GTG Shipping, Thailand

Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com

Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast. Välkomna med Era förfrågningar

Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig, klicka på forum Sawatdee eller direkt här på hemsidan, under menyn upptill, Transport och flytt!


Chaiyaphum MMXXXIV, Thailand

31 januari 2015

83,2 kilo -

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,904



Yongyuts kommentar på detta foto jag tog - "I can eat".......

Dröm som om du skall leva för evigt,
men lev som om du skall dö imorgon

Så idag så fick man då kvitto på att livet återigen spelar en spratt. Ingenting är som man tror, och är övertygad om. Man lyssnar på alla dessa som bor därnere vid ”havet”, och sitter vid sina stenbord, och bara öser galla över en sak, och det är dom där thaidamerna, och speciellt dom ifrån Isaan. Flickorna ifrån Isaan har allt det som man inte vill ha ifrån en dam.

Isaanflickornas egentliga enda agenda, är att bara lura falangen på stålar, att ljuga, och sedan skära snoppen av falangen. Isaandamerna vill helst i livet lura upp den stackars naive och oskyldige falangen till hennes hemby i Isaan, och väl där, så kommer livet att bli ett helvete för den oskyldige falangen.

Nu börjar hårddragningen, och stålarna skall plockas av falangen. Nu börjar alla dessa argument att bli ”sanna”, som ”stenbordsjönsarna” nere i Pattaya är experter på att dryfta vid sina sammankomster. Falangen har kommit till byn och buffeln är nu sjuk, pengar tack!! Damens bror nere i Bangkok ber att få låna stålar,, bara lite grand, pengar tack!! Huset måste repareras, pengar tack! Bilen och mopeden är kass, måste köpa nytt, stålar tack!!

Skulle vara kanon om familjen kunde få pengar att köpa in ris för sådden, eller mat för dagen eller Lao Khao till fadern.... Och på detta sätt meddelar stolt stenbords-"experterna" att det håller på. Och det hela brukar ”krönas” med den största lögnen av alla, av det största bedrägeriet av alla. Nämligen att nu är det dags att bygga hus, så man kan bilda familj. Och i samma veva så måste man dock gifta sig på ”riktigt”.

Och i detta fallet så är det egentligen inte på ”riktigt”, utan det menas ”riktigt” i folkets ögon, alltså ett by-bröllop utan legal status! Och nu skall familjen ha stålar av falangen för hemgiften (Sin Soden). Och detta med Sin Sod, DET känner Pattaya-gänget väl till. För dom känner minsann ”folk” som har blivit lurade på denna grej. Alla därnere vid havet har en kompis, som känner någon kamrat, som gift sig i byn, och lurats av miljontals baht....

På detta sätt ser 100.000: tals falanger livet, och thaidamerna ifrån Isaan. Deras erfarenheter i omvänd ”fattning” kommer enbart ifrån att dom varit på Malmskillnadsgatan, eller Reeperbahn, eller Röda lyktan-kvarteren och gökat. Och därmed stolt basunerat ut att alla svenskor ifrån Stockholm är horor och opålitliga, och alla tyskor ifrån Preussen är horor och opålitliga, samt alla holländskor ifrån Groningen är horor och opålitliga!!

Så detta är då bakgrunden till följande som timat sig här i byn Nong Nasaeng de sista dagarna. Lever man som jag råkar göra, ”mitt i smeten” s.a.s. och skall behöva lyssna på skitpratarna som florerar ute på bl.a. internet, och nere i turiststråket Pattaya, Bangkok eller Phuket. Så blir man lätt spyfärdig, Och detta då beroende på att livet inte låter sig inordnas i ett rutsystem som är säkrat åt alla sidor, låter sig absolut inte inordnas i absoluta sanningar.

Min historia startar med att Börje träffar ”Pohn”, en thaidam ifrån Nong Nasaeng. Jag själv känner egentligen inte detta par speciellt mycket, mer än det lilla jag pratat med Börje, och via det snacket man hört skvallervägen från Yongyut och Amphorn... Börje blir jätteförtjust i henne, och hon verkar tycka om Börje, men vem vet egentligen. Han är 59 år och hon är 39 år gammal. Hon har 2 st barn naturligtvis, det har dom alla, nästan alla i alla fall. Men de bor hos modern mestadels,,, som vanligt, kanske?

Efter drygt 2 års pendlande av Börje, så tar han ”Pohn” till Sverige, och hon stannar där i 6 månader totalt. De är gifta vid detta laget. Barnen bor hos mormor förstås i Thailand. När de 6 månaderna är till ända, så visar det sig att Börje inte tycker att detta är roligt längre. Han har varit ute på ”bedrift”, och gängat sig med en annan thaidam där i Sverige, så Börje erbjuder sig att pröjsa Pohn för att hon skall hålla käft, åka hem, och aldrig mer prata med Börje.

Pohn sätter sig på flyget hem til Nong Nasaeng, och enlig uppgift, så skickar Börje 8.000 baht per månad till Pohn under 4 månader, och sedan slutar han för att äktenskapet är nu avskrivet tydligen hemma i Sverige, och han är fri.. Jag vet inte exakt hur lång tid just den grejen tog. Men pengarna ströps när äktenskapet var slut.

En anledning som Amphorn kunde meddela angående äktenskapet, och att Börje tröttnade, var att Pohn var galen på att spela kort, och låna stålar.  Men Pohn hade aldrig haft någon riktig inkomst, och visste ju inte alls hur man skulle hantera pengar. Börje höll ju i sin portmonnä å det vådligaste. Och Pohn fick aldrig ens chansen att handla på egen hand en endaste dag, så hon fick aldrig lära sig någonting i pengaväg och pengars värde!!

Pohn kommer hem, pengarna slutar komma, och Pohn är nu snart skuldsatt och ansatt av lånehajarna. Hon är också nu svår på drecken, och jag själv såg henne i fredags kväll förra veckan, sitta vid by-affären därborta, och skråla, och stoja, och tjöta, med ett par andra madammer. Och nu kommer avslutningen på historien som Yongyut berättade för mig!

Man hade sett Pohn flera gånger under den dagen, köra runt med sin moppe och besöka folk, ja de flesta folk i byn. Ingen tänkte på det alls. När det hade gått 2 dagar och 2 kvällar, och ingen sett Pohn, och ljuset aldrig släktes i hennes hem. Alla rummen hade ljuset tänt dygnet runt. Ja då undrade grannarna. De gick in i hennes hem, och fann henne hängandes i ett rep runt halsen, stendöd förstås!

Hennes liv och död ger en lite grand av ”närvaro” och ”närhet” till livet häruppe i Isaan. En människa kan aldrig reduceras ner till en endaste mening sagt av fyllegubbar nere vid turistorten. Det finns alltid i detta livet saker som man måste begrunda, och ha respekt för. Pohn var ingen ond människa, hon gjorde vad hon måste göra, för att ta hand om sina två barn, och sin moder, pappan var ju död redan!

Det finns INGEN i denna värld som sätter tummen och skulden på mannen i sammanhanget. Ja thai-mannen och fadern till barnen, som i sedvanlig stil övergav Pohn och barnen sina... Eller lägga skulden på falangen, som kommer till Thailand, tar inte sitt äktenskap på ens lite allvar många gånger, och bara byter ut sin fru som en dålig disktrasa.

Ingen,, inte ens de ”vetgiriga” och ”allvetarna” vid stenbordet, klarar av att skapa en teori, och försöka att förklara varför det överhuvudtaget finns kvinnor ifrån Isaan nere i Pattaya!!! Det är helt enkelt överkurs för de gökarna!!

Handskak

Ps. barnen bor kvar hos mormodern, som dock måste vänta i ytterligare 6 år, innan hon kan få ut sin pension, så hon kan  försörja sig själv och barnen. De 500 bahten (SEK; 125:-) per månad ifrån nationen Thailand, kommer nog väl till pass,, eller vad tror ni?

Hur dom klarar sig.... Ja det finns hjälp ifrån templet och munkarna, där de kan få dagens ris i alla fall. Grannarna brukar vid dessa tillfällen hjälpa. Det är en väl sluten by-gemenskap som i många fall faktiskt hjälper varandra. Och sedan måste mormodern ut och fiska, repa löv och kvistar, och också ta jobb som finns att tillgå, kanske arbeta på risfältet o.s.v. Hon gör vad som måste göras för att inte dö...Det gör dom alla i Isaan...

psps..... Läste följande rubrik nu härnere;
”Kanchanaburi provincial court has issued a warrant for the arrest of a Briton suspected of murdering his Thai girlfriend and stuffing her body in a red luggage which was later dumped into the Mae Klong river in Kanchanaburi province”.

Och detta kom i direkt följd efter det att en annan falang blivit dömd till 9 års fängelse för att ha dödat sin thaifru!!

Så stenbords-experterna, lite ödmjukhet till livet skulle inte skada,,,

dsme

Chaiyaphum MMXXXIII, Thailand

30 januari 2015

83,1 kilo - 82,4 kilo (31 km) 103 minuter - 1.281 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,908



Finns lite granna växter kvar att fota, eller?

När en dörr stänges, så öppnar sig en annan!
Men vi tittar ofta så länge, och ångerfullt på den stängda,
så vi ser inte den som öppnas för oss!!

I morse när jag kravlade upp runt kl. 06.50, så var Yongyut redan uppe. Och hon var minst sagt aktiv, jag fick höra eder, och antagligen svordomar, som jag endast hört den gamla mamman ”Paengtha” köra med tidigare. Jag hann se ut över baksidan, och fick se en jäkla stor vit fågel springa iväg som den värste Herb Elliott  flaxande ivrigt med vingarna, Ville tydligen bara gömma sig, därborta i buskaget på baksidan!!

Yongyut hon skrek nu på engelska när hon fick se mig.... "TYNNBÖRD”.... vilket betyder, inte fågel som ni tror, utan ungefär ”jävvlar anamma”, men på isaan eller thai..... Jag sprang ut, och fågelfanskapet hade rensat helt rent i vårt lilla ute-akvarie, alltså den jättekruka som står på baksidan med Namkaengs firrar i.

Denna fågel hade väl stått där i allsköns ro, och med sin långa näbb harpunerat de små stackarna, OK kanske inte harpunerat, men i alla fall plockat dessa firrar en och en, så sött... Yongyut berättade med sorg i rösten, att denna fågel skall dö snabbt, ty firrarna hade hon lärt sig tycka om. När hon stack ner handen i vattenkrukan, så brukade firrarna samlas runt hennes hand, och nästan försöka att äta från handen.

