GTG Shipping, Thailand

Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com

Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast. Välkomna med Era förfrågningar

Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig, klicka på forum Sawatdee eller direkt här på hemsidan, under menyn upptill, Transport och flytt!

Chaiyaphum MMMDCCXXXII,

23 oktober 2019

90,5 kilo -

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,140 uppåt

När vi gör rätt,

så kommer ingen ihåg det,

när vi gör fel,

så glömmer ingen!!

Dessa tankar som nedtecknas här under, kom sig utifrån den situationen där en svensk äldre man sedan länge hade beslutat sig för att flytta utomlands, och komma bort ifrån hela sitt liv, och liksom börja om ifrån början igen.

Dessa tankar som ni läser här under kom sig utav att samma man till slut beslöt sig för att stanna hemma av olika anledningar och INTE jaga sin egna dröm, utan istället lägga den på hyllan och sakta självdö, lika självklart som du avlivar en gammal hund, som inte längre kan leva utan en massa krämpor.

Mannen berättade att han hade barn och han hade barnbarn att ta ansvar för, och det kändes inte liksom "rätt" att lämna dom i sticket, ja han sade faktiskt så. Han 62 år gammal och hans barn är 42 och 38 år gamla, självgående barn... Han berättade sedan liksom i förbigående att hans numera fru, thai-fru, nu hade varit i Sverige i 2 år, funnit sig ett arbete, och ville stanna och tjäna pengar, för att skicka hem till familjen i Thailand.

Ja detta var hennes dröm berättade han. Ja så gott som alla thaidamer vill stanna i falang-land och jobba, om dom själva fick välja. Mannen i detta hela frågade nu ute på internet (Facebook) vad han skulle göra? Ja han hade ju redan bestämt sig, men han ville väl veta vad folk tyckte. Ja som man säger; "som man frågar, så får man svar".....

Alla de som inte vågar eller vill flytta, eller de som inte har råd, eller de som låter sin fru bestämma, alla dessa lägger ju sin egna dröm på skohyllan helt och hållet, och de prisar ju denne man, för att han stannar hemma och "tar hand om" sina vuxna barn och barnbarn..... Medans de allra flesta av de som flyttat, och vågat göra något, trots att de kommit upp i åren, tycker att mannen skall göra, och följa sin egna sedan länge närda dröm.....

Jag tror att man har ett STORT ansvar gentemot sig själv. Ofta tas detta alltför lätt på, och man skall för all framtid sitta i sin jäkla "stuga" hemma i Sverige, och bara vänta tills barn och barnbarn behagar dyka upp, och DÅ skall man vara lycklig och känna att man lever...... Men varför gör man detta då, varför tar man bort sin egna dröm om en vettigare och intressantare framtid?


Man tar bort den TROTS att man gjort allt, och sett till så barn och barnbarn har det bra. När skall det bli DIN tur att ta hand om dig själv...... TACK FÅR DU HIMMELEN. Jag tycker för egen del, att man slösar bort sitt egna liv på ett väldigt enfaldigt och ansvarslöst sätt... Vi lyckades vara just den där enda spermien som vann racet upp till befruktnings-stället i kvinnans underliv, bland miljoner konkurrenter så vann just vi.

Skall man då sitta på röva, och bara ge bort läge att må bra och leva sitt egna liv. Nä jag gillar fåglarna och djuren, dom är jäkligt smarta och framför allt effektiva, inget jäkla trams där inte. Föd ungarna, föd upp ungarna, och när dom kan flyga eller klara sig själva, kicka ut dom, och fortsätt ditt liv.....

DÄR har man livet.. Inte fan sitta hemma hela livet och tycka synd om sig själv ena stunden, och den andra stunden så sitter man och höjer sig själv till skyarna, för man är en sådan bra pappa eller farfar till vuxna individer, som klarar sig själva eller borde klara sig själva, utan ett sådant närvarande stöd som hindrar den äldre att leva sitt egna liv.

Vi lever 1 (en) gång i detta jordelivet, glöm allt jäkla religiöst trams, det finns ingen återfödsel, det finns ingen himmel, och det finns fasen inte heller något helvete. Vi har kommit till denna jord genom en fotosyntes, det heter säkert nåt annat, men orkar inte googla om denna grej.

Vi är i alla fall en naturprodukt vi djur (människor).... Vi återbördas oftast till jorden när vi dör, vi blir kompost och fyller vår sista uppgift här på jorden, och det är att ge näring till de som lever kvar efter vårt döende... Och vi har en skyldighet gentemot naturen som skapade oss, och också inte minst mot oss själva att ta till vara på vårt liv.


Värdera det, och verkligen leva det. Inte fan vill vi väl bli som dagsländorna, de lever för en endaste sak, de lever för att föra livet vidare, genom sin avkomma, sedan dör dom, ja knall-dör inom 1 dygn, tack för maten...

Jag själv finner det vara så taskigt motbjudande, speciellt när folk frågar en kvinna vem hon är; ”Ja jag är en två barns mor”,  svarar kvinnan. Va, hon ä la fasen inte en 2 barns-mor, hon måste väl kunna identifiera sig som något annat, än varande en mor till 2 ungar. Är det allt hon ar åstadkommit i livet. Ja jag tycker synd om de människorna.

Men ofta i ärlighetens namn, fråga en man samma sak, så får man oftast ett helt annat svar, eller hur? Eller ni kanske inte vet det eller ens tänkt på det? Vem är du, frågar vi mannen, och får till svar; ”Ja jag är 47 år gammal fotbollsspelare och brandsoldat” Jasså frågar vi vidare, har du familj? Ja svarar han; ”jag har fru och 2 ungar”.,,,,

Så med detta sagt, ta hand om ungarna, men sedan är det dags för Er själva, och ge Er själva chansen till lycka, skit i alla idiotiska idee´r som trycks på Er i vårt västerländska avundsjuka samhälle. Vi är mycket mer än våra barn, var och en är en egen människa, och den människan dog fasen inte på BB när första barnet föddes.

Ja innan dess så var ni minsann kung på kullen (Jeppe på berget), men så fort Er avkomma föddes, så reducerade ni ned Er själva till noll och ingenting. Unna Er ett gott liv, unna Er att vara lyckliga, och om detta innebär att ni skall våga ta det där steget ut ur Sverige, och lämna folk bakom Er, gör det för sjutton. Var och en måste kunna ta ansvar för sitt egna liv, och detta gäller alltså även Era egna barn.... Bliv inte en dags-slända.....

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXXXI,

22 oktober 2019

90,5 kilo - 89,2 kilo (38 km) 2 timmar 24 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,139  nedåt

Det är fel att tro, att ett gott skratt ”botar allt”.

Det hjälper inte om du har t.ex. diarre´

Dagens kapitel handlar nog mer om Sverige än om Thailand, så imorgon blir det Thailand på riktigt igen, med generaliseringar och motsättningar.....

Ja vårt sosse-samhälle har ju en viss tendens till avundsjuka, och onda tankar till dom som har "mer", ofta räcker det med lite grand "mer", så sprider sig skitpratet, och allra värst ut råkar då de som är rikast, och alltså de duktigaste i samhället. Kanske härifrån som den svenska avundsjukan stammar. Alltså social-demokratins avund mot folk som har det bättre.

Jag fick denna historia översänd till mig, kanske den är gammal eller ny, vet inte, men knorren på den är så välkänd i jantelagens och avundsjukans land Sverige.....

10 vänner äter middag tillsammans – det dom upptäcker i slutet ger dem en tankeställare...
Ett gäng på 10 vänner hade bestämt sig för att gå ut och äta middag tillsammans. Notan landar på 1000 kronor och de bestämde sig för att dela notan på samma sätt som skatten betalas.
De första fyra (som även var allra fattigast) slapp betala.

Den 5:e fick betala 10 kronor.
Den 6:e fick betala 30 kronor.
Den 7:e fick betala 70 kronor.
Den 8:e fick betala 120 kronor.
Den 9:e fick betala 180 kronor.
Den 10:e personen som var allra rikast av dom alla fick betala 590 kronor.

Alla de tio vännerna är nöjda med uppgörelsen med betalningen så de fortsätter att äta mat varje dag för 1000 kronor. En dag så kommer restaurangägaren fram till bordet och säger:   – Eftersom ni är trogna kunder så får ni 200 kronor rabatt på era beställningar i fortsättningen.

Det är nu det händer grejer. Middagen för alla de 10 personerna kostar bara 800 kronor. Majoriteten vill fortsätta betala middagen på samma vis som skatten betalas. Med andra ord så påverkas inte dom fyra första överhuvudtaget, deras middag fortsätter vara gratis. Men hur löser resterande sex personerna det här? Hur delas rabatten på 200 kronor upp så alla får ta sin del av den?

Dom tar upp miniräknaren och delar 200 kronor med 6. Det blir 33,33 kronor. Men om de drar bort det beloppet från varje persons andel så inser dom snart att 5:e och 6:e personen får betalt för att äta middag.


Restaurang-ägaren lägger sig i diskussionen och föreslår att det är mer rättvist att reducera rabatten proportionellt. Han hjälper till att räkna ut hur mycket pengar varje person ska betala. Det resulterar i att även den femte personen får äta utan att betala en enda krona.

Den 6:e personen får betala 20 kronor, den 7:e personen betalar 50 kronor, den 8:e betalar 90 kronor, den 9:e betalar 120 kronor och den 10:e personen som även är rikast betalar 520 kronor istället för tidigare 590 kronor.

Nu så har alla fått ett billigare pris på middagen än tidigare. Dessutom så äter även person nummer fem gratis. Utanför restaurangen så börjar dom genast jämföra hur mycket dom sparar på rabatten som ägaren lämnat till dom.
– Jag sparar bara 10 kronor på de 200 kronorna som han gav oss i rabatt säger den 6:e personen.
Han pekar sedan på den 10:e (även den rikaste personen) och säger:

– Men han sparar 70 kronor!
– Precis, jag sparar ju bara en tia och det är orättvist att han ska få tillbaka sju gånger så mycket som jag säger den 5:e personen.

– Det är ju helt sant! VARFÖR ska alltid de rika ha det lite bättre? Han får ju tillbaka 70 kronor och jag får bara 20?! Gormar den 7:e personen. Plötsligt så ger sig de 4 personerna som äter gratis varje dag in i diskussionen också:

– Stopp och belägg! Vi får ju ingenting. Det här systemet som vi har utnyttjar de fattiga!! De 9 första personerna går ihop och skäller för fulla muggar på den 10:e och även rikaste personen. Han blir anklagad för både det ena och det andra och han blir kallad allt möjligt. Bland annat säger dom att han suger blodet ur de fattiga.

Nästa kväll vankas det middag igen. Då dyker inte den 10:e personen upp. De andra deltagarna tycker att det är skönt med tanke på det grälet som uppstod kvällen innan. De sätter sig ned och avnjuter den goda middagen. När restaurangägaren sedan kommer med notan så upptäcker de något väldigt märkligt:
Det saknas 520 kronor.

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXXX (3.730)

21 oktober 2019

90,9 kilo - 90,7 kilo (26 km) 1 timme 38 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,138  nedåt

Glöm aldrig,

att även det största av draperi,

är alltid spunnet tråd för tråd för tråd!

Vi blev utbjudna av Håkan och Nong Ning idag till en restaurant i  Chaiyaphum. Vi kallar den “den gula restauranten”, ty de har den originella (ironi förstås) loggan av en stor ring med ett P I mitten, menandes pizza då förstås, och lite gult däri också.... De säljer den äckligaste mest tunna pizza jag smakat hittills i mitt liv. Men maten är annars god där.

Jag hade med mig en present till den restauranten, som jag tror jag nämnt tidigare här i ett annat dagens kapitel.... Presenten bestod i ströbröd som vi är vana vid ifrån Sverige, thai annars älskar ju sina riktigt äckliga extremt tjocka brödsmulor, som gör att t.ex. pizzan och kycklingen enbart smakar brödsmulor och inget annat...

Jag fick gå in i köket och langade upp paketen till kocken, och berättade att dom fanns att handla på Big C, och jag berättade att vi falanger vill ha detta ströbröd på vår kyckling, och vår wienerschnitzel. Därefter beställde jag wiener-schnitzeln, och jag skall säga att den smakade riktigt bra denna gång. Förra gången med det andra ströbrödet, så var det fullständigt värdelöst att äta, och jag lämnade halva köttbiten..

