September

 

 

 

Thailand - ur min synvinkel

 

GTG Shipping, Thailand

Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com

 

Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast.

Välkomna med Era förfrågningar,

 

Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig:

 

http://www.maipenrai.se/forum/t/20349-min-transport-hur-det-fungerar-praktiskt/

Eller

http://thai-mc.com/forum/index.php?topic=7.msg4273#new

 

Eller direkt här på hemsidan, se vänster-kolumnen!

 

 

För de av Er som vill ha mailavisering varje gång som jag lägger in ett inlägg här på hemsidan, så ber jag Er att anmäla Er genom att maila till mig på:

chaiyaphum@glegolo.com

Vill ni komma i kontakt med mig så maila ävenledes!!

 

=============================================

 

 

 

Chaiyaphum CCLIX , Thailand

 

Yongyut är nu i sitt ”esse” inne i köket, hon älskar ju sitt kök, helnöjd med att ha gjort mig glad med det. Alltså att det ligger avskilt ifrån huset och stanken ifrån thaimaten kommer aldrig in i huset. Hon fejar och grejar med det, och jag får vackert vänta. Jag fasar ju för det tar en väldigt lång stund innan odören har lämnat köket efter avslutad Thaimatlagning. Denna odör kan liknas även vid så kallade ”husockuperare”, vilka också inte gärna lämna huset de ockuperar!!

 

Efter en smärre evighet, så är det då min ”tur” att göra köttfärssåsen, detta mästerverk av Glegolo, som alla bara älskar. Det är en sörja som inte drabbas av allt för många starka kryddor, utan istället kan liknas som en ”dyning vid havsstranden med en stilla bris fläktande i luften”, ja så kan man nog beskriva min köttfärssås. Jag kommer i alla fall in i köket, och jag vill inte vara taskig, så jag sade ingenting, men jag hällde upp en smärre busgrogg, för att överleva..

 

Köttfärssåsen blev en succe och thaimaten Yongyut gjorde, blev som vanligt en succe för kvinnorna.. de himlade med ögonen, och jag utgick ifrån att det inte var p.gr.a. förgiftnings-symptom, utan för att de gillade maten. Vi satt sedan på kvällen och tjötade, och det var kanonkul!”!!

 

Peter, Germany, ville aldrig gå verkade det som, han kom i fredags och åker tillbaka till Iran på fredag, så han ville att vi skulle komma och hälsa på dem nu i veckan, innan han åker tillbaka till Iran. Peter berättade lite mer för mig denna gång om livet som ingeniör och projektledare på olika utlandsposteringar.

 

Det är ett himla resande, kasst att vara borta ifrån familjen etc. Men han sade att det finns också många fördelar och den största var nog pengarna. Han sade att han bara skall göra detta i kanske max. 10 år till, sedan så är han klar för livet. Han tjänar varje månad netto; 400.000 baht ungefär USD: 11.500:-. I tillägg till detta så får han flygresor hem och en hel del andra omkostnader betalda. Boendet och maten får han dock betala. Men det är ju oftast VÄLDIGT billigt att bo i dessa länder han jobbar i.

 

I Iran finns det inget liv alls som han sade, Ingen musik, inga barer, alkohol är strängt förbjudet. Att ha samröre med en Iranska är STRÄNGT förbjudet. Han sade att medan han var där nu så hängde de en Iransk man som hade haft ett för-hållande med en amerikansk kvinna. Så värnar religionen om sina egna lands-män.

 

Secket sketland milt sagt och här har vi återigen religionen som är som ett jädra gift för oss människor. Jag har absolut ingenting till övers för religion och dessa prästerskap. Ja, för håken va jag avskyr dem!!

Nä, tillbaka till vårat härliga Thailand. Här har de ju en underbar ”religion”, deras representanter för härligheten, alltså munkarna framstår ju som rena rama Messias i jämförelse då mot muslimernas jädra Ayatollor och Mullor, och allt skit de kallar sig. Dessa hyenors avskräde borde nog avskeda sig själva, och stenas till döds, Då först kanske det blir lite lugn och ro på denna jord.

 

Nu igår så pratade Yongyut med mamman och pappan till Namkäng och Soda, och sade till dem att fixa med pass. Det vore faktiskt himla bra om de kunde fixa detta! Då slipper jag ordna med en mängd dokument för att styrka att de skall få pass genom mig och Yongyut. De lovade att göra detta, men tillåt mig tvivla...

.

Jag undrar om det verkligen går att ordna med denna resa för ungarna, alla de hinder som finnes, och i och med att deras mamma/pappa inte är ”de skarpaste knivarna i lådan”, så blir det oerhört krävande och krångligt med alla turer för mig. Men Ok, man får väl försöka.... vi får la se, som Göteborgar´n sa!!

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CCLX (260) , Thailand

 

Idag är det lill-jubileum ju, 260 kapitel, halvvägs till 520!!! Det gäller väl att vara vältalig då denna gång. Jag har ju nu idag varit här i Thailand i 421 dagar. Min första reseskildring är daterad 18 augusti 2008, och det är exakt 382 dagar sedan. Och det innebär att jag ligger i snitt på 0,68 kapitel per dag. Hade ju hoppats på att ha ett nytt kapitel vareviga dag. Men det är rätt tufft tycker jag. Får väl vara nöjd med de 260 som hittills skapats,

 

Har i dagarna fått korn på en ny frukt härnere, stor som ett sviskon, brungult i färgen, och med ett tunnt skal. Inuti så är det så himla sött och gott så hälften vore nog. Den heter ”lamdjaj”, här i Isaan, såg i en blogg ute på nätet att de kallade den ”Lang myai” nere vid Phuket , på engelska heter den ”Longan”!! Den är grymt god och kan nästan mäta sig med ”Munkot”, på engelska ”Mungosteen”.

 

Angående stavningarna härnere, så är det oerhört svårt att få någon ordning på saker och ting. Först tror jag att det finns en massa väldigt dåliga språkvetare som har en urdålig känsla för att stava ord, som först har satt ihop ord till engelska ifrån det Thailändska språket. Och då blir det tokigt liksom hela vägen.

 

Man undrar varför de stavar vissa ord så knäppt. Sedan i de flesta fallen, så är det Thai själva som har översatt och skrivit ned orden på engelska och det funkar absolut inte... De har noll koll och ingen känsla för västerländska språk, och varför skulle de,, vi är ju kass på deras språk..

 

Och sedan till sist så heter faktiskt sakerna helt olika ibland i de olika lands-ändarna. Och som t.ex. här i Isaan där påverkan ifrån Laos är oerhört stort, så finns det förutom regionala skillnader, också skillnader i orden där Laotiskan kommer in i bilden.

 

Jag själv har ju ramlat ned i ett helveteshål språkligt sett häruppe i ingenstans. Jag gick ju ut hårt som den minnesgode kommer ihåg och lärde mig en massa redan ifrån start. Jag har sedan verkligen försökt att snappa upp saker och ting, men i en lugn stadig takt. Men men men vad skall man göra när de här i Isaan pratar 2 språk plus dialekt på bägge språken. Jag är lika rökt på språket som laxen på tallriken.

 

Dock så ger jag mig inte, och de tycker faktiskt det är skitkul när jag bräker ihop meningar på svenska, engelska, thai samt lite Lao... tjugo baht heter på Thai Djesip baht och på Lao Sao baht... mätt heter på Thai poon och på lao Imm och på engelska full. Så ta det cool... det går VÄLDIGT sakta framåt... ger mig dock aldrig!!

 

Har haft en ganska go period av djuraktiviteter nu här i Isaan, oftast har man ju inte kameran med sig, men jag har plåtat i alla fall 3st djur här i omgivningen: Först en kackerlacka som nästan är lika stor som halva min mobiltelefon. Sedan en grymt stor Vårtbitare och till sist en fantastiskt snygg fågel. Jag bifogar foton på alla tre och hoppas att ni gillar dem.

 

Annars djurmässigt så är det fortfarande jag emot alla miljoner myror. Det är som jag sagt förut otroligt med myror. Jag har medel som är grymt effektivt, jag lovar, det heter ASSWIN och man lägger ut det, och myrorna tar hem det till boet och festar och sedan är alla döda.

 

Problemet är bara att deras kopulerande är oerhört effektivt, de producerar mycket mer myror än jag hinner döda, det nästan verkar som om de ökar takten när jag tar kål på dem. Jag lägger runt hela huset strängar av det vita pulvret och de stendör inom minuter. Sedan morgonen efter, så ser man en ny fin jämn ström av nästan leende myror som omgrupperar sig!!

 

Dock skall det sägas att i vårt hus här, till skillnad mot systerns hus, där jag ju bodde fram till 6 maj. Här finns inte en enda myra inomhus, och det är tack vare att vi inte har en matsmula liggande varken på bordet eller golvet. Det är det enda man kan göra i tropiska länder, om man vill slippa insekter. Håll rent...

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CCLXI , Thailand

 

Imorgon torsdag den 3 september 2009, så skall vi åka upp til Geng Khor och hälsa på Peter och Nought en sista gång, han sticker ju tillbaka till Iran dagen efter. Han ville gärna ha oss dit på lite mat och samtrevnad. Så vi köper med oss en back tonic till honom, det blir säkert bra.

 

Han har ju ett bra upplägg därhemma må jag säga. Jag har ju redan berättat om hans inkomster och dylikt. Men hemmavid, så har han boende hos sig, förutom sin fru, även hennes syster. Den systern är väl runt 40 år ung tror jag, det är ju lite svårt ibland att se, ty huden blir ju lätt ”luggasleten” härnere i solvärmen.

I alla fall denna syster, en helärlig och trevlig kvinna har då Peter och hans fru anställt, så hon bor där i huset, och håller då även Peters fru sällskap när Peter jobbar borta. Han är ju just borta väldigt långa tider. Så det är bra att de är 2 därhemma.

 

Hon bor alltså där och tar hand om hemmet på fulltid, städar, tvättar, stryker och gör all mat plus naturligtvis även då inköpen. Peter betalar henne 5.000 baht per månad för detta (SEK: 1.000:-), och alla parter är nöjda!! Här finns ju inget sådant som arbetsgivareavgifter som stör. Så det är billigt när det kommer till arbetskraft må jag säga!!

 

Får tydligen återvända till matlagningskonsten en gång till. Flera läsare har frågat och undrat vad det är som luktar så hemskt? Det kan välan inte vara för farligt, så säg. Menandes att jag är en mespropp, bortskämd av min moder i yngre dagar! Ja, kanske är det så.. vad vet jag.

 

Faktum är i alla fall att denna avskyvärda lukt kommer ifrån ett avkok baserat på; sallad, blad ifrån buskar och trän. Ibland om det kräves röten fisk som de har lagrat i en glasburk i 2-3 veckor. Låt mig förtydliga. De tar fisken ifråga, stoppar den levande i en trång liten glasburk och så får den stå där tills firren dör och sakta ruttnar.

 

När det är en tillräcklig sörja av likdelar, så blandar man detta ihop med salladseländet och så kallas då detta vid namn (vad det nu då kan vara). Detta skall då vara gott ihop med en Australisk sydvästsluttning som kallas: ”Chiraz De Vineyard”, sältan i salladen går jättefint ihop med smaken på vinet som lär smaka; Litet uns av blåbär, smultron, bränd vedklabb och honung.

 

Som jag nämnt tidigare, Thai älskar sin mat och ju starkare den är dessto bättre är den. En del av dem gör en av två saker när de äter starkt; vissa låter som om de är rejält förkylda och snoret rinner på dem. Andra visslar genom en putande mun, kanske för att mildra effekterna, vad vet jag.

 

Thaiarna här verkar vara, i alla fall de agerar så, som knarkare när det kommer till kryddstark mat. De vänjer ju barnen vid detta sätt att äta redan i väldigt tidig ålder, redan direkt efter bröstmatningen. I bland samtidigt med den. För det skall ni veta, att bröstmata en baby härnere anses vara kanonbra, om det kan göras så länge som möjligt.

 

Har exempel på flera stycken som vi vet om, som bröstmatat sina ungar upp i 3 årsåldern och även förbi den. I alla fall de vänjer barnen vid detta och smaklökarna tar ju stryk iklart. Och dessa smaklökar kräver då starkare och starkare mat för att vara nöjda. En Thailändare har ingen förmåga alls att känna smak (lukt vet jag inte-men de verkar skita i lukter) om den inte är fantastiskt kryddstark.

 

Så när det kommer till det variationsrika/kryddvariationsrika men subtila väster-ländska matbordet, så har Thai absolut ingen chans alls att göra detta matbord rättvisa. De får noll och ingen KICK av vår mat. De kan helt enkelt inte känna de smakskillnader som vi kan känna. Våra smaklökar reagerar ju nästan nere på Micro och molekylär nivå.

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CCLXII , Thailand

 

 

Kom just tillbaka ifrån Geng Khor och Peter och Nought. Härlig uppställning, vi fick underbart god mat. Och en del gin/tonic-groggar. Vi åkte buss ifrån Chaiyaphum till Geng Khor. När vi köpte biljett , så fick vi välja mellan en gammal skraltig buss utan A/C, och en gammal skraltig buss med A/C. Vi valde en gammal skraltig buss med A/C för det skillde bara 7 baht (SEK; 1.40/biljett!!

 

Det blev en angenäm resa, chauffören tog det lugnt och när man riktigt kollar ut, så är det faktiskt väldigt vackert här och var! Resan tog 35 minuter, och vi blev upplockade av Peter och hans bil. När vi kom fram så såg jag att de hade fixat till sin trädgård väldigt mycket.

 

Det kostar ju inte några himmelsvida stora summor pengar, utan ganska drägliga priser må jag säga! Deras tomt är väl runt 2.500 m2, och de hade ”klätt” muren runt om med typ tegel, i tunna brickor som man cementerar fast på den gamla muren. Och det blir bara SÅÅÅ himla snyggt!! Sedan i tillägg till detta, så hade han byggt en stor gäststuga, där vi kan spela biljard när vi kommer på besök. Typ 35 m3 tror jag. Kostnaden, om jag fattat det hela rätt och riktigt var runt 100.000 baht. Alltså väldigt billigt.

 

De har nu förvandlat sin fastighet hus och tomt ifrån att ha kostat dem totalt kanske 1,5 miljoner baht till att nu vara värd runt 7 miljoner baht. Jag tvivlar dock i dagens läge, att någon har råd att köpa fastigheten. Men han tänker ändå bo kvar där ändå, så det spelar ingen roll.

 

Vi fick mat, och vilken go mat. De hade ”snickrat” ihop potatismos och goa korvar och också pannbiffar. Jag åt så jag var tvungen att gå upp i natt och göra ifrån mig.. Men det var det värt!

 

Nu över till en sann historia som inte slutade speciellt lyckligt för den inblandade. Nu alltsedan vi flyttade hit i början av maj så har jag sett en knölsvan som sprungit och simmat omkring på en tomt som någon pamp bebor. Jättestort hus och kanon-stor tomt med en jättestor damm med massor av fisk i.

 

Knölsvanen har vankat omkring och varit kung på ägorna och jag har tyckt att det varit görroligt att se hur den trivs. Hur Thai reagerar vet man ju, de skiter i sådan här lyx som känslor. Ni vet vad jag sagt tidigare; går den, haltar den, simmar den, springer den, flyger den eller kryper den, då går den att äta..

 

Och nu i snart 4 veckor, så har denna goa svan legat och ruvat på ägg... kan ni tänka Er, jag har inte sett någon annan svan, så antingen har knölsvanen haft en nattlig besökare med vidhängande sex eller så ruvar den på obefruktade ägg.. men den har ruvat i 4 veckor. Jag har varit orolig för de allstädes närvarande hundarna, men det verkade som om de var rädda för knölsvanen.

 

Nu igår, så var ägaren ute och klippte gräset och klippte buskar på sina monster-ägor. Tror ni fanskapet kunde låta busken vara i fred där Knölsvanen ruvade. Nädå. Den dumme jäveln beskar busken, klippte gräset och med tankte på alla de fjädrar som låg där, så VET jag att den jäveln tog död på svanen och tog äggen också.

 

Jag blev grymt besviken på detta och på hela Thai-folket för den delen också. Det handlar inte om människor som ligger i sin lya och svälter till döds. Det handlar om människor som inte har några pengar, men mat har de allt ganska gott om. Och dessutom i detta fallet, denne gubben är sketrik. Behöver jag säga att jag hatar honom.

 

Och får jag EN CHANS någon gång i livet på den gubben, så tar jag den. Typ han ligger och har brutit benet. Då får han ligga där och jag skall skratta åt den jäveln, jag lovar Er. Nä nu är mitt hjärta sorgset och behöver behandling, -”YONGYUT!!!!”

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CCLXIII , Thailand

 

Har suttit vid datorn och laddat ner en ”kalkylapparat”, så jag kan se hur mycket jag behöver betala i månaden om jag vill betala huset på 5 år. Resultatet blev c:a 45.000 baht per månad. Jag har ju 6,5% ränta, så jag vill ju betala av detta snabbt som ögat.

 

När jag kollade på 6 och 7 år, så såg det mycket mer troligt ut för min egna del. Så på 7 år behöver jag betala c:a 33.600 baht per månad, det klarar jag skitenkelt. Sedan i samband med allt detta räknande, så har man ju det faktum att man också måste ”leva”. Jag tänker sjuttan inte sitta här nere i Thailandet och bara leva mina sista år, pröjsa ett hus och, sedan bara rulla över och vadå???

 

Nä, jag jobbar gärna lite extra, och jag betalar gärna av huset snabbt. Men jag VILL ha åtminstone lite kvalite också. Annars är jag ju inte bättre än de jag gnäller på hemma i Sverige. Egentligen är det ju ganska fantastiskt att jag, en gammal inbiten ungkarl, skulle falla till föga i den fagra åldern av 58 och skaffa hus. Jag som alltid i alla mina år har haft ett perfekt liv och bott utan åttaganden i lägenhet och bara stormtrivts.

 

Men när jag fick denna chans tack vare Dan och Amphorn, så handlade det ju lite grand om den tesen som åtminstone jag gillade inom fotbollen ”man får inte vara så rädd att förlora, att man inte vågar vinna”. Här fick vi en chans som var så bra, så man måste vara helt korkad om man inte tog den. Och om det skulle skita sig, så fick det väl göra det då. Men ”vinsten” är så oerhörd, så det var värd denna risk!!

 

På tal om ingenting, som morsan alltid sa! Min musikanläggning har nu flippat ur lite grand. Jag har inne i Cubase en mjukvara som heter ”keyboard Yamaha 9000”. Detta keyboard har försvunnit all världens väg, och nu skall jag alltså sätta mig in i detta teknikens under!! Jag kan absolut ingenting tekniskt, och detta kommer att bli en plåga.

 

Men jag skall nog försöka att följa min egna ”tes” ni vet –”med hammare och spik kommer man långt, men med 100 baht kommer man längre” jag skall smygkontakta någon över nätet, kanske den svenske återförsäljaren av Cubase och be dem om hjälp om jag betalar...usch och återigen usch för teknik!!

Tacka vet jag stencileringsapparat, och telex, och oelektriska skrivmaskiner och bläckpennor. Dessa ting kan jag förstå, och göra något åt, de är utav min värld!! Men electronic, chips (ätbara är dock OK), anoder, modem och slika ting ger mig enbart gåshud och dålig mage!!

 

Ikväll lördag den 5 september så har vår 76:taggare gift sig, alltså Granville från Leeds och Choda ifrån Chaiyaphum. De har bjudit in oss, Dan och Amphorn till Siam River Resort som är en hotell-restaurant som gör kanonmat. Vi har varit där förut och rapporterat. Man blir lite salig på den såsen de fixar till där!!

 

Vi pratade om det jag och Dan, i och med att han ”bjöd” dit oss, så skall han väl också bjuda. Men jag nämnde för Dan att vi nog borde spela ”by ear” som de säger i Tyskland. Kanske han inga pengar har. Och vi får då vara beredda att betala för oss själva. Men vad gör det? Vi gör ju killen görglad bara vi kommer dit och deltager på kalaset!!

 

Man märker att regnsäsongen på allvar har kommit nu. Det regnar varje dag, men jag tycker att det är helt Ok ändå. Det regnar mellan klockan 16 och 18.00 någon gång, och kanske en skvätt på natten. Men annars är det gött och varmt, så inga problem, Idag t.ex. så tog jag mig en 2,5 timmes cykeltur i grönskan, och det var kanongött och avstressande. Nu säger vi adjö så höres vi igen!!

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CCLXIV , Thailand

 

Idag liknar lite grand ”morgondagens kranka blekhet”, i alla fall för gårdagens brudpar i allmänhet och bruden i synnerhet. I går kväll så kom väldigt sent till middagsbjudningen frun till en av matgästerna (Paul-England), Hon virvlade in och gjorde precis allt, för att klart och tydligt visa vilken brist på takt och ton hon hade.

 

Här var det inte frågan om kulturella skillnader. Här stod det väldigt klart omedelbart, att denna kvinna inte var annat än en luggsleten gammal disktrasa. Någon mer specifik liknelse vill jag inte göra, ni får själva gissa om hennes bakgrund. Denna jädra stolle kommer till kalaset som för övrigt var kanonroligt, och direkt efter 5 minuter spilla sin galla över brudgummen (76:taggaren), och berätta för alla kvinnorna (de var de enda som fattade) vilket skitstövel Granville var... bla. Bla. Bla.

 

Alla de övriga 4 tjejerna tystnade, och bruden blev tydligen görledsen. Sedan så gick kalaset som vanligt, och allt var skitkul. Under hela detta, så fattade ingen av oss falanger vad det var frågan om, och ingen av damerna berättade för oss heller. Vi fick reda på detta idag nu kl. 18.00 alltså dagen efter.

 

Fasen att vi inte fick reda på detta bums. Jag hade slängt ut fanskapet ifrån festen på direkten och de andra hade backat upp mig. Men dessa Thailändare, fattar ni nu då.... de lät henne hålla på, och sedan så pratade de och skrattade ihop med henne! Men nu är hon i alla fall rökt fullständligt, och hennes sociala liv med oss kan hon glömma fullständigt också.... Och om hennes man fortfarande vill dra med henne så är han inte välkommen han heller. Den killen får välja nu.. så enkelt är det bara!!

 

För att återgå till festen. Jag vaknade imorse med lite huvudvärk, inte konstigt drack 8 groggar och mådde prima igår kväll. Och maten var som väntat kanongo! Vi hade faktiskt kanongoa samtalsämnen igår kväll och vi stannade faktiskt på restaurant fram till stängningsdags vid midnatt! Och att Dan och David är uppe så länge är faktiskt helt fantastiskt. De brukar ju gå och nana runt 20.30 på kvällarna. Dessutom, Granville betalade hela kalaset , så all heder till denne engelsman!!

 

Nu kommer den stora 10.000 kronorsfrågan; varför älskar kvinnor att a) klämma finnar på en, b) rycka håstrån ifrån ens kropp c) ansa ögonbryna på en d) köra tops i örat och gräva vax e) klippa håret i näsan!! Vad är det som gör att detta är så himla kul.

 

Jag kanske kan tänka mig att detta är en kvarleva ifrån vår förhistoriska tid när vi fortfarande var mer apor än människor. De satt säkert som aporna och ansade varandra då. Och detta har inte försvunnit hos kvinnorna utan lever kvar!!