Så nu så hämtade Yongyut 4 st CD-skivor som hon hängde upp för att göra den stora vita fågeln rädd och orolig om den skulle komma tillbaka. Jag var av en annan mening, jag sade till henne - ”Go to Lem, he have poisen, kill the bastard”.... Jag menar 1 död firre, och så lägger vi in gift i den, och 1 död fågel,,,,, och sedan PROBLEM SOLVED...

Idag kl. 17.00, så kom Dan (amrisen) och Amphorn över å middag. Yongyut höll på nästan hela dagen med att förbereda all mat som skulle ätas av henne och Amphorn och lilla Namkaeng. Det är ju ett helt jäkla företag när thai skall äta. Dans och mina goa vårrullar tog väl kanske max 6 minuter att steka, och sedan var vår mat klar. Vi fick lite kall sallad till, och sedan var vi nöjda.

Damerna åt, ostron, musslor, räkor, alla var rullade i brödsmulor och stekta, friterade kallas väl det tror jag. Sedan åt dom vanligt ris, och dom åt ävenledes knåderis. För säkerhets skull så kände sig Yongyut också tvungen att göra lite kött i form av griskött, som hon hade stekt, och till sist som jag kom ihåg, så gjorde hon något slafs som såg ut som nåt sopp-aktigt med grönsaker, och illafärgade gröna blad....

Till allt detta drack vi ett gott vin, som jag sparat allt sedan Yongyuts födelsedag, vi fick ju det i present då i juni månad förra året.... Men jösses va gott det var, hade fått det av York, och den tysken han är aldrig snål. Dan och Amphorn hade med sig dessert i form av Cheesecake med äppleskivor där i, och med vispgrädde..,

Det var helt enkelt kanongott tycker jag. Så vi alla var nöjda och belåtna, och efter kanske 2 timmars ätande och pratande, så avvek dom hem til sig. Dan brukar alltid bli trött runt 2 timmar efter dom kommit.. Men det är bara bra, jag är heller inte för så där himla långa sittningar!!

Idag i alla fall, så mötte vi upp både Birger (Åke) samt Mackes uppe vid ”In the middle of nowhere bar”. Jag och Ingemar åkte ihop, och det blev som vanligt himla kul och omväxlande att ta sig ditupp ute i vildmarken, och tjöta lite grand om ditten och datten. Åke var här på en snabb 2 veckors-trip ensam, och ville organisera upp sitt bygge därhemma i Weng Noi.

God mat och gött snack, och mitt i alt tjötet, så kom det en lätt motorcykeln med 1 thai som körde och en solglasögonprydd gentleman... Han var en riktig friskus som såg ut som om han var en välvårdad 54 åring, men han var i själva verket sjuttanimej hela 78 år... Att man kan vara så välbevarad är mig en gåta, men samtidigt så ger det ju en stilla liten förhoppning till mig själv, alltså at man själv skall se sådan ut.

Att han fiskade upp Kamagra ur fickan, och pratade sex gjorde ju inte saken sämre. Ja det är faktiskt gott att vara män, då vi ju är ofta ganska ”pigga” i sänghalmen, till skillnad ifrån damerna som naturen tar hand om lite tidigare har jag förstått, fel? Han avvek dock ganska snabbt, han var där för 1 av sina 2 dagliga glas rödvin...(för blodets skull).....

Vi åkte sedan hem, på vägen hem, så stannade vi och handlade på oss lite frukt. 1 kilo apelsiner (goda) kostade 60 baht kilot ( SEK: 15:-), och 1 kilo röda vindruvor kostade 100 baht kilot (SEK: 25:-). Hur billigt detta är i jämförelse med Sverige vet jag inte. Men ni som vet får gärna meddela mig!! Damen som sålde frukten hade sin man med sig där. Jag tittade åt sidan, och där stod en polis-motorcykel med en uniform, och en hjälm.

Vad är det frågade jag.. Åh det är min mans, alltså killen som stod här vid oss och hjälpte frun att sälja frukt.... Man undrade ju faktiskt om det var tillåtet  för denne polis att vara i tjänst, vilket han uppenbarligen var, och bara ta av sig kläderna, och jobba civilt på arbetstid.....

Men som vanligt här i detta landet, han hade säkerligen ”känningar”, så han gjorde väl som han ville..... Och när jag kom hem, så hade man lagt drygt 5 timmar av sitt liv på denna lilla trip, men tycker faktiskt att det var värt det.

Handskak

Chaiyaphum MMXXXII, Thailand

29 januari 2015

82,4 kilo - 82,4 kilo (30 km) 113 minuter - 1.406 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,866




Äkta vänskap är som god hälsa,
man värderar den inte förrän man förlorat den!!

Har kommit på mig själv att jag stundtals och ibland, sitter här och funderar över livets olika "törnar", och även de olika vägar som det tar med oss människor. Man växer upp som jag gjorde i en lugn och jordnära tillvaro, som nästan aldrig "rörde" på sig. Och i och med att man växte upp så, så lärde man sig också, att det var på det sättet som man kunde känna trygghet i livet.

Om jag kunde bo kvar där jag bodde, om jag kunde trivas bra där jag bodde, ja då skulle jag vara lycklig. Visst kan det vara olika för olika människor. Jag själv var av den typen, så jag hade förmågan att intala mig själv, att jag var lycklig, och trivdes med tillvaron, och då gjorde man det verkligen också!!

Så mitt liv i stort sett, med vissa blindskär förstås, har varit ett lyckligt och tryggt liv, där jag har kunnat känna att jag verkligen lever. Jag har sluppit den där "psydo-världen" som många stackare ramlar in, där dom jobbar häcken av sig, allt för att dom i ett fullständigt blint inferno av grupptryck av pryl-anskaffande, lever sina liv, och vet inget annat.

Det är viktigare att "ha" saker, än att ”skaffa” saker. Med det menar jag naturligtvis att man skaffar saker medans man "lever" livet, och att man inte lever livet enkom för att skaffa saker, hoppas ni hängde med i tankegången där, även om den kanske var lite suddig att uppfatta!!

Jag skall inte trötta Er med mer tankegångar, även dom är många! Med detta lilla snack, så har jag i alla fall kommit hit till Thailand för styvt 7 år sedan nu (6:e juli), och det kändes faktiskt lite skrämmande i början. Man lämnade kamrater, vänner och släktingar. Och man lämnade hela sitt sociala liv, inkluderande då det inom fotbollen.

Men på något förunderligt konstigt sätt, så ställde kroppen, och sinnet om sig omedelbart bums, så fort som man bestämt sig inombords. Allt kändes "helt rätt", allt medans man under en 3;veckors period i juni månad 2008 planerade, avslutade, och organiserade livet och avfärden ifrån hemlandet.

Jag hyste en del tvivel naturligtvis under de första dagarna av flängande runt i Göteborg under "avslutningen. Men när jag satte mig i lugn och ro återigen, och gick igenom de olika saker som gjorde att jag skulle kunna göra denna flytt utan att ta död på mig själv, så stod det grymt klart för mig, att detta skulle inte vara några problem att klara av.

Jag tänkte i termer av:
a - Fotbollen var ändå avslutad i och med att jag slutat som tränare efter 26 år för dryg 1,5 år innan. Så det sociala livet var ändå helt slut, och lämnade bara ett stort tomrum efter sig. Det är konstigt egentligen hur 26 år inte lämnar mer konstanta och fasta avtryck efter sig.

Man träffar mängder av människor. Man skapar mängder av bekanta, och mängder av vänner, och man har ett oändligt antal spelare, som man har tränat och tjötat med. Men vad finns kvar,,,, Ett stort tomrum med kanske 3-4 vänner, som egentligen bara är bekanta, ty man ses bara vid speciella tillfällen, så i vardagen är man dom förutan...

b - Vänner, ja denna grej med vänner är ju ofta har jag märkt en stor chimär. Vänskapen verkar enbart vara geografisk, och inte psykiskt handfast. Varför tappar folk oftast sina vänner när man/dom flyttar någonstans? Vad hände med de tårar som man genomled ihop under spritens inverkan, eller när vännens första barn föddes?

DÅ när man flyttar till annan ort, så orkar man inte längre hålla kontakten, är detta vänner egentligen? Nä det är bara skitprat. Jag tycker själv att det mer kan rubriceras som bekanta, och inget annat. Ordet inflation är det första jag tänker på i samband med "vänner"!!

c - Familjen, ja när både mor och far är döda, så saknas ju tyvärr "limmet" som håller ihop familjen, och barnen är spridda med vinden, sökandes och letandes efter sin egna "honung" i livet! Jag själv fann att i mitt liv som jag nu var färdig och klar att börja leva utomlands, så fanns det egentligen inte så himla mycket mer som höll mig kvar här i Sverige.

Så hur jag kunde redan ifrån början tänka i dessa termer. Ja det var väldigt enkelt för mig skall jag säga. Om man sätter sig ner, och man inbillar sig att man sitter och funderar över hur vardagen ser ut i ens liv, och man kommer på att;

- Telefonen kommer inte att ringa självmant - Så jag själv måste ringa....
- Dörrklockan kommer inte att plinga, så jag måste besöka vänner och folk själv..

Så med detta i tankarna, så inser man att man faktiskt står vid ett vägskäl i livet. Min telefon har alltid i alla tider ringt på kvällarna, och dörrklockan har gått varm. Så man märker dessa saker med en dåres klara blick. Så mitt beslut den gången på flygplanet hem ifrån Thailand, var inte förhastat, det var genomtänkt, och det var övertänkt och kristallklart....

Jag sitter nu vid datan 27 januari 2015 efter snart 7 år, och trivs alldeles charmant, enda lilla orostecknet, är väl att den svenska kronan är lika illa som den var den gången senhösten 2008... men det klarar sig. Men det viktigaste är att trivseln är kanske ännu bättre nu än tidigare.

Mitt liv fungerar, och jag kan ju inte klaga på när folk ringer mig, eller de står på tröskeln och vill prata och träffas, och så här jäkla mycket skratt skämt och flabb har jag aldrig haft i mitt liv tidigare, som jag haft nu under de sista 7 åren.... Och då har ändå mitt liv bestått av oerhört mycket skratt under hela mitt liv i Sverige!

Men det viktigaste och mest goa i mitt liv, finner jag det vara att jag på något sätt fick en "vuxen" kontakt och relation till mina 2 systrar. De är ju runt 13 och 14 år äldre än mig själv, så min uppväxt präglades väl inte dagligen precis av deras närvaro, även om jag förstås lärde mig att tycka om dom när jag var liten. Jag var ju ofta och hälsade på, och också bodde hos dem under vissa skolfria dagar!!!

