GTG Shipping, Thailand

Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com

Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast. Välkomna med Era förfrågningar

Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig, klicka på forum Sawatdee eller direkt här på hemsidan, under menyn upptill, Transport och flytt!

Chaiyaphum MMCLXXXIX, Thailand

5 juli 2015

82,6 kilo – (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3.923 (neråt)




"Vad är orsaken till att många matteböcker klibbar igen?"
"Pythagoras sats.”

Idag så bär det då av upp till Nong Bua Daeng för husvälsignelsen där som skall hållas till åminnelse av Gordons nya hus därstädes. Vi åker ju i ”vår” bil, och som bekant så har den sämre ljus än en gammal cykel, så jag har varit tvungen att omvärdera vår vistelse där på 2 springande punkter.

Dels så har ju Namkaeng skolan imorgon måndag, och den kan hon inte missa p.gr.a. en sketen fest!! Och sedan så vill jag då alltså inte ligga över natten, så vi måste åka efter festens slut. Jag struntar i vad folk tycker, jag tidigarelägger vår ankomst ifrån 15.00 idag till 12.00, och stannar fram till 17.00, så vi hinner hem i stort sett innan det blir mörkt... Dålig belysning på både bil och väg samt sketvägar uppe i bergen är inget som tilltalar mig i alla fall.. Jag återkommer och rapporterar om partyt i sig imorgon!!



Jag blev uppringd av en ”kompis”, ja bekant snarare, som varit här hemma 1 gång tidigare. De kommer ifrån en by inte så långt härifrån, och brukar åka hit till Thailand en gång om året, de bor då hemma hos damens mamma i byn. Nu vill damen ha ett eget boende, men inte i deras by, utan på vår gata här i Nong Nasaeng.

Jag berättade om huset bredvid oss som ju ingen bott i tidigare, utan det har varit till försäljning nu i 2 år. Huset är fyllt av gardiner och en hel del möbler samt 2 st a/condions, detta för att det skall se snyggt och tilldragande ut för potentiella köpare.... Min bekant ringde på fredagskvällen hit, och var upprymd och glad, och berättade att dom ville köpa hus alltså, och att huset bredvid oss verkade fint och där ville hans dam bo.



Och den stora frågan var då ställd till mig; – ”Vill jag hjälpa dom med,,,, ja allting?...  Du får betalt, hur mycket vill du ha”???,,, berättade han flera gånger. Vi pratade ganska mycket under det samtalet, och jag lovade att hjälpa honom, och lovade att prata med säljaren och se vad ”jag kunde göra” med affären.....

Han verkade glad och tacksam och han berättade at stålar fanns det och han ville absolut INTE komma ner till Thailand utan han ville ha mig som kollade in allting så affären fungerade, och sedan ville han  ha isolerat berättade han. Han ville ha, sade han dessa små (10 x 4,5mm) snygga små tegelstenar ioch ha dom på utsidan av HELA kåken....

Vad skulle det kosta frågade han??? Ja först så är det nog en bra ide´att ni kommer överens med säljaren om husköpet innan vi lägger för mycket tid på allt annat. Men sade jag, imorgon skall jag på lördagen knata över till huset, och jag skall prata med säljaren och ta ett gäng foton.

Tack sade han, och så bad jag honom att använda min email, för jag måste ha hans så jag kan sända över information plus foton.  Lördagen kom (igår) och inte ett skit hände, ingen mailade mig, och ingen ringde, så jag blev fasen lite irriterad, lyckades hitta en endaste gubbe i Sverige med hans namn via eniro och ringde det numret.



Jag talade med dom, och nu var det en helt annan gång i skällan, de verkade mycket mer ljumma än dagen innan i alla fall, så jag kunde inte hålla mig... – ”Har väntat hela dagen på din kontakt vad händer? Hade ni fest igår eller”?  Ja, svarade han vi drack väl lite igår... Så var allting bara en ploj då eller är ni seriösa med att skaffa hus, ja vi får se säger killen.

