GTG Shipping, Thailand

Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com

Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast. Välkomna med Era förfrågningar

Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig, klicka på forum Sawatdee eller direkt här på hemsidan, under menyn upptill, Transport och flytt!

Chaiyaphum MMMCXLIX, Thailand

23 februari 2018

88,2 kilo –

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,878 (nedåt igen)



Dom som tycker om att ”taga”,

tycker inte om att ”giva”!!

Äntligen så börjar min kropps-vikt ge med sig, och detta sker i ungefär samma takt som valutan också sjunker. Så jag ser ett direkt samband mellan min vikt och valutakursen. Och då kanske man kan fundera som följer. Får man mindre för kronan, så får man ju mindre stålar att handla mat för. Så DÄR har ni sambandet, Era tvivlare..

Jag kommer inte ihåg exakt nu, men jag kröp under i förrgår, ned till 87 kilo och några gram, och nu i morse (21/2-2018), så stod vägen efter cykelturen på 86,9 kilo, tänk om det kunde fortsätta, jag skulle vilja komma ned till 83 kilo igen, och efter cykelturen 82 kilo, det vore perfekt för min gamla sletna kropp...

Idag så satt Yongyut i hängmattan på baksidan vid köket, och hade en liten häcksax i näven, och klippte små pinnar, som ni kan se på fotot här. Hon var tydligen på lurigt humör idag, och bad mig att jag skulle slicka p en av pinnarna, och förundras. Jag tänkte väl att detta nog bara är en god söt sak som thailändare har som terapi, och sitter på dagarna och slickar pinne..

Jag tvekade 2 sekunder, och sedan slickade jag. Efter 1 sekund kände jag inget, det var bara en vanlig pinne ........ I N T E...... fyttihelvete vilken smak jag fick plötsligt i munhålan, hela munnen blev sunkig, och det var dubbelt värre än Durian-skiten som ju thai älskar....

Va fasen var detta, skrek jag åt Yongan, ja hon skrattade som sattan... Oj oj oj gammalt medel från byn, ja men vad har du detta grymt äckliga till.... Jo sade hon jag kokat de småbitarna av dessa grenar ihop med speciella löv, och sedan lägger jag dom i ett kuddvar.



Ja hon kan ju inte säga kuddvar, men det var ett kuddvar hon pekade på, och sedan fortsatte hon, så tar jag detta varma omslag, och lägger på mina axlar och min nacke, och mår mycket bättre.... MEN fortsatte hon, vet du annars vad många använder detta till? Nä så klart inte..

Jo sade hon, ”mammorna med sina små babysar, vill ju att de slutar att suga på bröstet efter ett tag, och vid en speciellt ålder, och så stryker dom saften ifrån denna gren på sina bröstvårtor, och barnet är avvant inom 1 sekund, inte en chans att en baby vill suga bröst mer...”

Jaja sade jag, hoppas det inte håller i sig till vuxen ålder, ty bröst har ju alltid varit en favorit-sysselsättning för alla oss killar, förutom de homosexuella möjligtvis... Ja så fick man lära sig en sak till här i "livet på en tall-pinne".....



Ja så kom min "raka huvudet-maskin", har glömt vad det heter på svenska tyvärr. Jag beställde och handlade hos Ali Express, ty jag beställde samtidigt ävenledes ytterligare 2 st hörlurar a´390 baht.-/styck medans rakapparaten kostade runt 300 baht. Alltså riktigt bra billiga priser. OK kvaliteten på hörlurarna är inte långvarig, men duger kanonbra så länge dom nu "lever" och fungerar...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMCXLVIII, Thailand

22 februari 2018

87,7 kilo – 87,3 kilo (25 km) 1 timme 33 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,887 (nedåt)



Angående utseende;

Om hjärtat finns på plats,

så finns ock skönheten!!

Forts. från förra kapitlet.... Ja så lät det om vad denna kvinna hade sagt till sin granne i Australien, som jag nu satt och språkade med. Killen som för övrigt var super-trevlig att snacka med, tyckte förstås synd om killen, men han berättade att han själv hade pratat lite löst med honom.

De kände varandra dock inte allt för väl, så han gick väldigt försiktigt tillväga. Men han berättade att killen ifråga, 23 år gammal, var en typ av mes och väldigt orutinerad vad det gällde damer, säkert en starkt hållen uppfostran i sann katolsk anda, med sin dubbelmoral.... Så killen var ett lätt offer för denna dam.

Killen dock visade noll och ingen insikt alls, och fattade inte ett dyft vari problemet låg. - "Kanske i att du jobbar 2 jobb medans din fru sitter hemma, och gör inte ett dyft"... sade grannen till honom. Med detta så blev det inget mer sagt.. Killen var förlorad och är en riktig torsk.

En av alla dessa som kommer till Thailand, och även andra varma länder, och inte vet skillnaden mellan kåthet och kärlek... Det räcker med ett samlag så älskar han damen ifråga. Och damen kanske har 3-4 gubbar/killar på kroken, och får pengar av dom alla, samtidigt....

Nu förfasas säkert många läsare när dom läst detta, och nickar jakande och igenkännande på sina huvuden. Dock har man helt glömt då hur det går till i sina egna hemländer. Kvinnor är kvinnor i alla länder, och det skiljer inte mycket dom emellan, när man synar dom i trådarna...

Kvinnorna flockas som asgamar runt gubbar med stålar, och ju mer gubbarna tjänar eller äger, ju fler kvinnor flockas, och desto mer är kvinnorna beredda att göra för att nå sitt mål, alltså att "lägra" mannen med pengarna, helst gifta sig och sedan få ärva, och vara säkrade för livet. Det sägs ju i våra västländer att ”ju mer pengar mannen har, ju större åldersskillnad är det mellan damen och mannen”....  



Så vi skall nog inte sätta oss på några höga hästar, thai-damerna kan ju i alla fall skylla på att dom i de flesta fall är svinfattiga, och har absolut noll och ingenting i sin ägo, Vad falang-kvinnan kan skylla på är absolut noll och ingenting mer än ambition och dubbelmoral, så man undrar ju då i sitt egna inre, vem skall man mest förakta egentligen...

Eller varför skall man förakta någon överhuvudtaget? Så fort det handlar om relationer och sex, så blir detta så himla tillspetsat.... Är det vårt jäkla dumma kristna arv som spökar för oss hela tiden tro i våra bedömningar av andra människor?

Hur detta kommer att sluta för mamman till denna son är ju osäkert i det korta perspektivet, men i längden, så kommer det garanterat att sluta med att när stålarna tar slut för sonen, så kommer deras äktenskap också att ta slut, och kvinnan flyr till nya äventyr i Thailand, och kanske annorstädes....

OM hon nu inte hinner lura till sig ett uppehålls-tillstånd i Australien... men tydligen enligt det sista som sades, så var hon nekad permanent uppehålls-tillstånd i Australien av någon orsak.... Och tur var väl det kanske...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMCXLVII, Thailand

21 februari 2018

87,9 kilo – 86,9 kilo (24 km) 1 timme 25 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,891 (nedåt)



Likt en ogrundad misstanke,

ett löst påstående,

eller en elak insinuation,

så gör även den slöa kniven mest skada,

Vi skall idag prata lite grand om den där ”elefanten i rummet” som ju finns när man tänker på thai-falang-relationer (man-kvinna). Man har ju under alla dessa år man bott här, läst och hört så många historier om hur bedrägliga thailändska kvinnor är. I början så tog man ju till sig detta snacket, inte konstigt man blev påverkad lite grand.

Men man märkte ju snor-snabbt när man verkligen ville vara lite kritisk hur obekräftade, och i många fall helt falska dessa historier är och var. De första av dom upprepades av alla dessa feta supande svenskar, eller engelsmän, eller amerikanare, som sitter runt stenborden i Pattaya, och breder ut sig. Och ju mer dom upprepas av dessa idioter, ju mer "sanna" blir dom förstås med tiden...

DE har minsann svaret på alla bedrägligheter i detta landet, inget snack om den saken. Så härom dagen nere på Bens bar, så var jag nere för att smyga åt mig en spagetti Bolognese, och njuta lite. Jag hamnade i samspråk med en australiensare som berättade för mig denna historia som faktiskt är i vardande i skrivande stund.

Han berättade att han nu senast när han var hemma i Sydney, hans granne hade öppnat sig, och berättat följande för honom, så jag vågar nog säga att detta är sant, Så läs och förfära Er alla.... Hans granne är för övrigt ”offrets” mamma där borta i Australien...

Kvinnan hade berättat följande i alla fall.. Min son är 39 år gammal, han åkte till Pattaya på en semester för några år sedan, och träffade en tjej som sa att hon arbetade som tandsköterska i Pattaya. Jag har aldrig varit riktigt övertygad om det, ty senare har hon antytt att hon arbetade på ett hotell i Pattaya.

Flickan har varit på semester hit till Australien, och håller ihop med min son. Och hon bor hemma hos oss i vårt hem. Hon stannar i sovrummet hela dagarna, medan min son jobbar 2 jobb för att supporta henne. De har nu gift sig i Australien, men hon måste åka hem var 3;e månad, eftersom de inte kan få ett permanent uppehålls-tillstånd för henne här i Australien.



Min son har inga pengar kvar sedan han sålt sitt hem, och de båda betalar inget för sitt boende i vårt hem. Denna tjej lever som en drottning med nya kläder, riktiga Louis Vuitton handväskor, skor, och allt hon vill göra är att gå varje helg till hotell, och restauranger.

Hon hjälper inte till alls här hemma. Hon har en dyr telefon, och allt hon tycks göra är att posta ”selfies”, och sitta med telefonen dag och natt. Jag har ingen aning om hur alla pengarna som min son tjänar kommer att hjälpa henne, eftersom min son inte har stor inkomst.

När hon åker hem till Thailand, så lägger hon in bilder på facebook, av dyra middagar med sina thailändska vänner, män och kvinnor (ingen av dem arbetar), och tillbringar helger på olika resorts i Thailand. De verkar alla leva ett lyxigt liv, med att sova under dagen, och festa på natten

Min son frågade sin mormor om ett lån av 10.000 dollar för ett permanent VISA till Australien för hans fru, thaikvinnan alltså, men jag har funnit att de inte kan få visum för henne, så jag tror inte att han var ärlig om vad pengarna var för. Jag har just upptäckt på internet att den här tjejen är på 2 dating-sidor som söker män, sedan hon gifte mig med min son, och jag fruktar att han blir lurad av den här tjejen

Jag kan inte prata med honom eftersom han inte lyssnar på mig, och hans vänner har berättat att han blir lurad. Det är som om han har blivit hjärntvättad av den här tjejen!! Jag är osäker på vad jag ska göra, ty jag fruktar för hans mentala hälsa, och jag vill inte gå på honom för hårt, eftersom han ju är en vuxen. Men jag är så orolig över var allt detta kommer att sluta.  Forts. nästa kapitel....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMCXLVI, Thailand

20 februari 2018

88,3 kilo – 87,0 kilo (23 km) 1 timme 23 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,929 (nedåt)



Många är så rädda för att förlora,

Så man vågar inte vinna!!

Jo Jag har ju alltid varit en sport-intresserad kille, detta alltifrån små små barnsben. Jag kommer ihåg att jag alltid klippte ut ur dagstidningen (Göteborgs-posten) som mina föräldrar hade, veckans tabeller både för fotbollen och ishockeyn, vecka för vecka, och match för match...

Jag klistrade sedan in dessa utklipp i pärmar, som jag hade drivor av hemma. Jag var mycket stolt över dom, visserligen tittade jag aldrig mer i dessa pärmar, efter det att jag färdigställt en av dom, men det kändes askul att spara ihop´till dom i alla fall. Jag spelade vansinnigt mycket nere på ”ängen” som vi kallade det, både fotboll, och hockey/bandy på vintern..

Så nog var man en idrotts-freak kan man säga. Och sedan när man blev lite äldre, så spelade man själv ”aktivt” i klubbar, och där efter som jag skrivit tidigare om, så tränade jag lag i runt 25 års tid... I dags-tidningarna läste man först sporten, sedan TV-.programmen, serierna, och sedan slängde man tidningen i soporna. Politik var bara urtrist, och handlade redan i barnsben mest om tråkiga saker, och bra mycket mindre om roliga saker...

Nu då för att komma till pudelns kärna, så har vi ju denna kära Olympiad som fortgår där borta i svinkalla Korea. Vem fan visste att Korea kunde vara iskallt? Inte jag i alla fall, jag trodde det var samma djungel som Thailand, Vietnam samt Kambodja. Men icke tydligen, i Korea så blir det as-kallt på vintern. Orten där det hela avhandlas heter Pyeong eller PyeongChang...



Så när jag skall ladda ned dessa torrents för att kunna kolla på eftersändningar på min dator, som finns uppladdade på internet, så skall jag kolla efter vad de kallar det; PyeongChang.... Jag började i stor stil med att ladda ned det som intresserade mig, vilket var skidor och skridsko till en viss del. Jag gillar curling också, men hittade inga sådana torrents.

Men efter bara 2 dagar så gick det upp ett ljus för mig... ”fasen jag var ju nästan inte intresserad av någon av dessa sporter längre"... Ja vinter-olympiska grenar är de facto spy-tråkiga events, som enbart får mig att falla i sömn, och också tänka på förlorad tid när man tittar.

Hockeyn med den lilla svarta pucken har försvunnit in i katarr-dimman numera, och får mig att somna, curling får mig att rulla in i koma, skidorna med svensk "bakvalla" får mig att bli förbannad, och skidskytte med en gubbe som fick silver tack vare alla andras misslyckanden, fick mig att inse att den sporten nog för alltid tappat glorian hos mig som tittare...

Det finns hundratals olika torrents i alla de sporter som finns i denna vinterolympiad, och ett axplock följer här;

Bobsleigh, skijumping, figure-skating, snowboarding,
Freestyle skiing, icehockey woman, Luge woman, Skeleton,
Biathlon. Och I alla dessa sporter,
 så finns det ofta 3-4 olika grenar förstås att genomlida..



Så jag har beslutat att för första gången i mitt liv, INTE följa alls dessa fullständigt apatiskt tråkiga vinter-spel, med nationer som inte får tävla i sitt egna namn (OAR) ty dom har dopat ned sig bortom all hjälp (Ryssland alltså), och vi har nationer som går med ständig rädsla för förkylning, och således har näs-spray överallt lätt tillgängligt, annars kan dom inte tävla...

Och så håller det på. Jättekul att se all denna skit, där en vinnare tycker att det är värt att bli avslöjad, om man nu bara har chansen att kunna fuska sig till en vinst.... Vackra typer som vi uppfostrar, vad hände med våra föräldrars idrottsmoral, som sedan vi fick i en lite urvattnad variant av, och som vi gav till våra barn i inte "någon form alls", där allting skall vara tillåtet, och moral bara är ett löjligt ord.

Nä jag återgår nu till mina serier, kolla TV-programmen, och drömmer om den där trav-vinsten som aldrig tydligen kommer till mig. Men jag sitter vackert i båten trots allt, livet har varit mycket snällt emot mig ”so far” så jag skall absolut inte klaga.

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMCXLV, Thailand

19 februari 2018

88,8 kilo – 87,6 kilo (29 km) 1 timme 44 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,931 (nedåt)



Vi mådde bättre, då det var sämre,

Vi mår sämre, nu då det är bättre!

Forts. från förra kapitlet.... Namkaeng gör sitt bästa för att lura mig, och säga att det kommer snart, (kvittot alltså),,,, Men nu idag så fattade jag att det var bara skitprat, denne lärare tänker inte ge nåt kvitto. Men då skall hon lärarinnan, fanimej ge mig besked om detta, och inte ta det via barnen... Jag har hotat Namkaeng med att gå in själv till läraren, och de är väl det värsta tycker hon som kan hända tror jag.

Jag talade nyss med Yongyut, och hon tyckte också att jag skulle gå in till läraren, och be om kvitto på pengarna jag betalat... Vidare så är ju inte kvittot i sig det viktigaste, men det ger mig i alla fall besked på att beloppet jag betalat till Namkaeng också kommer till lärarinnas händer, och dessutom så får jag en bekräftelse på att hon erkänner mottagandet....

Så söndag skall jag, idag är det ju måndag när ni läser detta, när jag kör Namkaeng på morgonen knata in till lärarinnan och be om kvittot, så får vi se hur snabbt det går tills läraren plötsligt inte fattar någon engelska längre... Världens bästa försvars-position i detta hedniska land.... – ”No sir no understand falang....”



Tidigare i veckan så fick Namkaeng 200 baht för att ta med till skolan, ty de skulle ha någon typ av avslutning på ”patajom” 3, och den avslutningen skall ju firas som sig bör med thailändare, alltså medelst mat i långa banor. Enligt Yongyut, så betalar alla barnen 200 baht för detta enorma kalas, och läraren betalar ur egen ficka 300 baht för varje barn.

Detta alltså gånger 40 barn, vilket då blir ett utlägg för läraren på dryga; 12.000 baht, för en del lärare en hel månadslön. Jag har ju själv jäkligt svårt att tro att en lärare lägger en hel jäkla månadslön, bara för att barnen skall kunna ha ett rövar-avslutning med lyxmat. Ty 500 baht per unge i matkostnad, är ju rena rama jäkla lyxen. Va fan håller dom på med egentligen...?

Dagen efter så kom Namkaeng hem till mig och sade att dom hade hemläxa, jasså frågade jag,,, vad då? Jo, och så visade hon en ram med ett screentryck på. Jag måste köpa en T-shirt fortsatte hon, och ta med i morgon till skolan, och trycka denna texten på t-shirten.....

Jag tittade på ramen med texten och där stod i exakta ordalag;

work hard

#o

You can

#hop

Harder


Jag sade till Namkaeng, jag fattar vad du skrivit, men det är ju felskrivet på 2 ställen ju, (det är mitt tecken detta # som jag lagt in i texten, för Namkaeng hade något annat tecken där som inte finns i något europeiskt alfabet). Namkaeng skakade på huvudet, hon kunde ju varken läsa eller skriva de tecken som läraren hade beordrat dom att printa....

De fick bara ta engelska uttryck. Ja så jäkla stupida är dom thailändska lärarna till vardags...Och dessutom så godkänner de lärarna att ett sådant uttryck som nu kommer att stå på t-shirten skall finnas där. Vilket besked ger detta till dessa fattiga thailändare som knappt har mat på bordet. Kanske uttrycket i stället borde ha varit....

"Work hard, so you can save harder"


Vi var ute på kvällen och köpte en snygg T-shirt, och den kostade bara 100 baht, men det är ju för fasen stilen dom kör med i den thailändska undermåliga skolan, som får mig att må illa och få sura uppstötningar.....

Och avslutningsvis, för ni trodde väl inte att veckan var slut redan. Jo idag så var Yongyut ute med Namkaeng, och gjorde en fantastisk avslutning på "spendersamma veckan" med skolan. De handlade krimskrams så kallade bijouterier för hela 400 baht. Jag höll fanimej på att få ”araben” igen för kanske 4:e gången denna vecka.

Avslutningen skall ske med tårar emellan eleverna, de skall ge varandra varsin liten present för 10 baht (SEK; 2,50), och varje elev måste alltså köpa presenter till varje elev. Så i slutet på dagen så kommer alla eleverna att gå omkring med skjortor med 40 st fasthäftade stjärnor, medaljer, eller vilka skräp-presenter de nu köpt till varandra, till det facila värdet av 400 baht, och detta då i ett fattigt land som Thailand.

Jag som falang och som  verkligen inte har några problem med pengarna, retar mig kolossalt på dessa satans onödiga löjliga utgifter, som dom gott kan vara utan här bland fattigt folk. Men inte ens de som fasen inte har råd med dessa fjant-utgifter säger någonting. Inte en förälder troligtvis som lyfter ett finger, och säger sin mening till skolan, och till läraren som gör hur fan dom vill.... Fjantar är dom....



Allt detta kommer att ske medans affärs-innehavarna skrattar hela vägen till banken, bara i Namkaengs skola, så är det 400 elever som slutar Patajom 3, så lägg till att det säkert handlar om ett par tusen elever i Chaiyaphum totalt, som alla skall handla 40 små-bijouterier per skalle, så blir det en go summa stålar att ta till banken, vi snackar då MINST om cirka 100-150.000 baht som ungarna bara bränner av...

Ja kära skola, "tack för maten".... Att ens tänka tanken, och säga till Namkaeng några väl valda ord, är fullständigt lönlöst som ni säkert förstår. Våra skillnader kulturellt är enorma, och ingenting av mina värderingar uppfattas på annat sätt än enbart; krassa, värdelösa, kalla, och totalt aningslösa, om vad Thailand och thailändsk kultur egentligen är....

Så att säga; "Namkaeng varför inte köpa en present på man i klassen, så alla får 1 present, och icke 40 presenter"? Svaret blir då genast förstås; Falang dting dtong.... Eller – ”Namkaeng varför lägga så mycket som 500 baht på varje elev i mat, när ni kan ha skitskoj, och gå till en nudelshop, och käka gott och ha kul ihop”? Och här blir svaret lika snabbt;  Falang kaputt!!

Jag slutar nu medans man ligger på topp, vilket verkligen INTE den thailändska skolan gör.... Tack för maten och adjö för idag....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMCXLIV, Thailand

18 februari 2018

88,9 kilo – 88,3 kilo (26 km) 1 timme 36 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3.935 (uppåt)



Livet blir inte alltid som man tänkt sig,

så tänk inte så mycket!!

Idag så hade jag detta med den thailändska skolan i sinnet. Jag har gått och retat mig på denna skola länge nu, och sakerna bara staplar sig på varandra. Det låter väl som om jag fikar efter att snacka ner skolan, men jag lovar, jag kan inte snacka ner den lägre, än den redan är.

Ty en skola som fokuserar på att eleverna skall lyssna och inte prata. Ta morgon-samlingarna vareviga dag i detta skol-paradis, som faktiskt ungarna älskar rejält. Jag har ju tidigare berättat om hur dom faktiskt inte ens gillar att vara hemma, utan vill hellre vara i skolan, och träffa kompisarna.

Ja morgon-samlingen tillbringas ofta antingen stående i 20 minuter, eller sittandes på marken i 20 minuter, och lyssna på en lärare, eller en rektor,, som pratar strunt hela tiden. Han tvingar ungarna att lyssna på förmaningar, på hur stor kungen och kungahuset är i Thailand, och ute i vida världen, och hur enormt framgångsrikt land Thailand är.



Detta upprepas vareviga dag i åratal tills ungarna kan börja jobba. Vid det laget har dom tvingats att lyssna varje morgon till nationalsången, och sjunga till den också. Politiskt sett, så håller ungarna på det enda som dom känner till, och det är lärarens och/eller rektorns åsikter i fråga. Inga problem i detta landet att hjärntvätta barn.

Ungarna tror jag personligen tror, och det gör by-borna också, att den första människan i rymden var thai, förste man på månen var en thailändare.. Och internet och Windows, i själva verket var ett verk av en thailändare, detta lysande folkslag, som har noll procent i arbetslöshet, och ytterligt lågt antal dödsoffer i trafiken per år...

Men det är klart kan man hjärntvätta by-borna medelst alla dessa högtalare dagligen, så varför inte ta ungarna då också.... Håll en tredje;del av Thailands befolkning okunniga, så kan man styra enklare, eller rättare sagt, man behöver inte ens styra. I alla fall skol-barnen har fått sin ”drill” i skolan, och är sedan ”färdigtvättade” politiskt och klara...



I skolan verkar det som om dom prioriterar, att lära sig spela trummor, och spela bordtennis. Och de kunskaper som man ser att ungdomarna får sig till livs, är i stort sett bara saker som kan klassas som tidsfördriv i skolan. I mitt tycke helt onödiga saker. Problemet är att dom kan inte räkna när dom slutat skolan, dom kan inte tänka en egen tanke verkar det som, ty det är inte en bra sak i skolan att tänka själv tydligen...

Försöker man få fram ett schema, en organisations-plan över skolan och studierna och skolämnena, så skall ni veta att det finns inte någon. I alla fall inte någon som vare sig eleverna eller dess föräldrar kan få ta del av. Ta Håkan här, min granne alltså. Dom skall åka till Sverige han, hans fru och hennes barn som är 12 år. Dom kan fan inte ens boka en flygbiljett, ty dom vet inte när sommarlovet börjar och slutar... Helt otroligt.

Så en studieplan finns inte verkar det som. Men det är väl kanonbra egentligen, ty då slipper lärarna pressen, att de måste lära ut en viss mängd kunskaper, de kan fortsätta med att vara flexibla, ta ledigt när dom vill, och dyka upp när dom känner för det i klassrummet...

Denna vecka så har Namkaeng lyckats prestera följande saker med sin skola. För det första så har jag betalat nu 3.700 baht till hennes lärare, för de extralektioner hon ger under helgerna under hela terminen. Jag har frågat nu i flera veckor efter ett kvitto, men jag får det helt enkelt inte.  Forts. nästa kapitel.....

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMCXLIII, Thailand

17 februari 2018

89,4 kilo – 87,9 kilo (29 km) 1 timme 41 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,928 (nedåt)



Det största problemet med socialismen,

är att förr eller senare tar det slut på ”någon annans” pengar...

Idag fredag 16 februari, så var vi inbjudna hem till Håkan på grillat kött, potatis, och annat godis. Jag själv tog med mig; glass, jordgubbar, grädde, och mjölk för de som ville ha detta till också. Allt på en gång är ju bra för sinnet och magen, men dåligt för diabetesen, så det är nog en smaksak, antingen bli full av socker och/eller bli fet som en padda.

Jag tar denna risk, ty det är ju inte varje dag som man kan ”möla” i sig sådana godsaker. De som vart inbjudna är då i ingen speciell ordning; Hans H, Peter Endres tysken, York samt Håkan själv, och jag grannen ifråga. Kommer att bli kul precis som vanligt. Tanken är att vi skall käka, och sedan kolla på hockey mellan Sverige och nåt lag.

Jag har blivit så ointresserad utav hockey nu på gamle dar, ty pucken syns inte längre bra alls. Så jag får hålla mig till fotbollen, en sport som är bra för närsynta personer... Annars så rullar det på ganska bra i paradiset. Jag har lyckats nu nån vecka på slutet, att vakna på morgonen till vikter nere på på 88 kilo, och det är ju 3 kilo mindre än tidigare de sista åren.

Efter cykelturen så rullade det ner idag på 87.3 kilo, så vore kanon om jag kunde fortsätta i denna takt... Men det är inte lätt alls, det kräves ju att man håller sig ifrån godis, och fett, och sprit, och allting som gör livet värt att leva... Men jag småfuskar ibland, och försöker då också hålla igång motionen trots allt.



Vi pratar ju ibland om dessa utlänningar som flyttar ned till Thailand till sin nya fru, och hamnar mitt ute i djungeln ofta, och helt enkelt försvinner fullständigt socialt.. Jag fattar inte hur man kan gå ifrån ett boende i ett västerländskt samhälle, och sedan sätta sig på röva ute i skogen.

Man sitter där och ”anpassar” sig. Ja anpassar sig... till vadå? Till att äta den maten som stinker fruktansvärt, den maten som är så primitiv så det är ruskigt. Man fångar en fisk, stoppar en kvist med löv in i käften på firren, och trycker ner densamma i magen., dränker firren i salt (på utsidan), och sedan grillar man den sönder och samman på utsidan.

Mums säger falangen till denna fullständigt smaklösa smak-sensation. Där det krävs lastbils-lass av chilli, för att ens få ett uns smak på eländet. Men falangen är lycklig när han tuggar, och han är lycklig där han sitter mol alle´n i trähuset i skogen. OM detta är meningen, så är det helt OK och jag är glad för falangen.



Men om detta bara är den vanliga missriktade respekten för en annan kultur, som han vill högtidlighålla på ålderns höst, så finner jag det vara lite kufiskt faktiskt. Varför inte försöka istället att hitta en balans mellan det man VERKLIGEN vill få ut utav livet, och de saker som man SKALL och BÖR respektera... Det är ju ändå en balansgång mellan nytt och gammalt, och en balansgång mellan hans egna livsvillkor och hennes...

Men visst är det något att skriva hem om, vad han varit med om långt där borta i snårskogen i Thailand, ja om det nu finns någon som ens bryr sig längre. Ty familjen kanske har tagit avstånd redan där hemma. De tidigare barnen tycker pappan är en idiot, och mannens syskon tycker helt klart detsamma.

De tidigare vännerna har antingen dött ut, eller flyttat ifrån hemorten, eller brutit kontakten. Hans gamla ytliga bekanta finns inte längre att tillgå, de har gått vidare i livet utan falangen. Allt detta kallas i en enda mening ”water under the bridge”, och är himla tragiskt, har själv stött på det till viss del, kanske inte så här illa som för denna falang som på fotot, men lite grand kanske...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMCXLII, Thailand

16 februari 2018

88,4 kilo – 87,3 kilo (28 km) 1 timme 42 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3.943 (uppåt)



Det värsta med att vara bög,

 är all skitmusik man måste lyssna på..

Jag tänkte skriva lite, och berätta om mitt ”arbete” lite grand. Anledningen var att inatt, så hade jag en sådan där riktigt trist natt ni vet, med att ligga och titta i taket, och bara känna ångest att tiden gick, och man bara ligger där, och skall sova.... När jag börjar bli sådan på natten, så har jag märkt att det är lika bra att knata upp...

Eftersom jag ju har en del sysslor med min transport-verksamhet, man binder ju mer och mer ”ris åt egen rygg” med detta, men det är ju så jäkla kul att fortsätta med det, som man arbetat med allt sedan 1967 och man var 16 år, så jag har erbarmligt svårt att sluta. Så varför sluta då, idiotisk tanke..

Jag hade ju en himla tur att jag kom in på detta med datorer runt 2004-2005, innan dess så skötte jag mitt jobb som alla andra, manuellt som det alltid gjorts allt sedan kapten Onedins glansfulla dagar på 1700;talet. Jag lade vackert alla handskrivna noteringar, alla maskinskrivna pappers-ark i respektive plastmappar, för respektive transport-uppdrag.

Men trots att jag strävat emot strömmen i många år, och riktigt haft devisen ”hata data” som en grej för att försvara mitt val att gå baklänges, istället för framlänges, så gav mig datorn möjligheten att vara helt mobil, och kunna ha ett arbete, och sköta det precis vart som helst i världen. Bara där fanns ström och internet tillgängligt!!

Så 2008 i juli månad, när jag flyttade ned till Thailand, så hade jag faktiskt inte i tankarna att fortsätta med jobbet, kunde inte ens tänka tanken att det vore möjligt, mitt kontor låg ju i Göteborg, inte i Chaiyaphum. Jag hann dock inte ens koppla in datorn på plats i Thailand, förrän första kunden uppenbarade sig över min himmel, och ville jag skulle fixa en flytt till Israel.

Jag hade ju annonser sedan drygt 30 år tillbaka hos Judisk krönika” i Sverige, så folk visste ju verkligen vem jag var, och det bara fortsatte. Efter ett tag (nåt år tror jag det var), så blev jag kontaktad av en stockholms-firma, som ville ha representant i Thailand, och frågade om jag var intresserad.



Så klart svarade jag, transport kan ju jag, så inga problem. De skickade ett par sändningar till Thailand, och lät mig ha kontakt med kunderna, det gick superbra, och då slog det rot i mig,,, Varför i sjuttan i mej tar jag inte och inkluderar ävenledes transporter till Thailand, om jag nu håller på med Israel, så är väl det bara bra, och kanske kan generera än mer pengar till ”pappas” ganska halvtomma fickor..

Tiden fanns ju där, och datorn fanns ju där, så inga hinder. Jag satt och funderade lite hur jag skulle gå tillväga, och kom att tänka på att sociala medier håller ju alla på med, jag var inte medlem på något socialt media alls då på den tiden (2009). Men Facebook fångade mina ögon.

Jag satte upp 2 olika konton 1 för israel, och 1 för Thailand, jag fick snabbt detta att fungera suveränt, och jag fick mer förfrågningar än jag kunde drömma om, ja en stadig ström faktiskt. Jag satt här, och tänkte på mina mer än 30 åriga annonsering i Judisk krönika.

Där med den annonseringen, så fick jag väl runt 2 förfrågningar varannan månad ungefär tack vare den annonsen, som dessutom kostade ganska mycket för mina små privata fickor... Med facebook, så var det helt gratis, och en uppsjö med förfrågningar. Ja just nu inatt var ett praktexempel.

Jag gjorde igår kväll en "delning" till alla mina drygt 2.000 vänner på båda kontona, och i morse då klockan 01.30 när jag gick upp igen efter 2 timmars värdelös sömn, så låg där 12 stycken förfrågningar bara på den kvällen. Så snacka om att datorn kan vara en välsignelse, om den används rätt och riktigt, och snacka om att sociala medier också kan vara till stor glädje, om man kan få det att fungera.



Jag ville bara skriva detta och berätta hur jag har haft det med mitt ”arbete”, dessutom så har det också blivit accepterat här i landet bland lagar och förordningar, att arbeta online som s.k. digital nomad för dom som jobbar i ett lite gränsland, mellan tillåtet och otillåtet.

En digital nomad arbetar alltså online gentemot andra länder. Man får inte arbeta inom Thailand, men jag arbetar ju enbart mot Sverige, och gör ingenting alls i Thailand, så jag och 100.000;tals andra digital nomads, gör ett tillåtet arbete numera här i Thailand. Och bränner man dessutom alla sina inkomster här i landet, så går ju inget fel, eller hur?

Så jag kunde till slut slappna av, och skita i alla olyckskorpar. Allt är OK, och jag kan fortsätta till död-dagar att jobba om jag vill, i alla fall så länge som hjärnan fungerar, ty kunskapen finns ju där, och det är underbart att efter ett helt liv, sitta där på toppen av ”berget”, och titta ut över nejden, och veta svaren på i stort sett alla transport-frågor, och dessutom ha lösningar på desamma....

Vilket verkligen inte är speciellt många förunnat nuförtiden, när datorn har tagit över och missbrukas kapitalt av de nya generationerna transport-killar/tjejer. De lärde sig inget, och behövde inte lära sig något, man kan ju googla vid problem, eller hur? Nu får man bara hoppas att detta kan hålla i sig 10 år till, så kanske man har en buffert sedan, så man kan skita i hälso-försäkringen, hahahaha

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMCXLI, Thailand

15 februari 2018

88,6 kilo – 87,9 kilo (25 km) 1 timme 33 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,941 (uppåt)



Bra stängsel,

ger bra grannar!!