Men nu fick vi en kontakt med varandra baserat på hur vi är funtade IDAG, alltså i vuxen ålder.... och den grejen är jag alldeles tacksam för. Att återfinna sina syrror efter all denna tid var fantastiskt roligt. och det värmde nåt oerhört i min själ när jag märkte hur enormt goa dom var emot Yongyut.

Yongyut fick fick på kuppen en svensk familj, och det var nog DEN grejen som gjorde henne mest lycklig över hela den period av 6 månader som hon spenderade i Sverige. Ja vi var enormt lyckligt lottade, som fick bo nästan hela tiden hemma hos Maisie och Rosemarie!!

Så med detta, så vill jag ha sagt, att vi är lyckligt lottade över att ha mina mina systrar, och jag hoppas att dom även i framtiden vill "ta samtalen" som kommer ifrån det fjärran Thailand. Hahahaha!

Handskak

Chaiyaphum MMXXXI, Thailand

28 januari 2015

82,9 kilo - 82,0 kilo (19 km) 60 minuter - 747 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,911



Ja dessa föregår alltid med "gott" exempel!!

Jag värderar högt den vän som hittar tid i sin kalender för min skull!
Men jag älskar den vän som INTE anlitar sin kalender,
bara för att hitta tid åt oss att träffas!!

I allt detta med att försöka att förstå andra folkslag, det är nu nästan en ogörlig uppgift, om man nu inte bor ganska lång tid, och lever med dessa människor. Kanske vi falanger som kommer hit, och lever våra ”sidoliv”, alltså parallellt med thai, vi kommer nog aldrig riktig att kunna förstå hela konceptet av att vara en thai, och tänka som en thai.

Dock så hindrar ju det oss inte att försöka att förstå de olika sammanhangen, och vad som sker och händer runt omkring oss. När man läser om thai, och speciellt thai ifrån gammal tid, så blir man nästan förundrad över med vilken enorm klarhet som man kan uppfatta ”dagens” thai, och hur dom fungerar, men bara till en viss del förstås. Jag skriver detta nu, så skall vi se om ni läsare får en lite mer bredare förståelse, eller inte.

”Tro mig bara, om ni finner mina ord vara sanna”.Thai är uppväxta med att lita på sig själva, och sin inre visdom! Varje person är fri att arbeta på sitt egna sätt för att uppnå lycka och frid, enligt sina egna idee´r och sin egna kapacitet! Man kan söka och ha sin egna religion. Enligt den thailändska konstitutionen, så skall Thailands kung vara Buddist, men han stöder de facto alla olika religions-utövningar i sitt land.

Thailands egna munkar är upplärda med att respektera sina ”vänners” olika religioner och äldre, precis som om de vore sina egna.... ”förödmjuka inte andra människors tro och deras äldre”, detta är en tes som är inskriven i de thailändska munkarnas ”förhållningsorder”... Ja det heter väl inte så, men hittade inget annat ord!!

Detta därför att Thailands munkar har lärt sig att acceptera livet, och världen som den ser ut. Livet ses inte som en serie problem som skall lösas, eller jävulskap att avslöja. Det finns ingen önskan att förändra, eller förbättra världen. Thaiarna vill hellre acceptera ”sakernas tillstånd” som dom är, och då gärna inkorporera saker in i sin egna kultur och leverne.

Thai tror inte nödvändigtvis att man skall sträva och kämpa för att göra livet bättre i det hänseendet att man skall kämpa livet ur sig enkom för rikedoms skull!! Livet som sådant är helt OK för en thai, om han bara kan acceptera det som gott ifrån sitt hjärta!!

Denna historia är en väldigt ny historia med en modern tappning. Första gången jag själv hörde denna story, så var det en grekisk filosof som andäktigt gav en gammal ”tyrann” svar på tal i exakt samma historia, som jag alltså skall berätta nu för Er.

”Det var en gång en amerikan som såg en thai sittande i skuggan under ett träd, och gjorde absolut ingenting! Amerikanen sade; - ”käre vän, varför sitter du här och gör absolut ingenting? Varför arbetar du inte? Varför skall jag arbeta, frågade thaien?

Well sade amrisen, om du arbetar hårt, så kommer du att tjäna mycket pengar, och om du arbetar hårt i många år, så kommer du att bli mycket rik! Och då blir du fri att göra ingenting, fri att resa, gå vart du vill, eller bara sitta och göra ingenting!! Thaien tittade under lugg på amrisen och sade - ”Men det är ju det jag gör nu, alltså gör absolut ingenting”!!!!

Månne då att detta är anledningen till att det inte finns en endaste thailändsk uppfinning som är internationellt erkänd, och det mesta man ser dagligen här i Thailand, ofta är saker som är från det förgångna. ”Det som dög för farmors farmors mor, det duger för mig också”.... Ja med det tankesättet så lär man ju inte uppfinna något eget. Då är det ju mycket enklare att bara sitta vid vägkanten, och inte göra ett skit, och sedan bara kopiera och inkorporera sakerna i sin kultur..

Thailändarna har många anledningar till att le, deras egna namn på sig själva ”thai” betyder ”fri”, och landet liksom namnet på dom själva är fritt. Thai uppskattar sin frihet, och de uppskattar sin individualism. Detta uttryckes mer än väl i deras egna talesätt om sig själva ”Om man kan göra som man själv vill, då är man en genuin thai”.....

Att man då i sin kultur uppträder i våra ögon som själviska egoistiska, idioter i många sammanhang, det tillhör bara kulturen, och en thai backar hellre in inom sina dörrar än konfronterar sina medmänniskor. Så vill man ha fest klockan 03.00 på natten, med ett jävla oväsen, eller vill man plötsligt laga sin bil samma tid på dygnet, och rusa motorn under 30 minuter, eller vill man ha sina husdjur, tuppar och hundar som för oväsen, så gör man bara det.

Att det skulle finnas någon som får in en tanke i skallen som typ - ”Hmm kanske borde vänta med festen tills normal tid på dygnet, eller borde nog INTE laga min bil kl. 03.00 på natten o.s.v. Men det finns bara inte..... Man ser sina medmänniskor uppträda som genuina skitstövlar emot varandra. Men konfrontation är ett ”brott” i deras uppfostran, och den som blir konfronterad, och ifrågasatt tappar då sitt ansikte, med snabb följd att han i många fall hamnar i ett läge där han hellre dödar någon, än sväljer den förtreten.....

Nä, vi falanger kan nog inte ifrågasätta... Vi vet alldeles för lite helt enkelt..... Men den dagen som thai tänker leva bland vanlig folk, och bland oss falanger, så får dom hårdhänt lära sig att föra sig, och uppträda som medlemmar i ”stammen”, och inte som individer som gör vad fan dom vill 24 timmar på dygnet.......Var kommer då övergivandet av sin egna avkomma in i det hela???? Kanske att man är individ, och gör vad fan man vill.....Om man är man förstås....

Handskak

Chaiyaphum MMXXX (2.030), Thailand

27 januari 2015

83,5 kilo - 82,3 kilo (43 km) 135 minuter - 1.680 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs;  3,868



Ljugarstuga, kanske?

Det bästa sättet att förlöjliga en man,
är att citera honom!

OK, vi har då kommit till slutet på sagoberättandet, en del läsare tycker att det är tråkigt att läsa i ämnet, och det får man respektera. Men nu kör vi på då! Vi spekulerade alltså i att thais sätt att vara, att det är ett kulturarv.,. Och att kulturen deras återfinns i deras sagor och berättelser. Alltså saker som fördes vidare från generation till generation p.gr.a att skrivkonsten ännu inte kommit till ”byn”, eller att man var för fattiga för att ha tid med sådan skit som läsning och skrivning!!!

Nästa saga handlar om att ljuga, och att se det som en ren företeelse hos thai, luktar ju inte så bra! Detta är en företeelse som finns liksom hos flera andra folkslag, ja varför inte hos alla folkslag på hela jordklotet. Jag tror själv att lögnen är ”oljan i den mänskliga kommunikationen”, utan lögnen så skulle livet bli en ren katastrof oftast, och ingenting skulle längre fungera, och en total katastrof skulle stå på tröskeln, och banka på dörren!! Så läs denna saga ifrån Thailands äldre tider.

I Thailand på denna tid och långa tider framåt, så fanns det nästan proffs i att ljuga. Alltså kringvandrande ”ljugare”, som berättade rövarhistorier för glatta livet, och det ansågs som stor underhållning på den tiden..... Vågar man säga att ”skönlitteraturen” har utvecklats ur lögnen kanske? Fasen va djup man är nu då?

Man byggde också på den tiden speciella Ljugarstugor i byarna, där man samlades och tävlade i ljugeri-konsten. Det ansågs en stor ära i att vinna vid dessa möten, och dessa proffsljugare reste långa långa vägar i forna tider, för att söka upp ljugare som dom ville tävla emot, och vinna över... Detta var då bakgrunden och nu till själva sagan;

En dag så kom det en utombys proffs-ljugare till byn. Han ville utmana byns bäste ljugare. Han frågade efter vägen till ljugarens bostad, och han ankom dit sent på eftermiddagen. Ljugaren sov en stund inne i sitt hem, den nyanlände utmanar-ljugaren passerade då ett par pojkar som satt under huset ifråga. När en av pojkarna, som visade sig vara ljugarens son, alltså han som sov inne i huset, frågade - ”Hej gamle man, vart är du på väg”?

Proffsljugaren tänkte då att han ville ha lite skoj med pojken, speciellt som det var sonen till ljugaren, som han skulle utmana, och vinna över senare! Han sade då till pojken - ”Jo jag söker efter min förlorade buffel!! Har du sett den, och är din fader hemma?

Ja pappa är hemma, han ligger och sover, vilken färg har din buffel som du saknar? Jag såg flera bufflar alldeles nyss som passerade här! Kanske en av dom var din buffel? Proffsljugaren sade; ”Den är väldigt speciell, och om du hade sett den, så hade du definitivt kommit ihåg den”! Så var det något speciellt med den då, frågade pojken?

Ja det är det, den är mycket speciell. Den har långa horn. Faktiskt så långa horn så de når nästan till himmelen, nå såg du den? Utan att tveka en sekund, berättade den lille pojken för proffs-ljugaren; - ”Javisst har jag sett den gamle man, den vandrade under vårt hus alldeles nyss, och gick i den riktningen”!!

Proffs-ljugaren var nu rejält konfunderad, och framförallt imponerad, över den lille pojkens abnorma förmåga att blåljuga honom rakt upp i ansiktet. Proffs-ljugaren faktiskt bleknade, och han tänkte att om denne lille pojke kunde ljuga på detta sätt, hur bra kunde då inte fadern ljuga? Så proffs-ljugaren fann för gott att dra sig ur det hela, och han begav sig hem, och ville förbereda sig mycket bättre, innan han skulle våga utmana denna ljugarfamilj borta i den där byn!!

