GTG Shipping, Thailand

Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com

Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast. Välkomna med Era förfrågningar

Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig, klicka på forum Sawatdee eller direkt här på hemsidan, under menyn upptill, Transport och flytt!

Chaiyaphum MMMDCXXXIX,

22 juli 2019

89,6 kilo –

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,286  samma


När frun vill att maken skall stanna hemma,

så tenderar hon att prata mindre och städa mer!!

Jo jag tror jag missade att meddela Er att min läkare i Göteborg, som ju skar bort cancern vid tinningen. Han mailade mig härom dagen. Och han bekräftade för mig att svaret på provet dom skickat till laboratoriet hade kommit tillbaka. Och svaret visade att allting var borta, och jag var spelklar utan något prut eller frågetecken...

Ja det var ju därför jag valde att åka hem till Sverige, och skära bort och definitivt få bort allting. Jag litar helt enkelt inte på de thailändska läkarna vad det gäller hudcancer, och det visade ju sig på Ram Hospitalet, att de inte var mycket att lita på. Men jag får väl i första hand tacka den amerikanska läkaren Sheryl, som ordinerade mig att om möjligt åka hem och fixa det, så det blev definitivt åtgärdat, och all cancer bli bortskuren vid tinningen.

Idag annars den 21 juli, alltså söndag eller för Er som läser, igår, så var jag ute på en härligt upplyftande cykeltur. Ja, gör Er inga illusioner, det var helvetes varmt runt 38 grader precis som vanligt. Men jag var lycklig, kroppen kändes stark, och jag tog det hyggligt vackert på cykelturen, vilken tog 2 timmar och 46 minuter.
 
Och på den tiden tog jag mig runt hela 4 mil och 4 kilometer idag. Utanför en liten farmor-shop i en by, så blev jag “stoppad” av en gubbe som viftade på mig där jag kom passerandes. Inte vanligt, men detta händer faktiskt ibland. Jag stannade och passade på att köpa lite kallt vatten, ty när det är så här jäkla varmt, så måste jag dricka lite kallt då och då, och inte bara fes-ljummet vatten.

Gubben började prata, och han ville förstås ingenting alls. Men han ville praktisera sin knaggliga engelska, och det tycker jag i alla fall är skitkul. Han frågade var jag kom ifrån ifrån, och var jag bodde, och hur gammal jag är, och om jag hade en thai-fru, och om jag hade Lokhrung? Alltså ett blandbarn? Han storgillade när samtalet flöt på, då ju jag lätt kunde hålla igång samtalet med min engelska, och den lilla thai jag kunde bidraga med.
 
Så fort som han hade ställt sina 6-7 frågor och fått svar, så märkte jag att han ville avsluta, ty nu skulle han börja prata med sina vänner i affären, och berätta för dom i detalj om mitt liv. Han hade ju nu i deras ögon plötsligt höjt sig, och kan prata med utlänningar, och förstå dessa konstiga människors ännu konstigare språk...
 
Men jag gillar att sprida mitt budskap om vem jag är, mina tankar i allt detta går ungefär på detta sättet. Ju fler som vet vem jag är, och var jag bor, ju större chans är det att när jag en dag ligger där vid vägkanten, så kör dom hem mig till Yongan, istället för att jag skall bli liggande där i den stekheta solen och stekas till döds....

Idag fick jag ett PM ifrån en italienare som jag aldrig pratat med tidigare. Han skulle ha besökare ifrån 4 olika asiatiska länder, och prata affärer med dom. Han frågade mig om tips om Chaiyaphum eftersom dom skulle träffas här. Han fick sina svar, och sedan sade han att han hör av sig nästa vecka, så kan vi träffas och tjöta över en öl.... Ja hoppas han inte är bög bara, då får han ju inte så himla roligt med mig, jag med min bögfobi....



Jag hade kontakt också idag med en kille som flyttat ifrån Thailand till Vietnam. Det är ju en hel del tugg här bland de boende, om huruvida man skulle satsa på ett annat land p.gr.a. att Thailand skulle vara så himla dåligt. Denne kille i alla fall, sade att han trivdes gott där i Vietnam, hade visserligen aldrig bott i Thailand, men hade varit här många gånger, och kanske mest hört dåligheter härifrån.
 
Men han tyckte i alla fall att det var mycket “bättre” i Vietnam. Men den åsikten har ju alla som flyttar, det gäller ju att i första hand försvara sina beslut man tagit, och aldrig erkänna att man gjort fel, oavsett om det var rätt eller fel, vilket verkar vara människans natur. Trafiken var ännu värre än i Thailand, och grymt laglös och helt okontrollerbar, så där är Thailand lite bättre, även om Thailand är kass i det hänseendet också.
 
Levnads-kostnaderna sade han, är mycket billigare. Dock så vet jag inte vilken typ av mat han pratade om, deras inhemska äckliga mat, eller falang-maten. Men levnads-kostnaderna var billigare i alla fall. Och han var dessutom väldigt glad i hur enkelt det är med uppehålls-tillstånd om man inga pengar har. Alltså för riktiga fattigpensionärer.

Det enda han gjorde var att gå till den lokala resebyrån i stan (Ho Chi Minh city), lämna in passet, betala 280-300 amerikanska dollar, vänta 3 dagar, och sedan få tillbaka passet igen, stämplad och klar igen för ett nytt år.... Killen var jätteglad för den grejen i alla fall.... Hur det är för övrigt inte en susning.

Men jag har ju hört ett gemensamt omdöme om alla de kring-gränsande länderna runt Thailand, och det är ju att de i stort sett är i avsaknad av en bra infra-struktur. Det saknas vägar, och i den mån det finns vägar så är det grusvägar med mängder av hål i, och inte mycket till asfalt eller cementvägar...

Antar att det är priset man får ta när man har ett fattigt land med låga priser.... Så nog fan skall man tänka sig för, innan man gör en flytt från Thailand till någon av dessa länder här omkring.. Vilka oftast är av en betydligt sämre kaliber. Men visst är man beredd att "ta" sämre, om man med det då kan få levnads-omkostnader som är betydligt billigare... Det kan ju skilja flera tusen kronor i mat bara..

Handskak


Chaiyaphum MMMDCXXXVIII,

21 juli 2019

90,4 kilo – 89,1 kilo (44 km) 2 timmar 46 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,285 uppåt

Chaiyaphums "provins-blomma"!!

En gammal mö,

blir en trofast fru!

Idag lördag så hade vi bestämt lunch uppe i Nong Bua Rawe, vilket ju som bekant ligger runt 35 kilometer ifrån Chaiyaphum, utefter vägen till Petchabun (väg 225). Vi hade bestämt mat i förväg, så ägaren Stefan (tysk), kunde få chansen att handla potatis nere på Big C i Chaiyaphum till oss. Ty vi alla beställde wienerschnitzel, med stekta potatis.
 
Lloyd beställde en Pizza, och en ny bekantskap Bosse (81 år gammal), hade förbeställt en kalops eller nåt liknande med potatismos. Han var i alla fall supernöjd med det hela. Jag själv älskar ju Schnitzel, så jag var också "happy big time". Jag hade också bakat en äppel-paj vilken jag tog med prov på.

Och jag hade också med äkta svensk vaniljsås, vilket ju ihop med en klick glass gör hela anrättningen ljuvligt god..... Det verkade som om folk var tacksamma för äppelpajen, även om inte tacksamheten sprutade ut över bordet precis.... Så det blev en hel-lyckad tillställning, och de flesta hade lite att berätta om lite av varje...
 
Dagens problem för mig vid denna typ av resor är att jag lider fortfarande av ganska gruvliga smärtor ifrån min högerarm vid körning. Jag måste ju hålla armen ganska still eftersom höger hand ju håller i gasen på motorbiken. Så redan efter 4-5 kilometer börjar det att smärta rejält.

Jag hade med mig York i följe, så jag kunde inte med att stanna efter vägen och vila armen, utan fick kämpa i dessa 45 minuter utan att stanna, och det var en ren rejäl pina. Dock på hemvägen, då körde jag ensam, så lyckades jag uppfinna ett sätt att mer kunna stå ut med smärtorna.



Jo jag upptäckte att om jag, medans jag höll i styret, och jag “rätade” på armen, och INTE hade den i vinkel under körningen, så släppte smärtan och krampen när jag rätade på armen. Så hela vägen hem slapp jag stanna, och bara vid smärta och kramp, så rätade jag på högerarmen lite grand, och så var man OK i styvt 2 kilometer till.. Bra grej faktiskt...

Annars var denna lördag en ganska trist historia utan att det hände något drastiskt alls. Jag fick höra att Dan (amrisen), som högtidligen har lovat sin fru Amphorn att börja motionera, ja han är ju lite överviktig (125 kilo tror jag minst)... Han var ute med henne på gatan här i gryningen 1 gång, ja en gång, och sedan svek honom hans motivations-förmåga, och han lade den nya karriären på hyllan.... igen...!!
.
Dan skulle ju verkligen med tanke på hans nyligen in-opererade Pacemaker, och hans övervikt, börja motionera och röra på dö-köttet. Men jag tror personligen att detta är något som aldrig kommer att ske. Efter vad han själv berättade för mig, så simmade han i High-school-laget när han var ung borta i USA.

Och det var sista gången som han motionerade i sitt liv. Så man undrar ju om det kanske är farligt att sätta igång när man är 77 år gammal, överviktig och med en ny pace-maker inopererad. Kanske lika bra att låta bli, och fortsätta som förut med noll rörelse, och se hur länge detta håller..

Handskak


Chaiyaphum MMMDCXXXVII,

20 juli 2019

89,7 kilo – (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,283 nedåt



Stor rikedom,

gifter bort även en gammal kvinna!!

Jag beskrev ju i gårdagens kapitel hur thailändarna viker alla sina sedlar istället för att ha dom på hög som vi ju gör i västerlandet. Jag missade i det sammanhanget också att berätta för de av Er som inte reagerat, eller sett hur thailändare överlag, och detta gäller både orutinerade bönder som vana kontors-människor, hur dom INTE viker ett papper eller dokument som vi gör.

Vi ser ju till att vika det ordentligt så snyggt som möjligt, pressar pappret, så det blidas en skarp kant. Thailändarna i sin tur anser av någon anledning, att kanten man får när man viker antagligen synes vara ful, så då böjer man mer "i hop" pappersarket, och stoppar det det t.ex. i en väska eller en mapp, eller vad som helst. Effekten av detta blir ju blixtsnabbt, att alla deras böjda papper genast blir fula och knöckliga i kanterna...

Jag har försökt med Yongan att lära henne hur vi gör, men hon kör sitt thailändska, och jag förstår henne, varför skall man lära sig av falang, och folk som “inte vet speciellt mycket”??? Löjligt ju!! Jag måste också berätta hur jag ser thailändare bläddra i en bok. Detta kanske är att nagelfara dessa människor för mycket i kanterna. Jag vill ju inte att thailands-romantikerna skall bli ledsna i ögat.

Jo när vi bläddrar i en bok, så oftast vänder vi blad ganska försiktigt medelst tummen, och tar hjälp oftast av pekfingret. Och vi kan vända blad i böckerna, utan att den ens syns efter åratal av användning. Thailändarna, dom pressar ned tummen på hörnet på sidan i boken, och med kraften av tummen får dom tag i sidan, och kan vända blad.

Hörnet på sidan, efter det att dom först slickat på tummen för fästet, och sedan efter det pressat tummen på pappret, blir ju att hörnet blir skadat, och ytterligt fult och rynkigt redan efter första eller maximalt andra gången. Så deras skolböcker ser ut som fan, och deras eventuella tidningar se ut som fan....

Idag så var det kanske tur att jag cyklade ut redan 07.25, temperaturen var redan då 32 grader och vindstilla, men kändes ändå ganska skönt att komma iväg. Var ute i styva 1.40 (nästan), och när jag kom igen igen, så ta mig sjutton, temperaturen hade redan då slagit i taket, och stod och darrade på sina modiga 38 grader.



Jag kanske också skulle skriva några ord om fisket här i Isaan där jag bor. Jo detta med att i stort sett alla kvinnor bland by-befolkningen, är ute på dagarna och dom alla fiskar, eller letar snäckor eller insekter eller löv, rötter och grenar. Men fisket är ju en bas-näring, och fisken måste ju in i hushållet för näringens skull...



Dom har ju utvecklat sin stil, och hur dom fiskar och när dom fiskar. Jag fattar förstås inte ett skit. Men en sak har jag märkt, och det är ju att så fort man märker att vattenståndet sjunker, DÅ minsann är det inte man ur huse kanske, männen ligger ju mest och sover, men mer “kvinna ur huse”.
 


Och man står på botten av de leriga dammarna, där vattenståndet är noll eller kanske max 1 decimeter, så man kan handplocka firrarna. Och de fiskar som redan då börjar sin djupdykning ner i leran, dessa känner thaikvinnorna av med sina fötter, och sedan gräver dom med sina händer. Och dom är riktigt skickliga på att dra fram dessa ofta ganska stora firrar djupt nere i leran och dyn....



En sak undrar ju alltid jag över, och det är ju, hur äckligt smakar och luktar inte dessa firrar? De simmar, och lever, och fiskas upp ifrån leran, och det måste ju sätta smak på köttet ju. Men jag kan också tänka mig att thai inte bekymrar sig så mycket om den saken. Det finns väl inga smaker att bry sig om, när man kan döda allt i smakväg med tillräcklig mängd chille, hahahaha!!