Så vi käkade lunch där idag, ty de ville “fira av” Nong Nings son, “musse” som vi kallar honom, ty han är född muslim. Killen skall nämligen nästa vecka åka ned till Krabi, där han är född, och göra militär-tjänst där... Om det gör honom till vuxen och en karl är ju högst tveksamt, deras kulturella påverkan sitter ju fastkletad på folk här, värre än super-lim...

Så att göra lumpen här, tror jag inte spelar någon större roll för en thai att bli karl. Dom verkar inte bli karlar efter våra värderingar någon gång i sina liv. Utan deras kultur skriker mer då istället; “smita undan ansvar i alla de former”. Ja som typ då ljuga sig fria, fly/smita helt utan att skämmas ifrån trafikolyckor, där dom skadat och dödat andra.
 
Ja så hur denna kille blir efter slutförd militärtjänst, ja kanske den stora förändringen blir att han har lättare att ta död på folk nu då, vem vet... Håkan betalade i alla fall när vi käkat klart, och vi var 7 stycken runt bordet som åt och drack, och kalaset gick på 1675 baht = SEK; 533:-...... Alltså styvt;  239 baht eller SEK;  76.- per skalle. Inte illa alls...


Jag har bestämt mig nu att jag skall öppna ett 3:e konto och profil på Facebook. Det hade en sådan enorm påverkan på mitt arbete, så snart jag gick ut via detta sociala media. Allt vad det gäller mitt arbete med transporter. Speciellt Thailand har ju varit grymt bra skall sägas. Men även Israel drog iväg, så det har varit kanonbra skall sägas.

Så nu då skall jag öppna ett konto till, jag kommer dock att namna kontot antingen (får fundera lite på detta de närmaste 2 dagarna), “Sydost-Asien” eller; “Kambodja, Vietnam och Philippinerna”.... Jag menar jag sitter ju ändå här, och det jag har gott om är ju faktiskt tid, och också energi.

Så det lutar åt det sistnämnda alternativet, och kalla det nya kontot just; “Kambodja, Vietnam och Philippinerna”... Ja vi får se, hoppas bara det lönar sig att lägga ned energi på detta, men det känns faktiskt som om det är en hel del svenskar som flyttar också till de länderna.....Jag hör av mig och berättar vidare när jag fått kontot klart.

Själva kunskaperna finns ju där sedan 50 år tillbaka  tiden, man har ju arbetat med detta oerhört mycket under alla dessa år, så det är ju ingen omställning eller en massa nyheter att lära sig. Så klart lite goa varianter måste man vara beredd att lära sig, men själva transporterna vet jag ju redan hur det fungerar...

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXXIX

20 oktober 2019

90,8 kilo - 89,9 kilo (19 km) 1 timme 18 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,142  samma

 

Det tog Sverige 100 år,

att gå ifrån att vara ett av de fattigaste länderna i världen,

till ett av de rikaste.......

Det tog sossarna+miljö-mupparna 3 år att förstöra det!!!

Jag skickade min pension igår fredag den 18 oktober till mitt thailändska bankkonto. Jag använder ju alltid nu sedan drygt 1,5 år tillbaka Transferwise som ni ju hört mig tidigare prata och vurma om. De har ju mycket bättre valutakurs, de har lägre avgifter totalt sett, och det går oändligt mycket snabbare..

Snabbare än vad då? Ja vadå, jo bank till bank, som ju alltså jag brukar kalla för SWIFT-transfer... Dessa SWIFT tar exakt 2,5 dygn på sig, alltså jag transfererar på måndagen, så syns det runt lunchtid på onsdagen. Nu när jag då nyttjar Transferwise, så fick jag idag pengarna inom 11 minuter.

Jag fick kursen 3.120, vilket är den officiella kursen på XE.... NORDEA i detta fallet hade kursen; 3,083... Jag ser tyvärr ingen anledning att transferera mina pengar via NORDEA, annat än om dom skulle tvinga mig på något sätt... Så 11 minuter vilket rekord, alltså att kunna få sina pengar så himla snabbt är ju grymt bra...

Tycker detta med bahten och svenska kronan är så jäkla trist, men det är ändå en så pass stark påminnelse, att det är just den relationen som vi boende är så himla beroende av. Kronan var nere och kravlade på XE.com på 3.049 som lägst, och man var ju ganska deprimerad, och tänkte att hallå här kommer 2 baht-strecket snart oss till mötes...

Så började det då klättra lite grand och höll sig runt 3.09, och sedan de sista dagarna, så klättrade det till igen och allt blev till det bättre, och vi kunde se i morse när jag slog på datorn 3,142... Och DET känns bra. Ja bra trots att det egentligen är en skitkurs, och man vill ju hellre ligga på 4.80-5.60 någonstans.

Men det kanske inte är realistiskt längre, nu när hela världen vet om att Sverige skänker bort sig själva och sin nation och land till just "hela världen" till främlingar.  Investerare och alla människor tappar tilltro, och med tappad tilltro, så tappar också valutan i värde..... Den enda chansen vi har är att Thailand gör något själva, och erkänner den "övertro" som finns på den egna valutan.

Först DÅ kanske investerarna som handlar i dessa thai-baht, inser att det är bättre att sälja av sina baht, och då tappar thai-bahten i styrka, och vår svenska krona kan bygga upp sitt värde gentemot just denna valutan igen.... Ja så går det till i min dröm i alla fall..


Idag så kom mr Wood som skall bygga vårt sovrum på nedervåningen. Jo en del av vardagsrummet bygger vi om, vi sätter in glasdörrar, skjutdörrar, och bygger in 12 m2 yta, så kan Yongan sova där nere, när jag snarkar för mycket nattetid. Och sedan om 15 år när jag är 83, och för gammal att gå uppför trapporna till övervåningen, så köper vi en säng där, och sover båda två där...

Men känner jag Yongan rätt, så byter vi nog bara sovrum hon och jag, ty jag kommer ju att snusa och snarka på nedervåningen då, och då flyr hon väl upp till sovrummet där uppe, så därför är det ingen ide´att vi bär ner dubbelsängen från övervåning till nedervåningen... Idag så köpte jag också en ny aircondition till Yongan, så hon kan sova gått i sitt nya sovrum.

Hon är i alla fall stolt som en tupp (höna?) nu när vi gjort detta, min egna stolthet är kanske inte lika bred och stor, ty kollar man i bankboken, så blir man ju inte glad när man tar UT stålar. Jag är den typen som mer gillar insättningar än uttag... Glasväggen kostade totalt med allt arbete sina modiga 14.000 baht.

Och aircondition hade kostat 15.000 baht, men jag nöp den på extrapris och “promotion” som dom kallar det, och betalade 10.900 baht. Så för både glasdörrarna och Aircondition, så blev slutbeloppet att sörja; 24.900 baht, alltså runt SEK; 7,930 svenska pesetas.

I går morse annars, så kom de 5 kilo kokta frysta svenska räkor hit hem med bussen från O Leary´s i Ban Phe (Rayong), som jag ju beställt. Jag fick också med 2 stycken 3 pack makrill-filleer, ja ni vet den där röda 3 packen från ICA.,. Håkan och jag delade på härligheten, får se när jag skall käka dom, men ligger gott i kylskåpet, så antagligen på söndag (imorgon), så försvinner dom ned i magen...

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXXVIII

19 oktober 2019

90,4 kilo - 90,0 (29 km) 2 timmar 1 minut

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,142  UPPÅT IGEN.....

Åt vilket håll pekar en kompass ute i rymden?

För 1 vecka sedan, så tappade jag en stor del av en lagning i en av mina tugg-tänder. OK tänkte jag, har ju 2 sidor att tugga på, låt oss göra...... ingenting så länge...... Jag kände dock direkt att kanten på det som fanns kvar i munnen av den lagningen, var helt enkelt knivskarp.

Varje gång jag sväljer, eller spottar, eller pratar, så kommer sidan av min tunga i kontakt med den “kniven” i käften. Det blev bara ömmare och ömmare, så igår fredag så klarade jag inte det hela mer. Jag hade tänkt och hade förberett Yongan om att jag slutar med min blodförtunnande lördag morgon, och på måndag morgon så kör vi sjukhuset, så får dom dra ut den bissingen också.

Jag har ju fortfarande runt 30 tänder kvar i munnen, så ingen fara där inte. Men igår då, mitt tålamod och smärt-tröskel klarade inte mer, var så intensivt öm på sidan tungan, så jag kunde inte ens prata mer, och tugga maten blev nästan omöjligt. Vi drog ned på stan, hade bara i tanke en speciell tandläkare som ligger utanför Tesco Lotus, han hade stängt...

Vidare på moppen till nästa som ligger bakom Kasikorn Bank, öppet, men de meddelade stolt i receptionen att tandläkarn hade mycket att göra, och kunde hjälpa mig, kanske, imorgon lördag... Deras väntrum var för övrigt helt tomt. Jag tror inte ens den tandläkarn var där.... Vi fortsatte ned till 2 tandläkare som jag känner till sedan länge, och de ligger båda på market-gågata mitt i stan..

Båda dessa ställen var stängda och hade flyttat. Vidare då till nästa och där var det stängt, den låg för övrigt nära Bens Bar.. Vi fortsatte till en klinik som ligger utanför Namkaengs skola där jag varit tidigare, och som varit kanon mot York, när han ville ha hjälp.... De hade också flyttat, okänd adress så klart...

Så vart Yongan småsur efter allt detta körande, och fan ingen tandläkare fanns på plats, eller ville ens ta emot oss. Hon sade sista chansen idag, borta vid Deeproom ligger en dentist... Vi åkte dit, och sköterskan sade att läkaren kommer 17.30, men har mycket att göra, så kom 18.30..... Gott man var ju glad i det läget.


Vi åkte hem slappade 1 och en halv timme, och åkte tillbaka, läkaren var där, tittade i käften, och förklarade att hon inget kunde göra, ty om hon skulle slipa ned den lilla kniv-udden på lagningen, så skulle jag få hemska smärtor. Jag skrattade gott och sade till henne, alltså tandläkaren, att det struntar jag i om jag får smärtor, ville ju inte argumentera med dinga människor.

Men hon vägrade konsekvent att sätta in diamantborret i käften på mig, och borra ned på 1 minut den lilla vassa biten som skavde sönder min tunga, och skapade sådan smärta, jäkla amatörer dessa värdelösa läkare...... Men efter lite skämtande och pratande, så sade hon att längre upp på gatan, så arbetar det en läkare med sin klinik som också jobbar på Chaiyaphum sjukhus... Han kunde nog hjälpa mig.

Va bra, ytterligare en dentist, va fan detta måste väl vara 8 eller 9 kliniken nu som vi skulle till..... Vi åkte dit, och fann en supermodern klinik, med en sköterska som fan inte ens kunde säga goddag på engelska.... Inget ovanligt visserligen. Men vi pratade lite grand, och nu så hyschade jag ned Yongan, så hon inte skulle berätta om min hjärtmedicin, om skrämmande  hypertension och Gud vete fan vad hon berättar om mina mediciner och sjukdomar.

“Inte ett ord Yongyut – Jag pratar själv om mina sjukdomar och mediciner – jag vill inte att vi skrämmer bort mer läkare nu”... Så efter en stund så kom läkaren ut, en ung kille som ingav förtroende. Jag berättade att jag tänkte åka till sjukhuset på måndag och dra ut tanden, och jag hade det och det problemet.

Han svarade direkt, jag ordnar det enkelt!! Va faaan..... Var det så enkelt?  Jag kom in till honom, satte mig i stolen, han tog fram diamantborren som låter som en ilsken bålgeting, och drillade mig i kanske max 22,5 sekunder och sedan sade han, känn nu med tungan. Jag kände efter, och alla problem var lösta. tungan smekta över tanden, och denna falangen vart skitlycklig.


Vi pratade lite utanför operations-rummet och det var en supertrevlig kille, han frågade om jag hade mycket ont i tanden? Nä svarade jag, dra inte ut den då sade han, låt den vara, och göra tjänst till den börjar göra ont, då kan jag hjälpa dig att dra ut den, så slipper du åka till sjukhuset, det är ju ändå jag som gör jobbet oavsett vart du går, hit eller till sjukhuset.

OK svarade jag låter kanon ju, så frågade jag; “Tao Rai”? (vad kostar det?).. 200 baht blev svaret, jag var ju så lycklig nu så jag gav dom 300 baht (SEK; 93.-) undrar vad ett sådant tandläkar-besök kostar i gratis-Sverige? Vi gav oss iväg, och nu var jag glad upprymd och hungrig, så jag frågade Yongan, om vi inte kunde sticka bort de 250 metrarna till Bens Bar, jag är hungrig. Sagt och gjort, vi åkte dit.