Jag som berättat denna historia vet inte om proffs-ljugaren ens vågade sig dit, och verkligen utmana byns bäste, eller om de aldrig mer träffades, någon som vet, så får ni gärna berätta för mig!
SLUT

Så om ljugeriet är inbakat i kulturen, är detta en kvarleva, och anses det som en bra sak att ljuga för varandra? Thai är i alla fall extremt duktiga på att titta folk i ögonen, och bara blåljuga rakt ut, inte en tvekan, inte en sekunds tvekan!! Man fabricerar t.om. tårar inom micro-sekund, om det är påkallat i just den situationen.

Handskak

Chaiyaphum MMXXIX, Thailand

26 januari 2015

82,8 kilo - (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs;  3,846



Bibelns fantasier i god linje med alla andra kulturer

Vänskap är som pengar,
lättare fådd än sparad!!

En annan saga, ofta berättad i detta land som kallas Thailand, är den om kung Vesanthara. Han var en kung som praktiserade buddism. Han gav till fattigt folk, och han var ett bra exempel för rika människor. Efter några år i slottet, så lämnade han slottet och sin fru och två barn i sju-och åtta års åldern för att bli asket. En dag när hans hustru var ute i skogen för att plocka frukt, kom en man till Vesantharas grotta och klagade: - "Jag har ingen som följer mig, och som kan hjälpa mig, jag vill ha dina barn".

Vesantha förstod att mannen innerligt önskade barn, och han gav barnen till denne man. I en liten ceremoni gav han ansvaret för barnen till mannen, som gick iväg med barnen. Vesantha kunde offra sina barn, för att han hade lätt för att släppa, och visste att det var värdefullt att praktisera givmildhet.
SLUT......

Vågar man anta med utgångspunkt ifrån detta exempel ifrån sagorna, att thailändarnas lätthet att släppa sina barn, och sticka iväg, och bara lämna ansvaret till mor, eller mormor, eller farmor. Att det kommer ifrån deras djupaste gömma, inbakat i deras kultur och traditioner. Som jag förstår livet, så är sagor och berättelser som speglar, som återspeglar åsikter och leverne från fordom, som begravts i berättelser.

I så fall så får vi här en liten förklaring på det som vi uppfattar som rent ut sagt ”kalla” förhållandet, som många thailändska föräldrar har till sina barn... Spekulationer javisst....Men frestande att dra paralleller eller hur? Men för all del,. Låt oss fortsätta!! Låt oss fortsätta med givmildheten inom buddismen.

I sagorna gav ”Boddhisatta” organ till andra, och han gav också sitt liv som energi. En annan ”Jataka-saga” berättar om att ”Boddhisatta” en gång som asket gick i skogen med sina lärjungar. Han såg då en hungrig tigerhona med tre ungar.

Boddhisatta greps av medkänsla, och han tänkte att om inte tigerhonan fick mat skulle både hon och ungarna dö. Han tänkte: "Min kropp förändras hela tiden, den är inte värd att bevaras. Om jag ger min kropp till tigern är det bra för dom alla". Och han gav sitt liv till tigern, som åt upp honom.

I en annan version är ”Boddhisatta” en prins, som var ute i skogen med sina två äldre bröder. De fick syn på en hungrig tigerhona med fem ungar. Den lille prinsen frågade, och undrade om de svältande tigrarna. Han tänkte: "Min kropp förändras hela tiden, den är inte värd att bevaras. Om jag ger min kropp till tigern är det bra för dem alla".

Han fick iväg sina bröder, och erbjöd sitt liv till tigerhonan. Men tigern, hon kände medkänsla med barnprinsen, och dödade honom inte. Då gick prinsen till ett träd, högg av en gren, och tillverkade en kniv. Sedan skar han av sitt huvud, och gav det till tigern som åt upp det. När fadern så småningom hittade resterna efter sin yngste son, samlade han ihop benen och kläderna, och byggde en pagoda för dessa rester.
SLUT


Ja sagorna är sig lika, oavsett vad vi kallar dom, och oavsett var vi placerar dom i bokhyllan..

Ja det är ju mustiga sagor detta, helt klart tillverkade för att ”lära” folket. Hur man tänkte förstår inte jag i alla fall. För vilka tidevarv det än var, så nog fan känns det främmande att skära av sitt huvud, sedan erbjuda det till Tigern, och farsan bryr sig inte så mycket, utan bygger en koja av barnets ben.... Så inte tror jag i alla fall att detta är folklore, eller allmänhetens sagor.



Detta är garanterat sagor, precis som våra egna ”rövar-historier” ifrån Gamla Testamentet!!! Känns igen va? Eller historierna ifrån både grekernas, och romarnas gudavärld!! Alltså sagor sprungna ifrån troligtvis religionens ystra vilja om att bestämma över allmogen!!

Att finna en ”normal” saga i thailändarnas skattkista kan kanske vara svårt, men skall försöka att hitta något i alla fall, som verkar vara mer från allmänhetens egna skattkista, och inte en parallell-kultur där världen enbart är indelat i kungar, prinsar och högborna gudomligheter samt ”vanligt” folk som är skitfattiga hela högen!!. Forts. nästa kapitel....

Handskak

Chaiyaphum MMXXVIII, Thailand

25 januari 2015

82,9 kilo - 82,0 kilo (26 km) 100 minuter - 1.244 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,847



Lung Ta - Bönehus!!

Tro har med saker att göra som vi inte kan se,
medans hopp har med saker att göra som vi inte har tillgång till!!

Thailand, det är inte mycket vi vet om dess historia, en del av oss googlar och kollar, medans andra läser i böcker, medans andra kollar lite med folklore och traditioner. Jag vet inte mer än det som jag kan läsa mig till, och det som jag kan lyssna mig fram till, och sedan så lägger jag ihop allt detta till en åsikt. Så hav lite förtröstan, och ta detta mer som underhållning än som fakta....

På detta sätt uppkom landet Thailand. Folket thai uppkom i Sunnan, Kina för runt 4.500 år sedan. Kineserna började att röra sig söderut, och trängde in i Sunnan runt år 10 e.kr. Efter diverse irrfärder hit och dit, så etablerade thai sin första nation i staden Sukhotai runt år 1238 e.kr.  Under sin vandring söderut, och genom möten med andra folkslag som; Mon, Khmer, Laoter och andra, så införlivades många minnen och traditioner i thais egna liv.

Thais egna traditioner består fortfarande av traditioner och sagor och berättelser, som i själva verket härrör ifrån den gamla tiden borta i Kina.. Thais är alltså ett väldigt gammalt folkslag, men eftersom deras kultur inte skrevs ned förrän med start år 282 e.kr., så är det mesta gammalt, bara fört vidare via folklore, och mun till mun!!

Allt detta borgar då för en stor skattkista av berättelser och sagor. Jag är inte så säker på att vi västerlänningar har förmågan eller kanske viljan, att till fullo uppskatta de ord som berättas i dessa sagor. Handlingen är så pass olika våra värderingar och situationer, så man undrar ibland... Va det kul eller? Jag skall ge Er ett par exempel på berättelser, så ni får en liten inblick... och så kan ni själva avgöra om dessa är exotiska, eller primitiva, eller bara olika.... Så här startar vi då;

Lung Ta, den lugne och stoiske trädfällaren. Han var ansedd som den bäste, och varför, ja det framgår väl här då. Han var en ovanlig man, och han var lugnet personifierad. Ingenting kunde rubba denne mans lugn. Hur svår uppgiften än var att fälla träden som han fick i uppdrag att fälla, så behöll han lugnet. Ja han fick alltid jobbet gjort.

En dag i alla fall, så gjorde byborna förberedelserna för att bygga ett nytt Wihan, och platsen utsågs i laga ordning av traktens munkar. De gick dit till den utpekade platsen, bara för att genast se ett ENORMT träd växa exakt på den plats där detta böneställe skulle byggas.



Byborna erbjöd flera trädfällare pengar att fälla detta enorma träd, och även om de gick till ytterligheter som 100 baht, 500 baht, eller som i sista exemplet hela 1.000 baht, så kunde ingen av dessa trädfällare ens överväga att åttaga sig detta uppdrag.

Så byborna såg sig till slut tvungna att bringa bud till Lung Ta, som också genast gick med på detta. Han hade aldrig tackat nej tidigare till ett uppdrag, och tänkte inte börja nu. När Lung Ta kom till platsen och såg detta enorma träd, så ansåg han att det bästa att göra var att relaxa lite grand, så han lade sig vid trädets rötter, tog sig en ciggis, stoppade lite miang-löv i munnen som han tuggade.

Efter ett tag, så reste sig Lung Ta, stoppade sin yxa i bältet tilsammans med Miang-löven och Betel-nötterna naturligtvis. Och började med hjälpa av sin klätterbrädor klättra uppåt trädstammen. Det hade nu samlats rejält med folk, som gärna ville skåda detta under som uppenbarligen skulle hända. Ja det ansågs verkligen som ett under om Lung ta skulle klara detta träd.

Lung Ta´s fru; Pa Kaeo hade följt med sin make på hans resa hit, och hon ihop med byborna stod där och tittade med förfäran i blicken, hur Lung Ta klättrade högre och högre, ja han klättrade så högt så han till slut försvann ur sikte helt och  hållet. Några bybor fick massera Pa Kaeo´s nacke som blivit stel av allt stirrande upp emot himmelen.

Lung Ta kom till slut ända upp till toppen av detta träd. Han tittade ut ver landskapet och njöt för fullt. Hans tankar vandrade långt långt bort. Han tog fram sin yxa, och började att hugga av grenar ifrån trädets topp, en efter en, och han höll på med detta länge ända tills bara en endaste gren återstod, alltså den som Lung Ta stod på.... och Lung Ta var helt oförberedd, DÅ plötsligt så utbrast ett rejält oväder... ett riktigt brutalt oväder.

Den sista grenen som Lung Ta också stod på, den brast för en blixt från ovädret, grenen kastade Lung Ta neråt, och alla Lung Ta´s tillhörigheter flög åt alla håll. Yxan flög iväg åt ett, Mianglöven åt ett annat och Betelnötterna åt ett tredje håll....Fru Pa Kaeo svimmade av åsynen av hennes makes färd där uppifrån och neråt.

Till slut efter bybornas hjälp, så öppnade hon ögonen, och genast frågade hon hur det var med maken.... Å, han har inte landat än!!! Men medans Pa Kaeo tittade bortåt trädet, precis då landade Lung Ta, med en så kraftig duns, så både korna och alla buffalos blev så rädda, så dom sprang till floden, och dök däri med ett så högt splash, så hela byn blev dränkt av allt vattnet.

