December

 

 

 

Thailand - ur min synvinkel

 

GTG Shipping, Thailand

Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com

 

Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast.

Välkomna med Era förfrågningar,

 

Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig:

 

http://www.maipenrai.se/forum/t/20349-min-transport-hur-det-fungerar-praktiskt/

Eller

http://thai-mc.com/forum/index.php?topic=7.msg4273#new

 

Eller direkt här på hemsidan, se vänster-kolumnen!

 

 

För de av Er som vill ha mailavisering varje gång som jag lägger in ett inlägg här på hemsidan, så ber jag Er att anmäla Er genom att maila till mig på:

chaiyaphum@glegolo.com

Vill ni komma i kontakt med mig så maila ävenledes!!

 

=============================================

 

 

Chaiyaphum DCLXXXVII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet....Yongyut har varit fram och tillbaka hela tiden, ni vet, gå gratis – men skitvärdelöst med väntetiden – eller köra och betala för sig och få detta snabbare. Jag sade till slut till henne betala och slipp all jädra väntetid då. Så har du körkortet på 2 veckor. Hon har velat nu i flera dagar.

 

Men nu idag så berättade hon med andan i halsen att hon hade bestämt sig. Det skulle bli gratisvarianten, för då kunde hon gå med en annan falanghustru, hon som inte fick äta thaimat om ni kommer håg, hennes dinge gubbe ifrån England förbjöd ju henne att slafsa thaimat hemma.

 

Han hade nu ändrat sig och blivit en mycket bättre man för sin fru. Han ville dock inte betala utan det skulle bli gratisvarianten. Nu skall ni höra dagens clou....Yongyut berättade att, inte nog med att det är gratis, de får BETALT av thailändska staten för att ta körkort. De FÅR 120 baht varje dag. Och detta kommer att sluta med att de får sitt körkort lugnt och städat efter 2 månader och de kommer att få nästan 6.000 baht (SEK: 1.100:-) av Thailand på köpet.

 

Yongyut var lyrisk. Men hennes stora grej var nu att hon var skitnervös att jag skulle slå backut för hon kommer att vara borta ifrån hemmet ifrån kl. 08.00 till 17.00. jag förklarade för henne att det var skitsamma. Det viktiga var att hon får sitt länge eftertraktade körkort… har jag varit ensam i 35 år så kan jag vara ensam i 2 månader till på dagtid, bara skönt sa jag till henne....

 

Skall dock bli kul och se om allt detta med att få betalt är struntprat det också. Jag har stött på så himla många situationer här i Thailand, där det sägs en sak och sedan när det kommer till kritan, så stämmer ingenting alls.... men pengarna, om hon får några, blir goa sparpengar för henne.

 

Idag onsdag 1.12.2010, så bar det då av ihop med den andra svenske falangen upp till Khon Kaen. För min del, så var det skottad isbana rätt in och ut igen inom 6,5 minuter, inga som helst problem. Jag hade förberett och skrivit och printat ut alla nödiga papper hemma.

 

Sedan kom det till falang nummer 2, det visade sig när han visade mig sina papper att han fasen inte hade något VISA som hette Non Imm. O, detta är ett krav om man skall få ett 1:årigt uppehållstillstånd baserat på retirement. Han började då att yra att visst hade han det...

 

Jag tog ifrån honom hans pass slog upp sista sidan och där stod det svart på vitt ”Tourist-Visa” 30 days..... Hans gamla Non. Imm.O var därmed annulerat, och så var också hans chanser att idag få ett retirement uppehållstillstånd. Han stod dock på sig, knatade in till immigration medan jag och Yongan väntade.

 

De slog bakut naturligtvis och förklarade att han var tvungen att åka ur landet för att få det eftertraktade uppehållstillståndet, och så när han återkommer till gräns-stationen till Thailand, så kan han köpa ett Non. Imm. O, och sedan sticka till Khon Kaen igen för att få retirement.

 

Men först måste han åka till Bangkok, och skaffa fram ett nytt intyg ifrån ambassaden för hans intyg var för gammalt. Va faaan, ingenting var ju rätt. Han hade fullständigt skitit i allting och inte läst på och inte planerat ett skit. När han var ur landet så förstörde ju han precis allting i sitt pass och får göra om precis allting således igen.

 

Resa till Laos, ligga över natten, komma tillbaka, sedan till Bangkok för nytt intyg. Hade han ansträngt sig lite lite grand så hade han vetat att det hade räckt om han hade köpt en ”re-entry permit” till Thailand,så hade ju han köpt ett skydd för sitt befintliga Non. Imm. O-Visa.

 

Nu gav immigration idag dock honom ett möjlighet att ta det lite grand vackert. De sade till honom att åka ned på stan till sjukhuset och skaffa ett läkarintyg som angav hälsan, och återkom, då skulle de utfärda ett 90 dagars uppehållstillstånd, så han fick chans att i lugn och ro åtgärda saker och ting. Vi gjorde allt detta, så nu är det upp till honom att under 90 dagar lösa sitt dilemma....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum DCLXXXVIII, Thailand

 

•Igår kl 22:30 - eleonors

Så bra för henne att skaffa sig körkort. Fantastiskt att det är gratis. Och kanoners om hon dessutom får betalt. Fast jag fattar inte varför hon trodde du skulle bli sur? om hon hade varit tvungen att bo på annan ort under 2 månader kan jag förstå att hon funderade. Men varför skulle hon tro att hon måste vara hemma om dagarna? Är målet för henne att skaffa bil också? Gäller dit svenska körkort där? Fniss, nog från frågvisa jag för ikväll. Må så gott

 

Eleonor!!! Tack för din kommentar, jag uppskattar att du undrar. Jag skall försöka att förklara så att du som kvinna förstår hur de tänker härnere. Kvinnan i Thailand vill ta hand om sin familj, sin man och sitt hem. Hon ser inte det som nedvärderande som falangtanterna gör.

 

Hon är istället ytterligt stolt över sitt arbete och är ivrig att visa upp sitt hem för andra. Jag har aldrig hört något tjöt härnere att kvinnorna vägrar att ta hand om hemmet och sin familj och sin man, aldrig hört det. Utav respekt för sitt förhållande med sin man, så vill hon ”stämma av” med maken om det är Ok att hon är borta 2 månader på heltid.

 

Hade en kvinna INTE gjort detta hemma i Sverige med mig, så hade jag sparkat henne i arslet helt ärligt. Ty jag själv hade stämt av med min fru om jag skulle vara borta ifrån hemmet under en längre tid. Men som jag sade, den thailändska kvinnan är stolt över sitt hem och hon är stolt över att kunna ta hand om sin man.

 

Nu kommer väl ganska snabbt något prat om att hjälpa till hemma. Jag kan säga att det är ingen skillnad egentligen. Min fru kräver av mig att jag hjälper till hemma, om jag inget annat har för mig. Hon brukar säga till mig att jag fortfarande har 2 fungerande ben och 2 fungerande armar och händer!! Hoppas att jag förklarade ok!!

 

Cyklade ut idag igen och hamnade återigen hemma hos Gregg Jensen i Ban Kwaoo. Vi satt och pratade lite grand, även hans fru var med och pratade. Han berättade att munkarna hade sagt sitt om inflyttningen i deras hus som de ju håller på och bygger. De hade sagt imorgon fredag eller den 1 februari, inget annat dög...

 

Huset var planerat att vara färdigt runt medio december, så Gregg han sa att han skiter i det bekvämliga och utav respekt för dessa buddistmunkar och deras egenheter så flyttar han in redan imorgon, så får han väl ligga bland byggnads-material och ångor och massa byggdamm.

 

Jag tror dock inte att det är speciellt nyttigt! Jag och Dan blev inbjudna idag då att komma imorgon bitti när munkarna skall välsigna deras hus. Det var ju precis samma som de gjorde med vårt hus. De kommer alltså att gå runt huset hela gänget och skrika som indianer och daska till alla 4 hörnena på huset med en buske....

 

Sedan så skall de gå in och munken skall välsigna alla hörnen, och han skall berätta var man skall placera möblerna så att man har good luck i huset. Detta med möblerna, där satte jag själv dock gränsen. Inte fan skall en munk tala om för mig var sängen eller skåpet eller bordet skall stå, det kan han glömma faktiskt.

 

Sedan överlämnas det kuvert med pengar i till dem, Men jag och Dan ger inga pengar, vi kommer att köpa en ”Good luck-planta” istället, tips ifrån Yongyut. Pengarna får skänkas av deras familj, det struntar vi i...

 

Jag fick under samtalet med honom reda på att han skulle gifta sig enligt traditionen den 12 januari. Och han hade mycket att fundera på. Och jösses va lite han vet stackarn. Jag slutar aldrig att förundras över dessa människor och hur de skiter i att ta reda på fakta om de olika situationer som de ramlar in i. Det var ju samma sak med killen igår i Khon Kaen. Forts. nästa kapitel..

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCLXXXIX, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet...Gregg han visste absolut ingenting, jag började med att säga till honom, att skriva upp allting som han undrar över, och sätta sig ned med sin fru och be henne att förklara. Nä, det ville han inte göra verkade det som. Effekten av detta blir då att den ene inte vet ett skit om den andra.

 

Sedan fick han reda på att de ville ha 2 miljoner baht i brudgåva. Jag höll på att ramla av stolen. Jag sade till honom att de som är jättetorskar härnere de betalar 500.000 baht. Och sedan sade jag till honom att generellt sett så betalar man ingenting om kvinnan är lite grand till åren och inte längre är oskuld.

 

Sådan är traditionen härnere. Men det är klart, dessa traditioner anpassas väldigt snabbt till falanger och vår närvaro härnere. Och då kommer genast de rena fantasisummorna upp på bordet. Dan t.ex. amerikanaren som är min bäste polare, han betalade 1 miljon baht.

 

Men de hade gjort upp om att ”mamman” skulle få behålla 100.000 baht och så skulle 900.000 baht återgå till Dan för att läggas in i det nya husköpet. Det är ju en bra väg att gå. Familjen kan då utåt rädda fejjan (ansiktet) och visa upp en miljon baht på festen, och Dan behöver ändå inte förlora dem.

 

Nä denne Gregg han sitter på något förunderligt sätt i smeten, han misstrivs väl inte, men han gnäller ändå över att han inte fattar någonting och att det bara är hans pengar som går åt.... Jag är övertygad om att alla problem han råkar in i med ekonomi och annat med familjen, det beror enbart på att han inte sätter sig ned och pratar med sin fru. En för övrigt intelligent och snygg kvinna.

 

Imorse fredag 3 december 2010, så var vi inviterade då till ”välsignelsen” av deras hus (Gregg och hans frus alltså). Det gick till på samma sätt som mitt egna. Det var en byledare som kunde Buddah-språket. De pratar ju sanskrit eller Indiska, så det kan ju inte vanligt folk här i Thailand, bara de lärde. Bönerna var många, och de klappade varsamt alla fyra hörnerna på huset 3 gånger.

 

Och sedan var det dags att gå inomhus, och där fortsatte byledaren med en bön som nog var 20 minuter lång. Igen, endast han kunde texten. Det är ju inte direkt som hemma i kyrkan i Sverige eller i västerlandet, där alla skall kunna rabbla Ave Maria eller Gud som have barnen kär.

 

Här satt alla tysta i böneställning på golvet och så körde byledaren då sitt race under styva 20 minuter. Och efter det så beslöt sig thaigänget att det fick vara nog, och då kom maten fram. Jag tog foton ifrån denna tilldragelse och skall se om jag inte kan fixa in bilderna på youtube i ett bildspel (Glegolo).

 

Jag åt knåderiset och doppade det i en massa olika tallrikar med än den ena och än den andra starkare maträtten.. jag svettades ymnigt. Men skit samma, jag trivdes med sällskapet i alla fall. Men jag kan nog aldrig vänja mig vid att äta lunch på morgonen kl. 08.30..... det känns lite ovanligt tycker min kropp i alla fall.

 

Sedan hem och vänta en timme och sedan igen så ned på stan och käka lunch med gänget. De som kom var de vanliga i stort sett. Gregg, Dan, David och den nya svensken Ingemar plus jag själv då. Var god notera... ingen av oss åt mat,, vi gick direkt på glassen... hahahahaha... Banana Split är det goaste för dagen...

 

Sedan snabbt hem och bytte om och drag iväg med cykeln och cyklade ut på fälten och siktade in mig på Yongyuts äldre syster Baloo´s farm. Yongyut var därnere och hjälpte dem, även Alaam hjälpte också. De låg tydligen efter med att skörda riset, så alla fick hjälpa till. Jag cyklade dit i alla fall.

 

Men hela gänget var säkert 1 km ut på fälten och jag hade ingen lust att promenera dit ut... så jag tog cykeln och körde hem de 2 milen igen. Så idag när jag kom hem exakt 16.00 så hade jag cyklat 4 härliga mil... rumpan var öm som satan men kroppen kändes för övrigt härligt fräsch som den alltid gör efter dessa cykelturer. Forts. nästa kapitel....

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCXC (690), Thailand

 

Forts. från förra kapitlet...Nu sitter jag ensam härhemma sedan 16.tiden. Yongyut är kvar fortfarande (21.30) ty de firar födelsedag för en av Baloo´s barn (Jennifer 19 år). Det roliga är att de har börjat att fira födelsedagar plötsligt, vilket de knappt gör alls härnere i Thailand. Men detta får jag ta åt mig. Jag införde födelsedagar....

 

Jag avböjde dock själv att närvara idag. Hade ingen lust att åka dit ner ytterligare en gång till. De kunde gott ha planerat detta lite bättre och sagt något igår, så jag fick en chans att planera mitt egna liv... men skitsamma de brukar aldrig komma ihåg att fixa mat till mig ändå. Det brukar alltid bli panikköp i byn med kött till mig.

 

Och jag gillar inte det alls. Det finns riktigt jädra skitkött här i Thailand stundtals, och det köttet finns ute i byarna, och jag har förbjudit Yongyut att handla den skiten till mig. Jag dör om jag får i mig alla de bakterierna. Köttet ligger framme hela dagen i solen och flugorna, och det är 35 grader varmt i skuggan och 50 grader varmt i solen.... säger bara NÄ TACK....