Handskak


Chaiyaphum MMMDCXXXVI,

19 juli 2019

89,6 kilo – 88,7 kilo (25 km) 1 timme 35 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,306  uppåt



Ett sött ansikte,

gör icke en bra fru..

Idag i morse, så låg det ett mail ifrån doktorn hemma i Sverige, som ju skar bort (förhoppningsvis) cancern i tinningen. Han skrev att semestern snart startar nu hemma i Sverige för dom på kliniken. Och han berättade också att mitt Basaliom är borta ifrån tinningen, ja alltihop denna gång. Så med detta så kan jag glömma åtminstone den fläcken.

Jag måste få lov att bryta in med en musikvideo som EXAKT visar vilken typ av musik som jag fortfarande storgillar. Och detta är ju samma genre som typ Crosby, Stills, Nash, and Young och Simon & Garfunkel m.m. Lyssna på denna kanongoa cover av “Have you ever seen the rain”, Vilken gjordes känd av “Creedence Clearwater revival” början 1970;talet......



Annars så frodas kulturen i detta land, där man för inte alls så länge sedan upptäckte skor och cement, och gick ifrån skogsbruk, lantbruk och by-boende, och jakt och fiske, rakt in på extremt kort tid till civilisationen. Om detta är en bra grej för människan som djur-art eller inte, tvistar de lärde fortfarande om.



Men som många säger, dåliga vanor och vissa (o)vanor har svårt att försvinna, eller som engelsmännen säger, “die hard”.... Och jag tänker på thailändarnas förmåga att bara ställa sina skor och sandaler precis vid utgången, där alla skall gå och passera. ALLA gör detta, och det ges noll och ingen pardon alls.

Kolla fotot här ovan så ser ni vad jag menar. Man har utvecklat en vana att alltid ta av sig sina sandaler när dom går in I varenda liten skitaffär som finns. Edet ingår liksom I god uppfostran, och avtagandet av sandalerna har gått till att bli en fantastisk excellent gallant förmåga att få av sig sandalerna s.a.s. “ i steget”-



Dom behöver inte ens sakta ner när dom går in i en affär, så plötsligt så ligger deras sandaler där mitt i dörr-öppningen, så alla kan snubbla på eländet. Ingen thai kan ju säga till en annan thai någonting av rädsla för att tappa ansiktet. Så alla deras jäkla olater och konstiga mane´r finns kvar, och lever kvar i ofantliga kommande tider...



Jag fick ett bra tips inne på facebook, som gäller Yongans uppsättande av cement-stolpar runt hennes land. I stället för att hon skall betala by-bor 300 baht om dagen, och de skall spendera kanske 2 timmar minst för varje hål för cement-stolparna, så kan hon ju borra på kanske maximalt 5 minuter hål med denna jord-borr, och få det hela avklarat skitenkelt på en bråkdelen av tiden..... Låter käckt va....


 
Ja det finns massor av konstiga människor i vår herres hage, och det är ju ingen skillnad här. Och finns det underliga figurer ute i samhället här i Thailand, så finns det likaledes konstiga människor, som sadlat om till munkar så klart, kolla foto och njut....



Visst kan barnen ha det himla gott ute på risfälten. Kolla in hur de badar och har skoj i vattnet, påminner om gamla tider, när man själv var liten och fick hitta på egna grejor att förströ sig med. Vi hade ju inga Ipad, Istore, Iphone eller några I överhuvudtaget.



Jag vet inte om ni ens har sett eller tänkt på detta med hur thailändare hanterar sina sedlar? Vi i västerlandet brukar ju lägga dom ovikta i en hög på varandra, och sedan antingen lägger vi in dom i plåntan, eller så viker vi hela högen en gång på mitten, och lägger ned dom i fickan...

Thailändarna gör förstås på ett helt annat sätt. De viker varenda jäkla sedel på mitten, och sedan läggs dom på varandra. Det betyder ju att hela högen blir flerdubbelt så tjock för dom, som det blir för oss i jämförelse... Varför dom gör så,? Inte en susning faktiskt, Det finns ju inget vettigt svar på den grejen kan jag tänka mig i alla fall... Inte mer än dom kanske har lättare att räkna sedlarna, och inte missa någon sedel?

Handskak


Chaiyaphum MMMDCXXXV,

18 juli 2019

90,1 kilo – 89,0 kilo (25 km) 1 timme 27 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,300  uppåt



En hund utan tänder,

är just inte en hund!

Annars så var vi igår på återbesök  hos läkaren i Khorat angående mitt brutna nyckelben. Jag fick röntga mig vilket tog 2,5 minuter, och sedan vänta 3 minuter på att komma in igen till läkaren. Här blir det aldrig några väntetider att tala om i Thailand. Jäklar va effektiva dom är konstigt nog.

Jag trodde ju att vi västerländska är överlägsna p att planera, vilket vi också är, men när det gäller organisation, så verkar det precis som om att man tydligen kommer till en viss punkt i det hela, när organiserandet fullständigt krossar effektiviteten, och det som man i första hand försökte få bukt med. Och precis det har hänt västerlandet.

Thailand kopierar allt vad dom orkar precis allting i livets alla skeden, men i detta fallet, så fungerar det charmant med deras organisation på de privata sjukhuset. Ja t.om. Det statliga sjukhuset, där det råder full kalabalik, finns en typ av ordning som jag aldrig sett förut. Huruvida det är bra eller dåligt kvalitets-mässigt får dom lärde tvista om.

Men låt mig säga, att som t.ex. med mina halv-års-besök för att få nya mediciner och kolla blodet och hjärtat. Om ett svenskt sjukhus hade haft runt 300-400 stycken patienter, bara på en avdelning under en dag, så hade det kollapsat på stört. Här fungerar det charmant. Vi sitter 5 och 5 på stolar utanför läkarens mottagning på sjukhuset.

En gubbe som håller ordning på kön, skickar in oss en och en till läkaren. Han gör vad han skall göra, och ut åker du med huvudet före, och allt klart. Och i slutet på dan, så är både kön slut, och läkaren är slut som soldat, men han har gjort sitt jobb i alla fall.. Jag tycker Thailand sköter detta himla bra faktiskt.

Min läkare nu igår i Khorat tyckte det hade läkt ihop fint, visst jag har skitont när jag lyfter min högra arm över axeln, jag tränar ju inte precis ihjäl mig. Men jag är hyggligt rörlig i alla fall, och skall nog slippa en “frusen” axel tror och hoppas jag.  Han ville att jag skulle komma tillbaka en avslutande gång i september, och jag sade ja, men jag är inte 100% att jag kommer att åka den jäkla långa vägen bara för...vadå???.... ingenting kanske???

Nog om mig, Yongyut tog med sig sina röntgenplåtar, hon ville så gärna helt desperat fråga läkaren där på Bangkok Hospital, vad dom trodde, och tyckte om hennes nackskada som hon ju dragits med mer än 2 år nu!! Thailands allmänna sjukvård vägrar ju befatta sig med henne, och säger att dom inte “vågar” röra nacken, med risk att göra henne förlamad.

Jag har hela tiden haft i tankarna att deras sjukvård nog helst inte vill slösa för mycket resurser på “vanliga” människor, utan det är nog mest för medel och upper-klass tror jag. Jag vet inget, men jag inbillar mig bara detta. Ja dom skiter helt enkelt i sin befolkning, den fattigare delen av befolkningen, känns det som...



Läkaren som Yongyut kom in till verkade vara väldigt kompetent. Först var Yongan inne själv ett tag, men sedan kallade dom in mig också. Och läkaren förklarade för mig följande; “vi har 2 stycken diskar mellan 3 och 4;e kotan i nacken. Dessa har gått sönder och kotorna ligger och pressar på varandra därav alla smärtor.

Man gör ett operativt ingrepp då, och gör en “stel-operation” i nacken medelst skruv eller ben på dessa 2 ställen, och då försvinner smärtorna. Gör man ingenting, så kommer aldrig smärtorna att försvinna. Vad kostar en sådan operation, frågade jag. Han berättade då att kostnaden kommer att hamna på runt 200.000 baht. Och det kommer att innebär 3 övernattningar på sjukhuset.

Jag berättade för honom att det allmänna sjukhuset vägrade att göra någonting, och hänvisade till att hon löpte stor risk att bli förlamad... Han svarade inte direkt på detta, men sade; “Detta är ingen större djupare operation, det är en ren rutin-operation, risker finns alltid i alla sammanhang, men jag kan inte se att denna operation i sig skulle vara såpass riskfylld trots allt.

Jag gillade det jag hörde, och i bilen hem, så sade jag till Yongan, jag löser detta med pengarna, men jag tänker INTE säga till dig vad du skall eller bör göra. DU själv skall ta ett eget beslut, meddela mig och sedan kör vi igång. Va fasen ha pengar på banken för va då??? Kroppen är nummer 1 – så¨bara kör på, resonerar jag...

Så Yongan vacklade fram och åter hela resan hem till Chaiyaphum, flera gånger under eftermiddagen och nu i morse också. Jag fick be henne att sluta, och istället fundera själv. Men hennes beslut verkar ligga mest på det ekonomiska planet, Hon klarar inte av tanken på att slösa 200-230.000 baht på detta....

Jag säger till henne, du kan fan inte gå med dessa smärtor mer nu, och sedan ha dom hela ditt liv, kanske 30-40 år till??? Glöm det. Bestäm dig, vi betalar vad det kostar, och sedan lever vi lyckliga i hela vårt liv, ända tills jag ramlar av cykeln nästa gång, hahahaha..

Handskak


Chaiyaphum MMMDCXXXIV,

17 juli 2019

90,5 kilo – 89,9 kilo (22 km) 1 timme 32 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,294  nedåt



Fattigdom är ingen skam,

men heller inte någon större ära!!

Idag så kom jag i samspråk med en kille uppifrån Chiang Mai. Se fotot här ovan, han föreslog i alla fall, att jag skulle köpa detta borr, han hade gjort det, och det har sparat REJÄLT med tid för honom att stolpa in sina marker där upp i norr. Ja han hade ju hört mig berätta om Yongans trassel med grannarna, som ju stjäl mark ifrån henne, så hon måste vara noga med att stängsla in allting.

Det blir ju ett underbart hjälpmedel denna borr, där det bara tar några få minuter, så har hon ett supersnyggt hål, medans göra det för hand säkerligen tar minst 1 timme i anspråk, ja egentligen längre. Så hon får jobbet gjort mycket snabbare, och det blir betydligt bättre kvalite´ på hålen, där cement-stolparna sedan skall köras ned i...



Jag tänkte på Er pojkar och flickor som längtar till Thailand, och skall åka till Phuket och där omkring, precis som vanligt.. Ja ni får med lite tur riktigt celebert besök då. Men undvik blödande sår när ni badar. Djuren på bilden ovan kan sniffa upp Er på en millisekund, och käka upp Er..... hahaha!!!



Jag ville inte undanhålla Er detta ovan foto av farmor och farfar, och dagen efter deras bröllops-dag. Kanske texten förklarade vad jag ville ha sagt. Man hade faktiskt sex även på den tiden, hur konstigt det än låter i yngre människors öron...





Jag märker nu sedan länge hur enormt varmt det är ute, och hur enormt torrt det är ute på risfält, och i flodbäddar, och dammar som jag passerar. Det är mycket folk ute nu och plockar den sista fisken, som ju ligger i botten av de uttorkade floderna och dammarna. Det är ju bäst att göra detta innan de andra vilda djuren snor den maten från thaiarna. Dessa älskar ju sina leriga gyttje-smakande fisk ju!!



Förutom att dom fiskar, så brinner det också ganska mycket, thaiarna älskar ju att elda, och antagligen så anser dom det vara ett arbete att elda ute i naturen. Det brinner fanimej överallt, och ingen bryr sig om att byarna stundtals är överfyllt av äcklig rök. Ingen kan ju säga något till någon annan...



Jo jag fick tips om hur man skall tackla kvinnorna och deras sexlust, kontra storleken på deras födelsedags-presenter. Man tar ju då en glasburk, och varje gång man har sex med frun, så lägger man i en 100;lapp där i. Om det blir alltför många kvällar under året med huvudvärk, eller “jag är för trött”, så blir ju heller inte födelsedags-presenten speciellt stor. Så som dom säger i Thailand, “up to you”....



Idag till ett avsnitt av Dr Phil Show på min dator, så fick jag 3 underbara frukter att slafsa på. Jag fick ett av de där underbart goda Gala-äpplena som Makro säljer, och jag fick en binge med Körsbär, kostade tyvärr hela 199 baht, och till sist så hade Yongan med sig från sin mamma, som alltid vill ge mig gul mango från där hon bor. Så frukt är gott, och är frukten riktigt god, så blir man ju salig...



Jo jag ville gärna delge Er detta ovan foto av Mohammed som saboterar för PK-maffian här i Sverige, fotot är ju arrangerat för att man skall visa hur katastrofsynd det är om alla flyktingar, som älskar att ta våra resurser för egen räkning. Mohammed ställde sig upp i vattnet, och avslöjade för alla att vattnet bara var 40 cm djupt, hahahaha!!!!



Till sist, vem sade att danskarna hade det så lätt.... Ta jobb som receptionist på detta företaget om ni vågar.... Jag kan riktigt föreställa mig alla skämtsamtal som kommer in varje dag till det företaget.

Handskak

Chaiyaphum MMMDCXXXIII,

16 juli 2019

90,5 kilo – (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,304  uppåt



Tänk om det blev krig,

och ingen gick dit?