Jag beställde in hamburgare, och mer viktigt jag beställde in en Baccardi-coke, den slank så gott ned i kistan ihop med cheese-burgaren. Yongan beställde dels en omelett, och sedan en maträtt med mycket grönsaker i, som jag inte vet namnet på, plus en Spy så klart... Jag drog i mig mitt utan att ens prata så hungrig var jag. Yongan petade i sin mat, och jag frågade...

Det är för mycket “göa” svarade hon, alltså för mycket salt.. Hon sade till, och hon fick då med sig en ny omelett med sig hem när vi lämnade. Maten kostade allt som allt 450 baht, alltså dubbelt mer än tandläkare-besöket...

Är tandläkarna för billiga i Thailand på sina kliniker? Ja jag vet inte, men det är samma fenomen på de vanliga läkarna också. Jag opererade ju bort en fettkula i nacken för några år sedan, och inklusive medicinen, så kostade det kalaset endast 300 baht, alltså runt 90 kronor,,,

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXXVII

18 oktober 2019

90,3 kilo - (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,120  uppåt

Om ni vill veta hur en mans karaktär är,

se då hur han behandlar en underordnad,

icke en like!!

I morse så vaknade man upp, och man blev faktiskt lite glader när man klickade på datorn på dagens XE-kurser på vår låga “pesetas-valuta”, alltså vår svenska krona. Nu hade den rusat upp under friska hejarop från mig, ända till 3,120. Jag vet, en riktig skit-kurs i det stora hela, men om man ser till historien och verkligheten, så måste vi vara glada att det åtminstone går uppåt....
 
Man är ju rädd, så rädd, att valutan skall rasa i takt med att svenska regeringen sjunker, och i takt med att Sverige som nation sjunker. Så jag “köper” 3,120 alla dar i veckan, i alla fall under just denna veckan. Nästa vecka så får vi ha en annan ännu högre målsättning...


På onsdagen så fick vi tillbaka vår bil igen. Ny motorhuv. Ny ratt, och vad vad som var utbytt för övrigt vet jag inte, men jag körde bilen och den kändes i alla fall helt OK. Men å andra sidan, så är jag ungefär en miljon mil ifrån att vara en bilmekaniker, och kunna avgöra om dom gjort ett bra arbete med bilen. Men för nu i mina amatör-ögon, så känns det bra i alla fall.

Så i går torsdag, så stack jag och York upp till Khongo-Kent, jag hade ju maten att leverera. Bara för att visa vad en kille ute i rena rama djungeln där i Khong mest trängtar efter, så får ni här listan över vad han beställt; Rimmat fläsk, Wienerkorv, 1 burk med lingonsylt, 1 burk med inlagd Boston-gurka, Bruna Bönor, Napoli-Salami, Heinz Ketchup....

Jag hade tidigare fått från Martin M. en google-karta över hans färd hem förbi Khong, och enligt honom en förträfflig väg på bara 6,4 mil, och en styv timmes resa. Det lät ju fantastiskt, speciellt med tanke på att jag ju senast med bilen höll på i nästan 2 timmar ju, och körde närmare 9 mil, alltså 2,5 mil längre....

Så jag lät York och hans GPS ta ledningen, och vi försökte följa Martins tidigare resa, men York upptäckte snart bättre resväg sa han... Så vi körde på en jäkla värdelöst knagglig och gropig skitväg som tog “for ever” att köra. Till slut när vi kom fram till Kongo-Kent, så hade vi också tagit nästan 2 timmar, och detta då inklusive vatten och rökpaus, så kanske inte tidsmässigt jämförbart.

Men sträckan var 6,5 mil, DET var alltså mer än godkänt. Men som jag sade till York när vi kom fram till Khongo-Kent, den vägen = aldrig mer... Då åker jag hellre någon mil längre faktiskt. Ja han höll med förstås. Vi kom hem till Khongo-Kent, och levererade hans saker, sedan stack vi ut och käkade lunch ihop alla 3.

Tyckte det var den vanliga trista thaimaten vi fick käka. Kent hade fått med sig en som vi säger på göteborska “skreven lapp” med thaibokstäver, så han visste vad han skulle beställa. Det visade sig vara hårdstekta grisköttbitar, och vanligt torrt jäkla trist ris med 4 stycken uppskurna gurkskivor på tallriken...

När dom tog fram vatten till oss att dricka, så fick det vara nog. Jag och Kongo-Kent tog var sin Leo-öl, och genast så blev lunchen trots maten, mycket trevligare. För att få någon smak på riset, så fick vi beställa in Naamba (den salta fisksåsen ni vet).... Men överlag hur fan kan thaiarna leva med denna urtrista skräpmat dom äter... Inte undra på att dom varit ett smått folk i äldre tider med den lilla näringen dom får i sig.. Som morsan alltid sa när man var liten; "Vill du stanna i växten, så börja röka, och ät inte upp maten på tallriken"

Vi hade en trevlig stund ihop, och sedan drog det ihop sig till hemfärd igen. Jag pratade ihop mig med York om vilken väg att ta, och utan att vi ens visste det, så fick vi tag på en väg som jag nu kommer att komma ihåg, på kartan är det den blå sträckan som går nästan spikrakt ned till oss i Chaiyaphum, eller upp till oss, som Khong-Kent alltid rättar mig med,,

Sträckan var 6,4 mil, alltså i stort sett samma som Martins väg, och även vägen vi tog på ditvägen, MEN nu det viktigaste, jag tror inte jag såg ett endaste hål i vägen på hela tiden, och vi körde nog bara igenom kanske maximalt 3 byar på alla dessa 6 mil... Så DENNA VÄG kommer jag att köra vareviga gång nu, och OM Kent är intresserad, så skall jag delge honom den också.. Han kommer att bli överraskad.

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXXVI

17 oktober 2019

90,4 kilo - 89,8 kilo (19 km)1 timme 15 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,106  uppåt

Bättre fly,

än illa fäkta!

Idag så sticker jag och York upp till Kongo-Kent, och skall leverera maten vi beställt, och käka en lunch där uppe. Jag får rapportera mer noga i morgondagens kapitel, det blev alldeles för trångt med tiden nu idag. Vi hörs imorgon bitti...

Det var advokaterna Lars och Johnny som under en genomresa i Norrland råkade ut för en fruktansvärd snöstorm, och tog desperat tillflykt till en gård där det bodde en ensam 81-årig kvinna.

Mitt i natten hörde Johnny hur Lars smög upp från sin säng och in i den gamla damens rum. Johnny nämnde ingenting om det förrän 5 månader senare, när det kom ett rekommenderat brev till kontoret. Han tog det handskrivna brevet med sig, och gick in till sin kollega.

– Kommer du ihåg den där natten när vi hamnade mitt i snöstormen, och du smög ut från ditt rum, och in till den där tanten? frågade Johnny. – Ja, svarade Lars skamset (han var ju gift).
– Du sa att du var jag – eller hur?

Ja. Det gjorde jag faktiskt, sa Lars oroligt. Varför frågar du det? Johnny skiner upp:
– Därför att tanten har dött , och jag har fått ärva hela gården plus 15 miljoner i kontanter…

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXXV

16 oktober 2019

90,3 kilo - (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,103  uppåt

Vi var så fattiga,

att om vi vaknade på julaftons morgon,

utan erektion,

Så hade vi inget att leka med!!

Så med det sagt då, vi brukar skratta gott här när vi ofta pratar om våra goa fruar, och deras egenheter. Och om hur dom är i verkliga livet, kanske några av Er läsare också kan skriva under på detta. Jag själv har ju egentligen inte mycket mer erfarenhet än ifrån Yongan, och också vad jag hör ifrån gubbsen här, och det verkar ju vara verkligt samstämmigt det hela. Ja då förutom (förstås) de som är nykära och nyss har träffats sina fruar/fästmör, de har ju ännu inte återfått synen och hörseln ännu...
..
Jo vi förundras ofta över hur anpassningsbara våra thailändskor är, och det är en ENORM skillnad på de tidigare erfarenheter vi haft ifrån de falang-tanter/damer vi varit ihop med i våra liv. De flesta tycks vara väldigt överens om, att när våra thaidamer kommer till våra hemländer, så vill dom arbeta, dom tar tag i hemmet, och eventuella barn, och dom vill att allting skall se ut ungefär som det gör i andra svenska hem i Sverige, eller kanske engelska hem i England.

De uppför sig i mångt och mycket så som man ”skall göra” och adopterar sedvänjor o.s.v. som vi har i våra länder på ett jättebra sätt.. Och gör ja, de gör faktiskt ett väldigt bra intryck på omgivningen, vilket ju är en befriande syn med tanke på vad vi annars importerar till vårt stackars land... Våra damer sitter vid bord och på stolar, och de äter sin egna mat så klart, det vill man ju verkligen inte undanhålla dom.

Men dom sitter faktiskt också vid bordet, och kan äta en hel del av våran, i deras ögon, barbariska onyttiga ganska äckliga mat... Så all heder till våra damer. Det känns som att dom kan bo i åratal i Falang-land, sedan komma ned till Thailand, och det första dom gör är att fullständigt glömma bort eller förkasta, det de lärt sig i våra länder.

De dimper ned vid läger-elden och sin barbeque nere vid hundarna i marknivå. Och de har noll problem att slopa sängen
 och sova på golvet ”igen”, när dom kommer hit ned...  Detta får ju en att undra om man inte är alldeles för snabb och alldeles för snäv i sitt tänk. Vadå vi falanger tänker ju många gånger i termer som att; ”dom lär sig”.. Vadå lära sig? Något ”bättre”.. Vad är det som säger att det vi har, det är bättre?

De har ju sin kultur och vi har vår kultur, och ingen kultur är ”bättre” än den andra. Javisst jag själv vidhåller ju att thai-kulturen ju i mitt tycke är grymt inkonsekvent, och den är ologisk i många stycken. Jag tänker, varför den oerhörda glädje att dimpa ned på golvet och både äta, umgås och sova där...?


Ja kanske det beror på en gammal kvarleva ifrån deras stenålders-tillvaro, som ju ute i byarna egentligen inte är mer än 30 år tillbaka i tiden, inte som för oss 500-1000 år tillbaka i tiden och mer... Thaiarna satt vid sin lägereld och umgicks, och dom käkade sin mat, och sedan gick dom in i sin hydda och sov på marken. Allting skedde nere på marknivå..

Har dom verkligen fortfarande detta i sitt blod? På tal om ologiskt, de har ju en stark tro i sin kultur, att allting förknippat med fötter är det smutsigaste på hela kroppen, och det är förnedrande och bla bla bla om fötterna. Man skall inte vända fotsulorna mot varandra när man sitter ned o.s.v. och t.om. deras hundar anses ju vara smutsiga djur..

Men i mitt tycke, fötterna finns på marken, hundarna finns på marken, då borde det väl om man var logisk och tänkte efter, man skulle göra allt för att INTE sitta, äta och sova på samma jäkla golv.... Men thai kan omöjligt se ett samband där.... Inte en chans. Lika lite chans som att en thai någonsin kan fatta konceptet ”falang”, som ju dom själva uppfunnit, vilket betyder utlänning och främmande.

Jag förklarade för Yongan en gång för många år sedan, att hon måste fatta att hon är själv en falang, när hon kommer med mig till Sverige. Hon förstod inte ett dyft. Jag har sedan vid massor av tillfällen till kompisars fruar sagt samma sak, alltså att när dom åker till falang-land, så är ju dom falang.....Dom slår vilt ifrån sig våra thaidamer, och kan helt enkelt inte fatta att dom är utlänningen och främlingen i Sverige, medans vi själva är den normala vanliga befolkningen.
 
Nä, vi falanger (jag alltså – vita människor) är falanger och kommer alltid vara falanger. Varför? Jo jag tror att det beror på att i varje thais värld, så roterar hela vår värld inklusive universum runt landet Thailand, och dess befolkning. Allting är i centrum när man är i Thailand... Världens nav är Thailand och thailändarna, så man kan som thai aldrig vara en falang oavsett var du befinner dig.

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXXIV

15 oktober 2019

90,4 kilo - 89,6 kilo (25 km) 1 timme 42 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,097  nedåt

En gravid kvinna,

vill ha grillad snö!!