 

Jag fick svar igen ifrån min kamrat Granath Eleonor, tycker hon är en schysst gumma även om jag inte alls delar hennes åsikter, men vad gör det, det kryddar väl livet antar jag. I alla fall, hon kommenterade enligt följande på bloggen:

 

•Igår kl 22:27 - eleonors

Haha, haha det låter som ett toppmodernt samhälle.....för 100 år sen! Här hemma under 2010, så hjälper en man inte till. Har man familj så är det delat ansvar. För rubbet. Jissesamalia, det tutade mina föräldrar i mig, även om dom var tidigare än andra så är det numera självklart. Hade du bott hemma i Sverige och behandlat din kvinna som du beskriver så hade du åtalats och straffats. Tror vi hunnit lite längre i utvecklingen än Thailand gjort, tack och lov. Men jag är övertygad om att kulturen även i Thai kommer att utvecklas till en betydligt större jämlikhet. Den utvecklingen kan troligen inte ens griniga gamla gubbar stoppa.

 

Eleonor, tack för dina friska kommentarer, ja friska men korkade. Du/ni falangtanter kan ha Era åsikter men i mitt tycke så har de inte mycket substans. Jag vet att ni har ”vunnit” dragkampen i könskampen och att ni numera har klippt ”kulorna” på räven. På köpet har ni fått fullständigt värdelösa äktenskap i mångt och mycket. Det finns verkligen knappt någonting för Er falangtanter att vara glada och stolta över.

 

Javisst ni är inkvoterade ute på arbetsmarknaden. Och hemmet har vi alla lagt åt sidan. Bra gjort!!! Skillsmässorna står som spön i backen och alla är glada och kallar det utveckling. Jag skulle önska Eleonor att du läste vad jag skrev i mitt svar till dig innan du kommenterade det.

 

Du skriver attt jag behandlar min fru illa och att jag skulle blivit åtalat och straffad hemma i Sverige för detta!! Hur i herrans namn kan du skriva så?? Hur behandlar jag min fru, som skulle göra så att jag skulle straffas?? Det jag skrev är att jag kräver att man pratar med varandra innan man tar beslut som rör familjen??? Och att jag ställer samma krav på mig själv???

 

Om vår arbetsfördelning hemma hos oss är att min fru i första hand tar hand om hem och familj, och min arbetsuppgift i första hand är att jag tar hand om allting utanför hemmets väggar plus att jag ser till att det finns mat på bordet och pengar till husbetalningarna, är detta så galet då???

Har det gått så långt i falangtanternas välde hemma i Sverige??? Jag säger bara stackars inkrökta kärringar därhemma. Ni tycker att ni är moderna, men jag kallar inte förstörelselusta att vara modern, det är bara skitprat. Var lite självkritiska istället och gå in och titta på Er skillsmässostatistik, den är fruktansvärd och den är penibel för Sverige.

 

Landet som styrs i mångt och mycket numera utav kärringarna, dessa inkvoterade varelser som oftast inte klarar att vara närvarande utan mest frånvarande ifrån sina arbete i tid och otid... Vem får man allt ofta svar ifrån när man skickar mail eller ringer - ”hej detta är Eleonor, jag är ledig idag 1.12.2010, och återkommer den 8.12.2010. Vill ni ha besked så tala med vår central för frånvarande personer” , Ja tack för den arbetsinsatsen...

 

Så klaga inte på sura gamla gubbar, samma gubbar som jobbar häcken av sig, kommer hem och får mest tjöt ifrån en grinig tant som tycks ha ett ständigt ”free-card” till att uppföra sig jobbigt. Ty hon har problem med mensen och hon har problem med hormonerna och hon har problem med nerverna...... Usch för kärringväldet som håller på att välta hela landet Sverige över ända!!!

 

Så Eleonor, nu fick jag ur mig lite skit i retur av det du skrev till mig. I grunden tycker jag dock att du är en schysst madamm, och det är väl bra att vi har olika åsikter, Men att kalla mig i första läget för en sur gammal gubbe, det funkar inte, jag är nämligen inte ännu kastrerad som alla de politiskt korrekta gubbsen hemma i Sverige. Jag behöver inte stå på tå för alla sura kärringar, därför att jag behöver inte varken Ert sällskap eller det sex som ni erbjuder.

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCXCI, Thailand

 

Idag söndag 5 december, så är det då bestämt att vi skall åka upp och hälsa på Yongyuts pappa. Det är den 4.e tidpunkten/dagen vi bestämmer, och nu lär de vara 30 minuter härifrån så då skall det väl äntligen fungera med denna resa. Det började i tisdags med att vi skulle åka upp, de kom med bilen, jag körde Yongut ut till stora vägen, så de slapp att köra in på grusvägen. Sade adjö, klockan var ju 17.00 och det är 7 mil ditupp till Nong Bua Daeng.

 

Mina tankar gick ju till hur detta skulle avlöpa. Det blir ju mörkt redan kl. 18.00, så de kommer att få köra 3 km rakt in i djungeln med bilen och sedan promenera cirka 2 km i djungeln på en liten stig med ormar, skorpioner och annat elände. På vägen hem med moppen så tänkte jag på detta, men är så trött på thai och deras NOLL koll på läget, så man bryr sig inte längre.

 

Det rörde ju inte mig, jag stannade ju hemma. Redan efter 20 minuter så ringde Yongyut tillbaka och sade att det blir inte idag, det blir på torsdag istället, ingen anledning gavs mer än att chauffören inte hann idag, hade annat att göra. Han påbörjar alltså resan och kommer sedan på att han har annat att göra. Onsdagen så stack vi ju till Khon Kaen Immigration.

 

Torsdagen kom och klockan blev 16.00, jag frågade Yongyut ni bestämde ju torsdag?? Ändrat sade hon, vi åker till lördag istället, ledig ifrån jobbet då!!! Ok låter vettigt. På fredagen kväll kommer Yutin, killen som kör alltså (min svåger) och hämtar Namkäng och Soda för dottern hans, Jennifer fyller 19 år. Och de skall ju fira detta (jag har ju skrivit om detta redan).

 

Jag frågar Yutin om vilken tid imorgon lördag, han svarade ju då nej nej inte lördag, söndag..... Så nu till den 4.e gången och den som blev verklighet. Anledningen till att vi åkte upp i första hand var att pappan tydligen hade kört omkull med sin vespa och de hade körde honom till sjukan,

 

Men han är OK och tillbaka i sin hydda igen. Så detta blir en dagsutflykt där ingen mer än Yongyut pratar engelska och jag kommer att vara fullständigt isolerad. Skittråkigt, men det är ju inte deras fel, det är ju mitt egna fel, jag kan ju inte språka thai ju...

 

Vacker dag söndagen igår och vi kom iväg och det gick bra. Men det blev det vanliga, vi skulle hämta folk här och där och alla skulle med, precis som vanligt, Thai är otroliga faktsikt. Vi var 16st personer totalt. Och på vägen så stannade vi till och hämtade upp pappans syster från en by utefter vägen.

 

En trevlig kvinna i 65-årsåldern utan tänder och alldeles röd i mun. De brukar ju tugga någon frukt eller nåt sånt och de ser ut som om de har blödarsjuka i käften. Men de gillar det, de tuggar det precis som gamla cowboysare tuggade tuggtobak... Men det ser äckligt vill jag lova. OK vi var nu 17st och folk satt i stort sett på varandra på flaket och i baksätet på pick:upen.

 

Ty där fanns ju också 2 säckar med ris plus masor av mat. För äta måste man ju bara göra. Varje rättrogen thai kan inte träffa någon utan att man äter, det finns bara inte, helt otroligt deras fokus på mat. Och de äter precis som om det inte finns en morgondag matmässigt!!

 

Vi kom fram, tog av stora vägen rakt ut i djungeln med pick;upen och den vägen var inte att leka med. Hade jag ägt en bil, så aldrig i helvete att jag kör in på den skitvägen. Vi körde runt 3 km. Blev tvungna att stanna, och sedan så lastade vi av allting. Och alla fick händerna fulla att bära på. Vi gick utefter små knappt synbara stigar drygt 2 km.

Och alla de ormar och skorpinioner och spindlar som man lyckades att undvika, de var nog oräkneliga. Men det gick bra allting. Vi kom fram till pappans hydda. Och det såg ut precis som det gjort nu i snart 3 år som jag varit och hälsat på. Det händer inte mycket utseendemässigt på tomten. Det är jättegrannt där, med mycket blommor och växter, och dammen som han badar i varje morgon är full av fisk, så det är ett litet paradis måste jag säga. Forts. nästa kapitel....

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCXCII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet....Men hur snabbt detta paradis kan förvandlas till ett helvete, det vågar jag knappt tänka på. Det verkar som ingen thai heller verkar tänka på det. Ingen av dem säger något alls som t.ex. –”Hmm, inte bra det här att pappa skall bo så här isolerat, han kan ju bli sjuk och inte kunna meddela sig”. Några sådana planeringstankar finns inte hos familjen alls tror jag.

 

Livet är som det är, och deras uttryck ” Tam di dai di, tam chua dai chua” är ju allstädes närvarande i alla lägen i deras liv. Det betyder för övrigt; "Gör du något bra får du något bra tillbaka, gör du något dåligt får du dåligt tillbaka". ... Så de litar på att ”livet” skall ta hand om dem.

 

Jag fick med mig lite sticklingar ifrån pappans Funfa (Boudanvillea), de var livskraftiga och starka och kan nog blåsa liv i mina lite tunnare Funfa (storstads-Funfa), hoppas jag i alla fall. Förutom detta, så blev det precis som vanligt. Vi satt på hans uteplats och vi käkade i 3 timmar, de åt alltså precis hela tiden. Jag åt i 12 minuter, jag åt sakta denna gång.

 

Och sedan gick jag runt och fotograferade och kollade läget. Och till slut så gick alla flickorna ner i nigställning, så de hamnade ”lägre” höjdmässigt än pappan och så tog de farväl, och pappan tog ”avmätt” emot 500 baht ifrån vardera dottern. Vi promenerade sedan 2 km tillbaka till bilen, kom iväg lyckligt och väl ut ur djungeln med bilen.

 

Och sedan för att göra det kort, så kom vi hem efter en heldag utanför hemmet. Det var trots allt kul att göra en annorlunda dag, och det var skitkul för pappan såklart att få träffa sin släkt (familj). På tal om det, vi hämtade ju upp den gamla tanten utan tänder, det var alltså pappans syster.

 

Och jag såg det som jag alltid ser här i Thailand. Vi kommer, han tittar inte ens på henne, och de pratar inte ens med varandra och de tar inte ens farväl av varandra efteråt. Familjevärmen i Thailand kan se ifrån olika håll eller hur, och värderas olika, eller hur??

 

Måndag morgon 6 december,tittade ner på golvet i hallen när jag gick igenom där just nu. Såg de förhatliga små högarna av tuggat trä som låg där och insåg direkt att – ”jäklar nu är termiterna igång igen”. Tittade igen och såg att trähögen var svartfärgad, jaha! Vad är svart i tak eller på vägg då??

 

insåg till mig fasa att tavelramen på min snygga tavla var svart. Jäklar anåda, nu skall det bli folkmord på denna myrfamilj.. jäkla parasiter... fram med spruta med myrgift.. Efter ett tag cirka 2,5 timme, så låg där en snygg hög med familje-medlemmar på samma ställe som trähögen hade legat.

 

Så då är väl förhoppningsvis tavlan och ramen räddad för denna gång. Men det är lika bra att inse det. Jag kan vinna vissa attacker, men jag kommer aldrig att kunna vinna kriget, inte en chans. Dessa termiter kommer att finnas kvar i huset långt efter det att jag blivit en rökpuff upp i himlen.

 

Dessa termiter har ett bra liv härnere. De bildar familj och parar sig utanför huset nere i jorden under mina plantor, och sedan så stormar de huset i en lång rad, så medans jag mördar en familj på 200 myror så föds det en aldrig sinande ström av nya familjemedlemmar olyckligt vetande om sina föregångares öden. Så skrämma dem fungerar icke heller.

 

Som någon vis man sade för länge sedan, -”livet är en strid, så kavla upp armarna och gör något åt det”

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCXCIII, Thailand

 

Var uppe i måndags på min cykeltur hos Gregg (mr San Diego) och vilade mig efter de 2,5 milen dit upp. Alltid sköj att stanna och tjöta lite med honom och få i sig lite kallare vatten än mitt nu pissevarma vatten. Alla som jobbade på huset var INTE där, de var hemma och söp och firade Kungens födelsedag.

 

De firar och super i 3 dagar för att fira sin Kung här. men här fanns det 7st personer, jag kände bara igen en av dem och det var Greggs svärmor och hon satt med gänget så jag antog att det var ”la familia”.

 

Denna gång dock så var han på dåligt humör. När vi satt ner och pratade och ropade han plötsligt på sin fru. Och sade på ett jätteotrevligt sätt att ”när tänker gänget här åka hem till sig, det är 4.e dagen nu som de är här hela dagen och bara sitter här och äter. Jag vill att du skickar hem dem till sitt i stället för att de är här.” Jag reste mig upp direkt när jag såg hans frus ansiktsuttryck, ojojoj,,,,inte bra....

 

Han sade det på ett otrevligt sätt, rätt och rått, rätt ut bara... Men det som mest tog frun och gjorde henne förbannad var att han gjorde detta när jag var där och hörde det. Frun ”tappade ansiktet”, och det är det värsta man kan göra emot en asiat (thai). Hon bara vände sig om och sade bakåt till Gregg, glöm inte att låsa huset när du går.

 

De var alltså uppe i sitt nya huset som är under uppbyggnad. Han frågade då vart hon skulle. Jag tänker då inte stanna här i alla fall, du gillar ju inte min familj svarade hon. Jag blev också förbannad, man gör inte på detta sättet och skämmer ut sin fru inför utomstående människor, aldrig.

 

Men sådana här saker händer hela tiden här i Thailand. Vi har helt olika kulturer. Så i mina ögon så har ju Gregg helt rätt i det han säger, men han säger det på ett grymt otrevligt sätt, vilket jag riktigt hatar. Han kunde skött detta på ett mycket bättre sätt, och gjort det i enrum med sin fru och förklarat tålmodigt att han inte ville ha dessa gamar sittande som lama kor på tomten, och bara äta maten som sätts fram och som betalas av honom.

