Februari

 

 

 

Thailand - ur min synvinkel

 

GTG Shipping, Thailand

Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com

 

Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast.

Välkomna med Era förfrågningar,

 

Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig:

 

http://www.maipenrai.se/forum/t/20349-min-transport-hur-det-fungerar-praktiskt/

Eller

http://thai-mc.com/forum/index.php?topic=7.msg4273#new

 

Eller direkt här på hemsidan, se vänster-kolumnen!

 

 

För de av Er som vill ha mailavisering varje gång som jag lägger in ett inlägg här på hemsidan, så ber jag Er att anmäla Er genom att maila till mig på:

chaiyaphum@glegolo.com

Vill ni komma i kontakt med mig så maila ävenledes!!

 

=============================================

 

 

Chaiyaphum CCCXCVII, Thailand

 

Var ju på marknaden nu 12-20 januari här i Chaiyaphum. Jag har ju berättat om det, och desstom så har jag lagt in en slideshow med bilderna till denna marknad på Youtube, sök. Glegolo där. Och där fanns dessa fantastsiska avlånga kuddar som ju är så beroendeframkallande. De kan nästintill liknas vid en ”äkta hälft” faktiskt, så goa är de att ha mellan bena när man nanar!!

 

Se på fotot ovan, mitt råd till Er när ni är här, köp och ta hem försjutton hakar. Denne kudde blir lätt den kamrat ni inte har i sängen. Den kräver absolut ingenting. Är ni trött så tar ni den bara mellan bena/knäna, den gnäller aldrig. Och den ställer aldig till busliv i sängen.

 

På min cykelrunda idag, så fick jag ett litet kvitto på att Thaiarna verkligen håller kollen på en. Och de vet vilken familj jag kamperar ihop med. Jo när jag kom in bland risfälten, så stannade jag till för att fotografera en gubbe som stod upp till bröstet i vattnet, böjde sig ner under yytan och fiskade upp snäckor/musslor på botten av pölen...

 

Han kom upp genast och började prata och berätta jättemycket för mig. Men kalla mig gärna ”holken” men jag fattade inte vad han sa, hahahaha! I alla fall, vi stod där och dividerade, då bakom ryggen på mig kom hans fru, och det enda hon sa till mig va – ”Baloo lä Yutin”... jag kunde inte annat än skratta och nicka. De nämnde alltså namnen på Yongyuts syster och svåger , ni vet spritmagistern..

 

Så folk här vet tydligen om att jag är med i den släkten. Och det känns ju ganska bra, då har man ju i alla fall någon jädra liten plats i samhället. När hon gick tillbaka till sin syssla, så sa gubben till mig –”satang?”, faan också han hade ingenting, och bad mig om korvören ungefär.

 

Som tur var, så hade jag för ovanlighetens skull lite pengar på mig för jag var hungrig och hade tänkt köpa ett äpple på vägen. Men vem fan vill äta äpplen när folk inte har ett skit. Jag gav honom villigt dessa 10 baht, och det ger i alla fall dom mat till middag idag.

 

Idag måndag 1 februari, har suttit vad datorn absolut hela dagen, och det skall erkännas, jag har kollat på TV. Jag har nu i alla fall känns det som fått ordning på TV,tittandet via datorn. Nu är det helklart med TV 1+2 samt TV 3. Och det är TV 3 jag har kollat på under nästan hela helgen.

 

Jag fattar inte hur, men det funkar görbra även dagtid när servrarna används som mest här vi Thailand och i Sverige. Först kollade jag av alla avsnitten (nästan), på ”sing a long” ni vet med Renee Nyberg, Sussi och Claes Malmberg. Han är ju bara så himla bra komiker nu när han slutat med de grövsta könsorden titt och tätt, all heder till honom.

 

Och nu idag så har jag varit klistrad och kollat på Superstars ifrån i höstas. Ja jag vet, gamla program. Men för mig är desa supernya, så det är skitspännande för mig hela tiden. Så nu känns det nästan stundtals som om man är tillbaka i Sverige igen, hehehe!!

 

Har stött på en gammal bekant ifrån barndomen, Björn Selfjord. Har haft stora och långa korrespondanser med honom via mailen. Jag har redan glömt hur vi kom på varandra, men det var nog sjuttan via ”stayfriends, tror jag. Vi gick på samma skola i styvt 6 långa år. Men vi visste väl bara om varandras existens kan man säga och knappt det.

 

Anledningen var att det skiljde ett år emellan oss, och i skolåren så är detta ofta ofta en alldeles för stor åldersskillnad. Dessutom så bodde vi i områden som gränsade till varandra, vilket betydde att man aldrig ”lekte” med varandra heller för den delen. Forts, nästa kapitel....

 

Kram – Glegolo

 

 

 

 

Chaiyaphum CCCXCVIII, Thailand

 

Forts. Från förra kapitlet...Dock så har vi nu fått upp kontakten, och det är grymt så himla många olika beröringspunkter vi egentligen har med varandra i form av gemensamma vänner. Mina skolkamrater bodde ju t.ex. på hans gata och vice versa. Och sedan alla gemensamma lekplatser och alla olika situationer och händelser.

 

Men sådana saker brukar ju rätas ut när man blir äldre och då är det bara för jädra roligt att få kontakt och tjöta gamla minnen. Våra livsvägar här i livet är ju fullständigt olika krokiga, men i botten är vi fortfarande de samma oavsett hur vi titulerar oss. Detta var något jag gillade med Björn när han kontaktade mig.

 

Vem fasen skiter inte i titlar när man snackar barndom och minnen. De som gör det, blir i alla fall inte långlivade som bekanta hos mig det kan jag säga. Dessutom så har Björn visat mig att han har börjat i stor skala att skriva sina memoarer. Ett jättefint ord för att man skriver ned sina minnen. Och jag har fått nöjet att läsa mycket mycket av det Björn har skrivit.

 

Och det var med rysningar som jag kände igen mig i många många många saker, trots då att vi aldrig ”lekt” med varandra. Men platserna, minnena och kompisarna var gemensamma ändå. Ja det var häärligt att läsa, och jag är helt förundrad hur han kan komma ihåg allting. Han är alltså detaljerad i sina beskrivningar av saker och ting som skedde för mer än 50 år sedan, imponerande.

 

Jag har nu fått en positiv ”knuff” av honom , så jag kommer nog också att ta tag i detta , och se vad man kan minnas av sin egna barndom, innan Alzheimer och Parkinson sätter in för mycket. Man vet ju aldrig hur länge som man har hälsan , eller hur? Sedan undrar man lite grand. Om jag lägger manken till och skriver, och det är ett rent ”hästearbete”, jag lovar.

 

Vem läser detta då?? Vem är intresserad egentligen. Ens barn? Ja, kanske det. Det läses kanske en gång, och sedan hamnat det i en låda någonstans. När ens barn är borta, så har barnbarnen för längesedan gjort sig av med allt ”skräp”. Vågar man hoppas på att det kanske blir ”kult” att spara på ”minnen ifrån en morfar eller farfar?? Vad tror ni andra??

 

Igår eftermiddag sent åkte Yongyut ned till Bangkok till sin syster (Alaam) och lämna hennes bankbok. Hon måste visa upp den för sin framtida arbetsgivare för jobbet i korea. Dit hon alltså inte ännu har kommit iväg till. Först, kunde inte denna syster skicka med posten dessa 68 mil tur/retur sin bankbok. Nä istället så skall hon skicka sin syster, och det tar 2 hela dagar ifrån hennes liv bara för att lämna en jädra bankbok.

 

Hur dumma i huvudet är egentligen många människor. Så Yongyut stack med 17.00 bussen, kommer fram till Bangkok 24.00 ungefär i Bangkok, får slafa hos sin bror därnere, sedna sticka över till sin syster lämna bankboken och sedan kasta sig på en buss tillbaka 34 mil till Chaiyaphum. Man blir trött för mindre, eller hur?

 

På min cykeltur idag så träffade jag på en ”andägare”, jag stannade cykeln och tittade på hela den här svärmen med änder och jag tog en del foton också. Gubben plus 2 andra kompisar som jobbade med honom med dessa fåglar kom också fram. Egentligen är det rent fantastiskt vad man kan prata med varandra utan att vi förstår ett jota av vad den andre säger.

 

Jag har ju lite ledord, men de pratar så satans snabbt, så man får änna panik när de sätter igång och så låser det sig. I alla fall, det jag/vi kom fram till var följande, sedan får ni avgöra om det var bra eller dåligt, tänk då på att han kunde enbart thai och jag enbart engelska och svenska;

 

a ) han hade 1.200 änder b) De klipper ändernas vingar så de inte kan flyga sin kos, c) han bor i Chaiyaphum d) Jag bor i Nong Nasaeng, e) jag kommer ifrån Sverige f) det är nyttigt att cykla

Forts. i nästa kapitel.

 

Kram – Glegolo

 

 

Chaiyaphum CCCXCIX, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet...Och sedan cyklade jag iväg medans jag hade äran i behåll puh, hahaha!! Färden gick vidare genom 2 byar. I den 3:e byn stannade jag för att köpa hem ett gäng ägg för morgondagens frukost. Jag hälsade och tanten hälsade inte tillbaka, detta upprepade sig 2 ggr till. Tänkte sticka iväg och skita i henne. Men besinnade mig och gick fram och kollade på äggen.

 

Men denna kvinna fick jag ingen rätsida på. Jag försökte att fråga henne om äggen varifrån idag (färska)... trots att jag tar ägget håller det mot rumpan och säger Angkahn (tisdag) så fattar hon inte. Jag säger bara bjud ALDRIG in thailändare till TV-programmet ”gäster med gester”, de fattar ju ingenting. Jag själv kommer ihåg när Björn Skifs låg på golvet på 80:talet nångång i programmet och ryckte och hade sig, och att jag fick fram räka blixtsnabbt.

 

Men thai klarar inte sånt. Jag åkte därifrån. Jag litade inte på åldern på de äggen. De lagrar ju sina ägg i 35-40 graders värme i dagar ju... Visserligen så skall det inte vara några problem säger de lärde i Lund. Man behöver inte lagra ägg i kylskåp. Regeln är enligt följande har jag lärt mig på nätet efter detta: Om äggen någon gång lagras kallt, då MÅSTE de även fortsättningsvis lagras kallt. Men lagras de varmt ifrån början så klarar de sig väldigt länge i varma temperaturer.... Det visste ni inte va...

 

Åkte förbi en sophämtningsbil imorse, och döm om min förvåning när jag tittade in därbak när jag körde förbi. Soperna bestod absolut endast utav mat, alltså överbliven mat i stort sett. Jag kom ju då att tänka på att alla thaiare brukar ge bort alla kartonger och flaskor till folk som säljer det vidare. Detta för att få ihop några kronor extra i månaden, typ gamla mormor eller farmor.

 

Det är ju himla bra tycker jag ur nedskräpningssynpunkt. Dock så gick ju mina tankar till vad de har för system här i egentligen i Thailandet? Jo, då har vi alltså sopor som består av mat, skitenkelt att förinta ifrån jordens yta. Och med det så vore hela skräp-problemet löst här i Thailand? FEL!!!

 

All jävla skräp ligger ju som jag visat utefter vägarna. Thai undviker alltså att få skräp hemma, slänger helt sonika sitt skräp innan de kommer hem, eller så tar de med sig hemifrån och dumpar det utefter vägarna. Så man kan säga med detta att absolut ingenting fungerar ur avfallssynpunkt. Myndigheterna har INTE skapat ett system för att ta hand om det, och de har absolut inga intentioner heller att ta bort skräpet utefter vägarna. Det bara ligger där år efter år. Tänk så enkelt att fixa med lite organisationskraft!!

 

Onsdag morgon 3 februari, Yongyut är fortfarande nere hos syster yster i Bangkok. Kommer väl antagligen tillbaka ikväll tror jag. Det ger sig. Imorse körde jag ungarna till skolan precis som vanligt, och sedan hem igen. När jag kom utanför här hemma så fick jag se längre ner på gatan Alfa stående där. Så dök hon då upp helt oförhappandes precis som vanligt.

 

Hon frågade efter Yongyut och jag förklarade att hon säkert kommer ikväll ifrån Bangkok. Jag frågade henne vad hon skulle göra. Jo hon skulle till sjukhuset. Jaha. Tack för den smällkaramellen. Då var det bara att sätta sig på vespan återigen och köra 1,5 mil fram och åter för andra gången den morgonen. Hade människan gjort vad jag vill, alltså hört av sig kvällen innan, och bestämt tid.

