dagen kl. 21.30 och sade good night.....

På tal om ingenting speciellt, IKEA har nu öppnat sin första butik här i Thailand, det blev naturligtvis Bangkok som fick den äran. De har delat ut tydligen miljontals av kataloger i omgivningarna, och ALLA härnere pratar om IKEA nu!!! Dock skall det sägas att det jag i alla fall hör poch tänker är att det ALLTID är falanger som nämner IKEA. Inte en endaste thai har nämnt ordet IKEA för mig. Forts. Nästa kapitel...

Handskak - Glegolo

Forts. Från förra kapitlet.. Jag vet inte om konceptet med att sätta ihop saker och ting egentligen passar så himla bra för en thai och deras slit och slängmentalitet. Att thai plötsligt skulle ha ett tålamod och sätta sig ner och skruva ihop möbler låter lite osannolikt för mig som amatörvetare av Thailand faktiskt!!

Hittills så har thai ENDAST nappat på kolossala möbler som är hiskerligt tunga och helt stationära i hemmet. De är så tunga så de knappt går att flytta på utan att man ber släkt vänner, grannar och lyftkranar att hjälpa till. Thai sitter på golvet och äter, umgås gör de ju nästan uteslutande endast ihop med mat och dryck, så möblerna står där oftast bara som en prydnadssak i hemmet.

Detta gäller då oftast nere i storstadsregionen där utveckling och utländsk påverkan kan märkas, i andra delar av landet typ 90%, så har man knappt ens möbler att tala om i hemmet. Hur IKEA nu plötsligt skall förvandla hela Thailand och hela Thailands tradition, kultur och mentalitet är mig en gåta. Men som amerikanaren sade nån gång, ”att med reklam så är alltmöjligt.”

Men i detta fallet så handlar det om att ändra ett helt land och en hel livsstil nja,,,, nääeee, jag tror inte mycket på detta. Det kommer i alla fall att ta många många år, innan detta kommer att gå och bli en succee som i de flesta andra länder i västvärlden.

Så länge som thai inte bryr sig speciellt mycket om möbler överhuvudtaget, så blir det himla jobbigt för IKEA spår jag, Er utsände i den snåriga delen av Asien... Men jag hoppas naturligtvis att IKEA skall bli lyckosamt här,, jag är ju svensk, eller hur? Och som svensk är man stolt för de framgångsrika företag och personer som poppar upp i utlandet.

Att uppdrag granskning håller på och fjantar sig med sina kommunist-journalister skiter jag fullständigt i. Det enda syfte med dessa TV-program är ändå att vara framgångsrika själva. Och i brist på talang tillräckligt för att lyckas, då tar man till den enda talang de besitter, och det är att dra folk ner i smutsen, fy satan secket hantverk egentligen. Och folk hemma i Sverige applåderar dessa kryp!!!

Reine och jag har dragit runt här i Chaiyaphum och dess utmarker i flera dagar, vi har käkat lite överallt i regionen, och jag har lyckats visa Reine lite extra många olika ställen. Han kanske inte är den där killen som uppskattar för mycket ”kollande” här och där, utan han är mer den lite mer ytlige killen tycker jag. Vi var uppe i bergen och jag visade honom en rent ut sagt fantastisk utsikt, men det var en hastig titt och en stilla undran om när vi skulle äta....

Vi passerade en hel massa saker som var skitintressanta under våra färder, men de alla ungick hans ögon, och han missade allt. Men trots allt, så tyckte han det var kul att röja runt ute i buschen. Han resonerar ju som så att det bara är bra med variation, och kolla runt i bambusnåren häruppe några dagar, spar honom mycket pengar och spar honom mycket spritdrickande om man jämför med det vanliga häftiga livet nere i Pattaya-Jomtien...

Vi träffade då Nought och hennes tvillingdöttrar på tisdagskvällen 15 november 2011 nere på Nightmarket här i Chaiyaphum, vi hade ju kommit överens om att träffas där. Det var trevligt, och jag tror att det var speciellt skoj för hennes tvillingdöttrar (20 år gamla) att komma loss ifrån kaffeshopen som de har i Khreng Khro, och kunna se sig omkring, de är ju såpass unga ännu, så det är nog jobbigt att behöva vara där på kaffeet hela sin tid.

Vi satt och pratade om falang kontra thai lite grand, denna Nought, hon var ju gift med Peter (Mr Germany) som ni kanske minns jag berättade om tidigare. Trots hennes bittra erfarenhet med hans otrogenhet, så är hon ändå helt och hållet PRO falang. Jag försökte som vanligt att säga att det finns både dåliga och bra människor i alla nationer, så ock i Thailand. Forts. Nästa kapitel....

Handskak - Glegolo

Forts. Från förra kapitlet..... Men NEJ, hon skulle aldrig i sitt liv mer beblanda sig med en thaiman igen, aldrig!!! Och hon spädde på med att hennes 2 20.åriga döttrar icke heller skulle beblanda sig med dom. Hon hade helt andra planer, och de innefattade till 100% falangkillar. Jag tycker faktiskt lite grand inombords att det är lite sorgligt det hela. Jag menar, att ett helt folks/nations män blir utdömda på det sättet.

Igår onsdag 16 november, så var vi nedbjudna till Kevin och Suree på lunch, vi struntade i vesporna, jag har för jäkla ont stundtals och det känns skit att sitta och skumpa på vesporna totalt 10 mil under en dag nu. Jag skall ju till Khon Kaen för undersökning på lördag, så jag undviker att utsätta mig för mer obehag om det går.

De hade i alla fall grillat ett gäng goa köttabitar till oss att äta ihop med frenchfrise och en kall sallad. Vi drack en öl till det... Jag befarade det värsta med all denna mat, men medicinen som jag tog direkt efter läkarbesöket på morgonen verkade som om den började att verka lagom till lunchen hos Kevin och Suree!!!

Vi hade en kanontrevlig stund där mellan kl. 11.00 fram till kl. 15.00 och Reine drack nog 4st stora flaskor med LEO, vilket var allt som serverades. Jag själv gillar inte att dricka öl annat än till mat, jag satt där och småläppjade på ett gäng små glas med öl under lunchen.... Allting var i alla fall perfekt, och det blev en kanondag tack vare detta. Den normalt blyge och tillbakadragne Kevin, han har ju lite trassel med sina nerver, han sken upp under lunchen och pratade och stod i så det stod härliga till, ja det var verkligen en perfekt lunch....

Jag frågade Kevin om ormar, och läget där. Han berättade att visst hade de ormar. De hade bl.a. hört mycket tjöt ifrån byns befolkning och även hans svärfar att det var hundar som stal deras kycklingar och höns. Det försvann en strid ström av dessa djur. Jag frågade Kevin om han verkligen var säker på att det var hundar. De bodde ju ändå precis mitt ute i ormland s.a.s. och jag nämnde för honom att hönor och kycklingar är ju precis vad ormarna fikar efter, i alla fall Ngoo Liöaam (Pytonormen).

Precis då kom hans svärfar med en kompis förbi där vi satt, och Kevin via sin fru frågade då dom om de var säkra på att det var hundar som käkade hönorna och kycklingarna, för det kunde ju också vara ormar som var bovar i dramat. Då började svärfar och kompisen att vifta frenetiskt med armarna och sade att de tyckte att det var helt fel ställe att ha hönor och kycklingar på.. för där fanns mycket pytonorm...

Men va faan tyckte Kevin... kunde ni inte ha sagt det med en gång, ni sade ju hundar... ja det var det då, svarade de.. Som vanligt så tyckte inte thai att det var nödvändigt att informera falang.. Jag visste ju sedan tidigare att Kevin berättat för mig om besök ifrån pytonorm inne på tomten vid flera tillfällen, och de var tillräckligt stora för att lätt sluka både höna och kyckling.

Vidare så berättade Kevin om att de förra veckan hade fått besök av en kobra.... Kevin själv hade först sett den, den gömde sig under lite bröte och Kevin såg bara en ormsvans helt ovetande om vilken orm det var... Kevin röjde då försiktigt med en kratta han hade i handen i högen med skräp och fram ringlade en skitsur kobra, som reste sig i försvarsställning.

Kevin backade undan, dock inte längre än att han kunde använda kratten till att fösa ut denna kobra ifrån hans ägor. Det tog ett bra tag för ormen var snabb och inte helt villig att gå den väg ut som Kevin ville. Problemet här är att Kevin inte brytt sig som jag gjort att försöka att plocka bort grodor och paddor så mycket man kan ifrån tomten.

Det är ju dessa djur som ormarna här bara älskar att slafsa i sig.... Hahahaha taskigt läge att vara groda här i denna värld... Alla ormar utan undantag käkar groda, och om de skulle mot förmodan lyckas komma undan den hemska jakt som försigår nattetid ifrån ormarnas sida, så står människan där i givakt på morgonkvisten och plockar grodor till middagsmat.... taskigt läge verkligen!!

Handskak - Glegolo

Jag var alltså som sagt var på morgonen igår på kliniken så de kunde ta tag i infektionen i tarmfickorna, för det var ju de som värkte. Jag gissar alltså på detta, jag är ju ingen doktor. Men här i Thailand så måste man försöka att leka doktor sjäv enär deras läkare här kanske inte är de bästa i hela världen, och detta är en stor himla underdrift... Vissa av dem (många) är helt enkelt fruktansvärt värdelösa.