(Astrid Lindgren)

Man pratar ju mycket om vad det är som dödar oss människor, och hur farlig världen är, sett ur en massa vanliga och även konstiga synvinklar. Ja ta alla dessa hundälskare, visste ni att hunden i sig placerar sig på en topp 4:e plats bland människo-mördare i ligan över de värsta odjuren.. Orsaken mestadels är den ofarliga sjukdomen enligt hundägarna, Rabies... Så där har ni Era älskade hundar!!

Och vi de utvecklade och fina människorna, vi tronar på en röten 2:a plats i mördar-ligan, där vi egenhändigt mördar andra människor till ett antal av 437.000 stycken per år.... Så gnäll på de stackars ormarna, orm som grupp dödar “bara” 100.000 stycken människor per år, inte illa av en djurart som är så jagad, och hatad och illa omtyckt.

Och sedan förstås så har vi alla dessa små sattyg, där den största mördaren av dom alla är myggorna. Detta lilla oansenliga djur, som bevisligen är ett monster, dödar totalt 750.000 stycken människor varje år, Där hälften cirka är via Malaria, och resterande till stor del är Dengue-feber, denna illustra sjukdom, som ingen tror att dom kan få....

Jag gör en sammanställning nedan så kan ni läsa om de 7 värsta (o)djuren i vår närhet... Så nu kör vi då;
7 - TSETSEFLUGOR: 10 000 DÖDSFALL
Det är främst söder om Sahara som människor riskerar att dö av sömnsjuka. Sjukdomen överförs till människan från den lilla tsetseflugan, som lever av att suga blod från bland annat människor.Totalt 10 000 människor dör varje år av sömnsjukan. En sjukdom som visar sig med symtom som feber, ledsmärta, huvudvärk och klåda.
 


6 - ROVSKINNBAGGAR: 12 000 DÖDSFALL                                                                                                    Denna lilla insekt har en kraftig stick- och sugsnabel som de suger blod med. När de gör det från människor kan de överföra en tropisk parasitsjukdom, nämligen Chagas sjukdom. Den dödar årligen 12 000 människor.

5 - SÖTVATTENSNÄCKOR: FLER ÄN 20 000 DÖDSFALL
Sötvattensnäckor kan se små och ofarliga ut, men de kan bära på en riktigt otäck parasitmask. Parasiten i sig kan orsaka schistosomiasis, alltså snäckfeber. Fler än 200 miljoner människor världen över är infekterade och varje år dör minst 20 000 av sjukdomen. Men det kan röra sig om ännu fler, kanske ända upp till 200 000, uppskattar WHO.



4 - HUNDAR: 35 000 DÖDSFALL
Trots att hunden ju brukar kallas för människan bästa vän så kan den faktiskt vara farlig för oss människor. Och det behöver inte bero på att den huggit ihjäl sin ägare, utan det är främst viruset rabies som kan smitta från hund till människa och orsaka människan död. Enligt WHO:s bedömning så är det 99 procent av cirka 35 000 dödsfall av rabies som orsakas av hundar.



3 - ORMAR: 100 000 DÖDSFALL
Ormar ser inte bara läskiga ut, de kan även vara riktigt farliga. Som grupp tillhör ormarna världens farligaste djur och WHO uppskattar att de dödar 100 000 människor runt om i världen per år.

2 - MÄNNISKOR: 437 000 DÖDSFALL
På andra plats ligger tragiskt nog vi själva, människan. I statistik från FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott framgår det att det under 2012 begicks cirka 437 000 mord.

1 - MYGGOR: 750 000 DÖDSFALL
Trots att den inte är stor och stark så är människans i särklass värsta fiende myggan. Den här lilla blodsugaren överför nämligen allvarliga sjukdomar till människan. Malaria ligger bakom över häften av de 750 000 dödsfallen per år. Till de dödliga sjukdomarna som myggorna sprider hör även denguefeber, som framför allt dödat barn i Latinamerika och Asien.

Om det nu är någon tröst, så slipper vi i Thailand och även i Sverige en del av dessa odjuren. Tse tse finner vi i Afrika, Rovskinnbaggar finner vi mest i central och nordamerika, Sötvattensnäckan finner vi lite varstans kanske i Thailand, men nog inte i Sverige tror jag.
 
Hundarna dessa människan bästa vän finns ju överallt, den ursäktas i alla lägen, av ett helt människo-släkte, men ändå dödar hunden oss människor med en rate av 35.000 stycken per år,  Ja vår egen art alltså människan, finns ju tyvärr lite överallt, men lyckligtvis så finns inte den största mördaren i Sverige alls, alltså Malaria och Tigermyggan, men den finns här i Thailand förstås.

Så ni som bor hemma i Sverige kan relaxa, och hålla koll på grannens hund och njuta av livet, jag får hålla kollen på myggorna, människorna, och ormarna, och då har jag ändå kub-maneterna, hajarna, tusenfotingarna, spindlarna, m.m. att hålla kollen på.... Men man lever ju bara 1 (en) gång, så det får gå..

Handskak

Chaiyaphum MMMDCXXXII,

15 juli 2019

90,8 kilo – 89,8 kilo (22 km) 1 timme 24 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,299  nedåt



Den som har pengar,

han har makten,,,,

Idag fick jag se en video där jag fann mig plötsligt bli väldigt tveksam till att ens cykla mer ute på risfälten som jag brukar göra. Jag har haft dessa tankar tidigare, men alltid slagit ifrån mig allt negativt. Jag ber Er, klicka på denna länk och se videon, det är en jättekort video, om vad som kan hända här i Thailand under min cykeltur, skall jag sluta cykla, och börja köra bil istället tycker ni....

https://www.facebook.com/cherrygems/videos/2345783615459398/?t=10

Ja Thailand är väldigt inne på marknader av alla de slag, ja ofta så är det kanske en överdrift att kalla det för”alla de slag”, då de flesta marknader är ganska lika varandra... Jag brukar kalla de två som förkommer nästan till 100% här; "plastmarknad", bara en massa småskit i plast och andra material, och sedan "matmarknad" där man säljer exakt samma saker på alla marknader.



Det är så satans trist så jag slutade att springa på dessa marknader för 9 år sedan... MEN så fick jag höra om, och också se foton av dessa s.k. "båtmarknader", som tydligen lär finnas nere i Bangkok bland annat. Och ser man fotot här ovan, så verkar det ju vara kul om man kollar på båtarna, men grönsakerna är ju samma skräp, som man ser precis överallt annars...



Jag vill gärna förtydliga att skylten INTE gör reklam för annat än tupp-slagsmål. Denna underhållnings-grej är grymt stor i Thailand. Och folk här, vuxna människor, skriker som stuckna grisar när de ser två tupp-jävvlar hugga mot, och på varandra. Det är alltså hellöjligt.

Den enda respekten jag har då i detta sammanhang, är att man här uppe där jag bor i Isaan, där stoppar man kuk.... sorry tupp-fighten när den ene tuppen visar olustkänslor, och inte vill vara med längre. Det sägs dock att i andra delar av Thailand, speciellt nere i söder bland muslimerna, så tvingar dom tupparna att slåss till den ene är i stort sett död. Ja dessa thai är modiga pojkar skall sägas, hahaha!!



Ja fiskarna här i Thailand kan bli groteskt stora faktiskt, kolla fotot med den Malen, inte illa va..... Så allting verkar växa här i värmen i rekordfart, allt ifrån bär, till frukt, och vidare till vissa djurarter då... Dock människor och manligt könsorgan verkar ha fastnat i växten..



Ja vad skall man säga om detta med att dom pudrar sig här i Thailand, och dessutom så tycker dom att det ser snyggt ut, och att det ser helt OK ut. Jag tycker det ser helt ovårdat och groteskt ut, och om någon falang som mig, tycker detta ser helt OK ut, så kanske man borde låta undersöka sig......

För de av Er som inte vet varför thai älskar Barnängens rövpuder i ansiktet, och över hela kroppen? Dom anser att det faktiskt fungerar bra, emot svett och deras varma klimat, och ger lindring i stor skala. Jag har väl ingen anledning att misstro dom. Men sättet dom smetar på barnen och sig själva,  ja se fotot, så undrar man hur det “står till” uppe i skallen på dom...

Man ser dom inne på köpcentra och ute på stan, helt öppet, och alltså inte bara inne i byn. Så dom tycker faktiskt att det är fräckt, käckt, och ser snyggt ut, dessa människor här... Så detta kanske kommer till mångkulturens Sverige också skall ni se, så börja ni hemma-boende svenskar, och träna Er att använda Barnängens puder, och lindra värmen, och ge Er hud lite svalka i högsommar-värmen i Sverige...

Handskak


Chaiyaphum MMMDCXXXI,

14 juli 2019

90,6 kilo – 89,1 kilo (38 km) 2 timmar 29 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,302  uppåt



Skyll inte på spegeln,

om trynet är snett!!

Glömde ju att berätta det, att när jag cyklade upp till Immigration i fredags, så fick jag reda på samtidigt, att det nu definitivt äntligen är det bestämt månad och läge, på den plats dom skall flytta till, Immigration alltså.... Och platsen blir i huset bredvid huvud-polis-stationen, inne i Chaiyaphum stad, alltså 5 kilometer hemifrån mig bara, kunde ju inte bli bättre ju.

De berättade också att flytten kommer att bli av i augusti, så låt säga september då, eftersom den thai är inte född ännu som klarar av att hålla en endaste bestämd tid... Så om de kunde fortsätta att vara så himla trevliga och bra och professionella, och också flytta nu äntligen till denna plats, så kommer detta att vara kanonbra för min del....

I morse så berättade Yongyut, att Funfas lärare skulle komma på hembesök och kolla läget hemma hos barnen, och se hur dom har det. Jag tycker det initiativet är riktigt bra, och det skulle man lätt kunna ha gjort hemma i Sverige också, om man nu brytt sig... Hon skulle komma kl. 11.00 hade hon sagt..

Jag avhöll mig från att cykla då, kul att träffa läraren. Jag satt och väntade och väntade, och till slut 11.50 så sade jag till Yongan; “åt helvete med läraren, kan hon inte hålla tiden, så åker jag iväg nu och cyklar”... Yongan tyckte det var OK. Även om hon gärna skulle vilja visa upp falangen för läraren, så fattar Yongan hur jäkla irriterande detta är för oss falanger, med att dom aldrig kan hålla tiden.

Precis när jag stod där 11.55 utanför med cykeln i- hand, så kom läraren. Jag tittade på min låtsasklocka på min arm, och hon lärarinnan fattade inte ett skit...förstås.... Men jag sade inget mer för Yongans skull... Det visade sig vara en supertrevlig lärare, som både Funfa gillade och också Namkaeng. Ty Namkaeng hade haft henne i 2;a och 3;e klass... i yngre år....

Till slut efter en timme, så vart det klart, och lärarinnan hade väl bildat sig en uppfattning och druckit upp det kulturella glaset, med det eviga vattnet, som ju dom kör med, istället för hederligt gott kaffe.. Ingenting var sagt och jag ville ha reda på någonting tyckte jag, så jag frågade om Funfas betyg! Engelsmännen säger; "open a can of worms"....



Ja detta var nåt super-underligt, Yongyut hade inte en susning om betyget alls. Och sådant gör mig lite förbannad faktiskt. Bor ungen hemma hos oss, så skall hon fanimej producera i skolan, och vi skall ha reda på läget. Jag frågade läraren hur Funfa var i skolan, och fick en massa trevliga informationer, men vad jag egentligen ville veta, vilka betyg hade ungen?

Chocken slog ned rejält, det visade sig att Funfa hade 3 stycken ämnen där hon inte ens hade ett betyg. En idiot i Thailand får åtminstone en 1:a, de har ju maximalt 4;a som max här. Men Funfa hade alltså 3 stycken ämnen med NOLL. Hur fan kan detta ske. Jag frågade Namkaeng tänkte hon kunde tjalla lite, men hon sade inget, jag frågade Yongyut hon visste inte ett skit.

Så jag sade till Yongyut att jag inte tänkte hålla på och jaga detta löjliga, vill ungen bo kvar här, så skall dessa jävla nollor bort, annars kan hon flytta tillbaka till byn, och vara en nolla där istället. Ja så känner jag, men jag säger ju inte det rakt ut. Jag får ju köra med uppmuntran istället, ungdomsledare som man ju varit i långa tider..

Men jag har så jäkla svårt med detta mesiga samhälle, där folk skiter i precis allting, ända tills det händer nåt... DÅ jäklar blir det rabalder i grönsakslandet må ni tro. Men ta tag i en sak och förebygga ett problem, nej den "tranedansen" går inte, då kan man ju få någon att förlora sitt jäkla stupida "ansikte"...

Men jag får anledning att återkomma i detta ärende. Till slut så var besöket över, och lärarinnan hade ringt efter en unge till, som hon skulle besöka, och hon tog med sig Funfa som sällskap. Den nya tösen kom och skulle visa vägen, och hon kom åkandes på en motorbike, hon fyller 13 år någon gång i år.



Och åldern att köra motorbike är 15 år. Jag påtalade detta för lärarinnan, men Yongan hyschade ner mig, men lärarinnan fattade ändå. Men log det där försmädliga thai-leendet, som enbart visar att hon som lärarinna enbart skiter i om dom kör motorbike eller inte, om dom kör ihjäl sig eller inte.

Så då har vi lärarinnor, vi har poliserna, och vi har föräldrarna, de ALLA skiter i att hålla efter barnen och deras körande ute i trafiken. Alltså ALLA förebilder och personer som KAN sätta stopp för detta elände. INGEN av dom gör ett skit. Thailand har 9 gånger mer människor än vad vi har i Sverige.
 
Och tar vi våra dödssiffror på 300 stycken om året gånger 9, så får vi en döds-siffra i Sverige på 2.700 döda i trafiken. DÅ har vi samma förutsättningar som Thailand antalsmässigt. Men Thailand har 27.000 stycken döda i trafiken, alltså styvt minst 10 gånger mer än vad vi i Europa har.
 
Detta säger precis allting om detta ociviliserade outvecklade land, som gick ifrån stenålder till industrialism på bara några årtionden. Detta är också anledningen till deras urkonstiga inställning till döden, till livet, och allt annat i deras samhälle.... Och med detta tar vi adjö för idag, och höres imorgon igen..

Handskak


Chaiyaphum MMMDCXXX (3.630)

13 juli 2019

90,6 kilo - 89,8 kilo (20 km) 1 timme 19 minuter

första vikten är morgonvikten

andra vikten är direkt efter cykelturen

valuta-kurs; 3,297



Man kan maskera fattigdom,

med en borste och en nål!!

Idag så bestämde vi oss för att den 27 juli åka upp till Christer L. (Anubaan) uppe i Phitsanulok, vilket ju ligger ungefär 32 mil härifrån norrut. Det blir minst en tripp på runt 5 timmar en väg, så det blir drygt, men ganska enkelt att hitta.

Man kör vänster ut på kartan från Chaiyaphum på väg 225 en jäkla lång bit, och sedan när man kommer fram till väg 11, så tar man höger, och kör norrut hela vägen upp till Phitsanulok... Men härligt att vi har bil och slipper bussen, och gott att vi båda, både Yongyut och jag själv kan köra bilskrället.

Det blir en övernattning på hotell eller resort, och sedan hem igen till ungarna och hemmet. Men kommer att bli skitkul att träffa Christer igen, det var några år sedan sist. En mycket trevlig och generös herre, så vi har alltid kul och underhållande när vi träffas. Blir nog en hyggligt stor fest tror jag, då Christer fyller sina 70 år.

Oftast fyller man 70 år en gång i livet, så det blir kul även om jag inte kan slafsa i mig för många groggar av hälsoskäl. Men jag får maskera glaset med vatten, och ljuga och säga att det är Gin och Tonic, så är alla nöjda... Eller man kanske kan bli “packad” på att dricka vatten, och äta thai-mat???

Så med denna resa i tankarna, så kom jag följaktligen att tänka på min adress-rapportering, som dom ju blåst liv i här i Thailand de sista 2 åren. När man reser ur provinsen och byter adress, så skall Immigration veta om detta. Hotellen brukar sköta detta samvetsgrant, så där behöver man inte bry sig.

Men problemen för folk i allmänhet uppkommer när man kommer hem, och ens registrering i datorn på Immigration blinkar vilt. Och de frågar varför man inte rapporterat till dom att man är hemma igen... SÅ idag så tog jag faktiskt cykeln, och hojjade lugnt och stilla, tur och retur, 41 kilometer under 2 timmar och 26 minuter till min Immigration, för att kolla hur tvungen jag var här i Chaiyaphum med åter-rapporteringen?



Ja det tog en stund för att få Immigration-tjejen att fatta vad jag pratade om, men jag fick bara ett svar som; “you in computer-system here Chaiyaphum, no problem, you understand”?.... Ja man tjötar ju inte med dessa individer, så det innebär att, även på denna grej så gör dom det jäkligt enkelt för oss här i Chaiyaphum, vilket är kanonbra.

Denna Immigration här, måste nog vara en av de absolut bästa och mest effektiva i hela jäkla Thailand. Jag har ju hört rapporter ifrån ett oändligt antal immigration-kontor, där dom uppför sig som idioter, och verkar göra allt för att jävlas med oss falanger. MEN så icke här då i Chaiyaphum.

Bra besked fick jag, och sedan blev det att hojja hem igen. När jag kom hem, så kändes det bra i kropp, hjärta, och ben, och man känner sig faktiskt stark. Och det fanns nog ett par mil till i benen, om jag hade velat göra detta. Men 2,5 timmar är helt OK för min del, kändes det som...

För de av Er som åker till Thailand och läser min hemsida, så ger jag här som utfyllnad en instruktion hur att förfara när man får Kobra-spott i ögonen av de Kobror som finns här i Thailand... Tänk då på att man måste inte leta Kobror ute på risfälten. Kobror tyr sig liksom de flesta ormar till mänsklig bebyggelse.

Då ju vi människor har en tendens att sprida våra sopor runt oss, och detta drar då möss och råttor till soporna, och man måste inte vara en “raket-forskare” för att räkna ut vad mer djur det är som då letar råttor och möss att käka. Ja vi har ju även alla de ormar som gillar mest att käka andra ormar, och dom kommer ju som på beställning också....

Vi har 2 stycken sorts spott-kobror som dom ju kallas här i Thailand, PLUS att t.ex. Glasögon-ormen i vissa fall även den spottar när den blir trängd... Giftet är oerhört starkt och våra ögon är väl en av de mest ömmande och känsliga ställen vi människor har på vår kropp.

Så där vill vi verkligen inte få starklt ormgift, som kan göra oss blinda om vi inte snabbt försöker få bort det från ögonen. Men så här skall ni alltså göra om ormen spottar Er i ögonen, eller Ert barn, eller Er fru, eller kanske Er hund, samma förfarande där..



Ja så kan det gå till i vilda västern, eller i djungeln om ni så vill...... Här finns ju lite mer djur än vår vanliga huggorm eller Älg.....

Handskak


Chaiyaphum MMMDCXXIX

12 juli 2019

90,9 kilo - 89,3 kilo (41 km) 2 timmar 26 minuter

första vikten är morgonvikten

andra vikten är direkt efter cykelturen

valuta-kurs; 3,281  uppåt



Förlita dig icke på andra,

gör det själv!!

Man slutar aldrig att förvånas över oss människor. Jag kom i slang med en kille som hade bott långa tider i Thailand.  Han var väldigt tvärsäker i precis allting, och det fanns absolut ingenting nytt alls under denna sol, vad det gällde Thailand. Han visste precis allting, och var inte rädd heller att visa det, kanske ganska lik mig då, hahaha!!

Det briserade när han började prata om lagar och regler vad det gällde att gifta sig i Thailand. Han hade en massa åsikter om papper och dokument, och krav, och var tvärsäker hela tiden. Jag påtalade för honom att det kan vara vanskligt att prata om lagar och regler här i Thailand, då ju olika tjänstmän tolkar dom olika på varenda ställe vi går på.

Jag sade till honom att när folk t.ex. skulle gifta sig och finna ut dokument-kraven, så skall man gå i första hand till sitt egna amphue-kontor, och be dom redogöra för vilka dokument dom vill ha. Behövs väl inte, tyckte denne kille då, det står ju klart och tydligt i lagen och reglerna, så det räcker gott att gå ned till svenska ambassaden dom vet!!
..
Jag insåg att denne gubbe går inte att snacka med så lika bra att lägga ned. Men  han fortsatte. “Jag har bott här i 17 år nu, så jag vet läget”.... Ja, svarade jag honom, - "jag vet människor som bott här över 20 år, de låter sin fru sköta allting utanför hemmets väggar, och har inte ens lärt sig att hitta runt i omgivningarna, utan att frun måste åka med i alla lägen"..
.
Då gjorde han något fantastiskt, han berättade om sin by och dess namn, jag lystrade till, då jag tyckte uttalet var lite underligt, bad honom att skriva ned bynamnet, han inte bara skrev ned det, han skrev ned hela sin adress här i Thailand helt oombedd. Killen kunde inte ens stava till sitt egna bynamn visade det sig.

Har du problem med postgången frågade jag honom? Ja nu när du säger det, så brukar det ibland försvinna post, allt post kommer inte fram till oss. Men detta är Thailand, vad kan man förvänta sig"? Ja sade jag, du stavar ju ditt egna by-namn fel ju! Hans svar blev att han blev förbannad, lyfte sig från bordet med orden; - “Du är en tyken jäkel”.  - “Ja du verkar ju vara i behov av en sådan vän ju”... Blev mitt svar!!



Anledningen till att jag direkt såg att det var felstavat var att när jag försökte läsa bynamnet, så förstod jag att namnet betydde "pyton-orm" på thailändska, och det visste jag hur det stavades. Jag ropade efter honom i alla fall när han  gick, "Har du mycket Pytonorm där du bor"? Vet inte svarade han.

Ditt bynamn syftar ju till Pyton-orm i alla fall... Han bara ruskade på huvudet och lämnade mig....hahaha, men kul att prata med honom i alla fall...Även om han kanske inte kunde tillföra så mycket mer än ilska och irritation och frustration.

Så med detta sagt, när folk brukar hänvisa till hur länge dom t.ex. bott här i Thailand, så brukar jag inte bry mig, utan mer bry mig, om dom verkar vara den öppna utåtriktade typen. Är dom inte det, så betyder alla dessa år av boende inte ett skit. Man kan lätt bo på en ort i långa tider, sällan gå ut, sällan umgås med människor, och oftast kanske låta sin fru ta hand om saker och ting.
Och DET mina vänner hjälper inte en  människa att hitta omkring, att lära känna människor, och inte ens få ett litet hum om kulturen... Men oftast är det också exakt denna typ av människor, som är dom mest inkrökta envetna typerna, som aldrig vill ta intryck och lärdom av andra människor...

Nu idag så hoppade svenska kronan, eller så sänktes thai-bahten, från 3,256 upp till 3,281, alltså en liten skithöjning på runt; 25 satang (thai öre).. Smått visst, men skickar man 10.000 kronor till Thailand, så är uppgången i vår favör runt; 250 baht eller 5 middagar på night bazar i Chaiyaphum. Så om detta är lite eller hyggligt lite, får ni andra tvista om. Jag säger bara, fortsätt att stiga nu, jag bara ber stillsamt om en bättre kron-kurs....

Handskak


Chaiyaphum MMMDCXXVIII

11 juli 2019

90,6 kilo - 89,5 kilo (31 km) 2 timmar 6 minuter

första vikten är morgonvikten

andra vikten är direkt efter cykelturen

valuta-kurs; 3,256  uppåt



Gud är inte rik, han bara tar ifrån den ene,

och ger till den andre!!

Jag stötte på en kille som startat en grupp som enbart pysslar med en endaste fråga på facebook, och det gäller detta med att vi måste åka personligen till ambassaden i Bangkok för att få våra inkomstintyg. Ambassaden eller konsulatet vägrar ju att posta detsamma hem till oss, med hänvisning att UD förbjuder dom detta. Tydligen är detta inte riktigt sant sägs det.

Så om vi anmäler oss till denna grupp på facebook, så kan ju de i gruppen som tar ansvar för det, kontakta UD eller vem de nu skall kontakta, för att försöka få till stånd en ändring åtminstone under vår egna livstid. Gruppens nämn är: "NEJ till resor för inkomstintyg". Ni finner sidan på facebook om ni klickar på denna länk:https://www.facebook.com/groups/844344262606762/

Jag menar, ni har ju hört min historia många gånger nu om hur jäkla jobbigt detta elände är, bara för att få ett sletet A4-dokument ifrån svenska ambassaden om vilken inkomst man i pension. Jag startar alltså på måndags-natten klockan 00.00 med bussresan ned till Bangkok. Jag får sedan sitta och vänta i 3 timmar, tills dom öppnar på ambassaden.

Åker jag ned på en onsdag, så måste jag vänta i 4 timmar, då de öppnar först kl. 09.00 den dagen. Ambassaden stänger denna avdelning klockan 12.00 varje dag, så det är inget alternativ att åka buss på morgonen klockan 06.00, då löper man stor risk att missa klockan 12.00, och får ligga över natten.

Så åka t.ex. På en måndag natt kl. 12.00, komma fram till Bangkok klockan 05.00, käka McDonald, och sedan bara sitta och dega 3 timmar fram till klockan 08.00, rusa upp på ambassaden och betala och få sitt intyg, och sedan snabbt tillbaka till buss-stationen, och åka buss hem till Chaiyaphum igen, en resa på typ 5,5-6 timmar.



Och man är då hemma igen vid 17.00,tiden på tisdag eftermiddag. Allt detta jäkla strul och jobb kan man slippa, om dessa människor på ambassaden kunde använda sina datorer och skicka intygen hem till oss svenska medborgare. Identifiera sig?? Vi har ju bank-ID, vi kan betala avgiften på 400 baht via våra VIA-kort.

Så det finns egentligen inga problem alls i allt detta. Det verkar bara vara ren jävlighet som gör att ambassaden inte vill underlätta för sina kunder. Ja att kunderna finns till för ambassadens skull och inte tvärtom, är ju något som många människor har en känsla av, och också klagar över...
 
Men med denna nya grupp på facebook, så hoppas man ju att med denna ytterligare påtryckning, att det skall ge resultat, kanske som engelsmännen säger; “the straw that broke the camels back”..... Jag håller i alla fall tummarna i    denna sak..

Här hemma annars så kan jag ju säga att skorpor och hårt bröd inte är en höjdare för en thailändare, MEN Skagenröra och västkustsallad ÄLSKAR dom rackarna. Jag fick muta mig ur denna mathärva, genom att ge Yongan och ungarna varsin svensk godispåse, plus halva min Marabou mjölk-choklad, för att få dom att ge fasen i min Skagenröra och Västkust-sallad,,,

Nu är det väl bara runt 2 månader kvar, så börjar svenskarna att komma tillbaka hit igen, och vara här i drygt halvåret, fram till mars-april nästa år. Ja Håkan kommer ju redan slutet augusti, så där är det bara 1 månad kvar. Skall bli kul i alla fall med lite mer liv och rörelse. Ingemar dock hyser jag tveksamheter om ifall han kommer detta året.

Han har haft problem med hälsan och han gör faktiskt rätt i att stanna hemma i Sverige detta året, och så kan han om allt OK nästa år försöka istället. För hur det än är, så är det bättre att vara sjuk hemma i Sverige än här borta i förgängligheten och Thailand...

Handskak

Chaiyaphum MMMDCXXVII

10 juli 2019

90,2 kilo - 89,7 kilo (20 km) 1 timme 27 minuter

första vikten är morgonvikten

andra vikten är direkt efter cykelturen

valuta-kurs; 3,255  nedåt



När du saknar smör till brödet,

så är det inte riktig fattigdom....

Igår 9 juli, så var jag nere på buss-stationen, och hämtade min kyl-kartong från Ban Phae, med beställda matvaror från min leverantör O Leary´s där. Jag hade en stor kartong och den vägde nästan 17 kilo med godis till mig. Jag hade beställt följande, får se om jag kan komma ihåg allting nu då.

2 stycken rågbröd, 1 flarra rött vin namn: Jump. 2 Skagenröra och 1 västkust-sallad, så himla gott att slafsa i sig. 2 kilo färskpotatis. 1 paket köttbullar. 2 paket med äkta ärtsoppa. 1 paket kåldolmar, 1 paket korv stroganoff. 1 Marabou jättestor chokladkaka, 3 paket blandat och gott.

1 tub Kalles Kaviar, och 1 paket med sidfläsk. 1 kilo Edamer ost, 1 paket Nyponsoppa, 1 paket hårt bröd, samt 1 paket skorpor. Jag kanske glömt något, men detta bör vara i huvudsak det jag beställde. Javisst ja, jag beställde även 2 tuber med räkost. Så nu har jag verkligen prylar här hemma att mysa med.

Gå ner i vikt?? Fasen va ni tjötar!! Jag får lösa den biten, när denna beställning är uppäten och klar. Svårt att låta bli och äta, när det finns lätt tillgängligt här hemma, och svårt att låta bli och beställa, när allt finns lätt tillgängligt online.... Men om jag låter bli att vräka i mig massor varje dag, och bara tar lite grand varje dag, så kanske jag hinner med att förbränna på ett bättre sätt!!

Annars idag så vart det mat (vår-rullar) på food-courten på Mrs Lobinson, och sedan en kaffe med en kraftig Donout för mig och herr York. Vi fick då chansen att skvallra ifrån oss. Annars idag, så har vi då bestämt oss för att åka upp till Phitasanulok till Anubaan, ty han fyller 70 år. Gubben behöver firas tycker vi. Det firandet blir alltså den 27 juli och blir en “övernatten-upplevelse”....

Idag på eftermiddagen, så kom det överraskande besök ifrån Khorat-provinsen, en bekant som heter Lloyd! Han har jag träffat några gånger nere på Bens, och en gång så har jag varit hemma hos honom. Han bor inte så långt ifrån här, han bor utanför en by som heter Noen Sang ga, vilken ligger 2,5 mil härifrån, och då har man passerat ut ur provinsen Chaiyaphum, och in i Khorat-provinsen.

Vi fikade och pratade, och han är alltid lätt-snackad. Lloyd berättade i alla fall att han nu haft uppehålls-tillstånd t.om. längre än jag har haft det, som alltså haft det nu i 11 år, medans Lloyd haft det I 15 år på raken. Han berättade att dom plötsligt fick ett telefonsamtal ifrån sin Immigration, som berättade att dom tänkte komma på besök.



Säkerligen för att kolla i akt och mening att Lloyd verkligen bodde där han säger att han bodde. Men som ni kommer snart att märka, agendan är oftast här något helt annat, än det man utger sig för ifrån början. De skulle komma kl. 13.00, men de kom redan kl. 10.30, de ville säkert, trodde Lloyd, ta dom alla med överraskning!!i

De kom och stannade I styvt 1 timme, och det var papper att fylla i, och papper att skriva under, och mer kopior på passet, och dess stämplar. De drack vatten och inget annat. Lloyd berättade att han tyckte att dom skulle kanske ge Immigration-folket lite käk, men hans fru sade bestämt nej, och sade -” nej det skall dom INTE ha”...

Lloyd berättade vidare att han ju har ett ganska stort vinställ där i hallen med säkerligen ett 50;tal olika viner, både röda som vita. En av immigration-gubbarna, när dom skulle gå ut genom dörren efter väl förrättat värv, han pekade på vinstället och sade; -” kan jag ta en flaska”? Frun till Lloyd snäste till blixtsnabbt, och sade NEJ, det är dyra saker det där...

Anledningen berättade Lloyd till hans fru tuffa attityd, är att hon är jäkligt trött på korruptionen överallt i samhället. Och så har hon hört dessa skräckhistorier där folk är rädda för immigration, och aldrig våga säga nej till dom. Ofta när dom kommer ut till folk, så får dom med falangen med fru, ut på lunch som förstås falangen tvingas att betala...

Och det är likadant när man skall betala de olika avgifterna, kostar en sak 1,900 baht, och du ger 2000 baht, så tar dom ALLTID 100;lappen, och antingen så frågar dom -”tip”?? Eller så skiter dom bara i att lämna tillbaka 100 baht, och ingen vågar ifrågasätta...

Men jag tycker berättade Lloyd, att det är bra att militären numer har satt press på dessa poliser och immigration-personal, så dom inte vågar så himla oförblommat som tidigare, stjäla folks pengar...

Handskak

Chaiyaphum MMMDCXXVI

9 juli 2019

89,9 kilo - (0 km)

första vikten är morgonvikten

andra vikten är direkt efter cykelturen

valuta-kurs; 3,256 nedåt



När du ”sår” med pengar,

så skördar du dårar!!

Man hör här ganska ofta hur det gnölas och gnälls lite här och där, över hur dåligt det är i Thailand, och många faller för detta, och flyttar iväg sägs det då. Jag har funderat på detta lite grand, alltså över varför folk flyttar, och vilka anledningar det finns till detta. Jag kan väl säga när man funderat lite grand, att det dock mest känns som en ganska naturlig omsättning av människor, som både flyttar iväg, och som flyttar hit.

Jag skall försöka att beskriva läget lite grand ur mitt egna perspektiv här i Chaiyaphum. Här i Chaiyaphum så är det folk som flyttar hit, och så är det folk som flyttar iväg, och så har det varit de 11 år som jag funnits här, inget alls konstigt i det. Jag vet skräck-historierna och har hört dom alla.

Men kan säga att det mest är skrönor med vissa undantag så klart. Alltså detta med att folk flyttar för att det skulle vara så himla dåligt av olika anledningar. De största anledningarna till att någon flyttar är en av fyra olika, och dessa är; a) ekonomin rasar för folk av olika anledningar.

Vissa lever ju i en drömvärld, och nu när verkligheten har kommit ikapp dom, så rasar det ekonomiskt, och detta naturligtvis delvis beroende på att immigration inte längre tillåter alla dessa lögner som engelsmän, och australiensare, och framförallt amerikanare har hållit på med i alla dessa år, och ljugit för ambassaden om sina inkomster, och då också ljugit för immigration....

b) Och även en annan anledning är ju när förhållanden eller äktenskapen kraschar för vissa. Man blir besvikna, och orkar, eller kan helt enkelt inte ekonomiskt att börja om på ny kula igen... c) En del av de som har det trist ställt med ekonomin, drar faktiskt till nya länder med lite mer givmilda VISA-regler, trots att dessa länder i mångt och mycket inte alls kan jämföra sig med Thailand....

c) till sist men absolut inte minst; hälsan är en stor faktor när folk ger upp och flyttar hem igen. Man blir till slut för himla gammal, och många vågar helt enkelt inte stanna kvar, och avsluta livet här i detta landet av någon anledning., Tydligen bättre att bo ensam på ett äldreboende i Skulltorp, och sakta sakta sakta tyna bort....

Men jag ser ju precis hela tiden folk komma hit till Thailand och vill pensionera sig här. En del väljer att göra som jag, och bosätta sig för gott, och inte vela med dubbla boenden, och betala en förmögenhet på den grejen. Medans andra väljer just dubbelt boende, ty dom vill gärna hem, kanske till barn och barnbarn.



Men det är alltid någon ny falang på gång här, och alltid någon ny som vill bygga nytt, och satsa och ha det gött de sista åren under sin pensionering... Klimatet är ju extremt lockande, och livet med sandaler, shorts, och T-shirts, skall ju aldrig underskattas. Och att det är mycket billigare att bo här, är också en stark faktor, trots att många envisas med att berätta för alla hur dyrt det blivit i Thailand.

Dock skall man betänka att ALLA dessa belackare har aldrig i sina liv kommit längre än till Phuket och Pattaya, och stränderna där och turist-livet. Priserna i den delen av Thailand är runt 2-3 gånger dyrare än vad jag har det här i Chaiyaphum. Så föredrar man att pröjsa 100 till 150 baht för en stor öl, som absolut max kostar 52 baht här, så är det ens val i livet.

Väljer man att äta middagar och luncher vareviga dag för flera hundra baht på turist-orterna, istället för som jag gör här, betala mellan 40-70 baht för en middag.... Ja man väljer, och sedan klagar man om man väljer det dyra alternativet, ja det är goa gubbar vissa av dom skall sägas med den inställningen...

Annars så har jag märkt en avmattning i nyinflyttade falanger hit, men det är mest de engels-språkiga då som jag nämnde tidigare. Alltså amrisar, engelsmän, och australiensare. De har ju haft det extremt enkelt tidigare, där dom bluffat och ljugit om sina inkomster, och då fått långtids-VISA, alltså uppehålls-tillstånd, under kanske 15-20 år...

Nu då som sagt var, så gick militären in och räfs och rättarting infördes, och det visade sig att väldigt många engelsmän hade kanske 800 pund i månaden, alltså styvt 30.000 baht bara. Amerikanarna kanske hade runt USD 1.000.- i månaden, vilket då ger dom runt 31.000 baht i månaden, och sådana belopp, och betala mat, hyror, och familj, och försäkring, kanske skolor och annat, fungerar ju bara inte...

Så mängder av dessa bluffgubbar har försvunnit nu. Och många då som har svårt att sortera ut nyheter, och förstå dessa, de kallar det för att falangerna “flyr” Thailand, vilket ju bara är struntprat förstås. Men det skall sägas, det känns som att vi till viss del får ett utbyte av falanger här i landet, bort med de gamla som egentligen inte skulle bott här, och in med nya fräscha, som kanske har bättre förutsättningar att kunna bo här och stanna här ekonomiskt.

Handskak


Chaiyaphum MMMDCXXV

8 juli 2019

89,9 kilo - 88,3 kilo (29 km) 1 timme 58 minuter

första vikten är morgonvikten

andra vikten är direkt efter cykelturen

valuta-kurs; 3,261  nedåt



Guld testas med eld,

kvinnan med guld!!

Nu till ett ämne som kanske inte är så upplyftande för de av Er som bor i Sverige, och som inte har några tankar alls på att flytta, eller röra på Er, innan ni kolar vippen. Men jag tror ändå att för många av oss utflyttade, så är det himla bra att läsa om hur det kan gå, och hur det skall gå till, vid eventuella dödsfall och dylikt....

Detta som skrives nu är inte mina ord helt och hållet, bara till en viss del, utan en amerikans ord, så det är förstahands-uppgifter skall ni veta. Han skriver då!

Jag hade en vän som är en amerikansk medborgare, som nyligen dog, och jag har hjälpt hans flickvän med efterdyningarna av dödsfallet, och jag vill dela med mig av saker som jag inte visste, och saker som vi alla bör tänka på i all detta.

Jag tror att de flesta ex-pats (boende utlänningar) inte är gifta med sin partner på ett lagligt sätt, och det är där problemen börjar, eftersom flickvännen inte är närmast släkt eller familj, därför kan de inte få kroppen ut ur bårhuset till templet, för den traditionella thailändska kremeringen och begravningen.
 
Kostnaden per natt för lagring av kroppen på bårhuset på ett statligt sjukhus, är för närvarande 30 baht (SEK; 9.-) per natt för Er information. Jag skulle vilja ta dig igenom några av händelserna i allt detta, och ge dig några råd om vad du ska göra och planera, för att förbereda din egen “avresa” / “sorti”, för att underlätta för de som lämnas kvar, att ordna till dessa saker.
 
När Steve min kompis dog, ringde jag ambassaden, och de var mycket bra och professionella, men de kunde inte släppa kroppen utan tillstånd från närmaste släkting i Steves familj i USA. Och den enda kontakt jag hade, var hans gamla kompis från hans dagar i marinen.
 


Så jag blev tvungen att vänta på att han kontaktade någon i familjen, för att ta kontakt med mig, för att utbyta detaljerna. Det är värt att komma ihåg i denna situation, att även om de flesta kvinnor / flickvänner / fruar, kan kanske tala hemlands-språket hyggligt OK, men de kommer sannolikt inte att vara speciellt bra på att läsa eller skriva detsamma!