Så fort som byborna hade tagit tillbaka sin fattning som dom just förlorat, så rusade dom alla bort till Lung Ta, han låg där så fint på sidan på marken....Han låg där med slutna ögon. Ur mungipan hängde en cigg, som han sakta sög på. Bredvid honom låg yxan snyggt och fint, och i bältet hängde Mianglöven, och i påsen låg Betelnötterna....

Han öppnade till slut sina ögon, och pratade liksom för sig själv - ”Detta kan vara mitt absolut sista trädfällarjobb, jag börjar bli gammal och långsam. Jag hann ju knappt med att samla ihop min yxa, mina nötter, löv, tobak och tändstickor innan jag landade!! Jag är ju inte alls lika pigg och rask längre, som jag var i min ungdom. Då hade jag förutom detta också hunnit med att väva en korg eller två innan jag landat på marken....”
SLUT

Ja med detta, så ser jag i alla fall ingen direkt varken början eller slut, och heller ingen lärdom att samla på sig. Utan det handlade kanske mest om humor och underhållning här då. Om nu inte våra olika kulturer spelar oss ett spratt eller två!! Jag har nog då i så fall mycket enklare att ta åt mig poängen ur den följande sagan, som är lite mer buddistisk i sin läggning. Jag påbörjar den sagan i nästa kapitel....

Handskak

Chaiyaphum MMXXVII, Thailand

24 januari 2015

82,8 kilo - 81,7 kilo (17 km) 55 minuter - 684 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs;




Att förhala saker och ting,
är konsten att hålla jämna steg med gårdagen!!

Igår kväll så hade jag besök av en falangkompis här i Chaiyaphum, han verkade lite bekymrad, och det syntes att han ville ”prata” lite grand. Vi satte oss med en kopp falang-kaffe, och han började att berätta följande som hade timat sig i ”hans” förlängda familj!! Han är inte gift, men väl ”tillsammans med sin fästmö ifråga, och så bor dom grannar med varandra numera. Han sade;

- ”Damen kom igår kväll och var mycket ledsen, tårarna rann nerför kinderna. Hon fick lugna ned sig innan vi började prata. Det var problemen med hennes äldre bror som har taxi och jobbar i Bkk, som var orsaken. Jag vet att han super hårt emellanåt, och nu hade han fått en körning till Chaiyaphum, och skulle stanna över natten, men det blev tre dygns festande eller tills pengarna från körningen tog slut.

Men det var inte det saken gällde, utan att han hade skaffat en kvinna till (hustru nummer fyra)., Men jag fick inte klart för mig om han har flera samtidigt. Jag vet att han inte hjälper föräldrarna med en enda bath, utan det får lillasyster göra.

Nu skulle han köpa en begagnad bil till nya "frun" mianoi, eller vad damen var, samt en telefon för 30.000 bath, men han är inte kreditvärdig, så familjen krävde (mamman), att lilla-syster min fästmö, som jobbar på det statliga sjukhuset här i Chaiyaphum, skulle låna 400.000 bath ytterligare som skulle återbetalas med 5.000 bath per månad.

Hon ville inte detta, och kom till mig nästan förstörd, men mammans ord är lag. Långivare och säljare satt i hennes hus i förhandlingar. Att utnyttja en som har ett statligt jobb har visst inga gränser, när det gäller att imponera på omgivningen, skapa ansikte, och det gäller att vara stolt (ironi) över en skitstövel till son, för att han har flera fruar, men inte behagar hjälpa sina 70 åriga föräldrar.

Hon (fästmön), frågade om jag förstod och jag sa ja, kanske, eller vet ej, och hon sa tack från ett kluvet ansikte ...... Jag sa som min kultur säger, att ”gör det inte”, han får väl sätta huset i pant, eller mark som han har eller sälja av, för att finansiera sina älskarinnor.

Hon for hem, och återkom efter en thailändsk 20 min (60 min), och ville att vi skulle fara och äta somtam vid Night Bazar. Vi pratade knappt på hela tiden, och jag ville inte röra i ämnet något mera. Men kände lite kalla kårar efter ryggen, att mamman och brodern, liksom intecknat mig som garant för framtiden, när det gäller pengar.

Hörde inte ett ord från henne, och heller inga meddelanden som vanligt idag, och jag ville inte vara för offensiv genom att ringa, eller besöka huset om problemen kvarstod. Kl. 19.00 ringde hon, och ville jag skulle komma på middag hos henne och jag sa, ge mig 15 minuter. See you.

Trodde att det som vanligt skulle bli vi två vid bordet som vanligt, men även pappan och mamman närvarade. Dom ställde upp en påse med 3 stora LEO, och en stor Chang. Ishinken var full, och dom pekade på flaskorna, och sa - ”LEO you, Chang us”... Det var presenter till mig.

Jag fick sen veta att det hela hade avlöpt på ett annat sätt än dom hade tänkt på, men som jag rekommenderat. Brodern måste sälja eller pantsätta för finansiering av lånet, skriva bilen på lill-syrran, om nu nya "frun" är en lycksökerska, så är det bara iPhone 6 som förlorats om det går åt hillvitte.

Lill-syrran slapp belåna mera, familjen klarar ansiktet, och nya "frun" får sin bil. Sen om broderns förhållande spricker, och brodern inte klarar lånen, så tar banken panten, och lillsyrran får bilen tillbaka, och får förhandla med sin bror samt mamman. Man slutar inte förvånas, eller man förvånas mer och mer ju längre man bor här i landet på låtsas”.

Med detta så slutade kompisen sin berättelse, och som han själv säger, man slutar aldrig att förvånas i detta land, och med dessa thailändska människor. Man frågar sig faktiskt. Är vi så himla ”fel” ute när vi kritiserar thai? Har thai rätt i sin kultur, alltså hur dom går tillväga i olika sammanhang, där de med mest tillgångar, bara försöker att köra över de svagaste individerna. Detta upprepas ju precis hela tiden, och ingen skäms ju för nånting verkar det ju som!!

Handskak

Chaiyaphum/MMXXVI, Thailand

23 januari 2015

82,6 kilo - 81,4 kilo (41 km) 133 minuter - 1.655 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs;  3,903



En ny väg - vart tar den vägen?

Jag vägrar att gå med i en klubb som har mig som medlem!!

Vi har ju pratat oändliga gånger om det där med planering och organisering, och kanske se framåt lite grand. Kanske ett bra exempel på det kortsiktiga framgår av fotot ovan. Man startar i ena ändan och kör på... bara kör på, och se där, oppsan, vägen ligger 30 cm högre vid framkomsten än den mötande vägbanan.....

Men skitsamma, vi avslutar ju ändå inte jobbet, den grejen finns nästan inte i detta landet. Fotot togs någon gång i november, och vägen har funnits där sedan kanske augusti 2014. Nu idag så såg jag vägen igen. Och absolut ingen, har gjort absolut ingenting för att slutföra jobbet..... Så kör försiktigt i mörkret i den byn på den vägen....



Jag stannade i Yutins by och köpte lite vatten till min lekamen. Hundarna som Yutin har alltså en pitbull vid namn Whitney som dom haft sedan jag kom 2008, och Whitneys avkomma en valp som nu är vuxen, de kommer alltid fram och vill få uppmärksamhet. Och jag är ju garanterat den ende gubben som orkar med att gulla med vovvarna....

Hörde strax ett tutande bakom mig, och där kommer en pick up, som om han hade kommit i Sverige, så hade vi sagt - ”titta där kommer fiskebilen”.... Men detta är Thailand, och detta är en pick up som används till precis allting, och idag råkade det vara fisk..... Och hela den gängen med fisk försvann medans jag stod där och tjötade lite, och mestadels tittade på kommersen.. Max 10 minuter tog det... Kul för säljaren i alla fall....







Jag satte av på min tur, och kom fram till ett ställe som jag sett massor av gånger, men alla gånger tidigare, så har där alltid funnits folk, så jag har inte velat stanna till och fota.. Men nu gjorde jag det. Ni kan se att det är en ”mila” av Thailändsk fason. Och de finns lite överallt därute på landsbygden. Och det ger alltid lite pengar i alla fall till dom som jobbar med det. Grilla och barbeque är en skitstor grej i Thailand, så kolet går åt i mängder här...



Jag tog bilden den 4 januari på förmiddagen och då hade det varit heltjockt på stora highwayen ner till Bangkok här strax utanför Chaiyaphum i nästan 3 dagar. Alla dessa människor som härstammar ifrån Isaan, och som alltid vid alla högtider åker ”hem” till Isaan finns då ute på vägarna. Och jag vågar lova att köerna är inte timmes-långa, utan dom är kanske 20 mil långa... Man kan se att det är tomt på vägbanan in till Chaiyaphum, alltså norrut, medans det söderut är tjockt med bilar...
 
Jag kan inte ens ta mig över vägen på mina cykelturer, så jag håller mig enbart under jul och nyår på ena sidan vägen och motionerar,, det är rent livsfarligt ju. Det finns inga som helst lagar som säger att en bilist skall stanna eller ge företräde för gående eller cyklister eller ens mopeder... Så håll Er inne under de dagarna, när antingen Bangkoks-Isaan-borna åker upp till Isaan, eller när dom åker tillbaka till hem och arbete i Bangkok.----



Jag kom hem till slut, och där sitter Yongan nöjd och belåten, påpälsad i kylan, och hon gör ”Poppia” till mig, hon är grymt duktig på mat måste jag säga!!!! Kolla fotot och gissa vad poppia är för nåt....



Nu går fan på torra lann, och vidskepelsen tar sig nya former för varje dag känns det som- Jo jag hittade en plastpåse i hallen, kollade i den, och visst, där i låg det leksaker... Vad är detta, frågade jag Yongan... Jo säger hon - ”mama blal bla bla with Buddah and make children toy safe”. Ja hon menade alltså på ren svenska, att svärmodern min skulle ösa sina förbannelser, och eder, och slika saker över leksakerna, så att dom kunde lekas med.

Det visade sig att detta var ett ”beställningsjobb” ifrån grandmothern som bor 2 hus bort, den gamla damen ni vet, som är 2 år yngre än mig!! Hennes barnbarn skulle komma nu till helgen, och hon vågade inte låta barnen leka med leksakerna utifall fan själv, eller annat otyg hade tagit dom i besittning, och bara väntade på att göra jävelskap med barnen...