”Min” läkare har ju dött sedan jag var där i maj förra gången. Förvånade??? Dödsorsak??? Cancer!!! Förvånade??? Jag har ju pratat om detta tidigare och gör det igen. Cancern finns överallt, det gör den hemma i Sverige också..... men här...... den är GRYMT förekommande här, och de gör ingenting åt den innan det är alldeles försent.

Det är som om de inte låter sig erbjuda någon vård, och de tar inte tag i problemet innan folk av ren smärta hamnar på sjukhuset, och vid det laget så har de en cancer som är så spridd, så vi snackar om enbart 1-3 veckor kvar av sitt liv.. Det är synd och stor skam..... Jag själv är livrädd att hamna mitt i den vården, för då kan jag kanske råka illa ut för små skitsjukdomar här, som utvecklar sig till mer allvarliga sjukdomar.

Jag läser inne på internet lite grand om mina åkommor, när jag vet, som med tarmfickorna så försöker jag att lära mig, så jag kan förklara för läkarna hur de skall göra o.s.v. Detta låter horribelt korkat av mig, men ni skall veta att infekterade tarmfickor som jag har, generellt sätt inte finns speciellt mycket härborta i Asien.

Och därför är läkarna helt värdelösa på att bota det också... varför det inte förekommer?? Jo det beror på att vi i västvärlden äter vår ”fastfood” och vår skit snabbtmat och tarmarnas blir slöa slappa och likgiltliga, och då utvecklas dessa ”fickor”. Där maten stannar till, och till slut blir infekterade....

Här i Asien så äter de icke i samma omfattning snabbmat utan det är ju löv stjälkar, grenar och kvistar plus en uppsättning av olika grässorter och sallader, DET är RIKLIGT med fibrer i deras mat, och deras tarmar lär vara mer motionerade och gymnastiserade.... och därför saknar de tarmfickor här,,,, och läkarna är inte alls vana att kurera, - ”got it???”

I alla fall läkaren var ju död, han hette Wanchai, och var en supertrevlig och snäll läkare, jag verkligen gillade honom. Han var nu ersatt med sin broder.. Va har du slagit igen din egna klinik där uppe, och så pekade jag!! Wanchai hade nämligen en bror som också var läkare, och som hade en konkurrerande klinik bara 100 meter ifrån denna klinik!

Nä sade killen, jag är den 3.e brodern!! Va sade jag!! 3 bröder och alla 3 är läkare, vilken fantastiskr duktig familj må jag säga..... Och så säger vissa att det bara är skräp med alla thaimän. Nä det är som jag säger, det finns skit i alla folkslag och det finns bra i alla folkslag. Jag fick min medicin i alla fall, och det är totalt 7 tabletter jag skall ta 2ggr om dagen och 5 tabletter 1 gång på dagen....

Så jag har ett himla schå för att kunna kurera mig mot smärtan och infektionen. Nu vill jag bara se till att vara i skick till lördag och min resa till Ram Hospital uppe i Thailands 3:e största stad Khon Kaen!!! Det skall bli ett äventyr som heter duga. Hoppas bara att den läkaren har kommit i kontakt med infekterade tarmfickor förr och vet hur man skall hantera det.....

Idag fredag, så hade vi vårt lilla vanliga sammanträffande på Tesco Lotus för lunchätning. Jag har ju inte varit någon större regelbunden gäst det senaste året. Har väl tyckt att det börjat bli lite ”tradigt” och samtalsämnena börjar bli desamma.

Det tjatas om saker och ting, och om förhållanden här i Thailand, och allt tjöt är bara lösryckta rykten utan någon som helst substans.

Precis samma som dösnacket jag hörde nere i Pattaya om det där med att Thailand skulle låta falanger få betala skatt på sin utbetalda pension. Vilket naturligtvis vore en ren och skär katastrof. Som tur är så är man ju lite bevandrad och påläst i alla fall, så det var ju lätt att bara skita i alla dessa, speciellt norrmän, därnere som babblade om detta med beskattningen. Forts. I nästa kapitel....

Handskak - Glegolo

Forts. Från förra kapitlet. Thailand har ju som kanske bekant ett dubbelbeskattnings-avtal med de nordiska länderna, och där står det KLART OCH TYDLIGT, att vad det gäller t.ex. pension, så skall den beskattas i det land där den intjänats. Så det ryktet var även det skitprat.

I alla fall våra samtalsämnen har blivit tjatiga och ointressanta med tiden, och mitt intresse att komma till våra lunchmöten har svalnat betydligt. Dock nu idag, så åkte jag med Dan dit, och där var en tysk som heter York. Jag träffade honom för 2 veckor sedan och han berättade då att han tänkte flytta definitivt nu till Chaiyaphum och sätta bo här med sin fru. De har bott de sista 8 åren mestadels i Singapore.

Han frågade mig i alla fall, när han hörde att jag var en f.d. ”shippingkille”, om kostnader och hur det funkade med hans personliga effekter som han skulle skeppa till Chaiyaphum ifrån Singapore. Vi pratade lite grand och då visade det sig att killen redan hade gjort upp med ett packbolag därborta. Han hade runt 6-8 m3 berättade han.

Detta bolag hade offererat honom för deras jobb, alltså att lägga det i kartonger, skeppa det ifrån Singapore till Bangkok f.v.b. till Chaiyaphum hela 100.000 mastiga bath. Jag riktigt hoppade till när han sade detta. Jag frågade honom, tycker du att det verkar vara en bra offert eller. Javars tyckte han..... jäklar att du inte frågade mig först då sade jag, Jag hade älskat att få ett sådant jobb med en sådan enorm profit.

Va menar du säger han då? Ja kostnadsmässigt York, så ligger det till ungefär på detta sättet siffermässigt: Avgifter i hamnen i Singapore runt 4.000 baht + sjöfrakt till Bangkok USD. 50 /m3= USD 350:-= 10.500 baht. Ankomstavgifter i hamnen i Bangkok runt 8.000 baht maximalt + slutligen transport upp till Chaiyaphum vilket kostar exakt 5.000 baht. York, detta blir totalt 27.500 baht maximalt. Det innebär också att du pröjsat för den lilla löjliga packningen de gjort cirka 72.500 baht!!! Fattar du vilken blåsning????

Vi pratade inte mer om det, men jag fick sedan 3 dagar senare ett mail ifrån honom, han var då tillbaka borta i Singapore, och han berättade att han hade ”gjort upp” med sitt packbolag om 72.000 baht totalt och där var transporten till Chaiyaphum borttagen ur offerten. Den kostade ju 5.000 baht, så tagen det med i beräkningen så hade han lyckats med att pruta den ursprungliga offerten på styvt 23.000 baht.

Han var jätteglad berättade han för min hjälp, och undrade om jag hade lust att hjälpa honom med hemtransporten Bangkok-Chaiyaphum. Ok sade jag, men jag vill ha 2.000 baht för besväret i så fall!!! Han tyckte det verkade helschysst, och vi bestämde att han skulle maila till mig frakthandlingen när han hade det i sin hand...... Normalt sett så tar man ju inte ”betalt” av sina vänner. Men i detta specifika fallet med denne kille som jag inte ens kände, så ville jag faktiskt ”ta betalt” för min erfarenhet och min kunskap.

Idag lördag 19 november 2011, så bar det iväg då upp till Khon Kaen och Ram Hospital... Resan gick bra, jag körde. Yongyut ville nog inte så himla gärna köra tror jag. Hon får väl ”börja om” igen så sakterliga här hemma i Chaiyaphum. I alla fall vi kom fram och vi hittade faktiskt det hela görenkelt.

Det blev en grymt positiv upplevelse att se detta sjukhus. Det var enormt stort, säkert 3ggr större än sin namne hemma i Chaiyaphum. Där var mängder av personal överallt, och de allra flesta pratade faktiskt engelska i någon form. Där fanns också MÄNGDER av patienter av alla de slag precis överallt i lokalerna. Vi fann receptionen, de tog tag i oss direkt, och jag fick fylla i ett papper för registreringen där. Direkt efter det, så följde en ”gojting” med oss till ”rätt” avdelning.

Och där fick vi en nummerlapp, och fick sitta och vänta i hela 14 minuter. Det var en grym hantering här. Folk kom in till läkarna och folk kom ut ifrån läkarna och alla verkade glada. Där fanns bara på de 2 små avdelningarna som jag hade inom synhåll runt 20st biträden och sköterskor, så allt var grymt effektivt. De tog mig och körde blodtrycket och kollade vikten. Forts. Nästa kapitel...

Handskak – Glegolo

Forts. Från förra kapitlet... Efter ytterligare 10 minuter så kom jag in till läkaren som satt och väntade på mig. Han höll på och läste in sig på mig i min journal. Han visste redan då varför jag kom dit till sjukhuset. Han gick igenom lite grand av alla de siffror som Ram Hospital i Chaiyaphum hade tagit fram om mig via min undersökning förra lördagen.

