Augusti

 

 

 

Thailand - ur min synvinkel

 

GTG Shipping, Thailand

Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com

 

Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast.

Välkomna med Era förfrågningar,

 

Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig:

 

http://www.maipenrai.se/forum/t/20349-min-transport-hur-det-fungerar-praktiskt/

Eller

http://thai-mc.com/forum/index.php?topic=7.msg4273#new

 

Eller direkt här på hemsidan, se vänster-kolumnen!

 

 

För de av Er som vill ha mailavisering varje gång som jag lägger in ett inlägg här på hemsidan, så ber jag Er att anmäla Er genom att maila till mig på:

chaiyaphum@glegolo.com

Vill ni komma i kontakt med mig så maila ävenledes!!

 

=============================================

 

 

 

Chaiyaphum DCCCLXVI, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... Jag köpte också 4st byttor så jag kunde servera ris eller potatis i till middagen, har saknat sådana ett bra tag nu. Efter det så åkte vi till konkurrenten till Homepro, alltså Global House, och där fick jag tag i en våg för ett hyggligt pris (590 baht), alltså runt SEK: 130:-, och den hade stora digitala siffror, så det är enkelt att läsa av vikten.......

 

Så nu blir det roligare att köra med diet när det blir så enkelt att väga sig!!! Och nu får jag dessutom en hållhake på Yongyut, För hon vägde sig direkt och hennes vikt var nu uppe i 58 kilo.... den lilla knubbisen.... Min vikt var på 92,4 kilo, och det var överaskande bra för min del.

 

Jag gick ju upp lite grand under min Phillipin-resa, typ 3 kilo, men nu hade jag tagit tillbaka dessa kilo igen, och nu är det dags för mig att ta detta med viktminskningen till en annan nivå faktiskt. Jag vill nu ha nästa mål att gå ned till 86-88 kilo, och skall ta mig fan klara av det hoppas jag... men försöka duger ju!!!

 

Lördag och sitter här och skall precis ut på min cykeltur nuj innan de 2 huliganerna med fru/fästmö kommer på besök. Fick imorse samtal ifrån Peter och deras organisation hade spruckit helt, men min Yongut trädde in och lämnade tel.nummer och räddade dagen åt Peter. Han sitter nu på bussen upp till Chaiyaphum (09.30), och kommer hir runt kl. 18.00 istället för planerade 12.00.

 

Surin-Micke kommer nog i tid tror jag, han kör ju motorcykel och det är ju enklare att passa tiden då, Skall bli så himla kul allting, så hälften vore nog. Risken är ju dock uppenbar att vi kommer att vara lite i gasen när Peter väl uppenbarar sig, men det får han tåla.

 

Micke kom i tid och vi fick ett par timmar att tjöta ihop oss på, och sedan dök Peter och fästemö upp med bussen efter en 9 timmar långresa hit upp. Det är kompisar det som tar sig tid och omak att åka alla dessa mil ifrån Surin och ifrån Rayon upp hit till Chaiyaphum.

 

Vi plockade hela gänget upp Peter och hans Linda vid bussen kl. 18.00 drog snabbt som ögat hem till oss med deras väskor och sedan direkt ned till stan igen och käkade. Vi hamnade på Siam River resort. Lars (Phuket) hade ringt under tiden och frågade om vi ville med ner på Siam River och kolla matchen mellan Inter och Milan. Dett var ju kanonkul ju , så vi killar sade ju ja direkt!!!

 

Jag ringde över till Dan och frågade om han ville med. Han vet ju inget om fotboll, och gillar inte ens fotboll (soccer), men han ville med för att äta och ha trevligt tjöt med oss. Det blev kanonkul den kvällen, mängder av mat och mängder av Gin och Tonic, och de andra spisade öl i mängder. Matchen slutade 2-1 till Milan och alla var glada.

 

Vi kom hem vid 22.00 cirka och satte oss och började att prata och damerna gick strax och nanade, och vi drack och tjötade som skam, Fasen va kul det är att höra hur andra har levt sina liv!! Och i stort så märker man att man faktiskt trots allt har ganska likartade upplevelser. Vi satt uppe, eller rättare sagt jag gav upp kl. 01.30 och de andra 2 satt kvar uppe och tog ett par järn till och pratade.

 

Söndagen vaknade vi upp i, och vi åkte ned på stan och gick på supermarknaden, dessa ser ju exakt likadana över hela Thailand, men ändå kanske kul att se den lokala varianten. Vi fick ett par trivsamma timmar ihop och vi skojade stundtals lite grand med befolkningen, vilket de uppskattar jättemycket.

 

Är det något som thai tycker är rent ut sagt förbannat trist, så är det dessa stelbenta jäkla nypressade falanger som stoltserar runt på stan och ser märkvärdiga ut, de tycker bara de är fjantar och inget annat, och att de tycks ha väldigt mycket bekymmer som tynger deras axlar!! Forts. nästa kapitel....

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXVII, Thailand

 

Forts. från förra kapilet. Vi åkte direkt ifrån supermarknaden ut till Yongyut´s syster Baloo och hennes farm som hon har ihop med sin man Yutin, kallad Spritmagistern här. jag tog dem på mina cykelvägar dit, det är ju runt 2 mil dit och vad jag inte tänkte på, var ju att efter allt regnandet och nu torka i 3 dagar, så var det djupa hjulspår i leran på risvägarna som vi körde på, och det var såpass svårt att hålla sig uppe på vägen, så damerna fick hoppa va motorbikarna för det blev lite lättare att manövrera då.

 

Vi kom i alla fall till slut fram och hamnade först ute på farmen, och Micke fick inspektera farmens grisar. Idag så är ju bestånder väldigt mycket mer än den enda gris som fanns där för 2 år sedan. Nu ligger det grisbabysar överallt tyckte man.. Efter inpektion där, så stack vi till templet för att leta upp den mytomspunne Alfa.

 

För tillfället var hon munkklädd (alltså i vitt) och jag fick påminna mina huliganvänner om konceptet för vitklädda munkdamer i Thailandet, ”NO TOUCING FÖR HELVETE”, de får alltså inte röra en man när de är klädda i munkkläder, det är alltså samma regler för manliga munkar,de får ju heller inte röra damer.

 

Vi stannade där 20 minuter så Peters och Mickes tillkommande fick tjöta lite med munkar och med Buddah, de brukar ju må lite bättre efter det. Det var dock glädjande att se min egna Yongyut avhålla sig ifrån den skiten, men det är hennes egna val. Denna dag dock så blev det inget bedjande....

 

Sedan åkte vi hem, och satte oss och pratade återigen. Det är ju mycket att avhandla så snacket flöt precis hela tiden, inga problem alls!! Vi beslöt på stående fot att åka ner på Nightbazar till kvällen och äta, Det är ju ett mysigt ställe att sitta och äta middag på i kvällsmörkret. Och det gillar även Micke och Peter!!

 

Sagt och gjort kl. 18.00 så stack vi dit. Jag käkade min Hoy Tod och Micke käkade steak med sallad och lite sletna french fraice. Damerna åt ju sin thaimat. Förresten Peter åt ju också han thaimat. Han frågade om jag ville smaka, och OK jag ville väl tuffa till mig lite grand, och tog en liten tugga.

 

Den jäkla tuggan hann inte mer än landa inne i gommen förränn alla helvetes eldar startade att brinna inne i käften. Jag fattar bara inte hur människor överlag tycker om att utsätta sig för dessa plågor när man äter. De käkar skitstarka maträtter och de käkar med en löjlig frenesi och glädje dessa illaluktande maträtter,secka stollar!!

 

Sedan bar det av hem igen, och där satt vi fram till 00.30 när jag gav upp efter ett stort antal groggar, man var ju helt slut som soldat ju vid det läget!! Också denna kväll så stannade Peter och Micke uppe, och fortsatte glädjeruset om man nu kan kalla det för det!!!

 

Måndag morgon och kl. 10.00 så gick bussen för Peter och Linda, de valde denna gång att INTE åka direkt ned till Rayon med bussen, utan hon ville först åka buss till Bangkok, byta buss där och sedan ta en annan buss ner till Rayon. Peters Linda tyckte att direktbussen stannade för många gånger på vägen (!!!) Den manövern kostade dem extra tid på resan, men skitsamma bara man är lycklig!!!

 

Micke och hans fru drog iväg samtidigt, så då vart man plötsligt ensammen igen, jag stack direkt jag kom tillbaka hem igen ut med cykeln och repade av en 25 kilometer, och det gjorde väldigt gott för mina tarmar kände jag!! När jag kom hem, så berättade Yongyut att hon skulle hem till syster Baloo och hennes by för att sälja typ kaffe och schampoo och sådana saker.

 

Jo Yongyut har kommit i kontakt med ett företag/affär som ger ut stora och dyra kataloger där de erbjuder sina produkter, lite grand den typen som säljer direkt på hemmen mera. Och också som har ombud som säljer för dem mot ersättning i form av provision, företaget heter ”Zhulian” och de har snygga och fina lokaler här i Chaiyaphum.

 

Yongyut fick nu för sig att sätta igång med detta, skitsamma tyckte jag, bara bra att hon arbetar och gör lite nytta i livet. Yongyut stack alltså till Baloo´s by igen och när hon kom tillbaka efter 2 timmar, så hade hon netto tjänat 140 baht, hon gav dom till mig för jag skulle sätta in dom på hennes bankkonto, vilket innebar att jag var tvungen att lägga till lika mycket ifrån egen ficka. Det är ju vår överenskommelse... Forts. nästa kapitel

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXVIII, Thailand

 

Forts från förra kapitlet.... Allt hon tjänar, måste jag lägga till lika mycket, skitroligt tycker hon och även jag själv. Yongut blir ju då liksom uppmuntrad att jobba mera. Vi hann inte mer än snacka färdigt om detta när telefonen ringde (igen),, och det visade sig vara hennes sylärarinna, och hon erbjöd återigen Yongyut övernattningsjobb i form av bröllop och make up och sy kläder.

 

Det blev 400 goa nya baht för Yongyut, men det blev också 400 goa nya jäkla baht för mig att också lägga i potten..... Men skitroligt som sagt var för Yongyut!!! Det rullar på nu med inkomsterna lite grand och vi kan lägga lite på huset, lite på den eventuella framtida bilen och lite på resan i april till Phillipinerna, kul som sjutton!!!

 

Dan ringde här igår måndag och bad Yongyut och mig att hjälpa honom med att förlänga hans körkort. Han skall ju därmed efter detta första år ha en förlängning i 5 år. Det var ju den jäkla grejen som de lurade mig på förra året när jag förlängde mitt. Nu dock när vi var observanta, så blev det inga problem.

 

Yongyut är ju bara så grymt duktig i detta med att ränna runt bland myndigheter och olika personer och fiska upp papper här och där så man blir ju rent tårögd. Först stack vi till mutkolven på Amphoe-kontoret här i Chaiyaphum. Han har ju vid detta laget helt lagt av med att försöka att klämma oss på pengar numera som tur är. Så allt med med honom flyter på bra numera.

 

Yongyut fick ut pappret som bevisade Dans boende här i Chaiyaphum, och det blev stämplat med 100 stämplar och 100 underskrifter, de är rent fanatiska här med sådan skit. Och absolut ingenting drives med datorer. Jo rättning i ledet. Damen som skrev ut brevet gjorde faktiskt det på en gammal dator där. Men all hantering och lagring, arkivering överhuvudtaget sker manuellt, precis som som skedde under hela människans utveckling fram till slutet 1970:talet cirka...

 

Vi stack sedan till doktorn, ja till doktorn är ju en fruktansvärd överdrift. Vi träffade enbart damen som stod vid besöksdisken, hon langade fram ett formulär som Dan fyllde i, han visade sitt gamla körkort som ID och sedan så stämplade hon detta intyg, som för övrigt bekräftade att Dan hade en perfekt hälsa och att han inte led av några synbesvär alls, och alla organ i kroppen var i tiptop skick.....

 

Killen är alltså 70 år gammal, har glasögon och den sämsta kondition som jag någonsin sett i hela mitt liv. Men han är numera 5 år framåt i tiden stadd vid god hälsa, och kan leva lyckligt dessa 5 år hoppas vi, tack vare detta härliga ”läkarintyg”. Är det konstigt tycker ni, att myndigheterna i västvärlden är kritiska till u-ländernas ”intyg” och andra skitdokument som de bluffar fram??? Räck upp handen i så fall och hoppa ifrån Älvsborgsbron!!!

 

Sedan drog Yongyut oss till Transport-office som utfärdar körkorten och det flöt fint som ögat där. Yongyut förklarade för dem att 5 år skall det vara, och det tog runt 30 minuter så var allting klart!!!! Dan var jättenöjd, och han ansåg, och det med rätta, att Yongyut faktiskt skulle sätta ut små ”annonser” bland falang-media ute på nätet, att hon kunde hjälpa falanger med allahanda myndigheter, och då även körkort och dylikt.

 

Hon kunde ju ta 1.000 baht utav folk menade han på, och sedan ersatte han Yongyut med 4st donouts (munkar)....... secka goa människor det finns i vår herres hage. Det hade ju varit bättre att han inte gav nåt alls i det läget. Yongyut ville ändå inte ha något, vi är rörande överens, hon och jag, att man inte tar betalt av goda vänner....

 

Angående Dan, så hade han ju problem med att få en s.k. ”tabien baan”, alltså den gula boken. Den bok som bevisar hans adress och boende här i Thailand. Som det är nu så får han inte ens ett dokument av myndigheterna att han bor i sitt egna hus, och detta beror på hans fru, den berömda och fruktansvärt dukiga småskolelärarinnan. Han ville så så hjärtans gärna ha samma gula bok som jag har, men när Yongyut och jag hjälpte honom bland ett virvarr av myndigheter här i Chaiyaphum, så uppdagade Yongyut efter ett bra tag att ju inte allt stod rätt till. Forts. nästa kapitel.....

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXIX, Thailand

 

Det visade sig att Amphorn, hans fru, mörkade och berättade INTE för sin egna man att hon var skriven uppe i Khon Kaen, alltså 15 mil ifrån hemmet de bodde i. Så varför vara skriven i sin gamla by när man inte ens har bott där i snart 20 år tillbaka i tiden????

 

Dan var ju skitsur förra året när han då inte fick sin husbok och att han inte ens blev bokförd som boende i sitt egna hus. NU igår, så fick jag reda på sanningen utav Yongyut, och jag kan fan inte tala om sanningen för Dan. Den gamle mannen bor där och står där och hans jäkla fru kör smygare bakom ryggen på honom hela tiden, alltmedan han skryter upp henne hela tiden inför hela omvärlden.

 

Själv får man ju mer och mer lust att bara tala om sannningen för honom, så att hon får stå till svars och vara ärlig i sin jävla löjliga äktenskapliga relation. Jo, det har visat sig att hans fru Amphorn har investerat tungt i andelar i livförsäkringar gällande sina äldre nu levande släktingar.

 

De spekulerar alltså när, och om de skall dö och de spekulerar också intern i form av tävlingar i vilken död släktingen kommer att dö av. Flyttar Amphorn, alltså Dans fru därifrån på ”pappret” så kommer hon att mista sina andelar och mister också rätten i samhället att äga sådana andelar.....

 

Så hon kör på, och har gjort det nu under 4 års äktenskap, trots att Dan betalar alla räkningar, maten, huset samt bilen så förtjänar han tydligen inte att få reda på vad hans fru håller på med. Hon kör sitt egna race med sin lärarlön som är väldigt bra, typ 45.000 baht per månad. De pengarna lär han aldrig ens få se skjärtfjädrarna av, då han står för allting.

 

Och respekten han får av sin fru är att hon i stort sett bara skiter på honom....... han märker inte hela bilden alls, utan tror bara att det är små äktenskapliga ”grynnor” som de seglar på stundtals, när det det facto är ena rejäla barriärrev som de har gått på!!! Hoppas att jag kan hålla käften bara, annars är det ju goodbye med vårt kamrat-förhållande mellan familjerna.....

 

Dessutom så fick jag reda på idag av Yongyut att hon var övertygad om atg Amphorn gjorde som hon gjorde utav ytterligare ett skäl. Hon har ju 3st söner. De 2 äldsta har arbete och klarar sig hyggligt, den yngste neck som är 13 år nu, bor fortfarande naturligtvis hemma, och det är för honom som Amphorn nu har börjat att agera, och då tänker hon antagligen på följande sätt.

 

Dan har nu snart betalt färdigt huset, och fortfarande så bor han inte ens i huset, och på pappret så äger han inte huset. Huset äges utav hans frus syster (!!!) Tydligen så tänker hon så här på något konstigt ödesmättat sätt. Att när huset är färdigbetalt, då kan ju inte Dan skriva sig där, för att kunna skriva sig här (folkbokföra sig), så måste man ha en husbok (Tabien baan) där man är inskriven.

 

Och det är just där som Amphorn då spelar sitt spel. Om hon själv stannar folkbokföringsmässigt uppe i Khon Kaen, så kan ju inte Dan folkbokföra sig i huset eftersom de ju då inte har denna husbok. Tydligen när Dan inte längre tjötar om en husbok och att bokföra sig härnere i sitt hem.

 

DÅ tänker hon agera och skriva sig härnere, samtidigt skriver hon också in sin son Neck här, och han blir då ensam arvtagare till huset då!!! Bra uträknat va???? Fy faaan för vissa människor..... och tror ni att jag kan säga något till Dan?? Rätt... det kan jag knappast..... För gör jag det, och jag har antingen rätt eller jag har fel, så förlorar man ändå kamratskapet.

Det alltid vid äktenskapliga fnurror blir budbärarna som får skulden för allting. Så det är nog bäst att hålla käften så länge, men jag klarar nog inte det hur länge som helst!!!

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXX (870), Thailand

 

Om man nu trodde att thai alltid låg efter i mode, så kanske det inte alltid stämmer så bra. Kom att tänka på att hemmavid så har det ju varit hyggligt poppis länge nu att ha skjortan utanför byxan, även när man går ”bort” eller rent av på fest. Thai har ju alltid haft sina skjortor utanpå brallorna i alla tider skall ni veta. Dessa sidenskjortor passar sig ju inte så bra att ha instoppade innanför...

 

Och sedan när man kollar på TV, så har de ett alldeles eget mode här blandat med impulser ifrån västerlandet. De impulserna kan vara t.ex. tatueringar som ju är rent världsspritt bland alla människor, utom kanske (nu gissar jag bara) bland negrarna i Afrika... Det är ju lite svårt att se tatueringen på dem..... (!!)

 

Frisyrerna här i Thailand och klädmodet här i Thailand är något enastående, de har tagit mousse hit och använder det som vi gör, och sedan skapar de egna frisyrer och det är poppis här att vara ensam i sin stil, och det är ju himla bra tycker jag. Så det är än den ena och en den andra stilen på håret och med klädpaltarna så är det etter värre.

 

Klädseln på killarna, mest då i storstadsregionen är väldigt ”vild”, inget fel i det alls, och de kör egna påhittade stilar, och det ser faktiskt väldigt schysst ut tycker jag stundtals.... Tjejernas modestil är lite mer likriktad även om de är här mycket mer modigare än hemma tycker tycker jag.

 

När en thai kommer till ett hus och vill ha tag i någon där inne, så gör de inte som vi gör, alltså går fram till dörren och knackar poå, eöller kanske ringer på dörrklockan. Nä här så står de ute på gatan och skriker och gapar, och det är jäkligt irriterande. Idag så kom reperatörskillen till vår tvättmaskin och han skulle komme nån gång under dagen, alltså inga klockslag, precis som vanlig.

 

Jag sitter inne på mitt rum, vid datan. Då ringer telefonen, och det är Yongyut, hon är 4.5 mil härifrån (återkommer strax till det) och hon säger att reperatören står på utsidan och kan inte komma in för att fixa tvättmaskinen.... men va faaan, han får la knacka på då...... – ”Aha! This is not the thai way” blir då svaret ifrån henne....

 

Jag går ut, får tag i honom på gatan, tar han i armen och drar han fram till min ytterdörr, jag knackar på dörren högt och tydligt och säger – ”Falang house, you knock at the door, ok?” han nickar som om han förstod, men han fattade inte ett dugg, det såg jag!!!

 

Jag visade honom tvättmaskinen, och jasg gav honom tgel.numret till Yongyut som fick berätta vilket fel det var på maskinen. Han satte igång att laga den och jag gick in igen och satte mig vid datan tills han skulle bli klar!!! Då ringde telefonen efter 15 minuter cirka. Yongyut säger till mig, då får gå till honom på gatan, han vill åka nu, han är klar.

 

Men säger jag –” han kunde väl knacka på och säga goodbye själv eller?”, men sedan insåg jag den omöjliga ekvationen och logiken i det hela. Varför skall vi falanger ta våra dumma vanor och knacka på en befintlig dörr, varför är det mer logiskt än att stå på gatan och skrika och gorma????? Ja inte vet jag!!

 

Jo måste berätta en grej om tvättmaskinen innan vi lämnar ämnet!!! Yongyut ocg jag vi änna tävlar i att fixa saker och ting, ocg jag är och har alltid varit lite halvkass på att lura ut saker och ting vad det gäller motorer och slika saker medans jag klarar husets övriga fel någorlunda bra. Yongyut, den lilla odågan är jävligt grym, och det gör mig lite småsur ibland.... Man vill ju vara karlen i huset, eller hur?

 

När jag gick bak till tvättmaskinen så visade han upp stolt en liten sketen strumpa som han hade dragit ut ur tvättmaskinen. Den strumpan hade fastnat i maskineriet och förosaket stoppet.... Yongyut hade alltså ordnat detta stopp själv, hahaha! Nu skall jag reta henne som fasen i 2 veckor för detta, hahaha!!!

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXXI, Thailand

 

Visste ni att barn i Thailand enbart får spara på eget bankkonto i maximalt 2 år???? Vi har ju sparat åt Soda, vilket jag ju berättat om tidigare, och nu har det gått 2 år i och med nästa inbetalning på 500 baht. Man får bara spara 500 baht per månad i 24 månader. Vilket då blir 12.000 baht!!!! (Bangkok Bank).

 

Frågvis och helt konfys, så frågade jag naturligtvis Yongyut varför det var på det konstiga sättet! Hon blev som vanligt skitirriterad på mig för att jag ifrågasätter hela tiden. Hon berättade då efter lite påtryckningar ifrån mig, att man inte gillar att barnen sparar mer då det finns en risk att släkt och familj kan ta de sparade pengarna ifrån barnen (???). Låter konstigt????

 

En annan sak med bankerna härnere. Om du t.ex. har ett bankkonto på Bangkok bank på ”Vegagatan”. Går du då till Bangkok Bank på ”Storgatan” istället, och sätter in pengar på ditt konto, eller rent av tar ut pengar på ett annat bankkontor än just det där du startade upp ditt bankkonto på, då blir du ”bötfälld” med 30 baht = 1st middag!!!

 

Här har de svårt med datan och att låta datan bli till en välsignelse. De gör som de alltid gjort härnere, de kör halva vägen bara. Och i datans värld, så kanske man har några enstaka dokument, och man låter datan enbart vara till glädje för just det kontor där datan finns.

 

Tänk va bra om de connectade ihop alla sina bankkontor på Bangkok Bank och alla de andra bankkontoren, vad bra det hade blivit för kunderna. Eller är det så att de redan har gjort det, men att de gärna vill ”dra” sina kunder på extrapengar bara?? Man blir ju frustrerad välderliga när man går in på sin bank och de säger att de vill ha 30 baht av en när man skall sätta in pengar!!!

 

Ja man lär sig väl aldrig deras ”system” som de har härborta i Asien. Där mutor, avgifter och extrakostnader florerar hela tiden och fyller fickorna på väldigt många människor..... Tack Sverige och den västliga kulturen för att du finns och åtminstone försöker lite grand....

 

Förra söndagen kom Yongyut in till mig och berättade att Sodas Farfar stod utanför med en pick up och skulle hämta Soda och Namkaeng!!! Anledningen var att hans fru nu hade dött av sin cancer som ju alla har härnere verkar det som. Och det är ju som vanligt, ingen fan säger till mig.... Det funkar bara inte med kommunikationen.

 

Det går helt enkelt inte att få thai att respektera hem och ägodelar så som vi ser dem. De har en helt annan kultur, och jag vill ju inte säga att det är något fel på det i deras egna liv. Men i mitt hus, så vill jag veta när och om det skall komma folk och vilka grejor som skall göras och donas med. Faaan, jag har ju ansvaret ihop med Yongyut för dessa 2 ungar, och då vill man ju för saatan veta att de skall bli hämtade.

 

Jag tycker naturligtvis att det är bra att de får träffa sin farfar, inget snack om den saken, jag vill bara att man planerar så att jag vet något också. Ibland känns det som om man bara skulle vilja säga till mina thaisläktingar vad det gäller barnen, att ni skiter ju ändå i mig, så för faan ta hand om ungarna själva då!!!

 

I alla fall han stod där utanför, och han skulle returnera dem dagen efter. De hade ju skola då!! Farmodern skulle kremeras och grejas med, och jag förstår att de ville ha med ungarna då, även om, som jag sade till Yongyut, att kärringen enbart var en jävvla tjyvkärring som stal barnens (Namkaeng/Soda) pengar under drygt 9 års tid!!!

 

Det var ju pengar som farfadern hade jobbat ihop i Japan och skickat hem till dem via sin fru (farmodern). Hon valde helt sonika att skita i att ge pengarna till ungarna och Alaam, för att Alaam och hennes son nu var skilda åt.

Och då skall fan inte någon son stöda något barn inte. Det är som de sade till Alaam om Namkaeng och Soda när hon frågade om de inte tänkte hjälpa tills alls..... ”Up to you”.. Sådan är inställningen här i Thailand till männens ansvar för sin avkomma...... Forts. nästa kapitel...

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXXII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet.... På måndagen så kom inga ungar, och Yongyut ringde, och fick besked att de tänkte INTE lämna tillbaka ungarna förränn på torsdag, alltså torsdag den 11 augusti 2011 vi pratar om. med det skulle barnen missa 4st skoldagar. Men det sket denna familj fullständigt i, fullständigt!!!

 

Yongyut ringde ned till Bangkok till mamma Alaam, och hon blev sur (tror jag) Och tog bussen hit upp (34 mil en väg), detta var alltså på onsdagen hon kom hit. På torsdag morgon så åkte de till farfaderns hem för att prata med dom. De blev nu istället helt involverade i den fest som avhölls för att sörja den döda.

 

De kom hem sent på torsdagskvällen, och jag fick nästan dra information ur dem. Ja då de hade pratat, men de kunde inte prata så mycket (!!!) Vilket innebär att de inte alls hade pratat om barnen och deras skolgång. Jag fick till slut höra när de började berätta, att denna jävla familj hade utan att ens fråga mamma Alaam rakat huvudet på Soda, klätt han i munkkläder och skyfflat in honom i ett tempel där.

 

Nu skall inte jag låta påskina att det var en sorgens dag för Soda precis. Barnen trivdes bra därnere och de vet ju inte om, och fattar inte ett skit om vad som försigår. Soda och Namkaeng är ju 2 barn som får ett par stycken dyra presenter av sin ”pappa” de få gånger han kommer hem ifrån Korea. Namkaeng har sett honom runt 3 ggr i hela sitt liv. Medans Soda kanske sett sin pappa 6 ggr i sitt liv.

 

Och med dessa presenter så är ju han världens bästa pappa enligt dessa barn. Jag tänker aldrig i helvette säga till ungarna något om vilken jävla dålig pappa han egentligen är. Dels så är ungarna alldeles för små för att man skall smälla en sådan brandbomb redan nu, och dels så är detta aldrig min sak.

 

Detta är familjen som får berätta vilken lusig pappa de har, som aldrig betalar ett skit och som tvingat deras mamma att vara frånvarande och arbeta på andra orter under hela deras uppväxtstid.... För det är ju ändå som så, att om en utomstående som jag säger något, om det är aldrig så sant, så blir ju alltid jag busen i sammanhanget inte pappan.

 

Det är ALLTID ”budbäraren” som får nådastöten i dessa sammanhang. Så jag håller käften, och kommer bara med små fina insinuation som under tidens lopp till slut kanske kan få dem att inse att det inte kommer så mycket deras väg ifrån deras pappa. Och att han är en ganska röten typ.

 

I alla fall Soda skulle nu vara munk t.om. söndag, och nu gällde inte ens torsdag längre utan söndag. Yongyut har nu varit uppretad sedan i torsdags och hon berättade att hon tänkte prata med deras pappa nu, utan att Alaam skulle vara med. Alaam är ju inte här längre hon stack ju tillbaka snabbt till Bangkok igen. Förstårligt annars förlorar hon ju jobbet.

 

Yongyut skall läsa lusen av dem, just det, lus!! Och berätta för fanskapet att han som pappa inte tar ansvar för sina barn, men en främmande människa ifrån Sverige gör det. Jag var den som planterade detta lilla frö som hon skall säga till stollen. Få honom att skämmas och riktigt tappa ”facet” över att alla tycker att han är värdelös som pappa, och överlåter ansvaret på en främling ifrån falangland.

 

Han har ju ljugit nu under dessa 11 år för sin egna mamma och pappa om Alaam, och allting i stort sett. Sist han var här så berättade dumskallen att han hade sparat 400.000 baht och att han var så himla duktig tyckte han.... När jag hörde det så sade jag till Alaam, faaan det är ju inte hans pengar, det är ju dina pengar i stort sett. 11

år och inte krona har dåren betalt.

 

Han skulle ju betala hälften och ta ansvar för sina barn. Jag är väl inte riktigt säker på att Alaam riktigt förstod till 100% hur jag fick till med detta resonemang... kvinnorna, speciellt här i Isaan alltså ute i obygderna har alltid varit så undertryckta i alla sammanhang så de är inte vana vid att ta för sig mot männen, och stå på sig mot männen!! Så hur jag fick till det att dessa sparade pengar var Alaams pengar egentligen föll nog inte i god jord. Forts. nästa kapitel...

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXXIII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... Nu igår lördag kväll, så ringde Yongyut upp farfadern och bad att få prata med honom. Hon hade nu gått hela lördagen och retat upp sig kollossalt för allt det som hänt nu, och att ungarna bara sådär missade 1 hel vecka i skolan. Efter drygt 1 timmes samtal, så kommer Yongyut in till mig och berättar att farfadern var mycket nedstämt och lätt att prata med. Dels så hade ju hans fru dött då, och dels så hade han slut drabbat samman med sin ohängde son (32 år gammal), alltså barnens pappa.

 

Han berättade att han vid ett flertal tillfällen hade skickat pengar till sonen i Korea ifrån sitt arbete långt borta i Japan. En gång hade sonen ramlat med cykeln och slagit sig och ville att pappan skulle skicka pengar till honom och vid ett par tillfällen under årens gång så hade han ”förlånat” sig hos koreanerna. Och pappan var tvungen att skicka pengar till honom.

 

Varje gång så handlade det om drygt typ 12.000 SEK, vilket ju är enorma pengar för thai som ni förstår!!! Pappan förklarade nu för sonen, som han för övrigt hade tvingat att sitta ner med hela sin släkt framför honom, att han nu inte mera tänkte skicka några pengar. Du är 32 år, väx upp, eller något sådant hade han sagt.

 

Och sedan hade han tagit upp det där med barnen och förklarat hur besviken han var över att sonen inte hade stöttat sina barn alls under alla dessa år. Han visste också att sonen hade ljugit för hela sin släkt och sagt att det var Alaam som hade lämnat honom för en annan man. När det de facto var han själv som bara stack och övergav Alaam och de 2 barnen.

 

Det var ju då i den vevan som Yongyut trädde in som ”mamma” för ungarna, och gav dom det dagliga brödet och uppfostrade dom så bra. Yongyut kände sig nu i alla fall helnöjd och farfadern hade nu sagt att sonen hade lovat att dela på skolkostnaden..... menandes att han per år skulle ge Alaam sketna 5.000 baht = SEK: 1.000:-

 

Att ungarna kostar runt 800 baht per månad, enbart i 20 baht per dag för vardera av barnen, att äta mat på skoltid för skiter han i. Att ungarna skall ha övrig mat, kläder skiter han i och att ungarna överhuvudtaget skall ha ett litet liv och få någonting i livet skiter han i. Så här får ni se hur en thai tänker, och säg inte till mig att denna stolle är ovanlig, för det är helfel.

 

Kanske att han är ovanlig så tillvida att han åtminstone då, om allt går bra, betalar dessa små skitpengar, medans den normale thaimannen väldigt väldigt väldigt ofta överger sin kvinna och sina barn vid en skillsmässa, och ingen lag i Thailand skyddar vare sig barnen eller kvinnan.....

 

Jag är dock helt och hållet övertygad efter att ha sett hur denne thaikille opererar, att han kommer att skita i denna överenskommelse, jag hoppas det inte, men jag är rädd att han snart faller tillbaka i det igen därborta i Korea där han arbetar. Hur tänker man?? Har sparat, säger han 400.000 baht på banken, och under tiden så tvingas modern till hans barn lämna bort barnen till Yongyut och själv arbeta på annan ort.

 

Som jag sade en annan gång i bloggen, vi pratar ju alltid om den ”sydländske” varme mannen som värnar om sin familj.. jag kommer ihåg alla postiva omdömen om dem på 60-1970:talet hemma i Sverige, när den svenska kvinnan var som kåtast på sydlänningen. Men sedan växte jag upp och såg verkligheten.... där den sydländske mannen gärna ville vara ”party-pappa” och berätta för vänkretsen hur viktig barnen är i hans liv och hur han saknar dem, och så trillar en tår nedför hans kind.

 

Den chockade svenska kvinnan som fallit för det sydländska tyckte att ojoj va fin han är. Festen dog ut vid 02..tiden och alla gick hem och alla löften om sina barn hade sydlänningen glömt ens innan han hade gått till sängs den kvällen..... Så skitsnacket om varma familjerelationer i Thailand, Vietnam, Kambodja eller var ni vill....

Den världen finns säkert, men i den världen finns det faan ingen man i alla fall, det är kvinnans värld som menas..... Oj vad vackert jag fick till det nu med detta.... Nu skall väl inte kvinnorna tycka att man är så himla mycket anti kvinnor efter de sista meningarna.....

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXXIV, Thailand

 

Kevin och Suree kom på besök här i fredag, och anledningen var att Suree ville ha Yongyut hjälp med att sy överdrag till alla deras möbler i deras hem här. De kommer nämligen nu den 24 augusti att lämna oss och Thailand bedrövligt nog. Kevin känner att han pillar för mycket på sitt ”kapital2 som han har i form av investeringar typ aktier och fonder och annat sådant!!!

 

Han har haft en del utlägg och kännt att utdelningen på dessa investeringar har varit i minsta laget och därför har Kevin och Suree då ”pillat” på kapitalet.... Kevin är endast 53 år gammal och har långt till pensionen, han är ju amerikanare. Han får i pension drygt USD. 1.000 per månad då om 13 år ungefär. Och det är lite lite tycker han.

 

Det motsvarar cirka 30.000 baht och så har han runt ytterligare 30.000 baht per månad som utdelning på sina investeringar. Han har nu räknat ut att om han åker hem till USA och jobbar typ 10 år till och betalar in skatt som vanligt, så kommer han i stort sett att fördubbla sin pension och istället få ut USD: 2.000.- per månad plus USD. 1.000 fårn investeringarna.. DET blir et bra levebröd för honom resten av livet, och han kommer då att ha runt 90.000 baht att leva på per månad.....

 

Alltnog de kom hit och vi käkade ihop och hade det skittrevligt, han är en underbart trevlig amerikan. Inte alls sådär vräkig och gapig och stor i orden som vissa av dem kan vara... Vi käkade panerade fiskfileer med ris och hollandaisesås, och det var kanongott faktiskt. Min mage dock gick igång rejält, jag är ju inte van alls att äta potatis eller ris. Men det får man ta, det är ju så himla gott, och så är det ett stort undantag...

 

Innan maten så tog vi oss en stadig Gin och Tonic för att maten skulle få en fin mjuklandning när vi åt senare.... Rättning jag tog en GT, Kevin drog i sig en Gin med apelsinjuice, jag smakade påå den och den smakade skit!!! Men smaken är som baken faktiskt. Ta bara han min gode polare ifrån canada som ju bor där och som jag alltid hälsade på medans jag bodde i Sverige....

 

Han skröt och berättade om deras dryckesvanor och hur rutinerade de var, och hej och hå, ja ni vet Nordamerikanare va??? Han fattade aldrig hur vi kunde käka sill och dricka snaps. Ja snapsen var en gåta, sådan skit-tradition helt enkelt. Det dröjde väl ungefär 4 timmar när jag kom dit första gången, osm jag märkte att de gärna tog en drink innan maten, och vad drack de???? Vodka on the rocks........

 

För er som inte hänger med i svängarna. Vodka on the rock är väl så nära en snaps man kan komma eller??? Jag påtakade det och de skrattade bara åt barbaren ifrån Sverige. Ja ni. Har ni försökt att lära en amerikanare eller canadick någonting alls... Går inte, de vet redan allt och är i centrum i världen och solren roterar runt Nordamerika....