 

Då hade ju jag kunnat vänta med att köra ungarna tills hon dök upp, och spara en tripp in till stan. Men det är lögn i helvete att få en thailändare att fatta sådana saker. De är helt ”bimbo” på att organisera sig. Men skitsamma, jag körde in Alfa till sjukhuset, och hon var nöjd med det.

 

Kram - Glegolo

 

 

 

Chaiyaphum CD (400), Thailand

 

Raketer och stora smällare, ja gärna lite bomber. Det är återigen jubileum, och det för 4:e gången. Jag skriver alltså kapitel 400 här och nu och med det har jag avverkat och skrivit hela 855 maskinskrivna sidor i WORD. Det är helt obegripligt att man kan ösa ur sig såpass mycket skit och också bra saker.

 

Idag så var jag och Dan, på en liten ”turne”. Vi åt först på KFC på BIG C, och jag åt min vanliga kycklingburgare med den där gula Mcdonaldsosten som jag inte vet vad den heter,. Men det är faktiskt grymt gott. Chipsen (french Frisen) däremot är värdelösa. Thai klarar inte och vet inte hur man fixar till dem på bästa sätt. Här är de nästintill råa inuti och på utsidan halvfrästa bara.

 

Sedan gjorde vi lite småärenden. Jag fick faktiskt nöjet att hjälpa honom i 2 olika köpsituationer. Och det känns skitkul när han vänder sig till mig och vill ha hjälp när han språkar med Thai. Jag kan ju inte snacka en enda mening på Thai, men jag är en jävel på att fixa till meningar med stödord på thai och resten på engelska, det funkar stundtals skitbra.

 

T.ex. idag så skulle Dan köpa skinka och han började att bräka på sin amerikanska och sade att han ville ha 3 quarter of a kilo och sedan ville han ha ”something like half to one kilo”. Töserna där på BIG C, förstod absolut ingentingav vad han sa... jag började då med att säga till dem att han ville ha 750 gram av skinkan, enkelt, de fattade direkt ju...

 

Sedan var nästa problem, han ville ha skivan skivad i tunna skivor. De fattade inte vad han menade med tunna skivor (thin). Jag vet ju att thai inte äter brödskivor och de vet absolut inget om pålägg, de äter skinka till ris, alltså till middag. Och då är skivorna tjocka naturligtvis. Jag lyckades tala om för dem det thailändska ordet för bröd (Khanom pang), och måttade med mina snygga gitarrfingrar att det skulle vara tunna skivor. Allt gick bra och jag var stolt.

 

Nu skall jag berätta en historia ur det verkliga livet. I Namkängs klass, så går det en tös som de andra kallar falang. Yongyut berättade idag följande om denna rara lilla tös. Hennes mamma var gravid med en falangkille. I slutet på graviditeten så träffade hon en ny falang, denna gång ifrån Danmark.

 

Denne dansk ville inte ha med detta barn att göra. Och den thailändska mamman gav helt sonika bort barnet när det föddes till en bekant i samma by. Men nu börjar det att ta sig lite grand som pyromanen sa. Denna bekant visade sig vara ett riktigt guldfynd till mamma, hon fick sedemera också 2st egna barn, men det gjordes ingen skillnad på barnen.

 

Till ytterligare förvisso så träffade denna eminenta kvinna en falang, en tysk som tog sig an hela gänget naturligtvis inkl. Den lilla tösen som vid det här laget hade adopterats. Nu skall hela denna famil flytta till Tyskland. Det betyder för den lilla tösen som övergavs av sitt äckel till mamma, att hon kommer att gå ur detta som en total segrare.

 

Kommer att få en kanonutbildning och kommer att kunna få fina jobb som vuxen mycket tack vare sin 2 språkighet. Tänk va livet ändå kan vara bra och rättvist. Slutkläm, den ursprungliga mamman till den lilla tösen lever idag ihop med en dansk och de bägge har svårt med brännvinet och deras hem lär vara i uppror allt som oftast, förtäljer skvallret här i byn Nong Nasaeng

 

Idag så dök en ”tant” upp till Yongyut. Hon var 3 år äldre bara än Yongyut så de var väl mer som kompisar kan jag tänka. Hon kunde till min stora förvåning skriva och läsa latinbokstäver. Och det är ytterligt ovanligt här i Thailandet. Forts. nästa kapitel.

 

Kram – Glegolo

 

 

Chaiyaphum CDI, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet....De bad mig ganska omgående att hjälpa dem att sätta upp en profil på Thailovelinks.com, och det gjorde ju jag då. Det kändes i alla fall meningsfullt, till skillnad ifrån när jag gjorde det med Syster yster (Alaam), som inte ens kan rapa på engelska. Där var det ju fullständigt meningslöst. Men jag tänkte ändå, jösses va bra att man har hållit sig ifrån den hanteringen med kontaktannonser. Tänk va man skulle skriva om sig själv när man gjorde upp sina önskemål:

 

”Har levt mitt liv länge nu, är 59 år och trött på allt jädra tjöt i relationer, och därför vill jag vara ärlig: Söker en kvinna som är villig att lämna mig ifred stundtals, är villig att acceptera mina egenheter t.ex. sitter och pillar på keyboardet ofta, hänger vid datorn ofta, och är ute och cyklar varje dag. Tycker om att prata, men inte gärna mer än max. 15 minuter varje dag. Tycker om att bli uppmuntrad och fasen inte nedtryckt i skorna. Ps. Inte fel om du kan laga mat också..Finns du, så skriv till, Glegolo, Thailand.”

 

Jag hade nog inte varit speciellt poppis bland de kvinnliga läsarna misstänker jag. Nä, jag är nog väldigt glad för det jag har, halleleluja!!!

 

Har börjat få kommentarer inne på min blogg, och det är jättekul. Jag tror anledningen är att jag har börjat att kolla in andras bloggar. Och de kan då se att man varit inne och läst. Och returnerar besöket. Faktiskt bra sätt att få lite kontakt över bloggränserna.

 

Idag är det lördag 6 februari, vaknade upp med ett ryck kl. 06.00 utifrån hörde jag nån fjant som studsade en basketboll emot cementen och kastade bollen emot korgen/planket. Han höll på i 15 minuter. Till slut gick jag ut och såg då en VUXEN människa, och det var Somsak, ägaren till området som stod där och studsade bollen.

 

Han sket fullständigt i att han väckte upp folk. Varför skulle han bry sig. Thai gör ju som de vill ändå... Jag gick bort till honom och sa inget om det hela men spelade urtrött (vilket jag var lite grand). Och sedan sade jag Good night och gick hem. Därefer hörde jag inget mer studsande....

 

För övrigt så känns det som om det inte hänt ett dyft här, och därför blir det ibland lite nyhetstorka. Dock så ser jag fram emot dagens cykeltur, snart nu kl. 09.15 så sticker jag ut på en runda som är cirka 4 mil och jag cyklar bara inne bland risfälten.

 

Jag har lärt mig vägen nu efter 3 långa långa utforskningsturer därute. Jag hoppas dock att man inte får punktering, för det vore en jädra olycka kan jag lova..Tänk Er stappla runt därute, där finns ju inga reperationsverkstäder alls, där finns absolut ingenting mer än de vanliga övernattningshyddorna. Så det blir till att promenixa om man skulle få punka.

 

På tal om TV igen, jag måste tala om att jag är jättenöjd nu för tiden med det kultu-rella utbudet för min egna del. Jag har lagt in som ”favoriter” (snabblänkar) på datorn; Singing bee, grannfejden, superstars,mästarnas mästare, Let´s dance, värsta bilförare, mammas pojkar, Wipeout, nöjespokalen, musikmaskinee, ballar av stål, situation Magnusson, made in Sweden samt kniven mot strupen och Tough love...

 

Så nu kan jag titta på TV när jag vill, på mitt egna språk. Isoleringen har blivit till ett nöje nästan, så jag kan inte klaga måste jag säga. Ok då, alla av dessa program är efterhandsprogram, men vad spelar det för roll för min del?? Satt nu på morgonen och kollade 2:a avsnittet på Wipeout... hahaha.. forts, nästa kapitel....

 

Kram – Glegolo

 

 

Chaiyaphum CDII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet....Jag gillar tävlingar på TV och jag gillar komik. Däremot så har jag tröttnat fullständigt på alla dessa actionrullar. Jag hatar allt jädra dödande, hatar när folk hoppar ifrån helicoptrar till skyskrapor och direkt 20 våningar ner, och klarar sig gallant. Ok byxorna sprack men inga brutna ben...

 

Jag hatar det och är innerligt trött på det. Jag hoppar ifrån 2 meter och ankelbenet går i flisor , var är rättvisan, eller handlar det om att jag inte får betalt medans Bruce Willis får 20 miljoner för en film. Jag är avundsjuk och jag är något lite äldre. Nä, en go komikerserie typ; Seinfeld eller Frasier är kanon. Mästarnas Mästare eller Superstars är ännu mer kanon för min del. Det är kvalitets-TV.

 

Det där med kultur i TV;n är väl bra för de som inte klarar att få det till livs ute i sitt egna liv. För folk som är blinda och inte ser och är döva och inte lyssnar. För dem är Kultur-TV kanonbra. Men jag känner att jag nog får tilräcklit med kultur genom egna initiativ faktiskt. Jag är läskunnig = böcker, och jag är inte hörselskadad =pratar med folk. Då kan man få kultur lite grand på eget håll utan att pracka på det på andra.

 

Nu igår fick vi besked att huset bredvis oss, inte huset där de raggar falanger, pippar dem och strippar dem på pengar. Utan på andra vid oss. Det huset är tydligen nu sålt, och det är sålt till ett Thailändskt par. Jag är väl inte så här oss emellan helglad åt det. Men jag litar på de som säljer att de valt ut och accepterar bra folk.

 

Alltså thaiare som kan uppföra sig som folk, och inte sprida sin skit omkring sig och ta hänsyn till andra människor. I alla fall det är ett par i 50:års åldern, så vi får välan se hur detta går. Men det är nog inga problem tror jag. Undrar hur de skall göra förresten med sitt kök. Jag har varit innen tidigare i det huset och sett planlösningen på huset.

 

Köket ligger i direkt anslutning till vardagsrummet utan väggar eller någonting. Tänk Er lukten ifrån Thaiköket kommer krypande när man sitter med en grogg i handen inne hos dom, och ögonen börjar först att rinna. Sedan rinner även näsan, och till slut så tjöver lukten hela andningen, och man måste gå ut för att över-huvudtaget överleva.

 

Utanför ser man fåglar och insekter på marken, stendöda, för de har vädrat ut lite lukt tyvärr. Usch neeeeejjj!!! Jag misstänker dock att de måste lägga till lite pengar och bygga om köket, så det blir isolerat ifrån resten av huset, så som vi har det hos oss. Det är underbart för alla parter. Thaipartnern kan koka och härja som de vill i köket, lukten stannar ju där. På så sätt så klarar man ett förhållande. Om man nu klarar alla andra blindskär i ett förhållande förstås,,, hahaha!!!

 

Jag bloggar ju på bloggspace.se, jag är lite nyfiken mest då p.gr.a. att jag märkt att det enbart är kvinnor som gjort kommentarer till mig. Oräknat då ett par kompisar, men de är ju partiska s.a.s. Och jag undrar över detta fenomen. Jag gick in på 100st slumpmässigt utvalda bloggar inne på Bloggspace.se, jag fann då helt klart an-ledningen och svaret på min fråga

 

Utav de 100 st bloggarna så var det 90 kvinnor och 10 män som har en blogg. Om detta är representativt eller inte, har ingen aning. Men min känsla dock, är att detta stämmer ganska bra. Jag tror t.om att om man gjorde en ännu mer fullständig koll, så bloggar nog inte ens såpass stor andel av männen.

Varför bloggar inte män, varför skriver inte män lika mycket som kvinnor. Tycker vi män att det är mesigt och kvinnligt att skriva??

 

Eller är det så att skolarbetet slår igenom här också. Jag menar, titta i skolan både i Sverige och här i Thailand. Man märker helt klart att det är kvinnorna (flickorna) som är utmärkande och mest fokuserade på skolan och att göra bra ifrån sig där. Kom nu fan inte dragande med några löjliga undantag bara... jag vet att det finns män som skriver också, men andelen är ju försvinnande liten verkar det som...