Han påpekade flera saker, och fann ut att jag faktiskt hade ett smärre förhöjt värde i min lever. Vilket tydde på en mindre infektion. Under samtalets gång, så märkte jag, killen pratade perfekt engelska, och jag blev bara så himla glad. Det var nästan som att komma ut ur djungeln när man äntligen efter snart 4 år hittade en läkare som pratade så fin engelska.

Dessutom till min stora förvåning, så visade det sig att han mycket väl visste vad tarmfickor var, och blev jag lättad eller? Han sade att jag var välkommen på måndag, för ytterligare röntgen, och så fick jag vänta under dagen fram till kvällen i Khon Kaen, då skulle han ta emot mig och också åtgärda om det nu handlar om polyper och tarmfickor.....

Det var en lättad falang som släntrade bort till medicinutdelningen. Jag fick ju med mig 2 plastflaskor med laxeringsmedel, som jag skall ta lördag kväll (idag) och ytterligare en flaska imorgon söndag kväll. De facto så sitter jag här och nu och har druckit ur den första flaskan, och avvaktar stilla vad som skall hända. - härliga tider.

Här är det ingen risk för förstoppning precis.

Priset för mitt besök på detta sjukhus, med blodprov och laboratorieresultat, läkare samt själva medicinen kostade enbart 1.270 baht.. = SEK: 275:-... jag tycker faktiskt det är skitbra..... Jag får berätta vidare på måndag kväll efter mitt besök hos läkaren då.... Det blir en jättelång dag dock.

Åka ifrån Chaiyaphum kl. 06.00, vara i stan fram till kl. 18.00 och träffa läkaren, och sedan kanske han skall ta en slang upp i arslet, det tar ju sina modiga 2 timmar plus avslutningsvis minst 2 timmar för resan hem, vi bör ju då vara hemma här igen runt kl. 23.00 – 00.00, vi har då alltså varit hemifrån i dryga 17 timmar. Och förhoppnings-vis, så skall allt vara bra då hoppas jag!!!

Jag sitter i alla fall här nu på söndag kväll kl. 23.00 och har svårt att gå och lägga mig. Jag har precis proppat i mig flaska nummer 2 med laxeringsmedel, och man vet ju aldrig när den grejen skall ”sätta fart”. Men det blir till att försöka sova nu och chansa på att ingen skit hamnar i sängen bara.... fy satan det vore äckligt.... Nu har man i alla fall glädje av att vara heterosexuell, man har ju då i alla fall lite koll på Anus-muskeln i rumpamentet!!!

Men Gud va tråkigt det har varit denna helg. Idag så har jag käkat soppa (!!!) och 2 små fingerbananer plus 1 yoghurt, det är allt... jag har varit konstant hungrig precis hela tiden. Jag fattar inte dessa människor som vurmar så myket för just soppa. Sitta och äta soppa till middag, goddag hur kul är det då??

Så bar det då av måndag morgon den 21 november 2011 upp till Khon Kaen och Ram Hospital där. Bilfärden gick bra, vi fick med oss på färden halvvägs Dans fru Amphorn, hon är ju lärarinna däruppe bland risfälten, orten heter Wang Noi, Vi släppte henne där, fortsatte och resan gick förvånansvärt bra. Sjukhuset låg där det skulle ligga, så vi hittade det direkt.

Det var ett enormt komplex, säkert runt 5 gånger större än Ram Hospital hemma i Chaiyaphum. Här arbetade massor av människor som jag sagt tidigare, och de är trevliga och de flesta pratar lite engelska, inte alls som hemma i Chaiyaphum, där de får inkalla en ”translator” om jag skall kunna göra mig förstådd.

Jag hade ju tagit alla min blodprov redan i fredags, och träffade doktorn. Nu idag måndag så var det dags för magnetröntgen och ultrasound. Jag befanns vara INTE gravid som tur var. Ultrasoundet var absolut ingenting, efter det så kom jag till heelvetets allra innersta och det var magnetröntgen och det värsta i detta allra ”innersta” var kontrastvätskan som de körde upp i rumpamentet på mig. Forts. Nästa kapitel.......

Handskak – Glegolo

Forts. Från förra kapitlet....... Sköterskan kom in i rummet, jag låg där naken med en smärre filt över mina ädlare bastanta delar. Hon visade mig stolt den manick som skulle köras upp i ”sakrikistan” och den vidhängande slangen. Tack för maten som man säger. Hon la mig på sidan, och utan vidare ”förspel” så körde hon upp den atrappen rakt upp, jag skrek till, inte av glädje, snarare av irritation. Jag frågade henne – ”skall du inte ha lite olja eller kräm på den där grejen???” Hon log lite förläget, jag tror att hon fattade att jag visste att hon hade glömt krämen, hon var ju lite nervös över att ha en falang där på britsen.

Hon började sedan att sakta pumpa upp en vit kontrastvätska långt upp i tarmarna, och det krampade och det slet i mina tarmar så det stod härliga till. När man låg där så undrade jag precis som jag brukar undra när jag flyger med ett flygplan.. Då brukar jag fråga mig vad ända in i heelvete jag gör där... om det var meningen att vi människor skulle flyga, så hade vi haft vingar... Om vi har en slang i arslet, så hade vi fötts med en slang i arslet...

Här och nu så frågade jag mig vad gör jag här egentligen, behövs det, bryr de sig om ett falanglik i Thailand..... eller slänger dom det bara i soporna baktill på sjukhuset? Hjälp, tänkte jag,,, jag vill ha hit ARN eller barnombudsmannen eller facket eller fan vad som helst, bara de slutar att skicka upp vit kontrastvätska i rumpan på... jag säger bara det, döma av den reaktion som jag har på allt detta, så hade jag nog varit en oduglig homo, jag gillar helt enkelt inte när folk petar en därbak....

Efter en evighet (5 minuter cirka) så kom då läkaren in till mig, och nu började en karusell och cirkus som varade i 35 minuter nästan. De vred och de vände på mig fram och åter i all evinnerlighet, de plåtade mig och de fotade mig och de tryckte i ny kontrastvätska ytterligare några gånger så jag blev helt slut, jag undrade där på britsen om detta kanske var som att bli våldtagen i ett amerikanskt fängelse utav ett gäng horny medfångar med stora muskler......

Till slut, svettig och helt färdig så var det över, och sköterskan kom till mig och frågade om jag ville gå på toaletten. Secken underdrift, om jag ville, med slang, mackapär och all kontrastvätska inplanterat i baken, så kände man ju sig skitenödig i stort sett hela tiden. Jag rusade in på toan, och jag kände redan på färden in där att det redan började att rinna nerför benet på mig...

Jag hann i stort sett fram till toan, och släppte av alla fördämningar, anusmuskeln blir aldrig mer i samma fina skick som innan, och jag var innerligen glad att det hela var över. Jag fick sedan klä på mig, och under tiden jag tog på mig, så kände jag att det rann nerför ena benet,, va faaan!!!!! Kollade, och mycket riktigt, vit kontrast-vätska ”läcke” ut ur min ”stolthet” fortfarande. Ropade på Yongyut, hon hade tagit med sig ett par extra shorts, den damen vet vad hon gör minsann.

Vi lämnade sjukhuset med orden att vi skulle vara tillbaka kl. 18.00 för att träffa läkaren. Klockan var nu nästan exakt 10.30. Vi gick ner på parkeringen och 2 bänkar som stod här och jag fick käka kycklingben (grillade) som Yongan hade tagit med sig. Med oss satt också en kompis till Yongyut som bodde i Khon Kaen. När jag satt där och gnagde på mina ben, så kom det naturligtvis en hund fram och ville ha käk, jag schasade iväg den.

Efter 1 minut så fick jag dåligt samvete, tog påsen med kycklingbenen, och kollade efter hunden, den var tydligen under en bil, jag böjde mig ner, och sedan när jag reste mig upp, så kom det en fis som var härlig, men samtidigt kände jag att något var fel i det hela. Det inte bara kom luft, med luften kom också varm kontrastvätska, och jag fick panik, inga mer shorts med mig.

Rusade in på toan, och kollade i brallorna. Kontrastvätskan hade stannat i kalsongerna. Kalsonger som jag annars aldrig har på mig, hade Yongyut tvingat på mig denna gång. Fick av mig kalsongerna, gjorde färdigt inne på toan igen, och stega ut, och shortsen såg helt schysta ut faktiskt..... Forts. Nästa kapitel.....

Handskak – Glegolo

Forts. Från förra kapitlet... För att slå ihäl lite tid, så åkte vi med Yongyut kompis hem till henne, och där mötte vi mamman i huset. Pappan kör taxi i Bangkok och är aldrig hemma. Detta är alltså kompisen som fastnat för Bertil min polare, som jag tidigare berättat om. Han har ju aldrig ännu varit härnere, så han är ju jättespänd att få veta hur de hade det m.m. här i Khon Kaen.

Ja familjen hade en rent ut sagt ovanligt fint städad trädgård, och disken som stod där var färdigdiskad. Ja allting såg jättebra ut för att vara en thaifamilj. OK själva trädgården var en endaste röra, men det var inte alls något skräp där. Jag blev snart tvungen att återigen besöka toan, och kom in på deras thaitoa, och den är ju inte att ”leka med”. Jag satte mina två fötter på kanten, satte mig på huk, och missade det meterstora hölet med 2 decimeter tror jag..