Årtalet kan ha varit kanske 1961, jag var runt 10 år i ålder. Som vanligt så vaknade man tidigt, det var ju sommarlov, och ens energi var ju på maximum, så ligga i sängen långa tider var ju aldrig aktuellt. På det så var ju morsan alltid väldigt noga med att man kom i säng “i tid”, ja "för tidigt" tyckte man själv.

TV;n stod ju på, och det var ju lagom roligt att gå och lägga sig, när det ofta antingen var Perry Mason och den äckliga skrämmande bakgrunds-musiken, som man hörde när man gick trapporna upp till 2:a våningen (vinden nästan) för att sova. Ofta så skulle jag åka i säng precis när fruntimret i Perry Mason upptäckte liket, alltså den mördade, och hon skrek som en stucken gris.

Hade ju aldrig hört nåt liknande skrik förut, så det var väl i den vevan jag adopterade sedvänjan, som jag höll på med fram till jag var 50 år i ålder. Alltså jag kollar alltid under sängen vid sänggåendet. Ja man vet ju aldrig, det kan ju ligga en knivmördare där under, och ränna kniven igenom min skröpliga kropp...

Man var dö-rädd i alla fall, många kvällar var det också de otroligt äckliga och skrämmande Hitchcock-filmerna, som hade sin grymma musik från första till sista minuten. Jag levde i ett fullständigt crescendo av skrämsel och hemskt mörker, när lampan släcktes däruppe i mitt rum.... Jag kunde ju höra skriken och musiken hela vägen upp, där jag låg i min säng...

jag har ett minne till från TV;n, dock så var det inte skrämsel utan det var ledsamhet och besvikelse, ty 1 gång i veckan så kom Bröderna Cartwright, och att behöva gå och lägga sig mitt i det fruktansvärt goa TV-programmet, var bara synd och skam tyckte denna pojken då. Indianer och cowboysare var ju ens stora idoler som liten.

I alla fall med allt detta sagt, så var mamma alltså väldigt noga med sänggåendet, så man var ju grymt utvilad tidigt på morgonen, så jag höll alltid på under många sommarlov, att smyga ut extremt tidigt för att leka själv i trädgården, eller ute på gatan, eller uppe i skogen ovanför Markvågsgatan i Järnbrott i södra Göteborg.

Jag vet inte hur många gånger jag misslyckades att smyga ut, ty morsan var lika alert som jag var, och hindrade mig att gå ut “för tidigt” som hon uttryckte det. Tidigt för henne var innan klockan 07.00. Problemet var bara för mig att klockan 07.00, då hade jag varit vaken i nästan 2 timmar ju. Men jag lyckades oftast faktiskt smyga ut medans mamma slumrade och sov, man lärde ju sig tricksen att gå i knarrande trappor och gnisslande dörrar.

Jag kommer ihåg speciellt en gång, klockan var runt 05.15, solen sken och det var gott och varmt, och alla sov, och jag tog min cykel, och fick ide´n att åka ned till “Sannhöla” som vi kallade det i barnamun. Alltså sandhålet... Det var nog runt 4 kilometer dit bort...Här hade varit ett enormt grus och sandtag, och det var ett område som nog var runt 1 kilometer långt och 500 meter brett.


Det bestod av 1 enorm damm som var bråddjup, 1 mindre som var lagom djup kanske 2 meter, och så var resten kärrmark med mängder av fåglar och grodor.... Det fanns också fisk av många sorter i dessa dammar. Det var nog mer än 20 år sedan som dessa sandtag hade används av de vuxna.....

Vi ungar gillade att sticka hit ned för att fiska fisk och grodor, leta grodyngel och bygga flotte. Vi hade ju inte en tanke på hur farligt det var, om man jämför med nu, så hade ju myndigheterna och dagens föräldrar gått i taket om de vetat om detta. Vi ungar var utrustade med kniv i bältet, och oftast hade jag egengjord pilbåge och pilar med mig.

Denna gång så var jag helt ensam, och det var med en go känsla som jag tog flotten vi hade byggt, och gav mig ut på den stora dammen. Låg på flotten och drömde gott om stordåd, som indian eller fotbolls-spelare. Hade ju ingen tanke alls på hur farligt detta var. Jag hade noll aning om hur simma, ingen av oss ungar kunde simma när vi var 10 år gamla.
 
Simma lärde man sig i badbarnen ute på Gamla Askim, när man fyllt 12 år kom jag ihåg... Så detta kunde gått illa. Jag hade dock tur, och jag kommer inte ihåg några intermezzon alls ifrån Sannhöla... Idag så är Sannhöla Bil & Truck, och det är nästan omöjligt, att ens kunna skönja gårdagens Sannhöla längre.
 
Så det är nog bäst, att se till att ha ett bra minne, så man kan lagra sina erfarenheter... Förresten skall väl säga det, att jag kom in med flotten tog mig bort till kärret där, och sköt 2 stycken grodor med pilbågen, vilka jag ville ta hem. Men jag fick kalla fötter när jag närmade mig Markvågsgatan och hemmet.

Då jag insåg att det inte fanns en chans att morsan skulle tillaga groda som jag först tänkt. Jag slängde de hel-döda stackars grodorna i diket nere vid Järnbrotts-skolan och kanalen, som gick utefter det som sedemera skulle bli Dag Hammarskölds-leden.

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXXIII

14 oktober 2019

90,3 kilo - (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,103  nedåt

Gud gav oss skenben,

så vi kan hitta dragkroken i mörkret!!

Idag kan vi lika gärna berätta en (o)sann historia tagen direkt ur (o)verkliga livet. Hoppas den är en bra start på dagen....
En arbetslös söker jobb som städare på Microsoft. Personalchefen kallar honom till intervju, och ber honom genomföra en test (rengöra golvet). Testet utfaller till belåtenhet och personalchefen meddelar honom följande.

Ni får jobbet. Var god lämna er emailadress så ska jag skicka nödvändiga formulär för underskrift.
- Mannen svarar att han varken äger någon dator eller någon emailadress.
- Personalchefen säger att utan emailadress existerar mannen inte virtuellt och kan därför ej få jobbet.

Mannen lämnar förtvivlat byggnaden. Han har endast 10 dollar i fickan. Han går in på närmaste super-market och köper 10 kilo tomater. Han går sedan från dörr till dörr och säljer tomaterna och på så sätt fördubblar han sitt kapital.
Han gör samma sak tre gånger, och till sist har han 160 dollar. Han inser att han hittat ett sätt att förtjäna sitt uppehälle, och börjar nu tidigt om morgonen, och kommer hem först sent på kvällen.

Varje dag fyrdubblar han sitt kapital. Snart köper han sig en liten bil, senare en lastbil, och till sist har han en hel fordons-park, nödvändig för att kunna genomföra alla leveranser. Inom 5 år äger han en av de största livsmedels-kedjorna i USA. Han börjar fundera på sin framtid, och tar kontakt med en försäkrings-mäklare för att diskutera hur han och övriga familjen ska få ekonomisk trygghet.

Efter att ha fått råd av mäklaren, och männen kommit överens, och mäklaren frågar efter mannens emailadress, så han kan skicka nödvändiga formulär för underskrift. Mannen svarar att han varken äger någon dator, eller har någon emailadress.
Mäklaren säger:  - Konstigt. Ni har byggt upp ett helt imperium och har ingen emailadress. Tänk vad ni kunde åstadkommit om ni hade haft en dator! Mannen svarar: - Ja, då hade jag varit städare hos Microsoft.


Annars idag så är det måndag med mycket vånda, dagen är ju normalt sett kass, men jag tittar ut, och det verkar så här på håll i alla fall, att vara en fullt vanlig dag. Ja vi får se längre fram på dagen vad den kan bära i sitt sköte.. Annars är ju denna dagen bara en stor lång väntan, på att det skall bli tisdag, och närmare lyckliga dagen fredag!!!

Jag beställde igår kväll igen en himla massa goa grejor ifrån O Learys, både Håkan som Kent här hakade på, och beställde de också.... Jag för min del kan inte rabbla upp allting, men det var det vanliga ni vet, knäckebröd, ost, räkost, 7 limpor rågbröd, kaviar, Wienerkorv, vaniljsås, skorpor, vaniljsås, Johnnys senap, köttbullar och ärtsoppa..

Så nu är framtiden räddad ett tag till här hemma. På tal om “räddad”, jag fick igår göra en paj till, denna gång åt svärmodern och Jennifer, Magisterns dotter, som ju också bor där i det huset. Denna gång så fanns det bara Hallon på Makro att tillgå, så jag kompletterade med 2 röda söta äpplen, vilket funkade faktiskt bättre, än jordgubbarna gjorde på förra pajen...

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXXII

13 oktober 2019

90,0 kilo - 88,9 kilo (28 km) 1 timme 56 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,104  nedåt

Om du är deprimerad lever du i det förflutna,

är du orolig lever du i framtiden,

Om du befinner dig i ett tillstånd av lugn och ro,

så lever du i nuet...!!

En läsare hörde av sig till mig, efter det att jag hade skrivit om grishuvudena i gårdagens kapitel. Han själv hade väl ingen flerårig erfarenhet. Men han hade i alla fall helt klart stött på detta fenomen, med grishuvud på menyn, och i thailändarnas liv och kultur... Han skriver då så här till mig....

“Såg att skrev om grishuvuden, jag minns när jag var första gången i Thailand med min fru, då så skulle det inhandlas grishuvuden, tror det var sju stycken kanske t.om. nio stycken. Sedan köptes det allt annat till detta också. tex. frukt, ciggisar, godis, dricka, grönsaker, sprit, öl med mera”.

“Sedan åkte vi till ett stort tempel inne i stan (Chaiyaphum, min notering), det fanns en liten konstgjord sjö där, där folk slängde i mat till fiskarna. (vi kallar den sjön för Papa Lae lake, min notering)... Vi dukade upp alla saker på ett bord inne i templet, sedan var det bön. Frugan tackade Buddah för att hon fick möjlighet att åka till falangland, och även åka tillbaka till Thailand, för att hälsa på”.

“På hemvägen stannade vi, och hon gav bort några huvuden till några hon kände, sedan hemma, så tog hon huvudena, och klöv dom med en yxa i bitar. En jättegryta kom fram med kokande vatten. Hon lade i alla bitar för att koka, senare på kvällen skulle det ätas upp. Tror du att jag åt,, svar nej, det är det lilla jag vet om grishuvuden”,,

“Men när hon kokade huvudena var det i bitar, med tänder, ögon och alla lösa bitar, det vände sig i magen när jag tittade i grytan. Senare på kvällen mumsade dom i sig detta med god aptit. Kommer ihåg när vi köpte dom på matmarknaden i stan, så blev försäljarna osams med varandra, alla ville sälja för att tjäna pengar, för dom var mycket dyra kom jag ihåg”..

Jag återgår nu till amerikanen och hans cancersjuka fru lite grand. Jag ringde i morse till Bill som jag lovade för att om möjligt äta lunch med honom, men han ville inte. Och det är klart att man förstår detta. Att ha sådant elände hänga över sig som en cancersjuk hustru, är ju inte något som gör en hungrig i alla fall...Så jag gjorde som så i alla fall, att jag beslöt mig för att åka dit och besöka hustrun, för att visa mitt stöd, Yongan har ju redan varit där flera gånger...


Jag tog med mig en paj som jag alltså hade bakat dagen innan. Håkan hade mailat över ett recept på paj, så jag hade handlat på mig bär. I brist på blåbär, som ju är det absolut godaste bäret i en paj, så handlade jag då Jordgubbar och Hallon. Jag gjorde pajen, och det var min först paj i hela mitt liv. Men måste säga att den blev lyckad.

Håkan fick en bit med en stor klick glass på, och han sade att han tyckte den var kanongo, så det blev nog lyckat. Även Yongyut åt upp sin portion, men hon tyckte den var för söt. Jag smakade på min bit då, men fann den vara precis så söt som en paj skall vara, så jag brydde mig inte så mycket vad hon tyckte faktiskt.

Jag kom dit till hustrun till Bill, och fick en chock. Den söta tjej 39 år gammal som var så ursnygg visste ju jag. Hon var helt avmagrad, och jag förstår nu att Bill hade nämnt för York, att frun säkert skulle dö. Magcancer här i Thailand plus noll cellgifts-behandling av något slag, ja det gör ju att cancern accelererar med en hemsker fart, och cancer är oftast en dödsdom i detta landet, som mer bryr sig om kungen än om thailändska folket...