 

Kram - Glegolo

 

 

Chaiyaphum CDIII, Thailand

 

En efterlysning: Jo gott folk, Krister Jilde´n kommer hit ner som ni alla vet vid detta laget, nu i mars. Och jag har bl.a. bett honom om att ta med hit till mig sådana där iskuber i plast. Ni vet kuber som redan är vattenfyllda, som man bara fryser ner i isboxen och lägger i groggen eller rent av i ölen... SNÄLLA.. vet någon av Er, var någonstans i Göteborg som man kan få tag i dessa??? Alternativet i värsta fall, om vi inte kan hitta dem, är att man kanske postorder-köper dem på nätet eller nåt liknande... snälla meddela mig....

 

Jag fick en kommentar.. skitroligt när folk skriver.. då läser de ju.. i alla fall han/hon tyckte att jag hade en snygg blogg, och vad jag förstod så visste inte han hur man gjorde för att få en snygg blogg. Att fråga mig är väl lite grand som att be barberaren att filea fisken.

 

Jag är ju inte proffset precis. Men jag har sammanställt en liten manual för hur ni skall hitta till layoutinställ-ningarna.. peta lite själva med det, så märker ni hur enkelt det faktiskt är, Och så kan ni fixa till Er egna underbara blogg, bra va??? Så här kommer det:

 

Gå in under inställningar och leta fram: ”Din blogg” – Vänstersidan längst ned – ”Layoutinställningar”.

Där har du de 6 första ”grejorna”som avhandlar hur din blogg skall se ut.. Här bestämmer du färg på bloggen, här bestämmer du var och vilka foton du vill lägga in, ja här kan du göra en del del grejor, inte allt, men hyfsat mycket...pilla lite med det, så kommer du tat få världens bästa blogg, jag lovar.....

 

Söndag idag, och Nong Yao, engelsmannen Alans fästmö skall komma på besök. Och som i alla thailändska sammanhang så handlar det om mat och åter mat. Yongyut var tvungen att åka till Makro och kommer hem och har handlat för 890 baht, alltså i stort sett 2 dagars budget. Jag kommer aldrig att förstå inställningen till mat som dessa thai har. De har kanske ingenting, men nog fasen tar de sina sista pengar och VRÄKER i sig mat.

 

Allting roterar runt mat i detta land. De kan INTE träffas och umgås utan att äta, inte en chans, de lever i stort sett för mat och bland mat, helt otroligt. Hos oss väster-länningar, visst äter vi, och visst pratar vi mat. Men när vi träffas, så är det inte alltid som maten är i huvudsätet. Vi kan träffas över en fika, och framför allt, vi träffas och huvudanledningen kan vara t.ex. ut och bada, åka till Borås Djurpark eller bara åka och titta på en fotbollsmatch.

 

Det var bestämt att hon skulle komma kl. 10.30, hon kom kl. 12.00 och hon hade med sig sin dotter också (17 år gammal), meddelade naturligtvis ingenting. Hon hann inte mer än komma innanför dörrarna här, så talade hon om för Yongyut att hon måste in till Chaiyaphum (5 km) och betala sin dotters böter (kört utan körtkort och utan hjälm. Så de stack genast.

 

De kom tillbaka igen kl. 15.00, och nu hade hela dagen gått, och den mat som Yongyut hade tillbringat 2 timmar att fixa till, bara stod där på matbordet och väntade. Jag gick in och pratade med dem och fann ut att Nong Yao´s batteri var slut till telefonen. Och hon som hade avtalat att Alan skulle ringa kl. 14.00. Och nu var klockan 15.00. Och Nong Yao verkade skita i avtalet med ALAN, precis så som thai gör i dessa lägen. De kör efter devisen ”det får gå som det går”....

 

Jag blev ju nästan ”skogstokig” när jag hörde detta. Här hade jag kämpat och hjälpt Alan och Nong Yao för att ro detta i land. Och så skiter hon i allting verkade det som. Jag sade till henne via Yongyut på skarpen, att nu får hon fanimej respektera tider och hur falanger tänker. Detta naturligtvis om hon var intresserad. Om inte, så säg till så kan jag meddela Alan detta???

 

Hon ryggade då, och började att visa vilja igen. Jag sade åt henne att genast skicka en SMS till Alan och säga att han kunde ringa nu och att batteriet hade varit kasst. Så nu får vi se hur detta avlöper. Det är bara fasen va svårt de har här borta att organisera någonting...

 

Nu skall jag tala om vädret, vilket är ett jädra tråkigt samtalsämne som alla i Sverige verkligen prioriterar. Härnere så pratar ingen alls om vädret, ingen alls! I alla fall, det kom regn igår och det regnade hela natten och dagen lång, det var kanon. Jag slipper nu att vattna under 2 dagar... Detta var det första regnet sedan i september. Slut tack och lov för den rapporten, skitämne .....

 

Kram - Glegolo

 

 

Chaiyaphum CDIV, Thailand

 

Måndag, sitter här och våndas.. min polare i Falkenberg Mr Lasse Högdahl högburen trubadur i de västliga landskapen har skickat en låt till mig som han vill ha tillfixad lite grand. Låten är ”Hounddog”. Ni vet den gamle Elvis låten.. I alla fall Lasse har gjort en trubadurversion av den, och som vanligt så har han gjor den jättebra.. Jag tycker att jag kan fixa mycket inom musiken, men vissa grejor tycker jag bara är för svåra.

 

Och det är att göra dessa soloriff. Typ gitarrsolon i en hissnande fart. Att spela i lite lugnar tempo funkar däremot helt OK--- så nu måste jag hitta ett solo mitt i Hounddog-låten som låter bra, och som passar in i en akustisk rocklåt..... hualigen....

 

Idag skall jag prata lite grand om en sak som jag berört lite i marginalen förut, nämligen nybebyggelse här i Chaiyaphum. Jag vågar nog inte prata om Thailand i stort. Jag vet inget om det. Men jag kan prata om hur det funkar här i Chaiyaphum-provinsen i alla fall.

 

Det verkar som om det ”poppar” upp en del människor i Thailand med lite pengar i byrålådan. Här i Thailand så får du NOLL ränta utav banken om du sparar där, så bankspareri är det absolut sämsta du kan göra i Thailand. Har du lite pengar och vill göra något vettigt med det, så köper du guld.

 

Guld har alltid varit och kommer nog alltid att vara en sak som är ganska stabilt i värde. Och fiolk här i Thailand är definitivt av den uppfattningen att guld alltid går upp i värde. Naturligtvis så är det ju inte på det sättet. Men tilltron till guldet kommer nog som nummer 2 härnere.

 

De människor här som har ytterligare lite mer pengar, de går då ett steg ytterligare och de handlar mark och de bebygger detta land med lägenheter, eller så satsar de på fristående hus, eller så gör de det absolut sämsta de kan göra. Nämligen smäller upp oerhörda mängder med små hus, typ ett enda rum bara, vilka står på sina cementpelare för att undvika vatten och insekter och ormar, och dessutom så fläktar det ju lite bättre 2 meter upp i luften.

 

Jag har ganska nära vårt hus ett område som nu står där öde som Folkets hus i Skulltorp, där finns totalt cirka 800st av dessa små 1:rums hus..Det stora problem som dessa investerare då råkar på är ju den totala avsaknad av intresse som den Thailändska befolkningen har utav dessa nybyggen.

 

De normala husen de är väl de som fungerar vettigast, ty här finns ju i alla fall rinnande vatten, och husen ser ju västerländska ut och är mycket mer funktionella än de traditionella thailändska typhusen som smälles up a la större mängder. Men lägenheter och de små enrumshuset fungerar alltså INTE. Och jag ser mängder av alla de projekt där bygget har stannat av halvvägs.

 

Mycket sorgligt och mycket onödigt tycker jag. Jag fattar bara inte vad dessa investerare tänkte, eller kanske INTE tänkte på när de satte igång dessa vansinninga projekt. De hade nog enbart stora profiter i sikte och tappade allt vad sans och balans heter. Eller så hade de inget sånt ifrån början heller för den delen.

 

Tänk så här, för jag (tror) att thailändare resonerar så här när man ställs in för valet av bostad. Skall jag köpa mig /hyra en ny bostad, som är mycket finare än min gamla??? Eller skall jag stanna kvar i mitt hem som min familj ägt i 300 år och som inte kostar ett skit i hyra????

 

Valet är ju väldigt enkelt. Speciellt då för alla de familjer häruppe i Isaan som enbart tjänar skitpengar under månaden. Inkomsten här är inte hög. Det finns ett gäng människor typ lärare som tjänar hyggligt med pengar, men det gör de först efter 25 års tjänstgöring, innan dess så är det skräppengar. En nyutbildad lärare 7.500 baht, efter att ha jobbat i 10 år kanske tjänar de runt 20.000 baht... En polisman vanlig tjänar runt 10.000 baht. Forts. nästa kapitel....

 

Kram - Glegolo

 

 

Chaiyaphum CDV, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... Att äta för en thaifamilj här i Isaan kostar nog runt cirka 6.000 baht om de har självhushållning till en del och de har ett par barn.... Alla thaiare mäter sin framgång i livet i hur mycket guld de har och/eller vilken bil de har. Så den kostnaden kommer till också.

 

Så med lite go matematik så ser man att det finns inget utrymme för att skaffa bostad för de flesta, utan de håller sig till den hyresfria de redan har... Alla de som satsar stort på dessa byggprojekt är nog ett par år FÖRE sin tid och dessutom så befinner de sig i fel region också.

 

Här lär det dröja rejält många år innan det händer någonting ekonomiskt. Visst går det framåt, men inte speciellt fort inte. Turist-inkomsterna kommer inte Isaan till del alls, och här finns absolut ingen industri alls heller. Förutom då rishanteringen förstås. Och nästintill alla lever på den här.

 

Så avslutningsvis, Chaiyaphum-provinsen består utav en mängd utan dessa husprojekt där allting gått åt helvete, och där arbetet avstannat helt mitt i... alla dessa husskelett står här som bevis för den saken. Och det är en mängd människor som nu har satsat kanske allt de hade på detta, och de lär vara hyggligt ruinerade nu också.

 

Chaiyaphum stad är upppyntad med olika statyer i plast, papper och trä. Väldigt färgglatt må jag säga. Det är tydligen lite på gång, typ festligheter. Thailand har ju mani på fest, det är rent otroligt vad fokuserade de är på att festa. Jag fattar inte hur de bara orkar med.

 

Yongyut berättade när jag frågade, att de skall fira dagen till Kinas ära och glamour, detta kommer att ske den 14 februari. Anledningen är att kungen och drottningen har lite kinesiskt blod i sig. Ja det krävs kungens medverkan för att man skall fira något som har med ett annat land än just Thailand att göra. De är ju så grymt nationalistiska här och struntar i allt annat än Thailand.

 

Jag kommer att ge mig ut på stan den 14 februari och kolla läget, men jag misstänker, nu när jag tänker på det, att det nog blir samma firande som det var förra året. Jag hade glömt det bara. Om ni kommer ihåg, så rapporterade jag ju ifrån nattmarknaden där kineserna hade idrottskillar som tävlade i en sport som bedrevs uppe på 5 meter höga pålar. Jag fixar foton på det, jag lovar..

 

Alan ni vet, engelsmannen som ju numera då skickar 4.000 baht till Nong Yao varje vecka. Har nu funnit ut att hennes dotter precis kommer att avsluta sin utbildning på High school. Tyvärr så har Nong yao inte längre möjlighet eller råd att ha sin dotter på fortsatte studier på Universitetet här. Det blir alldeles för dyrt. Jag berättade för Alan om detta.

 

Och jag gjorde det p.gr.a. att han har bedyrat hur mycket han älskade henne o.s.v. Och då är det väl läge att också ta ansvar fullt ut för hennes familj tycker jag i alla fall. I detta fall så kostar det inte precis mycket, om man tar i beaktande våra inkomster som vi falanger har. Här handlar det om 10.500 baht 2 ggr per år plus hyra av lägenhet på universitetet 5.000 baht 2 ggr per år, alltså totalt 31.000 baht.

 

Alan får alltså skjuta till SEK: 6.400:- baserat på ett helt år... och då räddar han kvar dottern, så hon får en bra utbildning och med det följer då också att hon får en bra mycket större chans till bra arbete. Kanske slipper att åka ”söderut” för att arbeta.