Där låg en prydlig hög med vit kontrastvätska på golvet. Det fanns ju ingen avrinning alls på golvet, så jag hällde pliktskyldigt lite vatten över eländet så det löstes upp lite grand..... Jag höll masken stenhårt efter det..... ja jag vet, jag är en ”bad man”.... När jag kom ut så ringde Bertil, och han ville tala med mig också, jag nämnde deras toa och sade till honom att han borde hjälpa dom att skaffa en riktig toa som man kunde sitta på och skita och även pissa.

Bertil tände till på alla cylindrar, han vill ju hemskt gärna hjälpa. Han bad oss att ta reda på vad kalaset skulle kosta. Jag åkte sedan efter 1 timme cirka iväg till Global house och där kollade vi efter toagrejor och inredning för en toalett. Ni vet toastol, kakel på golv och väggar och installation av en dusch vilket också var ett önskemål. Jag fick ju in en massa priser, och jag lämnar dem när jag kommit längre i planeringen. Kan ju vara kul för Er som läser att veta vad det kostar att installera och fixa till en toa med dusch...

Efter detta, så stack vi tillbaka in till Khon Kaen och sjukhuset, damerna ville dock gå till Central-Plaza först, alltså en shopping-mall där, alldeles granne med sjukhuset. Jag kände dock så fort som jag började att gå att kroppen var alldeles ”ursketen” som vi säger i Göteborg. Jag var nästan yr i huvudet, och lite öm i kroppen. Jag hade ju faktiskt käkat dåligt nu ända sedan i fredags och det tog väl ut sin rätt antar jag.

Dock så hann jag gå in på en affär, för jag fikade lite efter att köpa nya hörlurar till min studio därhemma, och då menar jag inte dessa värdelösa datorhörlurarna, de är ju skitbilliga och kostar runt SEK: 50:- härnere. Nä jag vill ha riktiga grejor och hemma i Sverige, kostar sådant runt SEK: 3.000:-. Jag fann hörlurar för runt 2.500 baht, vilket torde vara runt SEK: 600:- och det var det dyraste de hade faktiskt.

Jag ville prova dem, fick inte.... vafalls????? Jag fick inte prova, de ville inte ta ut dom ur förpackningen ens. Jag tittade avmätt på idioterna och förklarade till killen som pratade lite fidjiengelska – ”Vill du inte demonstrera dom för mig och låta mig prova dom, så kan du glömma att en endaste falang kommer att handla sina hörlurar på detta stället”

Men han tittade bara med tom blick, precis som vanligt, på mig och brydde sig inte ett skit. Detta scenario är jag med om precis hela tiden i Thailand. Dessa människor har precis noll koll om marknadsföring att ha god PR, och hur man sköter sina kunder, de skiter bara i det, och står där som spån och tror att kunderna skall komma till just dom..... Tänk om de anställde en falangsäljare, den falangen hade kunnat göra stora business i Thailand tror jag!!!

Vi stack tillbaka sedan till sjukhuset och väntsalen. Tiden gick hyggligt fort, det var ju fortfarande 1,5 timme att vänta, det visade sig att när krutröken hade skingrats, så kom inte doktorn förränn kl. 18.30, så vi väntade glatt i 2 timmar, dock inga problem. Och speciellt inga problem för den saatans mygga som stack mig 2 ggr(!!!) på samma ben, jääklar vad det kliade.

Yongyut tog den av daga, och sedan var det lugnt efter det att jag applicerat lite tigerbalsam på betten. Ni kommer ihåg att jag nämnt det tidigare va, tigerbalsam och myggbett.... Men tänk på att det är endast en endaste sort av alla de olika tigerbalsam som finns här som duger till myggbett, och det är den gröna tigerbalsam i den pytterlilla burken.. Forts. Nästa kapitel.....

Handskak – Glegolo

Forts. Från förra kapitlet...... Vi kom in till läkaren till slut, och jag hade nog under dagen börjat inbilla mig en jääkla massa sjukdomar som jag nog hade. Där var säkert utbrett med cancer i magen, kanske en tumör som gömde sig under revbenen, den tanken hade jag svårt att bli av med, och sedan var jag inne på tarmvred och hemska operationer.

Läkaren började dock med att berätta att alla prov jag tagit var bra, och där fanns absolut ingen förekomst av varken cancer eller tumörer. Han kunde finna en endaste tarmficka berättade han. Men inga polyper faktiskt. Och det var ju himla skönt.... Han visade mig röntgenplåtarna. Han sade att jag inte hade infektion heller där, utan det var bara ett litet förhöjt levervärde vilket indikerade att jag hade problem med ”magen”....

Han trodde att mina problem berodde på att min tjocktarm bearbetar maten långsammare än normalt, och att det då visar sig i form av ömhet och olustkänslor i magtrakten. Han berättade att jag har ju en smärta som INTE är centrerad på en endast punkt, utan den rör sig allteftersom maten hanteras i tarmen. Och det är ju ett väldigt bra tecken faktiskt.

Han föreslog inte så himla mycket jag kunde göra. Han sade dock till mig, att jag skulle försöka att äta långsamt, att tugga maten mer än normala människor gör, och att dricka mycket. Jag skulle fokusera på den mat jag redan äter och avhålla mig helst ifrån skitmat som bröd och fastfood. Nångång sa han OK, men glöm det i din vardag.....

Han skrev ut 2 mediciner, och de skulle ta hand om smärtan och den andra skulle slappna av tarmen så den skulle fungera bättre. Jag prövade dessa mediciner redan när jag kom ut till bilen efter läkarbesöket, och jag mådde bra hela kvällen igår, och även idag tisdag när jag sitter och skriver detta. Avslutningvis, vi kom hem lyckligt och väl kl. 10.30, och det var en lite jobbig hemfärd, enär det inte finns speciellt många gatlyktor i Thailand ute på landsvägarna.

Men det gick, och nu är jag hemma igen. Jag känner mig grymt yr i mössan när jag ställer mig upp, och jag vet inte vad det beror på, kanske näringsbrist eller vätske-brist. Jag håller mig hemma idag också ifrån cyklandet, och kör i mig bra med mat och bra med vatten, Så blir nog detta kanon...... usch nu har jag skrivit jääkligt mycket om sjukdomar, så nu får det vara nog för ett bra tag framåt.

Dock så skall jag nämna att jag precis sitter och kollar på räkningen för hela ”kalaset”. Ni kommer ihåg ifrån fredagens vedermödor med läkare samt blodprov samt diarreemedicinen, alltså laxeringsmedlet, den biten betalade vi 1.250 baht för. Det handlar ju om runt SEK: 270:- då! Och jag tycker att det känns hyggligt billigt!!

Nu har jag i min hand räkningen för måndagen och allting runt undersökningen där, och de priser som jag betalat är då. Magnetröntgen 2.500 baht ( SEK: 550:-), Ultraljud 900 baht (SEK: 190:-), medicin (2st olika vid behov) 770 baht (SEK: 160:-), läkare 300 baht (SEK: 70:-) samt 100 baht (SEK: 22:- ) för sjukhusets avgift samt sjukskörerske-avgift som kallar de det.

Så hamna på runt SEK: 950:- för allt detta, tycker jag i alla fall känns bra. Man undrar ju vad motsvarande undersökning hemma i Sverige hade kostat om man inte är med i försäkringskassan, vilket jag ju inte är. Jag tror att det hade blivit betydligt mycket dyrare. Någon som har någon kläm på detta alls?

En urbra sak som hänt är att så många har ringt och kollat hur läget är med en. Bra mycket mer intresse visas här bland ens vänner än det någonsin gjorde för mig hemma i Sverige må jag säga. Ingemar och Fa och Kevin och Suree ringde redan när jag satt på sjukhuset. Dan och Amphorn ringde till bilen på vägen hem ifrån sjukhuset på kvällskvisten, och väl hemkomna vid 22.tiden, så ringde ”galanten och magikern” Reine Hast!!! Forts, nästa kapitel....

Handskak – Glegolo

Forts. Från förra kapitlet...... Så goa vänner finns det gott om som tur är. Jag hoppas bara att jag själv kan leva upp till det här. Men å andra sidan så sägs det ju utav visa män, att ”vännernas uppvaktning beror på ens egna uppförande gentemot dem”. Så då kanske jag har varit schysst då, hoppas det i alla fall!! Det värmde i alla fall!!!

Igår onsdag, så var jag iväg på uppdrag av Yongyut (frun) och kolla på inköp av ytterligare en ny begagnad vespa till samma pris som förra gången (15.000 baht). Tjingtjing, alltså phillipinan som hyr syster Alaams hus ihop med 4 andra phillipinos, har fixat en kund till Yongyut som vill hyra vespa på obestämd tid.

Yongyut tar ju 1.500 baht per månad, och då är vespan färdigbetald inom 10 månader, och sedan blir allting plus när hon hyr ut dessa vespor, och det ger en inkomst av 3.000 baht per månad... Hon är ju extremt glad för detta, och man riktigt ser hur det lyser om henne när hon berättar att hon också tjänar pengar, Jag tycker det är skitkul för hennes skull!!!