”Vadå se....” jag har ju för fan arbetat nu för Er och tagit foton, prutat ner huset 10% PLUS att ni kommer att få gardinerna till hela huset samt 2 st A/C i priset plus kanske t.om en hel del möblemang, ett kanonläge helt enkelt..... är detta ett helt onödigt jobb jag lagt ned då?  Vi skall fundera på det säger killen..

Imorse söndag, så kom Yongyut in till mig och berägttar att skvallertanten nummer ett på gatan, hade blivit uppringd under lördagen, samma jävla lördag när dom INTE ringde mig, och bett den tanten att kontakta säljaren  om huset bla. bla. bla. Då hade alltså killen i Sverige, hans kärring ringt samtidigt till nån jävla släkting, och bett dom om exakt samma sak som han killen bad mig om....

Så nu tror jag nog att jag dumpar hela skiten, och låter thai hantera detta, så killen förlorar sina stålar... Han måste ju få ner dom hit och betala för huset, och utan mig, så måste ha  skicka dom till sin thaifamilj.... Hahaha lycka till med den grejen. Snacka om att ha hela näven i godispåsen..... Där thai aldrig i detta livet kan hålla fingrarna i styr... "allt ditt är mitt".....

Jag återkommer.

Handskak

Chaiyaphum MMCLXXXVIII, Thailand

4 juli 2015

82,5 kilo - 81,7 kilo (36 km) 128 minuter - 1.593 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,945 (neråt igen)




I det land där alla är blinda,
så är mannen med 1 öga kung!!

Jag och York stack i onsdags ner till ett nytt pizzaställe, runt 3 mil härifrån. Enligt rykten på Bens bar, så skall det vara en norrman och hans fru, som öppnat ett ställe i en by som heter Noen Sanga. Så vi, de riktiga stigfinnarna i Isaan kunde ju inte hålla oss, och drog blixtsnabbt dit. Vi hittade stället ganska enkelt, men tyvärr så var det ganska tomt. Vi lyckades att finna ägaren, norrmannen vid namn Leif. En mycket trevlig norrman skall sägas.

Han berättade att hans fru, som ju gjorde pizza-jobbet officiellt, var nere och återlevererade ett gäng munkar till Chaiyaphum. Det visade sig att vi had kommit på dagen av deras husvälsignelse, ni vet en sådan där ceremoni, där man traskar runt kåken under hemska eder och böner, där onda andar förbannas, och skickas tillbaka till helvetet, och de goda får stanna.

Man brukar ju ta lövruskor, och klappa till de fyra hörnona på huset, ty DET riktigt hatar de onda andarna tydligen... Undra varför egentligen? Och efter det, så blir det den sedvanliga svängen med käk. Thai har egentligen ingen speciell kultur tycker jag, de vänder och vrider så den passar dom själva, och där precis allting är tillåtet bara det passar den egna familjen. Men den grej som är kultur för dom, är utan tvekan maten.

I alla sammanhang, i ALLA SAMMANHANG, så är det mat inblandat.. Här snackar vi inte om att stanna vid vägkanten, och ta en snabbkopp kaffe, jo kanske i en (1) familj, där förekommer det ofta, men för resten av Thailand, så stannar man och käkar MIDDAG. Man åker inte ens 3-5 mil med bilen, och inte har mat med sig känns det som. Jävligt frustrerande för mig i alla fall. Men jag håller god min i elakt spel!!

Så damen på denna pizzeria i Noen Sanga var alltså borta, och skulle återkomma om en timme sade hon, när Leif Norrmannen ringde sin fru! Vi alla skrattade gott, ”thai-time”, det innebär mellan 2-2,5 timmar MINST innan hon är tillbaka!! De ljuger ju helt medvetet för att framstå i god dager... Så vi sade till norrmannen att vi återkommer. Vi lät honom dock först bjuda oss på coca-cola och en glass på man... riktigt schysst kille.