Yongyut skickade foton till mig uppifrån Nong Bua Daeng, och hennes hus som hon växte upp i. De har nu rivit ned fullständigt de gamla väggarna, ja ni kommer ihåg att taket blåste all världens väg i december-stormen, så det taket är jag 3:e dels-ägare i nu, om man nu vågar säga det högt, hahaha!!!

Men jag misstänker att de med handkraft och steg för steg, tänker bygga om, och rusta upp resten av det gamla skithuset också... Man får inte säga så om Yongans hus, som hon växte upp i, kanske lite för respektlöst... Men "undra sa flundra om gädda är en fisk". Så undrar jag likadant, om jag verkligen vill vara med om detta, och pröjsa på ett annat boende också?

Ett boende som jag aldrig i detta jordelivet kommer att sätta min fot i faktiskt. Jag vägrar att ha något att göra med denna grej uppe i Nong Bua Daeng, OK jag åker gärna och hälsar på Yongan där uppe, när hon jobbar och sliter, men det är mest för att uppmuntra henne...



Jag hade ett litet snack med henne härom dagen, och jag tror faktiskt nu att hon fattar att jag är fullständigt ointresserad, och att tära på vårt förhållande med denna grej mer, kan gör det våghalsigt med vårt egna förhållande... Hon lovade då dyrt och heligt att nästa år, så kommer allting att vara klart, och inte kosta mer pengar.

Och hon sade också att hennes syster och bror ju delar på kostnaderna mellan oss, så jag betalar ”bara” 1 1/3;e del.... bra va?? Javisst sade jag jättebra, men nu de sista åren, så vill jag slappna av efter att vi betalat av hus och bil, och inte dra på oss mer fasta kostnader.



Det gäller att planera för framtiden nu Yongyut. Hon sade klart och tydligt ja, men jag vet att hon som thai inte har så mycket grepp om framtidsutsikter och planering. Men hon har ett riktigt gott hjärta, och är den bästa livskamrat man kan få. Jag har ju haft chanser, ja många chanser att jämföra, och ingen under min livstid i alla fall, kommer ens i närheten av Yongan...

Så tro nu bara inte att saker och ting är nattsvarta, men lite press måste man sätta, annars tar inte folk en på fullt allvar, och det gillar jag inte alls... Och med detta sagt, den satans räkosten var slut på O Leary´s som jag ju skrev igår redan, och jag lider fortfarande av sviterna..





För Er som gillar thaimat, alltså söndergrillat kött, och sönder-eldad fisk, och o-saltad seafood, och sönderkokta grönsaker, så kommer här några foton att gotta Er i... Det är gratis att gå på toaletten efter middagen, då ”magen” pockar på uppmärksamhet i en hemsk omfattning!!!

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMCXL (3.140), Thailand

14 februari 2018

88,3 kilo – 87,8 kilo (14 km) 48 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,923 (nedåt)



Varje by har sin dåre!

Läste att det faktiskt finns studier gällande detta med att ha eld gående i sitt hem/hydda, eller vad det nu kallas, där man huserar under tak och väggar. Och då har man kommit fram till hur farligt det egentligen är. Dödligheten för att ha levande eld, med tillhörande rök och gaser hela tiden som påverkar en, är högre än HIV OCH cancer tillsammans, vilket verkligen är riktigt hemskt.

Ja då fattar man mer varför dödligheten ute i de thailändska byarna är så enorm. Jag tycker den är enorm i alla fall... Så ta dessa gifter ute på risfälten, ta röken ifrån inomhus-eldningen, och ta till sist förtäringen utav all rå fisk och rått kött, så har man förklaringen till deras taskiga medellivslängd. Ty siffrorna som den stolta nationen Thailand publicerar, är förstås rena rama nonsens, om man sätter förstoringsglaset på dom..





Det är en hel del thai som gör kol, alltså en typ av mila används, de gräver en grop, och de fyller med ved och dumpar jord ovanpå det hela. Det ryker så fint i långa tider ur det, och man ser männen sitta vid dessa jordhögar dagar i ända. Säkert en fin källa till lungcancer där också, kan jag tänka!!



En annan sak, ja hur konstigt det än låter, så kan man se ibland, men bara ibland, hästar. Oftast så finns hästarna till påseende eller nåt sånt, ty man ser dom aldrig finnas ute på några fält betandes, utan mer stående som statyer på någon grus eller sandig inhägnad yta. Och som detta ekipage då som jag mötte, häst och vagn, jag kommer nog aldrig mer att se detta,. Men hästen var alldeles utomordentligt välskött, det kunde man tydlig se från sidan...



Allting i thais värld handlar om mat faktiskt, precis allting. Men så har dom mat precis överallt omkring sig. Här väver gubben en ryssja (heter det så) i alla fall en fisk-fälla.... Ganska vanligt att man ser detta hantverk faktiskt. De gör sina fiskfällor i alla de storlekar, och vissa är enormt stora...



Ja jag tycker det är så mysigt i dessa U-länder där poliserna inte bryr sig ett skit om någonting, här passerar ett kanske 10 årigt barn, utan hjälm, polisen på 1 meters avstånd. Bara leenden utbytes dom emellan.... Ja det gäller att låta livet rulla på här i detta land, pojken kanske var by-hövdigens son eller nåt sånt, vem vet...? Men av 4 motorbike-förare så har i alla fall 1 hjälm... Det går framåt även i Smålandsstenar..

Lite helt onödig kuriosa, i natt så gick   skithusdörren i baklås IGEN... Den jäkla dörren är livsfarlig i mitt tycke, och på detta så har jag redan tidigare om åren bett Yongan att ha den lilla skruvmejseln liggande framme, så man kan fixa det snabbt och elegant.

Men nädå, den jäkla skruvmejseln får man leta efter på alla de ställen på nedervåningen, och då mitt i natten, när man är uppe och skall natt-pissa. Ja så vaknar man till rejält, och så tar det sedan en halvtimme att somna om.....

Fan att inte thai kan lägga tillbaka saker och ting på sin plats. Nädå dom byter plats hela tiden, och bara lägger ifrån sig prylarna dom använder där dom går och där dom står.... Men säger man nåt, så tjafsar falang, och falang är dting dtong förstås...

Jag och Håkan lade en beställning på dryga 8.000 baht igår hos O Leary´s nere i Rayong. Flaggskeppet i min beställning var ju den underbart goda Räkosten på tub, så där beställde jag ett flertal av dom förstås, plus en massa olika saker som jag storgillar att slafsa i mig här uppe i djungeln..

Svaret lät inte vänta på sig... Räkosten var slut och kommer in i slutet av månaden... Jag fick en direkt olustkänsla vid det svaret, eftersom ju thailändarna alltid kör med den grejen me slitet av veckan eller slutet av månaden, vilket då brukar vara en ren och skär lögn. Så jag pratade med Håkan, och jag cancellerade våran order totalt.

Jag sade att O Leary´s kan återkomma till mig när Räkosten kommit, så får dom ordern då istället.. Vi får se om O Leary´s återkommer till mig, men hoppas det, dom sköter sig ju alltid bra... Men fasen va besviken man blev, ingen räkost = ingen större njutning till frukosten...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMCXXXIX, Thailand

13 februari 2018

88,4 kilo – 88,1 kilo (30 km) 1 timme 45 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,925 (uppåt)



En av de sannaste tecknen på mognad,

är förmågan att inte tycka samma,

medan man förbliver respektfull...

Jag och Håkan var ute och cyklade, och stannade för en liten glass. Vi såg en färggrann glass, och köpte den, den kostade 10 baht.... och själva glassen, i 1/10;dels micro-sekund smakade jättebra, sedan som en explosion, kom skitlukten av de unkna soporna, och man rapade sedan denna äckliga glass halva dagen. MEN Vi båda åt faktiskt upp hela glassen trots allt..

Fy fasen hur människor kan falla så lågt, att man börjar odla, och sedan äta det skräpet som kallas Durian...... Denna frukt som thai så desperat försöker ta med till Sverige på flyget, och blir bryskt stoppade vareviga gång. Jag fattar inte, känner dom fasen inte lukten själva eller?

Och svaret på den frågan är ju som bekant av alla människor NEJ.... Nej dom känner inte lukten, ty deras luktsinne är så förvrängt sedan tidiga barnsben, så de sedan länge har tappat förmågan till att lukta överhuvudtaget. Kanske om man skall jämföra, med typ sopgubben som står längst bak på sopbilen dagen lång, och tömmer sopor.

Den killen vågar jag lova har INTE ett utvecklat luktsinne längre. Och sådan är thaimänniskan när det kommer till deras hemska lukter av röten fisk,  hemska skarpa lukter av blad och rötter, och mosiga potatisar a la Thailand... Så Durian då, denna härdsmälta, denna levande avfallskvarn, lever sitt egna liv bland folken i österled.

Och Durian i vissa fall t.om. betingar ett avskyvärt högt pris, ja det stämmer faktiskt. Det finns exempel på Durian som säljs på auktion för flera hundra tusen kronor. Nästan i klass med bilars registrerings-skyltar i Thailand, där vissa turnummer står så högt i kurs, så man köper för miljontals baht dessa registrerings-skyltar...

Men visst var det kul när vi satt där, tog ett sug på glassen, kikade på vandra, och nästan spydde samtidigt, hahahaha... secken skitglass, och den älskar säkert thailändarna..... Men vi tycker det är kul ändå att handla dessa billiga glassar i småbutikerna, ute i byarna. Dom är billiga, dom är väldigt ovanliga glassar, och faktiskt i de flesta fall riktigt goda... I alla fall för en diabetiker som jag själv..



Idag blev det ingen cykeltur, och anledningen var lika ovanlig som det är ovanligt att jag slopar en cykeltur. Jo jag hade skavsår på pungen. Ja det är korrekt, mina cykelbyxor är lite för stora, och lägger sig i veck på sidan av pungen, och skapar skavsår. Och när jag var ute nu i lördags och körde i nästan 3 timmar 45 kilometer, så märkte jag obehaget, men fortsatte bara och struntade i det hela.

Fortsatte i söndags att cykla, hade ännu mer ont då, och i morse råkade jag kolla läget, och det såg inte lika vackert ut som i vanliga fall där i pung-trakten, så jag ställde in cykelturen, och satsade på hemarbete istället. Dagen till ära så stack jag ned till Tannin, där vi handlade vår Sharp nya TV. Jag har lovat SODA att handla in en ny box, så skall han få den gamla TV-boxen, så han kan kika på TV där han bor ensam i det stora huset.

Det visade sig när jag kom dit, att jag ville tydligen ha en digital box, inte en box för vår satellit.. Och DÅ svarade den goa tjejen, du har redan inbyggt i din TV en box, så du handlar bara en vanlig konventionell TV-antenn. Vad kostar det då, ja sade hon; 280 baht....

Bra en sådan tar vi, snälla åk hem och fixa till det jag är kass på teknik. 1 timme senare kom teknikern, och visade upp två antenner en för 280 baht, medans den andra kostade 880 baht, skillnaden var tydligen att kvaliteten på HD-bilden blev mycket bättre med den dyrare.

Ja den dyrare tar vi sade jag.... Så dagen avlöpte bra, och istället för Yongyuts fågelbo med sladdar och skit bakom den gamla TV;n, så har vi nu då en ny TV och antenn, och snyggt och fint.... En bra dag i paradiset... Men imorgon så måste jag ut igen och cykla, pung-ont eller inte pung-ont...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!

Chaiyaphum MMMCXXXVIII, Thailand

12 februari 2018

88,0 kilo – (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,917 (nedåt)



Vilken dag är det, frågade Puh,

Det är idag, svarade Nasse!!

Åh, det är min favoritdag, sade Puh då!!

Ja pengar kan få folk att fatta snabbt i alla lägen. Kanske förutom när jag skall beställa, typ mat.. Jag uttalar min maträtt grandiost, men thaikillen står där som en mumie, och fattar nada och noll, och ingenting. Jag upprepar mig tills jag brukar surna till invärtes.

Igår så beställde jag till Yongan och Namkaeng ”Bahmi Luang moo”, jag fick säga detta 6 eller 7 ggr, dom fattade ingenting dessa killar, och det skall sägas, att de trögaste medborgarna i Thailand är helt klart männen. Till slut så förbarmade sig en thaikvinna, från ett av borden där på uteserveringen, gick fram, och sade till idioterna ”Bahmi´ luang moo”..

Så vad var skillnaden, jo att betoningen på ordet låg mestadels på sista bokstaven i ordet Bahmi´inget annat... Det är ju som om en utlänning kommer till Sverige och uttalar Hallsberg fel, och vi inte fattar nåt, den grejen finns ju helt enkelt inte, så himla tröga är vi bara inte i nord-Europa..

Dagen idag började annars med att jag och Håkan stack ut och cyklade klockan 10.00, värmen är ju här igen, så det var kanonskönt. Ja det var så skönt, så vi bara cyklade på, och mätaren stannade när krutröken lagt sig, på hela 45 kilometer, och en cykeltid på totalt 2 timmar och 41 minuter.

Det kändes bra hela tiden, och även om jag slappade lite på hemfärden, och cyklade lite extra sakta, så var jag i en fin författning. Dock den sista milen var jäkligt seg, men det berodde icke på min kropp, utan på jordgubbar. Ja just det, jordgubbar. Och nu skall ni få höra om en kille som erkänner att en generalisering och fördom, fullständigt gick i stöpet.



Jag har ju tidigare sagt att Thailand har riktigt skit-tråkiga jordgubbar, som har väldigt lite eller inget frukt/bärsocker alls... Dom är helt enkelt inte ens söta. Jag fick se rakt över vägen inne i Baan Khai flera stånd, och fick en ingivelse att cykla över motorvägen, och kolla läget.

Jag stannade till hos en tant som jag handlat hos förut, och hon hade jordgubbar, jag hade bara 60 baht, och hon ville ha 75 baht för en halv påse. Hon gick med på 60 baht. Och jag cyklade sedan hemåt. Jag pillade lite sakta på bären, men allt eftersom cykelturen fortlöpte hemåt, så ökade också takten med ätandet av dessa jordgubbar.

Och när jag kom hem, så var dom slut fullständigt.. Och anledningen var helt enkelt att dessa jordgubbar var RIKTIGT söta och goda. OK inga överdrifter nu, snacka om jordgubbar ifrån Öland och dylikt, men de var riktigt söta och goda, och en kräsen fan som mig var lycklig...

Jag sockrade på gubbarna och in i kylen, och sedan efter 2 timmar, så var där massor av saft i botten på byttan i kylen, så jordgubbar ihop med mjölk blev min middag då på sen-eftermiddagen efter pepparkaks-baket...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMCXXXVII, Thailand

11 februari 2018

87,8 kilo – 87,1 kilo (19 km) 1 timme 21 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,917 (nedåt)



Livet e tufft, å sen dör du!!

Idag så bar det av då med den degen, som jag knåpade ihop igår. Jag talar alltså om att baka pepparkakor. Som sagts förut, köket är egentligen en ganska okänd plats för min del. Mest en plats där man förvarar groggvirket, och senapen till korven. I alla fall, så har jag adopterat lite ovanor och börjat baka matbröd, baka kaffebröd, baka vörtbröd, och slika saker.

Och nu då på toppen av allt, baka pepparkakor. Allt gick gallant tycker jag igår. OK jag fick ju kolla lite grand med min syster hemma i Sverige, och hon gav mig lite värdefulla tips angående detta med att baka pepparkakor. Jag ställde in degen i kylen som man skulle göra, och täckte med en bak-duk.

I morse tog jag ut den. Och degen var fullständigt stenhård. Jag fick genast krampkänning i bak-centrat i hjärnan. Men var hyggligt lugn, stövlade in till datorn och googlade, och fick fram inom några sekunder, att smöret i degen blir ju stenhårt inne i kylen, så bara ta ut degen och låt den stå framme, så blir den lös och formbar.



Ja det stämde,,, efter 6 timmar så kunde jag knåda den lite grand. Jag stack först dock ned och hämtade Namkaeng ifrån extraskolan, så jag kunde fokusera på bakningen. Jag frågade henne om hon ville vara med och baka, och till min förvåning, så log hon glatt, och svarade ja på studs.

Och detta visade sig vara ett geni-drag. Namkaeng ansvarade genast för att knåda, kavla ut degen, och trycka dit pepparkaks-formarna så det small i bordet. Jag själv ansvarade för att lägga pepparkakorna på bakplåten, och sköta ugnen, och gräddningen av kakorna. Allt fungerade som en dröm, ända tills jag tog ut första brickan, och såg hur tjocka kakorna var.

Detta fortsatte med 3 plåtar, dessa kakor var värdelöst tjocka, och dessutom mjuka, och inte genombrända alls. Jag gick in till datorn, satte på SKYPE och ringde syrran igen, hon påpekade för mig, att mina pepparkakor nog var alldeles för tjocka, dom skall vara så tunna, som det överhuvudtaget går sade hon, DÅ blir det bra.



OK svarade jag, jag försöker igen. Jag instruerade Namkaeng, och ungen gick in för det med liv och lust, och knådade och kavlade som bara sjuttan. Och nu blev pepparkakorna riktigt tunna och fina. Och de brändes snabbt och elegant i ugnen, och ja det blev riktigt lyckat, så när då som på att jag slängde de första 48 pepparkakorna i soporna, som ju var alldeles för tjocka....

Men allt som allt, nu vet jag hur detta funkar, och tills nästa jul så blir det bak igen här hemma, det garanterar jag, om man nu lever och har hälsan. Namkaeng ville ta med sig några av dessa kakor till skolan i morgon söndag, och visa kompisarna vad hon gjort, och skryta lite. Ja det blir kul för henne, i detta näste av rötter nötter grenar löv och sallad...

Handskak
obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMCXXXVI, Thailand

10 februari 2018

88,3 kilo – 87,1 kilo (45 km) 2 timmar 41 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,922 (nedåt)



Småtjuvar hängs,

medans stortjuven blir benådad!!

Idag fredag började det glänsande, med att plötsligt värmen i perfekt antal grader, slog till emot oss boende här i Chaiyaphum. Redan ganska tidigt i morse, så var det mysigt ute, så dagen började bra ur den synvinkeln. Dock inte bra ur alla synvinklar. Pumpen till vår vattentank (tengnam) sprang läck, och vattnet pulserade ut.

Håkan kom över och försökte pilla med det, han är ju grymt händig den killen. Han kunde efter lite pill och koll, notera att en ventil som skall slå av och slå på, inte fungerade. Han sade att om vi kunde köpa en sådan ventil, så kanske han kunde få monterat den rätt och riktigt.

Jag ville dock inte utnyttja Håkan för mycket, han har ju nog med sitt egna fuskbygge. Så Yongan fick via Thao (områdessköterskan), tag i en kille som varit tidigare hos oss och jobbat. Han kom, han pratade med Yongan, och han monterade loss hela pumpen, och förklarade för henne, att vi skulle ta hela paketet (vägde säkert 20 kilo allt som allt).

Och köra det till den och den affären i Chaiyaphum, så skulle dom montera på den nya ventilen. Yongan tog paketet och drog iväg, och de meddelade att allt skulle vara klart klockan 14.00.. Yongan åkte tillbaka kl. 14.00, och allt var klart – perfekt. Nu står det och väntar på att killen skall komma hit hem till oss efter det sitt vanliga jobb, och montera fast pumpen igen, och sedan är vi spelklara.

Kostnaden för pumpen och monteringen 600 baht (SEK; 160.-), och killen som kommer att montera fast hela baletten skall välan ha 2-300 baht någonting, så det blev inte alls så himla farligt som jag var rädd för.... Det är ju annars himla lätt att det drar iväg med kostnader..... Så hoppas slutet gott allting gott..

Men där emellan klockan 10.00, så drog jag och Håkan iväg på dagens cykeltur i det kanongoa vädret. Det blev en go tur, Innan jag tar i trä, så vill jag nämna att jag faktiskt mår ganska bra, om inte rent av himla bra numer, efter bytet till Lixiana-medicinen.. Jag vet ju faktiskt inte alls med garanti att man kan tacka medicinbytet för allting, men en sak är ju ganska fantastisk, hör här...



Igår så var jag ensam ute och cyklade. Efter exakt 30 kilometer, som kom jag återigen till skit-sjukhuset, och stannade för att kolla än en gång mitt blodtryck, mitt under motions-rundan... Jag åkte därifrån på min cykel, alltså efter 30 kilometers hojjande, med ett blodtryck på 126 / 80, och en puls på 74. I min bok, så är jag nog i hygglig författning tror jag i alla fall..

Men idag cyklade vi ”bara” 26 kilometer, i ett trivsamt väder, i hyggligt liten vind, och vi hade gött tjöt mesta tiden. Många människor blir ”avhandlade”, utan att dom vet om det, skall ni veta. Håkan ropade plötsligt till.. G L A S S  skrek han och tvärnitade. Jag försökte avböja, men han tvingade mig att käka en glass med honom (hahaha).

Och när vi kom hem nöjda, så nämnde Håkan att jag hade lovat att bjuda på käk. OK tjoade jag, vi kör idag. In och duscha och sedan iväg till Bens på på min bekostnad. Men bara himla roligt att kunna bjuda igen denne generöse dalmas. Jag duschade och sedan drog vi ned till Bens Bar.

Jag käkade biffkött från Australien med potatismos och sallad, och Håkan käkade pepparstek med pommes. Vi tog båda ett glas vin till, och jag drack också cola, medans Håkan tog sitt vanliga 1+2 (1 öl + en dubbel Jameson). Numera på baren när han kommer dit, så brukar han bara hålla upp först 1 finger sedan 2 fingrar, och dom alla fattar vad karln är ute efter.

Vi avslutade denna sejour med att till efterrätt ta en irish coffee på man, och med farinsockret på topp, så var vi också på topp, eller skall man säga på ”tårna”, eller ”salongsberusade”, eller kanske rent av lite ”i gasen”!!! Vi ledde motorbikarna hem de 7 kilometrarna ty man skall ju inte dricka och köra ju...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMCXXXV, Thailand

9 februari 2018

88,4 kilo – 88,1 kilo (26 km) 1 timme 29 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3.932 (uppåt)



Den största bördan är en tom ficka..

När man tänker på det, så är det egentligen ganska otroligt hur många svenskar det finns som har koppling till Thailand på ena eller andra sättet. Först har vi ju hela den mängden som bor fast här året runt. Och det är en ansenlig mängd svenskar det. Man har ju hört så många olika siffror, men svenska staten uppskattar väl det till åtminstone 10.000 tror jag det var.

Hur nu dessa myndigheter kan veta detta är för mig en gåta, ty det vet dom inte. Här bor mycket mer än dessa offentliga 10.000 svenskar. Jag tror att säkert många fler tusentals svenskar bor här, men smyger med det för att undvika att bli utskrivna ur Sverige, då dom är rädda att tappa den svenska vården o.s.v.

Sedan har vi ju dom som är gifta med en thai-dam, och som har byggt ett hus här i Thailand. Som tillhör dom som kommer hit och bor här nästan halvårsvis, och sedan åker hem till Sverige igen. Och så har vi ju den gängen också, som kommer ned kanske nån månad eller så, för att låta frun hälsa på hemma i hennes födelse-by.

Jag i alla fall, stöter på många svenskar här i mina avkrokar, som ni ju vet ligger väldigt avsidigt om man jämför med andra stora städer i Thailand, där det bor stora ansamlingar av svenska falanger. Jag har precis i dagsläget fått kontakt med 2 st ytterligare.

Jag har dock tidigare lagt på ”bromsen” lite grand, då jag känner att det kanske kan bli lite ”för mycket”. En lagom mängd kompisar och bekanta är ganska tillräckligt, ty annars tröttnar man på alla samtal och mail. Ty hur det än är, jag har ju 5 st direkta vänner här som jag umgås med dagligen.

Och sedan har jag ett ytterligare 20;tal som mer är att betrakta som visserligen vänner, men mer bekanta, då det inte är ett dagligt umgänge vi snackar om där. Och ihop då med alla de andra gubbs som man möter och hejar på, och tjötar med kanske nere på Bens Bar, eller Big C, eller Nattmarknaden, så är det så mycket folk, så man känner att det räcker snart...


Det tar runt 1 år eller mer med utlands-boende,
 för att kunna slita sig från detta golvsittande!!

Men jag tror ändå att man skall inte stänga ute folk, ty man vet aldrig, och jag har märkt i mitt liv att många vänner är som en normal kundkrets för en säljare. Många kunder försvinner och måste ersättas, annars tappar man snart, och har ingen ”verksamhet” kvar...

Avslutningsvis igår kväll, så blev jag över-ropad till Håkan, han ville låta mig träffa hans kompis ifrån Borlänge, och samtidigt bjuda på middag. Håkan är en djävul i köket, inte någon kock, men bättre än många hemmafruar jag käkat hos. Vi fick vidunderligt god gratäng inbrötad med vitlök (förstås), Ja denne Håkan är lika svag för vitlök som för Jameson whiskey!!

Vi fick till detta revbensspjäll, OCH fläskköttbitar, samt rött vin. Så snacket stod högt i taket, och skrattet rungade mellan glasen på bordet. Våra thaidamer satt förstås för sig själva, och käkade sina kvistar, rötter, grenar, och grillade kycklingfötter. De hade förstås lika roligt som oss, thaiarna har ju en förmåga att suga ur ett samtals-ämne i timma-tal skall ni  veta, Ja det vet ni ju redan förstås.

Jag kom hem lagom rund under fötterna, men det funkade att sova hyggligt på natten konstigt nog, trots att jag drack 2 glas rött vin... Ja ingen sprit förstås, de tiderna är svunna för en sobel riddare som mig själv. Jag drömmer numer mera om Baccardi+coke än jag drömmer om syndiga damer skall ni veta, ja tiderna förändras i takt med att åren passerar revy, inför ens egna ögon...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMCXXXIV, Thailand

8 februari 2018

88,8 kilo – 87,8 kilo (36 km) 2 timmar 13 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,927 (nedåt)



Ansiktet berättar hemligheten..

Hurra medicin-paket ifrån läkaren/kliniken i Khorat kom dagen efter på onsdag, precis som det skulle. Det fungerade perfekt. Och ta mig fasen, stod inte den thailändske brevbäraren utanför och tutade och ropade. Dom har ju dessa exter för sig i detta konstiga landet, alltså att man går INTE fram till huset och knackar, eller ringer på.

Utan man ropar utifrån gatan i första hand, eller så tutar man med bilhornet, eller som i detta fallet med motorbike-tutan. Alla gör förresten på detta sätt. Man blir ju lätt förvånad och irriterad när ens thai-bekanta eller medlemmar i ens thaifamilj, står där och ropar och tjoar utifrån gatan.- va fan är det för fel på thailändare...?

Jag brukar alltid visa mina gäster som kommer (thailändare), hur dom skall göra och bankar på min egna dörr.. svaret låter inte vänta på sig, det blir det där förvånande svaret som mer antyder förvåning att man lyckats uppfinna elden eller nåt sånt, utropet låter som ”ahaaaa”  Ni har säkert hört det på TV om inte annat...

Annars är ju dessa s.k. brevbärare ett ganska konstigt ”skrå” här i detta land. De får tydligen göra exakt vad dom vill när det gäller leveranser. Kommer det paket som är rekommenderade, så kan man finna när man kommer hem, att paketet ligger på brevlådan helt öppet hemma också osignerat då förstås.

Eller så kan det när man kommit hem plötsligt dyka upp en granne, som man inte ens känner, och ha paketet i famnen.... Och detta gäller också rekommenderade försändelser. Vem som helst kan kvittera för vem som helst. Jag har kvitterat otaliga försändelser här, och har ju egentligen ingen behörighet alls att göra detta..

Men det mesta fungerar i detta land, och det gör det enbart p.gr.a. en endaste sak, och det är att ingen tar ansvar för någonting bland thailändare. Ansvar är en okänd beskaffenhet, ungefär lika okänd som ”yrkesstolthet”. Ta t.ex. om nu min medicin INTE hade kommit fram till mig, så betvivlar jag å det starkaste, att jag fått ett skit tillbaka av thailändska postverket av min utgift på 3.500 baht.



Och den avsändande läkaren hade ju skyllt på postverket, och inte brytt sig ett skit. Postverket hade väl sagt till mig att det vore [b]mitt[/b] fel om medicinen försvann, ty om inte jag flyttat till Thailand, så hade ju inte denna situation uppstått överhuvudtaget.... Det är lika illa många gånger med thailändska produkt-garantier här.

OK, de stora kedjorna är rätt hyggliga med garantier, men de mindre affärerna har garanti som ett sälj-argument, men de uppfyller nästan aldrig sina skyldigheter.. Så köp gärna mycket billigare i de mindre butikerna, men var beredda på att bli fullblåsta, om produkten ni köpt inte fungerar....

Idag, så var jag på Big C och kollade efter pepparkaksformar. Ja just det pepparkaksformar! Jag frågade Yongyut, och hon drog ju till med att, visst det hade hon sett på Big C och Tesco Lotus. Jag trodde henne inte ett dyft. Hur fan skulle hon veta vad jag pratade om? Men det visade sig att den lilla hustrun tydligen visste mer än jag trodde, och gav henne erkänsla för... me bad man.....

Jag kom till big C och kollade in den ena hyllan efter den andra, och kom fram till plastavdelningen, och där hängde det 3 formar i plast, de kallades för ”cockie cutter”, vilket ju är exakt vad jag ville ha. Fantastiskt att hitta detta i Thailand...

Så nu blir det till att baka, och ge bort till bland annat Bill, ni vet den gamla 68;åriga nyblivna pappan, och sedan skall Ristos (finnen ni vet), hans 2 "Lookhung"-söner (halvblod), gillar också pepparkakor.. Så det blir inte många till mig eller Namkaeng, men några skall vi välan smuggla undan tycker jag...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMCXXXIII, Thailand

7 februari 2018

89,0 kilo – 88,5 kilo (24 km) 1 timme 26 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,963 (nedåt)



Gud skrattar,

 när människan smider sina planer!!

Kollade just på EMS tracking-tjänst, att mitt kuvert med medicinen har lämnat Khorat. Så det skötte Yongan jättebra, även om det var väldigt segt igår för att ”sy ihop detta”. Men slutet gott, allting gott. Nu får vi bara hoppas att kuvertet kommer till mig utan missöde. Vi får se imorgon eller senast i övermorgon!!!

Detta är väldigt tjatigt, och jag hatar väldigt mycket att snacka väder. Men fy sattan va kallt vi har haft det nu igen. Allt sedan i början av förra veckan, så har morgnarna varit svinkalla, för att inte tala om nätterna, men det struntar jag i, för då sover man ju ändå. Men kalla morgnar gör ju att man inte kan åka ut, och cykla så tidigt på morgonen, då med risk att frysa ihjäl. Idag ville Håkan ut tidigt, typiskt dessa norrlänningar!! Käcka sig hela tiden!!.

Och dalmas som han är, så skall han ju visa att jag är mesarnas mes vad det gäller kallt väder. Och det är ju jag faktiskt. Men jag lurade honom kapitalt. Jag hittade en långärmad tröja, som jag tydligen tagit med hemifrån Sverige för 10 år sedan, jag visste inte ens att jag hade den tröjan.

Men för sattan va gott det var att hojja ut i morse i den kylan, och ha den tröjan över t-shirten. Javisst Håkan retade ju en för att vara mes och så, men det struntar jag i, jag mådde prima... Idag så blev det ingen lång cykeltur alls, ty inte bara var det svinkallt, det blåste ju halv storm också.

Så jag tog chansen att åka till 2 banker, och på så sätt göra ärenden medans man cyklade. På båda bankerna Ayutthaya bank samt Khrung Thai Bank, så gissade vi vem som var snyggast av flickorna som jobbade där, och vi var faktiskt överens på båda bankerna... Den vi gissade på hade svart hår och bruna ögon...



Talade idag med mina 2 syrror hemma i Sverige, Ninna frågade när vi tänkte komma hem och hälsa på, och visst när man tänker på det, så skulle det vara himla kul att komma hem, speciellt då sommartid. Men den grejen får jag nog strida för, ty Yongan vill komma till snön.

Men jag kommer nog att stå på mig, jag hatar snö och kyla, vilket ju var en anledning till att jag så gärna flyttade iväg ifrån Sverige. Så hem i juni tror jag, gillar den månaden skarpt, gärna mitten-slutet juni när jordgubbarna mognar, fotbollen håller fortfarande på, så man kan kolla några matcher, och så hälsa på de kvarlevande kompisarna, och dela lite mat med dom...

Men vi får se när det kan bli, jag tror personligen att i år blir det inte, men kanske 2019. Jag vill gärna försöka först att spara ihop lite till en buffert, om nu det skulle dyka upp någon sjukdom lite oförhappandes... Men visst skulle det vara kul att åka hem. Man börjar nu bli ganska gammal själv, så man vet ju aldrig när man orkar resa mer... Så det gäller att passa på....

Handskak
obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMCXXXII, Thailand

6 februari 2018

89,3 kilo – 88,5 kilo (16 km) 56 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,967 (nedåt)


Stig Kvale med sin fullt "vetande" fru...


Du kan inte hata vatten om du är en fisk,

 eller du kommer att hata livet....

Stig Kvale, pedofilen i Chaiyaphum, har tydligen flytt till Khon Kaen alldeles nyss. Han fick ju det riktigt besvärligt här, dels via mina skriverier på internet, och dels via att Ben, barägaren gjort detta känt bland sina gäster, så nästan alla falangerna i Chaiyaphum-området har kläm på att vi har en äcklig pedofil i området.

Han blev ju misshandlad en gång och förd till sjukhuset, och han löper ju stora risker att åka på det flera gånger, om han bor kvar här. Jag tycker bara det är bra, han skall få det stryk han förtjänar, ända tills han kryper in i fängelset igen, och också får sjukhusvård för sina äckliga sexuella böjelser..

Allt detta sker medans den norska stolta ambassaden tittar bort, och inte gör ett dyft för att kanske rädda 1 barn undan en vuxen pedofils böjelser. I det läget så har dessa kärlekskranka och karriärsugna kvinnorna, som typ deras konsul Ragna Hansen-Kone inga som helst moraliska problem att titta bort och skita i det..

Bara hon får lyfta sin lönecheck, och den kommande politiska pensionen.. Politiker är äckliga. Politiker är fega i allmänhet. Dom är satta att ta hand om allmänheten, att leda allmänheten. Men istället så gör de absolut ingenting av rädsla för att göra fel. Jag hoppas att deras ambassad läser på internet om detta.



Att dom tar tag i deras konsul, sparkar henne åt helvete tillbaka till Norge, och tar tag i saker och ting, och plockar hem denne norske gris till pedofil. Stig Kvale var namnet, och detaljer om hans liv hittar ni överallt ute på internet. Och det fanskapet har vi nu haft i Thailand sedan minst 6-7 år tillbaka, och detta med Norges vetskap, och ingen där orkar bry sig någonting!!!

Nu struntar vi i det svinet och går vidare, bryr mig inte mer... Andra får orka bry sig nu om detta.. men det blir säkert som vanligt. Folk är flata som fasen och fega, och detta lever alla äckel på, ingen orkar bry sig. Nu i dag så skall jag beställa medicin, blodförtunnande, och namnet var ju Lixiana. Det var ju den dyra medicinen som kostar 125 baht per tablett och dag.

Yongyut ringde till dom, och de skulle meddela bank och bankkonto, så jag kunde betala in, och sedan också ge oss deras emailadress. Ingenting hände på 3 timmar, så jag fick be Yongan ringa igen. Får se hur detta avlöper, jag sitter i skrivande stund efter deadline (stängningsdags klockan 20.00, och intet svar ännu, och så går det ytterligare en dag.

Men detta är Thailand, och folk är för jäkla korkade eller lata eller bådadera, för att fatta att dom skall skynda sig, för att få göra affärer med falangen... Men fasen va surt det är att behöva betala 3.500 baht (SEK; 900:-), vareviga månad livet ut... Men kanske lika bra att acceptera det, ty det kanske håller en vid liv några år extra...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMCXXXI, Thailand

5 februari 2018

89,0 kilo – 88,2 kilo (34 km) 2 timmar 18 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,974 (nedåt)



Den enda dåre som är större än den som vet allt,

 är den som argumenterar med honom

Känslomässig kyla i Thailand? Vi pratar ju alltid och ofta om hur kalla vi är mot varandra, vi människor i västerlandet i gemen, speciellt vi nord-europeer. Jag har hört det sedan barnsben, hur alla i umgänges-kretsen ifrån föräldrar, syskon, till kamrater och deras föräldrar, alla har sagt att det är beundransvärt denna värme som ”sydlänningarna” har emot varandra,och hur vi borde vara likadana.

Vi jämförde då antar jag med olika uppenbara saker sm t.ex. hur dessa svarthåriga tog hand om sina äldre föräldrar, och även ytterligare en äldre generation (mormor/farmor) på ett så fint sätt. Och visst tyckte jag det också, en gammal människa utan inkomster, utan jobb, och nästan utan umgänge, skall inte behöva sitta ensamma när familjen  finns, kanske bara 2 kvarter bort i grannområdet.

När man blir äldre, och kommer andra människor under ytan, så ser man hur en (1) sak som ser jättebra ut, där kan då finnas i samma kultur andra saker, som är rent värdelösa i jämförelse med hur vi nordeuropeer har det i vår kultur. Men som man säger, "gräset är alltid grönare på andra sidan floden".

Och ordspråken står på rad för att bevisa detta; ”Du blir aldrig profet i din egen stad” eller ”du skall inte tro du är nåt”, detta sista utvecklades sedan till vad det är i dag, och ingår ju i ”jantelagen”... Så det ligger nära till hands för nordeuropeerna, att tycka att deras egen kultur inte alls är lika bra som andras, och detta är ett ganska konstigt beteende finner jag själv.

Vi ser andra nationer hylla sitt land, sina ledare, sin flagga, och vi kallar det för att dom är "stolta" över sitt land, och vi ryser av välbehag när vi ser det... När vi själva har samma beteende, så kallas det snabbt och brutalt för rasism, och avfärdas som något vidrigt.

Ja vi människor är verkligen ganska konstiga varelser, i alla fall vi från norra Europa, och det är väl heller då inte så konstigt att det är 2 stycken nordeuropeiska länder, Sverige och Tyskland som leder den inte alltid så älskade ”ligan”, över länder som tar hem människor ifrån andra länder, till att åka ”räkmacka” på folk som jobbat ihop detta, utan att ha bidragit själva till någonting...

För att återgå till ämnet igen då. Vi har en sådan önskan att glorifiera alla andra, och se ned på oss själva så det fanimej är skrämmande. Jag måste erkänna att jag kanske var likadan när jag bodde hemma i Sverige. Man är bara en bortskämd jävel som tar allt för givet, och tror att allting i Sverige är en självklarhet, och därför kan ges bort eller missbrukas till oigenkännlighet.



De saker som jag saknar lite grand här borta i t.ex. Thailand, ja där jag bor nu sedan 10 år, är saker som t.ex. visa tacksamhet genom att säga ”tack”... Ge erkännande till varandra, typ berömma... Säga goddag när man kommer, att säga adjö när man går.... Att säga god natt när man  går och lägger sig, eller säga tack för maten..

Allt detta är självklarheter för oss, och allt detta ger en värme i relationerna som thailändarna inte ens kan stava till... De tar allting för givet. De har lärt sig ord som ”låna”, vilket i en thailändares liv betyder att man inga intentioner alls har att betala tillbaka. Och allt det andra jag rabblade upp det ingår inte alls i deras kultur av någon okänd anledning...

På tal om att göra rätt för sig och låna, ja fasen, nog har ni sett dessa motorcyklar med 2 killar på , har samma kläder, som kör in och ut i byarna, ja just det, det är män som plockar in betalning för lån som folk tagit, och som dom aldrig betalar in självmant, utan press eller hot... Många är vi som upplevt när thai kommit på besök till våra hem, och innan vi satt stopp för eländet, så går dom bara in  i kylskåpet, och tar för sig.

De nyttjar duschen precis som om den vore deras egen, och de tar också för givet att de helt enkelt kan tillbringa natten hos varandra. En äkta thailändare i korthet, han kör på ända tills det tar stopp. Och stopp tar det när det är falang inblandad, ty till slut så blir vi så förbannad, så vi tar mod till oss och säger till.

Detta trots att våra fruar nästan springer till skogs av rädsla över vårt barbariska uppträdande, ja just det... det är VI som är barbarer... Så nog fasen har vi värme i nord-Europa, det gäller bara för oss själva och andra, att notera och lägga märke till den.

Den sak som jag dock har svårt att försvara är väl i så fall den socialdemokratiska ”modellen” som vi har i de numera ”civiliserade” samhällena, och det är ju ”ålderdomshem”.. Vi har helt enkelt slutat att ta hand om våra egna äldre föräldrar... Det finns inget att skylla på alls. Men för resten, så är vi ett ganska varmt samhälle, som visar mycket tolerans, och respekt, och kompromissvilja gentemot varandra....

Tycker jag i alla fall...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!


Chaiyaphum MMMCXXX (3.130), Thailand

4 februari 2018

88,9 kilo – 87,9 kilo (24 km) 1 timme 35 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,981 (nedåt)



Den minsta av hämnder,

förgiftar din själ...

Jag har ju varit i samspråk och kontakt med många människor, vad det gäller VISA och typ uppehålls-tillstånd, och även frågor rörande dessa saker, nu under ett antal år. Och därmed också dragit på mig ganska mycket erfarenhet, och kunskap i ämnet. Och en sak som hela tiden återkommer ifrån de människor man pratar med, är att dom alla säger att det är så krångligt, och också hur Thailand ändrar på sina regler och lagar hela tiden.

Jag försöker då att få dessa att förstå, att lagar och regler har knappt rört sig i det stora hela under de sista typ 10 åren, inte något nämnvärt i alla fall. Och detta med att det skulle vara så krångligt, och också hur svårt det är att få VISA o.s.v. Jag brukar då nämna för dessa människor, att dom kan ju göra en jämförelse med hur våra egna lagar är vad det gäller VISA.

Thailand i jämförelse ger ju en uppsjö av olika varianter och möjligheter för folk att komma hit och turista, besöka, arbeta, eller bosätta sig här. Fasen det är ju en hel uppsjö av dessa olika varianter, så att de flesta använder sådana ord som; svårt, krångligt, och virrigt, är nog mer en spegel över deras egna okunskap i ämnet. Här finns varianter för alla människor.

MEN en grundregel som Thailand har, och som vi borde ha i Sverige är, att dom är inte speciellt intresserade av att lusfattiga människor kommer hit, och parasiterar på Thailand. Dessa försöker dom göra det svårt för, och det tycker jag är helt OK. Fattiga unga människor utan jobb, och gamlingar med skitdåliga pensioner, skall stanna hemma, dom har inte utanför sitt egna lands gränser att göra finner jag..

Så är du en gammal sleten gubbe som jag själv, alltså pensionär, och du vill bosätta dig här, så är ju det överlägset enklaste att skaffa ett uppehålls-tillstånd. Klarar man 65.000 baht i månaden (SEK; 16.500:- innan skatt), så är man grön, och får stanna i landet 1 år i taget. Man måste då också ha fyllt 50 år. Detta är ett ”retirement-uppehålls-tillstånd”.

Har man INTE den inkomsten, ELLER om man är yngre än 50 år i ålder och gift med en thai-dam, så skaffar man ett uppehålls-tillstånd baserat på giftmål (marriage), man skall då ekonomiskt kunna visa att man har en inkomst på 40.000 baht (SEK; 10.500:- innan skatt) per månad.



Men notera här att i stort sett alla Immigration-kontor vurmar för falangerna, och försöker få dom att köra på retirement istället, eftersom ju det är så oändligt mycket enklare att hantera för alla parter... Det finns alltså noll och INGET samband med att vara gift med en thai-dam, och sedan känna sig tvingad att köra med marriage-uppehålls-tillståndet... Man gör sitt egna val, ENBART baserat på inkomst, absolut ingenting annat..

Annars om man bara reser hit som turist, så finns det en uppsjö av varianter. Man kan resa hit VISA-fritt, man får per automatik 30 dagar, dessa kan man sedan om man vill, enkelt förlänga med ytterligare 30 dagar... Vill man stanna ännu längre, så köper man ett tourist-VISA gällande 60 dagar, som kan förlängas ytterligare 30 dagar. Det finns Turist-VISA för 6 månader ävenledes...

Sedan kan man köpa VISA baserat på t.ex. retirement, giftmål med thai, utbildning, religiösa skäl o.s.v. Så JA det finns massor av möjligheter att skaffa ett boende i Thailand... Bara balansera sina möjligheter rätt och riktigt, och ta hjälp av folk som vet, så man tar korrekt beslut.

Jag valde att skriva detta ganska tråkiga kapitel p.gr.a. att jag blivit ombedd att förklara i lite ytliga ordalag för ett par gubbs. Och det gör jag gärna.... men jag lovar att återgå till de vanliga händelserna i mitt liv i kommande kapitel, och sköta detta med VISA och sådana prylar vid sidan av, alltså via emailen. Ha det bra, så höres vi i morgon...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMCXXIX, Thailand

3 februari 2018

88,9 kilo – (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,982 (nedåt)



Misstagen är ingången till upptäckterna.