Jag åkte i alla fall dit, till samma ställe som vi köte den andra vespan, och de visade mig en vespa, jag provkörde den, och den var fullständigt värdelös. Jag är långt ifrån en expert, men ändå såpass rutinerad, så jag kan höra när en motor låter underligt, när den hackar, och när det känns som om den inte går på ”alla cylindrar” som man säger om bilmotorer. Vidare så var sadeln fullständigt nedsliten.

Efter provturen, så körde jag tillbaka, och tackade artigt nej, jag såg oerhört ledsen och besviken ut, så de kände sig nog dumma över det taskiga försöket att ge mig skitgrejor. De halade snabbt fram en annan vespa, och nu var de med i ”matchen” igen. Vespan lät fint i motorn, de satte på en snygg hyggligt ny sadel och lampor och instrument fungerade perfekt....

Jag återvände till dem och tackade ja, och idag så åkte jag dit med kopia på Yongyuts ID-kort, sedan skall de då åka till ”amphoe” och registrera vespan på Yongyut varefter den blir vår när vi cashbetalat 15.000 bath till dem. Jag räknar med att imorgon den 25:e, så får vi den och då kan vi också leverera den till slutkunden.

Det var ju parad genom stan som jag ju har berättat om tidigare för nån vecka sedan för Namkaeng. Yongyut hyrde ut ett par paraddräkter, de där färggranna och vackra uniformerna som tjejerna har. Hon har fått in alla sina hyraut-pengar förutom ifrån en kille, ”hon” har tydligt glömt att betala pengarna (200 baht) till Namkaeng, så hon kan ta hem dem till Yongyut.

Förresten, jag skrev inte ”fel” tidigare i förra stycket!!! Jag skrev ju ”hon” och kille i samma mening!!! Denna klasskamrat till Namkaeng, alltså 9 år gammal har redan utvecklats till en fullfjädrad ladyboy må ni tro. Detta är fantastiskt och samtidigt så jääkla beklagligt. Ung-fan är alltså 9 år och struttar omkring som den värste homon på skolan.

Det fantastiska i det hela är att alla och ingen, bryr sig egentligen om den sidan hos oss människor, tänk om hela vår värld kunde vara sådan. Det beklagliga är samtidigt tycker jag att denne unge mister allting som alla vi andra normalt konstruerade människor så tar för givet. Bilda familj, skaffar barn och lever i en trygg gemenskap.

Detta barn, 9 år gammal, har redan sin framtid utstakad för sig. I bästa fall, så kommer hon (han) att försöka allt vad hon (han) kan att leva i en så främmande värld för honom, en värld av 2.samhet som hon (han) aldrig kommer att bli delaktig i. Hon (han) kommer att för alltid att vara tvungen att stå på sidlinjen och vara avbytare eller rent av åskådare, och se resten av världen leva sitt liv.

Hon (han) kommer att stå där och se nya generationer efter honom växa upp. Och hon (han) undrar inom sig, vilket öde det var som tvingade just honom att titulera sig hon, eller vilket öde det var som tvingade henne att titulera sig han...... Funkar det inte för henne (han) att skaffa sig utbildning och t.ex. bli lärare, så är det en oerhört stor risk att hon (han) kommer att dra sig söderut och jobba sig på turister iform av prostitution. Forts. Nästa kapitel...

Handskak - Glegolo

Forts. Från förra kapitlet.... Väl därnere så kan allt och ingenting hända henne (han). Flera dör, många får AIDS, som vi turister så snällt delar med oss av, och många av alla dessa ladyboys kommer att dö därnere i söderns barer och prostitutionsträsk i sin iver att tjäna pengar, och i sin iver att betjäna sjuka vridna avarter till falanger som råkar sitta på de pengar som vår ladyboy vill ha......

Jag mår illa i tysthet när jag ser människoöden som man inte kan göra något åt. Jag tycker så himla synd om dessa människor, och speciellt då när man ser hur dessa avarter nästan blir uppmuntrade till att agera som flickor. Många många många familjer och föräldrar vet exakt vad det handlar om. Och de är kallhamrade nog att bara låta det ske, allt för att bringa in lite pengar till familjen.

Ni tror säkert att detta handlar om de fantastiskt fördomsfulla thailändarna va???? Glöm det..... det handlar om utkomst, inkomst och om pengar i slutändan. Det handlar inte om att rädda, och vara schyssta emot en människa som ”råkat” bli t.ex. ladyboy.... Det handlar om att se chansen när den dyker upp, och se till att den chansen förräntar sig i form av en framtida inkomst ifrån deras son, ladyboyen...... Hello Thailand!!!!

Usch nu blev det deprimerande igen. Jag tror inte man skall kolla in läget för himla mycket, och man skall nog inte ta åt sig så himla mycket tror jag. Speciellt i dessa länder som t.ex.vis Thailand, där det är fattigt och eländigt och där livet har tvingat Thai att inte i alla lägen ha moralen i högsätet. Är vi så jääkla bra då??? Så klart vi inte är. Jag tycker att vi falanger och falangländer är avskyvärt mycket sämre i de flesta stycken....

Men det är enkelt att döma utifrån den utsiktsplats där man sitter och begrundar verkligheten. Faaannn jag riktigt känner att jag själv och hela min egna kultur ifrån Sverige börjar bli lika jääkla inkrökta som dessa amerikanare som vi ofta ser nerpå som varande hypokrater av första rang, vilket de för övrigt också är. Det finns inga större hypokrater än amerikanare, det är sant.

De sitter därborta i sin bubbla” som de kallar USA, tittar ut genom glaset och ser hela den övriga världen omkring dem som ett amerikanskt innanhav. De spelar baseboll med glädje och deras högsta serie heter ”World series”, deras amerikanska fotboll där finns naturligtvis världens bästa idrottare och sportsmen. Deras läkare är världens bästa. Deras lärare är världens bästa och deras kockar är världens bästa....

Va sjutton håller de på med i egentligen, världens bästa???? Vem faan spelar baseboll?? Vem faan utanför USA spelar amerikansk fotboll???? Vam faan mäter i inches feets, miles??? Amerikanare är arroganta typer som inte fattar att de egentligen är i minoritet!!! Övriga världen mäter i metric system, vilket en sann amerikanare stolt kallar för utländsk skit..... Nä sådan vill man verkligen inte bli, eller hur???

Nä nu måste vi snacka Thailand igen. Vädret har börjat bli faktiskt kanon här nu. Det är ju nästan komplett vinter här nu, och det är sina modiga 30 grader dagtid medans temperaturen fullkomligt rasar neråt 16-17 grader på natten. Jag finner det vara kanon, och A/C;n kan man koppla bort nu under december månad som kommer. Elräkningen faller också den kostnadsmässigt i takt med temperaturen.

Igår 24 november (torsdag), så var jag ute på en liten minitur med cykeln (17 kilometer), och det var härligt att starta upp igen efter nästan 2 veckors stillasittande hemma p.gr.a. magens oroligheter!!! Jag körde sakta och städat, och mitt på rundan, så lämnade jag in en kopia av Yongyuts ID:kort till affären som sålde vespa nummer 2 till oss.

Yongyut fick nämligen telefonsamtal i från Phillipinan som hyr Alaams hus, och hon berättade att hon fixat en falangtant (lärarinna) som ville hyra. Så vi stack och köpte ytterligare 1 vespa för 15.000 baht. Månadspengen är 1.500 baht plus att de alltid får deponera ytterligare en månadshyra hos oss. Efter 10 månader, så kommer nu Yongyut att stadigt ha 3.000 baht i inkomst ifrån sina 2 vespor och det gläder henne oerhört!!!!! De är ju då fullbetalda...... Forts, nästa kapitel.....

Handskak – Glegolo

Forts. Från förra kapitlet....... Allting det där som man har pratat om under sina år härnere i Thailand, det kommer nu så sakterliga upp till

”ytan”. Man har blivit kallad både det ena och det andra, allt i negativitetens tecken. Jag själv tycker att man skall skriva om det man känner och det man upplever, och det man tror om sitt liv och sin vardag. Varför skriva annorlunda, varför skriva för att man tror att ”andra” vill att man skriver just så. Tror att det sättet är som att ”elda för kråkorna” faktiskt!!!

”The Nation” och ”Bangkok Post”. Dessa blaskor är ju de suveränt största här i Thailandet!! Först så skall jag kommentera nyhet nummer 1, det handlar alltså om senaste skandalen här i Thailand, det handlar alltså om att tidningarna fick nys om att det varit inbrott hos den högste i ett departement här som heter ”Transportoffice”.

Men nu kommer det osannolika, det rapporterades att ”tjuvarna” hittade nästan 18 miljoner baht liggandes hemma hos denne politiker i Thailand. Politikern säger att tjuvarna ljuger, för där fanns ”bara” 5 miljoner baht!! Ja, ha 5 miljoner baht liggandes och drösa hemma (SEK: 1 miljon) synes tydligen vara naturligt för en thailändsk politker.

Snacket går härnere nu att alla dessa pengar är mutpengar som tagits in av denna herre, och han har också tagit dem för räkning sina härliga kollegor i regeringen. En av dessa har anonymt (förstås) sagt att det inte alls handlade om 18 miljoner, det handlade mer om 1 MILJARD baht som förvarades där i hemmet inför den stundande fördelningen bland ärkeskurkarna i den thailändska regeringen.