Så jag blev typ "portalen" för de kommande sakerna som måste göras, utan mig, ingenting alls händer.. . Det är närmaste släktingen borta i USA, som är tvungen att ge sitt tillstånd, till att kroppen skall fri-släppas från bårhuset här, och sedan arrangera att kroppen skall tas till det utvalda templet, och den traditionella begravningen som skall ske där..

Om du är lagligt gift här, i så fall kan hustrun hantera dessa saker. Men om du icke är lagligt gift, så måste du som närmaste släkting vara personligen på plats här för att få saker på plats, så att allting fungerar så smidigt som möjligt. Jag måste erkänna att jag inte hade gett detta någon tanke alls, och jag misstänker att de flesta av oss är nog i samma båt.

Så baserat på min erfarenhet, så kommer jag att råda dig vad du bör tänka på, om du har en flickvän, och du är inte lagligt gift. Eller om du är gift eller ensam, så måste du ändra dina förberedelser för att passa ditt egna specifika behov.

Det första du skall göra är att kontakta din ambassad, skriv upp deras kontakt-detaljer i detalj. Och ge ambassaden uppgifter om;  Dina pass-uppgifter, ditt telefonnummer, din fullständiga adress i Thailand, flickvännens telefon och kontakt-uppgifter, samt gärna kontakt-detaljer till dina närmaste släktingar i ditt hemland.



Gör kopior, ge till flickvännen, och ge till släktingarna i hemlandet, och behåll också för dig själv i din dator eller pappers-kopior. Skriv förslag till flickvännen, förslag var hon kan få hjälp med att läsa och skriva ditt språk....
Flickvännen är ju sannolikt den första som vet att maken har dött, så hon skall då kontakta närmaste släktingen i hemlandet. Den släktingen skall då ta kontakt med ambassaden här i Thailand.

Eftersom den närmaste släktingen kanske inte i första taget slänger sig på ett flyg, och kommer hit till Thailand, så kan ju den närmaste släktingen informera ambassaden, om att flickvännen då kan agera som “agent” (ombud) för honom eller henne.
 
Det är då lämpligt att man skriver ett brev till ambassaden, där man bekräftar detta ombud för dem, så de vet att flickvännen är “kosher i allt detta...  Brevet i sig, kan då se ut något liknade detta, men jag tror att det finns bättre versioner ute på internet, men låt oss göra ett försök i alla fall..

Citat:
Jag måste informera Er om att herr xxx xxxxxx,  med pass-nummer xxxxxxxxxx, har dött vid sjukhuset (adress) .................. datum .................
Jag skulle vilja be dig att hjälpa till med arrangemang att få kroppen frisläppt för  begravning / kremering vid .................. tempel (adress), och jag utser Miss …..   som mitt ombud, och ber henne att hantera begravnings-arrangemanget.
 
Miss ….......  Telefon, e-post,  adress, och thailändska ID-kort.
Min relation till herr …..........  är, ........................, Min adress och kontaktuppgifter är som följer .......... ........................................

Daterad och signerad
 ..................
slut citat

Man måste gå igenom allt detta med flickvännen, så hon vet vad de ska göra, och informerar dem i hemlandet också, vad de behöver göra. Glöm inte heller när du betalar bårhus-avgifterna, att ha ordning på Döds-attesten (jag tror att det kan vara 2, en från läkaren som var där när döden inträffade, och en annan mer generell.
 


Kolla in att du har allt du behöver för att kunna avsluta dödsboet, och ta dig till templet.  Se till att flickvännen har kontakt med en begravnings-entreprenör, dom finns oftast väldigt nära sjukhuset av någon anledning. De kan ordna transport av kroppen och lådan/kistan till bränningen vid templet i fråga...

Om du dör på ett besök i hemlandet är det lättare, men familjen behöver fortfarande informera flickvännen, så att hon kan meddela immigration, och att hon får kopia av döds-attesten, förutsatt att det finns ett testamente, detta kommer att behövas för att fastställa dödsboet här i Thailand, kanske det också finns en livförsäkring att ta hänsyn till?

Detta är ju inte direkt något som man egentligen vill prata om och fundera på, men det måste göras. Det är viktigt... Och så kanske det också finns ett testamente, OCH kanske även en livförsäkring..... Thai och buddister verkar inte tycka om att prata om döden, då de brukar säga typ att “pratar man om det, så händer det”..... Alltså ett annat sätt att stoppa huvudet i sanden...

Handskak


Chaiyaphum MMMDCXXIV

7 juli 2019

89,9 kilo - 88,9 kilo (27 km) 1 timme 47 minuter

första vikten är morgonvikten

andra vikten är direkt efter cykelturen

valuta-kurs; 3,262  uppåt



Vad en vis man beundrar,

åtundar dåren ...

Jag var hem till Åke i Nong Muang (Waeng Noi) igår. Han behövde lite hjälp med datorn. Är det enkla och lätta grejor, så funkar det ju med en sån som mig, är det grövre saker, så fordras det nog mer hjälp ifrån Martin (Mackes). Vi löste hans problem på några minuter, så det var ju bra...

Åke, bjöd sedan mig och Yongan på lunch, och det blev ugnsbakad falukorv med potatismos, vilket var rent kanongott. Alltid kul att komma till Åke och hans familj, hundar, och höns. Och en del firrar i hans damm blir ju så himla glada över ett falang-besök, så dom skvalpar och skvätter, och fjantar sig nere i dammen...



Vi åkte tillbaka hem igen på eftermiddagen, och det skall sägas också! Denna gång bara för att Yongan ville åka med, så propsade hon på bilen. Jag är ju annars allergisk över att ta bilen, när man kan ta motorbiken och njuta. Men denna gång höll jag med, ty jag har ont fortfarande att hålla i motorbikes-styret.

Då ju nyckelbenet och skadan inte är 100% OK ännu, så bilkörningen var nog det bästa. Och det skall sägas att, fasen vad enkelt det var att åka de 6 milen till Åke medelst bil, i jämförelse med motorbike, rena rama fröjden tidsmässigt.... Men detta får bli sista gången...

Jag brukar ju klaga på hur fullständigt odugliga dom är här i Thailand, och dom är verkligen rejält odugliga och fullständigt ointresserade, att lära sig att språka engelska. OK det finns fler länder här borta, och då tänker jag inte på dom odugliga grodätarna (fransoserna), utan flera länder borta i Asien. Kina är ju ett av dom som är helt och hållet kass.

Jag tror ännu mer, om möjligt, kass än Thailand vad det gäller engelska.  När man planerat att åka till Kina på bröllops-resa, så får man kanske då förvänta sig en sådant här mottagande. Översättningen är nog gjord via google från Mandarin kan jag tänka mig... Men ganska kul, eller hur?

Utlänningen anländer till Kina och till sitt hotell, och får följande mottagande, de skriver själva det som följer.
A friend went to Beijing recently and was given this brochure by the hotel. It is precious. She is keeping it and reading it whenever she feels depressed. Obviously, it has been translated directly, word for word from Mandarin to English. So here we go;

Getting There:
Our representative will make you wait at the airport. The bus to the hotel runs along the lake shore. Soon you will feel pleasure in passing water. You will know that you are getting near the hotel, because you will go round the bend. The manager will await you in the entrance hall. He always tries to have intercourse with all new guests.

The Hotel:
This is a family hotel, so children are very welcome. We of course are always pleased to accept adultery. Highly skilled nurses are available in the evenings to put down your children. Guests are invited to conjugate in the bar and expose themselves to others. But please note that ladies are not allowed to have babies in the bar. We organize social games, so no guest is ever left alone to play with them self.



The Restaurant:
Our menus have been carefully chosen to be ordinary and unexciting. At dinner, our quartet will circulate from table to table, and fiddle with you.

Your Room:
Every room has excellent facilities for your private parts. In winter, every room is on heat. Each room has a balcony offering views of outstanding obscenity! .. You will not be disturbed by traffic noise, since the road between the hotel and the lake is used only by pederasts.

Bed.
Your bed has been made in accordance with local tradition. If you have any other ideas please ring for the chambermaid. Please take advantage of her. She will be very pleased to squash your shirts, blouses and underwear. If asked, she will also squeeze your trousers.

Above All:
When you leave us at the end of your holiday, you will have no hope. You will struggle to forget it.

Så det blir nog svårt att få Kina att bli ett turistland för den stora massan, så som Thailand blev. Men nog kul att komma dit, om inte annat för att kolla in hur jäkla “aviga” herrefolket kineserna i verkligheten är. Visst dom lär vara rent ut sagt skitgoa och trevliga, men samtidigt ett fruktansvärt burdust folkslag, som inte verkar hysa någon empati eller sympati för några andra än sig själva.
 
Men man kanske blir sådan om man är flera miljarder människor, och får tävla om varje kvadrat-centimeter i det “gula landet”..... I det hänseendet så är alla de andra länderna överlägsna Kina tror jag, alltså ur ett turist-perspektiv....

Handskak

Chaiyaphum MMMDCXXIII

6 juli 2019

89,5 kilo - (0 km)

första vikten är morgonvikten

andra vikten är direkt efter cykelturen

valuta-kurs; 3,260  nedåt



En dåre ger,

medans den vise ”tar"!!

Tänk ändå vad ordstäv och ordspråk är lika världen över. Jag vet ju inte om vi stjäl av varandra eller om vi i livets alla skiften har så lika upplevelser så att ordspråken därför blir så lika... “Som man sår, får man skörda” "as you sow, so shall you reap” . Och den thailändska varianten; ”tham dee dai dee tham chuaa dai chuaa” (gör gott och få gott, gör ont och få ont)..

När man kollar runt bland alla dessa ordspråk, så kan man se hur lika vi människor egentligen är, och hur sammanbundna vi är utav en gemensam bakgrund och historia långt långt långt bak i tiden... Först var vi halv-människor som lyckades kravla oss ned ifrån träden, och lämna våra kusiner bakom oss däruppe (aporna).

Och sedan så lämnade vi de fega bland dessa halvmänniskor kvar vid foten av träden, och gav oss ut istället och sökte maten på savannen. Vi utvecklades ifrån en gemensam grupp till vad vi är idag. De andra dog ut efter några tusen år... Fanns ingen framtid för trädkramare och fegisar....Så vårt ursprung är gemensamt, och se bara på vissa ord som fortfarande efter nästan 1 miljon år, klamrar sig envetet fast språkmässigt typ; ”mamma och pappa” i olika former med små avvikelser...
 
Det finns en oerhörd mängd språk bland infödingar till västerländska till asiatiska språk, där formerna för ordet mamma och pappa fortfarande finns kvar, i stort sett i samma former och uttal...  Helt fantastiskt.. Säg mamma i Thailand, och alla fattar vad du menar. Säg pappa i Afrika, och alla fattar o.s.v.
 


Ja Thailand är ett klarsynt land, och de har en viss förmåga att ta tag stundtals i sina problem med sina medborgare. Därmed inte sagt att det varken är speciellt smarta lösningar, eller ens övertänkta sådana. Men deras omsorg av varandra är häpnadsväckande och väcker avund över hela världen...

Det alltid så brännande frågan om vad att göra när vi blir gamla och skröpliga? Finns det plats för oss på äldreboendet? Har vi råd med äldreboendet? Finns det en doktor eller sköterska tillgänglig när vi måste ha hjälp?? Ja frågorna är många, men svaren är få. Men klicka på länken ovan, så kommer alla Era frågor att få ett svar.



Dessutom ett riktigt fantastiskt bra svar. Så lyssna med andakt på videon och njut, detta kan vara Er lyckliga dag att ni fick se denna video, vem vet? Jag för min del fick svar på mina egna böner skall ni veta....

Idag annars så är det tänkt att jag skall åka upp till Åke och Waeng Noi för att om möjligt kunna ordna med hans dator. Hoppas man bara slipper hjälpa till med att cementa, eller kärra jord, hönsa höns, eller laga tupp-näten, eller fönstren till huset. Ja Åke har många strängar på sin lyra, och ingen av dessa är en sträng som jag fick av Gud när jag föddes.

Jag kan bara spela gitarr, och detta till Yongans stora sorg, som får göra alla tekniska prylar I vårt hem. Men jag återkommer imorgon och berättar om turen upp till kamrat Åke!! Dock denna gång, för första gången jag åker dit upp, så vill Yongan åka med, och då faller ju moppe-alternativet sorgset nog. Vi måste köra bil....

Handskak


Chaiyaphum MMMDCXXII

5 juli 2019

89,7 kilo - 89,1 kilo (39 km) 2 timmar 23 minuter

första vikten är morgonvikten

andra vikten är direkt efter cykelturen

valuta-kurs; 3,290 nedåt



Överskott är osunt,

Man kan ju lätt förledas att tro att allting är tillåtet här i Thailand. Men så är faktiskt inte fallet. Så t.ex. politik är ju väldigt känsligt då man INTE får kritisera militären och makthavarna. Och man får ABSOLUT INTE kritisera och tala illa om kungamakten, då blir det spörapp och hustukt i många decennier.

Nu har dom väl också tror jag inför rökförbud i vissa former och avarter, jag vet inte så noga då jag ju inte röker och struntar faktiskt i vilket. Sedan finns det mängder av saker här som är förbjudna, men där ingen bryr sig överhuvud-taget. Thailand som land älskar ju att utåt försöka belysa sig själva som en modern och utvecklad stat.
 