 

Är det någon som inte förstår ”söderut” , vänligen kontakt mig!!! Det skall i alla fall bli intressant att se om Alan ställer upp på detta. Det KAN ju vara så rentav att han kanske inte har råd till hela denna cirkus. Han arbetar ju aktivt ännu, är inte pensionerad. Han kör taxi i England. Och har ju sina egna utgifter i England.

Så det är väl inte alldeles enkelt ekonomiskt att skicka över alla dessa pengar till Thailand. Usch vilken dilemma. Det KAN bara bli för mycket till slut för många killar och det är förstårligt!!

 

Kram - Glegolo

 

 

Chaiyaphum CDVI, Thailand

 

Var ute just nu och kollade och rensade i ”landet”, alltså trädgården och då där pepparroten växer. Eller som i detta fallet inte växer så himla bra. Jag rensade undan 2/3:delar av alla plantorna, för att ge plats åt de som vill ”ta sig! Jag kunde klart se på roten att där inte växer speciellt mycket.

 

Det var mest fiberaktiga rötter och ingen riktig pepparrot. Jag undrar hur detta skall se ut, och hur lång tid detta tar. De har ju varit i jorden nu snart i 2 månader. Vi får la se, som Göteborgarn sa! Men jag vore jäkligt tacksam om jag kunde få fjutt på det hela så jag slapp dels den japanska pepparroten och dels tjöta på kamrater att ta med sig ”riktig” pepparrot ifrån Sverige.

 

Ramlade in på lite tankar om det där med att uppfylla sina drömmar i livet. Ni vet sikta, och arbeta hela livet med inriktning på att någon gång i livet lyckas med att uppnå, att löga sig på en strand på en öde ö med palmer och tjejer med bastu-kjolar.

 

Kvinnornas hemliga drömmar, vet jag faktiskt väldigt lite om. Kanske de är mer jordnära, och håller inte på med något sådant. Fast när jag tänker på det, de har ju sin ”riddare på sin vita springare (häst)” som skall rädda dem ur allsköns problem som de hamnar i för jämnan. Så kanske de drömmer också!

 

Men jag tror nog att kvinnor har samma inställning någonstans djupt inne i sitt psyke, där de gömmer det. De slipper då att medge att de också drömmer söta drömmar om framgång. Kvinnor brukar ju alltid annars dra till med familj och barn som sin yttersta dröm i livet. Då slipper man ju förklara sig och konfronteras med andras motvilja och kritik för att man har så larviga drömmar.

 

Det är ju jättepopulärt nu och har väl alltid varit att ”det är vägen till drömmarnas mål” som egentligen ger den stora kicken. För vi människor är ju så himla korkade, så när vi nått vårt stora mål då kan vi inte slå oss till ro och njuta av det. Utan då sätter vi genast upp ett nytt mål.

 

Det stämmer ju om man tänker på det väldigt väl. Och det är väl det som också då ger människan det redkap som gjort att vi ligger obestridligt etta på listan över jordens djur som haft mest framgång och grym utveckling.

 

För egen del så undrar vän av ordning nu. Sitter jag i Thailand i Chaiyaphum, njuter mitt otium. Kan göra vad jag vill i stort sett? Är detta den stora slutstationen i livet? Är detta min öde ö med palmträ och lättklädda kvinnor i bastukjolar? Faktiskt, det känns både och måste jag säga!!

 

Jag försöker förtvivlat att slappna av. Jag har materiellt sätt uppnått allt jag vill i livet känns det som. Jag skiter väl i om det saknas en brödrost, bil eller TV någonstans, men det känns uppfyllt i alla fall. Ofta ofta känns allt OK, oket över bröstet har jag slängt långt ut i periferin. Jag kan med stor övertygelse och absolut inget egenbedrägeri säga att jag är lycklig och att mitt liv känns fullt.

 

Sånär som på vad då? Va fasen är det som ligger och gnager inuti en? Tankar kommer till en emellanåt som säger – ” visst skulle det vara häftigt om man kunde sticka till Sverige under 3-4 månader under den underbara svenska sommaren”. Jag sätter mig ner när dessa tankar kommer och tänker, va sjutton det är ju egentligen inte alls vad jag vill.

 

Det är ju bara den där dumma jädra människo-oron som finns i oss alla. Oron som säger till oss på djupaste grundnivån; - ”stanna inte upp, var aldrig nöjd, fortsätt, kämpa på.” Jag tänker fortsätta att negligera den oron och kämpa emot. Jag tänker inte låta oron förstöra det bästa upplägg jag haft i hela mitt liv. Forts. nästa kapitel...

 

Kram – Glegolo

 

 

Chaiyaphum CDVII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... Vadå komma till Sverige och bo viss del av året. Komma tillbaka till det som jag avskyr. Komma tillbaka till en människosyn som är veder-värdig. Där människor över 43 år är stinkande värdelösa, och absolut ingen vill satsa på dem. De är helt enkelt rötna äpplen i korgen.

 

Jag bor ju i Thailand, där man är högaktad efter hur man för sig, efter hur man är som person, efter hur godhjärtad man är. Där åldern spelar absolut ingen negativ roll. OK det kan väl bli lite häftigt ibland, när Thaiarna trycker på och säger – ”när skall du ha barn då?”... men säger man – ”jag är 59 år”.... – ”spelar väl ingen roll, du ser ju frisk ut”.

 

OK det är väl att gå till överdrift, och det är inte det som jag fikar efter. Men jag är överväldigad över människorsynen härnere. Och vill absolut inte hem till Sverige igen, och behöva känna när man går på stan att man knappt vågar öppna käften och skoja lite grand. Nej tack...

 

Kvinnorna då, jag tror faktiskt, även om de som sagt var, gömmer det väldigt väl. Innerst inne när på drömmar precis som män. Men de vill inte gärna exponera sig så öppet som män vågar. Jag tror mycket väl att det nog vore bra för kvinnorna att prata mer om drömmar och målsättningar än de gör. Alltså att öppet strunta i skit-pratet om framtid med 8 barn och lyckligt giftemål med hus med röda husknutar.

 

Nu blir det säkert en hel mängd annars lyckliga kvinnor som tycker att jag pratar i nattmössan, och det gör jag säkert, jag är van vid det. Bevis för att jag pratar i nattmössan är väl antalet kvinnor som bor härnere i jämförelse med män??? Förstår ni tjejer??????

 

Här bor fasen knappt en enda falangtjej. De enda som bor här, är det som hängt på sina äkta män hit ner, och lever här precis som om de bodde på somrarna på Spekeröd, Bohuslän, och det är väl inte riktigt det vi pratar om va???? Tänk va ruggligt kul det vore om här fanns även en koloni med falangdamer.

 

Då visste man ju att dessa damer i alla fall vore stöpta i samma form som en själv. Och närde drömmar precis som man själv. Och ville avsluta livet med aktning och respekt, precis som en själv!!

Kommer på mig själv att jag sitter och kollar inne på min blogg hur det har utvecklat sig sedan jag kom hit till www.glegolo.bloggspace.com.

 

Jag har ju tillgång till statistik, och den ger vid handen följande siffror sedan medio av november när jag började på bloggspace: november = 246 besökare, december = 451 besökare, januari = 612 besökare och hittills t.om 11 februari = 239 besökare... så det borde bli rekord även denna månad!!

 

Men man blir ju lätt avundsjuk på alla andra som verkar ha så himla många besökare. Jag utgår ifrån att det jag skriver om inte är intressant för allmogen. Så jag får väl vara nöjd med de som vill läsa mina historier, och istället kalla de som är inne på min blogg för kvalitetsmänniskor, hahaha!!

 

Söndag 13 februari, så är det bröllop igen. Ni kommer väl ihåg Amphorns son Nick, han som inte har råd egentligen att gifta sig. Vi har samtyckt till att åka med Dan och Amphorn till bröllopet som skall hållas i Khorat 10 mil härifrån. Nu visade det sig i morse att de tänker åka kl. 04.30 på söndag morgon.

 

Jag tycker bara någon jävla ordning får det vara. Så vi kommer nog att avstå och stanna hemma och bara ge dom pengarna som de vill ha utav oss. Jag har absolut ingen åstundan att vara 20 timmar på ett bröllop, så kul är det absolut INTE. Vi skall dock se, om vi kanske kan åka med ett annat par upp till Khorat och detta bröllop, det avgörs under fredagen, jag vet ännu inte om de skall med dit överhuvudtaget. Om inte så stannar vi definitivt hemma.

 

Kram - Glegolo

 

 

Chaiyaphum CDVIII, Thailand

 

Här har jag klagat och gnällt på alla mutkolvar och falska jädra thaiare som stjäl ifrån sina arbetsgivare, sina vänner och bekanta och ifrån Thailand. Och detta utan att tveka en sekund. Nu fick jag precis reda på hur man bär sig åt i Sverige, och det är inte vackert precis.

 

Vi har precis likadana jädra svin i mitt tycke alltså. jag skiter i om man överens-kommit si eller så, men när Cancerfondens generalsektreterare Fru Ursula Tengelin gnider åt sig en årslön på 1.173.000:- då mår jag illa som bara den. Cancerfonden hade mått bra mycket bättre om man tagit in en yngre förmåga med sina ideal i behåll, och som nöjt sig med en hygglig lön och inte en ockerlön. Nä ta borta denna Ursula, hon är absolut inte värd detta arbete, hon skämmer enbart ut sina medkännande känslosamma medsystrar i kvinnoståndet. Jag tycker hon skall avgå snabbt som bara fan.....

 

För Sveriges fromma och till Er läsares skadeglädje, så får ni härmed en lista över de värsta ”förbrytarna” ur min synvinkel: RadioHjälpen Finn Norgren 843.000:-, Diakonia Bo Forsberg 502.066:-, Läkare utan gränser fru Kristina Bolme Kuhn 254 400:-, SOS Barnbyar Elisabeth Andersson 816.450:-, Unicef i Sverige Veronique Lönnerblad 917.266.- ( är hon fransk, eller bara en fjant???),

 

Stockholms Stadsmission Marika Markoviots 732.000:-, Svenska Kyrkans internationella arbete. Margareta Grape 738.000:- , Hoppets Stjärna herrar; Lennart Eriksson samt David Roos snor åt sig totalt; 1.452.417:-, Barncancerfonden: Olle Björk 1.009.116:- (tack Olle för att du snor åt dig denna hutlösa summa ifrån Barncancerfonden, vi hyser stor beundran för dig....)

 

Röda Korset; Christer Zettergren. 1.064.520:- samt Bengt Westerberg 822.000:- (R.K. lika rötet som det alltid varit, kommer ihåg bedragarna på 1970:talet inom transportsidan, som opererade för egen vinning då också... hääärligt pojkar – jag är full av beundran. Ni kan bara inte hålla fingrarna ifrån kakburken va???), Rädda Barnen; Elisabeth Dahlin 924.000:-, ECPAT; Helena Karle´n 566.412:-,

 

Så till vem skall vi då skänka våra pengar när det bönas i TV och Radio??? Ja TV vill ju helt klart ge till Radiohjälpen som de ger allt sitt stöd för. OK, men var då beredda att de första 843.000 svenska kronorna hamnar i Finn Norgrens fickor. Jag skulle ju vara ytterligt tacksam om en sådan kille som janne Josefsson kunde ha ett av sina TV-program och bjuda in alla dessa skitstövlar, och be dem förklara hur de kan ta dessa pengar och ändå inte skämmas en sekund.

 

I Sverige, så har vi då den absolut motsatta sidan av denna sak och det är de ideellt arbetande ungdomsledarna inom idrotten. Det är en synd och stor skam att dessa människor överhuvudtaget tillåts att plocka åt sig pengar ifrån ideela föreningar och hjälporganisationer.

 

Och så fort som en ungdomsledare råkar vilja ha lite betalt för sin bensinkostnad i sitt utövande, ja då finns det inga pengar över till honom. Men grisarna i organisationerna som t.ex. Cancerfonden 1 miljon etthundra sjuttiotre tusen kronor, där finns det inga problem.....

 

Hur är världen egentligen funtad vänner??? Jag blir sorgsen när jag läser sådana här saker och jag blir förbannad. Sådana här gamar skall bort, men som vanligt så finns det ingen handlingskraft till att göra detta. Jag säger avslutningsvis. Vet hut Era parasiter!!!!

 

Kram - Glegolo

 

 

Chaiyaphum CDIX, Thailand

 

Nu idag på lunchen, så pratade jag med Peter (Mr Germany), och vi kommer att åka med dem till Khorat. De kommer hit och hämtar oss kl. 08.00. söndag morgon. Vilket betyder att allt borde vara klart senast runt middagstid, hääärligt!!! Idag lördag så var vi bjudnam till Dan och Amphorn på middag, fasen secka goa vårrular hon gör den thailändskan. Det smakar och ser ut som falangmat. Jag åt 7st, och nu sitter jag vid datorn och mår rent ut sagt pyton. Usch va mätt jag e...

 

Vi var inne på ”nattmarknaden” och där var det tävling, och jag fick nöjet för andra gången sedan jag flyttade hit ner, att se de kinesiska/thailändska deltagarna tävla emot varandra i hopp och skutt på pålar. De har alltså en helvetes svår tävling där man gör följande:

 

a) 2st killar klär sig i en ”drakdräkt” i väldigt fantastiskt roliga färger.

b) De utför sedan en dans på marken, varefter de hoppar raskt upp på dessa pålar och skuttar omkring där helt orädda. Tänk bara att kille nr. 2 som agerar därinne bak i drakdräkten ju inte ser ett jota. Hur skicklig måste inte han vara, plus att han också under stor del av tiden bär omkring på killen i fronten.....

 

Jag säger bara, de är rent otroliga, och allt detta sker 5 meter upp i luften.... Jag har lite foton, och skall göra en slide show inne på Youtube glegolo. Men ett av fotona ser ni överst i detta inlägg.

 

Huset som ligger alldeles utanför vårt husområde, cirka 150 meter har högljudd jävla musik igen. Och det är precis som förra gången när dessa jävla kines-thaiare håller på, det är absolut full sula på volymen, och det finns inte en enda jädra själ hos dem som lyssnar på musiken mer än de själva.

 

De har alltså en bus-stor trädgård, de bygger upp en scen som är lika stor som scenen på Liseberg (jag skojar inte), och där har de dessa stora högtalare. Jag undrar om inte detta är ett sätt att visa de primitiva thailändarna här hur mycket pengar de har. Allting här räknas ju enbart i materiella saker. Något djup hos Thaiarna varken finns eller räknas... Den saken får munkarna sköta om.

 

Vi har blivit lovade att denna skitmusik skall sluta kl. 00.30, jag hoppas innerligen det, för här i mitt hem, så hoppar möblerna omkring och det ekar något fruktan-svärt. Det är bara konstigt att polisen tillåter sådana här saker härnere. I Sverige så hade ju polisen kommit omedelbart och krävt att de skulle stänga av skiten och sluta störa alla människor runt omkring.

 

Idag har jag fallit till föga och anmält mig till facebook. Vad är detta bra till egentligen, och vad är sedan Twitter??? Det är för mycket av allting tycker jag, det finns facebook, twitter, Myspace, email, mobiltelefoner och SKYPE. Man kan ju bli trött för mindre saker, eller hur? Så nu idag så har jag hållit på och godkänt folk som vänner, och de har godkänt mig..

 

Det är ju jättekul med vänner, men om jag kom ihåg rätt, så har jag nu 63 st sådana vänner. Ingen människa behöver 63 vänner. Men jag får väl falla in i ledet och köra med facebook då,, t.om mina jämnåriga polare härjar där med friskt humör, eller hur Lasse C.??

 

Kram - Glegolo

 

Chaiyaphum CDX (410), Thailand

 

Dan har nu fått en gäst som han nog kommer att få ha hos sig ett bra tag verkar det som. Det är en kille som heter Ben. I och för sig en trevlig och snäll kille, Han kommer ifrån New Zealand. Problemet är dock att killen är nästintill ”hyper”, och har den grymmaste mundiarreen som jag någonsin stött på. Helt enkelt jäkligt jobbig. Den där typen som pratar hela tiden och så skall han nödvändigt klämma på folk o.s.v.

 

Dan suckade djupt idag, och den sucken blev inte mindre efter det att jag talade om för honom att killen ämnade stanna i flera veckor om han inte blev utslängd. Jag frågade sedan Dan hur det kommer sig att han bor där överhuvudtaget. Svaret var i mitt tycke halvfeset, de kände hans pappa.

 

Och ”känner”, det uttrycket känner jag ju till härifrån Thailand. Det är ungefär som barnen i sandlådan... ni vet... andas bara ungen bredvid så är de kompisar, det är det enda kriteriet... jag frågade Dan, måste du verkligen öppna upp dina dörrar för en gubbes son bara för att du råkar ha pratat med honom förut?? Jag fick då en fantastisk förklaring som handlade om hans fru Amphorn och att hon på något grymt avlägset sätt var släkt med gubbens fru..

 

Ja här i Isaan så är nästintill ALLA släkt med varandra. Tänk Er, det kom uppemot 800 bröllopsgäster till sonen till Amphorn i söndags. 800st.... fattar ni,, snacka om att samla ihop pengar, alla som kommer måste ju lämna pengar..... jag såg och hörde beloppet som de skramlade ihop till de nygifta 300.000 baht.... så går det till härnere......

 

Dan berättade i förtroende att han lagt till 30.000 baht, och han var jäkligt sur för det. Han ville egentligen inte lägga nåt..menandes att Amphorns bägge söner inte bryr sig ett dyft om honom, de verkar inte ens försöka att vara goa mot honom, och de tilltalade honom inte ens med hans namn.. varför i helsicke skulle han belöna dem med massa pengar. Dessa pengar la han ju inte ens till sina egna bägge söners bröllop hemma i Amerikat.

 

Jag sköt till 500 baht trots att jag egentligen inte fattade varför i helsicke jag ens skulle gå på detta bröllop.. men men det är bara att följa de lokala reglerna här om man vill behålla sina vänner och bekanta... hahaha!! Skitsamma 500 baht = 100:- så det får vara OK....

 

Min käraste ägodel, cykeln, börjar liksom falna inför mina ögon. OK visserligen har den fått vara ute och slita ont nu i snart 18 månader, och med tanke på vilken skitkvalite de säljer härnere, så håller de väl inte längre. Så är jag ändå missnöjd. Tramporna har fallit av flera gånger och skapat problem för mig. Nu börjar bakhjulet att glappa, och man är ju rädd att det skall falla av i farten och skada mig...

 

Nu vill ju inte jag återigen strö salt i pengasåren hemmavid i Sverige. Men, idag var jag iväg med cykeln in till Chaiyaphum för jag ville ha den reparerad. Dels så var ena pedalen kass igen och dels så var bakhjulet i obalans, och jag var rädd att det skulle falla av medans jag var på cykeln och cyklade med vådliga följder.

 

Killen var en snidare måste jag säga.. det tog 15 minuter. Han bytte t.om. däcket, han balanserade upp hjulet, bytte lager på bakhjulet, han bytte pedalstag och fixade till det. Kostnaden stannade på digra 140 baht (SEK: 30:-). I Sverige så hamnar man lätt på en kostnad på MINST SEK: 400-500:-. Så det var en lycklig kille som cyklade hemåt igen, efter ett väl uträttat förvärv.

 

Idag så gjorde jag färdigt CD:n som Ben, den tjötiga killen ifrån New Zealand spelat in. Först så gjorde vi igår en hip hop version av hans egna låt. Men jag själv tyckte att det lät för jäkla dåligt faktiskt. Och jag föreslog att jag under dagen idag ensam skulle fixa till den och gjorde den i form av Funk istället. Nu blev den riktigt bra tycker jag. Han själv tyckte också den var bra, men innerst inne så tyckte han nog att skitversionen med hip hop var bättre.

 

Kram - Glegolo

 

 

Chaiyaphum CDXI, Thailand

 

Här i Thailand så jobbar de sig sakta upp emot lite problem tror jag. Först så har vi den här Thaksin, som ju är ett riktigt svin, som har stulit så mycket ifrån sitt hem-land, och nu är han livrädd att Thailand skall konfiskera 76 miljarder baht som de har i kvarstad ifrån tiden när han dömdes till fängelse och han rymde ur landet.

 

Det är samma herre som nu är ”anställd” utav Kambodja som en typ av allvetare där. Och skall rådgöra och tala om för Kambodjas regering hur de skall göra och sköta sig. Secka idioter egentligen.

”Rödskjortorna” som ju är riktiga Thaksin-sympitasörer gör allt för att framkalla problem och kris i Thailand.

Regeringen här tar det förvånansvärt lugnt gentemot dessa. Jag skulle inte bli förvånad om allt detta kommer att ta en ände med förskräckelse för många av de röda härnere. När regeringen till slut tröttnar på att vända andra kinden till. För hur det än är, så är rödskjortorna landsförrädare, inget snack om den saken.

 

Beslut och dom i saken om Thaksins 76 miljarder baht skall tas den 26 februari, och då kommer det att bli protester. Och det blir säkert också lite våld i samband med detta. Canada och några andra länder avråder sina medborgare att stanna i Bangkok under en veckas tid runt detta datum. De rekommenderar istället varsom helst annorstädes i Thailand typ Pattaya, Phuket, Hua Hin.

 

Det är dock ingen fara rent generellt sätt kan jag lova Er, det kommer att bli lite sammanstötningar i Bangkok, militären kommer att sätta stopp definitivt för de jädra rödskjortorna och sedan får Thaksin lipa utomlands över sina förlorade stulna pengar. Slutet gott, allting gott, så välkomna till Thailand, no problem people...

 

Fick tips om 2 himla kul klipp ifrån youtube av Ben, den tjötige killen ifrån New Zealand. Klicka på länkarna nedan och njut.

 

http://www.youtube.com/watch?v=m2n3rMmlCrA

http://www.youtube.com/watch?v=MRiUvWzySQQ

 

Häftiga va,,,, Nu till mer seriösa saker.... Det här med Facebook, allvarligt talat, Ursäkta om jag för det på tal återigen. Men vad ända in i glödheta.... jag förstår nu vad det är bra för... det binder ihop folk som tappat kontakten med varandra. Det är väl tanken med det hela.

 

Men men men..... Finns det ingen anledning till att man tappade kontakten? Är det inte så att man sket i varandra??? Och sedan i efterhand, så säger man... – ” Åhh, så fantastiskt roligt att få kontakt igen, jag fattar inte riktigt vad som hände?”, jag säger bara till alla Er som kör med den lamma ursäkten, ett stort jädra skitprat.

 

Man måste fatta att man skall vårda sina kompisar. Det duger inte å säga – ”Du vet Erik, jag träffade en tjej och vi gifte oss, och du vet hur det är??” vadå hur det är?? Ja visst fasen vet vi hur det är. Men det är väl ingen ursäkt för att man dumpar sina polare och sedan låtsas som om det regnar.

 

Säg i stället som det är när ni träffas igen – ” OK, skall vi göra ett försök till, vi hade ju kul då för länge sedan, eller skall vi försöka inse att vi växte ifrån varandra och det var fan inget kul att prata med dig längre”.

Jag föredrar nog ändå trots allt emailandet. Där har man de polare som är i nutid.... Jag för min del, hoppas nu att alla mina vänner skall köra via emailen med mig.. för det är ett jädra stort antal email som kommer indunsande ifrån facebook... helsicke så här mycket kompisar har jag aldrig haft förut på en och samma gång!!!

 

Kram - Glegolo

 

 

Chaiyaphum CDXII, Thailand

 

Bara för att vara riktigt ärlig, så skall jag erkänna en sak. Idag runt middagstid, så kände jag plötsligt att jag ”rös”, ja ni vet, så där äckligt... Jag hade sjuttanimej fått feber. Ingen snuva eller förkylning, bara feber. Jag har ju tidigare skrutit med att jag inte haft en endaste förkylning sedan jag kom hit för 18 månader sedan. OK, detta är ju ingen förkylning, men likafullt sjuk är jag ändå!!

 

Idag fick jag ett glädjande mail ifrån Christer i Prichit, och han hade pratat med sin son och sin bror om det här med dold IP-adress. Vilket skulle ge oss två chansen att kolla på svensk TV i direksändning. Det är ju en massa program som svensk TV köper in ifrån främst England och Usa/Canada. Dessa program får inte svensk TV visa utanför Sveriges gränser. Program som American Idol, den Svenska IDOL, alla små goa halvtimmes komikerserier som Seinfeld och Frasier, är också stängda.