 

De har ju faktiskt egna hem. Men det är väl bra antagligen att bara sitta där med öppen käft och låta sig matas gratis, antar jag!! En av dem, hennes syster, hade suttit där nu i fyra dygn, och ätit ALLA måltider med dem på Greggs bekostnad, secken kärring, och hon är lärarinna, hon är tydligen en riktig parasit i ordets alla bemärkelser.

 

Jag har i alla fall tappat lusten att åka dit upp något mera, det var en otrevlig händelse. Nu imorse så låg det en mail ifrån honom, ingen ursäkt ingenting, han var bara glad att kunna gnälla för någon som ville lyssna. Jag vill fan inte lyssna mer på den gnällmånsen..... Så det får vara nu och framöver tror jag!!

 

Igår kväll så hade vi Dan och Amphorn och ungarna på middag igen. Vi pratade och hade trevligt. Yongyut hade gjort åt mig och Dan skitgoa köttabitar genomstekta och möra. Jag hade gjort kanarellsås, utsökt... och till det ris och en go sallad!! Efterrätt blev en kanongo glass med chokladsås, livet leker och solen steker, eller hur????

 

Under middagen så började Dan att föra på tal Jomtienresan igen, samma resa som jag tackar nej till..... Nu hade vi delat alla 4 på en go flarra rött vin, så jag blev väl mjuk i hjärnan, och plötsligt så var vi med på resan igen, Helvete va jag ångrade mig imorse. Men nu är det inte läge att ändra mig mera..

 

Vi får åka och bita i det sura äpplet denna gång..... Jag som hade velat betala huset med dessa 11.000 baht som det antagligen kommer att kosta, skit också!!! Yongyut kom efteråt in på mitt arbetsrum, och hade märkt att jag var nedstämd och sade att vi åker men vi behöver inte leva lyxliv om vi inte vill. Vi kan äta på rummet (!!!)

Nä för satan Yongyut , jag bor inte härnere i Thailand för att sitta och äta på ett hotellrum, så fattiga är vi verkligen inte. Men OK vi kan ju försöka att skita i att äta på lyxrestauranter, och vi kan strunta i alla löjliga djurparker och skit som vi alla redan sett 3 gånger. Forts. nästa kapitel...

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCXCIV, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet....Vi kan åka och bara njuta av det vi vill njuta av. Du att träffa din kamrat Joy från din hemby och jag för att sitta och tjöta 2 dagar med mina polare i Jomtien... Så jag var väl lite mer lättare till sinnet när jag gick och lade mig senare på kvällen. Kanske det inte kommer att springa iväg så himla mycket.

 

Vi skall ju dela soppan med Dan och den kostnaden kommer väl då att bli tror jag, cirka 1.500 baht. Hotellet kommer att kosta 2 nätter x 500 baht = 1.000 baht. Maten kommer att kosta runt 200 baht per person per måltid, vilket då torde bli; 4.800 baht.

 

Så med extra-resurs i budgeten jag tror faktiskt att vi kan bränna 12.000 baht, Men skall om möjligt hålla det nere på cirka 9 - 10.000 baht. Allt extra vi kan spara skall gå till husbetalningen. En dröm som jag haft länge, att bo helt gratis och kunna slappna av bara och ha det bra....

 

Så resan startar fredag morgon klockan 05.00 och vi bör vara hemma igen på söndag kväll runt 19.00 tror jag, nöjda och belåtna. Vi har med oss också Gregg, amerikanaren som var lite korkad ni vet mot sin fru angående hennes släktingar. Han har skickat gruppmail runt till jäkling många falanger här i Chaiyaphum och bjudit in dem att följa med.

 

Samma som han gjorde med vår lunch, ni kommer ihåg va? Den killen fattar tydligen inte alls som jag sagt tidigare hur det är att vara ny i gänget. Ny i omklädnings-rummet, och börja med att hålla en låg profil... Han fattar bara inte den grejen. Men vi får se, han kanske skärper till sig.

 

Nu till en vits som e ganska go;

 

Fem kirurger diskuterar vilka patienter som är bäst att operera.

Den första kirurgen säger:

- Jag gillar att ha revisorer på operationsbordet eftersom när du öppnar

dem är allt inuti numrerat.

 

Den andra svarar:

- Jo, men du skulle pröva elektriker! Allt inuti dem är färgkodat.

Den tredje kirurgen säger:

- Nej, jag tycker verkligen att bibliotekarier är bäst, allt inuti dem

ligger i alfabetisk ordning.

 

Den fjärde kirurgen bryter in:

- Vet ni, jag gillar hantverkare. Killarna har alltid förståelse när det

blir några delar över i slutet och när arbetet tar längre tid än vad du har

sagt från början.

 

Den femte kirurgen får alla att bli tysta när han konstaterar:

- Ni har fel allihopa. Politikerna och cheferna här i landstinget är de som

är lättast att operera. De har ingen hjärna, inget hjärta, ingen stake och

inte någon ryggrad. Dessutom finns det bara två rörliga delar, munnen och

röven, och det spelar ingen roll om du byter plats på dem.

 

Nog om detta gott folk, jag är nu tillbaka i härligheten häruppe i Isaan och det känns bara bra. Det känns bra såtillvida att man vet att den andra härligheten fortfarande kvinns kvar därnere vid havet, och jag kommer alltid att vara lycklig att komma tillbaka dit. Men att bo därnere, att sitta där och supa vareviga dag, och sitta där och se folk förtvinna under brännvinets påverkan det är inte roligt alls!!!

 

Vi åkte som sagt var iväg kl. 05.00, trodde jag??? Tyvärr så var alla inte klara hos Dan´s, så vi fick vänta där utanför i 25 minuter. I alla fall, vi kom iväg kl. 05.25 och det kändes gött att vara på väg ifrån vårt vanliga liv här i Chaiyaphum. Resan gick bra i stort sett. Vi åt i bilen himla gött knåderis och salt grisekött. Forts. nästa kapitel...

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCXCV, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet...Efter ett tag så fick Amphorn för sig att vi skulle ta en genväg. Dan ville först inte men gav med sig, och den ”genvägen” kostade oss säkert upp emot en timme i restid tror jag. Men vad gjorde det?? Resan gick snabbt och vi var nere redan kl. 12.30. Våra polare Gregg och Noom, hans fru, åkte karavan med oss, i 15 minuter!!!!!!!!

 

De körde efter en GPS och körde i runt 150 km i timmen och de kom fram säkert 1,5 timme innan oss. Men skitsamma, jag tycker INTE om att resa så långt på dessa vägar och framför allt med dessa idiotiska thaiförare i en sådan hastighet som 150 km i timmen. Så jag var lycklig att vi tog det vackert och njöt av resan istället.

 

Vi kom fram till vårt hotell, alltså Hotell Avenue Inn på Soi Welcome, mitt i smeten och syndiga nästen. Jag gillar detta hotell jättebra. Hygglig kvalite´ på rummen och kanonmat i köket. Närheten till allting som nöjen, stranden och allting annat är också jättebra.

 

Dan och Amphorn åkte sedan iväg till ”sitt” hotell, som låg cirka 2 km från vårt hotell. De betalar 1.600 baht per natt och vi betalar 500 baht per natt. Men anledningen är helt enkelt att Dan med sin kropp har svårt med trappor och motionera har väl kanske aldrig heller varit hans medicin, den lelle gourmeten, haha!!! Men skitsamma vi är vuxna och vi måste väl inte bo på samma hotell eller??

 

Fredagen var ju fortfarande ganska ung, vi lufsade omkring lite grand, vi struntade i stranden eftersom vi hade ganska lite tid på oss innan vi skulle ut på kvällen. Så det slutade med att vi tog badkläderna med oss bort till Dan´s hotell och vi badade i deras jättepool där.

 

Klockan 15.30, så stack vi sedan hem till en falang som hette Rex och hans fru, de var ifrån samma delstat som Dan (Washington- västkusten). Vi fick se deras hem. Ett snyggt hem, inget överdrivet alls, tyckte nog att mitt egna hem var bra mycket snyggare och modernare. Men området de bodde i var något i hästeväg vackert.

 

De bodde liksom i en jättestor cirkel runtomkring en jättestor gemensam swimming-pool. Anläggningen hade också ett ursnyggt gräs, typ golfgräs ni vet. Och på alla tomma ytor, så stod där orkideer i mängd och färger, och buskar med Funfa (Bougdanvillea), det var ursnyggt hela anläggningen. Jag tror att där fanns runt 20st hus inne på området, och det var inmurat och det fanns vakt där 24 timmar om dygnet.

 

Perfekt ställe att bo faktiskt. Efter husvisning och en grogg, så stack vi 2 mil söderut och åkte till en kräftrestauranten där. Jag hade frågat flera gånger Dan om maten, och han visste om att jag inte alls gillar Thaiarnas sätt att INTE tillägga riktig seafood. De brukar ju samvetsgrant skita i allt vad salt heter. Och mycket riktigt när vi började äta, så var det samma jädra skitkräftor som överallt annars.

 

Grillade och inte ett uns mer tillagat, så tråkiga så bara hälften vore nog. Tanken var sedan när man åt dem att man skulle doppa dem i olika ”såser”. Vilka var så starka så nöjet var rent ut sagt en mardröm. Så ett tips till alla Er som gillar seafood på Scandinaviskt mane´r.

 

Ät inte eländet, de har inte en uns kläm på hur man skall göra. Jag åt dock och lyckades hitta en sås som var söt, inte salt men söt, och körde med den. Men jag var jävligt besviken. Under samtalets gång med Dan, DÅ började han tillstå att ojsan va gott detta var, och detta trots att vi talat om detta 100;tals gånger innan hur jag ser på Seafood.

 

DÅ meddelade han helt kort att så gör de i America också. Jag sade inget, men va fan tyckte jag, det kunde du väl ha sagt innan, så kunde jag skita i att åka med till denna resturant som inte erbjöd annat än saker som var halvgjorda. Notan kom och priset var löjligt högt för vad som erbjöds. Jag betalade 1.100 baht för ingenting, samma sak i Chaiyaphum kostar lätt runt 250 baht... men men men, semester, sade inget utan höll masken naturligtvis, ville inte lägga sordi på stämningen. Forts. nästa kapitel....

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCXCVI, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet..... När vi kom tillbaka till hotellet, så satt Guttorm där sketfull. Han är ju en av de boende fasta där i Jomtien. Vi bestämde att vi skulle ses dagen efter nere på stranden och sitta där och tjöta och njuta. Kan väl säga att den killen varken hörde av sig eller dök upp på stranden under lördagen. Så honom kommer jag inte att ringa mer gånger när vi kommer ned till Jomtien.

 

Dock så började lördagen med att Soda villa cykla med mig, precis som vi hade gjort förra gången vi var därnere. Ok sade jag på morgonen vart?? Buddah sade han och det var det svaret jag INTE ville ha helst. Ungen ville cykla upp till toppen på berget i Pattaya och besöka templet igen. Jäklar va lång uppförsbacke det är ifrån Jomtien...

 

OK lovat är lovat och vi körde iväg. Och det gick riktigt bra. Jag kände mig stark och en ungfan skall ju aldrig i detta livet kunna cykla ifrån mig. När vi var nästan framme och hade cyklat uppför i 25 minuter, DÅ började jag känna att jag inte orkade bry mig om att ta ut mig mer, jag måste bara få vila mig i en minut eller nåt....

 

Sedan fortsatte vi och den sista biten, så promenerade jag med cykeln upp, det var ju helt brant att komma till toppen och templet där. Vi var där och kollade lite grand och sedan skulle vi åka ner. Vägen delade sig lite längre ner, inte långt ner, kanske bara 100 meter. Och jag sade till Soda, vi tar den andra vägen ner, och hamnar borta i Pattaya istället, det är väl kul.

 

Jajamensann tyckte han. Och vi släppte på bromsarna och körde och körde och körde och sedan dök stranden upp nere i Pattaya. Men det var INTE den vanliga stranden utan en privat inhägnad strand..... Vi kom alltså inte längre, men va fasen, nog måste vi väl kunna cykla vidare in till Pattaya? Men på varenda sidogata vi hittade så frågade vi och alla thai svarade samma – ”Up to the top again”. NEEEEEEEJ.....

 

I det läget så hatade jag att cykla. Soda tyckte detta var skitkul och körde hela tiden med min devis som jag alltid körde med familjen när de skulle ta det lugnt och inte stressa – ”We can do this slowly because we are.... retired”. Jag tyckte då att det inte var roligt. Vi vilade oss först, och sedan så gjorde vi en jätteansträngning i uppförs-backen, som nu verkade vara värre än någonsin....

 

Jag gick av cykelhelvetet och promenerade istället. Efter nästan 20 minuter så kom vi upp till toppen igen, och valde den ”riktiga” vägen ner för berget och kunde lyckligt och väl cykla hemåt. På hemvägen så passerade vi en sådan där beachvolleyboll-bana nere på stranden, och där pågick tävlingar och det var riktiga proffs som spelade och det var flickor (kvinnor).

 

Jag stannade mest för jag såg oerhört snygga kroppar. Soda stod där som fast-naglad, och sade – ”Unceln.... take photographs and send to my email”.. Och sedan var inte han kontaktbar på 25 minuter... Killen är alltså 10,5 år nu och börjar tydligen ”växa” till sig så smått!! Hahaha!!

 

Jag tog lite foton och han blir väl lycklig över detta. Sedan var vi hemma igen efter nästan 2 timmar, och jag bara gick rätt ned till stranden och kastade mig i böljan blå!!!! Vi stannade sedan nere på stranden hela dagen, och vi käkade räkor (stora) som Yongut köpt råa och hon hade kokat dem i salt vatten, precis så jag vill ha dem. En förstående fru man har!!!! Vi hade en kanondag därnere och ungarna var i vattnet absolut hela tiden....

 

På kvällen så käkade Dan och hans familj på en restaurant nära Dans hotell och det blev Pizza och mackor. Jag själv käkade på hotellet slottsstek och potatismos, jösses va gött!!! Yongyut var ute med en kompis och hade barnen med sig. Kul att se Yongyut lycklig och glad att träffa sina gamla vänner ifrån sin hemby.