Så då var det säkrare att svärmodern min fick agera mellanhand mellan jorderiket och helvetet. Hahaha, men dom tror ju att det funkar på detta sättet, så vem är jag att klaga och gnälla på den grejen?? Vi själva i äldre tider var ju likadana, och titta på de jäkla stupida amerikanarna som faktiskt i nutid tror att det finns Bigfoot, att det finns Zombies och att det finns haunted dolls,,,, alltså dockor som är förtrollade, och har mänskliga själar i sin dock-kropp!!





Ja dessa foton visar först granntomten där kvinnan med leksakerna, plötsligt fick för sig att be dotterns falang ifrån Holland om pengar, så hon kunde plantera träd.... Trots att dessa människor vet så jävla väl hur korkat det är att ha träd i dessa miniträdgårdar, så fortsätter dom. Ni vet Old Food fick ju till slut ge sig när deras träd virade sig runt elledningarna, och internetkablarna däruppe i skyn, så höga var dom....
 
Men dom bara kör på dessa thai, och tänker som så här. - ”Oj va gott det skulle vara att ha en palm så jag kan få kokosnötter, och ojsan va mysigt att kunna ha grön och gul mango i trädgården... Dom fattar bara inte att liten blir stor här i detta jordelivet...och dessa våra tomter som dessutom var så bra planerade ifrån början, det är ju synd och skam. Se bara på det andra fotot ifrån min trädgård utan träd!!!! Lite känns det som talesättet ”kasta pärlor till svinet”!!!

Handskak

Chaiyaphum MMXXV, Thailand

22 januari 2015

82,5 kilo - (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,945



Internationell skola i Thailand

Jag lyckades lista ut att det bara fanns ett sätt att se smal ut,
och det var att bara umgås med feta människor!

Ibland så ramlar man in i ett snack, där man inte har en susning, och inte har någon erfarenhet alls, och då är det lika bra ibland att hålla käften.. Ovanligt javisst jag håller med, men det händer ibland i alla fall att man sitter där och bara noterar.... Denna gång så satt vi ett fikagäng på Tesco Lotus, och där var killar som jag normalt sett inte alls umgås med speciellt flitigt. Visst vi ses ”på stan”, men mer än så blir det oftast inte.

Där satt Ronald från Ipswich, och där satt Granville, den gamle mannen som man varit lite okontant med tidigare, men det har löst sig. Och där satt Paul, vars fru dött om ni kommer ihåg, mördad?? Och där satt Hubert från Belgien, och Stewart från Australien.... Där satt en till, men kommer inte ihåg den gubben.

Idag så startade Stewart upp med att berätta om skillnaden emellan falang-ungar och thaibarn, visst generaliserande, men ändå nyttigt!! Han berättade följande historia för oss; ”Min son är 2 år och 8 månader gammal, och har precis börjat dagis. Det finns cirka 15 barn i hans klass, och det är en internationell skola (inte en toppskola, men en ganska bra skola). I hans klass finns det förmodligen 3 eller 4 Leukrung barn, 9 eller 10 thailändska barn (dålig mix för en internationell skola, men det är ett annat ämne) och 1 enda falangbarn.

Alla barnen är ungefär i samma ålder, och falangbarnet är i samma ålder som vår egen Leukrung-son. Hans föräldrar är svenska, och de är båda lärare. Vad som kraftigt oroar mig är att falang-ungen är absolut kilometer före alla andra barn i samma dagis.

Skillnaden är helt chockerande för mig, och ärligt talat även för alla de thailändska föräldrar där. Han är helt oberoende, och tar hand om sig själv, och det är helt kristallklart för alla som iakttar klassen i 2 minuter, att ungen är i en helt annan division i termer av känslomässig och akademisk utveckling.

Saken är dock att han är inget speciellt i jämförelse med ”andra” falang-barn, det är bara det att han står ut så mycket jämfört med de thailändska och Leukrung-barnen i hans klass. Jag menar att det är obestridligt, och de thailändska föräldrar känner det nog obehagligt, när man jämför hans utveckling med deras egna barn, och det gör dom, jag lovar.

Vi har uppfostrat vårt barn mycket i det thailändska sättet där allt är tillåtet, och det finns ingen disciplin eller riktning eller vägledning ... bara göra det som måste göras timme för timme, och se var det hela slutar. Jag känner falang-barnets föräldrar väl, och jag vet vilka steg de tar vad det gäller barnuppfostran, och det är så väldigt mycket annorlunda än det thailändska sättet, och resultatet är precis så klart och öppet som ett piskrapp för oss övriga.

I många böcker så kan man läsa om anledningen till att kineserna är så mycket bättre på matematik, än sina västerländska motsvarigheter. I grund och botten deras numreringssystem är mycket mer logiskt än det västerländska systemet, de gör sina beräkningar mycket enklare och snabbare.

Eftersom grunderna är lättare att lära sig, så behöver deras sinne inte så mycket tid att smälta informationen, och de utvecklas därför snabbare, och detta försprång ger dem en exponentiell fördel i takt med tiden.

Jag tittar på den där falang-ungen i förskolan och ser samma sak ... Han är så långt före sina thailändska motsvarigheter i samma ålder. Utveckling och intelligens kommer att växa exponentiellt snabbare hos honom, än hos hans thailändska kamrater, och jag tror att detta kommer att fortsätta ända fram till vuxen ålder.

Att skillnaden i föräldraskap kan göra så enormt mycket i barnets utveckling, är bara så chockerande och skrämmande för mig ....Det gäller ju verkligen att göra rätt och riktigt med våra ungar, eller hur”!!!!
     
En kille sträckte sig över bordet för att greppa sockret... och sade ”Men vilka barn är lyckligast då, och vilka barn har lättast att interagera med varandra då? Det måste väl ändå vara de thailändska ungarna? Och då kan ju inte deras sätt vara så himla värdelöst”!!!

Jasså fortsatte en annan kille ”Jag tror tvärtom,, vilka har enklast att umgås över familjekretsen, och umgås med kamrater utanför familjen, jag tycker att det är självklart att vi falanger gör det, utan tvekan dessutom..... Och man måste väl ifrågasätta om inte ett hem med åtminstone lite utmaningar och lite regler, och där målsättningen är att lära sig nåt, är att föredra framför ett hem där TV;n står på 18 timmar på dygnet, och ljudet är på högsta volym, och alla sitter klistrade och blå-titittar!! Det är ju inte mycket till utmaning för barn i den familjen...

Stewart gick in i snacket igen och sade, ”Ja det är kanske inte i första hand den akademiska sidan av det hela som förstummar mig mest, utan det är det faktum att denna falang-unge kan faktiskt ta vara på sig själv, och han äter också själv utan hjälp. ALLA de andra barnen, inklusive vårt egna barn måste matas... Jag menar... 3 år gamla ungar matas.....

Japp sade nu Paul, så här ser jag det....Thailändare har ett generellt problem med att undervisa självständighet till de små, och det är något som jag själv och min fru försöker ingjuta i våra 2 år gamla. Bara små saker som gör honom förmögen att lära sig att ta tag i saker i sitt egna liv redan ifrån början., Ta sin tallrik till diskbänken, tvätta sina egna händer och borsta tänderna, alla dessa små saker gör skillnad.

Jag minns när jag först bosatte mig här, min fem år gamla styv-son blev matad med sked...Det var faktiskt äckligt att titta på.....Jag blev till slut tvungen att sätta ner foten hårt för att få ett slut på det.       I samma veva, så noterade jag att den pojken också sov med sin mormor ända upp till 9 års ålder,,, rätt eller fel... ja inte vet jag, men det kändes löjligt!!

Ett sista inlägg kom ifrån den tystaste av dom alla, nämligen Ronald från Ipswich!! han sade, ja man kan faktiskt ta som exempel foodcourten påTesco Lotus vid matdags. De små thai-pojkarna hoppar omkring och fjantar sig och blir matade, medans flickorna oftast sitter still vid bordet och uppför sig lugnt och sansat.....

Detta fortsäter sedan livet igenom...pojkarna blir matade även i vuxen ålder, alltså bildligt talat, och flickorna förväntas ta ansvar för familjen på ett helt annat sätt.... Så jag tycker att man kan se den thailändska uppfostran som BÅDE dålig och något bra! Pojkarna verkar här i Isaan vara ett förlorat uppdrag, medans flickorna sköter skola och familj på ett föredömligt sätt....
 
Jag gick sedan hem ifrån denna tillställning och undrade vad slutgrejen egentligen blev.... Det kändes väl mest att man ville prata om saker som låg och gnagde, och man sökte kanske inte egentligen några svar. Men man undrar ju om det verkligen är så illa som denna Stewart svor på i sin skola.. alltså att falangungen var så himla överlägsen?

Några generaliserande motargument som vanligt eller???

Handskak

Chaiyaphum MMXXIV, Thailand

21 januari 2015

83,0 kilo - 82,1 kilo (31 km) 101 minuter - 1.257 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,965


Lite Isaanmat - mumsigt!!

Jag har inte pratat med min fru på åratal,
jag har inte viljat avbryta henne!!

Det råder fullständig torka här nu, både andlig som naturell torka. Dock så fick Yongan samtal igår kväll ifrån en granne till svärmodern, som ju bor borta i Alaams hus med Soda. Grannen hade kört svärmodern till sjukhuset, ty hon hade diarree... Kanske att diarree är så pass ovanligt bland thai, så det måste anses vara en sjukdom. Dock i detta fallet, så hade hon skitit illa nu i 2 dagar, så man förstår att hon var orolig.

Läkarn gav henne lite medicin, och lät henne stanna på sjukhuset över natten, ute i korridoren då förstås. Detta var hans intention i alla fall.... Yongyut fick ju höra detta, och tog hem henne hit istället, vilket ju kanske är bra, synd att ha en gammal människa ligga ute i korridorerna nattetid bland miljoner mygg och annan ohyra.

Yongyut berättade för mig att hennes mamma hade ätit ”gammal” mat. Jasså sade jag, gammal mat? Hon är ju uppfödd på ”gammal” mat, och det är ju ni barn också... Ni har ju för sjutton järnmagar. Men då kanske detta blir en varning då Yongyut, jag har ju sagt till dig just detta nu i 6 år.....När vi ätit färdigt, sätt in maten i kylskåpet, istället för att låta det ligga ”ute” på sina fat i 40 gradig rums-temperatur.... Ja jag vet, svarade hon.... VA, svarade jag.. hörde jag rätt??? Ja du hade rätt säger hon.

Men det som är mest skrämmande, är att hon naturligtvis visste att jag hade rätt redan för 6 år sedan. Men respekten för de äldre och deras (o)vanor här i denna kultur är så stor, så dom blir hellre sjuka än ändrar på sina uråldriga rutiner. Rutiner man skaffade sig i ett tidevarv när inte ens elektricitet var uppfunnen... T.om. en sak som matkällare är inte speciellt känd här verkar det som. Man lagrar helt enkelt inte sin mat!!

Man är bara grymt kass på att tänka till hur man skall förvara sin mat.... OK man lyckades uppbåda tillräcklig tankekraft att åtminstone torka köttet och hindra förruttnelsen, vilket ju var kanonbra, men längre än så.... Nä tror inte det!! Så maten ligger framme och den enda man gör är att täcka över det med en uppochnervänd tallrik eller nåt liknande, för att hindra flugorna att göra babies i maten, och hindra döda myggor att samlas där....

Nu håller vi tummarna för en snabb förbättring, så vi kan återbörda svärmodern till huset och passa Soda igen, i alla fall ber jag en stilla bön för det....

Yongan skulle ju inte backa en sekund att ha mamman boende här permanent.. Men den grejen kommer inte att hända så länge som jag har tungan i behåll, och kan säga vad jag tycker.... Den grejen är en grej som skall arrangeras och ordnas av den thailändska familjen....

Och det vill jag inte ha att göra med.. Egoistiskt... så klart, men min föresats och min dröm var inte att starta ett ”äldreboende” här i Thailand, och som jag sagt förut, är det någon äldre som skall tas om hand, så är det ”yours truly”....




Jag cyklade förbi Ban Gud Tom häromdagen, kollade ner till vänster vid sidan av vägen, och där bland denna lera travade 2 killar omkring och skopade upp fisk med både plast-bingar som sina bara händer...... Jag kan ju tänka mig smaken på de firrarna, men det bekommer inte thai överhuvudtaget, ty detta är smaken som Isaan-maten har i grunden, så inget nytt!!


Javisst är det en fisk....

Men fy fasen tänk Er den firren i hans hand, döda den, tvätta den, rensa den, och stek den, och koka potatis och en god Hollandaisesås till det hela... Tänk Er smaken på såsen när den blandas med den ler-fisken, fy sattan..... Men tänk Er istället.....massor av chilli och mängder av Naamplaa, se där, genast så har vi Isaan-mat!!


Innan gräddningen i ugnen, sockerkakan till höger förstås mums!!


Hur fasen kan man missa att smörja formen? - Man smaken = underbar!!

Min sockerkaka och min kardemummakaka i sin prydo.. Snyggt och fint ifrån början, sedan uppdagades det att jag missat att smörja formarna ordentligt. Smaken fanns ju där fantastiskt gott, men utseendet var ju som sju svåra år!!



Detta är konstigt nog ”vägbelysning” a la Isaan.... man hänger upp lite färgade, tomma sötdricka-flaskor i fruktträdet utefter vägkanten i byn, och vips så noteras detta i mörkret av alla fylle-chaufförer tror dom... Yongyut trodde att varför det hängde just där, kan ha varit att där har skett kanske en olycka tidigare....



Så medans vi är inne på att hänga i träd... Ofta ofta så ser man under tiden som Guave (falang) växer sig stora och starka, så måste man skydda dom emot både fåglar som lika aggressiva insekter. Och vad är då inte bättre än att ta användning av all denna enorma mängd plastpåsar som det finns tillgång till här i Isaan och Thailand... Fotot är lite kasst, men visst ser ni att trädet är proppfullt med plastpåsar!!

Handskak

Chaiyaphum MMXXIII, Thailand

20 januari 2015

83,2 kilo - 82,5 kilo (48 km) 140 minuter - 1.742 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs;  3,961



Hus i Ban Phe - snyggt va!!!

Skillnaden mellan genialitet och dumhet,
är att genialitet har sin begränsning!!

Ja detta med värdet på valutor är ju detsamma för mig och min fru, som det är för många andra som är gifta med thailändskor. Yongyut pratar i beundrande ton om hur amerikanarna i vår bekantskapskrets har det bra, med en kurs på drygt 30 baht per dollar stundtals, medans vi i Sverige "bara" får kanske 4.20-4.10 för vår svenska krona.... OK nu runt 3.96...

"Poor man from Sweden" tycker dom säkert.. Jag har vid flera tillfällen försökt att förklara att amerikanarna är INTE mer förmögna än mig, eller andra europeer... helvete heller. Jag förklarar då förtvivlat.... Många amerikanare kanske har mellan 1.000-1.300 dollars i pension, vilket ju då skulle motsvara cirka 39.000 baht i månaden, enelsmännen med sin kurs på kanske 40 baht minst har runt 1.000 pun i månaden vilket då är 40.000 baht....

Och du min kära har ju tillgång till runt 55.000 baht i månaden, säger jag då... Svaret låter inte dröja... - "nänänänänä....... dollar ger 30 baht..... swedish crown only give 4 baht....."Poor swedish people, have no money"..... ja så kan det gå till här i landet med den bästa utbildningen på denna planet!!...Men vi har det bra, och vi skojar friskt med varandra....Så hon fattar detta med inkomst lite grand i alla fall, men man undrar rent generellt hur det står till i detta land!!

Jag vill på detta sätt även meddela att jag håller på för fullt att söka objekt att hyra framledes någongång nere i Ban Phe, men bara kanske någon månad per år.... Men när man söker hyresobjekt därnere i Ban Phe, så ser man enbart vad som finns tillgängligt oftast via mäklare. Och då är också priserna i högsta laget tycker jag.

Min kompis Rustan trodde att via en direktkontakt med husägaren, så skulle man säkert kunna hyra i ägarens frånvaro under någon månad för kanske 10.000 baht. Men när jag kollar på internet så vill de flesta ha runt 10.000 baht för en sleten vecka, och ÄNNU MER under högsäsong. Jag tror att något saknas hos dessa mäklare säkert! Dom verkar ju inte fatta att det är en oerhörd förändring som skett och sker här i Thailand, vad det gäller turistströmmen hit!!

Jag var ju nere nu och det var högsäsong, och stranden var mer än halvtom, och då vågar jag med bestämdhet också påstå, att det måste finnas ganska många objekt där att hyra i Ban Phe som står lediga och tomma. Så priserna i mitt tycke borde gå ner till nivåer, som gör att folk tycker att det är mödan värt att semestra på den sidan av Thailand.....

Så min fråga till Er läsare och bekanta och vänner och släktingar, är det någon av Er som känner någon, som känner någon, som kanske har ett hus att hyra någon månad om året, under någon tid när ägaren ändå inte är där. Jag struntar egentligen i om det handlar om juni, augusti november eller april..... Alla tips och informationer emottagaes tacksamt.. Så skriv till mig!!


Glasögonorm...

En viktig sak!!! - ”Jag blev biten av en giftorm”. Att komma hem, om man nu hinner hem innan det är försent vill säga,  är en mening som inte alls måste vara helt otänkbar, eller hur! Här där vi har Malayisk Viper, Russels Viper samt olika Kobror.... vart skall vi vända oss..... Jag kanske kan stå till tjänst då med en sådan sak som ni garanterat inte känner till, och inte Era thaifruar heller för den delen, inte bestämt alla i alla fall...OK vissa av Er har ju de perfekta familjerna så dom vet ju naturligtvis allting om allting!!

Jag talade med en kamrats fru eftersom det visade sig att hon arbetade som sköterska på det allmäna sjukhuset- Jag fick denna tanke med giftorm, eftersom jag aldrig ställt den frågan förut. Så jag tog fan i hågen och frågade henne. Hennes svar var - ”Chaiyaphum public hospital, we have serum for bad snake. Private hospital no have, send patiences to us when snake bite”...

Så med detta så är den saken uppklarad, och det är bra för oss alla att veta, att om man blir biten, så skall man i första hand ta ambulansen till det allmänna sjukhuset om man vill överleva natten!!! Dock så skall man veta att det i många fall när det gäller giftormar, speciellt Kobror, så förekommer det ”torrbett”. Ormen ger inte ifrån sig gift, därför att den mest är förbannad, och vill skrämma iväg dig,, den kan ju inte gärna äta dig!! Så alla bett är inte livshotande....Avslutningsvis.....

Åk ALLTID till sjukan vid ormbett, oavsett om det är en giftorm eller inte... ormens tänder är oerhört sketna och fyllda med bakterier, och man dör av infektionen, om man inte gör rent ett oskyldigt ormbett, tänk på det!!


Rågbröd

Idag så prövade jag för första gången att baka rågbröd.... det jäkla receptet jag fick utav en gladlynt hemmafru ute på internet var ju kass, ELLER så var det jag som var kass.... Hennes 12-14 dl rågsikt räckte ju inte på långa vägar. Degen var ju klibbig som kola-smet, så jag fick ösa på med mjöl, och mer mjöl, ända tills jag nådde upp emot nästan 2,2 liter.....

Då räckte det, och degen var allt annat än smidig som det stod i receptet. Degen var stabbig och stel, och jag sitter nu och undrar om den skall resa sig överhuvudtaget. Vi får strax se..... Jo, nu är det klart i alla fall.... Det blev ingen resning i målet, och jag måste ha missat med jästen. Men receptet lät mig inte jäsa jästen och få igång processen alls, så vet inte vad felet blev.

Skitsamma jag gör inte om detta rågbröd tror jag. Det är ett oerhört kostsamt bröd, och inte värt det ekonomiskt alls. Rågsikt kostar ju runt 4-5 gånger mer än wheatflour och breadflour, så jag kör på med mitt hyggligt nyttiga bröd, som ju bara kostar 9-12 baht limpan, istället för kanske upp emot 90 baht limpan... Jag ställde in plåten i ugnen efter den misslyckade jäsningen under bakduk.. Och inne i värmen i ugnen tänkte jag, att nu blir det resning....

Men absolut noll hände. Och efter kanske 20 minuter, så tog jag ut, visserligen ganska gott bröd, men kompakt och tungt som en handgranat. 1 limpa var så liten, så jag fick plats när jag skivat det i en ynka liten plastpåse. Till sklllnad ifrån mitt vanliga jästa bröd, där jag måste använda 15st plastpåsar, så räckte det enkelt med 3 st nu till denna satsen..... Rågbröd ”vik hädan satan” i fortsättningen...

Handskak

Chaiyaphum MMXXII, Thailand

19 januari 2015

83,4 kilo - 82,5 kilo (33 km) 102 minuter - 1.269 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs;  3,965

 


 En pessimist, är en person som har tvingats att lyssna på för många optimister!!

Att köpa korv här i Thailand, denna jättegoa, lite mesigt kryddade korv som mest smakar som vår egna goa korv, som vi ju har till ”korv och mos”, det kan ju vara ett öde det.... Hur ofta har det inte, när man börjat äta korven, efter det att man kokat den, får en stor jäkla plastbit i käften..... Eller hur ofta har man inte fått höra oljud ifrån stekpannan där korven ligger, och man ser att man återigen har glömt att ta bort den löjliga plasten ifrån varje individuell korv.....

Jag köpte pennor idag, kulspetspennor, brukar vara himla noga med att få den typ som är lite mer rund i spetsen. Thai brukar annars helt klart föredra, och vilja ha sina pennor spetsiga intill nästan löjligt. Skriver man med dom, så repar man söndret pappret ganska omedelbart, så jag riktigt hatar deras pennor, kassa pennor.... Så kulspets med lite rundell på, det är görbra och funkar ju fint när man skriver.

Som sagt var, åkte ner till Chaiyaphum, till kontorshandelsaffären där, och fick reda på att mina vanliga runda goa pennor inte fanns.... Jävvligt konstigt att i alla lägen i detta konstiga land, så brukar alltid ge goa sakerna som jag gillar ta snabbt slut, detta TROTS att thai helt uttalat INTE tycker om dom..

Dessa saker borde ju då ligga kvar i lager tills jag kommer nästa gång, men icke, sa Nicke, allting är oftast helt slut..... Ta god choklad, slut när man kollar. Marmeladen, slut när man kollar. Matbrödet likaså brukar ta slut vareviga dag, men alla människor man pratar med de äter aldrig bröd inte!!!

Jag fick dock tag i ganska spetsiga pennor, men inte sylvassa, så jag beslöt mig för att köpa en paket med 12 st pennor, och se om det skulle funka för mig. Jag kommer hem, och skall börja använda pennan några timmar senare, bara för att finna att bläcket i pennan tagit helt slut, eller helt torkat ut, den fungerade inte!! Tog en ny, den funkade inte heller, och tog en ny.....och en ny,,, och en ny,,, Jag prövade alla tolv pennorna, alla var kass, gamla och funkade inte...

Faaan också, tillbaka ner till stan dagen efter, normalt upprymd och lite argsint och irriterad. Gick in i kontorshandeln, och visade upp min jäkla skitpenna. Damen i kassan tog pennan ifrån mig, tog bort plasten runt spetsen, och sedan skrev hon med pennan som fungerade finfint.... Jag blev ju gör-glad och tackade storligen och log med hela fejjan..... Tur att man är så teknisk i alla fall...... (Ironi)...

Yongyuts stora problem när jag kom hem, var INTE att problemet var löst, utan att jag hade förlorat ansiktet, i och med att jag gick tillbaka till affären och fick problemet löst...... jajajaja, jag vet... detta är Thailand..... Lösning på problem är inte det viktigaste, det viktigaste är att inte förlora ansiktet, och visa att man inte kan, inte vet och liknande... DET brukar få hjulen att rulla i denna världsdel, och i detta ganska primitiva land med en primitiv befolkning!!

Nu till en annan sak, och jag hörde detta av en kille som visserligen är en riktig ”trähatt” som morsan alltid sade, men en riktigt trevlig trähat då i alla fall!! Han berättade ganska kul för några av oss som orkade med att lyssna, följande om hana syn på det här med att lära sig att prata thailändska. Han berättade... De flesta av oss som har ens tänkt flytta och bosätta sig i Thailand, måste ha ansett vid något tillfälle, att det kan vara en bra idé, nytta även, att lära sig prata thailändska.

Mot detta skulle jag kunne ge Er hundra goda skäl till varför ni inte bör lära Er, ty det finns så många tillfällen när detta skulle kunna fungera som en stor nackdel för Er... Men jag vill inte komma med argument för och emot, snarare att prata om dom som går på att göra denna extrema uppoffring, i att lära sig prata det thailändska språket.

Detta händer mig varje dag, ibland till och med flera gånger om dagen. Thailändare måste interagera med varandra, och det förvånar mig till vilka stora längder som dom kommer att gå till, att INTE göra det. Alltså att prata med varandra... Någonstans längs livslinjen, kanske i deras uppfostran, eller deras erfarenheter i sina lokala skolor, eller någon har ingjutit och indoktrinerat i dem, att de skulle aldrig, jag upprepar aldrig, ställa en fråga. Att ställa frågor är helt enkelt ”verboten”, gör du det så verkar du faktiskt förlora ansiktet.

Det senaste klassiskt exemplet på detta är där jag beställer två nya ersättnings-madrasser för mina 2 sängar som jag har, från två olika företag. En är under garanti, och den andra är helt ny. En är för övervåningen, den andra är för nedervåningen. Ingen tvekan så har du har förmodligen gissat redan vad som hänt, eller kommer att hända.

Ja ersättnings-madrassen för övervåningen har kommit på fel säng på nedervåningen. Tack och lov så har detta fel noterats efter den första leveransen, så nu den andra leveransen begärd att lösa felet på den första. Inte ett problem tänker du, det löser dom enkelt!! Men denna utbytes-madrass som redan har levererats, väger bokstavligen ett ton, och skulle ta minst fyra starka människor att bära upp på övervåningen.

Damen som skötte organiserandet av de 2 madrasserna, instruerade gubbarna att lägga ”fel” madrass på ”fel” säng naturligvis! Varför?? Jo helt enkelt därför att hon INTE kunde fråga, och få reda på läget, och därmed kunna ta ett korrekt beslut, och ge dom rätta instruktionerna.... Nu kanske det finns de bland er som funderar, glöm ändra madrasser, vad sägs om att byta ut ”damen” istället? Men som min tidigare lady med rätta påpekat, kanske nästa kommer att bli värre.

Det jag försöker göra här är att visa på att lära sig thailändska språket är helt enkelt ett slöseri med tid, eftersom även thailändarna själva, inte kan kommunicera med varandra. Efter 18 års leverne i Thailand, har jag aldrig sett att min oförmåga att kunna tala språket är ett problem, men jag har dagliga upplevelser, där jag kan se att det finns enorma kommunikationsfrågor bland thailändarna själva.

Detta sade killen, och inte många sade emot. De flesta av oss var väl på samma nivå kan jag tänka mig, vi kunde olika antal ord och glosor, men vi kunde inte sätta ihop meningar, och egentligen så vill vi nog allihopa, hela högen få kvitto på att vår oduglighet i thailändska språket var något bra och ganska befogat tror jag.

Vi människor är ju på det sättet verkar det som. Gör vi nåt dumt eller tror nåt korkat, så vill vi gärna ha kvitto på att vi har rätt..... Många finner ju att ju fler lögner som uttalas, ju mer korrekt blir saken i fråga!!

Handskak

Chaiyaphum MMXXI, Thailand

18 januari 2015

83,7 kilo - (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,967



Om jag skulle leva om mitt liv igen,
så skulle jag göra om samma misstag, men mycket tidigare!!

En man gick ombord ett flygplan på London Heathrow flygplats på väg till New York, och tar sin plats ombord planet, då märkte han en mycket vacker kvinna ombord på planet. Han insåg att hon var på väg rakt mot sin plats och bingo - hon tog stolen bredvid honom.

Hej utbrast han, Affärs eller semesterresa?.. Hon vände sig emot honom, log spjuveraktigt som bara vackra kvinnor kan göra, och sade; Jag skall till ett årligt Nymfoman-konvent i USA!! Han svalde hårt, hon var den mest underbara kvinna han  någonsin sett, hon satt bredvid honom, och hon skulle till ett möte för nymfomaner.....

Han kämpade för att behålla sitt lugn, och frågar; Vad är din roll på detta konvent? Föreläsare svarade hon. Jag använder min erfarenhet till att avslöja några av de populära myterna om sexualitet! Verkligen svarade killen,,, Vilka myter tänker du på då?

Jo svarade hon, En populär myt är ju den att afro-amerikanska män är de mest väl utrustade, när det i själva verket är de båda grupperna indianer och indier som är de mest välutrustade männen i världen. En annan populär myt är ju den att det är de franska männen som är de duktigaste i sängen, men det har visat sig att grekerna är fransmännen helt överlägsna.

Plötsligt vände sig kvinnan emot mannen igen och sade; jag är ledsen jag skulle väl inte prata med dessa saker med Er, vi har ju inte ens presenterat oss för varandra! Vad heter du? Geronimo, svarade mannen... Geronimo Papadopoulos, men mina vänner kallar mig Paddy!!!!!

Christer (Kongo24) med fru och son kom på besök i fredags, och det är alltid roligt att träffa honom och han s familj, vi träffades ju även under vår Sverige-resa förra året. Dom skall tydligen ”segla” runt i Thailand bil-ledes nu under styva 2-3 veckor, och första anhalten blev här. Och det är väl kanske likvärdigt att besöka mig här i Chaiyaohum och typ se Angor Wat, samma kulturvärde menar jag!! En GT motsvarar 100 buddistiska böner tror jag!!

Vi9 stack ner ganska snabbt på number 1 bar, och fick med oss Leifen som ju övergivit Khorat för att komma lite närmare den västerländska värdigheten och civilisationen! Vi fick en trevlig stund där, och när vi kom dit, så satt redan Lars Strandberg där och väntade på oss. En görgo pratstund hade vi under 2 timmar, och den dryckes-snabbhet speciellt jag visade upp under dessa 2 timmar, kan väl endast överträffas av en första klassens alkoholist tror jag.

Jag lyckades med konst-stycket att sörpla i mig 2 st goa GT, 1 glas rött vin samt 3 st irish coffe utan farinsocker... Som sagt var, tjötet var roligt, och tiden rusade iväg, och snart började våra mobil-telefoner puttra i våra fickor, och våra damer undrade var vi var, trots att dom mycket väl visste var vi var, så var dom förstås tvungna att ringa, och lägga sordi på denna heliga kamrat-stund!!

Så hem igen... Till vad?? Bara för att finna att våra damer avvek, och stack själva ner på stan, och var borta i runt 4 timmar, utan att vi ringde förstås, hahaha!!! Men så är vi ju män förstås, uppfostrade i den gamla pionär-skolan!! Vi fick några timmar härhemma innan damerna kom hem framåt 20.30, och började bulla upp middagsmat igen...

De handlade rejält med plastpåsar med illastinkande skräpmat som dom ju älskar häruppe, och så fick man ge order om att barrikardera alla dörrar och hålla dom stängda, ty denna lukt har en förmåga att transferera sig själv igenom de minsta springor i huset. Ja, jag kände ganska snabbt där vi satt i andra änden av huset, hur lukten av att någon skitit ner sig spreds, och blev tvungen att öppna allt som fanns i fönster och dörr-väg....

Fy sattan va svårt det var att sitta kvar och få detta i näsborrarna... