86,8 kilo (26 km) 2 timmar 14 minuter85,5 kilo (20 km) 1 timme 22 minuter

GTG Shipping, Thailand

Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com

Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast. Välkomna med Era förfrågningar

Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig, klicka på forum Sawatdee eller direkt här på hemsidan, under menyn upptill, Transport och flytt!Chaiyaphum MMDCCLXX (2.770), Thailand

Chaiyaphum MMDCCLXXXVIII, Thailand

26 februari  2017

87.8 kilo -

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,858 (uppåt lite grand)




Den som tjänar två herrar,
måste ljuga för en.

Lördag i dag i denna långa rad av dagar. Och imorgon bitti är jag miljonär förstås. V75 går ju av stapeln i eftermiddag, och då smäller det till förstås.. Jag vaknar upp på söndag morgon, hela lördagskvällen och natten har jag hoppet i behåll, ty jag brukar alltid vänta tills söndag morgon med att kolla på travloppen på V75 via ATG.play.... Och efter det, så är man tillbaka igen på ruta ett,, OK haft en adrenalin-rush under 35 minuter, och det var ju välbehövligt, men nu tillbaka igen på normal deppig-nivå..



Att gå ute i vildmarken här med cykeln, är ett företag som jag inte rekommenderar många att göra, bara mina ovänner faktiskt. Skall berätta helt snabbt..  Var ute i förrgår, såg en väg in till höger ifrån Baan Khwaoo-vägen, hade aldrig hojjat där, så körde in, kände mig frisker, så varför inte. Jag hojjade på runt 1,5 kilometer kändes det som.



Plötsligt tog vägen slut helt och hållet sjuttanimej... Och jag tittade mig omkring, och det skall sägas, det absolut sista alternativet i min värld är att åka tillbaka igen, skittråkigt alternativ... Så jag kollade framåt, och kunde faktiskt skymta kanske 50 meter längre fram emellan buskagen, något som såg ut som grus.



Jag stegade av cykeln, och började promenera med cykeln in i smeten. Och höll kollen noggrant ner på marken precis hela tiden.. ja ormar ni vet!! Efter kanske 15 minuter i stekhet hetta, det var här inne helt jäkla vindstilla, så kom jag fram till ”gruset”, och det var just det, ingen väg, bara grus från en sandbotten i Isaan för miljontals av år sedan.....



Kollade mig omkring, och såg en radda med träd, och en sak har man ju lärt sig under åren, och det är att om man är vilse, och inga vägar finns, så kolla alltid efter träd som tycks växa i en lång rad,,,, långa sträckor. DET tyder alltid på vatten. Och finns det vatten, så är det en bäck eller oftast ett lite större vattendrag. Och är det ett vattendrag, så leder det ALLTID till byar, och i sin tur till vägar.

Så jag knatade på, kanske en kilometer bort, och nu var jag svettig som sattan.. Plötsligt så stod jag på en grusväg.. Va fasen? En grusväg va gött, kan ju cykla igen då!! Tittade mig omkring, och detta är ju svårt att tro... Jag ser fanimej 100 meter bort en svensk flagga som viftar därborta....

Jag stod där länge och tittade mig lite mer noga omkring. Hade en känsla av att jag varit här förut, och att jag kände igen mig lite grand. DÅ gick det upp för mig... Va fasen detta är ju Ingemars svärfars egna lilla tillhåll i urskogen, dit han flyr på dagarna för att få vara ensam, och pilla med sina saker. Hahaha Så gubben har satt upp den svenska fanan på sin hydda, schysst släkt Ingemar har!!



Ja nu visste jag precis var jag var, men en sak var säker... Hur i hillvitte hade jag kommit hit då, stört-konstigt!! Jag började nu cykla framåt, vilket i detta fallet då var hemåt, Man är ju runt 7-8 kilometer hemifrån här vid hyddan. När jag kommit cirka 3 kilometer utefter vägen, så kommer där en samlaw....

Jag saktar ned och glatt vinkande sitter där och kör denna samlaw, Ingemars svåger, och han känner ju naturligtvis igen mig, sedan vi träffats många gånger förut.. Jag kör nu hemåt, och får ett glatt minne av detta, med den svenska flaggan, och den skitjobbiga promenaden bland ormar och snår. Jo jag fick fanimej ett skavsår på foten... Och det är skit när man äter blodförtunnande medicin. Det läker ju inte alls lika lätt....

Handskak


Chaiyaphum MMDCCLXXXVII, Thailand

25 februari  2017

87,8 kilo - 87,4 kilo (14 km) 1 timme 2 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,855 (nedåt)



Han som rider på Tigern,
räds avstigningen!

Dagar läggs på dagar, och veckor läggs på veckor, detta allt medans månaderna och åren rullar förbi och iväg, för att aldrig komma åter... Nu 6;e juli så ”firar” jag exakt 9 år här i Isaan (Chaiyaphum) och Thailand. Det som jag främst känner i allt detta med att ha immigrerat, är att jag faktiskt gjorde det som alla pratar om, men extremt många aldrig har varken mage, eller mod att göra.

Ibland så kan ödets lotter falla olika, och många människor kan aldrig sätta sina drömmar i effekt och göra slag i dom. Det finns massor av anledningar. Man kanske har en sjuk fru, kanske små barn, eller en ekonomi som inte tillåter ett liv utan bidrag från svenska staten.

Men vi alla har drömmar som vi pratat om tidigare, och för de allra flesta så tror jag att det till sist ändå handlar om att ha mod att bryta upp på äldre dar. Så klart man inte sticker till en "död-grävar-arbets-marknad" som den Thailand kan erbjuda oss, men när vi blir äldre, och i många fall så har vi jobbat och konsoliderat oss tillräckligt, för att kunna förverkliga åtminstone någon av alla drömmarna som vi har.

Jag tycker dock bara att det är så himla synd, när man stöter på dessa människor, som alla har det gemensamt att dom har tusen ursäkter, varför dom sitter där dom sitter, medans dom säger samfällt att dom vill iväg. Och det är oerhört många som tillhör den gruppen av människor, speciellt efter 4;e groggen  på festen där hemma i radhusområdet....



Nä jag är tacksam för egen del att ödets lott sken på mig, och fick mig på rätt tankar, och kunde ge mig kraft att bryta mig loss. Kanske det är på det sättet för visa människor, att bitarna faller på plats. Livets pussel är enkelt att få ihop om man kan se mönstret där framför sig...



Men ser man bara ett bord med 1000 pusselbitar och inga mönster, så klart, det är ju jättesvårt att fatta ett beslut åt ett endaste håll, utan man blir fast tills död-dagar!! Men vi skall inte förglömma, det finns massor, ja säkert de allra flesta, som helt enkelt INTE vill bryta upp, utan dom trivs hemma med familj, barn, och barnbarn, och vänner. Men å andra sidan det är ju heller inte dessa som sitter och sluddrar på festen, hur gärna dom skulle vilja åka bort från allting!!

Jag firar i alla fall snart 9 år, och jag har vuxit in i både livet här, som i den thailändska familj som jag gift in mig i. Jag umgås inte speciellt mycket med dom, men träffar dom ganska regelbundet, och tjötar och snackar, och visar min respekt för dom via min lojalitet, och önskan att hjälpa till.....

Handskak


Chaiyaphum MMDCCLXXXVI, Thailand

24 februari  2017

87,8 kilo - 86,8 kilo (26 km) 2 timmar 14 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,888 (nedåt)



Han som inget vet,
han tvivlar aldrig!!

Idag kommer det att handla om motorer och fordon för omväxlings skull. Jag själv är ju något utav en trollgubbe, vad det gäller slika saker. Trollgubbe i den betydelsen, att jag alltså trollar bort mig själv fullständigt, när det blir aktuellt att pilla med bilar och fordon. Anledningen? ja jag stinker, jag är värdelös, kan absolut ingenting inom det yrket. Men trots detta, så skall jag nu berätta följande för Er.

Vi hade ju på tapeten att få köpa grannens (Håkans frus) bil Honda City för en billig peng tyckte jag. Senare så drevs man ju ner i deprimerat tillstånd, och trodde inte att detta skulle lösa sig alls... För bra för att bli sant... Jag trodde faktiskt helhjärtat på att thai-frun hellre ville köra det vanliga racet, och ge sin arbetslöse broder denna bil. Detta trots att han fan inte ens har stålar att utfordra en guldfisk... Än mindre köpa bensin, och olja, och underhålla bilen i fråga!!

Håkan, dock grannen alltså, har stått på sig, men jag har ändå varit högst tveksam, och trott att detta är för himla bra för att vara sant. Och jag sade det också till Yongyut, så hon inte skulle bli hel-deppad när detta nu gick åt helvete med bilen!! Nu kom dom tillbaka ifrån Sverige, och kom hit till Chaiyaphum, och vi skyndade oss att ta en gemensam grogg med hästkorv som tilltugg, något extra kanongott måste jag säga, Hästkorv alltså.. typ ölkorv...

Jag frågade Håkan på studs, och han kikade på mig, och sade bara – ”ingenting har förändrats, var inte orolig, du får köpa bilen”. Det visade sig då att frun hade trott att hon aldrig skulle få lov att köra den nya bilen som dom handlat in. En BMW för 3,5 miljoner baht. Men Håkan sade till henne genast, - "så klart du skall köra, det är ju därför som vi har bil, det är ju inget skådebröd"....

Så nu verkar det bli av så att säga, och man vågar vara glad. Att betala 100.000 baht, och sedan vara klar med bilen, och kunna hoppa på car-porten hyggligt snabbt, är ju underbart. Och efter det kasta oss över att bygga till det där rummet på andra våningen, som yongan kan ha som extra förråd!! Så jag är milt sagt... skitglad....



Och nu till nästa sak. Jo motorbiken som vi skall köpa av See, engelsmannen Tonys fru. De bor ju i England numera, troligen en lång tid framöver, så de vill sälja motorbiken. Den är ganska ny faktiskt, och väldigt sällan använd, så priset 9 eller 10.000 baht är skitbilligt, och pengarna är redan undanlagda och ihop-sparade av mig...

Jag krävde dock av Yongyut, att jag ville prov-köra den motorbiken lite grand ute på landsvägen ner till Chaiyaphum. Detta för att kunna kolla så det inte är för jäkla många fel på den. Inga problem sades det. Hon kom hit ifrån England, och det första jag får höra då, är att batteriet sedan länge är fullständigt urladdat.

Men det är ju lätt fixat menade jag på. Vi tar bort den till reparations-gubben i byn. Så laddar han över natten. DÅ visade det sig att See´s broder, han som är polis ”rong Wichit”. Han har tagit hand om nyckeln under detta år, som dom bott i England, och han hittar inte nyckeln.

Så jag pratade noga med Yongyut nu. Ty See skall åka tillbaka till England tisdag nästa vecka redan, och jag menade på för Yongyut, att här gäller inte att rädda ansiktet på See och dig själv. Inte bara att jag INTE får köra moppen nu, ty det finns inget fungerande batteri, eller ens en nyckel till motorbiken. Nu visar det sig att hon glömt ägarboken i England. Så motorbiken kan inte skrivas över på Yongyut..

Så om jag skall langa över 10.000 baht, och inte få veta om moppen är nåt att ha, om jag måste köpa nytt batteri, eller köpa ny nyckel för dyra stålar, eller inte ens får ett ägarbevis i Yongans namn på motorbiken. Ja då har jag ingen lust att ge dessa pengar... ja dessa brudar, de kan inte organisera speciellt mycket skall sägas..

Handskak


Chaiyaphum MMDCCLXXXV, Thailand

23 februari  2017

86,8 kilo - 85,5 kilo (36 km) 2 timmar 25 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,901 (nedåt)



Han som håller stegen,
 är lika skyldig som tjuven!!

Idag så blev det Bens Bar och en schnitzel igen. Han gör ju schysst schnitzel och kanongoa stekta potatis. Satt där med Keith och Sam som den andre gubben hette. Keith är engelsman och Sam var walesare. De var redan inne på ett samtalsämne som gränsar till invandringssnack, men bara gränsar.

Och det är ämnet som handlar om alla dessa män som åker ner till Thailand, hittar en dam, och fort som fan skall damen med dom hem till England. Keith berättade att han var faktiskt lite grand undrande till hur dessa killar egentligen ser på sin omvärld.

De kommer ner till Thailand, eller nåt annat land med internet eller barer, och vips så blir dom av med oskulden (45 år gamla), och så sitter deras dam, som dom fan inte ens känner på planet hem till deras fosterland, och skall dra fördel av alla förmåner som andra människor jobbat ihop.

Visst sade Sam och fyllde i, Visst så skall man ju ha möjligheten att kunna få hem sin fru, om det är ett seriöst menat långvarigt äktenskap. Men för helvete sade han också... Damerna har ju knappt ens hunnit träffa den naive falangen, så ligger dom på, och vill att falangen skall ta med dom till falang-land...

Killarna åker ned till Thailand på semester, träffar en dam, åker hem, fortsätter kommunikationen via internet och eller telefonen, och efter 3-4 månader, så hör man att dom är mogna att låta fosterlandet betala för deras damer, som dom knappt ens träffat, än mindre riktig lärt känna. I andra fall, så börjar det med internet-träffar, man ses fan inte ens på 3 månader. 40;åringen är kär redan, och här handlar det ofta om 30-40 års killar som kanske aldrig varit med riktigt i "svängen" hemmavid.

Dom är nu störtkära, åker ned till Thailand bara för att dom är tvungna att ses, röjer upp hus och helvete och tycker att deras hemland är ett skitland, bara för att det tar sådan lång tid för damen att få tillstånd att besöka landet ifråga.. Jag satt där och visste inte vad jag skulle säga, ty jag höll ju med dom helt klart. Hör ju EXAKT samma historier ute på internet-forumen i allt detta..

Har ju läst på en massa olika thaiforum om alla dessa killar/grabbar, som inte vet hur snabbt som dom kräver efter första "samlaget", att Sverige och dess befolkning skall ta hand om deras nya fästmör, och eventuell avkomma.. Här finns inga ”vägspärrar”, alla tycker att allt är OK i detta ämne, och alla skall kunna göra vad fan dom vill, vad det gäller att ta hem damer.



Man hör t.om. dom mest korkade människorna menade jag själv på. Som blir förbannade när ambassaderna skall göra intervjuer med dessa damer, och kolla så det inte bara handlar om trafficking. Ja man kan ju faktiskt undra ibland med vissa gubbar.... Jag höll dock inne med det mesta jag ville ha sagt, för dessa 2 goa gubbar gick på i ullstrumporna, så detta samtalsämne är nog ett problem överallt.

Det är nog inte bara svensken som ”Bert, den siste oskulden” får sig ett nummer, blir över örona förälskad, och skall då ta hem sin dam till Sverige... Undrar hur många gubbar det finns egentligen, som fan inte ens vet skillnad på kåthet och kärlek... Utan dom blandar och ger helt hysteriskt....

Ja det är inte lätt att ha ett svenskt samhälle, där alla i hela världen skall vara med och dela på "kakan", och samtidig så vill ingen betala skatt, utan helt kallt så skiter man bara i det. Ja t.om våra thai-damer som så himla glatt pressar på för att bli tagna till Sverige, och få dra förmån av tryggheten i Sverige, har svårt att fatta konceptet, att betala skatt kanske är en förutsättning, för att det skall kunna fungera för dom att kunna vara i Sverige..

Ja vi har en viss frihet i Sverige trots allt, ett ansvar faktiskt. Ett ansvar inte bara gentemot oss själva, utan faktiskt också, ett ansvar gentemot den resterande befolkningen i landet. Men de flesta verkar bara tro att man kan göra vad fan som helst, dra hem damer, och belasta hej vilt.. Ser det mer som en rättighet än som en symbol för att agera under ANSVAR...

ja detta samtalsämne vill man ju inte gärna lägga upp på bordet hej vilt, i alla fall inte i Sverige, där dubbelmoralen är i sitt högsäte. Så jag var glad att jag inte deltog för mycket i detta snack utan det var mer ett belysande av 2 brittiska medborgares synpunkter. Detta som vi i Sverige visserligen delar, även om de inblandade blundar hysteriskt, för att slippa ta ansvar.

Handskak..


Chaiyaphum MMDCCLXXXIV, Thailand

22 februari  2017

86,8 kilo - 85,9 kilo (18 km)  1 timme 5 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,904 (nedåt)



Han som har hälsan, han har hopp.
Och den som har hopp, har allting!!

Denna dag så såg jag min utan jämförelse värsta, största spindel jag någonsin sett i mitt liv. Fan är ju nästan större än min telefon. Och den kan nog bitas misstänker jag. Och den käkar nog väldigt stora insekter och andra djur. Ser riktigt farlig ut... Vet inget alls om den, men håller mig undan. Jag lät den löpa till slut, det är ju ändå ett levande väsen..

Idag inget större väsen och tiden löpte på fint. Startade morgonen kl. 09.00 med att cykla ihop med Håkan, den nye gubben. Passerade via Ingemar, men han ville käka frukost först, så han fick cykla själv idag. Jag och Håkan drog iväg, och han är ju inte den som säger nej till avstickare till både höger och vänster.

Så jag fick lurat in honom i snårskogen, och 2 timmar och 16 minuter senare kom vi ut på asfalt igen, och hade gjort i alla fall 33 km, vilket kändes gött i bena. Håkan var röd på armarna av solen, så han skall handla solkräm imorgon  lipade han fram den över-vite norrlänningen.

Vi kom hem duschade, och sedan ihop med York, så drog vi på ärenden. Jag köpte en sladdfri mus till datorn, och Håkan ville köpa en transformer som han dock får vänta tills i morgon att handla på sig, och sedan stack vi alla 3 upp till Ratchabath university och Immigration-kontoret där.



Som vanligt folktomt, och mycket trevlig personal. Håkan skulle på min anmodan ändra sin adress, ifrån Pattaya till Chaiyaphum, så han slipper böter nästa gång han skall ansöka om uppehålls-tillstånd. Efter det, så åkte vi hem var och en till sitt. Men jag och Håkan fixade en gemensam middag, ty våra damer var först på ”som tam-party” lunchtid i nån by, och sedan hann dom knappt hem förrän dom skulle iväg på massage de små liven.

Så Håkan gjorde en underbar potatisgratäng, och istället för äcklig lök, så baserade han smaken på Västerbotten-ost, och det var fanimej den godaste gratängen jag käkat i hela mitt liv. Jag bidrog med ett gäng fläskkotletter, så det var 2 äldre grabbar som mätta och belåtna, avslutade kvällen med varsin vodka cola... Hej och hå!!



Detta foto av de fåglar som mest ser ut som svalor, men är icke svalor, har glömt deras namn.. Någon som vet??? Jag har ingen glädje av fotot  jag tog, så här kommer det. Alltid gött att få lite användning för det, annars kan man ju alltid slänga det..Dom fåglarna fick i alla fall mig att tänka på gubbgängen nere i Pattaya, som sitter där i sin meningslösa tillvaro på olika barer, och "läskar" sina liv ända ner i avgrunden..

Handskak


Chaiyaphum MMDCCLXXXIII, Thailand

21 februari  2017

86,8 kilo - 85,6 kilo (33 km) 2 timmar 16 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,920 (nedåt)



Den som är känd för ”tidigare morgnar”,
han kan stanna i säng fram till middagen!!

På våran cykeltur idag med Ingemar, så pratade vi om alla dessa lotterier dom har här, och hur thai är så inne på alla sina nummer, sina nummer-kombinationer, och olika sätt att finna dessa nummer. Ingemar berättade att en kvinna i byn hade kommit körande med sin moppe, då hon längre fram såg att en gubbe låg och kravlade på marken, med sin motorbike slingrad runt sig.

Han hade kört in i cementstolpen som stod där stolt, med alla sina 10;tals kablar i alla de format och färger. Kvinnan stannade naturligtvis, inte vill man missa en god olycka som ni alla vet. Går fram till gubben, råkar titta på stolpen, och där mitt framför ögonen, så står det i fina svarta siffror 661.... Aha tänker kvinnan, tar upp sin telefon, och ringer till sina 2 väninnor, och berättar om numren där på stolpen.

Dessa kvinnor är som alla thai, alltså hysteriskt vidskepliga, och tar alla chanser att finna nummer till lotterierna. De 3 damerna fick för sig att sätta 1.000 baht på ett endaste nummer, alltså 661... En REJÄL pengasumma för en by-thai oftast... Alla 3 damerna vann varsinna 600.000 baht (SEK; 150.000:-) på 661, och lyckan var stor i byn.Och i grannbyarna kommer man att prata om detta i långeliga tider.

Ingemar berättade också om ett annat scenario som visar påhittigheten att vinna på lotterierna... Jo 2 damer körde ner i vattenkanalen i byn med sin moppe. De tydde denna olycka som att be borde sätta många baht på nummer 42... Varför då?? Jo de hade 4 ben på moppen, och moppen hade 2 hjul... Behöver jag säga att de båda vann... De vann 60.000 baht på man, alltså styvt SEK; 15.000:- ....

Så kan det gå till i det vilda otämjda Thailands utmarker. Att vi är lika i många stycken som människor är säkert sant, men att vi är olika är nog ännu mer sant. Jag har skrivit om detta tidigare, men vi kom aldrig så långt, men det handlar om lyktstolpar och vem som skall betala för elen på gatan??

Idag när jag och York bakade Pretzels i köket, så noterade jag att Yongyut och Taoo satt på vår utsida, och pratade med papper i nävarna. Jag blir lätt nervös när det finns papper och dokument i närheten, och jag inget vet, så jag stövlade fram till det näpna paret. Det visade sig att det tidigare snacket som jag satte igång igen, om att dela på elen, eftersom ägarinnan inte ensam längre ville stå för det, nu hade kommit ett litet snäpp framåt..



Teacher A som fungerar som den skrivkunnige på gatan, hade satt ihop ett papper på thailändska, där man skulle fylla i om man ville vara med och dela på elkostnaden!! Min första fråga blev ju naturligtvis då –”hur mycket kostar det då per familj”,  ja och svaret kom faktiskt riktigt förnuftigt; -”det beror på hur många som inte säger nej”!! Ja men vad är totalkostnaden då, frågade jag?

Ja det blir inte nu säger damen, det tar vi senare när vi frågat om folk vill vara med och betala.... Så ni tror inte att folk kommer att undra på, hur mycket per månad som de skall betala, då INNAN de säger ja?? Nu upprepade sig även Yongyut i samråd och samklang med Tao, och sade först säga ja till betala, och sedan pengar!!

Jag envisades, jag tänker inte skriva på ett skit förrän  jag vet hur mycket det cirka kommer att kosta,, Så hur mycket var räkningen på förra månaden då?, ja sade Tao 1.600 baht, men  då var kontoret inräknat.. Ja det skall bort sade jag, vi betalar inte för nåt kontor. Bara för skojs skull då, hur många hus är det på gatan?, ja 14 hus.....

OK låt säga att 4 st hus säger nej, och 10 delar på låt säga 1.000 baht (kontoret kostar kanske 600 baht). Vi pratar alltså då om cirka 100 baht per hus. Jag tror sade jag till damerna, att om ni när du går runt med detta papper, säger att det handlar maximalt om 100 baht i månaden för att ha en upplyst gata, så är väl chansen mycket större att de säger ja, än om dom inget vet alls???

De bägge tittade på mig precis som thai alltid tittar på falang, som oftast ingen hjärna har, fattar ingenting, och kan ingenting... –”First paper, then after that we talk money”!!! Jag inser inte längre varför jag skall bry mig om dessa korkade människor, och lägga kraft på dom. De kan fan inte få någon ting framåt i livet, oftast så klarar dom enbart av att få saker och ting i krabb-gång, alltså i sidled....



Idag senare på kvällen kom Yongan in till mig, och sade att de funderade och ville göra på detta sätt istället. Alltså att vi som hade en stolpe utanför vår tomt, vi tar kostnaden för den, betalar och ser glada ut. Ty det visade sig att 4 st av 14 vägrade att betala, och dela på härligheten. Trots att det enbart kostar bara 100 baht..

Detta är alltså by-thai som skiter i allt och alla andra, bara dom själva mår bra. Så inte ens bo på en kanongo gata, med ordning och reda, med en massa trevliga ordentliga grannar, kan få dessa medelklass-thai att lägga ens SEK; 26:- i månaden (100 baht) för en trygg upplyst gata,,

Så alltså då... sluteffekten av detta är att det finns 6 lyktstolpar på gatan. Jag tar en stolpe, Dan. Amrisen tar en stolpe, bageriet nedanför oss tar en stolpe, och vår nya vän och granne Håkan ifrån Borlänge, tar en stolpe... Alltså den stolpe som står direkt utanför våra hem...

Så 4 stolpar kommer att lysa av 6 möjliga, och av 14 hus här på gatan, så kommer alltså 10 st INTE att bidraga ett skit ekonomiskt, bara nyttja ljuset till egen gratis-glädje..... Detta är bonnjävvlar i sin prydo.... Håll till godo ni thailands-romantiker....

Handskak
Ps. Sent igår kväll så kom Teacher A förbi och berättade, att flera stycken igår kväll bland thai, hade fått kalla fötter, och tydligen känt att dom tappat ansiktet kapitalt... Dom fick nämligen höra ute i byn utanför vårt område, att falang tog hand om området, då det verkade som om thai inte ville (kunde?) hjälpa till med belysningen...

Ja tur att falang finns som kan ta hand om Thailand, sades det... Detta räckte för att ytterligare 4 till av dessa jönsar, sade att dom är villiga att dela på kostnaden. Så nu är vi 10 st att dela på kanske 1.000 baht.. OM dessa thai nu betalar förstås.. Dom är ju inte direkt kända för att hålla avtal och överens-kommelser..

dsme


Chaiyaphum MMDCCLXXXII, Thailand

20 februari  2017

86,4 kilo - 85,5 kilo (20 km) 1 timme 22 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,929 (uppåt)




Han som inte vet en sak,
han vet en annan sak!!

York han var så himla nöjd med sina Pretzels, så han fick nyttja mig, och mitt kök en extra gång, och ta hem allt vi bakade. Jag skall vara ärlig, jag gillar inte speciellt att slafsa i mig dessa salta Pretzels... Så dagens övning var helt dedikerad till honom och inte alls till mig...

Kan snart inte komma undan detta med Siam River Resort och deras swimmingpool. Har ju lyckats hålla mig undan i snart 2 år som tur är. Vid november, december, och januari, och delar in i februari, så brukar jag skylla på att vattnet är för kallt, för en normalt funtad göteborgare. Och det är faktiskt svinkallt. Usch Birger, där dök ordet "svin" upp igen!!

T.om. tårna blir stelfrösna när jag provdippar dom i poolen. Men nu förutom Ingemar, så vill ju även den nya tysken ha med mig dit ner, och jag måste nog ge efter.... Men det är för gruvligt kallt att sakta gå ner sig i det vattnet, sedan skall man stå där som en jäkla Pingvin nere i vattnet vid poolkanten, och prata med de där 2 ölgubbarna som bara myser, och inte känner av kylan alls. Fan inte visste jag att öl var smärtstillande, kanske innehåller Paracetamol??