 

Kevin och jag fick en trevlig eftermiddag, och vi t.om kollade på UFC slagsmål på datan som jag hade downloadat. Och efter 6 långa timmar så var det färdigsytt och Suree var happy som skam... Vi tog farväl av dem och vi kommer väl att se dem en sista gång hemma hos Dan när han bjuder på middag den 21 augusti.

 

Det är himla synd att alla verkar åka härifrån, det är tydligen bara Dan och jag som har ordnat ekonomi verkar det som, och som kan stanna här och skita i våra hemländer annat än för att enabrt besöka dem då och då!! Peter New Zealand, hans fru kommer tillbaka till Thailand nu efter 6 månader där, men Peter måste stanna kvar oc tjäna mer pengar, han är 56 år och ingen pension ännu.

 

Gregg och Panom stack ju till Seattle för 3 månader sedan och måste jobba för sitt uppehålle där. Och Ingemar min nya svenska polare härnere drog ju till Sverige i maj för att arbeta med frun där. De kommer dock tillbaka nu i nolvember och det skall bli kul tycker jag!!

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXXV, Thailand

 

Jag har ju nämnt vid flertal tillfällen hur thai sitter, ligger, äter och ja, gör precis allting nere på golvet där bland hundar och annat djurliv!!! För mig som har bott härnere nu i drygt 3 år nu, så är det fortfarande inhöljt i en dimma varför thai just älskar att sitta där.

 

De är ett ytterligt renligt folk vad det gäller den egna kroppen, de duschar maniskt flera gånger dagligen stundtals, och är många gånger mycket renligare en de flesta falanger i just det fallet. Förutom då ”skitamentet” där de med sina pissedåliga toaletter säkert har stora problem att hålla rent i arselet efter ett toabesök!!

 

Tänk Er bara en vattenstråle upp i rumpan, och sedan är det ba med det!!! Till falangens försvar, så kan man ju säga att vi inte är vana att duscha ihjäl oss flera gånger om dagen (3st). Och detta kan då bero på att vårt klimat inte är riktigt lika hett som det är här borta i Asien, så vi svettas väl normalt sett inte lika mycket.

 

Så hur ”hamnade” thai på golvet!!! Jag tror att det ifrån början här är alldeles felformulerat. De hamnade inte på golvet, rätt formulering är att de stannade kvar nere på golvet, och nu kommer mina egna funderingar på ont eller gott!! Jag tror att Thailand är ett land i stor förändring i både stor och snabb förändring!!!

 

Landet som sådant är indelat som alla länder i 2 delar. Dels då den delen som bor i, och omkring storstäderna, och som får sina impulser därifrån. T.ex. så tror jag att de flesta Bangkok-bor sitter vid bord och stol när de umgås, äter eller tittar på TV. Men så fort man hamnar utanför citykärnan av alla dessa städer, så hamnar man i ”bylivet” igen, och det innebär stundtals bambuhyddor, träkåkar i gamla stilen, eller så innebär det nya fina kåkar i nya stilen.

 

Men bägge alternativen hyser människor som ännu ej har hunnit med att anpassa sig till det nya livet OVANFÖR marknivå. Du kan ha gamla trähus, och de kan ha fina nya stenhus, men de alla sitter på marken. Jag har berättat om det tidigare. De har t.om köpt in nya sittmöbler när de köpte huset. Men de flyttar bara dessa möbler ur vägen, placerar ut sina bambumattor, och sätter sig på golvet och tillbringar kvällen där.

 

Det är också därför man så enkelt kan se vilka i omgivningen det är som sitter just på golvet hemmavid, och så fort de får chansen även utanför hemmet. Jo kolla på deras anklar..... Om ni tittar på thai´s anklar, så är väldigt många av dem svartblå i färgen och inte hudfärgade, och det ser ut som stora fula blåmärken. Dessa uppkommer efter en flerårig, och i de flesta fall ett livslångt sittande i lotusställning på golvet i alla sammanhang!!

 

Vi alla satt på marken fram t.om stenåldern, jag skall försöka nu att hålla isär begreppen någorlunda rätt här, på golver/marken vid eldstaden, eller hur. Sedan när järnåldern och bronsåldern kom till, Då skapades också jordbrukssamhället, och vi gick ifrån jägarsamhälle till stationärt bondesamhälle. Vi började då att bygga hus, och skapa oss ett helt annat liv, än det föregående väldigt primitiva liv vi hade som rund-vandrande jägare och samlare.

 

När vi började att bli bönder och stationära, så byggdes husen, och då byggdes eldstäder på ett helt annat sätt än tidigare. Vi ”reste” oss upp ifrån marknivå, vilket vi tidigare under tusentals år hade delat med våra ”husdjur” och insekter och annat som krälande runt där. Vi lämnade där på marken våra ”mattor” och annat, och vi satte oss på stolar och vi skaffade bord och bänkar för att underlätta livet för oss.

 

Thai som ligger väldigt väldigt väldigt långt efter oss utvecklingsmässigt, om man tittar på landsbygden, de har varit tvungna att rusa ifrån sten-järnålder till industrialismen på några korta hetsiga år, och hur lätt är det då. Speciellt som INGEN i Thailand har väglett dem alls, en vanlig thai lämnas vind för våg utav sina egna, och de säger att det är Buddah som avgör livsöden.

 

Känns igen va??? Precis samma jävla tugg som våra egna religösa hade när de skulle försvara och omhulda och skydda våra egna rika och adliga människor, vilka vi kallade allmänt för de besuttna.... De besuttna i alla länder har alltid haft religionen som ett vapen, och som ett försvar för att hålla människomassorna på plats, så är det och så kommer det antagligen alltid att förbli.. Forts. nästa kapitel....

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXXVI, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... I alla fall därför tror jag att thai´s impulser kommer ifrån viss mån TV och ifrån folk som kanske arbetat utomlands. Man vet att falang inte sitter på marken bland hundarna. Man vet att falang skär sitt kött på tallriken med en kniv. Men om man plötsligt, utan århundraden av att vänja sig, skall göra ditten och datten, då slår man nog bakut och undrar helt klart varför i helvete att allting man kan och vet är fel, och att man måste ”ändra sig”

 

Thai skiter i att skära köttet med kniv, man försvarar sitt handlande med att äta med gaffel och sked (!!!) Och så skär man köttet genom att klippa det innan med en sax i små tugg-bitar,, så där, problemet är löst, och thai kan behålla sin sked att äta med. Vidare, man sitter på marken, och ser plötsligt folkslag, för övrigt konstiga typer, på TV som sitter på stol och äter vid ett bord, och thai tänker, varför i helvete skall vi göra detta nu också???

 

Här har vi suttit i årtusenden, och så plötsligt skall vi ändra våra sedvänjor som är så himla bra. Nä då skiter man i det och fortsätter. Men en ide´som slog igenom utan krusiduller, och det var att skaffa ”riktiga” hus. Istället för dessa fullständigt värdelösa bambuhyddor som fortfarande faktiskt finns bland de allra fattigaste, och sedan också dessa trähus som byarna är fyllda utav, med 4 pålar!! Ja då har fler och fler och fler thai börjat bygga, och skaffa stenhus till sin familj.

 

Men thai vill aldrig gå 100% i någon riktning verkar det som. Se bara på precis runt omkring en thai..... Har han skräp i näven, istället för att gå 100% med problemet, så väljer han att ignorera detta, och bara droppar skiten på marken. Jobbar han med att t.ex. bygga hus, så letar thai oftast efter ”genvägar”, det är där som bristen och okunskapen lyser igenom.

 

Han väljer hellre att sopa problemet, och det extra arbetet undet mattan, och låta någon annan få göra om jobbet. Ingen ställer ju honom ansvarig ändå. Thai är ett konflikträdd folk, så han är trygg i sin vetskap!!! Samma sak nu då med thaifamiljen som flyttar in i det nya falang-designade stenhuset.

 

Huset är kanonsnyggt tycker thai, och i många fall, så köper de ibland lite möbler, men lika många köper inga möbler alls, utan det snygga huset står där som ett monument med de som bor där sittandes på golvet, eller sovandes på golvet!!! Och fortsätter sitt liv precis som om inget har hänt.

 

Jag förstår thai i viss mån. Thai är ett naturfolk i ordets positiva betydelse. Jag tror att 90% minst av befolkningen har nästintill noll susning om vad som sker utanför landets gränser. De kan inte förstå att det finns en värld där ute, en värld som sätter Thailand in i dess rätta ”sammanhang”. Det är alltså lika litet som Sverige, men kan inte konkurrera med att överhuvudtaget vara ett ”skapande” land.

 

Thailand är ett typ av ”parasitland” liksdom de flesta av de asiatiska länderna. De stjäl och plockar ifrån bordet där västländerna sitter, och där västländerna investerar oerhörda summor för att utveckla saker till mänskighetens fromma. I Asien, så sitter man med korslagda armar när det kommer till investeringar, och ser på de mödor som västvärlden lägger ner t.ex. på att frambringa mediciner.

 

Plötsligt så lyckas vi, och alla är lycksaliga. Ja alla då utom t.ex. Astra Zeneca, som satsat 180 miljarder dollar på medicinen ifråga. Ty de vet redan att hemligheten med medicinen är snart ute och patentet på 20-30 år skyddar dem icke i Inden t.ex. Snart är indierna igång och tillverkar samma medicin, har inte satsat en krona på utveckling och forskning, och kan ändå ta in hemska inkomster härborta bland befolkningen.

 

Samma sak med den övriga medicinen. Viagra har blivit Kamagra fortfarande sålt av dessa jäkla parasiterande länder som t.ex. Kambodja... Min blodtrycksmedicin med bl.a. betablockerare kallas något annat här, och säljs för en spottstyver. Klart att det är kanonbra för mig som enskild individ. Men vi västerlänningar har inte råd att tänka så, för slår man ut marknadskrafterna inom forskningen så stannar ”hjulen” blixtsnabbt, och vi kommer att dö i massor i brist på nya mediciner. Forts. nästa kapitel....

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXXVII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... I alla fall normalthai kan inte, och vill inte se den verklighet som ligger och pyr utanför landets gränser. Och därför så är han inte heller mottaglig för det framåtskridande som vi andra tar som en rättighet och som något normalt!!! Och det är ju också en bekräftelse på att om man vill att något skall förbli vid det gamla, så håll folket okunniga i det mesta.

 

Detta koncept ”rider” Thailand som en mara, och tvingar Thailand att böja ryggen för makt-eliten och stilla sittande på golvet åse hur baht efter baht efter baht efter baht efter baht efter baht, i en aldrig sinande ström, försvinner ur statskassan och kvar finns endast brödsmulorna som det stackars folket får dela på. Och dessa pissepengar används sedan i politiken, och folket hurrar för att en hel by fick 20.000 baht att dela på!!! Bara för att de skulle rösta rätt...... Nä fy fan för allt detta!!!!!!

 

Nä, en upplyftande historia är aldrig fel, läs denna och flabba inte ihjäl Er;

 

Two young guys appeared in court after being arrested for smoking dope.

The judge said, "You seem like nice young men, and I'd like to give you a second chance instead of jail time. I want you to go out this weekend and try to convince others of the evils of drug use. I'll see you back in court Monday."

 

On Monday, the judge asked the first guy, "How did you do over the weekend?"

"Well, your honor, I persuaded 17 people to give up drugs forever."

"Seventeen people? That's wonderful. How did you do it? "

 

"I used a diagram, your honor. I drew two circles like this: O o. Then I told them that the big circle is your brain before drugs and the small circle is your brain after drugs." "That's admirable," said the judge.

 

Then he turns to the second guy. "And how did you do?"

"Well, your honor, I persuaded 156 people to give up drugs forever."

"Wow!" said the judge.. "156 people! How did you manage to do that?"

"Well, I used a similar diagram," the guy said. "I drew two circles like this: o O. Then I pointed to the little circle and said, - "This is your asshole before prison. . . . . . . . ."

 

Idag lördag, och nu har ju som bekant Premier Legue startat i England, vilket för min del i Thailand innebär att jag kan kolla på matcher på lördag kväll här kl. 19.00. Det blir ju att vi samlas några stycken på Siam River Resort och så äter vi en god middag och kollar matchen, vilka lag som spelar = inte en susning ännu, men det är ju skit samma känns det som. Alltid kul att träffas och dra ett par GT och mat ihop!!