Hennes mage hade vuxit på bara 3 veckor nu, till samma omfång som en 9 månaders gravid kvinna. Tumören växte så snabbt på dessa 3 veckor, så man trodde inte det var sant. Läkarna hade väl ljugit ihop en historia att det mestadels var vatten, men vete fan om de inte säger så, bara för att slippa komma med ett döds-besked...

Jag skall erkänna att jag var rejält skakad när jag kom hem, och kramade Yongan, och förklarade för henne att hon skulle ge fan i att käka någon rå thai-mat, och ge fan i att sitta nära alla dessa jäkla barbeque-eldar, som thaiarna älskar att omge sig med. De vill väl återuppleva sitt gamla stenålders-liv kan jag tänka, som dom tvingas överge, nu när det kommer moderna tider till människorna här..

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXXI

12 oktober 2019

89,6 kilo - (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,107  uppåt

Ni vet den där rösten man hör i huvudet,

som hindrar en från att göra dumma saker?

Den har inte jag!!!

Idag (igår när detta skrives), tyvärr så har jag inte mycket att rapportera om, ja Håkan kom in hit, han var tillbaka ifrån en oturlig tur ned till Bangkok. Han skulle till ambassaden, åkte ned onsdag kväll, för att på torsdagen då åka till ambassaden, och få sitt årliga inkomst-intyg. Det var stängt, han frågade varför, det stod ju inget på hemsidan? Fick ingen förklaring. OK säger Håkan vi återkommer imorgon fredag då!
 
Can not! Tomorrow closed!! Svarade dom! Åh fan, så Håkan fick åka hem igen till Chaiyaphum med oförrättat ärende. Men dock inte helt och hållet förgäves. Han var på IKEA, och han var schysst att handla åt mig också... Så jag fick en jättekaka Marabou mjölkchoklad, 1 paket hårt bröd, 1 paket tunnbröd, och en glasburk med härlig Hjortronsylt... Så för mig blev det ljuvliga tider...

Idag så vaknade man upp till en granner morgon, vindstilla och solen sken så där lite grand borta vid horisonten, klockan var ju inte mer än 06.12 ännu! Och så var det så där svalt och gott (28 grader), som det bara kan vara på morgonen i detta landet... idag annars, så har jag lovat att ringa denne Bil och försöka få ut honom på lunch.

Jag skall försöka och ta hans tankar om möjligt, för en liten stund ifrån eländet hemmavid, med cancern och hans fru... Jag vet inte om jag lyckas, han kanske vill vara ifred. Men jag försökte igår fredag, och han bad att jag skulle ringa som idag, och kolla om han “kunde”.... Så jag ringer runt 11.tiden idag och kollar läget. Ja vill han inte, så vill han inte, då får vi pröva en annan dag istället.


En annan sak, fick ett fotografi häromsistens på gris-huvuden. Jag har väl egentligen inte mycket att berätta om detta fenomen. Men jag har vänner som de facto sålt grishuvuden nere i Bangkok. Thailändare köper alltså hela grishuvuden här i detta landet, och de köper det tydligen i mängd.

Den människan jag hörde detta av sålde massor varje dag, och kunde också tjäna massor av pengar på detta. Så långt är väl detta gott och väl, men jag undrar mer, hur fan anrättar man ett grishuvud... Skär man ned det i atomer, och lägger det på tallriken när det är färdiglagat, och kokt, eller stekt??

Eller lägger man hela ljuvliga grishuvudet på bordet i vardagsrummet, och var och en av middags-gästerna hugger in för egen maskin och skär, knivar., och hugger, och sticker sina vapen rakt in  grishuvudet, enbart för att få ut en liten bit att lägga på sin tallrik?? Ja jag vet inte, har aldrig varit i grishuvud-branschen, eller grishuvudkokar-branschen..

Jag är ju ute en del på facebook, men efter att ha varit “aktiv” där nu under i stort sett lite mer än ett år, så börjar jag fundera på om det är så jäkla kul egentligen? Jag gillar ju i grunden själva interagerandet med en massa kända och okända människor, skitkul faktiskt. MEN den stora grejen nu, och det har blivit värre, och värre, och värre hela tiden, är just politik.

Jag själv dras in i detta, blir förbannad över situationen hemmavid, som jag egentligen enbart vill strunta i, jag lever ju för sjutton i Thailand, och skall ju inte behöva oroa mig för mitt fädernesland.... Men närvaron av politik och muslim-snacket och all den skiten, med den fruktansvärt misslyckade invandringen, ligger ju och pyr med öppen låga precis hela tiden, så det är svårt att komma undan.

Så jag funderar nu på att bli helt och hållet in-aktiv på facebook, inte ens läsa inlägg där. Utan ENBART se till att hålla kollen på mina egna konton, utifall någon potentiell kund söker mig för transport-tjänster... Jag tror det får räcka med det. Då kanske man kan behålla sitt goda humör, och slippa tänka på dessa jävla höcklen och turbanklädda stolpskott, som sossar och miljöpartister så desperat älskar att ta in i landet, de kallas ju också för “val-boskap” av folk.

Ty sossarna räknar ju kallt nu i dessa tider av stora förluster av väljare till SD, att invandrarna skall rösta på dom, nu då när dom blivit och blir medborgare... Men som sagt, jag tror jag låter detta vara, och struntar i facebook, och att vara aktiv där, man blir bara nedstämd ju..

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXX (3.720)

11 oktober 2019

89,8 kilo - 88.5 kilo (26 km) 1 timme 45 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,095  uppåt

En gravid kvinna,

vill ha grillad snö!!

Har ni hört det sista i Thailands reaktioner på att få ned sina döds-siffror i trafiken?. OK en sak vill jag göra klar först. Det är ju aldrig fel i att åtminstone försöka att göra något... Men i detta fall då! Jag skall försöka att inte skratta eller ens gråta, medans jag skriver detta om den thailändska regeringens sista lagförslag, som snart kommer att sättas på pränt här..

Jo man skall införa ett poängsystem här på alla thailändska körkort. Ja alltså på dom som verkligen har ett körkort, det kanske blir maximalt halva antalet thailändare, som är ute på vägarna och kör. Så fr.om. Den 1 december 2019, kommer alla förare av fordon att få 12 poäng plus.

Varje gång du bryter mot den nya lagen dras 1 till 4 poäng från dessa 12 grund-poäng.. Exempel på minus 2 poäng: Du kör mot rött ljus, du kör på fel sida av vägen, du kör ”slarvigt” (hahaha). Du kör med ogiltigt körkort, typ redan indraget körkort...  Och det sista; du kör ”pinsamt”..

Ja det står faktiskt ”awkward”... hahaha.. Ja pinsamma förare finns det nog gott om i alla länder, hahaha!! För varje av dessa förseelser, så dras 2 poäng från dessa totalt 12. Så nu kommer då det verkligt pinsamma i denna lag, och det är följande som står där...

När det inte längre finns poäng att ta ifrån körkortet ifråga, så skall körkortet återkallas i 90 dagar. Och därefter skall föraren göra träning under överinseende av land och transport-office, alltså samma myndighet som utfärdade körkortet från början. Där skall man undergå utbildning för att ”toppa” upp sitt körkort, med 12 fräscha ny poäng!!

Nu kommer det roliga i kråksången; ”Dom som vägrar undergå vidare träning skall ändå få sitt körkort tillbaka, men bara med 8 poäng, istället för 12 bonuspoäng inlagt på körkortet". Ja detta är faktiskt sant, hahahaha... Så mitt förslag är, skit i den löjliga träningen, du förlorar ju bara 4 sletna poäng, som alltså motsvarar; en simpel rödljus-körning, vilket alla gör dagligen här.

Eller en endaste gång köra MOT trafiken på fel sida vägen, vilket ALLA gör ALLA dagar i veckan.  Så här har vi alltså en riktig pappers-tiger, utan varken en käft eller ens tänder. Man undrar ju vilken hjärn-kapacitet man får, när man föds upp på ris och Som Tam? Så varför besvärar man sig ens med att ta fram en sådan här ny lag, som är helt menlös?

Ja OK de tror att man kan spara 2.000-4.000 liv om året, och OM det vore sant, så kan man ju gå med på alla roliga lagar som helst, att rädda liv är ju trots allt värdefullt... Men jag tror inte ett skit på detta, bara vallöfte, eller vad man nu skall kalla detta barnsliga trams...


Trist detta med sjukdomar, jag vill gärna berätta lite grand om en kille som heter Bill (amerikan), jag har pratat om honom tidigare. Han fyllde 70 härom året, han och hans unga fru (39 år), fick en söt dotter för 1,5 år sedan, och de har snyggt hus här i grevskapet. Allt var frid och fröjd, tills plötsligt verkligheten slog till med all kraft emot dom.

Hon mamman till barnet, alltså hans fru, fick ”ont i magen” och de åkte till sjukhus. För att göra detta kort och intensivt, de opererade bort en stor tumör i magen på henne, det var cancer... Hon kom hem, och inte långt efter, kanske några månader bara, så började magen att växa igen, och de fick åka in igen.

Läkaren fann då att cancern hade tagit ny fart och skapat en ny tumör, en riktigt ful stor rackare. Nu sitter hans fru där hemma med smärtor, med svullen mage. Hon har tydligen också en massa vatten i magen, som dom nu skall operera bort för henne. Men saken är, hon kommer att dö, säkert som amen i kyrkan.

Mannen är förtvivlad, barnet kommer att mista sina mamma, och aldrig ens komma ihåg henne. Jag tror det måste till oerhört starka människor för att rida ut dessa farthinder i sina liv. Fruktansvärt, speciellt tycker jag när så unga människors liv går till spillo. Denna cancer, kan verkligen inte någon uppfinna något som fungerar???

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXIX

10 oktober 2019

89,3 kilo - (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,045  nedåt

- Mamma finns det kannibaler i Thailand?

- Nej, varför undrar du det?

- Pappa sade att dom lever på turister.

Torsdag idag, och igår så dök jag in under min cykeltur på baren, och käkade lunch. Jag tog en riktig hamburgare med ost och tomat och 1 juice. Gott, här får man i alla fall beef, och inte det vanliga gris-köttet till hamburgare. Jag är hjärtligt trött på alla maträtter här, som baserar på det annars så himla goda grisköttet.

Men få griskött i precis allting är jäkligt trist och tradigt. Köttfärssås till spagettin = griskött, Tacos-kött = griskött o.s.v. De slutar aldrig med detta griskött, och den enda anledningen till detta, är att deras egna thaikött av beef är fullständigt värdelöst. Smaklöst och menlöst, mycket brosk, och ben, och fett, då dom är extremt dåliga här på att slakta och skära och härja med köttet.

Detta kanske beroende på att thai-människor äter allting; brosk, ben, fett, och kött med samma glädje i livet... Så här till 99%, så handlar det om griskött eller kyckling i affärerna, eller om man har tur på MAKRO, Big C eller Tesco Lotus, så kan det ligga paket med importerat kött i frysdisken, då blir man glad när man hittar det faktiskt..

Efter den lunchen med cheese-burgarn, pommes, och juicen, så vart jag proppmätt, och det är ju värdelöst att cykla och motionera med full mage, känns enbart jobbigt. Däremot väntar man i kanske 2 timmar efter maten, så fungerar ju maten mer som energi-piller, och det känns kanonbra....


Efter 300 meters cyklande utanför Tesco Lotus fick jag nöd-stanna cykeln, goda råd var dyra minsann i detta läge!! Vadå för läge?? Jo där stod en bil utanför apoteket med frukt. Jag såg de små söta extremt goda druvorna som är kärnfria dessutom. Jag köpte ett kilo att ta hem...

Jag fick betala 50 baht kilot (SEK; 16.-/kilo), vet inte om detta är bra eller dåligt pris, i jämförelse med hemma i Sverige.. Jag tog en näve, och körde in i munnen innan jag besteg cykeln, och fortsatte att cykla. Tyvärr denna dag så fick jag det besannat, att druvor mer är som ett laxativ ihop med cyklande....

Jag stannade totalt under de följande 2 timmarna nästan säkert 7 gånger, och öste in druvor i munnen, de smakade gudomligt. Kom hem till slut med mindre än ett kvarts kilo kvar i plastpåsen... Fick ljuga för Yongan, och säga att jag bara köpte detta lilla, då jag ju inte visste hur de smakade, snålis tyckte hon.... Hon kunde ju inte tänka sig, att det finns människor som slafsar vindruvor under cykelåkandet...

I alla fall vad som skett dessförinnan ute på cykelturen, var att jag under tiden jag körde hemåt på ”Bypass-vägen” så kände jag att druvorna började ”verka” och det nog var en diarree´ på gång.... Jag cyklade envetet vidare, men ville inte ge mig. Tillståndet blev värre och värre de följande 5 minuterna.

Till slut, nöden har ingen lag, jag stannade vid ett vägstånd som sålde mat, fick en näve papper av dom, och ruschade med cykeln in på en sidoväg, ut i naturen utan bilar, och en massa folk. Tog mig tid att kolla så där inte, som i vanlig ordning en thai skulle stå där bakom ett träd eller buske, och kika på mig.


Fick gjort det jag skulle, och förbannade vindruvorna, tog visserligen ett par nävar till. Men lovade mig själv att ALDRIG mer käka under min cykeltur, bara hysteriskt dumt ju!! Resten av vindruvorna klämde jag i mig efter duschen när jag kom hem... Samtidigt med 1 stycken Immodium (diarre-piller, riktigt bra faktiskt). Lagom till säng-gåendet klockan 22.30 denna kväll, så kände jag att läget äntligen var under kontroll....

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXVIII

9 oktober 2019

90,2 kilo - 88,6 kilo (26 km) 1 timme 49 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,060  nedåt

Alla kantorer är dårar,

men inte alla dårar är kantorer!!

Ja nu börjar Bens Bar att bli klar efter renovering. Jag har några foton av inredningen, men tycker väl inte att det förändrats så himla mycket i just den andemeningen. Men måste säga att lokalerna ser MYCKET mer fräscha ut nu. Toaletterna är bra nu och inte så jäkla äckliga, och köket deras var jag inne och kollade och det var ju ganska äckligt tidigare.


Men nu var det fräsch. Tyvärr så har dom inte förändrat ute i restauranten,  utan samma trista röd porrklubbs-färg. Jag hatar sådan inredning på en restaurang, men har hört andra falanger tycka att det är schysst... Idag onsdag, så öppnar dom i alla fall och jag tänkte ta mig ned och käka lunch idag.



Men jag är lite halvrädd att där kanske är knökfullt med falanger och alla skall käka, och så kommer jag och får vänta kanon-länge på att få in maten. Dessutom så träffade jag kocken, eller skall jag säga "kockan" härom dagen. Jag frågade efter falang-mat, alltså om hon klarade detta. Hon skrattade och sade nej, och föreslog "Pappaya-sallad".. Tyst för mig själv så sade jag "den kan du #¤#"#¤%& upp"...



Men vi måste ju ge detta en chans, det är ju den enda bar vi har, och den får vi bara inte missta det vore fatalt för sinnet och tyckandet och omdömet av Chaiyaphum... Så bara för den saken skull, så får man stå ut med om vissa saker kanske inte är lika bra som nere på turist-orten...

Ja nu märks det att Namkaeng har körkort, nu är den röda motorbiken, Honda Click, borta långa tider härifrån och tösen är ute på äventyr. Att ta sig ut med cykeln var ju aldrig aktuellt det är hon för jäkla lat för... Så nu får jag se till att hålla kollen på henne lite grand så hon inte bränner för många mil på alldeles för kort tid.....


Nu har jag hittat en grej för mitt arbete som kan vara bra för vissa. Det har kommit, kanske inte ny, men för mig ny, en typ av kyl-container. Förut har det inte funnits alternativ för de som viljat transportera mindre mängder kylvaror t.ex. Sverige-Thailand, utan de har varit hänvisade till att välja hela containerlaster typ 10-14 ton cirka, och det är ju en jäkla massa räkor fisk och annan fryst mat det.

Nu då som ni ser på fotot så kan mina kunder istället hyra t.ex. Göteborg eller Stockholm till Bangkok en mindre container som den på fotot ovan, och som är i volym ungefär som en vanlig EU-pall... Faktiskt genialt bra, och med detta får dom kyla hela vägen under transporten.... Ja inget mer jobb-snack nu då!!


Igår fick jag leverans från Ali Express, snabbt och elegant som vanligt. Men fasen va dom e grymma att förpacka sina saker dessa kineser. Först plasthölje, sedan där under bubbel-plast, och till det där under, ett tjock tjockt lager av någon typ av skydds-plast.

Och till sist där under, så kom det det vita gnisslet (va fasen heter det?), och till slut där under låg det 2 stycken paj-formar som jag och Håkan hade beställt... Dom var as-snygga och vi var super-belåtna båda två både med storleken som utseendet.....

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXVII

8 oktober 2019

90,1 kilo - 88,7 kilo (28 km) 1 timme 59 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,075

När fan blir gammal,

så blir han religöser,

Så nu är det då klart, Namkaeng har sitt körkort för motorbike, och kommer att få köra vår Honda Click 110cc fortsättningsvis, när det behövs. Ja, hon kommer att köra till och ifrån skolan nu när den startar upp om 3 veckor cirka. Och då tar hon med sig samtidigt Funfa också, så struntar vi i Teacher A;s körningar fortsättningsvis.. Se fotot ovan..

Yongyut berättade från dagens övningar på ”uppkörnings-stället”. Där var ett flertal bilar (pick ups) som också körde ”upp”. Yongyut berättade att 2 av dom, körde och de klarade alla hinder, typ parkering, ej fickparkering, det klarar inte en thailändare utan massiva skador på egen och andras bilar.., stanna för rött ljus, och klara av att svänga med bilen. Men båda fick ”nej”, och - "vi ses om 3 dagar"....

Varför då? Jo de hade glömt att blinka högerer vid en sväng. Jag säger inte att det är fel att lära folk att blinka, men hela detta landet är knökfullt med 2 kategorier av folk, som kör bil. Dels så har vi de som aldrig i helvete skulle ens kunna tänka sig att blinka, och sedan har vi resten som börja blinka i samma veva som de påbörjar att svänga, alltså åt helsicke för sent, och  direkt farligt!!

Dessutom så har vi dessa bilister som innefattar varenda bilist i hela detta landet, och det är hur dom använder varnings-trianglar i trafiken. För det första jag har aldrig ens sett en varnings-triangel under mina 11 år här i Thailand, så vad gör dom när dom får stopp ute på vägarna?


Jo dom kliver ur sin bil, går ut på dikeskanten, och bryter av en gren-ruska, som dom lägger ibland framför bilen ej bakom bilen, från där trafiken kommer, hahahaha ja det är faktiskt sant.... Men de som klarar av att tänka så långt som att det kanske är smart att lägga ut en grenruska [b]bakom[/b] bilen, de lägger samma grenruska c;a 3 meter ifrån där bilen står. Inte 50-100 meter utan 3-4 meter maximalt ifrån sin bil. Hur stor chans har man att få stopp på sin egna bil tro???

Namkaeng körde i alla fall då "upp", och Yongyut var med och hejade på henne. Yongan berättade att vid första försöket så glömde hon ingenting mer än att stanna för rött ljus, ja det är ju en jäkla mycket mer farlig miss, än de två pickup;gubbarna tabbade sig med blink-missarna....

Men Namkaeng fick nådiga nicken, och hon fick göra om det en gång till. Denna gång så klarade hon de 4-5 delmomenten glänsande tyckte myndigheterna, och hon har nu sitt körkort i sina stolta händer, bra gjort tycker jag.

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXVI

7 oktober 2019

89,8 kilo - (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,092 samma

Den som ingen hjärna har,

behöver muskler,

(Eller som vi säger;

Det du inte har i skallen,

måste du ha i benen)

Vad är det som gör att bananer mognar och blir gula. Yongyut brukar i alla fall hyva in dom i vår mörka skrubb under trappan, dit inget ljus någonsin kommer in, och så uppenbarar sig samma bananer, som mogna redan efter 2-3 dagar, helt mirakulöst alltså..... Jag har senare, jäkligt långt senare, förstått sammanhanget.
 
Det är inte alls sol-ljuset som får bananer att mogna snabbt, ELLER mörkret i garderoben, som gör bananerna mogna så snabbt, vet ni??? Det är faktiskt värmen i den slutna skrubben, som gör mognads-processen så snabb.... Jo om ni inte redan visste det, så vet ni det nu då... Hoppas någon av Er tyckte det var bra att få veta..

Jag frågade ute på internet om vilka åldrar som gäller för olika storlekar på motorbikes för ungarna här i Thailand. Jag fick svar, och det är ju himla bra att veta i alla fall, nu när vi handlat på oss en 125cc.... Jo lagen säger följande här i Thailand i alla fall.... Från det att man fyller 15 år, så får man köra 110cc och mindre.... Och från det att man fyllt 18 år, så får man köra 110cc och större.

Detta innebär då att jag fick prata med Namkaeng igår om denna sak, Yongyut som varande en sann fri thai, har ju sin åsikt klar, “vem fan bryr sig, allt är tillåtet, så länge polisen inte ser något”... Tösen fyller 17 år nu den 31 oktober, så jag förklarade att hon får köra vår 110cc (Honda Click under det kommande året, men INTE den nya gula 125cc, den får hon köra den 1,a november nästa år (2020)...

Yongyut grymtade mycket mer än Namkaeng, men i detta läget, så skiter jag fullständigt i hur thai grymtar och gnäller. Jag vill inte ha på mitt samvete att jag fallit ned på samma infödings-nivå som thailändarna, och dessutom så vill jag ju inte att tösen skall skada sig, det ligger ju också i botten...

Igår så när jag frågade på internet (Thai-VISA.com), så började det dyka upp människor, mestadels engelsmän och amerikanare, som alla talade så förnumstigt om hur dom minsann lärt sina 10 åriga ungar att köra motorbike, och hur dessa körde så bra, och att “alla” i byn minsann gör detsamma.


Dessa hel-idioter hade alltså fallit pladask utan minsta motstånd, mot denna thailändska kulturyttring antagligen p.gr.a. att dom inte klarar av, och har orken att stå emot, den yttre pressen från thai-kulturen... Många av dessa är också hopplösa stolpskott till "Thailands-romantiker", som med ett miserabelt och glatt jakande accepterar precis vilka idiotier som helst, bara det kommer från thai eller deras kultur....

Ja, och i det läget, så brukar ju alltid vi människor förtvivlat försvara våra idiotiska val i livet, genom meningslöst trams och tjafs... Jag själv finner hela trafik-situationen vara så allvarlig i detta landet, och det är med livsfara som man ger sig ut och kör. Man måste vara rejält vaken precis varje sekund. Jag brukar köra defensivt till skillnad emot hemma i Sverige, där jag kör väldigt offensivt. Men hemma i Sverige, så kan man ju i alla fall ofta läsa av ett beteende i trafiken, och handla därefter.

Här i Thailand, så kan du inte läsa av ett skit. Ja ni som vet skillnaden mellan att ha spelat i typ DIV I, och sedan hoppa ned och spela i DIV  VI (6).. De drivvlingar man gör i DIV I mot duktiga talangfulla spelare, fungerar inte alls mot DIV 6-spelare, som inte har förstånd på att bli lurad av en kroppsfint, då de aldrig ens sett en sådan förut.

Och EXAKT samma sak är det när vi trafik-utbildade falanger med körkorts-utbildning, kör här i Thailand mot dessa thailändare, som ofta inte har ett körkort, absolut noll utbildning och trafikvett, och på det är lindrigt fulla väldigt många av dom. Så här kör man väldigt defensivt, och man utgår ifrån att alla de andra är fullblods-idioter.

Att på detta då dessutom ha barn i trafiken, är ju underbart... Ja dessa falang-föräldrar till barnen som ju borde veta bättre, jag förstår dem helt enkelt inte... Men de har ju helt anammat stilen som infödingarna har här i Thailand; “ser du ingen polis, så finns det inga lagar” Och den goa “Varför ha hjälm? - Jo därför att du annars kan få böta”!!!!

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXV

6 oktober 2019

89,8 kilo - 89,2 kilo (21 km) 1 timme 16 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,092  uppåt

Det finns inga goda mediciner,!!

Idag så small det ordentligt. Idag så “blev vi med tillökning i familjen”!!! Vår nuvarande motorbike (Honda Click 110 cc) var ju nu 11 år gammal redan i juli månad I år... Så nu var det dags att förnya, detta med tanke på att vi måste ha en motorbike som vi kan skicka med Namkaeng upp till Khorat, när hon skall börja på högskolan där.

Jag håller ju bra ordning på vår gamla Honda Click med kanonservice vareviga år, så den är i bra skick, och trots protester från Yongan, som ju helst vill skicka med den nya motorbioken med Namkaeng dit upp om 2 år, så är jag nog ganska benhård i att den skall stanna här hos mig, den nya alltså.

Va fasen ungen kanske har 2 sletna kilometer till/från skolan, vad fasen skall hon med en ny motorbioke till? Det får hon skaffa sig när hon börjar tjäna egna stålar tycker jag... Så jag behåller den nya till mig själv, och Yongan här i Chaiyaphum då... Jo motorbikar t.ex. en ny Honda Click ligger på i pris mellan runt 57-59.000 baht för 125cc, och det kändes lite för mycket för mig faktiskt.

Det finns bättre alternativ, och med bättre menar jag billigare... Håkan fick ju tag i en splirrans ny (repossessed) motorbike, för endast 30.000 baht,, hade gått 10 mil bara,,, och var en vecka gammal.... Jag letade över hela jäkla Chaiyaphum, men som en dam i en affär sade. “Din vän hade en sagolik tur bara”..

Så då fick jag låta nöja med att köpa en ny, men med så bra pris som möjligt. Jag kikade lite grand först, men det var Yongan och Namkaeng som gjorde grovjobbet i fredags, under hela den dagen. Och som belöning så fick Yongan välja vilken att köpa, bland de jag ville ha, och Namkaeng välja färg, hon valde gul-svart...

När krutröken hade lagt sig, så försvann det från vårt spar-konto hela 45.500 baht.. Men trots allt, vi har en ny bike nu, och dags att gå vidare i livet känns det som... Fotot ovan är alltså vår nya motorbike, en stolt Yamaha GT 125cc..... Jag körde hem den, och den gick som en smärre dröm, på 2 hjul och en kedja....


Jag skall göra ett undantag idag, och ta med en sak som egentligen inte berör Thailand, men eftersom det berör mitt boende här, så tycker jag att det kan finnas plats på min hemsida i alla fall, en gång. Ty om våra ihop-arbetade resurser stjäls av feministerna hemmavid, så det drabbar våra pensioner, så är det skandal.

Så här skriver en numera pensionerad tjänsteman hur det går till i Sverige, kan vara bra för de blindstyren som hejar på Löfven och övriga patrask i regeringen....
Jag citerar härmed;

Katta Svensson (Facebook)
29 september kl. 23:30
Jag jobbade på Migrationsverket i 29 år. De sista åren jobbade jag med att återkalla uppehållstillstånd för människor som inte bor här och som inte har någon som helst rätt att ta del av vårt ”välfärdssamhälle” om vi nu kan kalla det idag. Sista åren var vi 2 som jobbade med dessa ärenden och när min kollega slutade var det bara jag.

Jag hade jättebra kontakt med FK (kontrollgruppen), SKV,SÄPO,CSN m fl myndigheter. Så mycket fusk. Människor som kom hit och som reste hem så fort dom fått tillstånd med våra bidrag intakta. Människor som bodde i 40 kvm delade på nästan 100 pers för att behålla bidrag.

Människor som lånade hur mycket för studier som helst och sedan drar härifrån till länder dom kom ifrån där det aldrig går att få tag på dom eftersom det inte ens finns postadresser, t ex Somalia, Afghanistan och Irak. Hörde av personal på svenska ambassaderna i Abu Dhabi och Dubai att dom ”stackars” syrierna som kom hit hade välbetalda jobb i deras länder, bodde superfint i flotta områden.

Gick att leva ännu flottare med våra bidrag. Pensioner betalas ut till människor som inte gjort ett handtag här. Efterlevandepensioner till barn (upp till 22 år) vars föräldrar sägs ha avlidit. Upp till över 70000:-

Detta trots att förälder/föräldrarna aldrig satt sin fot här och trots att det inte ens finns dödsintyg. Ingen har blivit återbetalningsskyldig när förälder/föräldrarna återuppstått!! Ja, det här är en bråkdel av mitt liv som beslutsfattare på rättsavdelningen på Migrationsverket. Läs och begrunda ni som orkar. Glad att jag gick i förtidspension.                                       Slut citat...

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXIV

5 oktober 2019

89,9 kilo - 89,2 kilo (19 km) 1 timme 22 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,091  nedåt

Guld köper silver,

men silver köper icke guld

Ja, jag undrar om hur läget blir med Thailand framledes, och så undrar man ju i samma andetag om man skall tro på allting som skrives ute på internet. Jag läste precis att Thailands kabinett hart godkänt ett förslag gällande penningtvätt, vilket innebär att alla elektroniska transaktioner som överstiger 50.000 baht kommer att synes mer i sömmarna.

Tydligen så har Thailand, som i så många andra stycken, kapitalt misslyckats att stå upp i jämnhöjd med oss övriga länder, och fallerat på minst 17 punkter, vad det gäller just övervakning av pengamedel som flyttas till/från Thailand. Vad man vill hålla efter, är ju terrorister och penningtvätt i första hand.

Men när man läser lite mer noga, så handlar nog detta mer om att föra ut pengar UT UR Thailand, och inte skicka pengar till Thailand.... Så skitsamma för min del jag bryr mig inte, tänker ju inte skicka mina stålar ut ur landet, bara in hit TILL Thailand... Men gränsen blir i alla fall 50.000 baht som belopp, och allt däröver, då kommer man att ombes att visa sitt ID innan transaktionen ifråga godkännes av bankerna...

Jag undrar lite grand så här privat, om inte detta EGENTLIGEN handlar om att Thailand är livrädda för att det nu snart brister för dom med sin valuta, och att deras egna befolkning kommer att slussa ut en massa thaibaht ut ur landet, innan den hårda smällen kommer, då deras valuta kommer att rasa ned på den nivå, den skall ligga på i verkligheten.


Måste berätta för Er om en thailändsk liten flicka som hade sparat pengar ganska länge, hon hade förvarat dom i en spargris inne i ett träskåp i sitt rum.... En dag så ville hon räkna sina mödosamt ihopsparade små slantar, och när hon öppnade spargrisen, så fann hon att sedlarna var skadade, och i många fall uppätna intill oigenkännlighet av termiter.

Jag som trodde att termiter käkade trä, men tydligen gillar dom papper också. Dom lyckades spara drygt 1.000 baht, som fortfarande var OK enligt deras riksbank i Thailand, men resten var kaputt..... Trist för den unga tösen, som hade gjort mängder av små sysslor i byn, och sparat varenda satang (öre) från dessa jobb....

Men som man säger; “en mans möda, kan bli en annan mans föda”.... Hmmm det var tydligen jag som kom på det, men det stämmer ju faktiskt i detta fallet... Ja så kan det gå till i detta termit-landet. Ja, ni kom väl ihåg här hemma hos oss, där termiterna käkade upp en hel möbel, det tog dessa myror bara 7 år, så hade dom tuggat i sig, inifrån och ut, för drygt 30.000 baht i värde.....

Idag så var det en stor dag i Namkaengs liv, efter 4 tappra försök så satte hon provet idag på 5;e försöket, hon klarade alltså teori-provet, och skall nu på måndag erlägga själva det praktiska kör-provet. Jag har tränat henne, så den grejen skall hon klara är jag övertygad om.


En sak dock, fick jag reda på idag vad det gällde teori-provet. Jo dessa idioter som sätter ihop frågor gällande moped-körkort och de tillhörande trafik-frågorna, jo de hade frågat Namkaeng följande fråga, jag fick reda på detta, då jag krävde att få se vilka frågor hon föll på nu i förrgår då....

Jo en fråga löd; “Om en bil står i vatten, vad skall man göra då”? Ja tösen hade förstås inte en jäkla aning, och varför skulle hon,, 16 år gammal och aldrig kört bil? Vad fasen har detta med mopedkörning att göra.... Ja ett land som i stort verkar skita i körkort och samtidig nykterhet, gör alltså tester och ger frågor, som inte har alls med saken att göra.

Så dagen avslutades med att Yongyut tog med Namkaeng framåt kvällningen hem till Yongans mamma, och berättade om den lyckade dagen... Varefter mamman högtidligen säger till sin dotter (Yongyut). Det var nog bra att falang tog med Namkaeng till provet, och inte du. Du har gjort detta nu fyra gånger och hon har missat, och nu när falang körde ner henne och pratade med henne, så klarade hon provet... - "Falang good luck", sade Jai Paengtha....

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXIII

4 oktober 2019

90,4 kilo - (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,098  nedåt

Trötthet och leda, försvinner på freda!

Medans olust och vånda,

är tillbaka på månda!!

Trot eller ej, men en thailändsk kvinna har ”forskat”, ja inom citations-tecken då, eftersom kanske forskat är fel ord. Hon har i alla fall efter bästa förmåga försökt att få fram fakta/information, vad det gäller läget med alla dessa äktenskap och förhållanden mellan Isaan-kvinnor och falangen (utlänningen).

Denna thailändska kvinnas ansträngningar hade det syftet att hon ville skriva och publicera en bok i ämnet, vilket hon också har gjort.  Ja jag vet, den ”lätta” förklaringen är ju alltid den som de flesta mest tar till sig. Och i detta fallet, så är nog den enkla förklaringen, att Isaan.kvinnan enbart gifter sig för pengarna, och därmed säkra sin framtid.

Jag själv är ju heller inte främmande för den förklaringen. Men det finns mer i detta, mycket mer saker som det handlar om till syvende og sist!! Hur som helst så har det nu de senare 10 åren också vuxit fram en ny ”klass” ute i byarna, tack vare dessa bland-äktenskap. Det har tillkommit en s.k. ”medelklass” i byarna.

En klass som författarinnan kallar medelklass, men jag tycker att det är lite fegt faktiskt, hon är väl rädd att stöta sig alltför mycket med sina stamfränder kan jag tänka mig, det är ingen medelklass, det är ju för fan en ren överklass i jämförelse med by-borna i allmänhet... Dessa isaan-kvinnor som gift sig med falang-männen, och skapat denna nya klass även kallad medelklass då...

Kvinnan, alltså isaan-kvinnan kallas då "Mia falang", vilket ju betyder fru, även ett ord som ”palleja” är thai, och betyder fru.... Notera dock att officiellt och säga fru på thai på ett "bra" sätt, ja då säger man INTE mia i första hand man säger Palleja som då är det finare ordet. Mia används mer inne i byn i talspråket..

Denna nya medelklass, och dessa nya kvinnor som gift sig med falanger, skapar också en typ av spänning ute i byarna av olika anledningar. Men mest för att den nya klassen utmanar de gamla föreställningarna inom bygemenskapen...

Och om det inte vore nog med detta, det skapas ju också en ny generation av en helt ny företeelse, som kanske inte alltid ses med så blida ögon, och det är ju alla dessa framavlade Luk Khreung, alltså blandras-barnen. Vi människor har ju det i oss, att våra fränder i stammen skall kännas igen, annars blir vi osäkra av oss.


Så Luk Khreung-barnen behandlas ibland och stundtals annorlunda än de thailändska barnen. Men en sak brukar ofta förekomma och det är ju att man gärna använder sina blandras-barn, när det gäller engelska-tävlingar mellan byarna och skolorna när det gäller att vinna. Då putsas dessa barn av för just den dagen, och sedan när dom vunnit segern till sin skola, så åker dom längst bak igen i skolan..

men faktum överlag är att den gamla by-gemenskapen, och de gamla sociala mönstren, numer i allt större mått tar stryk och ändras, och folk tvingas att inse att tiderna förändras. Mia Falang-klassen spenderar mycket mer pengar än "medel-Somsak" gör, och det är ju också en grogrund till gnissel i den sociala samvaron, vilket mest visar sig i typ av isolering, då förstås.

För de av Er som är intresserade, så heter författarinnan; Patcharin, och hennes bok heter; ”Kärlek, pengar och trygghet”.. Hennes bok baserar sig på mer än 2 års arbete och intervjuande av mer än 150 stycken kvinnor runt Udon Thani mestadels. Hon säger följande avslutningsvis, som kanske kan vara tänkvärt, för de av oss som kan vara i överkant negativa,,,

Hon menar på att dessa kvinnor inte bara förälskar sig i en utlänning på grund av deras rikedom eller intimitet. ”Äktenskap mellan en thailändsk kvinna och en västerländsk man är mer komplex än pengar och kärlek enbart”.. Det handlar om komplexa motivationer, och om en önskan om ett bättre liv, som spelar en stor roll bakom deras förening!!
 
Visst hennes tankar och slutsatser bygger på anekdoter och individuella erfarenheter, så man kan inte generalisera, utan vad som gäller för ett par, kanske inte passar in så bra på ett annat par. Men det är ju aldrig fel i att kasta lite ljus över en företeelse, som mest har skapat hysteri så till den milda grad, bland feministerna i västerlandet och i Sverige..

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXII

3 oktober 2019

90,4 kilo - 89,0 kilo (29 km) 1 timme 53 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,100 (nedåt)

Om du alltid talar sanning,

så behöver du inte ha ett bra minne!!

Gårdagskvällen blev en kväll i förnöjsamhetens tecken, för thailändarna runt här i min omgivning, familjen alltså!! Varför? Jo, därför att det stod mat på menyn nere i byn, där spritmagistern bor. Jag åkte med dom en kort stund dit ned på förkvällen. Men för mig, så är det så himla trist att sitta där och le som ett fån, och inte fatta ett skit, och thaiarna fattar inte ett dyft utländska ord.


Jag finner det också vara lite taskigt gentemot Yongyut att deltaga, då hon knappast kan slappna av, utan hela tiden se till att jag har det trevligt, och översätta och vara aktiv, och aldrig kunna ge sig hän i samtalet mellan thailändarna. Så jag brukar dra i mig lite kött, oftast griskött som ju är riktigt gott till och med okryddat.. Le lite extra...


Och därefter runt 1 timme senare, så avviker jag hem, och kan sitta vid min dator i lugn och ro och arbeta, eller kolla på en film, ja bara ha det bra. På det sättet så mår Yongan bra, och hon vet att jag trivs, och samtidigt så mår ju faktiskt jag också riktigt bra. Borta bra, men hemma bäst sägs det ju, eller hur?


Jag hann dock fota lite, och visst är det kul med våra olika matvanor, råtta och gris finner jag vara helt OK, men de senare underliggande fotona på hundarna som skärs upp och styckas för människo-föda, den grejen kör dom ju inte alls med här skall ni veta.... Men vill gärna visa hur det såg ut då det begav sig även här i Thailand.
 

Hundfotona är ifrån Vietnam,  där hundar av alla de sorter är stor business, och där hunden är betydligt mer värd död, än levande... Dock skall man ju veta, att det är faktiskt tydligtvis riktigt lönsamt att fånga in hundar här i Thailand, och köra över gränsen med dom, för senare styckning och kryddning..


Nä tacka vet jag en korv med mos, ja gärna bröd med också.... DET är riktig mat det... På tal om riktig mat, så var jag, York och Håkan och käkade lunch idag. För andra onsdagen på raken, så var vi hänvisade till den nya restaurangen, som har en skylt med en stor gul rund ring, vilket alltså tydligen åsyftas en pizza, ty i ringen så står det ett stort P...

Håkan körde en halvtaskigt genomstekt hamburgare på griskött, och jag och York handlade på oss Wienerschnitzel och pommes frittes.... Jag klarade inte av riktigt att äta ungefär mer än halva schnitzeln, ty denna så jäkla osmaklig, då de återigen har använt det där enorma ströbrödet, som thaiarna älskar att lägga på sin fisk och sin kyckling.

Ströbrödet deras är så grovmalet, så det fullständigt torkar ut köttet, så hela jäkla anrättningen fullständigt tappar smak, och jag tappar aptit. Jag har ju tidigare nämnt att jag skulle ta med mig här hemifrån en påse som jag ju köper på Big C, med svensk standard-storlek på ströbrödet, och ge till dom, kanske dom fattar då hur falangen vill ha sin schnitzel? Men det får jag göra nästa onsdag då, idag glömde jag ju!!

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCXI

2 oktober 2019

90,4 kilo - 89.7 kilo (35 km) 2 timmar 29 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,102  nedåt

Den bästa förutsägelsen för ett framtida beteende,

är relevant tidigare beteende!!

Det har vari väl här nu i vår Tambon, Ja alltså i sub-distriktet, som ligger snäpper över i storlek själva byn då. I vårt fall så heter vår by Nong Nasaeng, och så gör ock även vårt sub-distrikt. Detta distrikt innehåller kanske 100 stycken byar med olika namn. Om ni vill så kan jag spalta upp i storlek hur de olika namnen faller i ordning.

a) Ban - hem b) Muu Ban – By c) Tambon – Sub-distrikt d) Amphue – Distrikt e) Changwat – Provins, dessa provinser gör ju sedan själva landet Thailand. Så nu har vi alla kläm på detta roliga, som så många gånger skapat förtret för oss utlänningar och utomjordingar när vi skall förmedla vår adress till andra...

En vettig adress här i Thailand har jag funnit, innehåller naturligtvis INTE alla dessa ingredienser, utan ser mer ut som (ett exempel bara): familje-namn, 176 (husnummer) Moo 8 (gatunummer) Nong Nasaeng (bynamnet), Amphue Muang (distriktet i provinsen), 36000 (postnumret), Chaiyaphum (staden), Thailand (landet)....


Så nu i alla fall under styvt 2 veckors tid, så har det varit full kalabalik till medborgarnas oförställda glädje, med enorma högtalare, OTROLIGT skränig musik, dans på gatorna förstås, det är ju infödingar vi pratar om i många fall... Och så all denna skrikande gapande information från de som deltager i valet.

I vårt fall denna gång så var det 2 stycken starka kandidater. Starka i detta fallet innebär att de har en position här i samhället, så ingen annan vågade gå upp emot dom. Den ena var en kvinnlig lärarinna med rika familjeband, och den andre är byns största säljare av lök, vilket alla thaifamiljer vill ha, och handlar av honom och hans Pick up..

Till slut efter 2 veckors gapande skrikande i högtalare och olika kraftmätningar, så blev det val vid templet i Nong Nasaeng, som ju är den naturliga samlingsplatsen för slika ting. Kan ju mest liknas vid Alltinget, Stortinget eller kanske Folketinget eller Riksdagen.. Här väljer man sin ledare i alla fall.


Enligt rapport från ringside av Yongyut, som skrattande kom hem, så var det oavgjort och trassel där borta på samlings-platsen. Alla fick gå hem med oförättat ärende tydligen. Lika många röster sades det, och det kan man ju tro på lika mycket som tomten. Domaren föreslog lottdragning.

Lärarinnan var sturvulen och lät löksäljaren dra först. Han förlorade... Men han underkände lottdragningen av någon anledning, och den fick göras om, trots att gubben hade godkänt innan att det skulle vara OK med lottdragning. Nu drog kvinnan först, och hon fick den vita stenen och förlorade lottdragningen. Nu underkände hon hela grejen.

Domaren sade då ifrån att det fick vara slut för idag, så skulle dom ta tag i detta nästa vecka igen tror jag jag hörde... Ja det är inte enkelt i en kultur som detta, att få till det vi kallar gentlemen-agreement, sådant existerar ju inte här, giltiga handslag är bara för idioter, om man nu kan luras istället.

Nu är det i alla fall över, och ron har lägrat sig över slagfältet, och högtalarna är tillbaka-lämnade till uthyrnings-firman inne i Chaiyaphum. Så nu regerar hundar, tuppar, och katt-jävvlarna återigen gator och torg, och trädgårdarna.. Jag sticker nu ut på en underbar cykeltur, vädret är kanon, precis som det varit nu i snart en hel månad.

Detta trots att det är regnsäsong. Och trots att vattnet stiger hela tiden i älvar, floder, bäckar, och på risfälten.. Men jag antar att det regnar mer konstant norröver, och sedan rinner ju allt vatten söderut, och passerar oss här. Men vi är dikade, och i bra skick här i vårt område, så översvämning är nog bara ett minne blott (2011).

Handskak

Chaiyaphum MMMDCCX (3.710)

1 oktober 2019

90,2 kilo - 89.8 kilo (16 km) 59 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,108  nedåt

De meniga gör krigandet,

medans officerarna gör anspråk på segern!!

Jag och Yongan kom i samspråk idag gällande vår olycka som ju hände förra veckan, eller var det förrförra? Tiden löper ju så himla snabbt här i mitt boende!! Jag har försökt flera gånger att prata om de ekonomiska effekterna med Yongan i samband med denna olycka. Hon är precis som hon brukar vara.

Hon står där med en vibrerande mun medans man pratar, lyssnar INTE, och bara väntar tills min mun slutat röra sig. DÅ tar hon vid, och har inte hört ett enda motargument. Jäkligt tröttsamt att försöka att kommunicera när samtalet blir så jäkla segt och långsamt. Vårt samtal denna gång handlade alltså om den tidigare bil-olyckan.

För Er som inte läst tidigare, så stod ju Yongan kort sagt vid ett rödljus och väntade på att köra, då plötsligt en bakåtrullande gammal pick up rullade in med kraft i framvagnen på vår Honda City, och krossade frampartiet på bilen. Yongyut skötte det hela gallant (jag var ju inte med). Hon kallade in polisen och hon kallade in försäkrings-bolaget.

De sistnämnda kom och försäkrade Yongan att “detta tar vi hand om, oroa dig inte”... Och så gjorde dom också. Dom pratade ju med den andre chauffören, och han var ju helt oförsäkrad, men han påtalade att hans familj minsann “hade pengar”, och skulle betala skadorna på de fyra bilarna som var inblandade i denna olycka...

Men den "visan" i dessa sammanhang har man ju hört många gånger förr... Intresset och ansvarskänslan brukar ju sedan avta ganska kraftigt när man lämnat olycksplatsen.. Med tanke på den gamla skitbilen han hade så finns där nog inga stålar i den familjen inte...


Vår bil står nu på verkstad här i Chaiyaphum, och jag har besökt den 2 gånger, det känns nästan vid dessa besök som om jag borde ha blommor och choklad med mig, ja nästan som ett sjukbesök på sjukhuset... Så reparationen framskrider med fart, så allt OK på den fronten hittills i alla fall..

Jag har alltså försökt vid flera tillfällen igen att prata med Yongan om det ekonomiska i detta. Men hon har nu en lysande teori, som jag försöker utröna om det stämmer, och stämmer detta, så är det så fantastiskt så det gränsar till rent otroligtn när man har en olycka som vår där det kostar en massa pengar, så tänker i alla fall jag.

Vilken tur att man är försäkrad i alla fall, detta hade ju kunnat kosta skjortan för ens ekonomi. Så detta faller ju då naturligtvis på vår försäkring. Smärre grejor som repor och småskit kostar ingenting att fixa här i Thailand, och att lägga sådant på försäkringen är ju bara löjligt, men får ju ändå tillbaka det som en kostnad på premien, om man skulle låta försäkrings-bolaget betala det.

Jag pratar då med Yongan och försöker få henne att inse att ett försäkringsbolag lika lite som en bank, eller vilket företag som helst, de är vinstdrivande företeelser, som om dom inte går plus, dom går åt helvete, och får lägga ned, ty dom kan ju då inte betala ut löner till de anställda, utan inkomster och vinster.

Detta innebär då att om försäkringsbolaget betalar denna skada för oss, så vill de mer än gärna få tillbaka dessa pengar via att höja sin premie mot oss. Man får ju sänkt premie om man har skadefria år, och motsatsen om man har skador, helt logiskt. Men det är inte logiskt alls hos en thailändare.


Jag känner på något märkbart sätt att detta snack av mig är lite grand som att skjuta i luften, och samtidigt då skjuta sig själv i foten, i och med att jag får Yongan att må lite “utanför” och okunnig.. Sådana självklara saker pratar och lär man inte ut i skolorna tydligen i detta landet, speciellt inte bland grundskole-elever.

Men Yongyut bekräftade då att thailändare alltid har en plan i de flesta lägen, ja inte en plan för någon typ planering o.s.v. Mer en plan att komma undan ansvar då kanske... Jo hon berättade för mig hur man gör i Thailand enligt henne. När man råkar ut för olyckor så sker då följande.

Jo man går då helt sonika till ett “annat” försäkringsbolag, och försäkrar sin bil (som i detta fallet). Man överger helt enkelt sitt nuvarande försäkringsbolag som tog sitt ansvar, och sedan smiter man undan, och väljer ett annat. Ja varför förstod jag inte att thai skulle välja en sådan väg att gå.

Enligt Yongyut, så är detta OK, men jag är ju inte hundra på att hon vet vad hon snackar om. Jag menar dessa försäkrings-bolag har ju garanterat någon typ av samarbete vad det gäller sådana här saker, det är ju skitenkelt att knyta till den luckan antar jag. Så nu är tanken hos min fru, att vi bara skall skippa Bangkok Insurance, och kasta oss över ett annat försäkrings-bolag..... Ja vi får se.....

Handskak