 

Det bor 2st av dem här i Jomtien med sina falang boyfriends. Efter det att jag ätit så gick jag upp till restauranten som Dan satt på och vi satt där och drack grogg och tjötade lite grand. Dan blev trött kl. 21.00 och jag knatade tillbaka ensam till mitt hotell. Kom på att 300 meter upp på gatan att baren var öppen igen som hade TV-sändningar med travet (V75). Forts. nästa kapitel...

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCXCVII, Thailand

 

Forts. från förra reportaget...Och jag gick dit och satte mig och tjötade med lite gött folk. Utanför på gatan så hade jag märkt att folkvimlet faktiskt hade förändrat sig ganska mycket ifrån förra året. Det var förfärande nog alldeles för mycket av alla dessa jädra falangtanter som vi alla försöker att komma ifrån.

 

De satt t.om inne på barerna, och de förstör ju nåt oerhört för dessa thaikvinnor som söker en försörjning där, men det fattar ju inte en falangkärring. Killarna som vill gå på bar går ju inte längre dit. Vem vill se en falangtant när man går åker på semester, hualigen... det är ju som att möta en gris i Renflocken.

 

Det slog mig, för jag undrade ju naturligtvis varför i herrans namn dessa falang-kärringar överhuvudtaget var här. Så kom jag på ett tänkbart scenario..... Jo de brukar ju kanske åka till Phuket med sina familjer. De har nu äntligen märkt att det är alldeles för dyrt därnere, och börjat att leta efter andra jaktmarker.

 

För det är ju ändå så att även om Jomtien/Pattaya är svindyrt i förhållande till mitt Chaiyaphum, så är Pattaya halva priset mot det SVINDYRA Phuket. Jag fattar inte hur dumma svenskarna är som åker dit. OK det är underbart vatten och narturen lär vara vacker.... men ändå, bli fullständigt renrakad på pengar bara för att ligga på en strand... jag vet inte, det är nog inget för mig!!

 

Inne på baren slutligen så började jag prata med en svensk kille i 70:års-åldern. Han berättade att han och hans fru hade varit i Thailand 4-5 månader om året i 13 år nu. De brukade bo på olika ställen varje gång, men varje gång så bodde de i Jomtien. De var också golffantaster, och här finns mängder av golfbanor...

 

Vi pratade och tjötade och han var skittrevlig. Men det slog mig ganska snart... killen kunde absolut ingenting om Thailand. Han umgicks med ”vänner” (svenska) varje gång, och de besökte enbart svenskställen verkade det som. Killen kunde inte ens beställa en drink på thai. Han drack whiskey on the rocks, och Thaitösen förstod inte ”on the rocks”.

 

Jag förklarade, men nog vet du väl att the rocks är is och att det heter namkaeng på thai???? Nä inte en susning hade han. Och hans övriga kunskaper om landet som han älskade att bo i var näst intill noll och ingenting, fy satan secket skitliv. Men så var han också gift med en falangtant, och det är väl en broms så god som en ann...

 

Yongyut hörde snart av sig och jag struntade i resten av V75-loppen, kan ju se detta i eftersändning hemma på datorn. Vi gick hem och sov, klockan var nu 23.00 och vi skulle upp tidigt. Klockan 09.00 kom Dan som avtalat (i tid denna gång) och vi stack iväg till något som heter ”Foodland” och det är en affär (stor), som säljer falangmat... faktiskt en himla trevlig och bra affär.

 

Vi handlade på oss; russin, en god senap, Tacos-bröd (mjuka) och lita annat som jag glömt nu. En liten påse och kostnaden var 882 baht. Helvete va dyrt det var..... och sedan fortsatte vi färden hemåt. Efter ett tag så dirigerade Amphorn oss igen, känner ni igen det??? Kostade oss cirka 40 minuter extra denna gång!!

 

Och vi hittade hem i alla fall. Det tog i runda tal 7 timmar denna gång. Det blev en trevlig helg och vi alla var glada att ha gjort denna resa, och vi va nog alla glada av att ha kommit hem också för den delen.. Skall också nämna det där med Gregg och hans fru.

 

De var ovänner konstant hela tiden, och detta är garanterat en efterleva ifrån det bråket som jag nämnde tidigare i bloggen. Där jag nämnde hur taskig han var i tonen mot sin fru när han påtalade att han inte ville ha tjocka släkten sittande med öppna munnar i dagar på hans tomt..

 

De var inte med oss en endaste gång, de dök upp ibland, men varje gång så skulle vi äta mat, och varje gång så hade de redan ätit när de kom. Till slut så sket både jag och Dan och våra fruar i han och hans fru, så det blev nog en väldigt konstig resa för Gregg, tror jag!!! Men men men, det var deras egna fel..

 

Nog om detta gott folk, jag är nu tillbaka i härligheten häruppe i Isaan och det känns bara bra. Det känns bra så tillvida att man vet att den andra härligheten fortfarande kvinns kvar därnere vid havet, och jag kommer alltid att vara lycklig att komma tillbaka dit. Men att bo därnere, att sitta där och supa vareviga dag, och sitta där och se folk förtvina under brännvinets påverkan det är inte roligt alls!!!

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum DCXCVIII, Thailand

 

Vi hade lite prat på ett jättebra forum som jag är med i, bl.a. så handlade det om Thais sätt att berätta vitsar, eller rättare sagt EJ berätta vitsar. Ingen av oss som pratade kunde erinra oss när man verkligen tryckte på, att thaiarna har en vits-kultur. Visst pratar och berättar de historier men inte vitsar.

 

Jag tänkte som kuriosa berätta en historia som kan vara kul att ha hört, knappast någon av de ni känner har hört denna förut. Den handlar om den lilla runda behållaren där man lägger och förvarar Khaunioo (knåderiset) - stickyrice på engelska.

 

Behållaren heter på thai ”Dtat e khow” (reservation på stavningen-men det uttalas så i alla fall) och samma behållare heter när man pratar om följande historia/legend ”Klong khow noi ka mae”, på engelska ”killbox”. Det är alltså den lilla jag pratar om. Den större heter något annat, vet faktiskt inte vad!

 

Jo sagan, som berättas uppe i Isaan, förtäljer att sonen blev uttvingad på fälten av mamman och han skulle arbeta ända tills hon kom ut till honom med lunch. Sonen slet och han arbetade och han var urhungrig. Tiden gick och lunchen gick, men ingen mamma kom med lunchen till sonen. Till slut kom hon verkligt försenad för hon hade varit via templet och munkarna, och skänkt ris till dem.

 

När mamman kom över fälten fram till honom, så överräckte hon denna lilla risbehållare till sonen. Sonen åt upp och var fortfarande förfärande hungrig och nu tokig. Han tog tag i sin ris-skärare, och i ett tillstånd av vansinnighet så högg han ihjäl mamman. När hon föll omkull, så såg sonen att mamman hade skojat med honom, för bakom ryggen hade hon haft den stora behållaren med ris till honom.

 

Sonen var alldeles förfärad och halvt tokig över det han hade gjort. Så han övergav sitt liv som han levde nu, och i fortsättningen i hela sitt liv så levde han enbart på den mat som munkarna gav honom. Och i gengäld så arbetade han all sin tid med att reparera tempel runt om i Thailand.

 

Regnperioden är ju slut här i Thailand sedan styvt 1 månad tillbaka. Det innebär att den mest vanliga busken här i Thailand, min favorit som ni vet, Funfa på thai eller Bougdanvillea på engelska (Latin). Den blommar som satan nu. Den fungerar ju som så att så snart man slutar att vattna den och sedan klipper den, så börjar den nästan genast att blomma.

 

Den är fantastiskt buske så tillvida, att man egentligen inte behöver sköta den alls, den är därför fruktansvärt populär bland thai av då förklarliga skäl. Jag tror mig ha kläm på att den är den utan vidare mest vanliga busken i hela Thailand. Och då skall man veta att busken ursprungligen kommer ifrån Brasiliens kusttrakter... Så det är bra marscherat av en importbuske. Lika bra som vår potatis slog igenom hos oss antar jag.

 

Nu sitter jag här, och Yongyut åkte igår ned till Bangkok med sin gamla ”teacher”. Alltså den vanliga kvinnan som brukar ge henne jobb med bröllopskläder och make up ni vet!! Denna gång så skall lärarinnan hennes köpa in lite guld för en kund och då ville hon ha Yongyut med sig som resesällskap.

 

Yongyut ringde precis idag, och kollade med mig om det var Ok om hon stannade kvar i Bangkok en dag extra, så hon kunde träffa sin bror och sin syster därnere... Inga problem där inte. Hoppas nu Eleonor att det var OK att hon frågade mig i alla fall?? Hahaha!! Jag avslutar detta kapitel nu, och ber att få återkomma imorgon.

 

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCXCIX, Thailand

 

Jag fick denna kommentar ifrån min gamla antagonist ”Sjöfaran”. En kille som bott härnere ett tag i Thailand. Ingen annan än han själv får ha några kunskaper, om inte man har varit här jättelänge. Så folk med ett nyfiket sinne och bra minne skall icke göra sig besvär. De skall inte yttra sig, och de skall framför allt INTE ha rätt i sak gentemot denna envetne gamle rödgardist (Proletären FF). Jag vill att vi läser denna i ljuset av att det finns olika slags människor och olika slags livsvärderingar.

 

Igår kl 12:55 – sjutfaran/Sjöfaran

Ja nu har du varit på en turist semester kostnad x bht för en dag i Jomtien. Var där för ett tag sedan kostnad 5500 bht ink disel ,tre heldagar. va fan du strör ju pengarna som de voro risgryn. Tre år i Thailand o du förstår inte vad det kostar för Thaij med familj

 

Sjöfaran!! Först av allt, tack för att du läser bloggen trots att du finner mig och mina värderingar så motbjudande. Trots att jag finner dig vara både underlig och tvär, vad annars kan man förvänta sig ifrån en gammal proletär, oj sicket gött rim det blev där, oj ett till...

 

Och mer än hat och groll och aldrig nöjd, så tycker jag ändå att det är ganska kul att tjöta lite med dig. Nu spelar vi ju lite mer på mina villkor än på dina egna, vilket torde innebära att vi kan tjöta någorlunda civiliserat, eller hur? Vi finner bägge det kul att komma iväg ifrån Isaan det kan vi välan samsas om va?

 

Jag berättade i tidigare kapitel att jag hade en budget på förhoppningsvis 9.000 baht, men att det fick i värsta fall kosta 12.000 baht. Vi åkte iväg tidigt på fredag morgon och kom fram till Jomtien kl. 12.30, vi hade sedan halva fredagen plus hela lördagen nere i Jomtien. Söndagen gick sedan åt till att ta oss hem igen alla de 47 milen.

 

Budgeten för min resa var ungefär: a) diesel 1.000 baht vardera för min polare och mig. b) hotellet 2 nätter 1.000 baht c) maten är svår att budgetera men jag räknade innan med 250 baht per familjemedlem och måltid, vilket då torde ge; 4.000 baht (vi är 4st i familjen) ett något högt pris med 250 baht, men jag tänkte att med brännvinet så hamna man nog där i värsta fall.

 

Sedan så får man räkna med inköp typ Foodland, och det kostade oss i runda tal 1.000 baht för en påse falangmat. Sedan kom det till saker som gör livet värt att leva. Vi är ju alla olika eller hur?? Vi hamnade sedan totalt på nästan 10.000 baht för denna resa. Och jag njöt och kände det värt att komma ifrån mitt vardagsliv och ha det bra därnere dessa få dagar. ”peace of mind” är något värdefullt tycker jag i alla fall!!

 

Om vi skall gå igenom din siffra på 5.500 baht på okänt antal familjemedlemmar och du skryter med att pengarna gällde inklusive diesel och allt annat för 3 heldagar, då undrar jag om inte du är byns dummaste falang, och jag är övertygad om att de kallar dig allt möjligt bakom din rygg. Det första uttryck som kommer till mitt öra gällande dig måste väl vara ”khee niaao” ”cheap Charlie på engelska och på svenska ”snåljåp”.

 

Sjöfaran!! Ok du startar ifrån Khorat cirka, och din dieselkostnad bör vara 2.000 baht, nu är du nere på 3.500 baht för 3 hela dagar därnere. Alltså 1.170 baht per dag att leva på med mat och nöjen. Hur många personer??? Jag tycker personligen att tycker du att det är Ok att åka 80 mil fram och åter för att ha semester och sedan snåla sig fram därnere, det är ditt val i livet, men fy satan secken snåljåp du är.

 

Lägg ner skiten med Proletären nu, du är för gammal för det fjanteriet. Jag är rädd för att du ger thai en anledning att de får chansen att måla ALLA svenskar med samma pensel. Menandes att bara för att du är en snål ”khee niaao” svensk, så kanske de tror att alla svenskar är likadana.

 

Jag vill njuta av livet, och åker ner på lillsemester den dan när jag tycker att jag har råd att dricka brännvin, gå på restaurant och då vill jag helst inte som du hänga runt seven eleven och leva på deras hot dogs där.. uschiamej stackars familj...

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCC (700), Thailand

 

Fick igår svar ifrån Skjutfaran ellerSjöfaran som han kallade sig tidigare ute på internet, och jag måste säga att jag nog överreagerade lite grand emot denne kille. Men problemet tidigare har varit att han varit en stygg fan med mycket ont i sinnet, och han har tyckt riktigt illa om mig. Vilket har synts ute på internet och även då som kommentarer tidigare.

 

Jag var väl därför lite onödligt tuff emot honom. Men om man skall skita i det gamla jädra fjanteriet ifrån honom, så är jag böjd att inte längre ha några åsikter om hans ”leverne” på sin semester nere i Jomtien. Han må tycka att jag slösar thailändska baht som, ja vad sa han? Jo jag slösade dem som risgryn...

 

Här kommer i alla fall den nya kommentaren ifrån honom:

 

”Igår kl 11:37 - sjutfaran

Nu hade jag en bra tid i Jomtien Tusen bht om dan är faktiskt svårt att göra av med på fem personer. Men nu lever jag som thai på deras vilkor o standard. Nu åt vi bara fem gånger ute a 40 bht gånger fem resten av måltiderna åt vi i huset. Drickat köpte vi på seven eleven virke på stranden. Rabatt på solstolarna,

 

Det gäller att vara om sig o kring sig om man skall få nått på sig o i sig. Var även ute på en 24 timmars fiske tur med sonen kostnad tre tusen per person, men den var gratis. Vi åkte även en del turer med bilen blev väl en 20 mil. Så nog blev det en del sk semester görande också. Men vad jag vill säga det behöver inte kosta så mycket för att få trevligt, o komma till en annan miljö. Bara retar dig lite. ”

 

Blev lite förvånad när jag läste denna sista kommentar. Den kille som jag benämnde som Sjöfaran, han kunde inte stava och han klarade inte av att sätta ihop ord typ ”mellanslag” blev mellan slag”, och så gjorde han med alla ord som var sammansatta i svenskan, och på det så stavade han som en kratta. Jag tror nog att han var ordblind eller ointelligent.

 

Denna kille däremot skriver ju näst intill korrekt svenska, så kanske, kanske, kanske att det inte är samma kille? Dock så ser jag 2st fel med sammansatta ord i hans text, ser ni: fiske tur samt semester görande?????? Så är han Sjöfaran tro???

 

OK, om folk inte förstår min typ av semester, och vad det innebär i mitt liv här uppe i Isaan, så tycker jag åtminstone att man hade lite respekt för hur jag löser det hela för min egna del. Det gäller ju att överleva mentalt och trivas med sin tillvaro här. betänk som flyttar.

 

De flesta av oss är normala människor och vi har flyttat ifrån släkt, vänner och hobbies, och det är faktiskt jättejobbigt att hitta en modell så man kan klara sig utan detta. Min modell i alla fall är att åka ned på minturer till Jomtien och havet, och stormtrivas därnere under en helg. Att åka dit ner och hela tiden tänka på pengar är värdelöst och då stannar jag mycket hellre hemma.

 

Dock så har jag ingen negativ åsikt vad det gäller andras göranden och låtanden. Vill folk åka ner och försöka att leta upp middagar för 40 baht styck där nere där det är så dyrt. Det är upp till dem... Jag käkar en god s.k. ”amerikansk frukost”, alltså egentligen en vanlig svensk frukost med: 2 kokta ägg, 2 rostade, smör, marmelad kaffe och Juice. Detta kostar 110 baht.

 

Jag äter middag på hotellet där jag bor, dyrt kanske 180-200 baht!! Ute på stan på restauranterna ännu högre priser. Dock så antar jag att Big C och Tesco lotus har samma priser härnere i Jomtien som de har hemma i Chaiyaphum, och där ligger vdet på runt 40-55 baht per måltid, och det är ju OK.... Forts. nästa kapitel..

 

Handskak - Glegolo

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Chaiyaphum DCCI, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet...Men att komma ut och njuta lite restaurantliv , det låter sig inte göras med en budget på 40 baht per måltid... Men men, har man inte pengar i den utsträckning som krävs och man ändå vill ha semester, så varför inte. Det är ju egentligen en grandios ide´att sitta på rummet och koka mat, och det är en grandios ide´att pruta allt och alla i botten. Grandios så tillvida att hela jädra falangsläktet härnere får lida för vad falang-snåljåpar gör härnere i Thailandet. Vi blir alla målade med samma pensel s.a.s.

 

Att hitta en middag för 40 baht därnere.... ja jävlar vilket letande, men vill folk göra detta varsegod säger jag bara. Men är det jag som är dum och lättlurad eller är det han som är snål och sniken??? Jag tycker ingen av oss har fel egentligen, enda felet är bara att man nog inte skall kritisera varandra.... Nog om detta, lycka till i ditt liv, det är bara Du som kan göra det OK för dig själv...

 

Kollade på ett program där de skulle ha Backstreet Boys, Boys förresten de är väl uppemot 43 år nu eller?? Backstreet seniors kanske? Killen ifråga, en kanonartist som heter Trace Atkins (Countrysångare) stod för arrangemanget, och skulle kolla upp med bandet vad de hade för ”krav” för att spela. De mailade över en lista på alla sina krav, detta är förutom det enorma gaget då!!

 

Titta på listan nedan, det är ju skrämmande sicka jädra pajaser och fjantar;

 

Backstreet boys önskelista

 

a) 1 stort rum som skall fungera som “green room” med en avdelad yta för dels hårvård samt en för make up och omklädningsrum...

 

- 12 flaskor gatorade

- 12 flaskor av vitaminvatten - olika smaker

- 24 flaskor av springwater, rumstempererat och iskallt, (FUJI-, VOLCOM No Evian)

- 12 flaskor lokalt öl

- 2 flasor rött vin (Cabernet-Merlot)

- 1 complett te-servering med honung,pepparmint,Ginger,Earl Grey, English Tea,

- 1 box med struplösande tea.

- 12 burkar Red bull

- 2 påsar med hostmedicin av nåt slag..

- 1 litet fat med torkat frukt

- 1 skål med grönsaksdip

- 1 stort fat med jordnötssmår med vitt och fiber bröd

- 5 paket med tuggummi (Trident/Dentine)

- 2 paket med amerikanska oranga ciggaretter

- 24 st badlakan skall vara förtvättade

- 12 st handdukar i mörka färger

- 1 st papperkorg

 

När bandet kom, så satte sig superartisten Trace Atkins med dem och försökte få dem att förstå att de inte hade tid att springa runt och leta efter små skitsaker till bandet. Det kunde de göra själva. De började då säga att OK vattnet kunde de strunta i. Trace började då men allt det där teet då??? Nä det måste de ha..

 

Till slut enades de och Trace lyckades få bort en massa onödig skit ifrån listan, men då började pojke 1 i bandet att säga att han gärna ville ha ”Weed-tea”, vilket skulle vara mycket bra för halsen. Och sedan började pojke nr. 2 att lipa och säga att han måste ha nagelpolish!!!! Trace sade till dem. –”Boys. Låt Er roadmanager gå ut och handla åt Er, OK??”

 

De blev så perplexa detta jädra fjantband, så de sade OK till allting... Tänk va långt det har gått ändå... Men det kanske är så i Sverige också, jag vet inte...... Nu till annat lite roligare. Julen närmar sig med stormsteg och jag har idag i Dan och Amphorns frånvaro under julen bjudit in Kevin och Suree att äta julmat med oss här i huset.

 

Vi får se hur det går,,, vill de så tänkte jag också bjuda in Ingemar och hans fru, de som bor här i samma ”by”. Jag vet ju att Kevin inte gillar för mycket folk, så jag tänkte prata med honom först..

 

Fick in en fantastisk länk till ett TV-klipp, vilket ni bara inte får missa. Tack för det E-L Czederborgh... http://www.skrattnet.se/media/film.php?sub=35&id=3475

Denna kvinna som pratar, är helt suverän, säger jag som är väldigt tveksam som ni vet till det täcka könet ibland (hahaha), men denna kvinna är suverän faktiskt..

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum DCCII, Thailand

 

För Er som kanske har hört det förut, alltså om avbitna penisar, så kommer här en tidningsartikel om en händelse alldeles nyss. Nu var just detta en händelse mellan thai/thai, och ingen falang var inblandad, men risken finns ju alltid. Ni får ta det för vad det är. Alltså bara en enstaka händelse här, men det händer några gånger om året.

 

“Woman Bites Off Estranged Husband’s Penis And Stabs Him To Death

 

A woman who was forced to have oral sex by her estranged husband bit off his penis. In the ensuing fight the husband, a senior official at the Ministry Of Defence, stabbed her in the arm, but she managed to grab the knife and stabbed him in the abdomen. He died from his injuries shortly afterwards.

 

Pattaya, 19 December 2010 (PDN): At 00.30 am, PluTa Luang Sattahip Police Investigator Lieutenant Colonel Bumrung Rakbumrungsakul, was notified by Mr. Viroj Siritham, [70], residing at 115/20 Moo 2, Soi Saladaeng, Plu Ta Luang, Sattahip that his daughter, Mrs. Mali Siritham [40], had bitten off the penis of her former husband and stabbed him to death and she had been seriously injured herself. Police, medical and rescue teams were immediately dispatched to the scene.

 

At the single house, in front of the bedroom, they found the body of Mr. Pairoj Farkgai [47], lying dead in a pool of blood. Mr. Pairoj, a senior official at the Ministry of Defense, was wearing just a pair of blue shorts and had been stabbed in the abdomen.

 

The officials found several blood stains on the couch and in the bed, and found a part of the dead man’s penis on the floor nearby. They also found a sharp knife about 3 inches in length. Mrs. Mali Siritham, who was lying on the floor, had a serious stab wound on her right arm and was immediately taken to the emergency room at the Queen Sirikit Hospital for treatment.

 

Mrs. Mali later explained to police that she and her former husband had been living together for about 5 years and had two children. She said Mr. Pairoj was lecherous and flirted with many women. His behaviour became intolerable and they had decided to divorce 7 months ago. Mr. Pairoj then went to work in Bangkok but he always came to see their daughters twice a week.

 

On the night of the incident, he had arrived in a very drunken state and demanded to have sex with her but she refused, telling him that she was having her period.

 

Mrs. Mali said he became very angry and tried to force her to have anal sex but she resisted. He then pushed her on the bed and beat her up and forced her to give him oral sex. Mrs. Mali said she was in tears, and decided to bite off his penis. Mr. Pairoj then grabbed a knife which had been placed on top of the bed and stabbed her on her right arm. She said they were fighting over the knife for about 10 minutes when she finally grabbed the knife from him and stabbed him once in the stomach.

 

Mr. Pairoj then collapsed on the floor and Mrs. Mali ran out of the room to get help from her father and her neighbour. By the time they came back into the room, Mr. Pairoj was already dead.

-- Pattaya Daily News 2010-12-19”

 

jag bifogar också en ursnygg thaikalender innehållande årets alla helgdagar här med natursköna bilder. Bara klicka på länken så ordnar det sig..... Vi hörs i nästa kapitel.

 

http://www.thaivisa.com/forum/files/file/662-2011-thaivisa-calendar/

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCIII, Thailand

 

Nu så var det då dags för att lägga in en hjälmdag här i Thailand. Hjälm är annars nästan det enda de jagar här i landet. Hjälmen och krav på den anses nog vara den största inkomsten för de enskilda poliserna. Jag tror att det ger en ansenlig mängd pengar extra utöver lönen.

 

Nu dock då så har de utlyst en s.k. ”Hjälmdag” här. Anledningen är det oerhört stora dödstal som finns här i trafiken. Förra året så förelåg 11.000st döda i trafiken, och utav dessa 11.000st döda så hade 6.000st av dem ingen hjälm på sig för att skydda sig. Vi talar alltså om styvt 30st döda per dag i trafiken. Varav 6.000st var motorcykel-trafikanter som dog.

 

Utöver detta så skadades det och togs till sjukhuset styvt 700.000st skadade människor till följd av motorcykelolyckor. Det är ju hissnande siffror, som klart då visar det som jag sagt hela tiden om trafiken här och thaiarnas sätt att fullständigt skita i allt som har med risker att göra. De kör som vettvillingar de flesta av dem känns det som. Fullständigt outbildade dessutom.

 

Nästa sak som nu börjar att bli intressant att följan är thaiarnas kära elefanter och elefanternas vara eller icke vara i städer och byar utanför sina normala områden som djungel och skogsområden. Man kan ju alltid se dessa elefantförare/skötare ”mahoots” med sin elefant komma gående mitt inne i stan, mitt i trafiken.

De stannar var som helst, och så överräcker de en påse med sockerrör som kostar 20 baht och så skall man ge elefanten detta att äta. Folk har nu börjat äntligen att reagera, efter kanske 40 turistår.

 

Och det har varit turisterna som har reagerat mest. En turist blev förra veckan allvarligt knivhuggen av en av dessa Mahooter p.gr.a. att turisten sade till skötaren att han inte tänkte köpa en påse, och han tyckte att det var grymt mot djuret när djuret tvingades att promenera dagar och veckor och månader på asfalterade vägar.

 

Elefanten är ju inte byggd för det alls. Hans fötter svullnar upp och blir såriga. Men det skiter dessa penninghungriga skötera i fullständigt verkar det som. Skötarna blir som tokiga när falangjävlar vågar/dristar sig till att yttra sig om deras elefanter.... Nu har det gått så långt att det har stiftats en lag, att det inte längre får finnas elefanter i Bangkok innerstad som tigger utav folk.

 

Men men men.... folk skiter i detta också.. och polisen de får ett par hundra baht och sedan är de på teapaus hela kvällen vad det gäller att upprätthålla lagen för elefanterna... Vi får väl hoppas att elefanterna får det bättre i framtiden, och får hålla till i sina kära skogar i stället för inne i städerna.

 

Idag i Thailand så räknar man med att det finns 2.000st elefanter som arbetar och som tigger på vägarna/städerna och så finns det lika många, alltså 2.000st elefanter ute i det vilda, mestadels då i norra Thailand, där de har en chans att kunna hålla sig undan människan, djurens värsta fiende.

 

Nu åter till mitt privatliv. I torsdags så dök Yongyuts gamla polare upp här hos oss med sin engelska falangkille. Jag visste att de skulle komma, så inget konstigt i det. Engelsmannen, Graham, en mycket trevlig kille. Jag tycker, och nu är jag lite spegelblind, att han verkar vara grymt sleten i nyllet. Han är 56 år och jag är 59 år nu.

 

Men han är mycket mer fårad och nergången än vad jag är , tycker jag själv i alla fall. När vi tillbringade första kvällen ihop, så kanske jag märkte varför han var sleten. Han sörplade i sig på 2,5 timmar 6,5 stora LEO, det är lika med 4,5 liter öl. Och han berättade stolt att öl och engelsmän är samma sak. Det funkar jättebra ihop.

 

De går på puben hemma flera dar i veckan och att dricka 6-8 öl är inget alls för dem. Klart att de ser sletna ut då eller?? Men men, det är hans liv, och inget jag själv behöver oroa mig för. Vi hade 2 skojiga kvällar ihop och han var jättetrevlig. Även Yongyuts polare var skitgo.

 

Så det avlöpte bra. Det är ju inte sådär himla mycket att göra här nu. Det är kallt så att åka till dessa vattenfall och bada kan man glömma och att åka till swimmingpool kan man också glömma, alldeles för kallt.

 

Dock så åkte vi upp till ”Moo hin khaoo” högsta punkten i Isaan sägs det. Men ärligt talat, det är inte så himla mycket att se precis. Däruppe på toppen ligger där lite stenbumlingar som är kul att klättra på (om man är 10 år), och att se på, och att fotografera, men det var allt. Efter denna korta tur, så åkte de i söndags morse upp till Chiang Mai.

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum DCCIV, Thailand

 

Fick just besked nu efter påminnelse att Kevin och Suree inte ”kunde” komma på julafton och käka gött ihop. Men skit samma vill de sitta och tugga ensamma så får de göra det. Vi själva tar en egen kväll och sedan dagen efter den 25 så går vi över till Dan och Amphorn som bjöd över oss på middag. Dock så är bjuda en överdrift. Det blir mer ett ”knytkalas”

 

Men det är väl OK, det kostar stora summor att skaffa fram julmat här nere också.. Jag och Yonguyut, Peter och Ewe samt vårt nyaste tillskott Ingemar och hans fru kommer då att vara med på denna middag. Vår polare Gregg och Panoom som var med och misskötte sig i Jomtien ville Dan INTE bjuda in. Dan tycker att den killen och frun gjort sitt nu. Och jag håller väl med till viss del.

 

På tal om thaiskämt och ”vitsar”, jag pratade ju lite grand om deras kultur i detta ämne. Måste tillstå att jag inte vet nästan någonting mer än det jag upplever här i Thailand, alltså det jag möter i verkligheten, så det är inget påhittat. I alla fall så fick jag in ytterligare en historia, och denna gång till skillnad emot den om ”killbox” som ju mer var en sann berättar-historia, så är detta faktiskt ett ”vitsförsök”. Lyssna på denna och känn efter om det är något som ni tror att grannen eller Era barn kommer att skratta åt:

 

A thai lady goes to the market to buy things for dinner. she buys a really nice fish, goes to her motorcycle and puts it in the basket. Then she goes to buy vegetables, because she wants to make a nice fish stew. She buys noodles, peppers, onions, cabbage, and some nice lemon grass.

 

When she gets back to her motorcycle, the fish is gone, and she asks the people around her, where is my fish. They reply," We saw this big dog take it and we couldn't stop him. The lady replys, that's all right, he won't like the taste, because I have all of the seasonings, and vegetables with me, he didn't get the things that make it taste good!

 

Så här kan ni i all dess prydo se vilken typ av humor som thai skrattar åt i allmänhet (tror jag). Jag har ju alltid, som jag skrev också tidigare, undrat över hur alla dessa människor på t.ex. TV-programmen kan stå där framför kameran och bara babbla på i timmar i alla kanaler och alla andra skrattar hysteriskt. Fäller de kommentarer liknande denna s.k. ”vits”, ja då kan det ju inte vara för himla svårt att få folk att skratta.

 

Vaknar upp till julafton 24.12.2010. Fågeljävlen som har plågat oss (mig) har hållit på utanför i skogen sedan kl. 02.45 och skrikit som satan. Han är helt panikslagen, det är kåtsäsong för den typen av fågel, så han får ligga i om han skall kunna vidare-befordra sina egna gapiga och skrikiga gener.

 

Jag gick upp första gången runt kl. 03.00, hade med mig 5st stora stenar som jag kastade rakt in i det träd där jag hörde att fanskapet satt och skrek. jag tyckte faktiskt att han hade överskridit sina befogenheter. Man sitter bara inte uppe i ett träd och skriker så fruktansvärt grymt högt klockan 02.45 på morgonen och väcker folk, Man gör bara inte det!!!

 

Jag vet inte, men jag tror att fågelhelvetet inte ens märkte mina stenprojektiler som kom vinande, han bara fortsatte i sin upphetsning. jag gav upp, gick in igen och till sängs. Lyckades faktiskt somna om, men blev väckt var 15:e minut eller så, och gav till slut upp helt kl. 05.45. jag klev upp ur sängen, sedan ut igen, skickade iväg några förbannade ytterligare stenar. Jag tror fanimej att fågeln satt där och flabbade åt mig, han sket fullständigt i mina ansträngningar.

 

Idag som sagt var är det julafton för de av Er som missat det. För mig är det väldigt enkelt att missa. Ungarna gick precis iväg till skolan, så detta är en dag som vilken annan. Yongyut sitter på golvet i hallen och viker ut vår plastgran och sedan skall vi hänga kulor i grenen. Jag skall idag efter lunch börja baka vörtbröd, och va gött det skall bli. Först dock så skall vi iväg till banken och skicka pengar till Israel. Forts. nästa kapitel...

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCV, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet.... Sedan skall vi handla ytterligare en kyl och frys med betoning på frys. Jag måste helt enkelt ha en större sådan. Den vi har är lika stor som en liten satans matlåda ju. Så då kan jag baka mer än 1 limpa vört i taget.... Likadant när man vill handla in lite extra grejor, idag finns inte plats att köpa in plattor och ost till pizzan, inte plats för att köpa in någonting nästan. Har fullt sjå att smygslänga ut den ¤#@@¤% isen som Yongyut hela tiden vill ha frysen full av. Det är ju fasenimej patetiskt ju, ha en frys som helt domineras av is.......

 

Sedan skall vi handla en tvättmaskin och till sist en ny laptop till Yongyut. Allt detta handlas in på samma ställe (Tannin), det är ju ganska gött med dessa ställen där allting finnes. Dock så skall vi till Big C och till ett annat kanonställe och kolla priserna, så vi kan göra en go deal med Tannin på de 3 saker vi skall handla där.

 

Sedan blir det lunch på Tesco Lotus med gubbsen, och efter det ja då blir det som vilken dag som helst förutom då att det blir en liten julklappsutdelning till barnen, de har ju adopterat julen....... Kvällen idag blir vi dock ensamma som vanligt, och det är helt OK för min del i alla fall. Ty imorgon skall vi vara hos min gode vän och granne Dan ifrån Amerikat och käka julmiddag.......

 

God jul och gott nytt år hela högen som har orkat läsa allting detta skrivet ensammen på julaftons morgon....

 

Vad som verkligen hände var att vi åkte iväg i tankarna att göra allt det jag beskrivit för Er ovan. Vi åkte först direkt till Tesco Lotus för att ta ut tillräckligt med pengar. Jag har ju hittat AEON-banks-ATM där. Man slipper att betala 150 extra baht för varje uttag på den enda banken i Thailand.

 

In med kortet fick ut 25.000 baht och sedan var det slut. Fick inte ut någar mer pengar, apparaten sade bara varje gång Invalid amount.... Jag gick sedan över till de vanliga bankerna, och där var det exakt likadant. Fasen också nu var jag orolig, är mitt kort kasst eller??

 

Jag kollade när jag kom hem senare, jag hade inga problem att logga in på internet-banken NORDEA, inga problem alls..... så varför skiter det sig när man skall ta ut pengar då?? Min gräns är 100.000 baht per vecka (SEK: 20.000.-) så där kan ju inte problemet ligga. Nåväl, får väl höra med NORDEA när de börjar att jobba igen den 27 december.

 

Vi åkte i alla fall senare till ett företag som sålt alla mina möbler till oss. De har börjat sälja även tvättmaskiner. Vi kollade och Yongyut hittade direkt en som hon gillade. Och nu var det inte längre lika aktuellt med att kolla priserna bara, och sedan med dessa till företaget där hon verkligen ville handla och pressa priser.

 

Nä nu skulle det handlas. Jag tog chansen och handlade på mig en golv-frys. Jädrar va go den såg ut. Jag skiter i en extra kyl/frys, denna frys fyller precis det syfte som jag hade i sinnet. Vi fick inga rabatter alls. Bägge maskinerna var neddragna i priser rejält redan, det kunde vi också se.

 

Jag lyckades dock att mygla till mig 500 baht i rabatt genom att säga till killen att: -”När jag kommer nästa gång och handlar möbler, så ligger du – 500 baht ok??” jajamensann svarade han... så alla var nöjda... Vi fick maskinerna igår eftermiddag, och jag höll nog på i 3 timmar plus hela kvällen i går på julafton och försökte att förklara för en thaitjej som Yongyut vitsen med att ha en frys.

 

För henne som lever i salladens förlovade hemland så behövs det ingen frys. Sallad köper man varje dag och kött köper man varje dag. Men Yongyut,,det är ju därför som vi har så dyra matkostnader ju.... vi handlar varje jädra dag.. handlar ibland onödiga saker bara för att vi är DÄR och handlar. Nu kan vi ju handla in 3 brödlimpor. Forts. nästa kapitel..

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCVI, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet.. Vi kan ha hemma ingredienserna till pizzabaket och vi kan handla hem korvar, skinka ja allting och bara frysa ner det.. Vi slipper då att springa till BIG C vareviga jädra gång som vi saknar nåt.... hennes klassiska svar var hela dagen igår – ”jaja, falang falang, dom är konstiga dom”!!!!

 

Imorse när jag käkade frukost, DÅ hade hon sovit på saken och det vete skam om hon inte ändrat sig lite grand. Nu flyttade hon frysen ifrån hallen in till köket och möblerade om där så det blev riktigt fint, och sedan medans jag slafsade min brödbit så höll hon på jätteglad i hågen och flyttade frysvaror från vår pyttelilla frys till vår stora härliga underbara nya frys...

 

Och hon såg lycklig ut. Jag tror fasenimej att 10:öringen hade trillat ned tack och lov!!! Till sist priserna vill ni väl gärna veta. Jo min golvfrys den mäter ungefär 60x60cm och höjden är runt 90 cm, den kostade 7.500 baht (SEK: 1.740:-) och Yongyuts tvättmaskin som vi köpte den kostade 7.990 baht (SEK: 1.850:-) Så nu råder det en stilla ro över Casa de la Glegolo och julefriden består väl tills vi skall över till Dan´s senare idag juldagen.

 

Men innan dess vill jag berätta om en himla kul eftermiddag jag hade med Ingemar och hans fru Fa. När Yongyut och jag var på Tesco Lotus, så stötte vi på dessa. Jag föreslog då för dem att de kunde komma över på eftermiddagen och så kunde vi baka vörtbrödet han och jag.. Och samtidigt dra i oss ett par Baccardi-groggar. Ingemar som också är ett STORT Baccardi-fan kunde bara inte säga nej till denna invit.

 

De kom runt 15.00 och vi startade med att dra i oss en stadig så vi kom i stämning för vörtbrödet. Damerna satt och stickade och pratade och det var underbart lugnt och städat på den fronten. Fram med ingredienserna. Texten/receptet hade Ingemar varit snäll och dragit fram för mig. hade skrivit om receptet för det stod på en sida och texten var ämnad för folk med förstoringsglas till ögon, jag såg inte ett skit.

 

Men nu körde vi igång, dammet (mjölet) yrde i köket, och vi fixade degvätska där och vi fixade degen där, och vi glömde att sätta på ugnen där, och sedan så fick det jäsa i 30 minuter, och sedan knådade jag ordentligt degen, och till sist så fick det jäsa igen. In med eländet i ugnet och sedan efter 40 minuter i 180 graders värme, så var det klart.

 

Men då var jag så satans rund under fötter så jag tog plåten med vörtbröden (2 limpor) direkt med händerna (utan grillvantar) och var hamnade vörtbröden, ja inte på bordet i alla fall. De ville aldrig sluta rulla och en av limporna rullade t.om ut genom dörren i köket, och hamnade där ute bland smutstvätten.

 

Men men, Ingemar fick plocka upp bröden och jag fick rusa till kallvattnet med mina brända fingrar. Jag klarade mig bra, hade Alovera alldeles utanför i trädgården så med kallt vatten och Aloveran, så märkts det ingenting.

 

Allting gick bra... Jag är återställd idag förutom 4 små märken, men det läker säkert bra ihop med ett par groggar.... Vörtbrödet smakade underbart, om detta berodde på att jag längtar nåt fruktansvärt efter vettig mat ibland det vet jag inte, men satans va gott det var. Både Yongyut och Fa de gillade det också.

 

Hur mycket artighet det ligger i det vet jag inte, men jag tänker bara dela med mig till folk som uppriktigt älskar vörtbröd, annars får de käka rötter eller döda fåglar och fiskar det struntar jag i.. för nu gäller det egoism.. vörtbrödets tider är här... Vi satt där Ingemar och jag och åt upp en hel limpa vörtbröd med smör och ost och drack baccardi-grogg tiil detta.

 

Jag har ett svagt minne av att Ingemar nämnde att mjölk är gott till vörtbröd, vi tittade på varandra och bara flabbade, Baccardi är bättre, hahaha!!! Så nu har vi bara 1 limpa att ta med oss in till Dan idag lördag på 11 personer!!! Men det får bli som det blir med den saken...... Jag tycker att vörtbrödet skall stanna i Scandinavien... Forts. nästa kapitel...

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCVII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... Men jag gjorde en dum grej i går kväll runt 19.30. jag gick in till Dan med en skiva vörtbröd med smör och ost, och han ÄLSKADE brödet, skit också, nu måste jag nog baka en limpa och ge honom.........

 

Yongyut och jag vi gav lite julklappar. Thai ger väl inte direkt några julklappar. Jo om de har falang i släkten, DÅ blir det ganska populärt, men icke annars. Vi gav ungarna en badmössa till Namkäng och ett rör med 3 tennisbollar till Soda, och vi gav 500 baht till Yongyuts mamma för hon skall åka till Chaing Mai vid nyåret, och det är la gött med lite pengar då antar jag,.

 

Men jösses va uppfriskande det var att se dessa 2 ungar som visade sin glädje över julen. Jag undrar om inte vår ursprungliga jul var sådan här, Och det är en ynnerst skall jag säga att ha fått uppleva hur det var förr då hemma i Sverige-landet. Och hur det är här INNAN allt blir förstört i takt med ”framåtskridandet”.

 

Ungarna kom upp på morgonen, och de skuttade omkring och kollade vår lilla mesiga plastgran. Och då dekorerade de den så det stod härliga till, och sedan gick de ut till trädgården och tog julgirlanger och lade på staketet och på mina vackra funfabuskar.. Och de var upprikigt lyckliga. Sedan utan att någon sade något, så ville de ”hjälpa ” ”uncen” att få fint i trädgården, och då började de att plocka upp precis alla löv i trädgården och i mina rabatter...