 

På toppen av allt detta, så kan jag aldrig se en enda fotbollsmatch och aldrig en enda sekund ifrån OS i Vancover. Med dessa dolda IP-adresser så öppnas alla dörrar a la Sesam öppna dig.. härliga tider för mig och Christer.Hemsidan är www.rellaks.com.. Så ni som bor utomlands, kör på bara...

 

Igår den 17 februari så kom Alfamodern till vårt hem. Yongyut hade frågat mig samma dag om det var OK att hennes mamma fick bo här under 1 vecka. Ty hon hade tydligen ont i benet, och de ville att hon skulle vila sig. Ute på farmen, så valsar hon bara omkring hela tiden med sina kossor, och benet blir tydligen aldrig bättre på henne.

 

Jag sade naturligtvis ja, det är väl OK, bara så länge som de förstår i släkten att hon aldrig kommer att bo med oss. Den saken får de andra familjemedlemmarna ta hand, och inte jag. OK ett par dagar o.s.v. men absolut inget stadigt boende. Vi har haft våra småduster, men jag har varit jäkligt bestämd på den punkten, väldigt ovanligt bestämd faktiskt..

 

Normalt sett så är man ju väldigt snäll, nästan på gränsen till mesig, men i detta fallet, så är jag helt enkelt skitseriös och vägrar att ta in varken moder eller fader för ett stadigt boende. I detta läget så bryr jag mig faktiskt inte alls om vad släkten tycker och tänker. Jag har inte jobbat hela mitt liv, för att avsluta mitt liv i Thailand, och bli passupp för någons mamma eller pappa. Det är säkert hemskt att skriva så, men jag har verkligen kämpat i mitt liv, och jag tycker att jag förtjänar att få det bra på ålderns höst...

 

Idag är det fredag och vi träffades som vanligt på Tesco Lotus, alltså gubbgänget. David hade med sig sin fru som vanligt. Han är ju egentligen en liten mespropp, han tar alltid med sin frun. Tack vare detta så blir samtalsämnena lite annorlunda och inte alls så roliga som de kunde vara. Tjejer har ju den påverkan på oss män, eller hur??

 

Jag fattar faktiskt inte hur denna David tänker.. men antagligen så förstår han inte vad som menas med killträff. Nu skall det dock sägas starkt och rent ut, att hans fru är en jäkligt trevlig kvinna, så absolut ingen skugga över henne. Så idag blev det som det varit de sista 10 gångerna, en ganska ljummen träff, med väderprat och präktiga kommentarer ifrån oss killar.

 

Och de riktigt goa ämnena kom aldrig upp, synd. För i och med att han tar med sin fru så kommer han nog också att döda våra träffar. De andra killarna har ju redan tröttnat och vill inte komma. Och detta trots att vi enbart ses en lusig gång i veckan.

 

Igår kväll tog jag ”fan i hågen” och faktiskt köpte via nätet mjukvaran som ger mig en dold IP adress. Jag valde att inte vänta på kompisens brors möjligheter att låta oss använda hans server. Jag gjorde allting som man skulle. Och sedan kom jag på att man måste installera denna mjukvara. Och nu kom det stora problem för en kille som mig.

 

Jag misslyckades kapitalt och fick ett felmeddelande 800. Supporten gav mig bara en länk att läsa vidare på och ville inte hjälpa mig mera. Troligtvis utan hjälp, så får jag nog anse att dessa 149:- är förlorade. Jag klarar inte detta själv. Fasen också... Men jag har frågat David, han är det mest tekniska som jag kan komma över här i Thailand vad det gäller datorer.. Vi får la se, jag meddelar senare hur detta avlöper.

 

Kram - Glegolo

 

 

Chaiyaphum CDXIII, Thailand

 

Söndag morgon och jag sitter här vid datorn, och den där jädra slöröva som är tekniker och som ansvarar för att lägga in TV-sändningarna in i TV4 Anytime (efterhandssändningarna). Han har naturkligtvis haft bråttom och inte gjort detta ännu. Det är bara fan att de inte fattar rent vett och etikett de dummingarna på TV4. Det är bättre att INTE ha en utannonserat BRA tjänst när man ändå bara missköter den allt för ofta. Det slår tillbaka stenhårt och folk reagerar dubbelt negativt. Men de fattar bara inte det.

 

Jag sitter alltså och vill så gärna se TV-programmet VINNARE ifrån i går lördag, jag gillar ju V75 och väntar gärna då tills dagen efter (söndag) och ser den. Men för helsicke ibland får man vänta ända tills måndag innan slöskitarna får tummen ur det berömda ..#¤%&/ .

 

Den stora grejen annars här på gatan är den tjötiga Ben (New Zealand). Dan, är i stort så himla sne han kan bli. Alltså så jädra sne man blir när man INTE har kuraget att säga till att nu räcker det, det är dags för dig att åka vidare.... Där går Ben, och han förstår inte riktigt varför Dan håller sig undan, fräser, och bär sig konstigt åt, ja ungefär som en kvinna i slutet på varje månad....

 

Jag tycker ju att Dan borde säga till. Jag har frågat Dan varför. Och frågat om Ben har någon hållhake på dem?? Men nej inget sådant, men de känner ju pappan... ja vad skall man säga till Dan..... Ni vet ”känna” en pappa... en pappa som de fan inte träffat på nästan 3 år.. vad för slags vänskap är det? De bor 10 mil ifrånvarandra = 3 år... nä det är ingen vänskap, det är bekantskap. Och det lämnar dörren helt öppen, att förklara för pojken (Ben) att det är dags att dra... tycker jag i alla fall... Det kallas ”overstay their welcome”.

 

Var ute och cyklade här igår igen, och såg att utefter motortrafikleden som leder in och ut ur Chaiyaphum. Alltså residenshuvudstaden i provinsen Chaiyaphum, där hade 2 familjer ”smällt” upp direkt vid vägrenen i diket 2st ”trähus”, ja hus är väl lite väl mycket sagt, Det är bambustänger som snöras ihop till golv, väggar och tak. Sedan sätter de fast i bästa fall lite stulen plywood eller korrugerad plåt på väggarna och taket. Så benämningen ruckel är väl mer passande.

 

Dessa människor är ofantliga skitgrisar och skräpar ner något alldeles fantastiskt mycket i och omkring dessa ”bostäder”. Det är rent otroligt att polis och myndigheter tillåter att thaiarna får göra så himla mycket som de vill här i Thailand. De gör ju precis allting och de tar ju aldrig någon hänsyn. Jag cyklade förbi som sagt var och den synen med allt det skräpet utanför husen, var som tagen ur en skräckfilm.

 

Tänker man dock på detta så kan jag djupt in förstå varför ingen säger någonting. Thailand hjälper ju nästan ingenting sina egna medborgare utan de lämnas att klara sig själva. Så hur skall Thailand då kunna kräva någonting av sina med-borgare. De låter helt enkelt folk göra som de vill och så fördelar de pengarna emellan sig, de besuttna.

 

Men ett varningens finger i luften höjes. Det finns gränser för hur mycket turister-falanger klarar av att se. Blir det alldeles för jädra sketet och nedskräpat, så bryr sig nog inte turisterna om att komma tillbaka.... Synd i alla fall på så ”rara ärter”. Landet är kanonfint och folk är kanongoa, men de är värdelösa på att hålla ordning, rena naturfolket som jag sagt tidigare.

 

Nu till ett ämne som jag hör ganska ofta fortfarande och som ligger mig varmt om hjärtat. Jag vet att vi vidrört ämnet i marginalen lite grand tidigare. Och det är hur vi uppför oss härnere, för all del hur vi uppför oss överhuvudtaget utanför Sveriges gränser. Forts. nästa kapitel.

 

Kram – Glegolo

 

 

Chaiyaphum CDXIV, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet...Fenomenet är dock inte begränsat till enbart svenska medborgare, jag ser det som nu bland amerikanare, tyskar, New Zealändare m.m. m.m. vad jag tänker på är hur vi när vi kommer utomlands plötsligt börjar att uppföra oss som i detta fallet som thailändare, tror vi tralala!

 

Vi åker hemifrån, vi läser en massa böcker, får information från kurser, kamrater, media och internet hur vi skall uppföra oss när vi kommer till Thailand, och så kommer det en uppställning med regler. Vi får lära oss: a) att waia (hälsa med bönehänder) b) att aldrig klappa folk på huvudet inte ens ett barn c) att vi inte får pruta d) Ta av sig skorna när man går in i ett tempel e) att aldrig hetsa upp sig.

 

I och för sig är det ju inte fel kanske att lära sig lite regler. Men jag tycker absolut INTE att man skall ta dessa regler till absurdum, att man tappar sin egna personlighet. Jag ser folk och turister vela omkring som Bambi på hal is härnere, så himla angelägna att uppföra sig så man fasen inte känner igen dem längre.

Jag vill ni skall veta att i grunden med ett uppförande som duger hos oss, alltså där du visar respekt för din omgivning och är glad och trevlig, så räcker detta med övermåtta gott och väl. Du blir en väldigt omtyckt människa tack vare det! Och om jag förklarar reglerna igen:

 

a) gör wai-hälsning,,, javisst varför inte... men om du hälsar medelst en nickning, ögonkontakt och ett leende så är du ända dagens clou för dem du träffar bland thai...

 

b) klappa folk på huvudet – javisst... gör vi detta hemma då? Det är ju så korkat att överhuvudtaget nämna detta. Skulle någon klappa mig på huvudet så blir jag irriterad som satan.... Däremot en uppmuntrande klapp på barns huvud här – INGA PROBLEM... Glöm vad de lär Er hemma....

 

 

c) Pruta.... Thai är absolut INTE vana vid att pruta ute på landsbygden, och det är ett jädra konststycke för mig att klara det. Jag har fått ta det till en nivå som jag inte trodde var möjligt, där man blandar in familj, religion och ekonomi och fosterlandskänslor, då funkar det faktiskt, och det måste också finnas humor... pruta på turistorterna funkar visst.. Du får ALLTID ett nej i första läget, men gå därifrån bara, så hänger de på....

 

d) Ta av sig skorna.... varför i helsicke nämna detta. Går du hem till dina kamrater och klampar in i deras hem med dojjorna på!! Grattis, gör det hemma hos mig och glöm den vänskapen... Det står utanför varje tempel ungefär 200 st par skor, och man skall då inte fatta att man skall ta av sig sina dojjor!!!! Stanna hemma då tycker jag!

 

e ) Inte hetsa upp sig, här har vi dock en grej som det faktiskt är viktigt att få kläm på... Vill du få någonting uträttat härnere, så glöm att vara aggressiv, en Thai kan skita i en förmögenhet om du tränger dig på och uppför dig som en idiot med hög röst. Så var smarta och lugna, så kan du få gjort det mesta.

 

Med allt detta ovan så vill jag bara komma fram till det jag redan sagt, var Er själva, ni duger fint. Thailändare älskar svenskar faktiskt, och den stil vi kör med. Ni behöver inte vara välutbildade i Thai vett och etikett för att åka hit. Sunt förnuft och ett jädra grin i fejjan och alla älskar Er..... Oombedda informationer, javisst, men det är jäkligt kul att skriva.... hahahaha!

 

Nä nu skall jag gå och knyta mig, en mycket viktig del i mitt liv. Annars var det väl någon annan förnuftig typ som sade att vi män har fyra (4) viktiga delar i vårt liv, och alla hade med julen att göra: en del när vi tror på jultomten, en del när vi inte tror på jultomen, en del när vi klär ut oss till jultomten och en del när vi mer och mer liknar jultomten.

 

Kanske det är sant, vad vet jag.. nu skall jag lägga mig jag och mitt alltmer grånande hår, hahaha! Fr.o.m. nu så kommer jag att sluta med kram i slutet på varje kapitel, min homofobi och fjantfobi har tagit överhanden..Det får istället bli fortsättningsvis

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum CDXV, Thailand

 

Nu börjar ryktena virvla runt mer och mer vad det gäller domen som skall falla på fredag. Och domen som antagligen kommer att förosaka kravaller och oroligheter och våld i Bangkok, Pattaya samt Phuket. Alltså domen som rör Thaksins pengar på banken här i Thailand (76 miljarder baht).