Samma källa har uppgivit att detta ”inbrott” har beordrats av de andra inblandade politikerna p.gr.a. att inbrottsoffret har tydligen försökt att blåsa dom på sina mutpengar. Här i Thailand, så är det ofta en lång lång lång kedja av mellanhänder som för mutpengarna upp till toppen av näringskedjan i Thailand. Resultatet blev dock nu ett annat än det förväntade.

I normalfallet härnere, så är det ganska enkelt att hantera polisen och få dom att sköta detta snyggt om bara erfordliga pengar byter händer förstås. Men denna gång sket det sig. Någon kunde inte hålla käft, och då fick en journalist nys om det hela, och det läckte då ut via tidningarna. Huvuden kommer nu att rulla, och det kommer inte att bli nådigt för denna nya regering, som ju så likt vår forna socialdemokratiska regering gärna kallade sig ”folkets regering”.

Men denna regering är långt långt ifrån folkets regering. Det är som vanligt en samling skurkar som snor Thailand på så mycket de någonsin orkar. Precis allting i deras ruttna liv går ut på att gynna sig själva, och då i första hand ta pengar ifrån vänner, ovänner, släkt, familj och sitt fosterland. Killen som hade inbrottet har sagt i ett sista desperat försök att rentvå sig, att dessa pengar var en ”dowry” för hans dotter!!! Alltså en brudgåva på 18 miljoner baht!!! Secka jönsar det finns, ingen trodde honom......

Det har nu slutligen kommit fram att pengarna kommer ifrån en muthärva där politikerna snor åt sig på lpöpande band ifrån utländska och inhemska investerare 8% av kontraktssumman. Tydligen så lade ett japanskt företag in bud för att bygga ut tunnelbanan och subwayen i Bangkok. Det är ju hiskerliga belopp det handlar om. Det påstås ifrån ”neutrala” politiska håll att det handlar mer om totalt 1 MILJARD baht som fördelas skurkarna emellan.

Notera att ALLA är lika rötna härnere, de enda som man kan påstå i detta specifika fall inte är lika rötna är det som inget fick av dessa mutor, och det är också de som nu låtit det hela komma fram i rampljuset. Jag publicerar separat artikeln som sådan som handlar om allt detta, det kanske är lite tröttsamt för alla att ta del av denna skit. Men detta var i korthet i alla fall vad det handlade om.

Glädjande är i alla fall att de har ett mut-departement här i Thailand numera, och det verkar också fungera när de väl ges tillstånd att använda sina ögon och öron. Men jag misstänker att de effektivt är belagda med munkavle ända tills det passar vissa herrar i regeringen, så funkar det i dessa tjingtjongländer, där Thailand är i täten verkar det som...

Nä nu slutar jag detta kapitel, och kastar mig genast i nästa kapitel över nästa skandal härnere med följande tidningsartikel..... Först kommer artikeln som avhandlar det som jag just kommenterat, så får ni en förstahandstitt på hur de skriver i tidningarna härnere ibland.

Handskak - Glegolo

MYSTERIOUS CASH

'Burgled money was kickbacks'

The Nation

Deputy Prime Minister Chalerm Yoobamrung yesterday said that the money involved in a robbery at the home of suspended Transport Ministry permanent secretary Suphoth Sublom was a kickback in connection with bidding for extension of subway lines. Chalerm told yesterday's session of the House of Representatives that according to police investigation, the robbers were ordered to burgle the house by some politicians whom he did not name. He claimed the politicians wanted their share of the bribe.

"The money was obtained from corruption involving extended parts of the subway lines, such as the Red Line and the Yellow Line. I once spoke in Parliament about the corruption but people protested against me for making an 'untrue accusation'," Chalerm said. He added that the government would ensure that the people involved in corruption would face legal action. However, he also said steps must be taken carefully to avoid any accusations of political persecution.

"The government will make sure the law is strictly applied. If any politician is found to be involved, legal action will be taken against him," Chalerm said. He also noted that police had confiscated Bt17.8 million from the robbers while Suphoth stated that Bt5 million was stolen.

The robbery took place at Suphoth's home in Bangkok's Lat Phrao area on the night of November 12. The permanent secretary for transport was later suspended from duty as the National Anti-Corruption Commission began an investigation to determine whether he had filed a false assets statement with the NACC, whether he had amassed ill-gotten gains, and whether he was involved in any irregularities. The anti-graft agency also impounded Bt15 million in cash retrieved from the suspects in the robbery pending the probe's outcome.

Chalerm yesterday was responding to a query by fellow Pheu Thai MP Pichet Chuamuangpan from Chiang Rai, who asked Prime Minister Yingluck Shinawatra about the robbery case. Chalerm, who is in charge of the police, replied on behalf of the prime minister. The veteran politician said he had instructed the National Police chief to determine the source of the bribe money from the ring labels around the banknotes confiscated. He said that in this way the police could trace the bank and the account from which the money was paid.

He said that from the ring labels, he found that some of the banknotes were from a bank in the Northeastern province of Udon Thani. He said a construction company from that province was involved in fixed bidding that allowed the company always to win project bids, thanks to its payment of kickbacks.

Pichet, the MP who raised the query, said people wondered whether former transport minister Sophon Saram from the Bhum Jai Thai Party - which is now in the opposition - might have earned more in kickbacks than the permanent secretary, who reportedly got Bt1 billion. Bhum Jai Thai spokesman Supachai Jaisamut protested against the insinuation and demanded that Pichet withdraw his allegation. House Speaker Somsak Kiartsuranond later ordered Pichet to withdraw his remark about Sophon.

Chalerm said the government had ordered the police to provide their information regarding Suphoth's money to the NACC and the Anti-Money-Laundering Office. He added that he was convinced the Transport Ministry's suspended top permanent official would be charged with filing false information about his wealth.

"For a person who has a lot of money but can't explain how it is obtained, he deserves more than just being transferred to [an inactive post at] the Prime Minister's Office," the politician said. In a related development, Sophon the former transport minister, scheduled a news conference for this morning at the Parliament building to explain the matter.

Bhum Jai Thai Party leader Chaovarat Charnvirakul yesterday threatened to sue Chalerm for defamation in connection with the mass-transit bribery allegation.

"I will check on Chalerm's remarks and might sue for libel," he said. Chaovarat was reacting to the alleged linkage of his party and Sino-Thai Engineering Construction to the kickbacks paid to secure construction contracts for the extension of the mass-transit network, known as the Purple, Blue and Red lines.

According to Chalerm, the kickbacks came to light after the November 12 break-in at Suphoth's home. Police have recovered about Bt17.8 million cash and estimated the loot to be more than Bt100 million.

-- The Nation 2011-11-25

Handskak - Glegolo

Här kommer nästa going, märk väl nu att det fortfarande handlar om folk som representerar den nya folkvalda regeringen. Den nya regering som skulle göra hela landsbygden i Thailand lycklig genom att de ju var mycket mer lika ”vanliga” människor, än de andra som ju var utbildade och bara ville överklassen väl.

Thailand skakar fram resurser ur sin relativt lilla kassakista för att hjälpa de människor som drabbats av alla dessa olika olyckor som senaste halvåret drabbat Thailand i förödande naturkatastrofer. Typ 9 hemska groteska stormar, över-svämningar till förbannelse samt ras av lera och jord som har förstört miljon;tals hem.

Thailand köper in förnödenheter i form av paket med mat med vatten och läkemedel till viss del. Det är livsförnödenheter för folk, och de är verkligen i behov av dem skall ni veta. Nu har det visat sig att en politiker vid namn ”Anchalee Vanich-Thepabutr”, hon arbetar som Phuket Democrat MP. Nu är hon anklagad för att ta dessa paket med förnödenheter, och skriva dit sitt namn på alla miljtontals med paket och önska lycka och välgång!!!

De fördelas sedan till folk alltså under ”hennes” namn, och inte under den riktiga gåvogivaren THAILAND. Hon är alltså en stor jäävla fähund, och förtjänar enbart förakt och en spark i röva, och ut ur politikerskrået med fanskapet!! Jag relaterar tidningsartikeln som sådan, så ni som gillar det, kan läsa den. Jag sätter in den som ett separat kapitel Chaiyaphum CMLV (A) direkt efter detta kapitel.

Ja detta var 2 nyheter om vad som händer och sker härnere. Jag har ju inte så himla ofta brytt mig om att ta med sådana saker i min blogg. En del av dem kommer ju ända att komma med i Rapport eller Aktuellt eller Sydnytt. Men finns det intresse bland Er läsare, så kan jag ju ta med typ varje dag en liten nyhet som jag tror blir lite läskig och kul för Er att läsa. Jag vet ju inte vilka nyheter som når Er hemma alls. Bara ryt till hur ni vill ha det, ni läsare!!

Igår kväll, torsdag kväll, så skulle vi ju leverera vespan till den nya hyreskunden av densamma. Han hade dock fått lite trubbel med sin nuvarande hyresdam, som ville behålla hennes deponering till slutet denna månad. Vilket hon för övrigt har rätt till. Vår kund sade då att hon inte hade pengar till att dels betala för den gamla vespan och sedan ta en ny. Hon ville vänta tills månadsskiftet, alltså om en vecka.