 

De visste inte alls då att de skulle få en liten present på topp. När vi lät dem ”leta” upp sina presenter som jag hade gömt, så var de så himla glada, precis som om de hade fått klappar för tusentals jädra svenska kronor. Nå fy fan vad värdelöst folk har hanterat julen i Sverige.

 

Hur i helvete vanliga människor snällt slänger sig på rygg och låter affärsmännen bestämma hur man skall ”se” på julen och vilken ”inställning” man skall ha till julen..... Hur i helvete kunde det bli så satans illa att familjer handlar julklappar för flera tusen kronor till en unge, jag fattar det inte...

 

Hur satans dumma i huvudet är ni vuxna hemma i Sverige???? Nä kom igen.. lägg på locket för satan, och lär Era ungar värderingar istället... För de värderingar som de flesta av Er står för, vad det gäller julen, är inte mycket att ”hänga i granen” eller föra vidare till Era ungar....

 

 

Simultankapacitet

 

En fransman, en engelsman och en svensk diskuterar sina

favoritställningar.

 

Fransmannen säger att han vill vara över, för då ser han hennes vackra

...ansikte.

 

Under säger engelsmannen, för då ser jag hennes vackra bröst.

 

Bakifrån säger svensken!

 

Vad f-n ser du då, frågar dom andra!?

 

Det varierar svarar han. Sist var det ishockey

 

Vi var ju på middag hos Dan och Amphorn ihop med Peter och hans Eve (Mr New Zealand) samt Ingemar och hans Fa (Mr Jönköping). Jösses va mat det blev, alldeles för mycket. Forts. nästa kapitel.....

 

Handskak

Chaiyaphum DCCVIII, Thailand

 

 

Forts. från förra kapitlet... Mådde kass ett tag igår kväll, åt alldeles för mycket mat faktiskt... eller så är det som så tror jag, att man äter i stort sett mindre portioner härnere i ens nya vardag, och det är inte mycket rejäl mat de har att erbjuda.

 

Så när man plötsligt tuggar i sig lite mastig skinka, Jansson och sedan hade Dan gjort äckligt fet sås (typiskt amerikanskt) och potatismos (!!!) till detta... Och vet du vad, jag blev alldeles förskräckt att se dessa amerikanare, de gav sig på skinkan precis som om det vore den sista jädra skinkan på jordklotet.

 

De skar den alltså i skivor i tjocklek ungefär som en fillead fisk, cirka 2 cm tjocka skivor. Så en helskinka på 2 kilo där blev väl kanske runt 10-12 skivor, sedan var hela skinkan borta.... De är ju bara så jäkla konstiga dessa amerikanare...,

 

De hade sedan apple-crisp, vilket var jättegott med glass, men där sket sig min mage... och DET var mitt egna fel.... Jag skulle lagt ner att ta till mig en andra portion av huvudrätten.

 

Anledningen till att de skar skinkan på detta sättet var nog det att de INTE har ett julbord i amerikat i den meningen som vi i Europa annars har.... De körde med huvudrätt, potatismos med en grymt fet sås samt dessa oerhört tjocka skinkskivor. Jag hade också bakat mitt vörtbröd som var upplagt på bordet.

 

Jag hade ju innan jul förklarat för Dan hur vi använde skinkan, men det sket de i, de hade redan skuret upp det mesta av skinkan. men när vi satte oss till bords, så tog jag resolut reda på en vass kniv och började skära i resterna av skinkan väldigt tunna skivor som vi kunde lägga på brödet, och jösses va gött det blev. Och Ingemar, den andre svensken hade med sig rejäl svensk senap (Johnnys ni vet) och den är ju bara bland det bästa...

 

De andra tittade på oss, och sedan ville alla ha skinka på vörtbrödet, även thai.... så jag tror nog att Dan insåg att han inte skulle ha skurit på skinkan som han gjorde, utan lugnat sig lite, så kunde man få det bästa ifrån 2 världar.. men men men, det är nog INTE likt Amerika det, tror jag, alltså att bry sig såpass mycket..

 

Det blev en alltigenom jättego kväll och alla var nöjda och belåtna vet jag när vi skiljdes åt framåt 00.30.tiden... Men en sak märkte jag i alla fall. Jo det var att ju mer brännvin man petade ner under västen ju svårare var det att förstå Peter ifrån Nya Zeeland...

 

Om detta berodde på att han pratade snabbare och otydligare ju mer han drack eller om man själv blev mer packad, det får de lärde i Lund dryfta vid sitt nästa sammanträde. Dock så har vi inga problem att förstå amerikanskan som Dan snackar. Men australiensare och nya zeeländare är lite mer jobbigare med sin dialekt....

 

Söndag morgon 26 december 2010, vaknade upp, inget skallebånk (bakfylle-huvudvärk) alls, och det var ju perfekt.... Strax efter 09.00 kom Amphorn (Dan´s fru) in och kollade på vår frys och tvättmaskin (de nya). Hon blev alldeles till sig. Och sedan fick jag höra en timme senare att hon hade gått in till Dan och sagt till honom att i familjen Yongyut så hade Glegolo gett i julklapp 1 tvättmaskin, varför kunde inte hon få det???

 

Hahahahahaha... detta gör Mr Dan skit-sne garanterat... han vill INTE att vi skall ha något som de INTE har!! Så jag misstänker att det dröjer max. 2-3 dagar så har de en tvättmaskin modell större också, hehehehe!!! Forts. nästa kapitel...

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCIX, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... 2-3 dagar!! Vad pratar jag för strunt??? Yongyut kom in till mig styvt 2,5 timme efter det att Amphorn varit inne hos oss och kollat in frysen och tvättmaskinen. Hon säger titta titta, det kommer en bil med 2 saker på flaket till Dan och Amphorn..... Jag måste ju bara stövla över och kolla om Dan har fått krypa till korset.

 

Kommer dit, och ta mig sjutton om de inte köpt en ny tvättmaskin till Amphorn.. Och den var bättre än vår för den kunde tvätta smutsigare kläder säger dom, och den var 1.000 baht dyrare......och den hade 10 års garanti, vår hade ju ”bara” 5 års garanti, haha!! jaha sade jag då!!! Inte vill jag tjöta och bli ovän med dom. Det är ju så oerhört viktigt att ha bättre saker än oss tydligen. Men det bjuder vi på då tycker jag!!

 

Yongyut började dock undra då vad de hade för maskin??? Men Yongan.. förstår du inte? Om du pratar med en kille som säljer Hitachi (Dan´s maskin), han vill ju sälja Hitachi och inte LG (vår maskin). Och pratar du med en kille som säljer LG så iklart att han pratar ”upp” LG och ned Hitachi!!

 

Men priset då, säger Yongyut. Men Yongan..... vår maskin kostade 1.250 baht mer, men priset var nedsatt och dessutom så fick vi med i priset en varmvattentermos modell jättestor.... Så vår maskin var t.om dyrare än deras, oroa dig inte. tro inte allt du hör av andra människor!!!

 

Jag har ju varit ungkarl i 33 år nästan, och har inte mött detta fenomen förut, alltså detta med att grannar tävlar med varandra på något löjligt sätt. Tidigare så köpte vi ju A/C till Namkängs rum, och då handlade de också till deras pojk 2 dagar senare. Nu för 1 månad sedan så köpte jag 28st granna tegelstenar som har blomster och fiskmotiv på sidorna,

 

De skulle jag ju ha för att bygga upp en rabatt med blommor i min trädgård. Nu i förra veckan handlade Dan in 85 stenar för han skulle fixa till sin rabatt i sin trädgård. Och så har det hållt på hela tiden, men skit samma, de är jättetrevliga och goa, och man vill INTE mista dem som vänner. Puh!! Sicken tur att det finns en blogg att skriva av sig i...... tack för det.

 

Jag har en liten fråga, och ni som läser detta. Om ni ville vara bussiga och svara så vore det kanonbra. Det jag undrar är följande sak. Känner ni till en företeelse i Thailand som kallas ”Carabao”. Vet ni vad detta är?? Jag för min del hade ingen som helst aning och hade aldrig ens hört ordet förut!!

 

Folk här påstår att det är världskänt och välbekant och legendariskt över hela världen, och alla superlativ som delas ut, vet inte till sig... Snälla gör en kommentar och skriv om ni vet vad det är , men jag vill att ni också skriver om ni inte har en susning... Anledningen är att jag vill veta om det bara är jag som är inkrökt och inte känner till detta.

 

Idag så knackade det på dörren här hemma , Yongyut var inte hemma, så jag gick och öppnade. Utanför stod Gregg (Mr San Diego) som ju var med oss för 2 veckor sedan nere i Jomtiern och som betedde sig skitkonstigt (även hans fru). Jag släppte in honom och det kändes väldigt konstigt allting.

 

Jag hade ju inte brytt mig alls om att ha kontakt efter det med honom. Han måste ju ha känt detta, men det var väl starkt att komma förbi och kolla läget!! Jag sade dock inget, ville inte bröta med eländet feg som jag var. Och vi pratade och samtalet handlade hela tiden om återigen samma saker, alltså hans fru och hans pengar.

 

Tiden gick ursakta och efter 1,5 timme så fick jag iväg honom, fan, jag vill ju inte ha med honom att göra något mer, han är bara för mycket för mig. Killen skall gifta sig alltså den 12 januari, han hade ingen aning om Sinsoden (hemgiften).

 

Han hade ingen aning om att gästerna på bröllopet har med sig kuvert med pengar i som gåva. Och dessutom så hade han heller ingen aning om att de INTE är lagligt gifta med detta typ av giftemål. Han vet ju ingenting ju, secken kille..... Jag rapporterar vidare i detta ärende...

 

Handskak - Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCX (710), Thailand

 

Nu till en kommentar som kom in gällande mitt kapitel om julfirandet och slösandet med presenter, så här tyckte vår kraftfulla kvinna ifrån vidderna i Sverige.

 

Eleonor - Det var då inte lite vad du generaliserar, så till den milda grad att jag inte alls kan instämma. Jag tycker det har varit en perfekt jul, med glada förväntansfulla barn, som genast satte igång att leka med sina julklappar. Har varit så härligt att se deras spända förväntan. Så enormt trevligt att umgås vi alla tillsammans.

 

Dessutom med den riktiga vintern så att julen blev vit i hela landet. Sen tycker du vi ska lära barnen värderingar istället. Har på känn att du menar lära dem dina värderingar, eller? Jag tror och hoppas att jag fört vidare en bra jultradition till mina barn (som jag fick av mina föräldrar). Samt att de ska tycka och tänka självständigt.

 

Alltid granska kritiskt. Stå upp för demokrati. Respektera att alla är olika. Precis det här ser jag dom föra över på mina barnbarn. Så dom har justa värderingar. Om du menar att de ska lära sig kristna värderingar så håller jag inte med. De ska växa upp till självständigt tänkande människor. Först som lite närmre vuxenålder så är det ok för dom att lära sig sånt, eller politiska åsikter om dom själva har det intresset. Fniss, ska inte bråka med dig, jag kanske har missförstått - men det var din grova generalisering som jag gick i gång på. Må så gott

 

Eleonor, detta du skriver och presterar är skitjobbigt att läsa. Du läser i pluralis och du drar till med singularis, och din egna familj, som då skall motbevisa det jag säger. Och du menar då bestämt att alla i Sveriges rike gör exakt som du gör i din familj. Vad är det för rent ut sagt dösnack, där du drar till med ett undantag för att bevisa att jag har fel......Grattis förresten till en bra skött familj. Om det nu är sant det du skriver.......

 

Det är en allmän sanning, och det är allmänt vetande i Sverige, bland de som inte är alldeles blinda, att det finns alldeles för många familjer som skämmer bort sina ungar å det väldigaste på julen. Det är precis det snacket som du bedriver som faktiskt tillåter alla dessa ”päronföräldrar” att fortsätta i sin strävan att ruinera sig själva bara för att ”passa in”. Affärsmännen jublar och du försvarar det, Usch och stort tvi. Jag har alltid tyckt att du varit en stark kvinna och inte t.ex. en marionett till affärerna i din stad....

 

Om du tycker att mina värderingar är kristna bara för att jag vill att man skall lära sina ungar att vara tacksamma och VÄRDERA sina julklappar på rätt sätt, så kalla det då så.. Jag struntar i vad du kallar det. Men med min syn på religion, så kanske det bara var ett vådaskott du sköt där.... Jag gillar faktiskt inte alls religion. Detta har JAG kommit fram till via EGNA funderingar.

 

Jag behövde aldrig VPK att säga till mig vad att tycka i religionsfrågan. VPK kom jag mycket väl ihåg, de var fruktansvärt enkelspåriga, kanske de har förändrats de sista åren?? Jag kommer i alla fall ihåg VPK = Ateister + hatade Israel och judar, och älskade palestinierna... Dessa värderingar tycker jag inte om, och kommer aldrig att lära ut till människor. Var och en har sitt egna tyckande.

 

Är det verkligen en generalisering när en sak är såpass allmänt förekommande så alla pratar om det i Sverige???????? Eller är det rent av ett ärligt och rakt påstående när man tycker att ungarna nuförtiden får alldeles för mycket och för dyra julklappar. Så dyra och så många, så de inte kan relatera till dem överhuvudtaget....

 

Till sist.. En stilla applåd för de familjer som sköter detta på ett bra sätt och inte böjer sig för konkurrensen mellan olika familjer och som inte böjer sin nacke för det starka försäljnings-snacket, och PR-kampanjer som väller in och som affärsmännen bedriver för att sälja, sälja och återigen sälja vid juletid!!!

 

Fick också under mellantiden jag skrev här, in ytterligare en kommentar ifrån en annan läsare, den lyder:

 

•Igår kl 15:34 - wiikpils

”Aha, statusjakten finns alltså bland Er falanger! Akta er så ni inte överför den på dom ännu så länge oskyldiga barnen, för som du själv skrev i förra inlägget har allt gått överstyr här i Svedala, enligt statistik äger varje svensk unge över 500 leksaker och då räknar man legosamlingen som en pryl, inte alls konstigt att dom inte längre uppskattar prylar! Men tid från föräldrar samt mor och farföräldrar lider dom stor brist på...............”