Detta är inte foto av Siam River, hade inget eget...

Fördelen dock med att stå där i poolen och tjöta med gubbarna, är att när man väl lyckats lura sig upp ur poolen, så är ens fötter riktigt rena och fina. Den där svarta beläggningen under fotsulorna är borta helt och hållet, så det är ju inte helt fel.. Nackdelen, är att jag frestas att beställa in en GT vid poolkanten, när dom andra ölgubbarna dricker sina mjukvaror..

Idag så kommer Håkan och hans fru från Sverige, och det skall bli spännande att se om detta med bilen skiter sig, som jag befarat nu hela tiden, trots löftena.. Eller om vi verkligen blir med bil snart... Ja det blir spännande, synd bara om det går i stöpet, ty Yongyut blev ju så glad, så hon fällde en tår ju då när löftet gavs...

Skall också kolla med Håkan, om han vill dela en högtrycks-tvätt med mig. Dom bättre kostar ju runt 7.000 baht (1.800;- cirka). Ja vi bor ju grannar, så kanske det är en go ide´ att vi delar. Det är ju bekvämt, och man brukar ju inte en högtryckstvätt alltför ofta, så jag skall kolla i alla fall. Vi har ju redan den elektriska gräsklipparen tillsammans, så varför inte  tvätten också?



Språk-svårigheter i Thailand? Javisst varför inte... Vi alla vet så lite, så de mest enkla sakerna blir jättekrångliga. En kompis berättade att Koriander hette enligt hans fru Pakh Chee rai. En annan kompis frågade sin fru, och hon sade att hon inte visste vad Pakh chee rai vad för nåt, och detsamma sade Yongyut.

Men Yongan berättade att Koriander kallade dom här för Pakh chee djinn eller Pakh chee hom. Så hur sjutton man skall tackla detta vete skam. Kanske dom har olika namn på saker och ting, mycket beroende på att dom kanske inte är så duktiga, på att se vad det är för växter vi frågar om??

Det blev ju inte mycket bättre när den första kompisen kom tillbaka, och sade att hans fru hade nu sagt att Koriander heter Pakh che thai... Va falls nu har ni alltså totalt 4 st olika namn på samma sak... Jag tror faktiskt inte att detta skall vara så himla regionalt, utan det måste bero på okunskap av thaiarna helt enkelt, plus att kanske Lao-språket eventuellt finns inblandat i det hela till viss del, vet inte faktiskt...

Jag avslutade detta äventyr med att kolla på en dictionary ute på internet, och där stod det tydligt att Pakh Che Laoo betydde BÅDE dill och Coriander. Så är Coriandern grodd och uppväxt i Laos, så heter det tydligen Pakh Chee Lao, och detta då ihop med dill, men den kan vara uppvuxen här i Thailand och heter ändå Pakh Chee Laos... Ja nu struntar vi i detta, lev lyckligt och lär inga språk på äldre dar, det tar bara energi ifrån våra liv.. hahahaha.....

Handskak


Chaiyaphum MMDCCLXXXI, Thailand

19 februari  2017

86,6 kilo - 85,7 kilo (20 km) 1 timme 22 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,927 (nedåt)



Att käka njure och lever,
är som att hålla tillgodo med vad man får,
och ej med vad man vill!!
(gammalt Järnbrotts-ordspråk)

Idag så fick jag ett svar ifrån min kompis Håkan i Göteborg, om priser på torskfile´och t.om. foton på det ifrån affären där hemma. Det visar sig att de 208 baht för 0,414 kilo inköpt i Thailand,  i jämförelse med ICAS torsk-file 400 gram för SEK;33:- (130 baht), är en ren katastrof för den tesen att Thailand är så enormt billigt.



Ja falangmat och dess produkter är svindyrt här, vilket är bevisat X antal gånger precis hela tiden, men dock, så kan man nog INTE ta ifrån Thailand, att om man verkligen vill äta billigt, så kan man äta svinbilligt här i detta landet. OK det blir mycket skräpmat man får käka, alltså ur det hänseendet, att Isaan-mat i alla fall består mest av överkokta och urkokta grönsaker, med tillägg till en YTTERLIGT alldeles för liten portion med protein (kött/fisk)..

Jag tror att för en falang, så kommer det nog att bli en konstant utförsbacke närings-mässigt, och hans kropp kommer sakta men ganska säkert, att falla i bitar fullständigt, och medellivslängden, kommer väl att rasa ifrån 80 år någonting, ned till ypperliga 63 år, tror jag för den stackars falangen om han insistera att käcka sig och äta dagligen den (av)föda som sätter på bordet här i Thailand (Isaan)..

Idag (igår) kom jag hem ifrån cykelturen svinhungrig. Jag stack iväg ganska exakt 11.00, och dråsade innanför dörren här hemma klockan 15.10 cirka.... Över 4 timmar, och visst... benen var som spagetti kändes det som. Men tur i alla fall att jag tog solkräm på näsan, så slapp jag få hudcancer på den i alla fall...



Det var all tid jag spenderade ute på risfälten, som gjorde att jag endast cyklade 42 km idag, på all den tid det tog, det gick ju enormt sakta stundtals inne i snårskogen, så jag fick chansen att njuta faktiskt. Det som jag såg mest och flest av idag, var alla gubbs som var nere i vattnet.

I alla dessa mängder av floder, dammar, och vattenreservoarer som ju finns precis överallt, så stimmar det verkligen av fisk, precis alla storlekar, men mestadels så handlar det om den där småfisken som jag misstänker dom har till Plalaa.. Den växer ju upp till mikro-storlek på bara några veckor tror jag, så det fiskas ihärdigt precis hela tiden.

När jag kom hem i alla fall, svinhungrig. Jag ringde ned till Bens Bar, och herr Ben himself, och bad honom att starta upp en snabb Wienerschnitzel med lättstekta potatis som ju jag gillar. Jag åkte snabbt ner, fick ett glas rött till maten. Käkade, och tjötade med Keith och Tony, och betalade och åkte hem igen, precis lagom mätt i kistan..

Handskak


Chaiyaphum MMDCCLXXX (2.780), Thailand

18 februari  2017

86,6 kilo - 84,8 kilo  (42 km) 4 timmar 13 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,930 (nedåt igen)



Den som kommer med en berättelse till dig,
brukar alltid få två med sig på färden!!

Jag har ju inte riktigt pratat om den där kvällen, när vi gick ut på Valentines day tror jag.. I alla fall, så träffades vi kl 17.30 på Bens Bar, alla kom i god tid, de såg tydligen fram emot denna träff!! Så vi som då var; Risto, Ingemar, York, nya tysken Peter, och jag själv. Efter ett tag så anslöt en annan svensk vid namn Anders från Kil i Värmland. Han brukar komma ner under styvt 2-3 månader varje år, och göra Chaiyaphum osäkert.

Vi fick en riktigt trevlig kväll med kanonmat och många groggar, och bara variationen av intaget var ganska gott, för min del blev det i alla fall; australisk steak med stekta potatis, grymt gott. På det drack jag ett glas rött vin. Jag drack 2 st Baccardi-coke denna ädla dryck, till skillnad emot Sang Som-skiten.

Jag lyckades högst motvilligt sedan baxa ner i strupen en irish Coffe. De hade ingen Bailey kvar, så jag fick en Cointreau istället att fukta strupen med. Kvällen blev extremt lyckad med mängder av samtalsämnen. Jag tog motorbiken hem klockan 22.40, och då hade redan Risto åkt hem. York tagit sin motorbike hem, och Peters fru hade kommit med bilen och hämtat Peter.

Så de sista minuterna så var det de stora starka svenska vikingarna som satt kvar, alltså khun Ingemar, khun Anders och khun mig själv... Men när man får sådana här goa kvällar, så kan dom förgylla tillvaron flera månader framåt faktiskt... Och jag måste säga att jag gillar miljön  inne på Bens bar.

Där sitter alla dessa goa engelsmän i första hand, men även amrisarna är urtrevliga. Speciellt kul kan det vara, att vara lite retsam när man snackar fotboll med en engelsman. Jag menar, om vi har folk i Sverige som tar ”sina” lag på blodigt allvar, så skall vi inte snacka om engelsmännen.



Dom föds in i ett lag, och det finns inte på kartan, att dom skulle byta lag, aldrig i helvete att dom skulle göra det. Föds dom in  i Everton, så kommer det med garanti att stå Everton på kistan med liket i också!! Och en annan stor skillnad mellan oss mer normala fans i Sverige, är att engelsmännen HATAR alla de andra lagen i sin stad.

De HATAR alltså derbylagen i sin stad MYCKET MER, än dom hatar de andra lagen i samma serie, ifrån andra delar av landet. Jag försökte en gång under rusets inverkan, förklara för denne specielle Everton-kille, vars stora konkurrent i staden Liverpool, ju följaktligen är just fotbollslaget med samma namn, alltså Liverpool.

Jag berättade hur det är t.ex. i Göteborg, och där jag är ÖIS-fan av gammal hysterisk vana, och kan inte sluta med det. Jag berättade att en normal svensk resonerar som följer... Spelar ÖIS emot IFK Göteborg, så harar vi IFK Göteborg, och unnar dom inte ens tomma kräftstjärtar, och all olycka i just den matchen.

Men så fort som IFK Göteborg spelar emot andra lag, så hejar vi naturligtvis på IFK Göteborg, eftersom de ju kommer ifrån samma stad som ÖIS och vi själva. Dessa engelsmän i samma situation, dom hejar nästan på det andra, utombys laget istället....

Konstiga gubbar dessa engelsmän...Everton–killen tittade på mig, grinade illa och sade bara, innan han glufsade i sig en hel sejdel med Leo Beer... ”death to Liverpool”!!!! NEVER I cheer for Liverpool, I rather die an ugly death”...

Så snacka fotboll med en engelsman, irländare walesare eller skotte, glom det, dom är minst sagt ett knepigt släkte, som nog fått detta med lojalitet lite om bakfoten, men det är säkert allt supande och drickande av öl och gin och tonic som ställer till det i skallen för dom. På tal om den grejen med pubar och sådant som företeelse.



Jag ser ju på nära håll hur dessa engelsmän egentligen för sig runt ölen. Ölen är ingen dryck som dom "gillar", det är ett alldeles för snällt ord.. Dom är vådligt i händerna på ölen, som fullständigt tagit över folks liv. Det är en källa till föda, det är ett socialt klister, som formar familjer, och splittrar familjer....

Öl är en levnads-stil, och det känns stundtals som om många engelsmän är så fast i detta med pubar, och öl, och drickande, och det sociala där, så allt deras fokus ligger på puben i första hand, och jobbet i andra hand, och familjen i tredje hand...

Ja jag är i alla fall glad, att jag aldrig fattade direkt lust till ölen, har aldrig egentligen ens gillat smaken på öl, tycker man mest blir pisse-nödig av den.Nä en rektig grogg med klös i, är mycket mycket en bättre upplevelse och företeelse..

Handskak


Chaiyaphum MMDCCLXXIX, Thailand

17 februari  2017

87,6 kilo - 86.8 kilo (14 km) 1 timme 22 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,952 (uppåt)



OK erkännes! Formen ser inte ut som pretzels,
men vi fick inte till det riktigt!!


Han som inte kommer överens med sina fiender,

han låter sig styras av dom.

Pretzels? Ja vissa av Er har väl hört talats om pretzels förut tror jag, men den stora massan har ingen susning om vad detta är för något. Ur huvudet så där, så är det en tysk företeelse som exporterades via immigranterna till Nord-Amerika, och fick ett riktigt fäste runt New York först.

Visst finns det lite likhet mellan judarnas bagel och pretzels, men inte si så där mycket egentligen. Pretzels görs utan ägg, utan socker, och degen blir extremt lätt om man får till det rätt och riktigt. Vi snackar här lite grand om typ vetebröd tycker jag att det smakade som, alltså vetebröd utan kardemumma, och utan socker, men med den saliggörande kryddan salt, i form av havssalt.

Smaken blev väldigt ovanlig, och många människor är väldigt förtjusta i den. Men en sak skall ni veta... I och med saltet och saltsmaken på anrättningen, så faller kaffet bort, medans ölet borde vara perfekt att dricka till.. Det sägs att öl,.korv, och fläsk, och typ sådana salta saker, passar också bra att käka till Pretzels...

Jag gjorde degen idag, och sedan kom York (tysken), och vi gjorde resten tillsammans, alltså lade dom i kokande vatten först, vi hade alltså gjort kringlor av degen innan. Sedan lade vi havssalt på kringlorna, och sedan in i ugnen på 225 grader, i runt 20 minuter maximalt.. Och ut kom en bedårande överraskning måste jag säga. Mört att äta, med lite sting i det hela med salt-smaken..

Vi slafsade i oss 3 st på man, och sedan åkte York hem igen med sin andel.... Dan (Amrisen) dök upp vid dörren när York åkte iväg, och han fick smaka, och faktiskt,,,, Han sade ingenting om förbättring, utan verkade nöjd, och sade att det smakade jättegott,, jävlar köp en lott,,, gubbe,,, snabbt!!

Dan langade över 1/2 kilo frusen torsk-file´från Pattaya, och jäklar vad gott detta skall bli, jag älskar torsk faktiskt, men bara om jag slipper den äckliga ägg-såsen till... Men som tur är, så finns det hundratals riktigt goda fisk-såser att göra.... ½ kilo kostar 208 baht (SEK;  53:-, vilket då torde bli ett kilopris på SEK; 106.-  Undrar hur det står sig emot Sverige, dyrare eller billigare? Nån som vet??



Det finns två olika växter som thai förr gjorde kuddvar och täcken ifrån, Kanske bara nu för tiden i de djupaste byarna i urskogen, jag har tagit foton av dessa 2 växter.... Yongan berättade att hennes kuddar när hon var liten bestod av detta, så inte alls ovanligt då för kanske 20-40 år bakåt i tiden!!!



Skall väl nämna det att busken ni ser med den vita ”bomullen” ser ut exakt och känns exakt som, bomull faktiskt!! På trädet med de gröna skidorna, så måste dessa öppnas med en kniv, och skrapa ur innehållet, som påminner om bomull det också.. Så man tager vad man haver här i detta jordelivet..Och i naturen.





Så jag har ett mer vettigt svar till min gode vän Jörgen i Jönköping, och Nakhon Si Thammarath.. Ja det finns krondill här, och det finns massor av krondill här. Efter din fråga, så hojjade jag ut, allt i syfte och ändamål att finna ut åt dig. Jag fann på 4 olika ställen, utan ett egentligen leta, bara höll ögonen öppna. Jag tog ett par foton till dig, och som tips, på Isaan, eller kanske det är thai (vete fan), så heter det ”Pakh Chee Lhaoo”..

Handskak

Chaiyaphum MMDCCLXXVIII, Thailand

16 februari  2017

87,6 kilo - 86,7 kilo (19 km) 1 timme 58 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,928 (uppåt)



Den som frågar blir en dåre för 5 minuter,
men den som inte frågar,
 förblir en sådan livet ut!

Forts. Från förra kapitlet.... Men det börjar bli lite löjligt hela den ekvationen tycker jag, helt klart. Hur fan kan det vara DYRARE att leva i Thailand än i Sverige t.om...??? Ja dyrare.... maten i Thailand finns till väldigt mycket billigare priser om man letar, och behandlar den med respekt. Att gå ut för mig, och äta en middag på nattmarknaden, låt säga en Pad thai kostar nu sedan höjningen 40 baht (SEK;  10.-)...

Det samma kostar Hoy Tod, och detsamma kostar Tom Yam, och de andra rätterna. En steak moo plus pommes frittes kostar 65 baht.,, Så mat finns i överflöd, och det finns till bra priser, Även salladen kan vara ganska billig. Men nu kommer det. Thailändare ”faller” på att dom gör allting så övermaga. De äter inte alls som vi gör det. Vi äter en maträtt med tillbehör.

En thailändsk middag består av MINST 3 maträtter, med tillbehör till alla 3 av dom. Så klart det blir svindyrt då i längden. Men jag tror att jag sakta börjar få åtminstone lite fason på det hela, när vi äter ensamma här hemma. Då brukar faktiskt Yongan göra 1 maträtt till henne och Namkaeng, så kostnaden är inte himlastormande.

Dock så ligger där fortfarande ett stort överflöd av tillbehör i salladsväg, och i andra prylar på bordet som skall in i käften förstås... Så för mig som inte vet bättre, så känns det bara som en respektlös hantering av stålar, och jag fick faktiskt en smärre chock när jag var hemma med Yongyut i Sverige, och vi delade på matkostnaderna med mina 2 systrar.



Min och Yongans månads-kostnad låg på ungefär hälften i jämförelse med vad den är i Thailand... Trot den som vill, men hälften.  Men en sak vet jag, att det är inte helt enkelt för Yongan att hantera detta med pengar, och få det att räcka till trots allt. Vi lever i Thailand, och inte fan skall jag kräva någonting alls egentligen.

Jag kan ju inte gärna säga till min familj här; -”hejsan vänner fr.o.m. idag så skall vi leva våra liv så som vi lever i Sverige, och på så sätt kunna få en massa pengar över att ha skoj för”... Jag kan helt enkelt inte begära att dom skall sluta med att äta 3 middagar, dom har den sedvänjan, och hur mycket jag än hatar den stupida matvänjan, så kan jag inget säga om det..

Men hade vi bott i Sverige, så hade vi fanimej levat som svenskar, det vågar jag nog lova....I alla fall vad det gäller antalet måltider....


Yongyuts syster Baloo 2:a från vänster..

Vi hade lite snack jag och Yongan igen, om detta med vad att odla uppe i Nong Bua Daen,g på hennes marker där.... Ty som jag märkt här (kanske det känns igen), så kan vi prata om en sak jag och Yongyut, och prata länge och ingående om det, och i normalfallet, så brukar ju en människa ta åt sig och ta till sig av informationen, och kunskapen som kommit upp på ”bordet”, vid dessa samtals-stunder.....


Inhyrd personal

Men i Yongyuts fall har jag märkt vid flertalet gånger, så när nästa dag eller nästa tillfälle kommer, så är det precis som om vi aldrig ens berört ämnet förut, och så var det nu denna morgon idag. Och det gällde detta med sockerrörs-odlingen då... Hon pratade om att odla ris precis som om vi aldrig träffats förut. Detta påminner mig lite grand om en god vän jag har, han är också enveten in till döden... (smiley)...

Då sade jag till Yongyut, -"men du har ju berättat för mig Yongyut tidigare, om detta med sockerrör och jag har hört av andra thai också för den delen, att ni får ju faktiskt upp till 3 skördar på samma sockerrör, ja en del med ytterligt god vattentillgång kan få 4 skördar. Innan ni sedan måste rensa bort, och så nytt igen, som då tar runt 1 år, innan det blir klart för skörd igen".

”Fan Yongan, det är ju ytterligt lukrativt ju i jämförelse med det värdelösa riset”. Skall väl nämna för de av Er som inte vet, att thai alltså vid skörd ofta bränner fälten för att få bort löven, men även skrämmer iväg alla ormar, och annat elände som bor där inne i denna snårskog av sockerrör..


Här sitter Yutin (Baloos make)

Där efter så kommer arbetslaget och hugger ner sockerrören. Man lämnar en bit nere i jorden, denna lila bit växer upp till nya sockerrör under styvt ett års tid, och sedan hugger dom igen, fortfarande samma planta. Och detta kan fortgå i extremfallet till 4 gånger innan man måste rensa, och plantera nya sockerrörs-plantor...



Så visst, detta måste ju vara grymt mer ekonomiskt än sleten ris-odling. Och dessutom så betalar sig ju sockerrören mycket bättre än riset... Detta var då lite tankar ytterligare om sockerrörsodling, vilket jag för övrigt inte vet ett skit om, ingen i min familj har varit bönder, så har noll erfarenhet. OK är en jävel på att koka potatis, och servera kokta ägg, men det är väl det närmaste en bondgård jag kommer tror jag!!

Handskak


Chaiyaphum MMDCCLXXVI, Thailand

15 februari  2017

87,6 kilo - (0 km)

Första vikten är morgonvikten

(kolla läget efter gårdagskvällens övningar, faaaan)

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,922 (nedåt)



Han som spar på”käppen”,
han hatar sin son!!

Sitter nu här mitt på dagen 14 februari, alltså Valentines day, och funderar och skriver lite grand. Har precis avverkat cykelturen på 36 km som gick smärtfritt och bra. Jag lämnade av en liten påse med 3 st hembakade Pretzels till Japp, den 84;årige holländaren som borde ha käkat detta i sin ungdom.

Han låg och sov när jag kom, och säkert hans kärring också, klockan var ju lunchtid. Jag knackade och ingen öppnade, deras 2 hundar släppte in mig på tomten under högst tveksamma former, de ville helst jag skulle cykla åt hillvitte fick jag veta, hahaha! Men efter långa stunder av morrande, luktande, och "stila sig" emot mig, och jag fick ju då bemöta det med ett tveklöst uppträdande, annars blir det för jobbigt.

Vovvarna accepterade mig till slut, såg ju att jag var helt orädd, så de släppte in mig, som sagt var, jag knackade flera gånger, och satte mig ner i 2 minuter, men det var inget roligt alls att sitta där, medans 2 hundar nästan stod i givakt, och kollade in precis exakt allting jag gjorde.

Jag lade påsen med Pretzels på deras balkong och avek. Hoppas de gillar dom i alla fall. Han har ju ingen aning om att det var jag som var där, men får la berätta vid någon annan gång när jag passerar att det var mina... Kul i alla fall att kunna glädja denna gamla sjöman, som nu bott här i Isaan med sin fru sedan mer än 26 år tillbaka. Gör aldrig en fluga förnär, och lever sitt stilla liv där..

Jag kom hem igen i alla fall, och See, engelsmannens fru är här redan, kom lunchtid, och skall ha kul med Yongyut och tyskens fru vid 17.30 tiden, och de skall äta ihop, och ha det trevligt alla 3 av dom... Nu stack dom och handlade massa grönsaker tror jag. Jag kollade en go TV-show (Shark tank)....



Nu kockan 15.00 så tittade jag ut på baksidan, och där är full uppställning med middagsmat på bordet, och 3 kärringar som äter som bara fan. OK om dom nu är glada i att käka så varför inte, men jag kunde inte riktigt hålla mig utan att kommentera,,, har ju svårt med den grejen.



Så jag frågade; tyskens fru kommer ju klockan 17.30, exakt om 2,5 timmar, och då skall ni äta middag ihop, det är ju därför som ni träffas överhuvudtaget, varför käkar ni nu? Hur många middagar äter thai på en dag undrade jag? Blickarna från speciellt Yongyut var inte nådiga, så jag gjorde nog bäst i att fly fältet?

Men visst är det konstigt detta jäkla korkade, och den respektlösa inställningen till BÅDE mat och pengar som thai har. Och det är fanimej inte bara Yongyut, det är hela jäkla befolkningen märker jag. De äter precis som om fan det inte finns en morgondag, och om de kan käka upp en förmögenhet, så gör de det utan att tveka en sekund.

Så nu då, så är dom väl klara kanske klockan 15.30 med att äta, sedan om 2 timmar kommer den inbjudna tyskens fru, och hur länge skall den damen vänta innan det serveras middag nummer 3 då? Några timmar?

Ja just det middag nummer 3, ty middag nummer 1 avätes under högtidliga former klockan 07-08.00 på morgonen heter Khaoo chiaoo (översatt;tidigt ris), sedan kommer ju Khaoo tiang (ris lunch), som sedan följts någon gång mellan 18-19.00 av Khaoo jenn (ris sent)... Så visst, prisläget går upp i Thailand, alltså levnadskostnaderna. Forts. Nästa kapitel..

Handskak

Chaiyaphum MMDCCLXXVII, Thailand

14 februari  2017

86,6 kilo - 85,7 kilo (36 km) 2 timmar 12 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs;3,926 (nedåt)



Han som inte styr båten,
måste se upp för berget!!

Ja så var det Valentines day, och vem sjutton bryr sig!! Jo thai bryr sig förstås. Dom firar allt möjligt som INTE ingår i deras kultur,, t.ex. vårt nyår, Valentines day, och Halloween. Skulle vara skoj att se om dom plötsligt slängde upp en midsommar-stång och dansade runt den till dragspelsmusik??? Men det är nog ingen risk, det är ju ingen amerikansk högtid, bara en svensk sådan.

I alla fall, så skall Yongyut ha hit Yorks fru, Tony, engelsmannens fru, som kommer hit på besök nu i morgon från England, och nu då ävenledes den nya tysken Peters trevliga fru, skall komma hit och fira Valentines day!! NU precis så fick Yongan återbud ifrån Yorks fru, hon som läskar en hel del ni vet.

Hon är magsjuk och säger rent ut, att det är inget roligt att komma, och "bara träffas" och äta, och INTE kunna dricka alkohol.... Dessa thai dom kan fanimej med allting verkar det som. Men det är Yongan, See och tyskens fru, så det räcker till, och blir över. Vi killar har bestämt oss för att träffas istället nere på Bens Bar, och dricka middag och käka grogg.

Vi i detta fallet är; Risto, tysken Peter, tysken York, svenskarna Ingemar och undertecknad... Skall bli skönt att slippa sitta hemma, och slippa disken... Jag får rapportera i morgon hur det hela avlöpte, typ hur länge det dröjde innan Ingemar började sjunga ”skepparvalsen”, hahaha!!.

Hade en skitgo cykel-tur bland risfälten igen, hittar ju nya vägar nästan varje gång numera, och är inte rädd att kravla mig ut där med cykeln för den delen heller... Det är faktiskt grymt rogivande, och bara en sådan sak som fågelsång gör mig i alla fall väldigt ödmjuk och go till sinnet.



Jag vek av in i alla fall, och hittade en go rutt, bra väg, inga problem alls, allt flöt som det skulle, ända tills jag plötsligt såg framför mig ett jäkla problem...



Hade cyklat nästan 2 km där inne vid detta laget, och det sista jag kände för, var att vända om..... Så jag plumsade i. Jag lyfta alltså cykeln, gick och bar hojjen genom skiten, men kom över på andra sidan, och slapp vända om...

Trodde jag, räckte med 20 meter så såg jag att här finns ju ingen väg alls, inte en tillstymmelse, allt försvann i ett virrvarr av gräs och ingenting alls. Inget att göra, vända om, vada över IGEN med cykeln i näven, och nu var jag rejält skiten och lerig. Satte mig vid vattnet som rann där vid sidan, alltså ån som rann där, och tvättade av mig det värsta..

Vände om, och körde kanske 1 km, då såg jag plötsligt vägen på andra sidan floden, och tänkte, ja jäklar funkar det inte på denna sidan floden, så funkar det garanterat på andra sidan, vägen ser ju helfin ut ju!! Så jag svängde av och kom fram till vägen som skulle leda fram till den väg jag såg på andra sidan floden....



Jag började cykla en bit, kom sedan fram till en harvad del av vägen, kikade länge framåt, men det såg ut att vara endast kanske 150 meter med lera harvad och torkad. Så jag steg av cykeln, promenerade och bar cykeln igen, det gick jäkligt långsamt, men till slut efter styvt 35 minuter ifrån det andra vadstället, så kom jag fram till vägen på andra sidan floden,



Trodde jag.... Hillvitte heller, ett krondike framför mig, nä inte ett krondike, mer ett helt vattendrag. Inte en chans att ta sig över. Jag måste faktiskt åka tillbaka hela jäkla vägen... Skitsamma, pensionerad, vackert väder, och gott om tid, vem bryr sig....?

Jag kom fram till det ställe där jag hade börjat, och valt den högra delen av floden, nu ville jag inte ge mig, utan valde den vänstra, och ta den vägen som ju hade fladdrat framför ögonen på mig tidigare så bedrägligt...



Jag cyklade nästan 4 km, så tog fanimej den vägen helt och hållet slut. Jag svor faktiskt nu skall erkännas, jag steg av cykeln, och det var faktiskt rejält varmt nu också sade cykeldatorn, runt 39 grader. Jag drack vatten och tittade mig omkring, och får se långt bort över fälten en motorbike körandes..... Va falls? En motorbike? Då måste det finnas en väg??



Jag fick nu cykla rakt ut på ett risfält, eller vid sidan av det rättare sagt, och när jag hade tagit det vackert och cyklat kanske 1 km, så kom jag fram till en asfaltsväg, som jag hade cyklat 100 gånger tidigare, så jag visste exakt var någonstans jag var konstigt nog... Så allt OK och lugnt, och nu bar det av hemåt, hade inga stålar med mig och inget vatten, så nu gällde det att köra hem utan stopp mer.

Men allt avlöpte bra, och jag var helnöjd där efteråt i duschen, när det sved så där lagom i låren av näst intill 3,5 timmars cyklande, och också sved på näsan, efter all sol som den varit utsatt för.... Ytterligare en go dag för mig här i Thailand, så varför klaga...

Handskak


Chaiyaphum MMDCCLXXV, Thailand

13 februari  2017

86,0 kilo - (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,932 (uppåt)



Han som söker trubbel,
kommer aldrig att missa!!

Idag så cyklade jag ner till ”la familia” i byn där dom bor, den heter ju Non Saton. Gänget var ute på farmen, och jag passerade ju där först, när jag cyklar över risfälten. Ganska kul egentligen för mig som inte kan ett skvatt thailändska, men stundtals får man ju till det lite grand.

Och för att vara en fullständig novis, så lät det på detta sättet, då när jag stannade till och kollade styvt 300 meter ifrån farmen, ute vid ett vattenfyllt fält, där 3 st thai stövlade omkring i knädjupt vatten. De hade stora korgar i händerna, som dom körde ner i vattnet/dyn, och skopade upp fiskar.

Resulatet var väl inte som ute på Doggers Bankar precis, men då och då så fick dom en firre, som dom stoppade ned i sin midjeväska.. En dam tittade upp, vinkade åt mig där jag stod och kikade, och log och sade – Bai sai.. ”¤%¤#%&(// kha”? Hmm svarade jag – ”Non Saton, phom sami Yongyut” och pekade på mig själv....

Ahaaa svarade alla tre, och de visste vem jag var tydligen... Jag fortsatte när jag ändå var i stöten – ”Baloo phee sao to Yongyut”... Ahaa kom det igen då.... Sedan höll jag upp plastpåsen med hembaket, som jag hade tagit med, för att ge till svärmodern, och fylld av självförtroende, så pekade jag på plastpåsen, och höll upp den och sade – ”kanom for jai”....

Och då svarade damen igen i en ström av ord – ” Jai, #¤#/&%¤&%¤¤% kha”.. och jag svarade – ”khap khap khap, sawatdee khap”, och stack som en rymling om natten, vinkande åt dom, innan jag fick helt slut på ordförrådet, hahaha!! Men kul att man kan säga nåt ord här och där i alla fall...

Jag kom strax fram till farmen, och där fanns precis hela familjen, de höll på med att själva jobba plus inhyrd arbetskraft som jobbade, och de slet med att hugga och skörda sockerrör (sugarcaine på engelska och Oi på thai). NU passade jag på att förhöra Yutin lite grand om detta med sockerrör.



Jag är ju helt emot Yongyuts nästa företag att odla ris uppe i  Nong Bua Daeng, för jag vet att det kommer att bli en lika stor besvikelse som förlustaffär för henne och systern Alaam... Jag pratade med Yutin i alla fall, och fick reda på följande fakta med skörden, och ekonomin med dessa sockerrör.

Han får betalt 1.000 baht för 1 ton, alltså 1 baht per kilo, och i det priset så kommer fabriken med sina inhyrda lastbilar, och lastar de nedhuggna sockerrören på lastbilarna. Så jag frågade Yutin hur lång tid det tog att skörda 1 rai för honom, och hans inhyrda thai...? Ja det tar mellan 2-3 dagar svarade han.

Sedan frågade jag honom hur mycket sockerrör som han kan få ut utav 1 rai, ja svarade han, cirka 3 ton per rai... Och så frågade jag hur många rai ( 1 rai=1.600 m2), som de odlat sockerrör på? Han svarade 3 rai. Så det tar runt 6-9 dagar för dig att skörda 3 rai då, och du tjänar runt 90.000 baht på detta? Ja svarade han.

Med denna information, så åkte jag hem igen, och cykeldatorn sade att det var 39 grader varmt ute, men fortfarande så vet jag faktiskt inte om det är skuggtemperatur, eller den glädjemätande soltemperaturen ute???

Hemma så berättade jag för Yongan, och berättade hur Yutin hade förklarat att ris är ganska kass att odla... jag förklarade för Yongan. och hon förklarade för mig att odla sockerrör är inte bara att sätta igång. Fälten måste prepareras med traktor, och det kostar runt 700 baht per timme att hyra in en sådan.

Så det handlar om kanske toitalt 50.000 baht att starta upp detta som en initialkostnad, sedan nästa gång så blir det inte lika dyrt att starta, bara nu första gången, när hon startar ifrån scratch... Ja vi får se, Vi pratar om thai, och de ändrar sig oftare än västanvinden ändrar riktning vid middagstid på Brännö brygga.

Handskak


Chaiyaphum MMDCCLXXIV, Thailand

12 februari  2017

86,1 kilo - 85,0 kilo (23 km) 2 timmar 32 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,931 (nedåt)



Han som planterar törne,
skall aldrig skörda rosor!!

Med tanke på dagens ordspråk, så har jag idag blivit kallad i ett nervärderande syfte för ”fattigpensionär”, ute på internet. Jag brukar ju normalt sett inte bry mig om vad folk säger i dessa saker, är alldeles för trygg i mig själv för den grejen.

Men det som jag reagerar på är när folk dristar sig till att vara stygga emot mig, eller andra mindre lyckligt lottade, på ett sådant sätt. Jag har alltid hatat mobbing, och finner dessa task-spelare enbart vara fega små typer, ur alla hänseenden. Och ofta är dom så fega, så dom vågar aldrig göra det öga mot öga.

I alla fall denne gubben som skrev fattigpensionär riktade sig direkt emot mig, och det är ju en utmaning i sig, men jag kan inte fortfarande se någon stå vid min dörr och våga säga en sådan sak. Nej det är dessa stackare alldeles för fega för. Jag hade faktiskt inte tänkt att gå ut på internet, och behöva försvara mig och min plats i näringskedjan, bara för att någon skriver "fattigpensionär", men visst är det lockande.

Dock så kan jag väl avslöja för denna typ som knappt verkar läskunnig, trots att han läser min hemsida dagligen, så fattar han inte vad jag betalar i form av utlägg varje månad. Så som jag nämnt då: jag betalar mer än 360.000 baht per år på mitt hus, som nu är färdigbetalt inom 6 månader., och jag driver en familj på 3 st här i Thailand. Och jag är jättestolt och glad över detta. Skrävlar aldrig om det, bara delar min sanna glädje med de som vill läsa om det.

Jag tror inte att denna gubben som dristade sig till att försöka att häckla mig, blir speciellt populär bland de människor som de facto verkligen är under "fattig-strecket", och kallas verkligen för "fattig-pensionärer". Dessa skulle tyvärr aldrig ens ha chansen själva att kunna leva det liv jag lever. Jag förstår därför inte varför vissa människor envisas med att "klättra" på andra människor, och försöka att trycka ner andra människor.



Jag har dock märkt här, som i de flesta andra situationer, att det faktiskt handlar om människor som aldrig har haft förmånen om att ha varit i en miljö, där man blir uppfostrad av idrotten och av dess ledare. Det handlar om människor som strävar efter att "tillhöra" någonting, men verkar ha väldigt svårt med just den biten att tillhöra någonting, och ha fått tillgång till att lära sig någonting av detta.

Så jag googlade (ja jag erkänner), och fann att epitetet fattigpensionär får man, när man netto ligger under 11.100:- enligt svenska normer, och enligt EU;s normer under 10.800:- per månad i inkomst. Samma kille som dristade sig till att kalla mig för fattigpensionär, tvingas arbeta för sin försörjning, och lyfter således både pension, som en lön då. Hans egna pension ligger på en lägre nivå än min egna, så hur denna människa kan våga sig på, att ge sig på andra människor med sitt skitprat, fattar jag bara inte.

Men kanske BÅDE frågan som svaret ligger i just detta sista jag skrev ovan... Nä folk som tror att dom kan hävda sig genom att trycka ner andra, är små typer, och faktiskt ganska genomskinliga ytliga typer. Men de har en bra förmåga att yttra sig, beroende på att dom själva tidigare i livet troligtvis varit utsatt för mobbing, och nu vill ge igen, allt i tron att det är den rätta vägen att gå...

Vända andra kinden till nä tror inte det. Är nöjd med livet mitt, och har funnit mig tillrätta, och försöker att göra något åt det som behöver rätas till i livet, resten får vara krokigt faktiskt..... Va fan fyller 66 år nu snart, och fortfarande retar man sig på små typer som mår illa av andras välmående, ja jäklar än är det liv i gubben.

Handskak


Chaiyaphum MMDCCLXXIII, Thailand

11 februari  2017

85,7 kilo - 85,0 klo (32 km) 2 timmar 14 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,932 (nedåt)



Han som gifter sig för pengarna,
kommer att få förtjäna dom!!

Jag hojjade upp förbi Ban Khwaoo, medvind och i gott humör, då gör ju inga omvägar någon skillnad. Jag passerade de 2 st hus som den där engelsmannen byggde för att tjäna lite pengar. Bakgrunden var ju att den där gubben ifrån Wales, som ju gifte sig med den där damen som hade lånat upp 10 miljoner baht, plus mycket oturligt dog senare i cancer, hade föreslagit denna investering för denne engelsman.

Engelsmannen låg i skilsmässa i England, och av olika orsaker, så var det ingen fin skilsmässa, utan mer en otrevlig sådan. De hade en hel del pengar i ”boet”. Pengar som mannen som vanligt hade tjänat ihop, men som hon naturligtvis ville lägga handskarna på. Han berättade mycket ståtligt att pengarna var hans, och han hade tjänat ihop dom.

Det visade sig när man pratade med honom, att han hade tjänat ihop dom under tiden dom var gifta. Men försökte jag, då jag hörde det. – ”Hälften är väl hennes enligt engelsk lag eller”?. Jag blev impopulär på studs kan jag säga, hahaha!! I alla fall det handlade om ett ansenligt belopp, och han ville inte dela med sig, utan tyckte att han skulle lura sina barns mor på hennes rättmätiga del i boet.





Så han smög undan stora belopp i preventivt syfte, redan innan dom startat sin skilsmässa, och försökte att dölja tillgångarna. Så han hoppade på med liv och lust år 2011 tror jag det var, att bygga hus uppe i Baan Khwao på rekommendation av det andra jule-ljuset från Wales. Kan säga att dessa hus fortfarande står kvar i all sin glans, och är fortfarande osålda.

Marknaden här i Isaan där jag bor är fullständigt, och helt värdelös till att sälja begagnade hus i, och i de flesta fall som i detta fall, så är det omöjligt att sälja så länge som killen ligger, och vill ha hissnande belopp i pris på dessa hus. Sist jag hörde av honom, han ville ju jag skulle hjälpa till att sälja, så låg priset på 3,5 miljoner baht, alltså 1 miljon mer än mitt egna hus här i Chaiyaphum.

Dessa hus ligger alltså styvt 15 km ifrån city av Chaiyaphum, och kan kallas näst intill ”landet”, och med en vettig prissättning så borde nog priset, för att locka folk, vara satt till cirka 2,4 miljoner baht. Alltså helt enkelt överprisat med en hel miljon... Och detta är också anledningen till varför husen står kvar, efter 6 års tid, och ingen vill köpa dom här...

Hans enda chans att lyckas, är väl att det kommer en naiv och nyförälskad falang, med för mycket pengar, som köper dessa hus antar jag.. Men husen ligger 5 meter ifrån vägen, och är i mitt tyckte rejält korkat placerade på tomten. OK det bakersta huset ligger bra där det ligger, men det främre som sagt var, 5 meter ifrån en stor bilväg... Vem sjutton vill bo på det sättet i Thailand med så mycket natur?



Här kommer ett foto av ett sallads-land, kul att se hur dessa thai i detta fallet, går in för det och verkligen rensar och ligger i. Ofta ser jag hela fält med t.ex. dill. Denna dill som växer upp till stora buskar på 1,5 meters höjd nästan, och växer som en djungel. Man gör inte ett dyft med varken ansning, kupning eller rensning.  

Handskak


Jag måste få be om ursäkt,
jag har fipplat bort ett gäng med emailadresser till Er läsare,
som brukar vilja ha en avisering när jag har skrivit ett nytt dagligt kapitel.
Jag måste få be följande läsare att maila till mig,
så jag kan få Era emailadresser återigen, och de som jag saknar är;

Gaisfan,   geckofon,   Guy Jonsson,   Ingemar Andersson,
Jojon61,   Mikael Nuewa, 

Snälla skriv till mig på min mail; chaiyaphum@glegolo.com
===========================================

Chaiyaphum MMDCCLXXII, Thailand

10 februari  2017

86,7 kilo - 85,7 kil (36 km) 2 timmar 12 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,937 (nedåt)



Han som vill göra snabba pengar,
är aldrig oskyldig!!

Forts. från förra kapitlet,,, Och när vi ända är inne på Old Food och Miss Pussy, så skrev ju jag för länge sedan vad jag tyckte, om dessa träd som thai envisas med i alla lägen att plantera och ha i sina trädgårdar. Hur små än trädgårdarna är, fylla dom med träd skall dom bara göra.

Detta gör att i stort sett ingenting alls växer i deras trädgårdar, mer än fula buskar som klarar av att överleva i skuggan av alla dessa träd, och gräset har för länge sedan vissnat bort, eller blivit helt förstört av tuppar, höns, och kycklingar, i en evig ström av fötter, som krafsar och sliter sönder precis allt grönt i trädgården.

Yongyut var ju skitsur på mig, för jag fick till slut iväg 2 st Mangoträd, och ett Pappayaträd (tror jag det var), plus ett som jag visste skulle bli himla-högt på bara några få år... Jag fick iväg alla träden härifrån, men Yongan vägrade släppa taget om dessa träd, förrän hon hade någon som adopterade dessa jäkla småträd först och lovade dess fortsatta existens...

Så spritmagistern tog dom alla ner till sin grisfarm, vilket är perfekt, där växer ändå precis allting hej vilt utan att någon bryr sig. Och Yongan var nöjd och jag var skitglad. Jag har sedan visat Yongyut på Old Foods trädgård, och höjden på deras träd där inne, som ni också sett på min hemsida tidigare.

Och bett henne att inse, att vi kan INTE ha snygga blommor, och snygga buskar, och gott fint gräs, i trädgården, om vi skall ha träd som skuggar precis allting, och fäller sina miljarder löv över hela tomten.. Yongan tyckte ju jag var riktigt vessen, som gjorde henne så lessen, oj det rimmade, så då kan det ju inte vara bara illa..



Men  nu i helgen, så var Old Foods familj tvungen att såga ner det sista och 3;e trädet där, det var ett Mango-träd, som sträckte sig in på vår tomt säkert mer än 3 meter, och dominerade allting där bak huset. Ni ser fotot storleken på trädet, men nu är det nere, och bara en lite stubbe kvar.

Att ha tre sådana enorma träd, på en trädgård på runt 15 meters bredd, och kanske 20 meters längd, hur fan tänker thai egentligen... Men Yongyut tycker att alla träd kommer ifrån Buddah, och dom bringar ”good luck”,, Men detta bara när det passar förstås. Kan man tjäna pengar på träd, så har thai noll problem att fälla dom, så då är det inte längre Buddah, och Good luck som gäller....





Ja ni som vill veta hur duktiga gäss och hönor/tuppar är på att riva upp, och käka upp allt grönt i en trädgård, kan ju kolla in dessa foton, och njuta av att INTE äga några av dessa värdelösa djur, som endast duger till att ligga som mat på middagsbordet...



Men annars kan man ju ha gäss som yrke, och ha dom ute på risfälten, och i floderna, och i naturen som dom borde ha, föda dom där, vilket ser kul ut, kolla fotot....

Idag dök Birger upp här över horisonten, ihop med en pick up;dam, som hjälpte honom att få hem till sitt en massa blommor, och matvaror, och andra prylar, som han behövde ha ifrån civilisationen. Vi hade kul under 5 timmar, käkade en australisk biff, med 1 glas rödvin på Bens Bar, och sedan åkte vi hem, och var skitnöjda.... Så en trevlig dag med Birger som vanligt!!

Handskak


Chaiyaphum MMDCCLXXI, Thailand

9 februari  2017

86,2 kilo - (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,960 (uppåt)



Den som lever på hoppet,
skall dö fastande!!

Ja fortfarande så har vi riktigt kalla kvällar, och riktigt kalla nätter. Dagarna som jag skrivit förut om, har ju nu sedan en vecka tillbaka blivit ”normalvarma” igen. Alltså mellan 36-38 grader. Den rktiga värmen kommer väl slutet mars början april någon gång misstänker jag, precis som vanligt!!

Ja vi läser ju om här i Thailand hur thailändare ”kolar vippen” när kylan kommer. Ja kyla här för dessa stackare, är ju ungefär som försommarkyla hos oss, inget att bråka om alls. Men en sak skall man ha i åtanke med detta med kylan. Thai bygger sina hus som hin håle själv. Och bygger ungefär som vi byggde hyddor som småbarn när vi var små där hemma i Sverige.

Brädorna sitter så otätt och hemskt, så det finns ingen skillnad alls mellan temperaturen inomhus och tempreaturen utomhus, precis lika kallt. Thai ligger där på golvet, ty sova är det enda dom gör inne i sina hus, och fryser som fan, och måste bylta på sig mängder av klädpaltar nattetid, här i byarna i Thailand.




Så visst, äldre och även svaga människor, kanske sjuka, de kan dö, och de dör verkligen, i det som dom uppfattar som ”kyla” här i Thailand. Och detta för oss direkt då till deras andra stora begivenhet här i Thailand. Alltså templen... Jag var ute härom dagen, och alldeles innan jag försvann in i snårskogen med cykeln, så stannade jag till, och tog en del foton på dessa ”gravstenar”.




Kanske man inte kan kalla dom så, men andehus då? Funkar det för Er religiösa?? Visst har de snygga mönster, smög omkring där utefter tempelmuren, bland dessa andehus, och snavade över mängder av skräp nere vid fötterna. OK thai uppfattar inte skiten som skräp, utan som offergåvor antagligen till de döda eller andarna. Så där ligger oftast plastglas med drickaflaskor, och där ligger tomma coca cola flaskor, och Sprite, och Gud vet vad för skräp.




Att dom inte har förståndet att hålla det snyggt och respektfullt vid en sådan helig plats, ja man undrar vad egentligen thailändare högaktar, mer än visa upp sitt jäkla ”ansikte” i all sin vita prydo, och vara förnäma, och sedan skita i det mesta runt omkring dom. Ja jag vet inte... Ni får döma själva..



Jag passerade ett hus, och såg det där som man ser ganska ofta här, julblommor, hurra julen är här. Nej hillvitte heller, Julblommor växer som besatt här, året runt, och de finns i mängder, och visst är dom dekorativa.... Men det är väl mest de thai som är utbildade med jobb, och lite mer normala hem, som har ork och lust, att se till att ha blommor på sin tomt. Så visst man ser inte julblommor så ofta, om man nu inte vet var att kolla efter dom. Men dom växer i detta klimatet i alla fall hysteriskt bra..



2 hus längre fram, så tyckte thai-dåren där inne att det var dags att lunta lite, att bry sig om grannarna finns inte i en thais sinnesvärld alls.

Se bara på Old food här (Miss Pussys morsa) pappan där, han är ute nu en del i trädgården, och det slutar alltid med att han puttar ihop högen med löv vid sidan huset, sätter eld på det, och den jävla röken kommer direkt fram till våra fönster och in i huset. Att dom eldar 10 meter bort bekommer dom inte alls. Detta är då nackdelen när man tagit rena bybor ifrån byarna här, för snabbt in i staden, satt på dom en t-shirt eller skjorta, och kallar dom civiliserade... Forts. Nästa kapitel...

Handskak

Chaiyaphum MMDCCLXX (2.770), Thailand

8 februari  2017

86,0 kilo - 85,5 kilo (20 km) 1 timme 5 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,946 (nedåt)



Han som är rik,
kommer aldrig att kallas en dåre!!

I fredags, så fick Yongyut det ”vanliga” telefonsamtalet ifrån en faster, som hon endast ser och möter på begravningar, och kanske bröllop. Fastern berättade mycket upprört, men ändå hyggligt samlat, att hennes kusin i sin tur, låg på sitt ”yttersta” på allmänna sjukhuset i stan.

Läkarna hade undrat lite stilla om läget, och var den sjuka skulle dö,,, på sjukhuset eller hemma..De närmaste tänkte avvakta beslutet tills efter helgen sade dom. Men detta hindrade ju inte att dom satte igång med alla förberedelser för begravningen, bränningen, och allt vad det innebär.

Man slaktade grisen, man slaktade kycklingar och hönor, och man anställde en orkester som skulle spela morlan, och de hyrde in tält... Så nu på måndagen så tog sig gänget till sjukhuset för att kolla om det var dags...Man hade bestämt i släkten att kusinen skulle döden dö i sitt hem, under överinseende av de medicinskt kunniga (???) i släkten.

Man kom fram precis vid skiftet för läkarlagen tog slut klockan 05.00... De pratade genast då med det nya skiftet, och sade att dom bestämt sig för att ta hem den nu nästintill döda hem för en avslutning där...Det nya skiftet proklamerade genast, ack nej, ni tar inte med den sjuka någonstans, vi måste vårda henne, så hon inte dör för Er.

Det visade sig tydligen då att kusinen hade frisknat till i viss grad under helgen, och nu såg läkarna möjligheter att hålla henne vid liv längre. Och de vågade inte släppa henne i det läget, ty då skulle hon ju med garanti dö där hemma, bland den medicinen som florerar här i Isaan. Typ Pala och rått kött och rå fisk till middag lunch och frukost...





Gänget ringde hem i morse till Yongyut, och det var med ledsamhet i stämman som dom berättade detta för Yongan, och sade att hon behövde inte komma, ingen död ännu. Och de berättade att dom hade slaktat, och hyrt in, och haft kostnader i målet, och var nästan ledsna....

Inte för att hon INTE dog kusinen, utan för att dom varit så jäkla dinga i skallen, och börja förbereda för någon som inte ens var död ännu... Ja skylla sig själva kommer ju till en eller hur? Ja här i Isaan i alla fall, så är det ytterligt vanligt, att man INTE låter den sjuke och snart döde, stanna till slutet på sjukhuset.

Här tycker man, att detta är en familje-grej, och då kanske munkarna också kan utöva sina prylar och svartkonst, till allas glädje vid dödsbädden, och alla blir nöjda. Och huvudsaken är väl att den som skall dö är nöjd och belåten, om man nu kan kalla sig för nöjd och belåten, när man döden skall dö!!

Idag så ringde Ingemar och berättade att tysken Peter ville bada "swmmingpool" på Siam River resort. Men de ville göra detta klockan 14.30, och jag känner nu att det blir för jobbigt för mig, jag skall ju hämta Namkaeng någon gång mellan 15.30-16.30, och hinner väl knappt få på mig badbrallorna, och doppa tårna, i det svinkalla vattnet, innan det är dags att åka igen. Så jag åker nog bara ner, och tjötar lite med gubbarna på pool-kanten.....

Handskak


Chaiyaphum MMDCCLXIX, Thailand

7 februari  2017

86,6 kilo - 85,4 kilo (26 km) 1 timme 55 minuter)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,966 (nedåt)



Bangkok

Han som är född till att hängas,
han kommer aldrig att drunkna.

Jo, jag hade ju Risto på lunch idag, och även om jag inte fick någon förklaring alls om just den incidenten innan jul med bambu-spöt, fyllan, sparka sönder bilen, och sedan hans Pattaya-färd, så hade vi ett gött snack ändå om kvinnor i allmänhet, och våra fruar i synnerhet. Man kan ju tro så där rakt av när man lyssnar en gång på Risto, att han är en kall jäkel emot sin fru och familj.

Det är flera saker som jag kanske inte gillar med hans åsikter, men Risto är som vi alla är, och jag själv i synnerhet. Vi kanske vinner i längden. Och ju mer folk lär känna oss, ju mer positiva saker finner dom förhoppningsvis. Detta nu då, om dessa människor har orken att intressera sig så mycket för sin omgivning, så dom verkligen ”lyssnar”, och inte bara sitter där och spelar ”apa”!!

Risto berättade nu under lunchen, att han har faktiskt varit med sin fru och tittat på hus, och han var jäkligt besviken på henne, ty hon har gnällt på honom som fan, sägandes att han aldrig verkar vara seriös, och aldrig ställer upp för familjen. Nu för 2 veckor sedan så hade hans fru varit på en av alla sina marknader, hon säljer ju skor. Och Risto, han kör ju stundtals som en skottspoling både frun och sina barn, hit och dit under dagarna.

Nu hade han varit på marknaden, och lämnat ett av barnen, och då genast började de andra thaidamerna på den marknaden som sålde olika saker, att prata högt emellan sig, helt okänsliga om vem som hörde, eller lyssnade på dem... och de sade saker som ”Å lady married falang, have no money”..... ”Sell shoes have nothing”!!!

Senare på kvällen berättade Risto, som var helt ovetandes om vad som hänt under dagen, uppmärksammade han att hans fru blev mer och mer irriterad, och argsint och lynnig, ja ni vet hur kärringar kan vara... Så till slut blev Risto förbannad, och frågade henne, vad i helvete hon höll på med, och så var den kvällen förstörd.

Dagen efter när svallvågorna lagt sig lite grand, så berättade hans fru varför hon varit arg och irriterad, och Risto sade ju helt förståligt ”Men varför ge dig på mig då? Jag har ju fan inget gjort”? Och svaret lät inte vänta på sig. Och när jag hörde det, så undrar jag, om inte hans fru lärt sig ifrån Yongan, som ju har talets gåva.

Hon svarade i alla fall Risto – ”I am a ladieeee”, och då ursäktas ju alla later, olater, och skavanker naturligtvis, är man en kvinna, så har man rätt till precis vilket uppförande som helst kände Risto... Jag vet inte vad som hände, men jag tror Risto dock fick lite dåligt samvete av någon anledning, och han tog med sig frun på utflykt.

De åkte till ett grann-område, och tittade på ett hus som frun hade nämnt några dagar tidigare, och denna första gång i deras förhållande, så gillade faktiskt Risto detta hus, som de tittade på. De ringde numret som stod på försäljnings-skylten, och det var till en grann-tant som hade nycklarna.....



Hon öppnade, och de tittade sig omkring, och som sagt var, Risto gillade vad han såg. Han är ju både byggare, och vet det mesta och det bästa om hur man bygger hus, och hur man bygger om hus, så han kände sade han, att detta hus kunde han lätt fixa till, för en billig peng.. Frun frågade då grannen om priset på huset, och sade att det ju var OK och bra med 1,9 miljoner baht... Nä svarade grannen, det kostar 2,9 miljoner baht...

Risto blev lite irriterad, då de ju tidigare hade fått klart besked på 1,9 miljoner baht, så han sade till sin fru, att skita i denna granntant, vi skall prata med ägaren av huset, ring henne.... Frun vägrade att ringa, Risto fattade inte varför, kanske frun trodde att granntanten av någon jäkla okänd anledning skulle tappa ansiktet, Risto visste faktiskt inte.

Frun lovade att ringa när dom kom hem.... Nu 2 veckor senare, så har hon fan inte ringt ägaren ännu. Så där var ju intresset stort kan man säga.. Så Risto säger nu under lunchen här hemma, att han inte vet riktigt vilket ben han skall stå på. Och när det är så här oroligt ”i ledet”, så är han lite i tvivelsmål om huruvida han skall satsa på ett hus, och sedan pröjsa det, och sedan bli utkastad när lusten faller på.

Nä sade han, min fru har fasta inkomster, ifrån sin döde förre detta make ifrån England på 36.000 baht livet ut, plus ytterligare 36.000 baht för deras gemensamma engelske son, upp till han är 18 år gammal, han är nu 12 år gammal.. Så Risto sade, jag kommer att köra på detta istället för att betala cash allting.

Vi går till banken tar ett lån i hennes namn på kanske 20 år, och jag betalar lånet hela tiden, då kan jag betala av via min kommande pension, och slipper spendera mina sparpengar, och kan ha dom i reserv, om nu något skulle hända med antingen äktenskapet, eller hälsan, eller båda sakerna, vem vet...

Ja du Risto, sade jag, jag tycker det är riktigt smart funderat av dig, gör du så,, så har du en bakdörr om detta inte skulle funka med äktenskapet... Så damen får som hon vill, ett hus, men hon får stå för lånet, och Risto betalar. Skall bli intressant att höra hur hon ställer sig till detta.... Inkomsten ifrån England är ju en bekräftad inkomst, så banken borde ju ge henne lånet ganska lättvindigt tycker man..

Handskak

Chaiyaphum MMDCCLXVIII, Thailand

6 februari  2017

87,4 kilo - 86,3 kilo (32 km) 2 timmar 32 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,996 (samma)


Stenbordet i sin prydo

Han som inte kan stå ut med det dåliga,
kommer inte att uppleva det goda!!

Jag vill börja detta kapitel med att förklara för läsare som kanske aldrig hört ordet ”stenbord” förut, i alla fall inte i detta sammanhanget!! Jo stenbord används utav folk, som vill framhärda och förtydliga att vissa människors åsikter kan dom bara inte hålla med om. Det handlar ju då om att förringa dessa människor.

Och man påstår då att dessa människor sitter runt ett stenbord, ihop med sina andra lika värdelösa kamrater, och förslagsvis har en öl i varje näve, och där sitter gubbarna och babblar och pratar, och ingen av dom har kläm på någonting alls. I vårt fall då, så har dessa noll kläm på läget i Thailand.

Ja detta med stenbord som företeelse, är i många fall ett verktyg till att göra andra illa. Man använder det till att förringa andra människor på något sätt. Ofta ifrågasätta folks åsikter. Jag finner ibland att ordet "stenbord" används för att få folk att hålla käften helt enkelt.

Ungefär som PK-gängen hemma i Sverige använder "rasist-kortet", alltså kallar folk för "rasist", så fort som pratstunden går åt ett håll som dom inte gillar. Men sedan frågar man sig då? Vem eller vilka sitter runt detta stenbord då?  Ja en sak är säker i alla fall. De som mest och oftast använder ordet är de som vet minst om Thailand, och de som vet minst om Thailand, och bor hemma i Sverige.

Och de som sitter runt detta fiktiva kända ”stenbord”, är nog faktiskt de som mest tjötar om det tror jag. Stenbordskillarna är dessa som kräver länkar hit och dit, kunskap finns inte, googling är den enda väg att gå. Om folk har kunskap och känner till ett ämne till fullo, så räcker det med att denna människa råkar ha ett litet fel om något helt oviktigt i sammanhanget, så rackar snart dessa ”nissar” ner på killen, och försöker ta all ära och hederlig av honom.

Uttrycket; "alla pushar på ett fallande stängsel” stämmer rätt bra in på internet-världen känns det som i bland. Så stenbordet är ju då som ni förstår, egentligen INTE ett stenbord, utan ett påstående om att någon är oduglig, inte vet vad han pratar om, och skall helst hålla käften... Så med denna korta förklaring, så har jag skrivit om ”stenbordet”, detta förhatliga bord, som väl egentligen INGEN vill sitta vid, hahahaha!!

Idag skall jag ha Risto, min finske polare på lunch här hemma, han har lovat att berätta om senaste trasslet han hade med sin fru, och skvaller är ju alltid himla kul, eller hur...Han kommer i alla fall idag, och jag bjuder på ugnsbakad fläskfile´, med en ”Ingemar-sås”, och potatismos... Hoppas han blir nöjd med den maten...

Är ju ganska ofta inne på ett thai-forum som heter sawatdee.se, och detta forum har ju nu sedan ett tag tillbaka, varit ganska tomt på skribenter. Men nu härom dagen, så gick en konkurrent i stöpet, och stängde sina dörrar, och vi fick glädjen att få över flera stycken gubbar ifrån det forumet, över till oss, och nu är det verkligen folk som skriver, och det är fanimej skitkul.

Dessutom så verkar det vara de bästa av de gubbsen som kom till oss, och man slipper förhoppningsvis de värsta rötäggen därute i cyberspace. Ty det skall ni veta, ute på internet, där finns de värsta liken, och det största avskrädet av människor, så man får passa sig.....

Handskak


Chaiyaphum MMDCCLXVII, Thailand

5 februari  2017

87,0 kilo - 85,7 kilo (36 km) 2 timmar 3 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,996 (ner under 4 igen)


Å forna tider...

Han  ljuger som ett ögonvittne..

Kom precis hem ifrån lunchen hemma hos York, och som vanligt en generös lunch, med kanongo sill, potatis, gräddfil, och gräslök... 2 gånger åt jag, Jag käkar ju precis som om det inte finns en morgondag, och får lite Ågren efter maten. Som jag skrev tidigare, jag får cykla som en hetsig soldat, för att göra av med lika mycket som jag stoppar i mig tror jag!!

Nu hemma igen, och tänkte när jag kom hem, att jag nog avvaktar lite i soffan, och begrundar mitt liv. Så klart så höll tuppfanskapet käften för första gången på hela denna veckan, så det föll sig inte bättre, än att jag djupdök rakt ner i koma-sömnen, och nanade en hel timme.

Vaknade till liv och var helt slut ju, och det minsta jag hade lust med nu var att cykla, man e la inte dum i hövvet eller??? Så gentlemannen  på vänster axel han vann på klara poäng över Herr ”Ågren” på höger axel, så det blev ingen cykeltur mer idag... OK får cykla 4-5 mil imorgon istället då, för att kompensera förlusten idag..

Skall snart sätta mig och kolla in travet idag, V75 ni vet. Och skall idag då, när jag äntligen får lite extra tid över, läsa in hästarna, och försöka att vinna lite stålar för en gångs skull. Ja detta har ni hört förut till leda vet jag!! Ingemar meddelade att Spelarservice hade spikat 5:an i 7:e avdelningen (Master Crowe), och hade 1;an i första avdelningen som utgångshäst (Diggers Elias). Får se om jag kommer att luta mig emot detta, eller köra eget idag...

Nu är klockan 03.22 och kan inte sova, lycklig, men alldeles för lycklig uppenbarligen, var uppe på toan och stirrar i taket... Äsch lika bra och gå ner, starta upp datan, kaffe med 2 rostade, och kolla travet på ATG.play. Mitt egna system sket sig platt-enkelt. Men hade köpt in mig i alla fall på Spelarservice system på ”ATG tillsammans” för 280;. Tror jag det var.


Master Bore

Häst efter häst, vovve efter vovve, sprang rakt in i kaklet på ett bra och snyggt sätt. Och i sista loppet, så hade dom som sagt var, spikat ”Master Bore”, som vann plättlätt.... Jag loggade in, och noterade att jag vunnit runt 2.335:- ..... "Härliga tider, ljuvliga tider" som han den gamla movie-staren ifrån 1940;talet, sade i Sverige... Nu har jag spelpengar för en bra tid framåt, och kan fortfarande ha chansen att vinna den miljon som jag förtjänar!!

Jag öppnar min dörr ifrån arbetsrummet sakta och tyst, därinne på soffan i vardagsrummet, så ligger min fru och nanar, hon har varit uppe halva natten, och först hjälpt Amphorn att göra tvättmedel och gödselmedel, och sedan hit in sent igår kväll, och rensat fisk. Hon hade en hel hink med halv-små läskiga fiskar, som hon hade lagt rätt in i frösa-boxen, helt orensade....

Hon tänkte alltså frysa ner dessa. Jag har vid upprepade tillfällen bett Yongan, att vara varsam när man fryser ner saker och ting. OFTA när jag kollar, vilket jag är tvungen att göra, funnit öppna plastpåsar däri, upprivna trasiga fryspåsar däri, och saker som hon fryser ner, som definitivt man inte skall frysa ner.... Jag är ansedd som en gubbe som lägger mig i mer saker än vad som är nyttigt för mig, hahaha!! Men va fan, när man finner smink och sådant i kylskåpet och det är svintrångt som det är, då blir man milt sagt trött...

Jag är falang och skall inte försöka att lära ärans och glorians folk, isaan-thai ett skit. Dom kan allt, har gjort allt, och har uppfunnit internet,  turerna till månen, och hjulet, elden, och TV-apparaten. Så jag skall hålla käften, och inte vara så kaxig, och DET har dom rätt i, ibland känner jag mig lite trökig som lägger mig i mer än vad som behövs..

Handskak

Chaiyaphum MMDCCLXVI, Thailand

4 februari  2017

86,1 kilo - 86,1 kilo (12 km) 1 timme 1 minut

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,997 (nedåt)



Låna inte en häst,
 om du inte själv äger någon!!

Vill bara nämna det, vad det gäller det sociala livet, så är det fortfarande, efter snart 9 år, lika livfult som det alltid varit. OK att objekten ändrar sig fån en person till annan, men företeelserna är dom samma faktiskt. Man har vänner, och man har bekanta, och känns skönt. Och det är också den saken som gör att man överhuvudtaget trivs på en plats.

Jag tror inte, till skillnad ifrån många andra, att platsen är allena saliggörande. Jag kan inte bo uppe i Isaan förutan vänner och bekanta, och folk man stöter på, det är helt omöjligt jäkla trökigt helt enkelt. Det är helt enkelt inget liv för en normalt civiliserad människa. OK eremiter, och mentalt ”annorlunda” människor räknar jag inte in i detta, ingen nämnd och ingen klämd alls.

Men jag tror då heller inte med detta resonemanget, att man trivs ens nere vid havet, om ensamhet är det enda som erbjudes, förutom salta bad och havsutsikt. Man är lika ensam i Göteborg, som man är i Tranås faktiskt, alltså inne i landet, som ute vid havsbandet... Så till syvende og sist, så hamnar vi på det sociala planet, vilket alltså avgör trivsel, och förmåga att stå ut på platser, där man väljer att bo.



Så alla människor, ni som läser detta, lås fan inte in Er, och bara ha familjen som ni ju så vackert kallar det många gånger, som enda social förbindelse. Det är dödfött och skapar bara ”mental inavel”, och en känsla av ”utanförskap”.. Var öppna, skaffa vänner och bekanta, och ”klipp häcken” runt Er tomt. Det lönar sig i längden, ger insyn, och ger ett betydligt lyckligare liv, detta oavsett var någonstans ni bor...

Så med allt detta sagt, jag har nu haft i ordning följande bjudningar för York och Ingemar, och ibland Risto (finnen) här hemma till lunch; En gång käkade vi fläskkotlett och potatisgratäng. En gång käkade vi fläskfile´i ugnen, med goa stekpotatis, och den sista gången nu, så blev det Wienerschnitzel.

York har bjudit oss 2 andra på; räkmackor med ägg, och svensk riktig majonaise..... Och idag lördag så bjuder han igen på lunch, och denna gång blir det 3 olika sillsorter, med kokta potatis, Patchi Thai, gräddfil, baquette, samt öl. Där emellan så bjöd Ingemar oss andra på kanongott mört kött, med underbara kokpotatis, och en kanonsås och lingon... Himmelskt gott.