 

Hade lite snack med Yongyut idag om vår resa till Phillipinerna, jag har försökt nu igår kväll och förmiddagen idag att boka resan med oss 4 (2 vuxna och 2 barn). Jag kan boka och det funkar bra om jag enbart kör 2st vuxna, men så fort som jag sätter in ungarnas uppgifter så skiter det sig direkt, fattar absolut ingenting, och vet inte hur detta fumnkar egentligen, jäkla skit är det.

 

Jag har ju skrivit alla oss 4:as uppgifter (och det är ju inte lite det med passnummer, födelsedata och namnen o.s.v.) och så klickar jag på ”continue”. Och när nästa sida uppenbarar sig, så är alla uppgifter jag skrivet borttagna och det står att det uppstått ett Error nr 1747, plse try again....Men efter 4:e försöket så skiter man ju i det....... Nån som råkar ut för detta????

 

Jag noterade att resan totalt för oss fyra med rabatter kommer att kosta cirka 29.000 baht, vilket i sig inte är så himla farligt trots allt. Men när man lägger till uppehället med rumshyra och mat och roligheter, så kommer nog notan att totalt hamna på runt 60.000 baht. Jag påtalade detta för Yongyut och bad henne att fråga de där 2 juvelerna som är föräldrar till ungarna om inte de kunde bidraga med nånting i alla fall. Forts. nästa kapitel...

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXXVIII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet.... Men responsen blev istället, att nu vill hon inte åka för det blev för dyrt!!!!! Men va fan säger jag, se till att fråga mamman och pappan för sjuttan, någonting kan de väl betala. Jag betalar ju för satan varenda jäkla månad för dessa barn, ett litet bidrag skadar inte oss sade jag. Jag är dock rädd för att Yongyut inte har mage att fråga....

 

Hon säger bara att mamman inte har råd med ditten och datten. Jag har ofta sagt till henne, att hon arbetar ju nere i Bangkok för att kunna stödja sina barn... Var är pengarna till detta då..... –”hon betalar ju skolan”... ja det är 10.000 baht för ett helt år det, inte mer... –”Alaam tjänar 10.000 baht i månaden innan övertiden, hon bor ihop med sin pojkvän och pröjsar ingen hyra. Hon kan mycket väl se till att skicka pengar till oss för skötseln av sina barn” men säga detta är som att misshandla en hundvalp....

 

Man gör bara inte så........ Så få ett bidrag till resan ifrån den mamman och pappan är nog svårt!! Jäkligt synd för jag tror att ungarna skulle tycka att det vore skitkul att åka till Phillipinerna...... Men oss emellan, säg sjuttan inget nu bara... Så kommer jag oavsett bidrag eller inte, att fullständigt skita i dem, och spara ihop själv så ungarna kan åka med.... De förtjänar att få ha lite kul och kunna skryta lite grand i alla fall för sina polare att de varit utomlands.....

 

Igår kväll som sagt var, så var vi på lokal och kollade på Arsenal-Liverpool på en storbilds-TV. Vi åkte alltså ned till Siam River Resort som vanligt. Förra lördagen så sade de till oss att duken och projektorn som gav oss bilden var trasig, så vi kunde inte titta. Vi höjde våra röster och hotade att lämna stället!! Inom 10 minuter så satt vi där och kollade på storbilds-TV. Men något var nog ur lag, men det gick tydligen att fixa lite provisoriskt!!

 

Nu kom vi igår kväll och nötterna säger att storbilds-tittandet inte funkar!!! Men va faaan sade vi, inte fortfarande. Vi var ju här förra veckan och ni hade problem, ni lovade då att fixa det, ni visste mycket väl att vi skulle komma tillbaka och titta lördag efter lördag efter lördag, precis som vi gjorde förra säsongen!!! Vad håller ni på med, skämtar ni eller??? Vill ni inte ha kunder eller????

 

De började tjöta om att vi kunde sitta inomhus och kolla på deras TV. Vi har TV hemma, vi behöver inte Er TV för det. En sista chans. Vi kommer nästa lördag är det inte fixat då, glöm oss, vi skiter i Er restaurant precis på samma sätt som ni skiter i oss som kunder.

 

Behöver jag säga att min Yongyut och Lasses Phoo nästan kröp bakom våra ryggar och skämdes. Inte skall man säga till thai att de har fel och att de skiter i ditten och datten, man gör inte så i Thailand.... Men vi säger bara Lasse och jag, vill thai ha falang som kunder, så får de fanimej skärpa till sig eller förlora sina kunder....

 

Vi drog därifrån och på gatan ned mot Tesco Lotus alldeles utefter kanalen där, så ligger det en ganska stor restaurant där lokalfolket brukar gå. Och där har de en storbilds-skärm som funkade charmant. De hade jättegod mat, trevlig personal och det viktigaste, de hade vodka bakom disken och de hade glass i kylen!!!

 

Vi fick en skittgrevlig kväll och myste och tjötade och tittade på när Liverpool kanske något lite orättvist spöade det uddlösa Arsenal. Laget ser ut som ett fotbollslag som har haft sin tränare alldeles för länge. Brist på ideer och brist på motivation och brist på ambition. Wenger (om jag nu stavar rätt) har väl varit tränare i snart 15 år va??? Jag har ett vagt minne av att han tillträdde runt 1996........

 

Orättvist, vet inte, men har sett samma symptom på många lag där ledarna har varit för länge, eller är det så att spelarna har varit där alldeles för länge, att en nödvändig nyrekrytering har varit alldels för dålig. Titta på Manchester United och Alex Ferguson. Han har varit tränare i säkert runt 25 år nu va?? Var det inte runt 1986 som han började att träna Man U??? Forts. nästa kapitel...

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXXIX, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet..... Och där i Man U så går ju laget som på räls i stort sett. I alla fall om man jämför med de andra lagen. Laget fräschas upp inför de nya kommande säsongerna, och spelarna drillas in i ”laget”. Ballar de ur, så skickar man bara iväg dem, perfekt uppställning och inställning ifrån klubbens sida i handskandet av bortskämda fotbollsspelare...

 

Och på det sättet så är också tränarsysslan kvar på en höjd dit spelarna har väldigt svårt att att nå, och inser det omöjligt jobbiga i att koncentrera sig på att jävlas, och istället koncentrerar sig på att göra ett bra jobb för sin klubb och arbetsgivare som betalar dem oförskämt höga månads och års-löner!!!

 

I alla fall, vi kommer definitivt att skita i Siam River resort det jäkligt fina hotellet med den ”fina” restauranten, och den kommer även fortsättningsvis att vara en tom lokal med noll i profit ifrån betalande gäster!!!! Skitställe, de får skylla sig själva!!!

 

Idag söndag 21 augisti 2011, så kommer då som jag nämnt tidigare Mr Amerika (Dan) och hans fru Amphorn att bjuda på avslutningsmiddag för Kevin och hans Suree som ju skall åka till USA (Missouri) den 24 augusti för att jobba där många år, kanske 10, tills pensionen börjar närma sig för Kevin.

 

Nu idag så säger vi adjö till Kevin och Suree med denna middagen och önskar dem lycka till i USA. De skall bjuda på vår-rullar som Amphorn gör jättegoa, och sedan kommer garanterat göttegris Dan med en hemsk övervikt, han väger ju runt 135-150 kilo att baka sina olika bakverk, och speciellt morotskakan är vidunderligt god skall ni veta!!!! Om det blir några skandaler, det skriver jag om i morgon!!

 

Det finns inget speciellt att rapportera om ifrån middagen, jag åt som vanligt alldeles för mycket och har fått den traditionsenliga ”ränneskitan” som ett brev på posten!! Det var så himla gott, så jag kunde helt enkelt inte sluta att äta. Och efter det att man märkte att man hade ätit alldeles för många vår-rullar, då kom ju morotskakan in på bordet, och då var man ju tvungen att ta en bit av den också.

 

Priset för detta frosseri, blev ju då förutom diarree´n också att jag mådde tjyvtjockt hela kvällen när vi hade kommit hem, och natten tillbringade jag med att vända och vrida på mig i sängen. Jag frälste mig själv genom att gå upp för gott kl. 04.10, det var meningslöst att försöka att sova när det bara puttrade i magen hela tiden. Idag så cyklade jag runt 2,2 mil och när jag kom hem så hade illamåendet gått över men det andra var kvar!!!

 

Jo jag vill berätta om salladen,,,, i min värld när jag äter sallad, jag älskar ju en vanlig grönsallad med tomat, isbergssallad gurka, gärna lite paprika (röd eller gul) samt eventuellt lite ost, vilket är skitgott, då är jag i småextas. Visserligen så anser jag fortfarande som ett minne hemifrån Sverige, att sallad bara är ”bukfylla”, men för mig numera så är det ett nödvändigt ont för att hålla mina tarmar i schack.

 

Igår så hade Dan (Mr Amerika) fullständigt förstört salladen med all satans jäkla lök han hade lagt i där. Jag tog till mig sallad, stoppade in i munnen, och kände direkt ENBART den satans löksmaken och lukten och det äckliga ”krasandet” mellan tänderna när man tuggade löken. Jag la ner det direkt och rörde inte mer min sallad. Den var vidrigt äcklig, och jag fattar bara inte vissa människor som har så himla dålig känsla för smak.

 

Jag kan inte anse att det handlar om tycke och smak. Jag anser att när man gör en maträtt så finns det vissa oskrivna eller skrivna regler att hålla sig till. Jag anser att om man har olika ingredienser i maten, så är det också ytterligt viktigt att dessa ingredienser kommer fram i smaken när man äter. I detta fallet, så fanns det INGEN ANNAN smak än just den äckliga löken.... fy satan va äckligt...

 

Igår kväll, så kom då ungarna tillbaka ifrån sin ”pappa”. De har ju varit där igen under helgen, killen sticker ju tillbaka till Korea igen nu denna vecka och det är väl det sista som ungarna ser utav honom på ett par år antar jag!!! ”Pappans” pappa, alltså ungarnas farfar, har lovat dem och Alaam att han skall se till att barnens pappa kommer att betala och göra rätt för sig. Forts. nästa kapitel....

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXXX (880), Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... Men det är så himla kul det här med Thailand. Jag tror inte ett endaste ögonblick på vad det än säger här. Det verkar som om det stundtals är helt legalt att ljuga. Jag har sett detta vid ett flertal gånger i olika sammanhang. Man ljuger sig ur situationer istället för att ”tackla” situationen som en hel karl . Men jag antar att vara ”karl” här innebär någon helt annat än att vara ”karl” i andra kulturer.

 

Här har jag fått det intrycket av att vara ”karl” i Thailand, det är att ”pippa” utan kondom eller att skydda sig överhuvudtaget, och sedan bara blankt neka eller bry sig att ta hand om sin avkomma. Men jag kanske är lite orättvis nu och låter alla 115 st i Thailand som verkligen tar hand om sin avkomma, få lida skott för de andras dåliga uppträdande.

 

Notera nu att det jag tycker, handlar om utomäktenskapliga, alltså ”föräktenskapliga” förbindelser. Det är oftast i det läget som killarna bara ”försvinner ifrån jordens yta, väl skyddade av sina familjer. Vars enda försvar för dessa killar är att det är damerna som är lösaktiga och borde ha hållit ihop benen!!!! Skulden läggs alltså till 100% på tjejen ifråga,, fina juveler det finns härnere så säg!!!

 

EN RIKTIG SKITTUR PÅ CYKELN

 

Idag tisdag 23 augusti 2011, så fick jag verkligen kämpa må ni tro. Jag tänker prata klarspråk och jag skiter i ord som ”restroom” på engelska, toalett på svenska o.s.v. I alla fall följande timade sig. Som ni säkert kommer ihåg så föråt jag ju mig som vanligt hemma hos Dan i söndags. Jag fick en vådlig ränneskita, bra för homo-röjderna men dålig för magen och humöret.

 

Måndagen var fin, jag gick många gånger till toan, och allt rann sött och fint ur en hela dagen. Jag cyklade på måndagen bara 30 minuter p.gr.a. detta. Men när tisdagen kom, så kände jag mig mycket bättre. Redan efter 1 kilometer, så kände jag där jag satt på den smala sadeln att det nog skulle bli lite kris senare under cykel-turen.

 

Men jag tänkte, att va sjuttan, det reder ut sig. Det blir väl ungefär som det brukar bli med pinkenödig och cykeltur. Man cyklar bort pinket och så är det bra med det!! Men naturen och ränneskitan gjorde sig påmind absolut hela tiden, och efter cirka 8 kilometer så lyckades jag hitta en liten ynklig avfart från stora vägen, och det kändes bra, och ensamt därute bland buskarna.