Jag tittade på honom där vi satt och han verkade vara riktigt fräsch.. Och ve och fasa, när jag frågade hur gammal han var, svarade han 77 år!! Jäklar,,,, så skulle jag vilja se ut om 13 år, riktigt fräsch som sagt var.. Sedan åkte vi hem, men först stannade vi i Baan Khai, och käkade en riktigt god civiliserad lunch med den vanliga tråkiga kycklingen.

Alla dessa maträtter i Thailand smakar till slut efter 2-3 år precis detsamma, och man blir vansinnigt trött på dom, riktigt trött.... Ungefär som att hemma i Sverige käka pannkakor 7 dar i veckan i 7 år... chilli chilli och snedvriden smak på olika löv, kvistar och rötter... Allting smakar ju för fan exakt detsamma med dessa kryddor!!!

Nu sitter jag här och det är lördag morgon, och jag har ringt till norrmannen, och bokat besök och pizza-ätande kl. 11.30.... så nu drar jag och York snart igen dit bort!!! Hoppas det blir gott, så vi har fler ställen med god pizza med hyggliga priser och inte bara den pizza som t.ex. Pizza-company har nere på Tesco Lotus i Chaiyaphum.

Visserligen helt OK och god, om man nu hinner säga till att dom skall skita i äckliga jäkla thaikryddor, och en mängd äcklig lök på pizzan, detta bara för att fylla ut den, så det skall se ”mer” ut på pizzan. Men degen är god. Och priset är grymt dyrt.... jag fattar inte hur dom skall tro att thai skall nappa på detta i det stora hela, gå till Pizza-company, pröjsa 650 baht för en pizza plus en fri samma sort!!.

Fan det gör ju 325 baht för en pizza, medans food-courten på Tesco Lotus, som ju ligger endast 35 meter därifrån, debiterar runt 60 baht för en middag med vatten.... Nä fram för dessa små falangägda pizzerior ute på landsbygden, pris runt 140-170 baht, alltså halva... Kul att köra dit och, så får man dessutom en pizza som smakar pizza, och inte smakar som bara ytterligare en maträtt i en lång rad av andra thai maträtter....

Jag avslutar detta kapitel med en mysig vits, gillar den själv skarpt!!

En åktur i TAXI
En kvinna och hennes tio årige son åkte i en taxi i Detroit .
Det regnade, och alla prostituerade står där under sina paraplyer.
"Mamma ", sade pojken , "varför står alla dessa kvinnor där”?
" De väntar på sina män som kommer från arbetet”, svarade hon.

Taxichauffören vänder sig om och säger: " Jösses lady , varför berättar du inte sanningen?
"De är horor, pojke ! De har sex med män för pengar."
Den lilla pojkens ögon spärras upp, och han säger, " Är det sant mamma? "
Hans mor , stirrar fränt på chauffören, svarar hmm njaa.

Efter några minuter , frågar grabben,
"Mamma , om dessa kvinnor har barn , vad händer med dem? "
"De flesta av dem blir taxichaufförer ", svarade hon helt kort.

Handskak

Chaiyaphum MMCLXXXVII, Thailand

3 juli 2015

83,4 kilo -

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,963 (NERÅT)




Om du kan räkna dina pengar,
så har du INTE en billion kronor!!

Sitter nu vid datan, och vi har precis kommit hem ifrån mackes och Pen, hemma hos dom i byn Nong Ma, och fullgjort punkt b) på listan. Precis som vanligt ett generöst bemötande och stor trivsel runt bordet.. Jag och mackes körde vår LCHF med lite inslag av fusk via ett par skivor bröd.... Men i det stora hela nyttig mat..... Vi gick sedan in och tog tag i min dator, som mackes sedan försökte med enorma krafter göra snabbare för mig.