Så som ni märker, visst lever vi gott vi ytlänningar här i Thailand, men förutan dessa gubbs, och många av de andra som jag träffar, oftast nere på Bens bar, som jag har som vänner och bekanta här, så hade det variot ensamt vågar jag lova.... Men ärligt talat, det blir en jäkla massa mat och luncher, och det är väl bra, men jäklar vad jag får cykla, för att hålla jämna steg med mat-intaget..



Kolla detta ovan foto, vi tog det ifrån den jättestora marknaden som alltid i medio januari kommer hit till Chaiyaphum, och är här mellan 10 till 12 dagar på raken. Jag har visat många foton förut därifrån, men det blir bara samma hela tiden, så jag tog endast detta foto inget mer.

Men dieten för Isaan-thai kan ju klart ses där på fotot. Ni ser alla insekterna som dom käkar. Det verkar inte finnas någon större begränsning på insekter, eller var dessa insekter har tillbringat sina liv. Jag tror bara att enda kravet är att dom inte har giftiga ”bett”, men detta är bara en gissning ifrån min sida.

Men en stilla fråga då till Er utomstående.... Till vänster på fotot så ligger det klumpar med en pinne instucken däri.. Vad sjutton är det för nåt?? Kan ni gissa rätt, så vinner ni en obetald resa till Chaiyaphum, och får betala lunchen för Er själva och för mig.....hahaha!!  Ha en god dag allihopa!!

Handskak


Chaiyaphum MMDCCLXV, Thailand

3 februari  2017

86,3 kilo - 86,3 kilo (14 km) 1 timme 4 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,007 (nedåt)



Genväg är senväg
(motsvarande engelskans;
 ”haste makes waste”,)

Idag ute på cyketuren, så gick det upp ett liljeholmens ljus för mig. Jag satt där och funderade på käk, och att jag idag måste göra Wienerschnitzel till middag. Vi använder ju griskött här (Pork shoulder) till Wienerschnitzel, ganska tunna fina köttbitar. Jag har ju noll erfarenhet, så jag vill inte låta som ”märkvärdige Kalle” i köket. Men jag kör med det kötet i ala fall..

Men faktiskt så börjar jag kunna röra mig mer och mer obehindrat runt där, bland kastruller och fasta skarpa förmål. I alla fall där ute på cykelturen, så tänkte jag först. Fan också att man måste alltid ha detta griskött, även om det är mycket fint kött. Men så tänkte jag, va fan sluta gnäll på griskött, på julen minsann då gnäller du inte gubb-fan!!

Och så kom nästa tanke, senap!!! Varför inte då använda senap till schnitzeln. Jag menar julskinkan (gris) är ju nedsmetad med senap på utsidan, och det smakar ju gränslöst grandiost gott. Så när jag kom hem, så smide jag planer, jag funderade på detta en del för att förfina min senare insats i köket den dagen.

Namkaeng ringde sedan och ville bli hämtad, så åkte ner där och hämtade henne.  När vi kom innanför dörren, så var hon [b]svin[/b]hungrig ropade hon, mycket passande tyckte jag, ty det var ju det vi skulle äta ju, hahaha!! Jag startade därför genast upp med att ta fram 3 köttbitar ur kylen, skar bort fettet på dom, och bånkade livet ur dom med kötthammaren.

Jag smekte in dom lätt med Santa Marias grillkrydda, och stekte dom sedan lätt lätt i stekpannan. Jag blandade sedan som man skulle göra 3 djupa tallrikar med; mjöl i en, ägg i en, och brödsmulor i den tredje. Men nu kom finessen... I äggen i den djupa tallriken, så blandade jag ner rejält med Johnnys sötstarka senap, och blandade noga.  



Nu så doppade jag de stekta köttbitarna i mjölet först, sedan senapen/äggen, och till sist i brödsmulorna. Och sedan så stekta jag dom. Jag gör ju kanske inte som allmänheten när jag gör schnitzeln, ty jag vill inte ha dom vidbrända, så jag vänder köttbitarna kanske var 20;e sekund, massor av gånger, så blir dom gott genomstekta, men icke vidbrända.



Efter detta så stekta jag potatis.. Och när jag stod där och stekte, så kom jag på, amrisen (Dan) kanske är hungrig? Så jag ringde snabbt upp honom och frågade om han ville ha, och han kom som ett skott. Och det var faktiskt riktigt roligt denna gång, ty till skillnad emot alla andra år och tillfällen, så sade han rent ut, att detta var jäkligt gott, och dessutom flera gånger.

Och jag måste tillstå, ni som gillar Wienerschnitzel,, pröva för sjutton med att blanda i senap i äggen, som ni doppar köttbitarna i, det satte en piff på hela anrättningen, som var perfekt för ögat, gommen, magen, och den allmänna trevnaden.... Så det skall väl då vara dagens tips, och enda tips... Och glöm nu inte vem som lärde Er detta...

Handskak


Chaiyaphum MMDCCLXIV (A), Thailand

2 februari 2017 nummer II





Thaiforumet Thaisnack.se är tyvärr ledlagt för gott utav ägaren.

Vi på www.sawatdee.se önskar Er medlemmar istället om ni så önskar ,

välkomna till oss, och hoppas på en trivsam vistelse där!!

==================================


Chaiyaphum MMDCCLXIV, Thailand

2 februari 2017

86,6 kilo - 85,8 kilo (30 km) 1 timme 45 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,015 (nedåt)



Där är sådana som har någonting att säga,
och sedan har vi dessa som måste säga någonting!!

Idag skiner solen, och det är fortfarande kallt nu på morgonen, så måste vänta åtminstone fram till klockan 09.00, innan jag kan sticka ut på min cykeltur. Fasen man fryser ju häcken av sig ju. Rent fantastiskt detta väder. Som jag sagt förut, nu normalt sett vid denna tid, så har värmen kommit åter, och man kan cykla ut redan klockan 07.00, om man skulle vilja.

Inga problem, och inte behöva vänta tills solen värmt upp nejden och omgivningarna. Men snart kommer nog den värmen över oss, och då är det dags att börja klaga på den allstädes närvarande svettningen, som finns på kroppen 24 timmar om dygnet, fram till slutet november... Ja förutom den tiden man tillbringar i ett rum med aircondition vill säga, då är det ju mycket enklare att leva..

Fick en fråga av en kompis ”Birger”, som varnade Yongan indirekt angående kostnaden för gödsel på risfälten nu inför ris-planteringen.... Han berättade att en säck gödsel kostade 380 baht, och det lär väl bli en hel del säckar för 10 rai menade han på. Ja tack för varningen., min vän, och du ar helt rätt i det att det nog är mycket att tänka på i allt detta.

Och jag lovar jag pratar med Yongyut varje dag, ty jag vet och förstår, att jag bara får sanningen utportionerat till mig i små doser, så det inte skall göra alltför ont. Men eftersom vi inte har en mängd pengar sparade på banken, utan lever på månads-inkomster, så finns det heller inga möjligheter att det försvinner pengar till detta projekt, utan min vetskap. OK nålpengar, men inget som blir en katastrof..

Och Yongan vet om min inställning. Som jag sade, jag är grabben som förstör thailändska människors drömmar. Och jag är grabben som har en negativ karma runt hela min kropp, och därför hela min omgivning. Jag är nog dessutom urtypen för en man som aldrig kommer att uppnå Nirvana, och ett lyckligt fortsatt liv efter döden. Kanske jag är ämnad att komma tillbaka som en sköäldpadda..hahaha!!



Men den smällen får man ta om man skall vara; äkta man, förman i familjen, direktör i familjen, och diktator i familjen. Nån måste ta de jobbiga besluten, och det är nog jag det misstänker jag. Ty jag kan bara inte sticka huvudet i sanden, och samtidigt blunda och låta bilen rulla utöver ättestupan... Jag fattar inte dessa välutbildade män från väst, som kommer hit och bara tittar på, medans allt går åt helvete...??

Jag får bara hoppas att det inte blir för himla mycket förlust, innan dessa ”goingar” inser att det inte funkar. Till syvende og sist, så måste jag nog om nåt år, också hålla ögonen på vår fastighet, så inte den intecknas utan min vetskap. Men jag tror faktiskt aldrig att min fru skulle göra en sådan sak, ty det vore ju helt knäckande för all tillit resten av livet, och en direkt katastrof.

Ty låna pengar till sådan skit som ris, och sockerrör, och mansappalang, och allt vad fan det nu heter, är rena rama fjantigheterna. Som bara kostar bara pengar, och ”ger” inga pengar i retur... Jag är lite på krigstigen nu, men det är inte så farligt som det låter. Men det är viktigt för mig att klart och tydligt få fram beskedet till berörda parter hur jag ser på detta, och hur jag ser på, hur vi skall spendera våra tillgångar.

Jag kan helt enkelt inte inte låta oskolade människor ta sådana viktiga ekonomiska beslut. Det är ju också en sådan situation som ofta uppkommer med många falanger, som överlåter åt sin thailändska bondflicka att bestälmma allting. Blir sedan varse att allt han köpt till sin familj är belånat, och till slut så finner han att han inte äger ett skit, trots att han betalt en förmögenhet.

Men det är ju extremt naiva män som pysslar med detta. De får en fru ifrån Thailand, betydligt yngre, och sedan låter dom koppla ihop sin penis med sitt hjärta, och plötsligt är dom kära, och har tappat all kontakt med hjärnan istället. Deras nuvarande hjärna är istället en blodfylld klump, som hänger mellan deras ben....

Handskak

Chaiyaphum MMDCCLXIII, Thailand

1 februari 2017

86,6 kilo - (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,017 (UPPÅT)




Tro inte något annorlunda,
bara för att skilja dig från mängden!

Tänk, nu så skedde det äntligen då, svenska kronan klev över det lika magiska, som deprimerande strecket av 4 baht per krona.. Vi ”ytlänningar” är kanonglada, men egentligen? Varför vara så himla glada, det är fortfarande en riktig skitkurs. Men med tanke på allt trassel hemmavid med all invandring, och elände i samhället med detta, så får man kanske vara glad att kronan överhuvudtaget överlever...

Hade lite förhandlingar igår med Yongyut när hon äntligen dök upp igen, efter sin senaste vistelse i Nong Bua Daeng, och hennes marker där. Och dessa förhandlingar strandade fullständigt, och gick i kras kapitalt. I normala fall med vår falang-kultur i den bästa av världar, så sätter sig 2 människor ner, och dryftar vad som behöver göras?

Här när man gör detta, så är den enda likheten mellan thaikulturen och falangkulturen, är fram till det stadiet att man [i]sitter sig ner [/i]exakt likadant. Men så fort vi börjar prata, så blir det en katastrof. Jag försökte luska lite grand med min kära fru, och kolla hur deras planering är, och vilka kostnader det handlar om, för att driva detta projekt med risodling, och vad dom nu mer skall odla där uppe.

Jag berättade för henne, att med vem man än pratar med i Thailand, så är risodling det mest vanskliga, och det mest olönsamma i dagsläget, om man nu inte har MÄNGDER av yta som man skall odla upp.. Priset på ris är verkligen helkass, och det gäller att ha en björnkoll på sina kostnader, om det skall lyckas överhuvudtaget. Hennes reaktion var omedelbar sägandes "you always listen to internet, not me"....

Yongans mungipor åkte förstås i botten, och hon skulle naturligtvis resa sig, och lämna pratstunden vi hade. Hon gör alltid så då det tar emot, och ett gött snack skall kunna tas vid, för att lösa ett ”problem”... Känns igen eller?? Men Yongyut frågade jag, Har du skrivit upp nu alla kostnader då? Vet du hur ni ligger till i dagsläget?? Vet du dagspriset på ris, om du säljer det??

Ty vet du detta, så kan du redan nu får lite kläm åtminstone på plus och minus, och om detta överhuviudtaget fungerar. Svaret lät inte vänta på sig!! ”Jag vet allt, jag vet vad jag gör, rice is good to plant and sell, we can eat the rice in our families, we can sell to villiage....”    Ja inte blev jag mycket förnuftigare,,, men kände att detta är som att vandra på ”äggskal”.



Ty jag vill ju inte krossa hennes drömmar som hon alltid skyddar sig bakom, och vill inte verka för jävla tråkig. Men jag vill fan inte heller förlora mängder av pengar på hopplösa projekt, som jag vet är rena rama thai-tramset... Hon fortsatte, och menade på att falang förstör drömmar med sitt prat om pengar hela tiden!!

Ja som ni märker, så kommer man alltid utanför vad det egentligen handlar om, när man snackar med thailändare, och detta ganska snabbt. Dom är rena rama experterna på att glida undan direkta, och obehagliga samtalsämnen, där det handlar om att ta ansvar för saker och ting.

Hon försäkrade mig sedan efter det att jag gjort 13-14 st snygga diplomatiska ”turer”, och fått igång snacket igen, att hon har full koll, och hon kommer inte att spendera pengar utan att säga till mig. Och att dom får hjälp av familjen med många saker, så det skall inte bli så himla kostnads-krävande.

Traktorn och skyfflandet av jord betalar systern och pojkvänen (mammas pojke ni vet), och den har väl kostat hittills runt 10.000 baht tror jag, men sedan är det mest egen-arbete. Jag har absolut inget emot att Yongan åker dit upp, och jobbar och sliter helt gratis, bara hon ät nöjd och glad över det.  Hon berättade slutligen, att hon skall ladda upp och plantera 10 rai (16.000 m2) mark med ris.

Kostnaden för detta är runt 350 baht per rai. Jag lovade henne, att så klart tar vi denna grejen eftersom nu systern har haft stora utlägg... Ja lite är jag beredd att lägga på yongans förlust-nöjen, det är ju ändå hennes liv också som skall räknas, och inte bara mitt...

Handskak.