 

Så trots att jag ”generaliserade” och pratade ur ”egen mössa” så verkar det ju stämma bra den känslan jag haft i snart 20 år nu hemma i Sverige.....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum DCCXI, Thailand

 

Jag fick svar ifrån den kvinna, som ville ”försvara sig”, här kommer det:

 

Min familj är inte alla. Helt sant. Ville beskriva allt det som finns för väldigt många (jag tror de flesta), men som sopades bort i din generalisering.

Många barn far illa pga missbrukande föräldrar kring juletid. Barn far också illa pga fattigdom.

Vi borde skämmas i ett välfärdsland att barn lider av fattigdom, att det finns hemlösa osv.

 

Den situation du generaliserar om hur barn har det i Sverige stämmer inte. Det du beskriver finns. Men att det finns betyder inte att det är typiskt svenskt. De allra flesta vill faktiskt sina barns bästa.

Visst, många jobbar långa dagar. I väst är det väl nästan vi svenskar som jobbar flest timmar i veckan, till högst ålder. Kanske dags för en arbetstidsförkortning?

 

Jag är fullkomligt allergisk emot när andra ska tala om vad som är rätt, fel, rätt värderingar. Men jag tycker om att diskutera t ex vad man har för värderingar, vad som talar för dom osv. Troligen är den här "allergin" en av orsakerna till att jag blev medlem i V.

 

Kom också ihåg att jag skrev inte att dina värderingar är kristna. Jag skrev att jag gissade det, eftersom du bara skrev att svenska barn är bortskämda och inte lär sig värderingar.

Om det var jobbigt att läsa min kritik emot dina generaliseringar var det ju trist. Men det är också trist att läsa om dina trista och felaktiga generaliseringar om svenska barn.

Önskar dig ett gott nytt år

 

Ja vad skall man säga? ”sent vaknar syndaren” eller ”den blinde kan inte se” eller ”ser inte skogen för alla träden”. Skribenten håller inte med, varför???? Kanske för att det var ”huvudet på spiken”? Kanske denna familj just håller på med det som jag tyckte var kass, nämligen fullständigt överösa ungarna med julklappar så de varken vet ut eller in!! Varför skulle man annars gå i försvarsställning?

 

OK, jag vet av erfarenhet att en viss typ av människor bara inte klarar av när man generaliserar, de måste ha statistik på ett papper, de måste se siffrorna framför sig. Denna typ av människa klarar inte av att ”se”, de har INTE förmågan till att skapa och ej heller till att reagera och fundera över sakers tillstånd utan stöd ifrån andra!!

 

En yrkesgrupp är ju politiker, är det vad vi har här måhända? Det låter så i alla fall. En yrkesgrupp som är välkända. Ja det är väl ett ”understatement”!! De är grymt välkända för att vara de fegaste som vårt samhälle frambringar. Och det är denna yrkesgrupp som alltid måste ha stöd ifrån andra innan de vågar sig på någonting.

 

De offrar gärna både samhälle och medmänniska för egen personlig vinning! Ja i sanning en samling fegisar i kostym och klänning! Såklart att man inte kan kräva att det skall komma en ”våghalsig” gissning baserad på erfarenhet ifrån en sådan människa, eller hur???

 

Jag efterfrågade ju om ni därhemma visste vad Carabao var för något, och gav ingen mer info än så. Jag fick idag via mailen svar från polare ”Lotta” som då skrev:

 

quote

Godmorgon

Läst bloggen idag igen alltid trevlig morgonläsning. Du ville ha kommentar på "Carabao" Detta har jag ingen susning om och kontrollfreak som jag är va jag tvungen att gå runt till mina kolleger och fråga, INGEN vet vad detta världskända legendariska ordet är.

Fast som sagt, nu kunde jag inte hålla mig från google, och detta är ett popband ha ha ha, världskänt ha ha ha, du är ju mer känd ha ha ha!!!

Puss puss...

Lotta

Unquote

 

Forts. nästa kapitel...

 

Handskak – Glegolo

 

 

Chaiyaphum DCCXII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet.. Strax efter, så dunsade denna kommentar in på bloggen:

 

Quote

Idag kl 07:18 - wiikpils

Har nu tittat på några inslag av Carabao på youtube, det är nån form av thaipop, med elgitarr och några skrammelinstrument i bakgrunden, verkar va mycket text till sångerna, som jag givetvis inte förstod ett ord av! Inget som direkt tilltalade mig genom musiken. Lite tamt och gnälligt, men,men smaken är ju som bekant olika!

Unquote

 

Ja smaken är delad, och det är starkt när man vågar stå för sina egna åsikter.... Sedan kom nästa kommentar in, och detta är beviset att ”när fan blir gammal blir han religöser”.

 

Quote - Sjofaran - Ang Caraboa ser jag vad du skriver det svarade jag på inte vad du tänkte. Men nu är jag ute åt minstånde en gång i månaden o lyssnar på denna musik häftigt att höra 10 12 musiker samt uppleva 300 400hundra personer stå upp vid borderna o leva sig in i denna musik, som jag tycker är under bar Thai rock på mycket hög musikalisk nivå, mycket progg över det. Gåshud. - Unquote

 

Kul Sjöfaran att du gillar musiken, som jag skriver, det handlar ju till syvende och sist och individuell smak. Att fan blivit gammal är ju du ett bevis för. Är denna typ av popmusik verkligen något för en gammal ungdoms-revolutionär månne? Jag trodde att ni lyssnade på helt annan musik i Proletären?? Kanske marschmusik, du vet ”Upp till kamp” o.s.v. Så du menar att du blivit avprogrammerad nu då på äldre dar?

 

Anledningen till att jag skrev var att helt enkelt på ett neutralt sätt höra mig för om hur grymt obildad jag är då? Jag frågade alltså ett ganska hyggligt antal människor varav naturligtvis de flesta inte orkade bry sig och skriva. Men det är ju så det ser ut i samhället. Man orkar fan inte bry sig. men utav de 7st som svarade så var det 6st som inte utan Googles hjälp hade en aning om denna gäng! Jag tycker att det säger mig en hel del.

 

Bl.a. så säger det mig återigen att det där fenomenet som man tydligen alltid stöter på, har varit framme igen. Jag menar, folk flyttar till annat land (t,ex,Thailand), Det första de gör är att de så förtvivlat vill ”passa in”. De gör det så till den milda grad att de förnekar i stort sett sitt egna hemland och sin kultur som de vuxit upp i.

 

Är detta svenskt eller. Man kommer till Thailand, man dricker regnvatten som drippar ned ifrån taket, ned i stora cementbehållare som för övrigt i stort sett aldrig görs rent. Man börjar käka thaifood, och man börjar skrävla hur himla gott det är. Och ju mer kryddstarkt och rötet det är ju goare är det. Det enda man har kvar för svensk och västerländsk mat är en axelryckning.

 

Nu börjar man att omge sig också enbart med thailändare, och man orkar inte bry sig eller vill inte ens heja på en västerlänning när man ses härnere. Och detta trots att om man orkade ”öppna ögonen” lite grand, så skulle man märka att thailändare i gemen ser oss som udda figurer och aldrig riktigt kommer att förstå oss.

Thailändare vet att vi till slut kommer att lämna både dem och landet vad det lider och de vågar eller vill därför inte helt hjärtligt ta oss till sig.... Vi är falang!!!! Men detta förstår inte dessa ”utlänningar” som bor ute i buschen... De lever sitt egna liv.

 

Och de anser att thaimusik är det bästa som finns och allt annat är skräp. Man kopierar alltså thaiarnas sätt att se på oss falanger. Är vi svenskar unika eller??? Nä jag tror inte det. Märker samma fenomen bland de andra nationaliteterna också.

 

Gör man detta för att man som sagt var vill ”passa in” någonstans, eller gör man detta för att man så förtvivlat gärna vill försvara sitt beslut att åka hemifrån-immigrera?? Forts. nästa kapitel....

 

Handskak

 

Chaiyaphum DCCXIII, Thailand

 

Forts. från förra kapitlet... För att återgå till musiken, Carabao... Thai populärmusik är som det mesta annat här. Det är kopierat ifrån andra stilar. Det är absolut INTE konstigt att det låter som Keith Richard eller att det låter som Carlos Santana eller att det låter syd-amerikanskt eller att det låter spanskt.

 

Thaiarna finner säkert också sin stil till slut, och de finner säkert också original saker som de kan kalla sina egna. Men deras orkesterar är popband spelandes oftast de vanligaste vis-ackorden och det är inget speciellt avancerat alls. Musik är dock tycke och smak, och man kan lätt gilla det naturligtvis.

 

Men man bör dock försöka att stänga av allt man hört innan i västerlandet och sluta göra jämförelser. Ty originell thai popmusik lär vänta på sig ett tag till. Och att som någon sa att Wikipedia jämställde Carabao med U2, det är ett hån tycker jag. Emot U2 som är ett riktigt bra, och originellt världsband. Nog om detta gäng nu. Man kan gilla dem, de är duktiga tycker jag. Men att jämföra dem med världsartister är skratt-retande.

 

Igår onsdag, så råkade jag göra min 4:e oplanerade cykelrunda. Jag hade sett den där avtagsvägen nu i snart 1 år, men aldrig riktigt vågar ge min in där. Ty jag hade andra avfartsvägar att utforska då. Nu var det dock dags igår. Jag svängde av in i det okända, och det enda jag kunde koncentrera mig på var att jag inte skulle svänga av ifrån vägen, för då är man ju kokt här i Thailand.

 

Det blev återigen ett fasligt cyklande utan att något hände. OK det var ett himla hälsande hit och dit, och ju längre bort jag kom, ju oftare fick jag stanna och ”prata”. Frågorna är ju alltid desamma –”Vart skall du?” eller –”Hur gammal är du?” eller –”Varifrån kommer du?”..... och detta är väl också ungefär vad jag i dagsläget klarar av att förmedla plus naturligtvis min kroppsvikt och min ytterligt starka och granna kropp????????..... vadå då?????

 

Efter 2 mil nästan, så började jag bli nervös. Jag kom dock strax därefter fram till en T-korsning och frågade 2 helt oberoende thai om vägen. Vis av tidigare (Här har text försvunnit, och det för alltid, sorry...)

 

Forts nästa kapiitel Min kompis frågade på, och han fick reda på via sin fru att killen redan hade lån på skördetröskan hos en bank. Det är ju tydligen oerhört vanligt i Thailand att man rent ut sagt skiter att återbetala pengar som man lånar. Detta är en egenhet bland thai som tillhör deras sämsta sidor. Alla vet om detta, så då blir man tvungen att pantsätta sina hem och övriga ägodelar, precis som vi gör.

 

Dock så är man väldigt måna om att INTE berätta vilka saker som är pantsatta, då kan de ju pantsättas flera gånger.Engelsmannen blev skitsur för han visste att detta skithuvud till thai var ute efter att blåsa honom rent ut sagt. Han sade då till denne thai. –” Jag vill att du går hem, du tar med dig din blå bok (Chanot), tillbaka hit. Vi åker sedan gemensamt ned till kommunkontoret och skriver in mig i din Chanot som ägare till huset.

 

Du får sedan beloppet som du vill låna, du slipper t.om ränta på lånet,och sedan när du återbetalat det du är skyldig så går vi tillbaka till kommunkontoret och tar bort mig som ägare till ditt hus, det låter väl bra va??” Thai-killen försvann blixtsnabbt ifrån deras hem, och engelsmannen fick sedan via sin fru höra att denne thai sprang runt i byn och talade om för alla som vill höra att engelsmannen var en svart-hjärtad ”bad falang” som försökte lura honom på huset han hade...

 

Men engelsmannen hade bara ett par ord till övers för denna thaikille. – “återbetala lånet, my ass”. Så här kan det gå till i Thailand. Det är många som vill låna pengar, hela Thailand är uppbyggt på lån skall ni veta. Och det är falangen som ofta blir tillfrågad. Thai tycker att falang har mycket pengar, och till falang behöver man inte betala tillbaka så himla samvetsgrannt!! Betalar man inte tillbaka ens till familjemedlemmar och grannar, så varför betala till dessa konstiga falang!!!!

 

Nyårsafton, och vi var i all hast inbjudna att vara med familjen hemma hos Spritmagistern och barbequa där. Alltså precis samma som andra gångerna som jag varit där. Ny verkar de ju tycka att det är skitkul när jag kommer, och de är extremt välkomnande och också de anstränger sig verkligen att jag skall känna mig hemma och pratar MYCKET med mig.

 

Detta gör ju att det faktiskt är kul att åka dit. Visade sig OK, och sedan så ville de att vi skulle dela på notan 500 baht per skaft jag och spritmagistern. Jag fick reda på detta via Yongyut. Naurligtvis så vill man ju gärna hjälpa till, så Ok inga problem. Vi tog med oss kött hemifrån (för mig), jag tog fram det ifrån vår snygga nya frys.

 

När vi kom fram sedan på kvällen till Spritmagistern, så langade Yongyut fram en helt annan paket med kött. Ett paket som var 5 ggr större!!!! Hon gav då kött till varenda jävla medborgare där verkade det som. Ingen pratade med mig alls, så därför sneade man till lite. Jag menar, jag har ju redan ”delat” kostnaden för ”festen” med dem...

 

Och sedan så istället för kött till den som verkligen vill käka köttet, så var där minst 1,5 kilo kött till de som ville ha. OK då!! Skitsamma,,, le och bara glid med, lika bra det!! Sedan under kvällen så upptäcker man tat det faktiskt i stort sett endast det är ja som äter köttet. Yongyut lägger vårt kött på flera familjemedlemmars tallrikar , men de äter fan inte köttet.

 

Det visar sig när kvällen är över att det i stort sett bara är jag som slafsar i mig köttet, de andra rensar sina tallrikar, och så försvinner det kött som Yongyut lagt på deras tallrikar i soporna eller till hunden!! Dagens huvudattraktion på matbordet (marken utanför huset), är följande.

 

Under gårdagen så hade en av deras kossor fött en kalv. Och som av en tillfällighet så kom där en stor gryta med något som stank som sju svåra år. T.om. hunden tror jag ryggade undan lite grand... Forts. nästa kapitel....

 

Handskak - Glegolo