Så då kopierar man i sann asiatisk anda, även andra väst-länders lagar i allting i stort sett. Så de har i många stycken våra trafikregler, vilka då ingen bryr sig om att följa alls. Därför är det rena rama vilda västern ute på¨vägarna i Thailand. Där ju trafikanterna lär sig i extremt tidig ålder (6-7 ås-åldern) att starta upp en moped/motorcykel (alltså lätt motorcykel)....



Naturligtvis så kan dom inte ett endaste skit vad det gäller regler och lagar, utan det utvecklas hos dom ett “regelverk”, där påhittade regler kommer till bruk. Och barnen blir uppfödda med dessa regler. Alltså rena rama idiot-reglerna, som är så stupida, så man kunde tro utvecklings-störda hade hittat på dom... Förresten, det kanske dom också gjort..
 
Så därför är det legio och regel att man i Thailand ser både bilister som mopedister komma körande på fel sida vägen. De kör ut ifrån sin avfartsväg på höger sida, trots att det är vänstertrafik, därför att de skall köra höger. Och då får de naturligtvis möte med de andra trafikanterna, då det ju är vänstertrafik.....

De kör ut ifrån sin avfartsväg ut på stora vägen, och tittar inte ens åt höger, utan bara rakt ut, och skapar oerhört många olyckor med detta. De ger sällan eller aldrig signal, och talar om vad dom ämnar göra. Men de som har lite utbildning, de brukar blinka när dom precis påbörjat svängen, inte 50-100 meter innan....

Och på detta sätt håller det på. Körkortsutbildningen är i stort sett noll och ingenting, och är egentligen bara ett “glitterverk” inget annat.... Men visst finns det “uppkörning”, man får köra mellan 3-4 konor, och man får bromsa och stanna vid ett rödljus, inne på ett inhägnat område.

Förvånansvärt så blir alltid några thai underkända, för dom klarade inte av att stanna vid rödljuset, när dom körde 8 kilometer i timmen, hahahaha....  Men visst finns det bra och samvetsgranna förare i Thailand, men det övervägande andelen är fruktansvärt odugliga, och de dödar varandra till en rate av cirka 27.000 per år, jämför då med t.ex. Sveriges hela 300 stycken på ett år...



Regler finns också att följa i taxi bilar, och de vanliga grundreglerna är ju att man skall uppföra sig civiliserat, och vara ordningsam och ordentliga i taxin. Men här i Bangkok speciellt, så har man tagit detta till nya höjder, och har bilder på vad som är förbjudet framme på fram-rutan.
 
Så t.ex. Så är det inte bra om man rökar i bilen, eller om man tar in en hundfan i bilen, då åker man ut på studs. Skulle man vara så fräck, så man tar med in i taxibilen en Durian-frukt, så blir det nog livstids fängelse, den lukten får ju en normalbegåvad människa att må riktigt illa.

Och till sist men absolut icke minst, så får man inte "ta någon bakifrån" inne i taxibilen under färd. Det är strängeligen förbjudet. Dock så förtäljer icke bilden i framrutan, om det är OK med en "missionärare" eller ett “blow-job” där i taxin???? Regler skall följas, och det är bra att dom finns, så skärpning anbefalles från Er samvets-förhärdade halvkriminella läsare....

Handskak


Chaiyaphum MMMDCXXI

4 juli 2019

90,2 kilo - 89,4 kilo (25 km) 1 timme 37 minuter

första vikten är morgonvikten

andra vikten är direkt efter cykelturen

valuta-kurs; 3,292  uppåt



Angående gårdagskvällens

dam VM-match emot Holland;

Om SD hejar på Sverige i dag i fotbollen,

kommer regeringen då att heja på Holland istället?

Hahaha, kunde inte låta bli, alltså i ovan dagens ordstäv/språk sätta in en mening stulen ifrån facebook. Jag tycker den belyser ankdammen som våra politiker håller på och leker i.. Vi har inte ens seriösa politiker, trots att dom tjänar en förmögenhet varje månad och varje år, och sedan snor åt sig fantastiska pensioner i slutet på sina rötna liv...



Jag sitter här och tänker på gammal mat och blir faktiskt nostalgisk, ja jag vet detta har noll och ingenting mer med Thailand att göra, än att det är Thailands fel att jag just nu saknar all denna gamla gigantiskt goda mat. Jag kommer ihåg Bullens korvar i denna burk. Första gången jag såg burken, så äcklades jag lite grand, men när jag fick smaka, så blev man liksom smittad, korvarna var RIKTIGT GODA måste jag erkänna...



Denna burkskinka och jag själv inledde vår “kärleksaffär” någon gång på 60;talet hemma hos morsan, men det var liksom mer sällan, hon tyckte väl som husmor, att denna anrättning inte dög så där bra hemma hos oss, ja jag vet inte riktigt. MEN på sjuttio-talet på mina campingturer med en annan dam som jag var ihop med, så tände det rejält till mellan mig och denna burkskinka.

Lägg till pulvermos, ketchup, och senap, och en Dart lätt-öl, och lyckan stod i givakt både innanför och utanför tältduken på campingplatsen. Och sedan efter middagen raskt ned till havet, och simma och bada och ha det gott i solskenet... F E L, fanns knappt nåt solsken, mestadels regn var det kommer jag ihåg, men skitsamma, burkskinkan gjorde ändå campingen urhärdlig...



Min “glass-resa” genom livet startade nog inte förrän jag var runt 4-5 års-åldern. Glass var nog som knarket var för drog-människorna. Hade man smakat en gång, så var man nästan fast. Jag skall väl erkänna att jag inte riktigt kommer ihåg Alaska-glass, men namnen på glassarna kommer jag väl ihåg.



Och min första glass, alltså storstruten, kostade en krona kom jag ihåg. Om detta var rätt eller fel, vete fan, ty jag kan inte finna ett endaste foto med priset 1 krona, endast 1 krona 25 öre.... Jag gillade Päronsplit, Puck, Choklad-pinne, Top-hat, och där var säkert fler. Ja fler och fler blev det under åren.
 


Men Storstruten blev ändå den som hängde med i form av handäten glass. Under de senare åren som vuxen, så hittade jag en GB-glass tror jag det var, som var banan-choklad-glass, och den var suveränt god, jag körde med den i flera år, fram tills det kom upp en, som jag älskade ännu mer, och som jag fortfarande om jag ser den, älskar att slafsa i mig, och det var Texas-pecan-glass.



Med den som fast sällskap, så ökade jag min vikt hela 10 kilo på bara 2 år tror jag det var....  Jag kommer ihåg på början 2000;talet att jag efter träningen i fotbollen, att jag stannade till vid COOP i Sisjön, köpte en paket Texas Pecan, kom hem duschade, satte mig vid TV;n, efter det att jag hade smält hela den litern med glass i micron. Och lyckades med konststycket, att slafsa i mig precis allting, och på det sedan gå och lägga mig och sova allt medans kalorierna jobbade sig i min kropp...
 


Så klart man gick upp i vikt, eller hur? Jag jobbar fortfarande för att bli av med dessa extra kilo sedan 20 år tillbaka..... Värt det? Vet inte, men jäkligt gott är det... Skulle jag gjort om det om jag fick leva om livet,,,,, antagligen inte!!!

Handskak


Chaiyaphum MMMDCXX (3.620)

3 juli 2019

90,3 kilo – 90,7 kilo (19 km) 1 timme 7 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

Valuta-kurs; 3,275 nedåt


Pengar skapar inbilskhet,

och inbilskhet skapar synd!!

Mitt avslutande foto som jag skickade till kliniken i Sverige, var daterat den 21 juni, alltså 11 dagar efter borttagandet av stygnen i tinningen. Och med det så anser jag såret var OK, och jag kan glömma eländet. Detta trots att jag inte ens ännu fått slutresultatet ifrån labbet i Sverige, så att allt skall vara borta...

Idag under min cykeltur, så mådde jag sällsynt gött. Alla tankar var positiva, och livet mitt kändes precis som om det mesta gick i dur. Jag fick t.om en personlig positiv känsla när jag såg en hund stå där mitt i vägen när jag kom cyklande, och var fullt upptagen med att ta stora bett i en gigantiskt skit-hög, ditlagd av en Elefant som jag mötte 3 minuter innan, utefter vägen.

Hunden var så enormt fokuserad på baj-högen och att äta, så han märkte mig inte ens. Men va sjutton, vad är det egentligen som får en hund att äta bajs. Har aldrig ägt en hund ens, så jag har inga teorier, mer än att han var hungrig, och att hans thailändska adoptivfamilj inte gav honom tillräckligt med föda..

Jag fick besök av familjen Millkvist idag, en trevlig kille och hans fru lika go, så inga problem. De hade med sig mat ifrån KFC, och det är ju alltid välkommet, och vi fick en trevlig stund medans vi åt, sedan kom York också lite senare och jag gjorde mat till honom, av det som var planerat sedan tidigare, alltså potatis (stekt) pepparrotsås, samt bacon.

Han blev störtnöjd, och därefter så drog vi 3 gamänger iväg ned till Robinson, och tog en fika ihop där, och “kollade läget”!! Robinson är ju ett ställe som är som gjort för att titta, men inte röra (köpa). Ty det är ett fruktansvärt dyrt ställe, och allting som finns där, finns redan sedan tidigare i Chaiyaphum, men till halva priser, minst!!



Thailändarna har blivit varnade för att gå till en läkare, om ett ben fastnar i deras halsar. Och de har blivit tillsagda att inte tillgripa ett traditionellt botemedel - alltså suga på en katt-tass. Varningen kom efter två fall som gjorde sina rundor på thailändska sociala medier, där människor hade fått fiskben i sina halsar.

"Dee Song Teh" rapporterade sagan om hennes mammas fiskben och katt-tassen, som roade många människor, hon rapporterade strax efter det, att fiskbenet nu var ute. Men Phee Ut Sai Pheuak "rådde människor att gå till doktorn, och inte tro på en gammal kvinnas" saga, om att sätta en katt-tass i munnen, för att lösa problemet.

En katts tassar är smutsiga eftersom kattdjur använder dem för att rengöra sig själva. Människor kan till och med behöva en rabiesspruta efter att de har stoppat dem i munnen. Ja så här resoneras det, och så här ser det ut i min lilla del av världen. Vidskepelse och underliga kunskaper finns överallt.

Och eftersom utbildningen här uppe är näst intill noll hos många by-thai, så är dom också extremt mottagliga på den grejen, att typ ”ärva” kunskaper från tidigare generationer. Så mammas och pappas kunskaper förmedlas i sin ursprungliga form till barnen, och ingen undrar eller funderar kritiskt över hur gamla och uråldriga dessa ”kunskaper” egentligen är.

För att undvika eventuella frågor om dessa kunskaper, så förmedlas också inblandningen av spöken och onda andar i det hela, så att folk håller käften, stoppar katt-tassen i mun, och suger på den istället, för att ställa frågor...
Livet rullar på här i Chaiyaphum för falangen i hans liv, och detsamma kan sägas ävenledes om thai och dess avkomma. De fullkomligen mer och mer rullar rullar fram i livet, vilket mest beror på att dom blir fetare och fetare. Jag ser småbarnsföräldrar som stolt tar ut sina små barn till Robinson och Big C.



Dessa barn som mest ser ut som ”sumobrottare” än normala barn. Att de ser ut så mer och mer, beror på att thai inte har något försvar intellektuellt alls, för att ens försöka resonemangs-mässigt att motstå sockersuget, som dom ju matar konstant vareviga dag. Energidrycken nummer 1 alla kategorier här, är icke som man kan tro Red Bull, även om den också är poppis.

Men den är för dyr, så M-150 för ringa 10 baht bara, är energidrycken som thai föredrar 7 dagar i veckan. Det är alltså vätska i en liten liten flaska, som består till 98% av socker löst i vätska.. Arbetare på väg till t.ex. sina risfält, eller till vägbyggen eller husbyggen, de stannar vid den lokala lilla shoppen i byn, och köper sin lilla flaska av detta sockervatten, och simslabim, så är de pigga glada och raska, ty det har deras föräldrar sagt till dom....

I maten så håller de i socker, ja i alla maträtter häller dom i socker. De äter 3 middagar om dagen plus mellanmål, som ofta är sötdrickor, typ Fanta och/eller Coca Cola, plus något tilltugg som heter "Kanom" på thai, (kaffebröd för oss), sockerfyllt till max förstås. Så thai mer och mer rullar fram, och blir fetare och fetare.

Handskak


Chaiyaphum MMMDCXIX

2 juli 2019

90,2 kilo – 89,6 kilo (21 km) 1 timme 27 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

Valuta-kurs; 3,276  nedåt



Pengar söker pengar!!

Vaknade till 11 juni och hemgång idag. Det var omöjligt att ens försöka att fokusera på nåt viktigt eller vettigt. Jag packade min lilla inköpta mini-resväska 2-3 gånger, bara för att vara säker på att få med allt. Det visade sig att jag nog hade kunnat ta med 10 kilo till utan problem. I alla fall bra mycket mer makrill-filee´r och sill. och sådana prylar...RoseMarie min syster yster körde bort mig till bussen i Varekil, som gick som vanligt klockan 06.55.

Och iväg for jag med mina väskor och mitt goda humör. Regnet hängde tungt i luften, och vinden låg på rejält, och mina hår på mina armar och ben stod rätt ut i kylan... Men inte fasen tänkte jag resa i jeans, när det finns shorts, lite stolthet har man ju...

Bytet till flygbussen nere på Nils Ericssons-platsen gick suveränt bra, bara typ 10 minuter emellan.... Och strax stod jag på Landvetter flygplats, och fick för första gången i mitt liv göra en incheckning själv via en monitor där i hallen... Jag fick lite hjälp av en anställd, men detta var ju kanon, och sedan bara fram till ett rullband, och lägga sin taggade väska där.

Hur enkelt som helst, till skillnad emot Thailand och Suvarnabhumi, där allting går efter gamla koncept, som vi hade på 1970;talet känns det som ibland... jag gjorde processen kort med Sverige, och tog mig upp på 2:a våningen och taxfreen där, och beslöt mig för att vänta där. Jag handlade en Bailys till Yongan, en Center till mig, och en paket till Dan & Amphorn märkt med MADE IN SWEDEN, som innehöll dammsugare och negerbollar till kaffet.

Sedan satte jag mig i baren och slök en kanongo Baccardi-coke, trots att det var dumt p.gr.a. sockerhalten. Men ibland så får man fanimej offra sig för nöjet och glädjen i livet... Tiden gick sedan as-sakta i väntan på planet klockan 12.00. Jag hade ju ankommit till Landvetter redan klockan 09.12, så visst fanns det tid att slå ihjäl...

Vi lastades ombord till slut, och flygresan ned till Munchen gick bra, inget att klaga på, och denna resa så fanns det fika på planet, och inte som förra gången på resan TILL Sverige, då jag inte hade betalt för någonting. Nu dock så hade Eurowing som en schysst gest mot mig som kund, givit mig mat under båda flygningarna, alltså både GOT-Munchen plus Munchen-BKK...

I Munchen så gick det som på räls, ingen tid knappt alls ens för toalett-besök, tysk punktlighet och tysk elegans..... Ja tro på det om ni vill, men lyssna på detta då.... Vi lastades ombord planet till Bangkok i tid precis som enligt schemat. Vi satt där och jag tjafsade och pratade med fransmän.



Tiden gick och jag tänkte inte på det, då säger dom “vi måste vänta på en passagerare, han är 10 minuter försenad, han kommer ifrån Bremerhafen”... OK inga problem tyckte jag. Tiden gick, och då visade det sig att vi suttit i 40 minuter och väntat.... De bad om ursäkt igen och förklarade att vi nu hade tappat vår plats i kön över flygplan som skulle lyfta från flygplatsen i Munchen, och  fick invänta vår turordning....

Vi kom iväg, visst kom vi iväg, men runt 2 timmar försenat, piloten lovade högtidligt i högtalaren att de skulle försöka ta igen flygtid, så inte förseningen blev så stor. Resan blev jäkligt seg måste jag säga. Sätena var skittrånga, och jag var lycklig att jag endast är 1,80 meter lång, ty jag klarade mig på ett hårstrå att få kramp i knäna, på grund av att det var så trångt...

Vi fick middag som var ätbar ihop med rödvinet, och vi fick frukost som var fullständigt äckligt värdelöst, och såg inte ens ut som en frukost. Förstår inte vad tyskarna tänker på när dom komponerar ihop en frukost, som mer består av “änga-mat”, än av mackor med marmelad. Kaffet kom också in när man hade ätit färdigt, så jag misstänker att de måste haft en dumskalle till Thai som skötte ruljansen. Helt misslyckad frukost i alla fall..

Vi kom fram fortfarande 2 timmar försenat. Och min taxi som jag beställt via Yongyut och Kents fru Paengh, han stod där och väntade troget i 2 timmar. Han heter för övrigt Somsak, och han har telefonnummer; 0830 - 276 823 och 0819 - 065 895, spara detta, ty denne kille körde för jäkla bra, lugnt och säkert och var supertrevlig, och hade ett riktigt bra pris.

Vi hade kommit överens om 3.000 baht som var 2.000 baht billigare än 2008, när jag kom till Thailand och tog taxi upp till Yongan första gången.. Jag lovade honom när vi startade, att om han tog det lugnt, gav FAN i att gasa ihjäl oss, och låta mig slippa sitta på helspänn, så skulle han få 500 baht extra i tips...

Han blev skitglad, och kanske det gjorde susen, vet inte, men färden blev riktigt underhållande med mycket skratt och gnägg och tjöt. Vi använde hans google translator, eller någon app som han hade i telefonen, och den var suverän, så vi kunde kommunicera trots att han inte pratade speciellt med engelska...



Det gick snabbt att komma hem, och jag slapp fipplet med att åka taxi in till Bangkok till busstationen Mooshiit, och sedan 5,5 timmar bussresa hem till Chaiyaphum, och sedan Yongan ta bilen och möta mig nere i stan, och köra hem mig. Nu kom jag hem hela vägen, slapp alla bekymmer med att kånka på väskor o.s.v.

Och det kostade mig SEK; 1.100:-, och då stannade vi på vägen och körde en McDonald som jag förstås bjöd chauffören på, man brukar ju betala maten i dessa lägen på dessa resor. När vi kom hem och stod utanför mitt hem så skulle jag betala, jag gav honom 3.000 baht, då gav han TILLBAKA 1.000 baht, och sade att 2.000 baht räckte....

I helvete heller sade jag, vi avtalade 3.000 baht, och det skall du ha, och dessutom så lovade jag 500 baht i dricks för att du körde bra som sjutton och inte körde ihjäl denne värdefulle falang... Han blev så rörd så han nästan slog huvudet i ratten när han tackade mig för pengarna.

Riktigt trevlig grej, och fortsättningsvis så kommer jag garanterat att budgetera för taxiresa hem istället för bussresa på dessa långflygningar, när man är så himla trött ändå.... Jag var nu hemma igen, och jag var så nöjd och glad över detta. Allt hade fungerat över förväntan, och jag hade fått gjort allting, och det var gött att sova i sin egna inslafade säng igen....

Alla verkade dessutom glada att se mig, och de svärmade runt mig som bi-syrsor, finns det nåt som heter så?? Yongan fick sin Bailey-likör och småprylar som jag handlat, och ungarna fick sina Arsenal-t-shirts som jag hade handlat oinline, direkt ifrån klubben i England, och som dom levererat hem till mina syrror i Varekil...

Handskak


Chaiyaphum MMMDCXVIII

1 juli 2019

90,0 kilo – (0 km latmasken)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

Valuta-kurs; 3,306  nedåt



Inte alla som hunden skäller på är en tjuv!!

Sista hela dagen i Sverige, alltså den 10 juni 2019 - Återigen en alltför tidig start på dagen, gick upp kl. 03,22. Hönökakan kommer att bli svår att glömma bort, igen.... Den är ju så god, så jag rör ju inte ens pålägg när jag äter den. Verkar ju lite löjligt att sitta där ensam och käka Hönökaka och dricka en kopp kaffe, där vid bordet i stora-rummet och titta ut över nejden, för att se om det råkar passera något rådjur i arla ottan i Stala, Varekil.

Jag åkte i alla fall iväg med bussen kl. 06.55, och den är ju en direktbuss ned till Göteborg, utan det där jobbiga bytet i Stenungsund. Jag kom till Centralen, fick tag i 10 stycken jättestora kanel-bullar, och köpte med mig dessa till personalen på Hudkliniken. Kom dit, och de blev jätte-tacksamma att få dessa bullar till kaffet.

Riktigt roligt att ge, när folk är tacksamma. Och en väldigt annorlunda upplevelse än man får här i Thailand, där man helst INTE säger tack ens. Det har ALLTID varit vi falanger som inpräntat hos våra nya familjer, vikten hos en falang att få ett tack. jag har t.om. sagt till dom att får inte vi ett tack, så kan vi strypa precis allting i gåvoväg omedelbart.
Så trots att det är emot deras kultur i viss utsträckning, så nog får man tack i min familj i alla fall.,..

Jag fick komma in på studs, precis som vanligt, och läkaren och sköterskan tog stygnen, ja det var ju sköterskan som tog dessa stygn, till skillnad emot här i Thailand, där läkaren brukar ta stygnen, antar att detta beror på att de som kallar sig sköterskor här, mer är kunniga biträden utbildnings-mässigt, och alltså inte riktiga sköterskor.



Allt såg bra ut med såret. Det fanns en liten glipa (öppning) vid yttre kanten av såret, men läkaren sade att det sluter sig ganska snart, bara låt det vara... När det var klart, och jag sagt goodbye till läkaren, och den supertrevliga sköterskan (Lena), så kom jag på där jag stod och skulle betala de 300:-, att jag sett att de hade också en allmän-praktiserande läkare på denna klinik.
 
Jag frågade hur dom ställde sig till att jag ville se den läkaren också?? Och han/hon kunde kolla mitt allmäntillstånd? Ja inga problem svarade dom, det kostar dock 1.000 kronor.. Nä då struntar vi i det. Men sedan så tänkte jag till, där jag stod vid hissen; "Va fasen jag är i Sverige, det har kostat en förmögenhet, nog fasen har jag råd att lägga lusiga 1.000 kronor extra på detta"...
 
Så tillbaka igen, jag fick tid 2 timmar senare. så det blev till att lufsa ned på Nordstan, käka, fixa, och kolla läget bland alla människor som rusade förbi, alla synbarligen på väg till ett livs-avgörande möte någonstans i regionen. Jag fick i den stunden ett kraftigt bevis på hur gott jag egentligen har det i mitt liv, där jag kan lufsa omkring, bara ta det vackert, och ta mig tid till vad jag vill, endast hungern i mitt liv, satte någon typ av begränsning!!

Men seriöst talat!! Va fan håller alla dessa storstads-människor på med egentligen? Sådan jäkla fart under sulorna har dom, ingen tid har dom, och de alla glor och petar i sina jäkla stupida mobil-telefoner. Ja dessa är ju kanske oskyldiga, det är ju inte telefonens fel att människan är ding i skallen....

Facebook har tagit över världen, Linkedin har tagit över, Tweeta är schysst, ha ett Instagram-konto är t.om. ännu bättre, och sitta och messa varandra, och prata i en mängd fullständigt meningslösa telefon-samtal, har gjort oss till VERKLIGA SLAVAR under mobilen, Grattis gänget....

Jag förstår att vi har det samhälle vi har, då ni aldrig i Ert liv skulle ta Er tid att ens reflektera, än mindre göra något åt den idiot-regering som ni så blint röstat fram.... Jag känner bara glädje där jag sitter, min lilla protest med min lilla primitiva telefon, där man enbart kan ringa, ta emot samtal samt texta, är för mig en liten protest gentemot robotarna som passerar mig, i allt högre fart, ju mer åren och utvecklingen passerar och ”går framåt”!!

Robotar som inte ens reflekterar över sina medmänniskor eller sin omgivning, enbart tid för sig själva. Snacka om att dra på sig stress-sjukdomar, och hjärtflimmer, och högt blodtryck, med tillhörande Diabetes 2 redan i unga år... Jag fick nog efter 1 timme, och gick tillbaka till kliniken, och väntade ut tiden där.

Tiden gick snabbt, och jag kom in till en supertrevlig läkare, en kvinnlig sådan, som inte alls var så där jäkla geschäftig som många är nuförtiden. Hon förde en god samtals-ton, och jag gillade henne redan från början. Hon kollade en massa grejor när hon kopplade upp mig, och det som gladde mest, var kanske det som jag mest hade funderat över, och det var i vilket skick jag var i samband med kärlkramp.



Inget alls sådant visade det sig, såg bra ut sade hon, och det såg också bra ut vad det gällde blodets flödande ut i mina armar och ben.... Blodtrycket var OK, sockret var för högt, men den grejen har jag lite kläm på.. Hjärtat slog helt normalt sade hon. De tog sedan flera hylsor med blod, som skulle skickas till deras laboratorium.

Jag skulle då få besked inom 4-6 veckors tid.... Jag får väl det i samband med beskedet gällande provet de tog när de skar bort förhoppningsvis resterande hudcancer-biten i tinningen.... Läkarbesöket avslutades med att hon berättade att det finns mycket mer forskning nu, och att det går framåt hela tiden vad det gäller Diabetes.

Förr gick man från Metformin direkt över till Insulin. Men nu sade hon, finns det jättebra mediciner som samverkar med Metformin-medicinen, så man kan slippa Insulin i en mycket högre utsträckning. Ja detta är ju lite svårt för mig borta i Thailand sade jag. Jag brukar ju googla för att kolla mina mediciner där.

OK sade läkaren till mig, jag printar ut all text som finns ifrån Läkemedelsverket, så kan du läsa in det själv. Härligt underbart svarade jag. Secken go läkare. Ja jag måste säga att dom alla gjorde allt dom kunde för att stötta och hjälpa mig, då de visste att jag kom till dom enkom för att fixa min hälsa, och att jag bodde borta i Thailand.

Och att Sverige inte längre ville ta något ansvar för mig, trots att jag är en 100% infödd svensk medborgare som betalar 25% skatt till svenska staten...... Besöket avslutades på så sätt ute i receptionen, när jag betalade 1.000 kronor, var att Lena, sköterskan, sade när hon tittade på datorskärmen;

”Du har fått mycket mer värt än 1.000 kronor via alla de prover som tagits, och som du kommer att få svar på.”. Jag tackade dom innerligt för allting och tog adjö. Jag åkte sedan hem till Stala, för att spendera sista kvällen med mina syrror. Morgondagen den 11;e juni så bär det av tillbaka till Thailand igen, och mina systrar slipper mig än en gång!!!

Det blev en väldigt lugn kväll med lite avslut med rödtjut, skratt, och TV-tittande, men nu var man lite smått i upplösnings-tillstånd, hemgång imorgon.....

Handskak