 

Det börjar misstänkas att mutkolvarna härnere har blivit erbjudna 1 miljard baht (=USD. 30 miljoner) vardera om de dömer i favör att INTE beslagta skurkens pengar. Vi pratar om Thailand nu, landet utan gränser vad det gäller heder och samvete. Landet som inte bryr sig om någonting verkar det som. Landet som hyser så stora mutkolvar att det är på en sådan orimlig nivå att man faktiskt hissnar. Och det underbara i kråksången är att de alltid kommer undan.

 

Jag väntar med spänning på alla nyheter i denna fråga, för det kommer att bli oroligheter, sanna mina ord..... men det är lugnt ändå tycker jag. Det är bara om man skulle befinna sig på de större orterna, att strunta i att komma nära folksamlingar o.dyl. För det kan blossa upp snabbt i de asiatiska sinnena. Jag bor i Isaan och här är rena rama idyllen, och ingen bryr sig om slika skitsaker.

 

I stort sett så behöver inte turister bry sig om detta överhuvudtaget. Det finns ingen i Thailand som vill en turist något ont, de vet alltför väl att det är fantastiskt viktigt för landet att ha sin turism intakt. Så sluta oroa Er vad de än säger på nyheterna. Tänk på att det finns ju inget Aktuellt eller Rapport, om de bara skulle rapportera om bra och roliga saker.

 

De måste rapportera till den deprimerade svenska folksjälen vad folksjälen vill ha, alltså skit och elände och gärna vinklingar som absolut inte alls överensstämmer med verkligheten. Så Krister, sluta nu att lipa därhemma. Allt är lugnt för fasen hakar!!

 

Nu skall vi tala om festligheter. Jag har ju tidigare berört ämnet musik. Alltså musik som spelas vrölhögt här i Thailand. De kör alltså så det skakar i fönster och inredning. Det är såpass högt så jag har bara upplevt detta en gång i mitt liv och det var på rockkonsert med Elton John på Ullevi.

 

När man skriver om det såhär i en blgg, så är det nog lätt att man ”överser” med det, för man har svårt att sätta sig in i eländet. Men för att ge Er en chans att få se om ni själva hade stått ut med skiten, så kommer här en uppställning som jag gjort under nästan 2 månader, se nedan.

 

Räknar man på det så har det förflutit totalt cirka 45 dagar. Det har varit party med hissnande höga musikvolymer under 23 dagar, alltså mer än hälften av dagantalet. Varannan jädra dag..... Ingen enda utav thaiarna verkar bry sig det minsta, de sätter sig bara hemma och ingen jäkel säger någonting. Ingen härnere försöker få en granne att skärpa till sig och ta hänsyn till andra...

 

Troligtvis så slutar väl detta för egen del med att jag...... hahaha, trodde ni verkligen det... Att jag inte skulle stå ut??? Jo låt mig nu avsluta meningen snälla... Jo, detta kommer väl att sluta med att jag kanske vänjer mig til slut med eländet. Känner att jag är bra mycket mindre irriterad nuför tiden än vad jag var hemma när slika saker hände. Man ställde nog lite mer krav på vanligt fölk tror jag..

 

FESTLIGHETER I CHAIYAPHUM OCH NONG NASAENG

25 December - Grannen rakt över firade att sonen skulle bli munk-vrölmusik natten lång.

26 December - Grannen " " " " " "

27 December - Grannen " " " " " "

29 December - Dan firade att deras son skulle va munk 1 sketen vecka Vröl-musik natten lång.

30 December - Dan firade " " " " "

31 December - Dan firade " " " " "

3 Januari - Kinesidotfamiljen på hörnet spelade vrölmusik kl. 05.00

8 Januari - Familj på gatan firade son skulle bli munk Vrölmusik natten lång

9 Januari - Familj ute på gatan, " " " "

10 Januari - Familj ute på gatan, " " " "

11 Januari - Inne i Chaiyaphum stor parad med mängder av folk hoppsan.

12-20 jan. - Jättemarknad har i Chaiyaphum med tillhörande vrölmusik Nätterna långa.

12-13 febr. - Grannen har dragit ihop en orkester-kör vrålhögt hela dagen fram Till midnatt.

inte en chans att vara hemma överhuvudtaget, vi flydde härifrån Hela dagen lång.

14-16 febr. - firar Kinas "dag" här i Thailand, detta p.gr.a. att kungen/Drottn har Kina-blod i

sig

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CDXVI, Thailand

 

Hahaha, jag skrattade himla gott imorse (måndag 23 februari, när Yongyut kom in i arbetsrummet och berättade att ”Onkel Dan”, ju skulle få besök idag igen..... Jag tänkte då på att han just precis ju hade uttryckt när Ben (New Zealand) åkte iväg, hur himla gött det var att bli för sig själv igen. Och nu så kommer alltså ett besök till som skall stanna minst 1 vecka och bo med dem.

 

Och sedan i mars så får han besök av sin kusin Boni, som ju var här förra året. Hon tar med sig sin kompis och bor hos Dan hon också.. Jag fattar helt enkelt inte hur Dan är funtad egentligen. Han MÅSTE ju liksom inte ha sina vänner boende hos sig. Hotellen här är ju, som ni redan vet, hissnande billiga, och dessutom så får man ju lite privatliv också (bägge parter).

 

Reine Hast har ju aldrig bott hos oss, trots att vi erbjudit honom det, men han föredrar helt enkelt att vara ensam ibland och inte vara inpå livet på kompisarna jämt och ständigt... Men men, han får skylla sig själv, det är ju inte mycket ide´att han kommer och gnäller till mig att han är trött. Det är upp till honom själv att styra detta.

 

Hittat mängder av olika ”funfa” (Bougdanvillea) här i området. De finns för övrigt runt om i hela Thailand. Senast häromdagen, så hittade jag en ”ny” färgton på blomman. Det finns alla de sorter som sagt var, här. Men vad jag kan göra och vad jag kommer att göra är att försöka att driva fram en typ som har fler färger på själva den individuella blomman. Som nu så har de EN (1) färg, och så ympar de härnere fram 3-4 färger på buskarna.. Men tänk va grymt snyggt att få med olika färger på VARJE blomma.... skall försöka i alla fall.

 

Tänk vad svårt det kan vara att skriva om ingenting. Dagarna passerar revy, och man undrar vad i helsefyr man skall skriva om då? I längden att skriva om banala saker som t.ex. idag så bjöd Dan (Mr America) på middagsmat. Vi köpte med oss en sprite, 1 vodka och ett rör med såna där goa chips.

 

Så man behövde inte känna sig som en gnet. Jag tillhör den typen som alltid känner att jag är skyldig folk saker och ting. När jag egentligen oftast ligger bra till med tanke på jämvikten. Dan´s nye inhysing lystrar till Oscar Kitsberg. Javisst, hans farfar var ifrån Sverige. Han har dock NOLL koll på folk här, och har väl antagligen inget intresse heller för den delen.

 

Så nu får Dan återigen häcken full med att sysselsätta ytterligare en gubbe. Även denne gubbe följer med Dan till hans skolor där han undervisar. Jag säger bara, fy för den lede att ha folk efter folk boende hos sig. Det går vä an att ha en kompis boende, men dessa ytliga bekanta, nä tack...

 

Har igår ”köpt” in mig på SMS-tjänsten som Thaivisa.com erbjuder sina medlemmar. Ja inte köpt, det är ju gratis. Men anmält mig då. Det går ut på att jag varje dag får ett antal SMS som rör situationen med skurken Thaiksins vapen-bröder härnere. Det är bra för mig, så jag kan hålla kollen för min kompis Krister Jilde´n, han kommer ju hit ner slutet mars. Och då kan vi planera hur vi skall dribbla oss genom Bangkok och upp till Chaiyaphum, Isaan.

 

Det är bara för jädra konstigt tycker jag här i Thailandet. Röda skjortorna går ut helt öppet och berättar att de skall minsann slänga brandbomber på regerings-byggnader. De t.om. uppmanar folk att göra detta. Vidare så skall de anordna demonstrationer, och och de skall uppvigla folk till att deltaga och använda våld i dessa sammanhang.

 

Jag kan säga att skurken Thaksin är fullständigt desperat. Med skurken Thaksin menar jag allstå hela hans familj naturligtvis, de bor ju kvar här i Thailand. De håller på, hela jädra familjen och betalar ut oerhörda belopp till folk i det fattiga Thailand, så de skall ställa till trubbel och bråk hela tiden. Tänk bara vilka belopp som denne herre har i sin ”ägo”.

 

Här kommer det en kille, kommer till maktposition här i Thailand, och plötsligt så ”äger” han då först dessa SEK; 17 miljarder som hålls i kvarstad här i Thailand, och sedan lär han ha oerhörda belopp i utlandet. Detta är en liten dvärg-aktig typ, som med sin position här som premiärminister i Thailand, till slut ägde hela jädra ”marknaden” för telekommunikation.

 

Han började dela ut pengar till sin familj för att dölja sina brott och han skickade mängder av pengar utomlands. Nä, jag hoppas att de tar hand om kräket på ett vederbörligt sätt. Stäng gränsen för honom för gott, ta ifrån honom hans pengar och ge dem till de rättmätiga ägarna, Thailands folk..

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CDXVII, Thailand

 

Jag måste nu, när jag har fått en egen blogg, att nämna det där otyget som finns ute på internet som heter ”Radio Islam”. Jag råkade hamna där utav ren och skär otur. Jag letade efter namn, och troligtvis så måste det namnet ha varit judiskt av något slag, för jag åkte direkt in på Radio Islams hemsida. Och sedan så började det.

 

Ämnet var musik, vilket ju jag egentligen surfade efter på nätet. Och här kom det en uppställning som inte var av denna världen. Dessa araber och muslimer som driver denna skandal inom våra gränser i Sverige. Rabblade upp den ena judiska familjen/personen efter den andra och vad den arbetade med inom musiken och dess närhet.

 

Jag skummade igenom, alltid kul att veta. Och när jag slutade så var jag helt stum av förvåning och postivitet. Alltifrån judarnas ankomst till skandinavien, så har de inte annat än bidragit till det svenska samhället. Det har byggts Konserthus, Opera-hus, och det har skänkts pengar till än det ena och än det andra.

 

När jag avslutat läsningen, så sitter man där som en upplyst lampa, och den lampan har tänds av dessa araber och muslimer, som har publicerat detta i syfte att skada judarna gentemot Sverige. Men där sket det packet gul-lök s.a.s. Secket stort jädra skitprat och tänkande egentligen.

 

I min värld så var detta nog det största beviset på hur mycket vi har att tacka olika människor för vad vi haver i dagens läge. Och ingenting av det vi har, kan vi tacka en muslim för i alla fall. Usch och tvi för sådana människor, sprida sådan skit. Och vara gäster här i vårt land..

 

Sitter här vid datorn och sedan igår så mår man minst sagt pyton, eller skall man säga ”kobra” här borta i Thailand. Jag har återigen drabbats utav en bakterie i magen. Det verkar aldrig ta slut. Men tack för deras fina medicin här nere i alla fall. Men det är lätt att ledsna över alla dessa maginfektioner. Det tar runt 2 dagar att bli frisk, men jag riktigt hatar spy och diarree-anfall i allmänhet, och få dem cirka 7-8 gånger varje år i synnerhet. Men men spill inga tårar, jag är snart på bena igen.

 

Hahaha, jag måste få skratta lite grand, le i mjugg eller varför inte helt enkelt le i ena mungipan bara. För, idag skall Twin, ni vet Amphorns kompis komma till Chaiyaphum och hälsa på (!!!) Här finns en baktanke, och den är att hon då ”råkar” stöta ihop med Dans bekant som han har boende hos sig, hans namn är förresten Wayne, och inget annat. Det var Waynes far som hette Oscar och var svensk.

 

Jo Twin, vill väldigt gärna ”ha” en falang. ”Ha” i dessa sammanhang är nästan att jämföra med att ”ha” en papegpoja, ha en kanariefågel eller ha en kanin!! Det är ibland nästan lustigt hur de ser på saker och ting härborta i Thasilandet. Men en sak får man aldrig ta ifrån dem, kvinnorna alltså. Och det är samma sak som med kvinnor överallt. Både i Sverige och överallt annars. De är väldigt ”praktiska”.