Jag sade till hennes förstås att det var absolut inget problem. Vi håller i vespan för hennes räkning, så hör hon av sig när det är läge för oss att skriva kontrakt och göra upp affären. Samtidigt där vi var, vi var alltså vid ett lägenhetskomplex, så var där närvarande, ”landlorden” till detta lägenhetskomplex. Han var en amerikansk kille i 40:års åldern, och han var jättetrevlig.

Jag langade över till honom Yongyuts visitkort, och sade till honom att när han fick in nya rekryter (lärare), så bara säg till så kan vi fixa nya vespor till dom också. Han tyckte det var kanonbra eftersom vi ju underquotat vår konkurrent, den där tanten, med hyra 1.500 baht per månad, hon körde med 2.200 baht. Deponeringen var vi dyrare med, tanten körde med 500 baht medans vi körde med samma som man normalt gör härnere, alltså 1 extra månadshyra.

Så risken är nu HÖG att Yongyut kommer att få köpa in kanske 5-6 vespor. Hon var högröd (kan en thai bli högröd??) i ansiktet av glädje och sade att hon nu var –”Big moneyboss in the family”.. ja vad skall man säga om sådan glädje, inte tjötar man emot i alla fall. Går nu allt i lås, och tiden löper på här och vesporna funkar tillfredställande, så kan Yongyut sitta där och tjäna 6x1.500 baht = 9.000 baht per månad.

Men undrar om hon blir lika glad om jag meddelar att – ”Va bra, nu kan du ju betala av på huset med!!” Hahaha, det blir en going det.... Hon fikar ju i första hand efter att köpa bil. Hon drömmer om detta, precis som om det vore det viktigaste i våra liv. I vårt liv, utan tvekan, är att vi kan slutbetala huset innan det är dags för mig att slutbetala hos Sankte Per, utan tvekan!!! En biljäävel bara försenar husbetalningen inget annat!!! Men nämna detta för Yongan, det är som ett käftslag tycker hon, - ”You dont want me to dream?”

Handskak - Glegolo

Phuket MP Anchalee accused of using flood relief to 'buy' support

PHUKET: Phuket Democrat MP Anchalee Vanich-Thepabutr will defend herself in Parliament against allegations that she gave medical packs meant for flood victims to her own constituents going on the Haj in a bid to boost her support. Pheu Thai spokesman Phromphong Nopparit said the party would this week lodge a complaint with the Election Commission against MP Anchalee, the Thai-language daily Post Today reported on its website yesterday.

Mr Phromphong said that members of the public in Phuket and Phang Nga had complained that Mrs Anchalee had commandeered from the Government Pharmaceuticals Office medical packs meant for flood victims, and had distributed them to Muslims going on the Haj instead. On the inside of the lids of the boxes was written: “With best wishes, Anchalee Vanich-Thepabutr, Member of the House of Representatives for Phuket Province”, Mr Phromphong claimed.

The spokesman said that Mrs Anchalee’s alleged actions were inappropriate, adding that even those who received the packs felt that way. Mr Phromphong said Mrs Anchalee, who was secretary-general under former prime minister Abhisit Vejjajiva, had taken public property and distributed it in order to boost support for herself as MP.

She had also interfered in the business of the Ministry of Public Health [of which the GPO is a part], he said. Mrs Anchalee had neglected the needs of those suffering in the floods who needed drugs, he added. As a result, Mr Phromphong said that he would lodge a formal complaint with the EC stating that Mrs Anchalee had violated Article 266 of the Constitution.

“The Democrat Party is investigating the government’s disaster supply bags and is asking for a no-confidence debate,” he said. “But today the pot is calling the kettle black. Although this issue might look small, it shows [their] true colors.”

“I want Mr Abhisit himself to help explain Mrs Anchalee’s actions,” he added.

Contacted by the Gazette today, Mrs Anchalee’s secretary in Phuket said Mrs Anchalee was unable to personally give any comment because she was in Bangkok.

Mrs Anchalee is preparing evidence to explain the matter to the Democrat Party, the secretary said. Mrs Anchalee will answer questions in Parliament about the allegations on November 27, she added.

Handskak - Glegolo

Snacka om otur, jag menar, jag brukar ju gnälla alltsom oftast över mitt oflyt på V75, V65 eller kanske dagens dubbel, eller kanske när jag agerar Mr Bean här ute på landsorten. Jag brukar ju dunsa in i allt och inget verkat det som. Och få skrapsår, blodiga avtryck och öppna sår vid många tillfällen. Alltså vad thai häruppe refererar till såsom ”sokklokk”, alltså olycka. Men allt detta förbleknar vid den oerhörda otur som den nuvarande ”dockan” eller ”marionetten” Prime Minister Yingluck Shinawatra har i sitt liv som Thailands första kvinnliga primiärminister!!!

Inte bara så ”fick” hon ju detta ”jobb” p.gr.a. varande syster till Thaksin ”den onde”, den Thaksin som den sittande regeringen så gärna vill ha tillbaka till Thailand trots att han är en dömd brottsling!!! Sedan är hon ju då kvinna, och som sådan så får man ju kritik oavsett hur duktig man än är!!

Och på toppen av detta så får hon uppleva följande antal olyckor och katastrofer som drabbat Thailand alltsedan hon tillträdde denna legendomspunna position i Thailands politiska liv. Dessa katastrofer kunde ske p.gr.a. hennes ibland helt okunniga och stupida brist på handlande. Det påpekar oppositionen snällt, allt är hennes fel, hör bara:

a – flooding som byggts upp via 9 jättestormar som dödat massa människor, stängt ner 20.000 industrier. Gjort 1,5 miljoner människor arbetslösa, skapat skador på 1 ”Triljon”, alltså en Biljon i våra mått mätt, hiskerliga skador ekonimiskt sätt!!

b - De tillät landets 2:a flygplats att bli översvämmad. I krig, så skulle detta vara den ultimata katastrofen, och det tillåter andra länder att enkelt utan motstånd annektera och bomba sönder Thailand....katastrof... idiotiskt.....

c - De stora industriområderna i Ayyuttaya t.ex. har blivit fullständigt brutna kapacitetsmässigt, och det är ett stort NONO för utländska investerare typ de japanska, som har investerat mängders mängder i pengar här i Thailand. Går det dåligt för en investererare, så är han kanske inte lika sugen att investera igen......

d – Floodingen har skapat en illvilja och ovänskap thai sinsemellan thai. Å ena sidan har vi de som lever utanför vatten-barriärerna och å andra sidan de som lever innanför desamma. De som lever innanför stoppar för allt vad de är värda vattnet att komma till dem, och de som lever utanför gör allt för att öppna barriärerna så att vattnet kan fortsätta ner mot havet....... folk innanför fattar bara inte vad det handlar om.......

e – En grove tabbe den sittande regeringen gjorde var att tillkännage att de tänkte spendera ”big time” 1 triljon bahti olika projekt. Detta är lika med 10% Av hela Thailands BNP. De konservativa gillade inte alls detta, och Thailands befolkning var upprörda över de generösa ”spenderbyxorna” som regeringen hade på sig.....

f – Förra veckan, mitt under brinnande katastrof med denna översvämningm, så passar Thaksin-regeringen på med att ha möte och försöka att rösta igenom ett dekret där man ger Thaksin nåd..... detta skulle gömmas genom att de skulle tillåtas att ge nåd till 26.000 dömda brottslingar i thailändska fängelser.... Fy faan secka typer....... Det är precis som jag förutspått redan ifrån början, inget snack om den saken.....

g - En del här, relativt många thai, är oroade över att regeringen har förhandlat med amerikanarna om att använda thais 2.a flygplats Don Muang och U-Tapao som flygbaser. Relationen mellan amerikanarna och Kina har blivit spänt, och därför har USA gått in i koalation med Australien, utökat med Phillipinerna, och de har sålt ett gäng krigsflygplan till Indonesien.

Bakgrunden är ju att det har varit relativt lugnt i denna del av världen länge nu utan att USA behöver röra om i ”grytan” som man menar på, eller som jag kanske menar på!!!

H - en 61:årig man hade SMS;at på sin mobil meningar som var ”emot” kungen och hans familj, detta kom till myndigheternas vetskap (hur då egentligen), och han dömdes nu mitt under katastrofen med översvämningen via en ”Video-konferens” till 20 års fängelse.... Detta är Thailand som lever fortfarande på 1600:talet, trot eller ej!!!!

Kommentar: jag nämnde detta för Yongyut, jag ville höra hennes kommentar. Jag retade först upp henne lite lagom (annars får man inte fram sanningen). Jag förklarade för Yongyut att för en sådan här skitsak, så dömer man inte folk till 20 års fängelse. OK sade jag 1 månad i värsta fall är straff nog. För inte skall man snacka skit om kungen... NEJ NEJ NEJ skrek Yongyut, riktigt arg nu!! Forts. Nästa kapitel....