 

Klart man kollade efter ormar och annat elände, men det fanns ingenting alls, NÄSTAN inget alls!!! Jag satte mig och det var ett kort underbart ögonblick av hänryckning när man kunde tömma sig. Efter 7,5 sekunder så sket jag nästan på kortbyxan för jag fick en smärta som hette duga.

 

På min ena axel så satt där en geting stor som ett hangarfartyg, och jag kunde nästan se tänderna på den när den hånflinade och stack in gadden i axeln. Jäklar va ont det gjorde. Jag reste mig upp, och det är ju inte nyttigt med ränneskita..... Efter att jag satte mig ner igen under hemsk smärta, så var jag sedan tvungen att smyga ned till risfältskanten och skopa upp vatten i arslet och rena mig därbak.

 

Efter detta lilla äventyr i buskarna, så satte mig mig på cykeln och fortsatte att cykla, och det kändes inte bra alls. Man var ju inte till 100% helt ren i skjärtamentet, och det utvecklade sig snabbt till skavsår och ”ömt skinn” därbak alltefter jag cyklade. Efter drygt 5 kilometers cyklande så var det dax igen!!! Ränneskitan var tillbaka!!!

 

Jag var nu mitt inne i Chaiyaphum,, och jag kände mig skiten och olustig skall ni veta. Jag passerade till slut Tesco Lotus, och jag vet ju att de har kanondass därinne inkluderande även det som inga thaidass har, nämligen dasspapper. Jag stannade cykeln utanför en damfrisering alldeles vid Tesco Lotus, sprang in på deras toa, och jag inbillade att alla tittade på mig, och att alla kunde se att jag hade slarvskitet ute på risfältet utan att kunna torka mig med papper. Forts. nästa kapitel...

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXXXI, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet....Men i det läget så struntade jag i det fullständigt. In på dasset och det var himmelskt där, coolt, svalt, fina bås med sitt-toaletter och de hade som sagt var papper. Det är alltid en fröjd att ”härja” där inne!! Rusade sedan ut, bara för att bli resolut stoppad utav en grupp thai ifrån grannbyn härute ”Chee-lung” heter den.

 

Jag fick stå där och prata med dem och svetten flödade och jag kunde känna en svag skitlukt ifrån shorts...... Jäklar, luktar det fortfarande.... jag ursäktade mig och rusade iväg, och har ännu idag ingen aning om de förstod vad jag sa, att jag hade bråttom för min cykel stod alldeles ensam ute på gatan olåst!!!! Usch att allting skall hända på en gång.

 

Men, men, nu var man ”spelklar” igen och jag hade bara styvt 2,2 mil kvar hem.... Jag cyklade och mådde bra, och tog det vackert när jag hojjade genom stan. Jag kom väl runt 3-4 kilometer, sedan började det att mola därbak och nya diaree´r gjorde sig påminda... Varje gång som jag ändrade position med rumpan på sadeln, så aktiverade jag innehålet därbak, och paniken började igen... Skall det verkligen inte vara någon ände på detta elände..

 

Jag tänkte, att nu cyklar jag järnet hem. Jag skiter i att njuta som jag brukar göra och jag skiter i alla avvikande småturer runt omkring. Nu blir det järnet fågelvägen rakt hem till min egna toalett. Det blev den värsta tur hittils jag haft i min cykelkarriär. Jag måste ju ändra position med rumpan mängder av gånger eftersom det ju gjorde ont när jag cyklade, och varje gång så kom paniken...

 

Jag började känna så smått när jag hade styvt 4 kilometer hem, att det började att ”sippra” ut lite därbak... Jäklar vicken tur att man var hetero i alla fall. Jag lyckades faktiskt att hålla tillbaka det mesta tills jag kom hem. Hade jag varit lagd åt ”andra hållet” så hade nog allting sipprat ut...

 

Fördom mot bögar... kalla det vad ni vill, men faktum är ju att de användar rumpamentet till mer saker än att skita med , det vet ju vi alla, och då är det väl knappast en fördom eller? Det är väl mer en upplysning tycker jag. I alla fall jag kom hem, och jag dök in på toan, och sedan duschade jag, och det var skithärligt, kan man säga så!!! Vicken usel dag detta blev tack vare denna cykeltur.... Thailands ränneskitar är avsevärt mycket värre än det som Sverige kan erbjuda tycker jag!!!

 

Nu så ringer Sodas ”pappa” var och varannan dag, han ringde igår för att meddela Soda stolt att han tänkte betala in på mobiltelefonkortet så Soda kan ringa (!!!) Tror ni dumskallen ens brydde sig om att prata med Namkaeng, hans dotter. Nä inte ett skit, enbart Soda, han är ju sonen...

 

Jag påtalade, när vi blev ensamma jag och Yongyut, att dessa skitpengar som denna pappa betalade för Sodas telefonkort räknas ICKE in i det han skall betala för barnen... Hon höll helt klart med om det!!! Nu ringde han imorse igen, och han ”tackade” Yongyut för att hon tog hand om barnen. Va faan.... jag blev änna lite förbannad på denne typ på något sätt.

 

Jag känner att han har svikit sina barn och sin exfru kapitalt nu i snart i 9 år. Och så har han mage i att komma och anse sig ha rätten att ens prata med oss om detta. Jag anser att det är barnens mamma som skall tacka eftersom hon ju kämpar och sliter på sitt sätt. Medan killen inte har gjort ett skit... Det är ju som man säger, gör man inget, så så skall man bara hålla käften i gruppen.

 

Jag försökte påtala detta för Yongyut, men hon som thai fattar absolut inte alls detta vad jag säger. Då försökte jag via liknelser att förklara, men det verkar i min lilla värld som om thai inte använder liknelser alls heller. Så hon fattade ingenting, trots att jag tog ett väldigt enkelt exempel. Forts. nästa kapitel...

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXXXII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... I alla fall nu fick jag höra av Yongyut att denne pappa, ihop med sin egna pappa håller på och skall köpa en ny bil. Så där har ni förklaringen till varför han skiter i nuläget att betala någonting alls för sina egna barn. Så farfadern som ju lipar och håller dessa barnbarn så kära, han har lovat dyrt och heligt att han skall sätta tumpress på sin son, barnens far!!! Han spelar också bakom ryggen...

 

Eller är det så att han fattar NOLL helt enkelt han också, trots att han lovat att ordna detta så barnens mamma får pengar fortsättningsvis... eller är det först när bilen är färdigbetald.... Jag tror att han lovar och lovar enbart för att han vet att det finns en falang i bakgrunden, och han VET att falanger hatar folk som INTE tar hand om sin egen avkomma. Så för att rädda nyllet så berättar han vilka lögner som helst...

 

Jag måste säga så här med risk att reta upp alla Thailands-älskare. Vilken annan djurart på detta jordklot skiter så fullständigt i sina egna barn??? Svaret är väl att det inte finns en endaste djurart som beter sig så som så himla många thaimän gör. OK säger väl någon då.. men titta på djuren där är det väl vanligt att det manliga djuret kör efter devisen "töm och glöm". javisst är det. Men där finns det en kvinna som offrar sitt liv för att rädda ungen vidare i livet.

 

Bland thaifamiljerna så dräller det av "mammor", alltså farmödrar, som skyddar sin egna son och hans grisaktiga beslut att ALLTID helt överge de barn han avlat..... Detta scenario finns helt enkelt inte någon annanstans på detta vårt jordklot. Men NU har i alla fall Alaam satt åt tumskruvarna nåt grymt, och hon har också blandat in lille Soda i detta. Jag vet ju inte om jag är så himla glad i att blanda in barn i sådan här skit!!!

 

Barn skall inte behöva bekymra sig om vuxenskit, men här i dessa länder utanför vår västliga kultur så tänker man kanske inte så mycket i de banor vi gör vad det gäller barnens väl och ve... De har sitt sätt att se på det!! Men Alaam har sagt till lille Soda att om inte hans pappa nu äntligen sätter igång och agerar pappa ekonomiskt, så kommer han inte att få agera pappa de gånger som han tycker det är roligt heller.

 

Soda älskar ju sin pappa, och han ringde direkt upp pappan och sade som det var, alltså att om han inte börjar ta hand om sina barn, så kan han heller inte träffa dem fortsättningsvis och ej heller ringa till dem. Soda grät ju, och det kan jag förstå. Javisst!! Jag säger vad jag tycker om i stort sett allting, och lite grand kredit för att det äntligen händer nåt här med pappan skall jag verkligen ha måste jag erkänna.

 

Men jag säger även ifrån när jag inte gillar nåt om barnen, och det här med att blanda in Soda i det hela hatade jag, och sade det också. De tittade på mig som ett UFO, och de ville inte snacka med mig mer, för ”falang fattar inte the thai way”. Så vi får se när pappan kommer till Korea, och om han tänker betala någonting regelbundet för barnens uppehälle.... eller om det bara blir småskit som att köpa ”presenter” till dom. Han tror ju att det är att ta hand om barn ”pönnhövvet”!!!

 

Idag har Buddah talat till mig!!! han menade på; drick inte kaffet här i Thailand”!!! Han pratade till mig på följande sätt. Jag värmde en mugg varmt vatten, jag gick till sidbordet i köket där Naeskaffet, sockret och Coffemed stod. Jag fyllde min mugg med dessa goda varor, och skulle ta min mugg för att gå, då jag vispade ner hela satans muggen i golvet.

 

Jag svor och Yongyut kom genast som alla brudar alltid gör, och frågar vad som hände och om det var "nödvändigt”!! Lätt irriterad och förbannad, så förklarade jag för henne att detta var absolut nödvändigt och därför och roligt för falang. Sedan gick jag ut i trädgården till mina buskar och lugnade ner mig där. 5 minuter senare så hade jag värmt en ny mugg med vatten och stod där vid sidbordet och lade in alla ingredienserna lugnt och snyggt, allt funkade skitfint!!

 

Jag tog min mugg, jag gick genom köket, jag gick ut på baksidan vid tvättmaskinen, lyfte på fötterna för att passera tvättslangen, vilket tydligen inte lyckades, snubblade och kaffet flög ut på min hand, och denna sveda...., och muggen tappade jag i backen... jag stod där sedan halvvägs ut i trädgården och budskapet nådde fram till mig denna gång, lätt-tytt som om det var skrivet i skyn. Idag så hade Buddah talat till mig!!!

 

Idag så drog jag till tandläkaren här i Chaiyaphum. Jag fann ju äntligen en bra här, efter lite sökande bland dåliga värdelösa tandläkare. Det blev en kvinna och hon är duktig så jag är nöjd med henne. Jag åkte dit till mottagningen och bokade tid med dem. Lyssna på denna ”thailändska grej”. Jo jag åkte dit fick tid av dem på fredag kl. 10.00. De bekräftade det flera gånger, så att det var inga missförstånd...

 

Jag tänkte redan då, skall ni inte skriva upp mitt namn i boken som ni har där då? Eller skall ni inte sätta upp den överenskomna tiden då??? Men så tänkte jag, jag skiter i det, de skriver väl ändå bara falang i fältet så får det bli som det blir. Alltnog jag stack dit imorse efter det att jag först rensade gaddarna med tandtråd och 2 rejäla omgångar med tandborstning!! Forts. nästa kapitel...

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum DCCCLXXXIII

 

Forts. från förra kapitlet... Kommer dit, och där står 4st ”fågelholkar” och bara fnittrar. Nu plötsligt kan absolut ingen av dem någon engelska alls. Trots att jag förut sett och pratat med 2 av dem, och då kunde man i alla fall snacka pyttelite engelska. Jag surnar till och säger till dem på thai-engelska – ”I was here wan jahn, you told me to come wan sook at sib mohn chaoo”.....

 

De tittade på mig och fattade ingenting trots att ledorden var thailändska. De bad mig att skriva upp mitt namn (på thai??) , glöm det sade jag, och langade fram mitt thailändska körkort, och då blev glädjen lite större. En av töserna bläddrade då igenom hela bunten, ja de hade ALLA sina patienter liggande i en enda stor bunt med patientkort. Vi snackar om runt 400st patientkort, minst!!

 

Jag fanns naturligtvis inte kvar där trots att jag varit där året innan och fixat mina gaddar. De skrev då ett nytt kort på mig, och de sade att jag skulle sätta mig ner. Jag tittade mig omkring i väntrummet, och där satt det runt 15st patienter som väntade på sin tur. Jag kollade desperat om det möjligtvis var 4st tandläkare här som delade väntrum,,,

 

Nä den chansen funkade inte. Det var min tandläkare som tydligen hade samlat hela sin arsenal med patienter på en och samma dag, och naturligtvis på samma tid som när jag var inbokad. Jag satt där och funderade och mediterade alltmedans det fullständigt smattrade” patienter in och ut i en härlig ström ifrån tandläkarens mottagning!!!