 

Likadant när man ligger i sängen och kanske har lite kul i tankarna, då plötsligt börjar de med att kolla ”läget” på kroppen och riktigt leka doktor, och man tänker bara, -”FEL TILLFÄLLE, hallååå”. Nä, nu har vi kommit ifrån ämnet lite grand, men ändå kul att notera andras sätt!!!!

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CCLXV , Thailand

Idag måndag, så ville Granville och Choda att vi skulle träffas och äta middag ute ”på stan”. OK, bara kul tyckte vi. Vi träffades kl. 18.00 på restaurant ”Sketna duken”. För att göra det hela lite kort. Maten var jätte, jättego. Jag beställde en stek av gris) mycket bra stekt, och till detta fick vi sallad och någon typ av söt såsaktig sak, allting var som sagt var mycket gott.

 

Till steken fick vi french fries, mycket förvånande, i detta risets land på jorden. Och vet ni vad? Vi var 3st som beställde detta och vi alla fick var och en 2st fench fries på tallriken till vår mat (????) ja jag lovar 2st!!!!! Jag tyckte ju naturligtvis –” va faaaaan!!!”, de svarde då på thai att de tyvärr inte hade mer... hahaha, de är la för goa här......

 

De skiter absolut fullständigt i potatis, de tycker att ris är det enda saliggörande här på vår jord. Men som sagt igen, vi var jättenöjda annars med maten. Precis när vi hade ätit färdigt och satt och slösnackade lite grand, då säger Granville (76; åringen) - ”jag mår inte så bra”, och sedan blev han likblek och alla fick oroliga känslor så klart.

 

Han blev yr och kunde varken stå, gå eller sitta. Efter 5 minuter, så hjälpte vi honom på fötter och fick iväg honom till sjukhuset. Han ville ju åka hem, men det tillät vi inte! Väl på sjukhuset, så tog de hand om honom görsnabbt. De noterade att hans hjärta slog lite långsamt och att de skulle ta blodprov. Härnere så tar det 2 dagar för att se om vederbörande har haft en hjärtattack, medans det i Sverige väl tar cirka 2 timmar va??

 

Yongyut talade med dem sent igår kväll när de kommit hem, och allt var hyggligt OK. Läkaren hade frågat dem lite allmänt om dagen ifråga, och Choda berättade då att Granville hade jobbat med att fixa hem ett bord och att han varit igång hela dagen.

 

Läkaren svarade då mycket intelligent –” ja en sådan här sak kan komma t.ex. p.gr.a. att han har varit igång hela dagen och också jobbat fysikt med att t.ex då ta hem bordet”. Alltså i stort sett bara odetaljerat skitprat. Fick höra av Yongyut imorse att hon hört att han hade ”socker” i kroppen. Någon som vet, blir man yr och svimfärdigt om man har diabetes???

 

På allmän begäran så vill flera av Er gärna veta vad tjejen sa till bruden på kalaset på restauranten. Och alla de som frågat har varit tjejer, fattar ni killar, hur läget är egentligen här i världen?

 

Jo denna tjej som för övrigt då är gift med en trevlig men jädrigt mesig engelsman, hon heter för övrigt Siriphorn, men jag kallar henne för Silikon, för hon ser så jädra sliskigt äcklig ut. Hon har en kamrat som Granville tidigare ”pillat” på, och som han velat gifta sig med. Men han backade ur på okänd anledning, hon passade väl inte honom antar jag.

 

Det blev ju katastrof, för den tjejen hade väl redan ”räknat” in dom pengarna. Och så sticker han. Denna äckliga Silikon tar sig då till detta kalaset och börjar uppträda på detta sätt. Fullständigt vräker ur sig då att hon hatar Granville, och att han är en gris, som inte gifte sig med hennes kamrat o.s.v. Och så sa hon då naturligtvis flera saker som hade med hans ålder att göra. Hon avslutade med att hon undrade hur bruden kunde vara så jävla dum i skallen att hon gifte sig med denna sketstövel till engelsman?

 

Gråt och tandagnissel förstås, blev det hemmavid när de kom hem. Och det är ju för jäkligt att dessa mesiga Thailändare inte har kraft och mod nog att ta tag i sina egna jädra idioter, som det för övrigt finns massor av skall ni veta. För om vi har folk bland oss i Falangland som alltid tar chansen och utnyttjar tyståtna människor, då skulle ni se hur det är här!! Alla kör med alla och ingen säger nåt!!

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CCLXVI , Thailand

 

Soda var hemma idag ifrån skolan, när jag hämtade honom igår, så var han dålig och hade lite feber. Så han och lilltösen stannade ihop med Alfa i det andra huset. Fick reda på idag att Alfa hade varit uppe med Soda inatt och baddat honom med kallt vatten!!!! Vafalls... nu duger det plötsligt. Jag som tidigare om ni kommer ihåg, försökte att ge dem glass för att få ned febern.

 

Nej det var livsfarligt sa dom till mig och förbjöd det stenhårt. Nu plötsligt så baddar man dem med kallt vatten. Och att få ned febern med kallt är plötsligt ok! Ni förstår hur livsfarligt det är i dessa kulturer när de äldre har sådan makt att de kan förhindra framåtskridande.

 

Det är nu i alla fall helbra att vi har vårt egna hem och har lite grand skapat en egen kärnfamilj, där våra regler gäller och inte några figurer från ett dimmigt förflutet skall tala om för oss hur vi skall sköta våra liv. Om man nu inte frågar förstås!!

 

Har fått kommentarer ibland ifrån läsare som tycker att jag gnäller hela tiden på Thailändarna, och det är väl rätt och riktigt tror jag. Anledningen till att jag inte skall göra det är oftast att jag inte är bättre själv på något sätt. Eller att de har hittat kanske en engelsman som är likadan, alltså feg, så då är alla engelsmän lika fega. Vilket i sin tur innebär att Thailändarna inte är fega alls (!!!!)

 

Det är jättesvårt ibland att få folk att förstå att jag ju inte gör annat än observerar (oftast), och jag rapporterar till Er läsare. Om jag bildar mig en uppfattning om en sak härnere vad det gäller t.ex. Thailändarnas feghet att ta tag i saker och ting. Så blir ju inte Thailändarna bättre av att 1st engelsman är likadan eller att jag själv skulle vara feg.

 

Om jag bara får rapportera ifrån härnere allting som jag är bättre på än alla andra, då blir det inte många kapitel, det kan jag lova. Nej, jag måste säga att jag fortsätter att observera och rapportera till Er om de saker som jag tycker är konstiga, vackra, goa, snygga, jävliga, felaktiga och billiga. Blanda inte in mig i detta är ni snälla, tål ni inte att jag skriver om att Thai är fega eller Skottar är snåla eller svenskar är dåliga att hälsa på varandra, så hoppa över de avsnitten som ni inte gillar.

 

Nu återgår vi till skvalleravdelningen igen, det heta objectet ”Granville” är på dagens meny (igen!!). Nu idag torsdag så var han ute med sin nublivna fru Choda, alltså samma Choda som fick utstå en sådan hemsk ramsa ifrån den där äckliga Silikon i lördags.

 

Nu idag så var de ute på lunch då, och åt faktiskt på samma ställe som vi var på när han blev dålig sist, om ni kommer ihåg. 2 bord längre bort satte sig till hans förvåning den där jubelidioten och psykopaten Canada, som ju retade sig på mig och var otrevlig som fan, och det länge nu. Men jag vinner i längden, jag lovar, jag har fullständigt ignorerat honom nu i 9 månader, och sakta sakta, så orkar han nog inte mer tror jag.

 

Men nu satt han där med sin ljuva jävliga sketkäring till fru och de satt ihop med ett annat par, vänner till dem. Granville kände bara, fasen jag vill inte vara ovän med idioten, så jag får försöka att vara trevlig mot honom. Varefter han stövlade över och stolt visade upp en ritning över sitt nya hus som de skall bygga.

Canadicken, psykopaten blev fullständigt vansinnig, pekade på honom först och kallade honom j:a vattenbuffel (hahaha) och sedan pekade han på Choda och kallade henne hora som bara K;ade för pengar. Hon blev ju skitledsen och de fick ta sig därifrån snabbt och mindre elegant.

 

Granville tog sig hem och skrev mail till mig, så jag fick reda på det. Choda ringde till Yongyut, så fick hon reda på det. Sedan fick jag i vanlig ordning även denna gång dra iväg ett tröstemail (vilket jag gärna gjorde). Och poängterade att han INTE skall ha någon kontakt med stollen och psykot. Jag har nämnt detta tidigare, så nu måste han lyssna.

 

De har vänner i Chaiyaphum och de är inte beroende av psykopaten och hans fru. Strunta i dem bara!! Nu skall vi ses imorgon lunch (fredag) på Lotus, så får vi höra storyn igen. Men jag misstänker att denna canadick och psykopat nog inte blir så långlivad här i Thailand om han håller på så.

 

Det dröjer inte länge nu förränn polisen kommer att intressera sig och dyker då hans 10; punktslista upp helt oförhappandes, så är hans grav nog redan grävd och klar. För ni kommer väl ihåg hans lista va?? För Er som är nya, så skall jag nämna att varför jag hatar idioten så mycket.

 

Han är fullständigt i avsaknad av värme och empati och snarast hatar de Thailändska damerna. Han gjorde upp en lista på 10 punkter hur vi falanger skall agera och interagera med damerna för att kunna behålla våra pengar. Och också hur vi skall fungera ihop med damens familj här vi Thailand. Och det var inga vänliga ord, det kan jag lova. Därför, om polisen ser detta, så tror jag att de helt enkelt kickar ut honom ur Thailand. Vi hörs snart igen...

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CCLXVII , Thailand

Igår kväll lördag 12 september. Dan och Amphorn kom över på middag. En trevlig stund med grogg och mat. Måste dock säga först, medans vi äter så känner jag plötsligt en grym smärta på hälen, och böjer mig ner i skymningsljuset vid middagsbordet, och ser till min förvåning , samma kackerlacka, den grymt stora som jag skickade fotot på, han sitter på min häl och försöker äta mig eller nåt.

 

Jag sopade till honom blixtsnabbt, han for rätt upp i taket och rakt ned på middags-bordet. Han hamnade på salladstallriken, och kröp omkring där förnöjsamt, och han pysste sådär som jag berättade om. Men jag gjorde processen kort med honom. Nejnej, inget dödande, men jag fick ut honom, ut över muren, och ut i naturen.

 

Ni vet det där Thailandsforumet som heter just det ”thailands-forum”, har idag visat sin fula baksida igen. Forumet består utav görmånga skittrevliga människor, och det består utav en go variation utav andra typer som är svårt att sätta fingret på. Människor utan en ”egen” åsikt att stå på, men de vill gärna prata, och då prata i rent allmänna ordalag för de har inga egna erfarenheter.

 

In kommer jag på forumet och kör min vanliga lite egna stil. Och nu igår/idag så handlade det om att jag funderade lite grand högt om de noteringar jag gjort häruppe i Isaan och vad jag tyckte om olika saker gällande Thai/falang –förhållande. Ämnet var Thai-maffia, alltså där thaikvinnor kommer till Sverige, och snart blir ”uppsnappade” tydligen utav medsystrar/bröder här i Sverige, som sedan sätter dem i skuld genom sprit och också mycket spelande (Casino/kortspel).

 

Jag spekulerar lite grand i mina inlägg och bl.a. så nämner jag då det faktum som vi alla sett och VET, att det är för många killar som bara åker ned och ”hämtar” hem en thaikvinna. Jag tyckte då att det nog vore bra om man coolade ned sig lite grand i vissa förhållanden, och lärde känna varandra innan man tog tjejerna till Sverige.

 

För det är en grym ensamhet som de känner här i Sverige. I vissa fall så sover alltså dessa människor med hela familjen hela livet igenom nere i Thailand. Sedan åker de till det klimatiska och personligt kalla Norden och deras sociala liv är plötsligt noll oftast, om man jämför alltså. Nu blev flera görtykna och tyckte att jag var konstig som hade dessa åsikter, deras fru var det inga problem med o.s.v.

 

Och de var riktigt otrevliga. Alltså precis så otrevlig som man är när man känner igen sig!!! Forumets moderator tyckte att jag skulle lugna ned mig och läsa reglerna och hålla mina åsikter för mig själv!!! Han vände sig inte till de (2st) otrevliga postörer som verkligen bröt mot forumets regler om personangrepp.

 

Det är klart moderatorn själv har ju Thaikvinna och kanske också förtränger precis allting. Alla dessa killar på forumet, med vissa friska undantag, har träffat universitetsstuderande, restaurantarbetande, skolarbetande, kvinnor därnere och de vet tyvärr inte så mycket om livet och prostitutionen i Thailand!!!!!

 

Så då är det mycket bättre att ”döda pianospelaren”, hahaha!! Mycket uppfriskande idag måste jag säga. Men jag tror att jag nog kommer att avgå. Det är inte kul att ha en censur-kille som ser till att man bara skriver det som passar honom. Det underliga är att jag aldrig svär, aldrig är taskig mot någon utan att den andra börjar. Men har man obekväma åsikter, så är det tufft!!!

 

Handskak

 

 

 

Chaiyaphum CCLXVIII , Thailand

 

Var igår tisdag med Dan på hans skola, de hade sportdag och det var jättekul faktiskt. Vi kom dit vid 08.00 cirka och satt oss och tjötade lite grand med lärare och andra som fanns där. Skolan i sig noterade jag var i ett uselt skick. De var lite till mans besvikna för att de hade nu det sista året haft en ny skolchef, och de trodde mycket på honom.

 

Men som så många andra härnere i Thailand, så lutar de sig bara tillbaka när de väl nått sitt mål och struntar i löften och överhuvudtaget allting, detta är alltså de allra flesta, en del lysande undantag finnes naturligtvis. Här sprang det hönor, tuppar och kycklingar omkring i matsalen (utebespisning) , fotbollsplanen, volleyboll-planen, toaletterna, inne i skolrummen, alltså precis överallt..

 

På samma ställen exakt sprang det omkring en herrans mass lösa hundar, Dessa äckliga”lopphotell” som ingen bryr sig om, de tillåter dem dock att göra precis allt och låter dem vara precis överallt inklusive inne i klassrummen.

 

Vi åkte vid 10. tiden till Gengkhor för Dan hade träffat en fransman på Big C i Chaiyaphum 2 veckor tidigare som hade sagt att han hade en restaurant i just Gengkhor. Vi kom dit och hejsan hoppsan, de hade hamburgare, crepes, goa vanliga stekta ägg med bacon, pannkakor, glass och gu vet vad... Alltså ett paradis för en Järnbrottare.

 

Efter avslutad måltid (hamburgare gjord på gris-koköttet var slut), så åkte vi tillbaka till skolan igen och jag gick runt länge och väl, och då kom jag att tänka på runt 14.tiden att sjuttan, var är min basebollkeps som jag hade med mig? Jag visste att jag glömt den på morgonen i matsalen, men den fanns inte där.

 

Besviken för det bränner ju fint på flinten som ni vet, så gick jag och kollade på Volleyboll igen. Där bland en hög töser i 13-14årsåldern så satt det en tös som hade min mössa på sig, jag gick rakt fram till henne, tog den av hennes huvud och läste på den för att inte missta mig, mycket riktigt där stod det. MKC SCANDINAVIA, satte den på mitt egna huvud, men jag såg hur långt de tittade efter mig, de pekade och jag fattade att de inte tyckte det var roligt längre utan tösen ville ha tillbaka ”sin” keps.

 

 

Då kom jag ihåg hur de ibland ser på saker och ting härnere, och detta är väl gemensamt med många naturfolk som jag vet. Det som de finner, det tar det, och det är sedan deras egendom. Lite grand faktiskt som det uttryck som jag själv ”myntat” – ”tappat tappat – hittat hittat”. Men jag struntade faktiskt fullständigtg i dem, även om det kändes lite konstigt när de stod där och stirtra på kepsen och tydligtvis ville ha den tillbaka.

 

Efter ett tag så kom det 2st unga lärare och började prata och peka på kepsen... de visste mycket väl vem jag var, och jag förklarade för dem att kepsen är min, den var stulen ifrån matsalsbordet av ungdomarna. De fattade ingenting, så jag grappade tag i en av de högsta befälen inom polisen som just stod och pratade med mig och Dan

 

Han pratade hygglig englska och efter lite övertalning ifrån min sida, så sade han till lärarna och flickorna att de skulle ge sig av, kepsen tillhörde falangen och det var inte tillåtet med stöld i Thailand. Men ojsan va otrevligt det kändes. Helst hade jag velat ge tösen kepsen, men om jag gjort det, så hade hon snabbt som våra barn hemma gör det, uppfattat situationen som så att det är fritt att göra vad man vill med falangerna, det händer ändå ingenting.

 

Det positiva denna dag var att jag höll mig i skinnet bokstavligt talat. Förra gången jag vasr med Dan så åt jag 7st glassar den sportdagen. Igår så åt jag 2st... man måste ju tänka på sin ”sixpack”, vadåååå????? Har jag visst!!!!

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CCLXIX , Thailand

Nu skall det snart bära av och fixas med förlängning av uppehållstillståndet. Jag har ju idag retirement, men eftersom kurserna på kronan ju dalat och bahten gått upp sedan förra året, så ligger jag lite ”pyrt” till för retirement. Tror dock att det finns en viss chans att jag kan klara det. Men ifall inte så får jag ändra taktik och köra på ”Marriage-Visa” istället där de ekonomiska kraven inte är lika höga!!

 

Vi skall åka till Bangkok på måndag, så det blir spännande. Dokumentet som Ambassaden ger oss, kommer att avgöra vilken typ av Visa jag skall söka!! Men helst vill jag ha Retirement, ty MarriageVisa kräver utav mig följande;

 

a) månadsinkomst av 40.000 baht ( intyg ifrån Ambassaden i original, personligt besök (Bangkok –

34 mil söderut)

b) vigselbevis attesterat utav myndighet här i Chaiyaphum

c) Utdrag (attesterad fotokopia) ur registret i Chaiyaphum att jag är gift

d) kopia (attesterad) av fruns ID-kort

e) Blå bok kopia (attesterad) alltså husboken, vår bok för det hus vi äger.

f) Gul bok, kopia (attesterad) denna bok har falangens namn i sig....

g) Ett papper skrivet utav kommunen här att vi har genomgått giftemål och att detta är infört i

dessa 2 böcker... fattar ni????

h) 2st passfoton

i) TM6 departure card, alltså det lilla pappret som häftades in i passet när man kommer till Thailand...

ni vet vilket jag menar, där står ju ankomstdatum och allt.

j) Avgiften på 1.900 baht

k) Kopia av ALLA sidor av mitt pass, även de tomma sidorna...

l) Kopia av ALLA sidor i fruns pass, även de tomma sidorna....

m) Foton tagna inne i huset med mig och Yongyut tillsammans...

n) Foton tagna utanför huset med adressen väl synlig med mig och Yongyut tillsammans....

o) Fixa en karta ifrån Internet som visar vägen till vårt hus, detta är nog den tuffaste uppmaningen,

Google har ingen karta alls över detta området, det står bara Chiyaphum, inget annat... vet inte

hur lösa det.

p) Ta med Yongyut, de skall intervjua oss två separat och kolla hur mycket vi ljuger!!!

q) Klarar vi allt detta, så får vi en stämpel som säger att jag är tillåten at stanna i 30 dagar ytterligare.

r) Efter 30 dagar får vi åka återigen till immigration 34 mil söderut och kolla om vi är godkända, är

allt Ok då, så får jag en stämpel på ett 1 år.....

 

Puhhhh!! Jag blir svettig bara jag tänker på detta, undrar om det är lika svårt hemma i Sverige, jag hoppas verkligen det.... Hoppas att det är ännu svårare faktiskt!!

 

Gången för Retirement är skitenkelt, ursäkta uttrycket nu i diarrens dagar!!! Hahaha!! För retirement, det räcker att jag visar upp intyget ifrån ambassaden, 2st foton, kopia av mitt pass, och sedan går till immigration. Fattar ni vilken skillnad alltså!!

 

Idag onsdag så åkte Yongyut med Namkäng och Soda, och barnens mamma och pappa ned till Bangkok, det skulle vinkas adjö. De sticker till Korea nu igen för att arbeta. Det skall bli görbra nu, skönt att bli av med mamman och pappan, så att det kan bli lite rutiner igen i barnens liv. De har varit himla sorgsna nu i flera veckor, för de vet ju om att de kommer att bli övergivna återigen av sin mamma och pappa.

 

Jag själv tappar nästan lusten att hand om dessa barn, när de behandlas som de gör hela tiden. De sover med oss ibland under veckan (ett par dagar), sedan iväg till Alfa som säger att hon är ensam, då skall de sova med henne ett tag. Sedan ringer den äldre systerns man och ber att Soda skall komma och sova hos dem, Varför den gubben ringer överhuvudtaget fattar jag inte. Han har 2 egna ungar att ta hand om och en massa risfält. Men det är i fall fall ett jädra skjutsande av ungarna fram och åter, och de vet la inte var de är när de vaknar upp på morran antar jag!

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CCLXX (270) , Thailand

 

Så är vi framme vid det glimrande 270;e kapitlet, och man tror inte det är sant. Jag har läst ett stort antal bloggar, och jag måste säga att jag nog har missförstått det här med att blogga. Inte ALLA, men nästintill alla skriver några fjuttiga rader och så är det klart för den dagen. Det verkar som om fotografier och låtar (sånger) är det viktiga i en blogg. Jag trodde att det skulle vara käckt att förmedla en bild utav någonting via det skrivna ordet!!

 

Men jag har ju kört detta race nu ett bra tag, så det är väl lika bra att fortsätta. Thailand idag är ett Thailand bestående av lite större mängder regn än vanligt. Jag sade ju tidigare att det regnade måttligt, men det verkar som om det nu hopar sig ovanligt mysiga moln ovanför huvudet, och så kommer det mängder av regn. Faktiskt jättekul...

 

Igår för första gången i det nya huset, så blev till att rusa ur sängen kl. 01.30 och stänga till allt som gick att stänga till för det formligen öste/forsade/vräkte ned regn i en otrolig fart och fläkt. Och blixtar och åska gick runt huset så det stod härliga till. Jag hade mest lust att bara strunta i det och nana vidare. Men Thai är ju utav fart och ohejdad vana alltid verkligen oroliga när det regnar och åskar.

 

Jag förstår dem ju ur 2 aspekter. Det är ju inte så himla många år sedan som ALLA i stort sett bodde i hyddor här nere, väldigt många gör det fortfarande. Jag kallar det hyddor, enär väggarna har bambu och vinden och myggorna flyger obehindrat rakt igenom dessa hyddor/hus.

 

Och som ni förstår om blixten skulle slå ner, så blir det ju lätt katastrof, de har ju då noll skydd mot regn och elände i dess spår. Och dels då också så förstår jag dem ur den aspekten att vi i Sverige och på våra breddgrader har absolut ingenting att jämföra med. Våra blixtar och åska är skitsmå och inte alls skrämmande. Medans härnere så är det en föreställning att se på, jag lovar. Jag brukar som jag sagt tidigare, alltid gå ut och ställa mig och kolla på det, görsnyggt alltså..

 

Alltså som jag nämnde upp kl. 01.30 och stängde till allting, och upptäckte att det REGNADE IN, va faaaaan... nytt hus, och det regnar in via ett fönster. Bristen är att när dessa så kallade arbetare spacklar fönsterkarmarna, så är de som vanligt skitslarviga och hafsiga. Och där är tydligen rena rama motorvägen för myror och insekter, och då också tydligen för regnet. Nu var det inga större mängder skall erkännas, men om jag säger att 2 badlakan blev dyngeblöta.. då fattar ni va!!!

 

Avslutningsvis, så är nu kursen uppe i 4.70 imorse, och när jag tog ut pengar vid middagstid här, så gav t.om NORDEA 4.83 i kurs. Nu ser det genast ljusare ut inför måndagens sammanträffande på ambassaden. Min inkomst är nu värd styvt 67.500 baht i månaden, och som ni kommer ihåg så räcker det med 65.000 baht. För att jag skall få ett s.k. Retirement-Visa. Så hurra får man väl säga!!

 

Handskak

 

 

 

Chaiyaphum CCLXXI , Thailand

 

Telefonsamtal ifrån Korea idag torsdag 17 september, Alaam (systern) hade väl knappt hunnit landa i Korea förränn hon ringde och talade om att det gått åt helsefyr, Korea släppte inte in henne. Nu fick hon betala priset för att inte ha betalt skatt vid sin senaste sejour i Korea.

 

Idag fredag dök hon upp ”yrvädret” till syster som Yongyut har! Nu mådde hon inte så bra och var sjuk fick jag reda på. Fredagen gick och på kvällen frågade man stillsamt Yongyut om hur det blir med systern nu då? Och hur länge stannar hon. Jag var ju då naturligtvis en kallhjärtad falang. Jaha tyckte jag, detta är väl vårt hem eller??

 

Och har jag ingen rätt att få reda på vilka gäster som skall stanna i vårt hem??? Nä. Jag var en hårthjärtad falang och därmed basta. Men man skall inte bry sig så mycket om vad de säger här. Det är de vanliga rökridåerna som de lägger ut. Jag har ju nämnt om detta för ett bra tag sedan i bloggen, så det kom inte som någon nyhet.

 

Men däremot så kommer jag aldrig att förstå att jag inte ens blir tillfrågad om när en familjemedlem kommer hit och skall sova natten. Och att man är lite vaksam, det har att göra med att om man inte reagerar, så kör de med en bara, och plötsligt så är man väl rädd att hela släkten kommer hit och sover natten... men uschiamej va hårdhjärtad jag är...

 

Nu sista veckan så har kursen på svenska kronan stärkts rejält mot Bahten, det är numera nästan en riktig fröjd att kolla läget varje dag. Jag vet att jag nämnde detta igår. Förut så fick jag 4.20-4.30, detta har nu förändrats upp till först 4.65 sedan 4.75 och nu igår så fick jag 4.83 för mina svenska kronor. Och idag lördag 4.79.

 

Målsättningen är väl att det skall stiga till ungefär samma nivå som kronan var värderad till förra året fram till augusti c.a. Alltså runt 5.60, det vore smaskens för alla gottegrisar i Thailand. Bara för att ni skall förstå läget för mig! Idag till 4.65 så rullar det in cirka 52.300 baht.

 

Om kursen rusar upp till förra årets vettiga kurs på 5.60 så kommer det hem till mig 63.200 baht, alltså en skillnad på 11.000 baht. Och dessa 11.000 baht om de betalas in på huset ger mig en 2 år snabbare avbetalning på HELA huset.... Det är inga småpotatisar det inte!!

 

Idag så var jag tvungen att ta tag i problemet med systern.. För som jag ser det med framtiden så har hon INGA möjligheter att behålla huset med sin inkomst. Hon kan förlita sig på att vinna högsta vinsten i ett lotteri ELLER fixa sig en falang. Men på egen hand så klarar hon NADA. Jag berättar mera om den goa historien plus lite info om polisen och hur de mutar sig fram till fina arbeten här i Thailand i nästa kapitel.

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CCLXXII , Thailand

 

Jag kallade till möte med ”la familia” idag kl. 18.00 (23.9), och jag gick ”rakt på sak”, jag frågade dem Innan om det var OK att köra falangstilen, och det var OK tyckte det... men jag misstänker att de ångrade sig ganska omgående. Jag dök direkt på systern och sedan dök jag på svågern som borgade för huset.

 

Jag menade på följande i denna situation. Alaam systern som äger huset, har inte själv betalat detta hus på ett antal år, utan det har varit Yongyut först och nu de sista 12 månader så betalde jag 15.000 baht i månaden.. Så hennes egna bidrag till ”sitt” hus är i stort sett NOLL. Jag drog upp detta och förklarade att i min värld skall man inte äga ett hus om man inte kan betala för sig.

 

Och vidare berättade jag för dem att svågern skall INTE springa omkring och borga för saker och ting eftersom han själv ju inte kan betala det som han borgar för!!! Det tog dock ett tag att informera om sakens läge med detta, för han fattade helt enkelt inte. Här i Thailand så borgar alla för alla oavsett om de har råd eller inte. Bankerna har högkonjunktur och kräver in hus på löpande band när Familjen Thai inte klarar huslånen!!

 

Svågern har dessutom borgat för ett bilköp som gått i stöpet i den byn han bor i!! Folk kommer ju till honom eftersom han är lärare och de är extremt väl sedda här i Thailand. Och han vill inte tappa ”fejan” med att tacka nej... Så det bara fortsätter. Nu sade jag, falangen till honom i alla fall. Att inte en gång till så FÅR han borga...

 

Han tittade på mig och tänkte säga något, men jag avbröt direkt och sade , gjorde han det, så tänkte jag INTE hjälpa familjen, då får de klara sig själva!! Jag fick löfte om inget mer borgande för hans del i alla fall.

Jag gjorde upp en deal med dem alla i familjen, även Alfa var med, jag ville det för att Alaam och Yongyut hade ringt till henne tidigare i veckan och sagt till henne att sälja kossan (10.000 baht).

 

Det var egentligen det som föranledde att jag lade mig i. Och när jag nu märkte att detta gått så långt som det gjort, så förstod jag att de skulle pressa Yongyut lite grand så där äckligt i smyg eftersom hon ju hade falangen i familjen. Jag var i alla fall rädd för det....

 

Därför tog jag fan i hågen och bl.a. då så klargjorde jag också att försäljning av kossa INTE var aktuellt varken nu eller senare. Alaam systern och husägaren och den ansvariga klämde jag rejält på pulsen och hon hade ingenting att komma med alls. Jag frågade om framtidsprospekts med arbete, alltså arbete som skulle klara huslånen. Men där fanns inte mycket hopp. Hon var återigen inne på Korea, där hon ju blev utslängd för 6 dagar sedan.

 

Jag sade till henne att sluta drömma. Hur mycket i månaden trodde hon att hon kunde tjäna ihop till huslånen, 5.000 baht sade hon då... Detta är skitenkelt Alaam ,sade jag till henne. Du har 2 barn och ett hus, Huset kostar 10.500 baht per månad och vad 2 barn kostar plus dig själv vet jag inte, Men i min värld torde det räcka med 30.000 baht i månaden för att du skall kunna HANKA dig fram... så du ligger 25.000 baht kort vareviga månad.....

 

Jag nämnde för dem och jag var verkligen upparbetad nu.. 2 vägar finns att gå här.... a) Jobba ihop pengarna och betala huset och lev som normala människor gör. Eller 2) sälj huset fort som fan INNAN ni hamnar på efterkälken och banken snor huset ifrån Er. Jag såg siffrorna som jag krävt in ifrån dem om hus-situationen. Och jag såg att de kan sälja huset väldigt väldigt billigt och ändå tjäna, eller skall man säga få ”över” cirka 300.000 baht.

 

Jag förklarade för dem att de naturligtvis skulle förlora 1 miljon kronor mot om de sålde till full-pris. Men glöm det.. här i Thailand så är det inte fint att köpa begagnat, alltså deras husmarknad är inte alls som i västerlandet. Här smäller de bara upp ett hus, och så är det klart. Jag fortsätter i nästa kapitel, måste vila mig lite nu...

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CCLXXIII , Thailand

 

Forts. Ifrån förra kapitlet.... Men bättre förlora 1 miljon och ändå få över 300.000 baht än att banken tar huset ifrån dem och säljer till lågvattenmärket för sina egna utdelade lån. Då blir det INGENTING alls för Alaam att få!! Hur mycket av allt detta som verkligen gick fram, vet jag faktiskt inte.. Men jag förklarade slutligen för dem. Att den miljon de förlorar är i själva verket den miljon som Koreanen puttat in i huset ifrån början, så det var inte ens deras egna pengar!!

 

Slutligen, för att lösa denna situation och rädda familjen ifrån skammen och bli av med huset, så lovade jag att hjälpa i 3 månader med att betala huset, alltså 10.500 baht per månad. Jag fastställde det sedan till totalt 30.000 baht. Om Alaam bidrager med 5.000 baht i månaden genom eget arbete, så räcker dessa 30.000 baht i 6 månader.

 

Detta gjorde jag kristallklart för dem. Jag förklarade också att jag därefter inte brydde mig mer om huset och om de inte skött detta och sålt av eller fixat på andra sätt, så fick det bli som det blir med allting, inte mitt liv...

Nu skall jag tala om en riktig sketdag i mitt liv, ofta har man ju delar av dagar som är skit, men inte hela dagar!!!

 

Jo, idag skulle vi åka till Tha Li, uppe vid Laos-gränsen och ordna med förlängning av mitt retirement-VISA. Jag hade ju fått utav ambassaden deras ”intyg” på att jag tjänar 800.000 baht minst om året . Jag tillställde dem min inkomstuppgift ifrån Skatteverket och den var exakt 167.091, vilket motsvarar 807.050 baht med dagens bankkurs på 4.83.

 

Jag ser till min fasa när jag får pappret därnere på Ambassaden att de intygar en summa motsvarande kursen 4.50 (751.000 baht), vilket alltså inte alls räcker till. Jag påpekar då för dem att den kursen inte alls är i nivå med kurserna ute i verkliga livet, men bruden bakom disken som skall serva oss kunder (svenska medborgare) stänger bara av intercomen, och skiter i mig, men dessförinnan, så hinner hon snäsa till mig och säga –”det är den kursen vi har här på ambassaden”

 

Jag åker hem skitförbannad, och skriver ett mail i en vänlig men ganska bestämd ton och påpekar för konsuln på Ambassaden att först och främst hade han sagt till mig att deras kurs var 4.65 och inte 4.50. Och att de brukade justera den i takt med bankernas kurser. Jag skrev och kopierade in kuserna ifrån 6st olika banker varav en var NORDEA och de andra var Thaibanker varav en var deras EGNA bank UOB-bank i Bangkok, vilken för övrigt just den dagen hade 4.79 i kurs.

 

Detta kanske ser ut som skitsaker för Er, men inkomstmässigt på pappret för min del så motsvarar det alltså 57.000 baht, och gör hela skillnaden för att jag skall kunna söka RetirementVISA!!

Vi startade redan kl. 04.00 på torsdag morgon för att ta oss upp till Tha Li som ligger precis uppe vid gränsen till Laos. Och där skulle jag då förnya mitt uppehålltillstånd för ett år till. Jag hade alla mina papperi god ordning och mitt intyg ifrån ambassaden som är ett måste, lål väl förpackad i väskan. Det blev en ganska go resa, tog väl runt 5 timmar totalt med kissestop (33 mil),

 

Vi kommer fram till Tha Li, och ser dörren, ett stort jädra hänglås hänger där, och inga vidare anvisningar. Jag ser dock ett telefonnummer och ber Yongyut, snälla ring det numret. Hon ringer, och de ber oss åka till Chiang Kahn!!! Vilket ligger först 4,5 mil tillbaka till Loire (uttalas Löjr), och sedan 5 mil till vänster, alltså uppemot 10 mil ytterligare.