 

Att ”ha” en falang, innebär för dem att det tillkommer en välkommen stadig inkomst som de i de allra flesta fall inte kan vara utan. I detta fall dock, så är ju Twin lärarinna och tjänar förhållandevis bra med pengar varje månad. Och under normala omständigheter, så skulle hon inte behöva ty sig till en falang. Problemet för henne är dock att hon gärna slösar upp de pengar som rullar in.

 

Detta är ett likhetstecken för alla Thai i stor sett. Har du pengar så bränn dem, tänk aldrig på morgondagen. Tänk aldrig på att spåara till någonting. Twin, i detta fall har lyckats binda upp sin inkomst med följande roliga saker: Hon tog ett lån och betalar varje månad en go summa.. Hon köpte en bil kontakt typ SEK: 250.000:-, och hon bor i ett stort hus (ensam)......

Hennes goa och bra inkomst som lärarinna är därmed intecknad å det vådligaste. Tänk va knasiga vi människor är i vissa fall va!!!! Och då är hon naturligtvis jätte-intresserad att ha en falang, helst en som skickar pengar till henne. Problemet med Wayne är att han aldrig i helgonaland skulle skicka en pesetas till henne, Nej never.

 

Men däremot så är han ganska intresserad att flytta hit, och avsluta sitt liv här, ja varför inte. Och då kanske det kan vara bra för honom 68 år gammal, att ha någon som kan ta hand om honom på gamla dar.

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum CDXVIII, Thailand

 

Tänk att man bara måste älska vissa av alla dessa fantastiska mail som kommer till en. Jag tänker redogöra för ett som handlar om allas vår stolla Mona Sahlin. En fuskare ut i fingerspetsarna som regeringen har fått ”bära” genom livet. Varför har de gjort det egentligen kan man fråga sig?? Beror det på att de har fått ligga med henne?? Eller beror det på att hon har några hållhakar på medlemmarna i partiet tro????

 

Läs och låt Er imponeras över denna kvinna.

Hon säger; jag vet hur mycket man får kämpa som mamma och hårt arbetande kvinna. Men det finns alltid sätt att få ekonomin att gå runt. Härnedan skriver jag några tips som jag använt mig av genom tiderna när ekonomin varit svår. Jag hoppas liksom att du liksom jag har haft, kommer att få nytta av dem.

 

- Betala din dagmamma svart, det gjorde jag 1990.

- Skippa TV-licensen, det gjorde jag 1993’

- Betala ingen försäkring till bilen, besiktiga inte, gjorde jag 1993

- Köp varor, hyr bilar,och passa även på att ta ut tiotusentalskronor i kontanter på någon annans kontokort (staten), det gjorde jag 1995!

- Sugen på semester! Hävda att du behöver ta en time-out, ta med familjen, en assistent och 2 livvakter till Mauritius och lev livet för andras pengar (skatte-betalarnas), det gjorde jag 1995.

- jag vet hur bråttom man kan ha ibland, och hitta parkeringsplats är inte alltid lätt. Strunta i att betala 98 parkeringsböter, vänta tills 32st går till kronofogden, och bli sedan tilldelad en parkeringsplats (av regeringskansliet), det gjorde jag! 1998!

- Strunta i att betala restskatt! Det gjorde jag! 3.000:- år 2000!

- En del räkningar är bara så tråkiga, strunta i dom, det gjorde jag! ,2st, 2001!

- Vad har facket någonsin gjort för dig? Var inte fackansluten. Det var inte jag! 1995-2006.

 

”Jag vet att en röst på mig och Socialdemokraterna är en röst för ett ekonomiskt tryggare Sverige”

Mona Sahlin, Partiledare.

 

Jag tycker personligen att detta är ytterligare en i raden utav fuskare av rang. Vist måste man ställa bra mycket högre krav på folk som skall representera andra människor, än vad man ställer på vanligt ”fölk”. Det duger bara inte att fuska sig fram i livet, och sedan dra nytta av alla fördelar som det medför att vara med i hetluften i olika sammanhang,.

 

Hon lanseras ju som ”en av folket”, och anser sig då ha rätt att fuska som alla andra.... men i folks ögon, så är hon bara en ytterligt högavlönad, inkvoterad, bristande i ömdome, fruntimmer Som borde slängas ut ifrån politiken. Men jag antar att sossarna anser sig ha glädje utav detta vrak igen, eftersom de ju ”dammat” av henne igen!!!

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum CDXIX, Thailand

 

Sitter här i arbetsrummet, klockan är 06.00, och det jädra internet är nästintill stendött. Det blinkar lika sällan som krokodilen gjorde på Sjöfartsmuseet i Göteborg på 60:talet d.v.s. nästan aldrig!! Får sitta här och enbart vänta och kanske jobba lite med att skriva blogg inne i WORD. Gubbarna som jobbar härnere i Thailandet de startar kl. 08.30-. Kan ni tänka Er sicket gött liv, att börja arbeta kl. 08.30......

 

Känner mig lite bätre idag, min kropp har som vanligt ” boxat” tillbaka thaibakterierna så det den kunnat. Jag gick därför ut och klippte buskar och plantor och rensade så det stod härliga till avslutade också med lite vattning. Medan jag stod där och jpobbade så kommer den ”fagra” lilla bruden ut ifrån bordellhuset härbredvid.

 

Hon sätter igång vespan och kör iväg. Kommer tillbaka cirka 1 minut senare. Så klart hon har varit nere (212 meter ifrån huset) vid vår lilla affär. Yongyut har också gjort denna mkorkade jädra stunthistoria. Jag måste säga det efter 10 månaders koll, Thailändare är jäkligt lata, säg inget annat.

 

När Yongyut gjorde den grejen, 1 gång. Så var jag på henne och förklarade att jag INTE ville att vi skulle spendera bensin och slitage på vår 45.000 bahts vespa i onödan. Vi är unga och vi har 2 ben, så gå för satan.... Så den saken är utagerad härhemma i alla fall. Men så kom allt tillbaka nör jag fick se denna lilla flicksnärt som inte klarade att gå 200 meter till affären.

 

En sak är ju också att många många härnere som inte har varit utomlands och fattat det här med eko omi, de tror ju att vi falanger har ”pengar gräs”. De förstår bara inte vårt koncept att vi jobbar som satan och sparar i 11 måander för att kunna unna oss en liten aptitretare ifrån Paradiset (semester). Det är alltså skitsvårt det här med att spara.

 

Som jag sagt tidigare, Thai arbetar för att äta, och sedan blir det spenderbyxorna och hängmattan, medans då vi falanger gör tvärtom i de allra flesta fall. Så, som i detta fall så tycker de enbart att jag är löjlig som pratar om bensin... de vänder på det, och de menar, ja men det är bara 200 meter hur mycket kostar det då?? Vi har ju pengar!!! Så går det till här i Villa Villekulla.

 

Var in till stan til vårt veckomöte på TESCO LOTUS, och ingen kom. Jag kom att tänka på att Dan hade sagt att han och Wayne skulle upp till Peter (German( på frtedagen.. fasen också,,, en tur i onödan.. de andra sketgubbarna är riktiga mesar. Inte ens en träff per vecka härborta i förskingringen kan locka dem.. Va håller de på med egentligen??

 

På hemvägen så passerar jag genom ”min” by (Nong Nasaeng), och som vanligt så sitter där mellan 4 – 13 personer under huset och ser helt apatiska ut. De väntar väl antagligen på att svälten skall sätta in, så de måste sätta i gång och arbeta. Här i Chaiyaphum, så har jag fått till livs att det bara fungerar med en (1) ris-skörd per år, medans man 3 mil härifrån har mer vatten och kan ordna med 2 skördar per år.

 

Mer vatten, undrar man ju??? Har man inget så kanske man skall sätta sig ner och fundera och då gärna ihop med grannarna. Här FINNS vatten. En stor jädra flod rinner genom landskapet vacker och stor... Gå ut och arbeta och spara, och gemensamt så kan grannarna gå ihop och köpa en liten sketen pump och sedan dela på vattnet som kommer upp.

 

Och vips så kan man ha 2 skördar per år, och dubbelt med pengar. Tror ni detta då??? Nej, nej, nej, Svälter man inte, så arbetar man inte.. Är man på ruinens brant, men inte över branten, då arbetar man inte. Fy satan vicket trökigt jädra liv många här i Isaan lever. De sitter och ligger i stort sett av den tid de har till buds under sin livstid. Väntar på att dö verkar det som....

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum CDXX (420), Thailand

 

Lite mer skvaller ifrån romantikens boning här i Thailand. Den där kamraten till Dan, som bor hos Dan nu, hade lite svårt att värja sig för Twin, som ju kom och hälsade på. Varken hans motståndskraft eller personlighet hade mycket att sätta emot när de kvinnliga krafterna exploderar i hans närhet. De tillbringar nu ett par dygn ihop här i härliga Thailand, och jag utgår väl ifrån att han hör klockor ringa i huvudet, och himlen blixtrar varje dag!!

 

Jag tittar ju i efterhand på TV-program via WEB-TV och det är ju kanonkul... Har precis avslutat Robinson, och det gjorde mig skogstokig att se hur jädra mesiga folk egentligen är i grupp. Återigen så visar det sig att intriger och änglaspel lönar sig väldigt bra i det sociala spelet.

 

Är månne intriger stadsmane´r, och raka och hederliga rör lantmane´r?? Jag tror faktiskt inte att det är så himla lätt att säga. Det finns ju alltid undantag till allting. Vi hade en gammal hockeykille som hette Mats Th. Med nu i Robinson. Som var rakt igenom hyggligt rak och konsekvent, han var ju Stockholmare, och stadsbo.

 

Men hela spelet var till slut stadsbor (Stockholmare) mot folk boendes utanför Stockholmstrakten. Göteborgare kallades lite nedlåtande för Västkust Tarzan, kul.. men det sades i en ton av förakt. Det sades hela tiden om Hans, han som vann hela skiten, att han var en inskränkt, inkrökt jädra norrlänning!!

Så det är ju inte så konstigt att man själv får fördomar emot dessa övertydliga, gapiga typer som kommer ifrån Stockholm. De är precis lika populära i Robinson som de är ute i landet på campingplatser och annorstädes. Men de lär sig aldrig. Nu återigen till gruppspelet.

 

Folk låter alltså en pajas som denne Jimmy hålla på, de vågar helt enkelt inte riskera sina egna skinn. Om bara en enda ställer sig upp i gruppen och vågar hålla brandtal emot en sådan typ, så kommer ju de andra att nacka honom fort som ögat... Denna feghet finns överallt ute i det sociala spelet, på arbetsplatser inom idrotten, ja överallt.

 

Lite nyheter om lök..... hart hört följande, och om det är en skröna, så är det VÄLDIGT många i så fall som tror på den. Hör här och häpna. Vanlig lök har en otrolig förmåga att dra til sig (attrahera) bakterier i luften. Man skär upp den, har den i rum om det finns sjukdom i huset, och så lär det finns avsevärt större chanser att klara sig undan bakteriesjukdomar. Folk har vittnat om att arbetsgivare har haft uppskuren lök på arbetsplatsen och de anställda har klarat sig undan sjukdomar...

 

Den andra sidan av löken är den att den kan lätt förgifta folk. Man skall ALDRIG starta med att skära en lök, anse sig vara klar och sedan spara ”resten” tills ett annat tillfälle. Inte ens om ni lägger den i en plastpåse i kylen så hjälper det. Den lökbiten kommer att dra åt sig bakterier som en stark magnet. Lägg själva en uppskuren lök i ett rum med en sjuk och se morgonen efter hur svart av bakterier löken har blivit. Så mitt råd är... SPARA ALDRIG PÅ EN SKUREN LÖK.....

 

Idag söndag den 28 februari, så var jag tvungen att ge upp. Medicinen ifrån apoteket var kass, jag kände mig hyggligt bra i någon dag, men sedan var det skit. Svag som en barnunge och diarre a la masse!! Vi stack imorse till kliniken... Jag fick 5 mediciner att ta 3ggr om dagen, och dessutom fick jag 6st påsar med pulver som man skall ta ihop med vatten, om man känner sig orkeslös....

 

Läkaren sade vidare att om jag fick återfall inom kort, så ville han att jag skulle återkomma, så skall han ta prover av min skit och blod för att utröna vilken bakterie det handlar om. Till sist kostnad 250 baht (SEK: 55:-) alltså för hela konkarongen. Läkarbesök och alla mediciner, allting... SEK: 55:-... Forts. nästa kapitel

 

Handskak - Glegolo