Ja livet bland de religiösa kan vara brutalt stundtals. Och det värsta tycker jag, är att dom fasen inte ens ser, märker, eller fattar det själva. Den omtalade ”kaninen” är nu i all proper ordning installerad ute i vår trädgård, min kära kobra-orm i cement försvann som en avlöning i trunken på vår bil när Yongyut nu i eftermiddag stack upp till Nong Bua Daeng.

I förmiddags så satt Phorn, Yongans kompis, och yongan själv ihop med granntanten, och Thao områdets sköterska ute i trädgården vid den nya kaninen, och de hade stearinljus förstås, och de hade söt-drickor på en plast-pall därute, precis som man skall göra. Jag kunde inte låta bli att nämna om det dyra priset på kanin-fanskapet, 1.000 baht....

Svaret lät inte dröja på sig ifrån denna Phorn, hon sade; ”I dont care, I open my heart to Buddah, give to him, and he give back good luck to me, I am happy”.... Ja detta är i ett nötskal vad Buddism är för något, men undrar om inte all religion är som just detta. Och just detta förhållande till över-huvudet i religionen. Antingen det är Buddah eller någon Gud vi tror på, öppnar ju portarna för missbruk av makt, och missbruk av folks tro på det övernaturliga.

Vem säljer ju då en kanin i cement för 1.000 baht, som normalt sett kostar kanske 250 baht, och då ger det ändå en bra rejäl vinst till säljaren. Jo det är förstås andra buddister, som sett ”möjligheten” att spela på folks känslor, och folks troende på Buddah.

Dom själva köper fasen inte någon jäkla cement-kanin för 1.000 baht inte, de lägger väl en blomkrans, och sedan lufsar dom vidare skrattande med fickan full av stålar, ifrån människor som Yongyut och hennes kompis Phorn... Jäkla religion... Jag bara hatar den jäkla inrättningen, fan att folk skall vara så himla svaga och rädda.....



Idag så har Graham och Phorn då åkt tillbaka till Sakhon Nakhon igen, dock innan de åkte, så fick vi lova att komma till dom på besök innan han åker hem igen till England, han åker runt den 20 februari.... Så det blir att sätta sig och köra 80 mil på resa dit spenderandes en natt. Jag klarar ungefär maximalt en natt med min ADHD-åkomma.... hehehe!!

Yongyut drog iväg idag igen upp till Nong Bua Daeng, och fixa med tak-reparationen samt hugga ned buskar och träd, så mät-gubbarna kan komma åt där uppe, och mäta hennes land. Ungkarl igen fram till måndag. Det är faktiskt lite konstigt detta med när hon reser iväg.

Normalt sett under alla herrans år sedan jag flyttade hemifrån i 23;års-åldern, så har jag varit grymt ”lättad” när frun och/eller fästmön har åkt någonstans, och jag fått vara ensam. Jag verkligen har uppskattat de ensamma stunderna. Men nu plötsligt sen jag träffade Yongyut, så infinner sig inte riktigt den känslan.

Jag känner mer att typ, det vore nog goare om hon vore hemma. Jag känner inte längre med henne att jag behöver vara ensammen, det funkar bra ändå. Om detta är bra eller dåligt, eller bevis på känslor eller inte, det vete skam, men så är det i alla fall, och jag ser faktiskt fram emot måndag när hon återkommer igen, tjötig eller inte tjötig thai-dam..!!

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMCXXVIII, Thailand

2 februari 2018

88,8 kilo – 88,1 kilo (32 km) 2 timmar 5 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,993 (uppåt)



Pengar är det bästa tvättmedlet,

det tar bort den största fläck!!

Ja så rullar vi in på veckans sista arbetsdag, ops... jag jobbar ju inte i den meningen, så det stämmer inte alls på min situation då. Jag märker ingen skillnad, alla dagar är fredag, måndag eller lördag, strunt samma. Allt är tillåtet. Vill jag dricka en grogg på måndag, så må det vara hänt.

Eller vill jag gå ut, och dra i mig en kanonmiddag på restaurant, så duger tisdag lika bra som en fredag i denna livsstilen, som man har numera. På tal om livsstil och Buddah och allt det eländet, så drabbade Buddah mig idag, via min så religiösa fru Yongyut.

Hon har en satans förmåga att ha ”kontakt”, och geografiska avstånd är inga problem. Och hon har inga som helst problem alls, i att låta dessa heliga munkar styra över hennes liv, och numera också över mitt liv. I korthet då.... Jag köpte en en cement-kobra-staty för 5-6 år sedan till min trädgård, tyckte den var skitfräck, och lyste upp min trädgård med lite skräckblandad förtjusning av vissa av mina gäster...

Idag blev den till ett fridfullt minne, och det gick så snabbt, så jag hann inte fatta någonting. Nu är den ersatt av en satans kanin, jag menar vem fan ersätter en fräck Kobra med en mesig Kanin, det måste väl i så fall vara en gay person antar jag. Bakgrunden, ja lyssna på detta, och låt Er hänföras....

Vi har ju gäster här som ni vet, alltså Graham och hans fästmö, Yongans gamla kompis Phorn. De som kommer ifrån hundätare-staden Sakhon Nakhon.. I går så var de ensamma några minuter tydligen, och de hade då köpt en lott på nåt lotteri, det som finns precis överallt här i Asien (Thailand)...

De stod, berättade Graham, där vid lotteri-ståndet och funderade på vilken lott att välja, då Graham pekade på en lott, och sade ”ta den”... Phorn plockade upp den och betalade... Jag fick reda på detta av Graham, sedan visste han inte mer. Denna situation blev sedan till något helt annat, ungefärligen som ”kejsarens nya kläder”.

Hela historien gick nu till på detta sättet enligt Phorn, vilket hon berättade för Yongyut, som sedermera berättade för mig. De stod vid lotteri-ståndet, Phorn tog upp sin mobil, ringde hem de 40 milen enkel väg till Sakhon, och den lokale bedragen där, munk-eländet som styr hennes liv i templet, och frågade honom vilket nummer hon skulle välja.



Enligt uppgift, så sade han vilket nummer, och naturligtvis så blev det en fullträff senare på kvällen med att dom vann 8.000 baht (igår kväll alltså). Munken hann dock meddela något försynt, att 50/50 nog inte vore en fel delning av den kommande vinsten, hans del av betalningen av sagda lott? Hahahahahahaha!!.

Yongyut blev hänförd, och bad Phorn att ringa upp munken igår kväll, tydligen i tid innan eländet skulle gå och nana kväll... Yongan berättade av någon underlig anledning för munken att vi hade en cement-kobra i trädgården. Munkens respons blev blixtsnabbt tydligen; ”No good, no good”.... Jasså sade Yongyut vad skall jag ha då? ”you buy rabbit- Rabitt nice - snake evil”...

Yongan traskade in till undertecknad falang och berättade läget nu imorse, jag blev skitsur, precis som vanligt när det handlar om dessa jäkla bedragare till religiösa företrädare. Va fan, sade jag; ”Han har la sjuttan inte med mina cementdjur att göra. Lägg av Yongan,. Munkarna skall hålla sig till sitt, och ge fan i min trädgård, dessutom så bor han ju 40 mil härifrån”.. ja jag visade hur jäkla sur jag var...

Nu till slut när ilskan lagt sig, så tänkte jag som så här, rätt eller fel; ”jag är 67 år gammal i april, jag har engagerat mig i många saker i mitt liv, egentligen alldeles för många, 67 år och irriterad och sur, för vadå då?...”  Så jag beslöt då och där, att klappa Yongan på kinden och säga, ”slakta min fina orm, skjut den i sank, bomba den till sand, vrid nacken av den, men gör det snabbt så den inte behöver lida”..

Åh you ding dong, säger hon; ”I take snake to Nong Bua Daeng”..... Nä nä nä you dont take it anywhere, I give him a fast death here by my own hands..... my snake my responsibility,,,, thank you buddist munk. Nice of you……  Så på detta sätt kan livet gestalta sig stundtals hos oss falang/thai-familjer här I Thailand…. Berättelsen om hur en oskyldig falang få lida i Isaan, Thailand, bye bye....

Handskak

Epilog; Nu lade sig allt dammet, och jag gömde förut ormen inne på dasset ifrån Yongans onda gärningar. Ta mig fan, hur hittar dessa kvinnor allting. Hon fann ormen medans hon var på dasset, och glad i hågen berättade hon att hon tänkte ta den till Nong Bua Daeng och till templet där och ha den stående hos sin döde pappa till åminnelse av att han haft falang i sin familj eller nåt sånt, hahahaha... Jag säger bara,,, stackars sate till orm.....

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!



Chaiyaphum MMMC,XXVII Thailand

1 februari 2018

89,1 kilo – (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,977 (nedåt)



Endast dårar ändrar aldrig åsikt!!


Idag blir det kämpigt att skriva, då vi har besök här, och jag måste försöka att smita emellan, med att få skriva mitt dagliga kapitel.... Så ni får la flukta in här emellanåt och kika, och se om något hänt. Annars får jag försöka senare, under min eftermiddag igen.....

Ja jag hade då möte med lunch här hemma igår onsdag, och med mig själv inräknad så var vi 7 gubbs som käkade pannkakor, och 5 av 7 st drack öl till pannkakorna. Fy fan va äckligt. Men smaken är ju som baken. Jag är ju en smak-älskare, och därför föredrar jag antingen mjölk, eller kaffe till pannkakorna, eller kanske rent av båda två. Men öl, fy satan va äckligt!!!

Men vi hade kul, vi som var ”vi” hette; Peter (tysken) York (tysk) Tryggve (norsk) Risto (finne) och Graham (engelsman), och sedan då 2 svenskar i form av Håkan och mig själv. Så det blev en salig samling av olika nationaliteter, och en lika salig blandning av samtals-ämnen.

Dock så var vi rörande överens i de flesta, och OM FN kunde sköta sina åligganden lika bra, som vi var överens här runt bordet, så vore världen en lugn plats med lite plats för muslim-terrorister, som förstör för alla andra... Håkan hade också en fin äpple-kaka med god vaniljsås, så det fick också slinka ned då i våra redan proppmätta magar...

Så på tal om Graham då, denne engelsman har ju jag känt nu i snart 10 år faktiskt. Han är och har varit ihop hela tiden med Yongans kompis ifrån Sakhon Nakhon (hundätare-stället ni vet). Så jag har träffat Graham i stort sett varje år nu sedan 10 år tillbaka. Han kom till och med förbi när jag var i Sverige år 2013, vi träffades då nere i Falkenberg, så en supergo och trevlig kille.



Dock med samma problem som alla pub-generationerna av engelsmän, de har klara alkohol-problem,  och han vill alltid ha till sitt rum ett par stycken stora ölflaskor som han kan dricka upp innan läggdags.. Han är 58 år gammal, så ganska ung, men jag tycker nog att han ser ganska sleten ut för sin ålder, trots alt.

Men ni kan ge Er fan på att den typen av gubbe säkert skuttar omkring kärnfrisk när han är i 80;års-åldern, medan en annan redan i 70;års-åldern nog har lagt näsan i vädret, allt motionerande och avhållssamhet ifrån spriten till trots... Jag undrar om det egentligen lönar sig att cykla omkring... Men det återstår väl att se antar jag!!

Så idag (torsdag) så skall vi ta bilen, och ta med Graham och hans tillkommande Phorn upp i bergen här, och köra runt lite, kanske handla frukt. Sedan kör jag nedför bergssidorna, och tar oss till Khreng Khro. Väl där, så skall vi leta upp och försöka att finna en pizzeria, jag längtar vansinnigt efter en god pizza, typisk pizza som vi har hemma i Sverige...

Handskak

obs... Valet 2018 - Rösta rätt , rösta PÅ ditt fosterland!!!