 

Vi kommer fram efter drygt 1,45 timme och traskar in på immigration, och det mötet blev lika kort, som besvikelsen blev stor. Personalen sade direkt att detta intyg ifrån ambassaden INTE säger 800.000 baht utan 751.000 baht. –”ja men försökte jag, kolla på datan, svenska kronans kurs mot bahten, det ÄR 800.000 baht”... Fortsättning nästa kapitel....

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CCLXXIV , Thailand

 

Nänänä!! Säger de, det struntar vi i, de skiter fullständigt i det. Här i dessa hassetasseländer i Asien och Africa så är de fullständigt hänsynslösa ibland och lika ofta kan de vara så himla underbart servicegoa ibland. Men denna dag var skitdagen numro one!!

 

Jag var fullständigt förkrossad, och Yongyut likaså, vår hemresa blev dyster, och så himla mycket gladare blev den inte heller när vi körde in för att tanka upp bilen. Jag körde lite sådär halvtamt rätt in i den jädra höga kantstenen vid pumpen, skadade spoilern och navkapseln blav kaputt. Detta är ju glimrande nyheter speciellt i samband med Immigration-fiaskot!!

 

Funderade länge länge under nedresan till Chaiyaphum, och drog upp lite linjer på hur lösa detta. Dock så fick man nu på verkligt nära håll se hur andra kulturer hanterar problem när de dyker upp. Oftast så blir vi ju knäckta, alltså vi väst-länningar, efter ett kort tag så börjar vi analysera och försöker angripa problemet för att söka lösningar!!

 

Men Yongyut nu liksom flera gånger tidigare, enbart öser ur sig allt möjligt, och inget av det är speciellt gripbart för att lösa situationen. Helst då så handlar det om att hålla folk ansvariga för ditt och datt, och sedan skall man älta så himla länge, och sedan blir det en tystnad utan någon som helst försök att fixa till problemet.

 

Alltnog, jag kände med den tidspress som jag nu var satt under, allting måste ju vara fixat nästa vecka torsdag 1 oktober ju.. så vill det till att bli agressivt organiserad nu. Och jag kom fram till att jag måste också söka lite hjälp här, för det är himla komplicerat det här med visa, uppehålltillstånd etc etc.

Vi kom hem, jag satte mig vid datorn och försökte via ”Thaivisa” Alltså ett internet-forum, jag visste om en kille som alltid svarade redigt på frågor ifrån medlemmar. Så jag drog iväg ett personligt mail till honom, jag fick svar ifrån honom inom 10 minuter, och så kände jag mig mycket lugnare.

 

Nu blir det på måndag/tisdag natt till att åka upp till Nong Khai, passera gränsen där, fixa ett Visa för Laos (1.100 baht), åka bil i 5 km till en annan stad (Vientiane) där Thailändska konsultatet och Ambassaden finns. Där skall jag sedan innan lunch dag 1 – söka ett 3 månaders visa NON-O, vilket kommer att ge mig respit för att få ordning på de förbannade dokument som inte min egna ambassad klarade av att fixa!!

 

Sova natten och tidig eftermiddag dagen efter, så skall jag förhoppningsvis få mitt VISA och allt skall vara OK, och sedan bär det av hem hem!! Det kommer att bli en grymt jobbig trip det vet jag, men det är lika bra att vara glad ifrån start så blir det enklare.

 

Nu skall jag berätta lite grand hur man kan bli polischef i turistorten Pattaya, alltså orten där det finns oerhört mycket turister, läs falanger. Och det innebär att Pattaya också är ett polisdistrikt som ALLA vill ha, för mutorna graserar här liksom de berömda gräshoppssvärmarna över Egypten i Biblisk tid!!

 

Jo, först måste man alltså betala för sig, till de befäl/Chefer som först vill ha sitt, summan för att kunna få bli utnämnd till polischef i detta distrikt är runt 80 miljoner baht!!!!! Lönen är sedan 40.000 baht per månad offentligt (SEK: 8.500:-), men sedan tillkommer det som alla tjingtjongländer enbart fokuserar på, och det är mutor, alltså de parasiterar på sina egna medborgare.

 

Man räknar med att det rullar in till polischefen runt 5 miljoner baht (SEK: 1 miljon) i mutor vareviga månad i de 4 år som mandatet gäller. 48 månader gånger 5 goa miljoner, Den lille sketstöveln tjänar och stjäl av sitt egna land och folk alltså; 240 miljoner baht (SEK: 48 miljoner i runda tal)... forts. Nästa kapitel..

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CCLXXV , Thailand

 

Men hur kan det handla om alla dessa pengar då??? Jo tänk på att alla dessa gogoställen, barer, casinon, knarkhandel och ren prostitution som Pattaya är uppbyggt på. Poliserna själva lär enligt ryktet äga en stor del av barerna och styr på så sätt prostitutionen. Och vi som trodde att bottenmärket var Mona Sahlin som ”glömde” av att betala dagiset?? Kommer ni ihåg den visan???

 

Eller den där kärringa som hade ett utländskt namn och som vägrade att betala fakturor och kvitton och som fuskade som bara f;n. Hon var väl borgare tror jag mig komma ihåg!! De är småfiskar i en liten liten pöl. Och tack gode Gud för det!!!

 

Men enligt en del folk härnere, så gjorde Thaksin faktiskt en hel del för att sätta stopp för allt myglet, och han blev ju mäkta impopulär bland de styrande naturligtvis. Jag själv vill inte blanda mig in i politik härnere, dels så är man ju inte medborgare, och dels så ser det illa ut när en utlänning lägger sig i tycker jag!! Men så här kan det gå till i Bullerbyn, som Astrid Lindgren alltid sade...

 

Nu återgår vi till huset igen, alltså Alaams hus där vi bodde förut innan vi skaffade vårt eget. Jo, vi hade ju en uppgörelse på 30.000 baht som ni kommer ihåg. Igår fredag lunch på TESCO LOTUS, jag pratar med 76:taggaren Granville som berättar att han och hans fru är och letar efter hus att hyra.

 

De hade kollat på ett mindre i samma område som vi bodde förr och dessutom på samma jädra gata som psykopaten ifrån Canada bor på, inte bra alls och dessutom så ville de ha 20.000 baht i deposition, vilket man aldrig får tillbaka härnere i Thailandet!! Och till ytterligare förvisso, huset var omöblerat.

 

Men jösses sade jag till Granville, kolla på Yongyuts systers hus, som vi bodde i förr, det är stort, möblerat med allting och ligger på en mycket bättre gata.. Alltnog de åkte dit med mig efter lunchen och tittade och var heltända, villa ha det och Alaam berättade att hon ville ha 7.000 baht. Granville sade 6.000 baht via sin fru. Alaam sade då 6.500 baht, De enades till sist med 6.000 baht första året och 6.500 baht 2.a året, genomsnittshyra 6.250.

 

Allting var OK, Alaam, syster yster var med hela vägen och nickade och sade ja till allting. Vi kom överens om att skaffa fram kontraktsformulär och skriva ett kontrakt på minimum 2 år.. faktiskt jädra skitbra även om det var lite låg hyra . Men här har vi en situation där systern fasen inte kan försörja sig, men vill ha ett hus. Nu hyr hon ut, hon åker ju till Korea och skall jobba. Får ett bidrag varje månad på 6.250 baht och behöver ”bara” komma upp med 4.250 baht (SEK: 850) per månad, då är ju huset garanterat.

 

Jag kommer hem glad i hågen, och får höra av Yongyut att Alaam –”Not happy, not happy at all, too little money, want 7.000 baht”. Men va f; n!!! Vi har ju förhandlat sade jag, hon satt ju där och hon nickade och sade ja tack ju.... och dessutom skade hon tass med Granville när vi gick...

 

Så nu går mina tankar,, skall jag ta tillbaka mitt löfte om 30.000 baht??? Det känns om om de bara tar mitt löfte om 30.000 baht, skiter i att hyra ut, och nyttjar mig i stället. De nötterna fattar helt enkelt inte att de med denna uthyrning ju har huset i god ekonomisk jordmån i alla fall i 2 år. Alltså 2 år som Alaam då kan jobba och skaffa sig en ekonomi som tillåter att ha hus!!

 

Dessutom så slipper jag att ta mina semesterpengar.. men det verkar som om hon fullständigt skiter i det.. så ni fattar att man har god lust att ta tillbaka sitt löfte om dessa 30.000 baht. För en sak är säker, utan att hyra ut, så är det ett dött hus efter mina 3 sponsrade månader, och då har jag torskat på 30.000 baht och de själva förlorar minst de 300.000 baht som de kan få ut om de lyckas sälja innan de själva kollapsar ekonomiskt.

 

Tänk va kul saker man har att rapportera om, denna syster som alltså för inte så länge sedan ville kräva Yongyut på att hon skulle garantera en motorbike på 45.000 baht till henne. Secken jädra tur att jag sa blankt nej..... Hoppas att hon drar iväg snart, för ingenting fungerar när hon är hemma.

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CCLXXVI , Thailand

 

Nu har jag bokat bilen för ytterligare en trip då till att stämpla VISA. Vi måste alltså sticka till Nong Khai, gå över bron och åka sedan till Vientiane i Laos. Där ligger det alltså hotell och det Thailändska konsulatet. Uschiamej, jag är allt nervös. Man tänker ju alltid, tänk om det inte fungerar o.s.v. det är värdelösa tankar, jag vet det.. men man är ju sådan lite grand att man ”målar fan på väggen”.

 

Killen som hyr ut bilen till mig är i alla fall himla snäll och hjälpsam, så jag kan hämta bilen måndag kväll. Sedan sticker vi runt 02.00 natten till tisdag, ankommer tidigt som satan, men vad gör det.. det gäller att skaffa sig tid, så man inte hamnar i löjliga situationer p.gr.a. tidspress..

 

Idag tog jag motorbiken och stack till Yutin, alltså han som borgar för huslånen. De är ju så snälla härnere så de bryr sig inte om att hålla honom informerad. Jag åkte i alla fall dit och pratade med honom och berättade om urhyrningsfiaskot. Och sade helt sonika till honom, att det nog var bäst att han försökte att hjälpa till med tjejerna för de håller på och pajar allting fullständigt för honom.

 

Han stod där som ett stort frågetecken. Men jag förklarade sakta sakta om banken och kronofogden o.s.v. och att när Alaam inte längre betalar lånen, så kommer de och knackar på hans dörr, inte min dörr. Och de vill plocka av honom ; hans farm, hans hus, hans bil och hans ägodelar. Så sätt fart sade jag till honom.

 

Fel dag, märkte jag när jag tittade in i hans ögon. Det som heter ögonvita, kunde nog mera beskrivas som ögonröda, tydligen så var det kalas igår som vanligt på helgen. Men Men nu skiter jag i resten. Må det gå åt helvete för dem.... Tjejerna var i alla fall rent ut sagt jädrigt förbannade på mig att jag sprang till Yutin och berättade.

 

Ja sade jag, men jag springer i alla fall inte bakom ryggen som ni gör.. Vi får väl se vad som händer med detta. Alaams svar på allt detta är att hon drar iväg till Bangkok och skall försöka att arbeta. Jättebra, den lön hon får här i Thailand är väl max. 10.000 baht, och det skall då räcka till huset häruppe 10.500 baht, sitt egna boende i Bangkok, mat och kläder till sina barn plus mat till sig själv... hmm, detta kallas för sura uppstötningar va???

 

Idag söndag, Yutin, har INTE hört av sig, inte till Yongyut i alla fall. Och må detta bli hans egna undergång!! När drickandet är viktigare än allt annat, då förtjänar de vad som kommer dem till del. Jag kommer inte mer att hjälpa dem, punkt slut!!! Jag tänker leva mitt resterande liv som jag förtjänar efter ett livs arbetande hemma i Sverige.

 

Var ute på en kul grej igår må ni tro, och utan foton är det väl svårt att visa Er hur det var, men jag skall förklara. Kort, det har regnat ordentligt nu här i styvt 2 veckor, lite grand varje dag, och de sista 4 dagarna tunga skyfall. Plus då att myndigheterna gör som förra året d.v.s. öppnar portarna på reservoaren och släpper ut vatten för att inte dammen skall brista. Fortsättning följer nästa kapitel..

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CCLXXVII , Thailand

 

Jag var ute igår med cykeln och cyklade, och fan flög i mej, jag cyklade ut bland risfälten, alltså den vanliga turen jag gjort många gånger förr, den brukar ju ta cirka 1 timme där ute bland riset. Jag körde in och kämpade mig fram i lera och fan och hans moster i styvt 49 minuter, och kommer fram till slutet av rundan, och det är bara styvt 10 minuter tills jag kommer ut på landsvägen hemmavid.

 

Då kommer jag fram till en översvämning som heter duga... vattnet forsade fram utifrån risfälten och ut till en ”sjö”, Jag tänkte, skall jag verkligen köra tillbaka 49 minuter och ha detta ogjort.... så såg jag långt därframme slutmålet. Nä fasen jag chansar. Jag klev av cykeln och började gå, och vattnet steg och steg och steg och när det gick till ”ljumskarna”, så började jag bli nervös.

 

Ja ni vet ormar, råttor, insekter, thaibakterier med horn på huvudet, människo-ätande fiskar och inte minst att bli utspolad i sjön med cykeln under armen,, hahaha det vore en syn för gudar. Nä.. jag fortsätter, och vattnet steg till bröstvårtorna på mig, och cykeln var nu helt under vatten, och det gick sakta kan jag säga, men jag kände att det nu sakta sakta gick uppåt igen.. till slut efter cirka 15 minuters plumsande och kämpande i detta vatten, så kom jag upp på vanligt underlag igen, och pisseblöt!!

 

När man står där och är fullständigt slut som människa, så undrar man förstås, - ”hur är det ställt egentligen??” Varför larva sig och göra dessa utmaningar??? Svaret är väl helt enkelt, ja vad skall man göra annars härnere??? Det finns ju ingen fotboll och inget hav och inget socialt liv i den utsträckning som man hade hemmavid. Så varför inte göra lite roliga grejor för att få upp humöret och tiden att gå!!

 

Idag måndag, sitter här kl. 07.00 och funderar vid datorn, hur skall jag/vi göra idag för att fixa detta. Ojojoj vecken dilemma!! Jag skall göra följande;

 

1 – Ringa till Tha Li nu på morgonen (vi tillhör det distriktet) och kolla om de nu godkänner mina papper

i och med att jag ju öppnade kontot med 40.000 baht i fredags. Normalt sett så skall pengarna

finnas på kontot i tre (3) månader...

2 – under tiden jag skriver detta, så ringde jag, och de sade att jag var välkommen upp till Loei

Immigration för att förlänga mitt uppehålltillsånd. Loei, va bra! 10 mil kortare ju!!

3 – jag sökte sedan på nätet efter adressen dit, hittade absolut ingenting.. försökte sedan att ringa

igen upp till det förra stället (Chiang Kahn), men ingen pratade engelska, dessa är alltså satta

att ta hand om turister, ni fattar va???

4 – de slängde på luren i örat på mig 4 ggr,,, 5.e gången i ren förtvivlan ringde jag igen, och då svarade

en man som pratade engelska, och förklarade att det finns ingen Immigration office i Loei.....

utan jag skall åka till Chiang Kahn.

 

Jag säger bara i ren desperation – ”För helvete sicka jädra idioter det finns överallt här i Thailand”. De leker med sina medborgare och turisterna och de vet snart inte gränsen själva för när man skall kräva mutor av folk och absolut inte göra det!!

 

Vi stack snabbt som en kobra härifrån huset, hämtade upp en hyrbil, klockan var 09.45 när vi lämnade huset här i Chaiyaphum. Jag körde på riktigt friskt och jag tycker att det gick bra som sjutton. Ändå tog dessa 33 mil nästan 4,5 timmar att köra.

 

Vi kom fram kl. 14.30 och de kollade mina papper. Bra sade de på immgration, men var är garantin ifrån banken??? Garantin. Sade jag?? – ”ja, garantin som säger att du verkligen har 40.000 baht på kontot IDAG”. Då slog det mig.. va fasen de har ju helt rätt. Man kan ju sätta in pengar, få det noterat i bankboken, sedan gå direkt ut och ta ut pengarna igen ifrån kontot via kontokortet... Fortsättning nästa kapitel.

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CCLXXVIII , Thailand

 

Så vad göra???? Vi syns imorgon säger den smarte fan på immigration... Men försökte jag flera gånger, och till slut lyssnade de, Inte åker jag till Chaiyaphum 33 mil igen för 3:e gången, när det finns bank på närmare håll!! Ja här finns inte den banken sade de med ett leende, Ja det var ett leende, de verkligen gottade sig i detta de jävlarna...

 

Ja men i Loei finns det säkert den banken sade jag, det är ju en ganska stor stad. Ja medgav de... Hur länge har ni öppet, klockan 16.30,, hualigen mindre än 2 timmar på mig att köra 6 mil dit, leta upp banken, få ett intyg samt köra tillbaka 6 mil igen.... Men va fasen jag måste försöka, här kunde jag ju spara ett hotellboende och bara gå och vänta på morgondagen.

 

Sagt och gjort, vi körde direkt ned till, Loei igen, och jag körde på kan jag säga.. allt gick bra dit ner tog väl styvt 30 minuter, alltså en medelhastighet på över 100 km/timmen. Vi hittade banken ganska snabbt. Gick in och Yongyut förklarade dilemmat. Genast så började en madamm att lägga sig i och börja förklara för oss, att detta inte var bra alls, och mycket svårt att genomföra.

 

Alltså återigen, en sådan där negativ typ, som det dräller av här i Thailandet, tyvärr!! Jag blev förbannad, visade ingenting, sade bara. COMPUTER-BANK-ACCOUNT-LOOK, NEED CONFIRMATION – LEO LEO LEO...... under tiden som det pundhövvet till kärring tjötade med Yongyut, så hade en kille redan startat med intyget, och han fixade det på 4 röda minuter. Fick betala 200 baht, och pinkenödig var jag redan innan. Men här var inte läge för toabesök.

 

Snabbt tillbaka till Chiang Kahn, jag körde om möjligt ännu snabbare dit, och vi rusade in genom dörrarna på Immigration med 15 minuter tillgodo. Sketgubben där på immigration tittade upp och var han förvånad eller? I alla fall de satte fart, för de ville väl åka hem misstänker jag. Just då märkte vi, var fasen är bank bokboken?? Yongyut säger. Jag såg att han aldrig gav oss den tillbaka....

 

Under tiden, så kom det ytterligare folk, och klockan var mer än 16.30 vilket förvånade mig. Jag fick till slut mitt RETIREMENT-visa, och sedan bad jag att få en RE-ENTRY-PERMIT, alltså ett dokument som ger mig tillstånd att åka utrikes nästa år (mitt Sverige-besök), utan att den utresan saboterar mitt uppehålls-tillstånd.

Och sedan som lök på laxen, och nu var sketgubben jädrigt sur och fruktansvärt otrevlig, så sade jag att jag ville ha ett dokument som ger mig möjlighet så att jag kan ta Thaidriverlicense.... och också slippa att betala de sedvanliga Falang-priserna här i Thailand, utan kan betala samma som Thai själva betalar!!

 

Jag trodde sketgubben skulle få dånslaget, och nu talade han högt (igen) till alla i rummet, cirka 6st anställda, och förklarade hur dumma falanger är som kommer till dem och inte har alla papper och dokument i ordning. Jag förstod lite av vad han sade, och resten översatte Yongyut-. Jag fick mitt dokument till slut av honom, och jag sade till honom. I am very very happy now!!!

 

You are happy, säger sketgubben... Yes happy.. I am happy because you are a very nice man, and you have helped me, even though you do not like falang. Thank you Boss!! Jag reste mig gjorde Wai-hälsningen, och vi stack iväg. Jag kände blickarna ifrån sketgubben. Passiv-aggressiv, kommer ni ihåg!!!

 

Klockan var nu 17.45, och nu väntade en tråkig och jobbig hemresa i mörker, det visste jag. Jag älskar att köra i dagsljus, men natten är enbart tröttande och långtråkigt!! Men vi fick många goa skratt när vi pratade om erfarenheten ifrån denne sketgubbe på immigration , som alltid kommer att leva i vårt minne... han representerade det sämsta som Thailand kan erbjuda oss utlänningar, En riktig sketgubbe!!

 

Under resan hem, så läste Yongyut bl.a. i dokumentet som gav mig rätt att få ett Thaikörkort, och sketgubben som var så jädra duktig, han hade fasen inte ens klarat av att skriva min adress korrekt. Jag tog dokumentet som var stämplat med Thailands sigill och stämpel a la flera stycken, och rättade till min adress för hand. Hoppas att det går bra!!

 

Sedan så stannade vi till och Yongyut visade mig ”IAN” som hon kallade det. Och för håken va äckligt. Det hänger alltså mängder av plastpåsar med ormar i, som heter IAN på Thailändska....... De såg slemmiga och äckliga ut, och det fanns tusentals av dem överallt till försäljning..

 

Jag tittade närmare – ”Men Yongyut, detta är inte orm, det är ju ålar” ja inte vet jag vad det heter på engelska säger hon. Men det var faktiskt ålar, och de gillar dem grymt mycket däruppe i norra delarna. Kanske ålen passar bra ihop med hund-köttet då, som de också älskar att äta!! Fortsättning nästa kapitel.

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CCLXXIX , Thailand när då då

 

 

Vi stannade ytterligare en gång, för Yongan ville handla lite sådana där hantverk som är gjorda utav fibrer, ni vet typ byttor för ris etc... Hon handlade i alla fall en korg till Alfa, och då fick jag syn på ”dem”,,, och fick en glänsande ide´-. Där fanns mängder av andra saker, i fibrer också. Och jag köpte på mig 6st olika byttor och även en bur för fisk. Detta blir ju skitsnyggt att hänga upp på väggen i hallen när folk kommer in i vårt hem.... Alltså lite lantlig stil, eller kanske friluftsstil om ni fattar!!

 

Därefter så blev vi stoppade av polis för rutinkontroll av bilen. Det saknades ett dokument, och vi fick betala 200 baht (40:-). Efter ytterligare 20 mil, så blev vi stoppade en andra gång, men vad ända in i helsefyr nu då!! Polisen kommer fram till bilen, kollar mitt körkort, och är riktigt trevlig, precis som alla poliser är som jag mött i alla fall!!

 

Han började förklara för mig att antingen så betalar jag 200 baht nu eller så betalar jag 400 på polisstationen, detta är den allmänna grejen, när det handlar om stöld av statlig egendom. Alltså dessa poliser och speciellt deras chefer inne på kontoret stjäl ju alla 200 bahten ifrån staten. Polismannen får behålla, som ni vet, 10% och resten till hans befäl vidare till dennes befäl o.s.v.!!