Handskak – Glegolo

Forts. Från förra kapitlet... Man pratar inte ”bad bad” om min Kung. Han skall i fängelse, och 20 år är bara bra!!! Så nu har ni fått insyn i hur thai tänker, eller kanske INTE tänker, bra eller dåligt??? Inte mitt land, inte min sak, men tycka kan man ju. Jag tycker det är för jävligt. Straff skall den gubben ha inget snack om den saken. Men kanske inte mer än just kanske 1 månad, det är illa nog tycker jag!!

i - Secreteraren av Transportministeriet I Thailand befanns ha 1 miljard (!!!) baht hemma hos sig i sitt hem. Detta kom fram i rampljuset efter det att ett gäng rånare, som bröt sig in i hans hus erkände och berättade denna sannsaga!!! Detta har nu blivit en fullständig image-katastrof för den sittande regeringen.... mutor i form av 1 miljard, ops!! Tack för maten......

j – Det har uppdagats bland regeringen en grupp som arbetat helhjärtat för att försöka att skriva om Thailands ”Konstitution”. Anledningen är att den enda chans de har för att ta tillbaka Thaksin är att skriva om hela Konstitutionen här. Det är vackra juveler här, och man skäms nästan som utlänning också över dessa kryp som stackars Thailand måste dras med.

Det är inte falangerna som är ”skämmiga” i Thailand,,, det är som vanligt politiker, det är poliser, och det är alla olika typer av makthavare som det finns så oerhört många av här i Thailand, Dessa är krypen som skulle tas bort ifrån Thailand faktiskt...

Yinglack, deras PM här, har chockat Thailand vid flera tillfällen, och det har varit många gånger som hon har visat sig ifrån en dålig sida faktiskt.

Jag pratar inte då om hennes totala brist på engelska-kunskaper eller hennes totala brist på diplomatiska kunskaper, utan mer om hennes agerande, eller skall man säga brist på agerande i mängder av situationer som ni ser har dykt upp över hennes horisont bara under denna korta tid vid makten i Thailand. Men jag tror lite grand när det gäller ödet. Utmanar man ödet, så kommer ödet tillbaka och biter en i arslet......

Jag avslutar nu kåseriet om Thailands första kvinnliga PM som tyvärr ej fick en riktig chans. Hon är högintelligent, inte alls korkad som man lätt skulle kunna tro. Hon är utbildad, till en viss gräns, och skulle kunna vara en formidabel PM om hon gavs chansen, och OM hon var neutral i förhållande till denna kriminelle typ vid namn Thaksin. Tyvärr så är de syskon, och då är hon körd lite överallt.......

Jag sitter nu vid datorn och har gjort det alltsedan vi kom hem ifrån Nightbazar, alltså vårt matställe som ju är öppet mellan 18.00 – 22.00. jag älskar att lufsa dit på kvällen och äta middag. Det är mycket folk att kolla på och alltid möter man någon eller några som man känner. Jag skymtade Granville, den där engelsmannen som förra året var 76 år gammal, men ljög inför sin tillkommande fru och sade att han var 66 år. Han satt och åt ihop med någon kompis han har som är ifrån Belgium tror jag!!

Jag, Yongyut och Namkaeng vi satte oss vid ett bord och käkade görgo mat. Jag åt något som jag hade ett rent helvete att uttala. Har sagt det förut, tycker att jag är grymt duktig på att uttala ord, men det gäller nog bara falangspråk av olika sort. När det kommer till asiatiska och thailändska speciellt, så är det tufft, nu skulle bara veta gott folk.

Här har de ord som uttalas med ljud som vi aldrig i hela vårt liv har kommit i kontakt med. Och det mest frustrerande för mig i alla fall är att jag fasen inte ens hör att det skiljer i uttal när jag säger ordet och t.ex. Yongyut säger det!! Ta t.ex. det jag då åt ikväll, det hette, om jag nu skall försöka mig på att stava eländet som jag hade svårt att uttala ”Kaa moo yan´g”.

Ordet börjar med nåt som föreställer ett simpelt A, men det låter mer som Å, Man måste forma munnen som en strut för att få a;et att låta rätt. Och sedan avslutas ordet med yang... nä säger Yongyut det uttalas Yan´g, ja säger jag ... – ”vad sjutton är skillnaden??” Det är en skillnad, den är så liten, så i våra falangspråk, så bryr man sig inte alls, vi brukar hitta på andra ord för saker och ting istället för att bråka om konstiga uttal. Forts. Nästa kapitel...

Handskak – Glegolo

Forts. Från förra kapitlet... I alla fall när vi sitter där och njuter och äter och kollar på omgivningarna, så passerar det en gubbe, och jag hälsar. Han gör något så ovanligt som att han stannar och hälsar, och presenterar sig. Han är New Zeeländare säger han, Jag har glömt namnet nu. Han berättade att han var fotbollstränare för ett New Zealändskt fotbollslag som skulle komma hit till Thailand för en cup under nästa år i juni nere i Pattaya, så han var här och rekade och kollade in läget inför nästa år då.

Han var häruppe i Chaiyaphum och hälsade på med sin flickvän, och han verkade vara en skittrevlig kille. Han berättade också att han var 69 år gammal, men det var bara faan, killen såg ut som möjligtvis 65 i nyllet, och kroppen såg betydligt mer yngre ut. Han var i bra skick i alla fall. När jag berättade för honom att jag själv varit fotbollstränare i över 25 år, så satte han sig ned vid vårt bord.

Han tyckte det var skitkul att prata med mig. Han berättade att han flyttat till England p.gr.a. just fotbollen, och att han spelat i West Ham i många år. Som ungdomsspelare så var han t.om. i Malmö och spelade mot stadens stolthet då. Så han kände till Sverige hyggligt bra!!! Han fick min emailadress, och skall höra av sig. Han ville så gärna att jag skulle komma ner och vara med honom därnere nästa juni med laget. Det skulle vara skitkul menade han på..... Vi får se vad som timar och sker. Han kanske inte ens mailar mig.

Imorgon söndag 27 november, så kommer Kevin och Suree på besök och skall äta lunch med oss här hemma. Nu var ju Kevin så smart, så han berättade för Dan att han skulle komma till oss och äta, så idag fick jag vackert knata över till Dan och Amphorn och bjuda in dom också.

Jag vill ju inte lämna Dan utanför när han vet att vi har folk här hemma som han också känner. Det var väl inte riktigt så jag tänkte det skulle bli, men men men... skitsamma nu.. Nu får man sitta och lyssna på Dan som skall hålla låda hela lunchen. En bra sak med Dan i alla fall är att det aldrig blir riktigt tyst. Han har ju åsikter om precis allting, och kan det mesta verkar det som.

Alltsedan jag nu startat med min ”diet” där jag skiter i snabba kolhydrater, så har det visat sig att Dan vet allt om diet också, och hur kroppen fungerar. Det spelar fan ingen roll hur mycket jag än läser på, nog fan vet Dan mer än mig ändå. Till saken hör att killen är Obeze, alltså grymt överviktig, han väger runt 150 kilo. Så nog borde väl en sådan klumpeduns med sina kunskaper kunna ta bättre vara på sig.

Han gör alla fel som man överhuvudtaget kan göra när det gäller att äta och behandla sin kropp väl. Han äter kolossala mängder sött, han äter stora mängder salt, och han hoppar över måltider titt som tätt. Stundtals när han skall äta t.ex. en frukost, ja då får han för sig att han skall äta en halv liten yoghurt, en liten fingerbanan och sedan sötar han yoghurten ytterligare med någon skit.....

Jag frågade honom hur hans kolosterol var, inte en susning svarade han, har aldrig haft en anledning att kolla det. Bara det svaret säger ju allt i detta sammanhang eller hur?? Jag vill ju inte säga till denne tvärsäkre amris att – ”du kanske skulle kolla hela din kropp med den förödande övervikten, och den osunda livsstilen, där du inte ens unnar dig att gå ut till brevlådan och hämta in posten”... men jag vill inget säga, killen är trevlig i det stora hela, och vi trivs ändå hyggligt ihop, bara man håller käften och inte tappar fattningen, och börjar ifrågasätta honom.

Yongyuts knä börjar nu bli rena rama skiten. Jag har försökt att få henne til sjukan och röntga eländet. Men hon kör thaistilen och vill vänta. Jag har tjatat, men till slut så gav jag upp och sket i det. Vill hon inte, så vill hon inte. Dock idag, så sade hon lite ömkligt när hon haltade till bilen efter middagsätningen på marknaden, att hon skulle nog åka till sjukhuset på måndag och röntga knät.

Jag har ju en brännande känsla bara att detta blir himla onödigt alltihop med hennes besök. Hon skall till allmänna sjukhuset här, och de kommer aldrig att ge henne en magnetröntgen och ta reda på felet inne i knät, de kommer att ge henne den vanliga värdelösa röntgen bara, och sedan får hon garanterat medicin och blir hemskickad med orden att – ”vila dig nu ordentligt”!!!!

Jag kommer dock denna gång inte att ge mig, och händer det som jag befarar, så kommer jag att ta henne till Rampaet hospital här, de har magnetröntgen och de kan röntga hennes knä, och se var problemet ligger!!!! Det kommer att kosta några sketna baht att röntga men det bryr jag mig inte om. Jag återkommer i ärendet!!

Handskak - Glegolo