 

Jag har aldrig i mitt liv sett något liknande. I normalfallet hemma i Sverige, så fick ju patienterna alltid i normalfallet 30 minuters behandling varje gång av tandläkaren. Här snackade vi om allt mellan 7-12 minuter för varje patient... Och alla pröjsade runt 500 baht. Jag kunde ju se när de betalade.

 

Under mina funderingar så kom jag naturligtvis på hur detta funkade med tandläkaren, och nu kommer ytterligare ett bevis på att mina fördomar inte alltid är värdelösa. Jo jag hade INTE fått kl. 10.00 på fredag som MIN tid. Glöm det!!! De hade bokat in mig ihop med en ansenlig ansamling människor som de trodde att tandläkaren skulle hinna att behandla under den förmiddagen innan det var dags för lunch!!!

 

Att jag fick vänta spelade ingen roll, alla andra fick också vänta antog jag. Jag brydde mig faktiskt inte speciellt mycket, ty jag har ju inte ett alltför tajt schema precis här i mitt boende i Thailand. Klart att tandläkaren inte bokade in enskilda patienter, att jag inte fattade det direkt?

 

Det går ju inte att boka TIDER med en thailändare, vi har ju pratat om detta så många gånger förut, och detta vet ju naturligtvis tandläkaren, så vad gör de för att över-komma problemet?? Så klart de bokar hela gänget samma tid, så det är skitsamma om den, den, eller den thaien skiter i att komma i tid. Det finns ju alltid några som klarar av att hålla en tid hoppas hon på.

 

Så utav kanske 40st thailändare som var bokade kl. 10.00, så satt där runt 15st och ytterligare 5st kom medans jag väntade. Det betydde att resterande 20st inbokade säkerligen poppade upp efter lunch först..... hahahah de är la goa härnere!!! I alla fall, jag kom till slut in till tandläkaren och hon pratade jättebra engelska, så det var väldigt trevligt därinne.

 

Jag berättade för henne denna gång att jag stundtals luktar fan och sur sill i käften, och att det kan bero på att jag har ansamling av blod inne i tandköttet under tänderna på sidan. Och att min tandläkare i falangland brukade, när han gjorde rent mina tänder, gå på djupet i tandköttet och sticka ner sitt instrument så att det blödde och att blodet då försvann därifrån. Forts. nästa kapitel....

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXXXIV

 

Forts. från förra kapitlet.. Denna kvlinnliga läkares svar på detta dilemma var helt sonika att jag skulle använda mer tandtråd. Ett bra råd faktiskt. Men hon kunde gott ha rivit och slitit lite grand i alla fall i tandköttet för att bli av med blodet. När hon hade fipplat färdigt med rengöringen, jag har ju nästintill NOLL plack eftersom jag ju inte röker. Så märkte jag ju ganska snabbt att mintsmaken aldrig dök upp i munnen.

 

Jag frågade henne om hon glömde det, jag sade att det är ju gött när man får den friska smaken i munnen efter tandläkarbesöket. Hennes rappa och käcka svar var: - ”Åk hem och borsta tänderna, det känns jättebra”!!! Hahaha, man kan inte bli arg eller sur på en sådan vidunderligt bra kvinna, eller hur??? men nog tänkte jag återigen - " Aj aj min käre tandläkare Lundin i Göteborg, vad jag saknar dig och din kunskap och din varsamma hand inne i min käft. Visst, du förosakade mig stor smärta när du grävde och borrade, men du gjorde det i alla fall med kärlek...."

 

Jag satt vid min dator på fredagen (26 augusti) och hade 80:- kvar på spelkontot på ATG. Och jag tänkte att jag skulle spela lite, så jag fick ihop någonting att lira för nu inför V75 imorgon. Jag satsade några kronor på V4, det sket sig, jag lirade några kronor på lunchdubbeln, det sket sig och jag lirade några tvillingar och de sket sig fullständigt.

 

Kvar hade jag i sista V4 loppet att lira TRIO. Jag spelade för 24:-, och jag kollade på loppet vid 19;tiden ungefär. Loppet blev som vanligt denna dag, favoriten tog ledningen förstås, skit också.... På sista bortre långsidan så kom plötsligt ”min” lilla ”vovve” (nr. 7) springande, och den inte bara kom ikapp ledaren den fullständigt mosade fanskapet, och den vann med 40 meter säkert, och det var en härlig 27:oddsare (tror jag det var).

 

Favoriten (5:an) höll undan knappt till 2.a platsen och ytterligare en rumpehäst (2:an) (outsider – 44.oddsare) sprintade in på lätta ben till en go 3.e plats. Detta gav en trio-kombination på 7-5-2. Min egna rad som jag lämnade in var 2,5,7, som 1:a, och samma (2,5,7,) som 2.a och som 3:a tog jag 2,5,7,10. Detta innebar ju att jag fick in trion, och oddset det blev 1.570 ggr..... så jag vann alltså 3.140:- häärliga tider, ljuvliga tider som de sa förr...... Så se upp nu på V75 – här kommer jag!!!

 

Dan (Mr Amerika – Min granne) kom hem idag på eftermiddagen ifrån Bangkok efter det att han legat på hotell 2 nätter därnere. Han var ditkallad utav amerikanska ambassaden för Dan har frivilligt anmält sig till att vara "Warden” här i Chaiyaphum och representera USA här.

 

Detta innebär att de boende amerikanarna här kan kontakta Dan vid problem, så han kan vara länken mellan ambassaden och de boende här. Det är ett helt obetalt arbete, men Dan gillar att vara i hetluften och få känna att han är betydelsefull här. Inget fel i det, absolut inget fel i det!!! Han kommer säkert att göra ett bra arbete för sitt fädernesland. De har visserligen nästan aldrig nåt att göra, men ändå.. Det betyder en del att känna att man göra nytta!!!

 

Han har redan börjat med att åka omkring på alla polisstationer, på alla sjukhus och alla officiella inrättningar, och lämnat sina visitkort, så de vet vem de skall kontakta när det gäller folk som dör eller råkar i klammeri med rättvisan!!! Vad vi vet, så bor det 1st amerikan till i Chaiyaphum förutom Dan, så det är allt lite roligt det här....

 

Han ringde förut och ville att vi skulle gå ut och äta mat ”på stan”. Jag själv var ganska sugen på att äta något gott. Men just den grejen att äta något gott i vår egna smak, är ju bara en dröm som man får drömma. Det finns inga restauranter utanför storstäderna: Bangkok, Pattaya, Hua Hin, Phuket och några fler undantag, där man kan erbjuda ”riktig” mat som vi falanger kan uppskatta och riktigt gilla. Alltså av vår "egna" sorts mat!

 

Vi får annars hålla till godo med den evigt jäkla tråkiga thaimaten. Jag tycker den är skittråkig och fullständigt fantasilös härnere. Alla de maträtter som ni får Er serverade i Rinkeby, Farsta, Askim. Hammarkullen, Biskopsgården eller i Sundsvall, bara för att ta några sletna exempel, de maträtterna existerar icke i verkliga livet. Forts. nästa kapitel....

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXXXV, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... Jag har själv smakat flera av dem hemma i Askim, och uppriktigt tyckt att de varit kanongoa. Men de är anpassade enormt efter oss falanger, och gjorda så att vi skall gilla dem. Härnere så äter inte thai dessa maträtter alls. Här i Isaan så finns de inte överhuvudtaget på menyn.

 

Jag har sett hundratals menyer och det är bara skitprat det där om maten och Thailand. Lite längre ner söderut i ”lilla Sverige” (Phuket) där finns säkerligen hela arsenalen av dessa fanasi-maträtter, men de finns inte i det dagliga livet bland vanliga thai i det vanliga Thailand, Glöm det!!!

 

Så med detta vill jag ha sagt att det finns ingen goemat att få tag i för oss falanger här i Isaan. Det är det gamla vanliga, alltså om man nu älskar dessa ”barbeque” som finns vid varje bord på de flesta restauranter, alla dessa stjälkar, rötter, salladsblad och trädlöv. Plus cirka 10st maträtter till av Isaanmaten. Kau pad Kaapau moo, Ladna, Patthai, Hoy tod, plus ett gäng till...

 

Men detta ger i alla fall inte mig någon extas-feeling vid matbordet. Det är ju en av anledningarna till att jag vill åka typ 2ggr till Jomtien och havet varje år. Dels äta riktigt go mat och dels då få bada lite i riktigt saltvatten.

 

Så ikväll satt jag med Dan, och han fick äta ris plus plocka kött ifrån barbequen. Och jag fick hålla mig ifrån riset och ENBART käka kött ifrån barbequen. Gott va!!!! Det är ett aromatiskt skitliv jag lever så fort jag skall äta utanför mitt egna hem. Härhemma, inga problem alls faktiskt... jag lagar min egna mat och är nöjd med det, och jag är numera en ganska hygglig kock tycker jag!!!

 

Yongyut och jag själv blev uppringd på SKYPE imorse kl. 08.00 utav Kevin och Suree, det blev en trevlig pratstund med dem borta i Missouri, USA. Jag fick också talat med Kevins mamma därborta... Roligt om vi kan hålla regelbunden kontakt md varandra tycker jag.

 

Sedan kl. 08.30, så ringde Yongyuts farbror upp henne och meddelade att de tänkte komma ner och hälsa på oss. Jasså sade ju jag naturligtvis... vilken tid kommer de då??? Stort frågetecken, secken jäkla dum fråga jag ställde!!! Jag vet inte, hur skall jag kunna veta det då, svarade hon!

 

Ja kanske en bra ide´att fråga dom då, sade jag! För tycker du att det är meningen att vi bara skall sitta här på arslet och vänta tills de dyker upp. Sitta här hela dagen??? Svaret jag fick var väl ganska typiskt... – ”Jag kan vänta”, sade Yongyut stolt!!! Bra det, sade jag, för jag tänker INTE sitta här och vänta i en hel dag i alla fall. Vad tror du då, om du gissar????

 

Jag vet inte, sade jag ju, svarade hon. Och nu var vi i det dilemmat där vi varit förut. Att få en thai att gissa!!!!! Ja det låter sig knappt göras. Det konceptet är ett helt okänt begrepp!! OK, Yongyut, vad TROR du då, jag vill veta, så jag kan vara hemma då de kommer...... Kanske 1 timma, kanske 2 timmar, jag vet inte..... Nähä, och fråga dem, det ville du inte göra då???? Man gör inte så, svarade hon,,,,, man gör inte så...... Nä men man vill gärna att människor skall stanna hemma och bara vänta i timmetal på att de kanske dyker upp....

 

För ofta ofta så brukar ju allting ändras och de kanske inte kommer, och då har man suttit där och förlorat en hel dag i sitt liv till absolut ingen nytta alls. Jag ligger lite pyrt till just nu.... (hahaha), men de har fortfarande inte kommit och klockan har nu passerat 13.00, och vi snackar om 4,5 timmar..... förstår ni vad jag pratar om?????

 

När kom de då?? Ja, först när jag frågade Yongyut igen när kl. var cirka 14.00, då trodde hon att de inte skulle komma alls!!!! Men va faan ringde de då för, undrade jag!! Ja de ville väl bara kolla om vi skulle vara hemma... De dök nu upp kl. 15.10 och det är väl OK tycker jag.

 

Nu hade vi inget speciellt bestämt idag, men om vi nu hade suttit här hela saatans dagen och bara väntat och väntat och missat i stort sett hela dagen, så är det ju skit...... Det var alltså Yongyuts pappas yngre bror som kom, och han hade med sig sina 2 barn, de var 13 och 15 år gamla. Han själv var 54 år gammal. Han måste alltså ha varit i styvt 40:års åldern när han blev far till dessa 2 barn!! Forts. nästa kapitel....

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXXXVI, Thailand

29 augusti 2010

 

Forts. från förra kapitlet... Det visade sig att han skulle till sjukhuset och få medicin, och ville passa på och titta in. Mycket trevlig man och han kunde, hör och häpna, prata lite engelska. Och han var väldigt noga med att hans ungar också pratade engelska.. Så jag fick en MYCKET bra uppfattning om denne kille. Men tänk va enkelt det hade varit ändå så säg!!

 

Han kunde sagt imorse till Yongyut; -”Jag skall till sjukhuset och jag kommer att vara klar där nångång runt 10-12.00 så jag kommer inte att kunna komma innan kl. 13.00 i alla fall, är det OK???” Då hade dagens frågetecken rätats ut blixtsnabbt, irritationen hade varit noll och man hade kunnat göra det man ville innan, under dagen.....