 

OK, sade jag, men varför skall jag betala dig 200 baht då???? JO du blinkade inte när du bytte fil..... jag hånskrattade åt idioten och riktigt visade att jag visste vad han höll på med. Sade till honom – ”Du jag betalar 400 baht till Thailand”. Och därefter så reste vi vidare med en böteslapp som vi betalade idag tisdag här i Chaiyaphum.. Va gött det kändes att blåsa dess herrar på deras pengar.

 

Vi kom hem klockan 22.45 precis, och jag var så trött, så ögona skelade nästan. Jag käkade några ägg, och dråsade i säng, och vaknade imorse ,Tisdag, klarvaken klockan 06.05... jag hade inte ens varit uppe och P.at som jag alltid gör annars, så himla trött var jag. Men ack så lycklig, alla papper i ordning, alla stämplar på plats, och bäst av allt, aldrig mer upp till Chiang Kahn. I fortsättningen så väntar Khon Kaen, vilket blev bekräftat officiellt idag. Start om cirka 2 veckor! Häärligt!!.

 

Idag, alltså tisdag 29 september, så hade vi lite ärenden att göra. Först av allt imorse så ville Namkäng (speciellt) och Soda åka bil till skolan. De är inte bortskämda med det, utan vill visa att vi i familjen visst har bil som många andra!! Sedan efter det snabbt kl. 08.30 till Kasikorn Bank och be dem att fixa med bankboken....

 

Mina negativa tankar var. Tänk om vi ändå fick bankboken, och jag tappat den och någon hittat den och plockat ut pengar?? Men sedan tänkte man ju till, hur kan folk få ut pengar på min bankbok utan att kunna identifiera sig som...ja ni vet... man tänkte allt möjligt!! Vi åkte dit, men inga problem alls, kvinnan på banken ringde till Loei och frågade dem om de hade bankboken, javisst sade de!! Så de postar den idag till Chaiyaphum varefter banken ringer till oss. Problemet löst.. härliga tider!!

 

Nu har det gått så långt med Alaams hus, att jag sedan igår helt har slutat att bry mig... Granville 76:taggaren och hans fru Choda har skrivit på ett 1:års-kontrakt i alla fall på 6.500 baht, och flyttar in direkt efter Reine flyttar ut slutet oktober. Men det är fortfarande även idag saker som kommer upp och som Alaam och Yongyut gemensamt gör som nästan verkar som obstruerande.

 

Nu det sista, så ville Granville sätta upp en A/C, men då efter att först ha sagt ja varför inte?? Så säger de ett par timmar senare. Ja sätter du upp den, så stannar den. Ni får inte ta bort den sedan, för väggen blir så fördärvad.. jag nämnde då lite lent, men hallo, det är ju bara att ta dit en hantverkare så snyggar han till skitväggen och så betalar Granville för det.. inga problem..

 

Nä då var det viktigt, för så stod det i kontraktet!! Nä tack.. inget mer hustjötande för mig. Han har skrivit på, och det är räddningen för den här Alaam som inte fattar någonting av det här överhuvudtaget. Nu är det upp till henne att skaffa fram 4.000 baht varje månad, så är huset räddat!! Och det skall väl hon kunna klara tycker man.

 

Men det skall bli intressant att se hur detta skall utvecklas. Kommer de att sätta press på mig, så jag skall betala i utgångsläget utav de 30.000 bahten som jag lovade INNAN de hade en hyresgäst som pröjsar 6.500 baht varje månad??? Eller tar systern sitt ansvar och betalar de 4.000 bahten ur ”eget” arbete som varje normalt funtad människa skall göra??? Hmmmm!!!!

 

Handskak

 

 

Chaiyaphum CCLXXX (280) , Thailand när då då

 

Så är vi framme vid 280... närmar sig faktiskt 300, undrar hur länge detta skall hålla på.... Och hur sjuttan kan det hända så många saker i mitt liv tro, så att det är värt att skriva om?? Eller är det helt enkelt som så, att det händer mängder av saker i allas liv, men att många bara har svårt att formulera det i ett skrivet ord??

Jag vet ju sedan tidigare att många människor går, springer, sitter eller står och tittar, men att de inget SER. Alltså inte ser alla de sketroliga sakerna i sitt egna liv. Det kanske är bra att kolla lite och skriva av sig och upptäcka att –”Hejsan svejsan, mitt liv är inte så himla dumt ändå”.

 

Jag måste berätta lite grand om det här med Thailovelinks, för Er som inte vet (samma med mig). Det är alltså ett internetdatingforum. Man anmäler sig som kvinna eller man och så visar man intresse för varandras profilbeskrivningar och foton. Och det är ett grymt populärt sätt att träffas idag.

 

Alam anmälde sig och Amphorn (Dans fru) hjälpte henne med ett skitsnyggt foto, det blev bra, och hon log, denna kvinna som inte ler ofta alls, utan mest är surmulen som en blåsig måndag i december. Jag fick dock glädjen att hjälpa henne att komma igång med detta på datorn.

 

Det visade sig snabbt att hon INTE kom igång alls. Utan jag blev sittande och skrev mail och chattade med killar. Och det kan jag säga att det är många många män som älskar mig må ni tro!! Men vilka fynd det finns, ni skulle bara veta. Här skriver då Alam (Jag alltså) att t.ex.

 

”Hej och tack för mailet, jag är lite blyg så här första gången”, och så berättar jag lite vad Alam gör o.s.v. om barnen etc. Och så ber jag att killen skall skriva tillbaka och berätta lite grand om sig själv... Svar kommer snabbt som ögat –”Ohh du underbara kvinna, kysssssss.. jag vill hålla om dig i evighet, du underbara kvinna..... vi kan ha sex vareviga dag, och oralsex skall vi ha” hej och hå......

 

Och så håller det på.... jag säger bara det.. dator är bra, men att människor enbart sitter och petar på den jädra datorn gör dem enbart socialt inkompetenta, jag lovar... De vet fasen inte hur man umgås varken med kvinnor eller vänner antagligen... skrämmande faktiskt...

 

En kille ifrån Norge den värsta av alla idioter, jag ville bara skoja med stollen.Jag skrev till honom... (på engelska förstås) ”Hejsan Trond-Olger, du gör mig också så het... jag vill också hålla om dig med mycket oralsex... tänk vilken glädje för en gammal Ladyboy ifrån Chaiyaphum 58 år gammal att träffa just dig min lille guldgosse, vill du komma till Thailand och hälsa på???” Hahaha!! Jag tror inte idioten återkommer mer....

 

Men det har också kommit ett par riktigt bra killar på tråden, men då kommer nästa problem in.. Alam pratar inte engelska, men Yongyut, optimisten, tror att hon kommer igång snabbt med det, när det väl gäller. I alla fall En kille som bor i Chaing Mai, ville gärna träffa en kvinna som Alam, barnen störde inte alls, han har bot här i Thailand å drygt 20 år och är en f.d. Universitetslärare.

 

Han pratar Thailändska... och om inte kärleken infinner sig, så vill han ävenledes gärna ha tag i en hushållerska som tar hand om hushållet mot 10.000 baht i månaden. Herrejösses kan det bli bättre för Alam egentligen??? Tror ni att hon ringt. Killen har lämnat sitt telefonnummer,, men icke sa nicke, Jag sa till Yongyut, nu räcker det. Jag lägger inte mer tid på denna skit.

 

Någon annan får hjälpa henne på traven. Lite jävlar anamma får man nog ha i denna värld om det skall hända nåt..Så är 280 kapitlet till ända.

 

Handskak

 

 

 

Chaiyaphum CCLXXXI , Thailand

 

Tjejerna (systrarna) har förgäves nu i 2 dagar försökt att återigen små-involvera mig i huset, men jag håller dem ifrån mig, och säger att jag prioriterar mitt förhållande med Yongyut istället, och vill INTE ha med saken att göra. Dock så gjorde jag en SIDA-insats igår kväll för dem. Tyckte att jag borde hjälpa till för de klarade inte av att organisera det här med inflyttningsdatum för den nye och avflyttningsdatum för den gamle (Reine Hast).

 

Jo Reine skall bo och betalar för 5 oktober t.om den 2 november, alltså 4 veckor. Den gamle 76;taggaren har sagt upp sin lägenhet och kan inte bo kvar där längre än t.om. den 31 september. Och nu var det panik... OK sade jag låt mig fixa det då.. för tjejerna var på väg återigen att tjöta med 76:taggaren om även denna sak.. det verkar nästan som om de letar saker som skall störa honom och skita i att flytta dit överhuvudtaget.

 

I alla fall, jag sade till Yongyut, låt mig fixa detta nu, förstör inte mer nu!!! Mycket enkelt, jag ringde upp Reine, sade till honom att vi skulle vilja ha 2 dagar ifrån honom, och om han ville bo hos oss istället den 1-2 oktober och så betalar vi hans mat?? Är detta OK?? Och så förklarade jag naturligtvis situationen för honom.. OK Inga problem sade ju Reine förstås... Inte mycket att bli uppriven för.

 

Så lätt fixar vi falanger ett problem. Härnere hade detta blivit gråt och tanda-gnisslan i långa tider och ett käbbel utan dess like. Var och en babblar på och struntar fullständigt i saker som kompromiss, det ordet finns inte i en Thailändsk ordlista ens.

 

Jag är i alla fall väldigt tacksam att jag drog mig ur, för här har enbart varit problem med uthyrningen... När allt verkat klart, så då kommer systrarna på att de inte vill att Micron, Riskokaren, Superware och fläkt skall finnas kvar i huset till de som hyr. Trots att det överenskommits. När detta ordnat sig och det var lugnt i 4 timmar, då kommer systrarna på att om 76:taggaren och hans fru vill sätta upp en extra aircondition, så får de INTE plocka ned den sedan och ta med den.. den stannar i huset.

 

För de är rädda att det skall se för jävligt ut efter nedmonteringen. Eftersom de nämnde det för mig så säger jag bara till dem.. passa Er,, nu håller ni på igen... Det är bara att säga till de som hyr, plockar ni ned saker och tar med Er, då skall också allt vara återställt igen som det var innan, skitenkelt??? Sedan vet jag inte mer som tur är...

 

Idag har det utfärdats de värsta varningarna för Norra och Nordöstra Thailand, det lär komma / Har kommit en tropical storm som heter Ketsana eller nåt liknande och den lär vara görgo i styrka... Dock när jag tittar närmare på nätet, så verkar den avta ganska snabbt, så jag vet inte om det är lite överdrivet. Dock kommer den att slå till tufft i grannländerna räknat ifrån Kina via Fillippinerna, och hitåt via Laos, och också den Nordöstra delen av Thailand.... Vi får la se..

 

Idag onsdag 30 september, så måste jag återigen till läkaren för nageltrång, och nu skall han ta den sista stortån, nageln växer galet där (igen), Skall bli gött att ta bort eländet, det är ömt som satan. Dock blir det inte gott att ta spruta, det gör göront må jag säga när de trycker in 3 sprutor i stortåa...

 

Åkte och hämtade ungarna idag, och nu är det rejält kört inne i stan igen. Den årliga översvämningen av staden har påbörjats och det är faktiskt ganska kul att köra med vespan därinne. Jag hade precis hämtat upp dem bägge och stannade vid rött ljus, mitt inne i centrum alltså. Sätter ned mina fötter och känner att jag trampar på nåt slipprigt halt som rörde sig.. Och se där en 1 kilos firre stirrade tyket tillbaka på mig...

 

Ungarna tyckte ju inte detta var så himla konstigt, men ändå visst var det kul för dem också. Vattnet är ju görsketet och jag fick ju inte direkt några hungerskänslor när jag såg firren, som man får hemma i Feskekyrka. 2 ggr, fick jag leda vespan eftersom motorn ”kövde sig” när vattnet steg upp och täckte HELA motorn. Men annars är dessa vespor fantastiska, de bara går och går, och riktigt passar för att köras i 35 centimeter vattendjup!!

 

Handskak