Min dator är så seg så man blir deprimerad faktiskt. Men vi jobbade på i alla fall, och jag känner nog att den är mycket bättre nu än tidigare, även om jag tror jag skall följa mackes goda råd med att ”rensa ur precis allting i datorn, och gör den sopetom, och sedan återinstallerar man programmen igen ..,

Vi fikade och tjötade, och sedan blev det hemgång igen, ville komma iväg så vi hade dagsljus på hemvägen. Bilen som vi har är ju gammal sleten, och med kanondåligt lyse som inte alls duger till vid mörkerkörning.... Yongan ser dock inga bekymmer, hon ser det ifrån sin thailändska sida, och säger bara;

– ”Gör inget, jag är yngre, jag kan köra, jag ser bättre än dig”!!!  Så i detta landet så betyder inte 45 års trafikvana i ordnad miljö ett skit, dåligt ljus finns inte, det finns bara dåliga ögon... ungefär som det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder!!

Men vi kom hem i tid och allt gick bra. Under hemfärden så fick Yongyut telefon ifrån sin gamle goda vän, som ju var hemma hos oss för ett cirka 2 veckor sedan, och som skulle sticka ner till Bangkok. Hon som var gift med idioten ifrån Nong Bua Daeng. Han med pistolen ni vet.... och USUFRUIT (leasingen)-avtalet på huset...

Hon struntade naturligtvis i vårt goda råd, att INTE åka hem till Nong Bua Daeng, utan hålla sig borta ifrån den svenske stollen, och till slut skulle han vissna garanterat, och ge sig av därifrån, och så skulle hon sedan kunna flytta hem igen, och leva lyckligt där resten av sitt liv. Nu ville ju han att hon skulle åka hem till honom, och skriva över bilen på honom så han skulle kunna sälja den.

Hon åker då MOT gott råd ändå hem, konfronterar svensk-idioten som vill att hon skriver på, och för över bilen på honom. Javisst säger hon, och så skall vi dela på försäljningssumman.. han  svarar henne, så faaan heller, jag har betalt denna bil och den är min!! Du skall skriva på och sedan kan du dra åt #¤%%¤%.....

Hon ringde Yongyut, och verkade mer förbannad än ledsen, och menade på att dom varit gifta i 3 år, och han tänkte ta precis allting i deras hushåll, och bara slänga ut henne. Yongan sade till henne igen (på min inrådan), gå till polisen, berätta att han har en pistol hemma, och att du inte vågar dig hem...... Denna gång gjorde hon det. Hon SMS;ade efter ytterligare en timme, och då stod tydligen polisen hemma hos dom, och skulle ”prata” med pistol-falangen.

Jag vet inget mer om vad som hänt, men den tjejen skulle höra av sig senare och berätta om utgången av polismötet där hemma... Så blev det, hon hörde av sig och berättade för Yongyut att polisen hade alltså kommit ganska snabbt, men när dom kom, polisen alltså, så hade falangen stuckit hemifrån.

Polisen sade dock till Yongyuts kompis (frun), att de kommer tillbaka tidigt imorgon bitti och nyper honom då istället!! Damerna bestämde dock snabbt att frun ifrån Nong Bua Daeng gott kunde sova hemma hos oss i går kväll och sedan åka tillbaka till polisen imorgon igen!! Sagt och gjort hon dök upp här i går kväll vid 22:tiden, och hon och Yongyut kunde tjöta några timmar allt under det att gräs och rötter dök ner i deras magar.

Inget nytt dök upp mer än att damen ville gå till en advokat vilket hon gjorde, och advokaten skulle ha 50.000 baht för att dela upp grejorna, och se till så dom blev skiljda. Yongyut som VET hur simpelt enkelt det är att skilja sig i detta land, sade dock till henne i morse att hon absolut inte skulle göra ett skit....

Gör som vi sade ifrån början, åk ner till Bangkok, jobba där, och inom 1 år garanterat så har falang-fanskapet ledsnat, och längtar hemskt mycket ner till träsk-Pattaya, och då blir du av med honom. Antingen via att han flyttar eller att polisen kanske slänger ut honom ur Thailand....Eller i värsta fall, så har by-borna helt sonika tagit livet av killen, efter sina 2 st "nedslagningar" av just by-bor!!

Ja vi får se, men i dagsläget så har dom varsin bil i alla fall, hon tog helt sonika den ena bilen, så svenskfalangen har sin pick up, och damen har sin lilla privatbil, så hon är nöjd. Svinet ville ju ha BÅDA bilarna nu i sitt namn, så hon inte skulle få något alls.... Medans hon då nöjde sig med 50/50 och behålla den lilla bilen, och låta falangen ha sin pick up....  

Ja så här går det till när man vill sabotera sitt förhållande, för övrigt i vilket land som helst... Men det är väl tydligen bara i Thailand som falangsvinen kan uppträda som dom vill, och tro att dom kommer undan. Komma hit ner, knulla gratis i 3 år, och sedan bara dumpa frun....

Försök den grejen hemma i Sverige din idiot!! Utav totalt flera miljoner spermier, så vann du? Var du den dugligaste spermien verkligen? Denna undran ställer man ju sig när man har denne kille under förstoringsglas!!

Handskak

Chaiyaphum MMCLXXXVI, Thailand

2 juli 2015

82,8 kilo – (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,044  (samma)




Jag skall inte slösa mina dagar
på att försöka förlänga dom!!

Forts. Från förra kapitlet.....  Vi fortsatte sedan att prata där vid bordet med detta äldre par, som var riktigt trevliga människor, båda var som sagt var lärare, och båda verkade vara ytterligt civiliserade faktiskt..... Damen berättade att hennes något lågmälde äkta man (han kunde ju noll engelska), att han var ”kines”.... Jasså svarade jag... när kom han till Chaiyaphum då? Åh svarade damen (hans fru) inte han, det var hans gammel-gammel-mormor som kom från Kina....För över 150 år sedan nånting.....

Men visst är väl han ändå en riktig thai då eller? Javisst svarade hon. Jag drog ju inte detta i långbänk, men hela snacket visar ju på vilken status dessa kineser har här i Thailand. Det är alltså”fint” att komma ifrån Kina. Och att komma ifrån vilket annat land som helst än Kina, är skit och ingenting av värde. Och det värsta är ju helt klart falanger då, vi ligger grymt långt ner på skalan skall ni veta...

Men visst är dom fortfarande kineser... efter 150 års boende i ett annat land... lite bättre än alla andra folkslag på detta jordklot!! Så känner dom själva i alla fall, och så känner tydligen thaiarna också.... Kanske att det beror på att thai själva en gång i förlegad tid kom ifrån en bergskedja i södra Kina.. För nog verkar thailändarna vara rent förlamande slappa och valhänta gentemot just kineser här.... I alla fall de som bor här.... Kineserna är ju helt dominerande i Thailand inom affärsvärlden..

Knorren på kvällen med detta par, var att jag fick reda på när Yongyut hade översatt, att damen (frun) var syster till den lärarinna, som var släkt med den där äckliga jäkla pedofilen ifrån Sverige som ju dom har i sin släkt... Den killen som berättade för mig att han ville ligga med dottern i familjen, 15 år gammal.... Det var ju det svinet som jag avfärdade ganska rakt och helt öppet.

Fanskapet berättade dom, hade nu istället skaffat sig en condo i Pattaya, kanske lite mer passande. Men jag ville inte prata om detta svin ty jag skäms att vara falang.... Så jag vet inte om han fortfarande var ihop med systern eller om hon hade dumpat fanskapet.... Men tänk ändå vad liten världen är. Nu vet jag att denne kille läser detta vad jag skriver, så jag säger bara, håll dig där nere bland de andra dräggen där passar du bäst, schas på dig pervo!!!

Men dom var gör-trevliga, och nu efteråt så känner jag nog att det räddade kvällen, i alla fall för mig, att ha dom där vid bordet, så vi slapp att sitta där ensamma, mitt ibland kanske 5-600 människor, som gärna tittade hela tiden på falangen och hans fru! När vi hade suttit där ihop i kanske 2 timmar, så råkade jag titta mig omkring och ta mig fan. Lokalen var MINDRE än 1/3;dels full nu, folk hade redan gått hem verkade det som.....

Här där jag bor i Isaan, som jag berättat om tidigare, så är umgänget med familjen, och inte speciellt mycket med det vi kallar ”vänner”. Man umgås helt enkelt helst inom sina familjer och släkter.... Det var ju precis den grejen jag och Yongyut hade i början, hon kunde bara inte fatta varför det kom så himla mycket folk, och hälsade på hela tiden, jag försökte att förklara, men det tog ett par år innan 10 satangen ramlade ner, och hon förstod innebörden av att ha vänner....

Så med detta sagt. Folk kommer till bröllops-festen, sätter sig vid ”sitt” bord, pratar med de ”sina”, äter färdigt, och sedan lämnar man  helt sonika festen. Man är där kanske maximalt 3 timmar inte längre. Och alla är ju helt inne på detta.. Det skulle ju aldrig i hillvitte fungera här i Thailand med att ha sällskapsdans, tänk Er att man går över till ett annat bord, och bjuder upp dottern där, SECKET SLAGSMÅL..... hahahahaha!!!!

Och därför fanns det heller inget groggbord att tillgå, inget kaffe ingen tårta,  ja absolut ingenting mer än isaanmaten på bordet. Men varför klaga, det gör jag verkligen inte, bara beskriver hur det såg ut. Maten var faktiskt jättegod (enligt Yongan), och det var oerhört fint arrangerat och ordnat.

Men det kändes lite snöpligt när man lämnade festen,, jag är ju inte van vid ett sådant uppförande, tänk om man har en stor fest hemma i Sverige, folk kommer dit, käkar och dricker allt vad dom kan i 2 timmar kanske, och sedan sticker man hem igen utan vidare spisning, Fan man hade ju blivit vansinnig ju!!! Men man får spela spelet, och bara haka på, och jag led ju absolut inte...

Jag var helglad att jag hakade på Yongan på detta bröllop.. Hoppas nu bara att detta bröllop överlever statiskt sett de kritiska första 3-4 åren, innan det är dags att gå isär och skilja sig, och allting bara vart till i onödan.... Men men men Yongyut var helnöjd att kunna klä upp sig i sina nya kläder, och också stolt att kunna visa upp sin ganska schysst utrustade äkta man på denna fest!!!! Och som hon stolt brukar säga – ”I have falang”!!!

Handskak

Chaiyaphum MMCLXXXV, Thailand

1 juli 2015

83,2 kilo - 81,7 kilo (43 km) 145 minuter - 1.804 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,044 (uppåt)




Han är en av dom där människorna som skulle kunna anses
vara oerhört förbättrad som död!

Forts. Från förra kapitlet..... Vår amerikanare här Dan, min granne ni vet, hade under dagen innan sagt till mig att ”räkna borden när du kommer dit”.... Jasså? Ja så vet du hur dyrt detta kalas är ungefärligen!!! Jasså??? Ja du vet Greg, ett bröllop i by-miljö brukar kosta per bord runt cirka 1.000 baht med 5 personer runt bordet.... Och med 300 gäster som många brukar skrävla med i byarna, så blir ju det runt 60.000 baht i matkostnad plus allt det andra...



Men Dan menade jag på.... det kan ju ändå inte vara ett normal-läge att man har 300 hela gäster på sina bröllop ute i de fattiga byarna??? Nä kanske inte svarade han, men nu vet du hur du kan räkna då.... Så på de finare ställena man hyr, så brukar det ligga runt 3.500 baht per bord, så räkna hur många bord när du kommer dit..... OK svarade jag, fixar det lätt...

Vi kom dit, Först fick vi stanna vid ett bord där det stod 2 st kanondamer, där skulle jag skriva på ett kort våra lyckönskningar på engelska, och sedan slussa ner vårt ”kuvert” med pengar i en stor låda... Vi blev sedan inlotsade in i en enorm lokal, riktig enorm var den, och där var fullständigt proppfyllt med bord för 5-6 personer precis överallt. Hur sjuttan skulle jag kunna räkna allt detta, helt omöjligt, jag försökte, men efter 30 bord, så tappade jag fullständigt intresset att sitta där som en idiot, och räkna bord.

Men nu i efterhand så vågar jag nog säga att där åtminstone var minst runt 150 bord, Ta detta då 5 vid varje bord gånger 3.500 baht, och ve och fasa, så hamnar vi på hela 525.000 baht, och till detta så kom då uppträdandet, och andra grejor, som kamerakillar och videokillar i mängd..... Så i så fall, om Dan var korrekt, så skulle detta bröllop lätt och enkelt hamna på lite över en  miljon baht.... (SEK; 250.000:-)



Nu skall jag berätta att detta var den mest fantastiska upplevelse jag haft restaurant-mässigt här i Thailand någonsin. Hela upplevelsen andades ”falang-style”. Servicen var helt fantastisk, med leende effektiva och serviceminded snygga damer, som sprang runt i ett och servade oss.

Varje servitör hade ett gäng bord att serva, så det var hel-effektivt. Vårt bord började med en coca cola-flaska modell större, plus vatten med några glas. Vi satte oss ner och vips, så stod där en stor hink med is, och en stor behållare med LEO-öl!!

Vi fick strax sällskap vid bordet, av ett hel-trevligt par, som var kollegor till brudens mamma, de var alltså lärare hela högen, och många av gästerna var ifrån skolan då förstås... Vårt bord var inom 14 minuter belamrat in till sista lediga plats med olika maträtter, och t.om. fatet med de saltade jordnötterna hade chilli i sig!! Fy fan för chilli i jordnötterna, ät det inte!!

Bröllopet var jättefint, och som sagt var, så skall man veta att allting är inte enbart ”Isaan” här uppe på risfälten. Här kom ett helt annat klientel och var inblandat. Ceremonierna var kopior av falang-traditioner. Man har här alltså plagierat precis som man gjort med allt annat, och här slängde man då i sedvanlig ordning brudbuketten bakom ryggen till ”ivrigt” väntande brudtärnor som skrek högt av hänförelse.,,



Men det gjorde inget, dessa brudtärnor var nåt av det vackraste jag sett, vita som lakan, en del så vita, så man tydligt kunde se blod-ådrorna så blåa och fina under skinnet. De hade raffiga korta kjolar, och snyggt uppsat hår. Här var det inga kulturbegränsningar på hur man skulle föra sig, utan allting andades faktiskt ”falang”, men det kunde man ju inte säga, då skulle ju folk blivit vansinniga kan jag tänka mig!!

Mitt under maten, så kom då brudparet till ett podium mitt i salen, kanske 5 meter ifrån vårt bord. De klev upp, och där fattade brudparet ett svärd, och skulle symboliskt skära ”bröllops-tårtan... De stod där i runt 10 minuter och skar på låtsas, allt medans alla gäster leendes trängdes där runt, och fotade så det stod härliga till... Sedan steg brudparet ner, och personalen steg upp, och bar bort ”tårtan”... den var av cardboard.......

Sedan hade nog brudparet en ganska tuff uppgift och det var att ihop med svärföräldrarna gå omkring bland alla borden och fotografera sig.... Foton i detta land står väldigt högt i kurs, och gå runt 150 bord, och ställa sig upp för fotografering 150 gånger, är en tuff uppgift. Men dom var tåliga de småliven, och log så det stod härliga till....

Men man kunde ju inte annat än ha en liten egen undran i allt detta,,, Undrar om dom verkligen kunde göra bröllopsnatten rättvisa??? Dom var ju helt slutkörda, innan dom ens kom in under sängkläderna ju... Forts. Nästa kapitel.....

Handskak
ps. När Yongyut sovit färdigt så kommer det lite foton - hav tålamod!!