 

Idag måndag 29 augusti 2011, så ringde Dan in till mig och frågade om jag hade lust att hänga med upp till Baan Kwaooh och käka lunch med Gary (Mr Wales) där. Det är ju han som är gift numera med kvinnan som försnillade 10 miljoner baht ifrån vänner, bekanta och egna släkten. Och kom undan fängelsestraff precis lägligt. Det var ju tack vare att hon träffade Gary som hjälpte henne ekonomiskt, som det hela löste sig någorlunda till slut.

 

I alla fall, så kom vi dit upp, stannade bilen utan för Garys bostad där, och vad fick vi se om inte en middag där med cirka 60-70 människor, mestadels vackra kvinnor. Vi stegade ur bilen, och gick fram till dem, och där i högsätet sitter då en kille som heter Derek och han är ifrån Wales, Cardiff han också. Det är alltså en kille som de tagit med ifrån Wales så att han kan få sig ett fruntimmer, och bli gift äntligen i sitt liv.

 

Han är runt 59 år gammal och tydligen rena rama oskulden i alla möjliga samman-hang. Det började ju när han kom för 2,5 veckor sedan att han då blev ihop parad med en thailändska, han köpte efter 5 minuters bekantskap en ”dictionary” till henne, kostnad runt 8.000 baht.... När dan var över, så hade denna thailändska tröttnat på killen ifråga, och bara stack därifrån för att inte mer visa sig!!!

 

Då nästan dagen efter så var det dags för honom att träffa thailändska nummer två (2), Gary med fru plus denna oskuld plus den nya kvinnan stack då 2.a dagen av deras bekantskap ned till Bangkok och tillbringade 3 dagar därnere. Thaikvinnan jobbade nog ganska ihärdigt på denne kille, för det visade sig att han hade köpt smycken till henne för styvt 200.000 baht innan de lämnade Bangkok!!!

 

De kom tillbaka till Baan Kwaooh i fredags, och på direkten så gick Derek och kvinnan och betalade handpenning på 3 rai risfält, för han skulle kunna bygga hus därnere!! Nu blev Gary förbannad på honom, och sade till honom vilken jäkla stupid idiot han var. Först springa och köpa dictionary till den första kvinnan bara så där.

 

Sedan plötsligt pröjsa 200.000 baht till nästa kvinna och nu betala för handpenning för 3 rai risfält, - ”for what”?? Frågade han Derek. Ja det kan ju vara bra att ha när vi skall bygga hus, och de sade att om jag INTE betalade handpenning 20.000 baht redan nu idag, så skulle marken säljas imorgon och de skulle missa chansen.

 

Men va faaan säger Gary! Har du sett marken då?? Nä inte ännu säger Derek..... Jag trodde att Gary skulle explodera när han berättade detta för oss. I alla fall så stack de, och Derek´s nya fästemö fick visa marken, och det visade sig vara mark som låg 1,5 kilometer rakt in bland risfälten.... Alltså fullständigt värdelöst sett ur byggnads-synpunkt.

 

Bara att dra vatten och avlopp dit är rent ut sagt helt omöjligt, och skulle kosta en förmögenhet. Gary säger då till honom – Skit i denna marken, strunta i den.... bygg inte här, du är grundlurad..... Köp annan mark och förlora hellre de 20.000 bahten....

Marken är värdelös nu, du kommer att vara runt 95 år gammal när det är läge att bygga på den oländiga marken, och att investera ytterligare 3 miljoner baht för denna skitmark är värdelöst, glöm det bara!!!! Forts. nästa kapitel...

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXXXVII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet...Men men men, vi får väl se, kära män är omedgörliga och blinda män, och har svårt att se längre än näsan räcker. Där satt alltså Derek, den sista oskulden ifrån Wales och bredvid honom satt den mest vackra kvinna jag någonsin sett i hela mitt liv. Hon var så vacker så man ju glömde nästan att äta. Att män kan falla för vackra kvinnor det vet man ju, men hon var så vacker så t.om jag inte var helt opåverkad trots att jag var lyckligt gift som ni vet!!!! Hahahaha!!!!

 

Maten var jättegod, och sällskapet var jättetrevligt och min polare Dan, som ju ofta vill framhäva antingen sig själv, sin fru eller sin familj har ju nu hittat ett nytt sätt att introducera sig själv inför folk, och det gjorde han samvetsgrant precis hela tiden där under middagen.

 

- “Hi I am Dan David, I work for the american Embassy in Bangkok”!!!! fasen jag trodde jag skulle storkna, inte mer nu snälllllaaaaa!!!!! Förut var det ju hela tiden – ”I am a teacher, and my wife (trots att hon aldrig är närvarande), is a teacher , gouvermentally employed”. Och nu skall man få höra på det där tugget om att vara ”anställd” och ”jobba för” amerikanska ambassaden i Bangkok.

 

Det är ju förstås rent skitprat. Dan har egenhändigt kontaktat ambassaden och bönat om att få vara ”Warden” häruppe i Chaiyaphum. ”arbetet” som sådant är helt och hållet obetalt, och han får inte ens visitkort att visa när han ränner runt på de olika polisstationerna, dessa visitkort får han trycka och betala själv!!! Men det är lika bra att hålla käft, killen är 70 år gammal och känner det tydligtvis nödvändigt att hela tiden ha något att skryta om.

 

Idag fick Yongyut ett ”sammanbrott”, alltså ett sådant där vredesutbrott som ni vet ”sydlänningar” brukar få!!! Min Yongyut har väl haft sitt 3:e nu på lika många år, och det är otäckt otrevligt att se hur en människa kan förvandlas inför ens egna ögon. Det får tolkas hur fan det vill, men jag har lärt mig av dessa människor att det är lika bra att gå ut ur situationen och ut ur hemmet för stunden.

 

För ge sig in i polemik med dem är fullständigt värdelöst. I det läget så skiter jag fullständigt i om det tolkas att man är den ”svagare” parten eller om den andra anser att de ”vunnit” slaget ifråga!! Men har man en motpart som inte ens är kontaktbar för prat, ja då är det meningslöst att just då ”snacka”.

 

Vi har ju oftast, vi västerlänningar, en kultur där det är ”meningen” att vi skall kunna snacka, prata eller tjöta oss ur olika meningsskiljaktligheter. Tanken med det är just att vi skall slippa kriga, våldsamheter och onödig ovänskap. Bakgrunden till utbrottet är följande, och betänk att jag ”kanske” beskriver verkligheten lite för mycket pro mig själv, jag vet inte. men så här gick det till exakt.

 

Vi kör på vespan hemåt efter att ha varit på Big C och handlat. Vi närmar oss infarten till vår lilla söta ”gata” där vi bor. Det är en enkel liten högersväng ifrån stora vägen och in där. Vi har alltså vänstertrafik i Thailand. Just när jag kör högersvängen så börjar Yongyut slå på mig bakifrån på axeln och säga att jag är en ”bad man” som inte stannar och släpper fram en jävla ”samlaw”. På utfarten som jag kör in på, så står alltså denna ”samlaw”, präktigt stående på fel sida av gatan naturligtvis.

 

Alltså dessa ekipage som är en vespa med ett påhäng därbak, så det kan sitta 2 personer där. OK, jag är alltså en ”bad man”, och jag hör också henne säga old woman..... Jag struntar i vad hon säger, jag fortsätter min högersväng, och detta på grund av 2 orsaker. Dels så tar detta ekipage inga ansatser alls att sätta fart och köra ut på stora vägen och ur vägen för mig, och dels så har jag absolut ingen lust alls att stanna därute på stora vägen med thaibilar som kör där fram och åter i 60-70 km/timmen.

 

Denna Samlaw står bara där och väntar och hon ockuperar ”min” sida av infarten för den delen också, precis som thai alltid gör. De genar alltid över till andra sidan för att spara 1,5 meter när de kör ut, alltså skiter i att de är på fel sida av vägen. Jag sket i detta, jag bara fortsatte att svänga och allting gick bra, men Yongyut var i upplösnings-tillstånd, hon kände väl tydligen att hon hade tappat ansiktet för denna kärring som körde en motorbike-taxi, mycket konstigt!! Forts. nästa kapitel....

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCCLXXXVIII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet...Yongyuts lösning var mycket enkel i detta läge.... Bara lägga mig på rygg, låta idioten i taxin bestämma och köra in på ”fel” sida av vägen in på vår gata... Mycket bra val av Yongyut, speciellt som att om det händer något där, och det blir krock mellan mig och ytterligare en annan bil som kommer på rätt sida vägen, ja då är det ju mitt fel.... och dessutom så var det precis där som Yongyut stod på näsan förra veckan, och krossade nästan benet på sig när hon körde omkull i gruset/leran som ligger där.

 

När vi kom hem, så argumenterade Yongyut och var hysteriskt arg, jag sade till henne bara lugnt och städat, jag har körkort, jag kör efter trafikreglerna och jag tänker INTE börja köra högertrafik i Thailand... aldrig!!! Då började dörrar att slås igen med mannakraft och till slut så drog hon en remotekontroll i golvet!!! Tack för den, 800 baht åt helvete....

 

Thailand är ett fascinerande land visst... och med ett fascinerande folk visst!!! Här i detta landet så är ”ansikte” viktigare än precis allting annat. Det stämmer precis det som står i de flesta turist-broschyrer om just att ”ansiktet” är viktigt!! Här är ”ansiktet” viktigare än att följa trafikregler. Här spelar det ingen roll om man bryter trafikreglerna och skadar sig själv och t.om. skadar andra människor, bara man själv räddar sitt ”ansikte”. Kanske bra att tänka på det, och veta om det, de turister som kommer till Thailand.

 

Nästa gång kan det vara just än av Er som finns i den där oskyldiga bilen som plötsligt får möte på ”fel” sida av vägen... det kan vara ni som till slut hamnar i den där graven i Phitchit, Thailand, och detta beroende på att någon satans thailändare beslöt sig för att rädda sig och sitt ”ansikte”, före än att följa de gemensamma regler och lagar som finns!!! Sug på den gå vänner....

 

Tillbaka till Yongyut och mig själv. Efter det så inser man ju att ”prata” det gör icke thailändare.. de agerar, och får de inte sin vilja igenom så går ingen säker. Det är deras lösning på ett uppkommande problem... Därför är det extra roligt att höra ifrån andra bland-familjer hemma i Sverige, där det är så himla pluttenuttigt i alla lägen, och man löser alla kulturskillnader bara genom att knäppa med fingrarna. Man blir nästan sjuk bara att höra det dravlet!!!

 

För min del blev det en cykeltur på 2 timmar, och sedan så inser man ju att det inte är värt mödan och olyckan att försöka att vinna denna drabbning, det är bara inte värt det. Jag är helt enkelt för gammal, så jag skiter i det. Men jag har sagt till här hemma, att även om jag inte reagerar på allting, så finns det en yttersta gräns, som inte ens jag tolererar, och den kommer du förhoppningsvis INTE att tangera, för DÅ kommer jag inte att finnas kvar här längre!!! Om budskapet gått fram, ingen aning!!!

 

Idag fortfarande surt som fan, men hon pratarlite grand, jag vet exakt vad som försigår, hon vill vinna slaget, och hon vill att jag skall ta första steget. Vad hon glömde jäkligt snabbt var att jag faktiskt tog första steget redan i början när detta hände. Ocvh det var att försöka att sitta ner med henne och ”prata” om det som hände!!

 

Jag har ingen lust längre att ta första steget, för det tog jag redan som sagt var i början. Nu är det dags för fru thailändare att visa att hon är vuxen tillräckligt, och klarar afv att leva ihop med falang som löser problem medelst prat och inte via att förstöra saker och ting i hemmet. Vi får se, men det löser sig säkert som vanligt d.v.s. vi sopar det under mattan och glömmer det, alltså THE THAI WAY.....

 

Idag är det den 2 september 2011, och jag hörde nu imorse dunsar uppifrån huset. Jag gick ut i hallen och Yongyut sade där uppifrån – ”cat in the house”!!! Close the doors..... jaha! Då var t.om de jäävla katterna inomhus då.

Det har visat sig att vi numera har uppemot 6st kattfanskap i området. De jagar här, och de gräver i soppåsarna så det står härliga till. Förr var det hundarna som gjorde detta, men efter min stenkastning så är den sista hunden bortjagad här ifrån vår gata, och lugnet hade precis lägrat sig. Forts. nästa kapitel...

 

Handskak – Glegolo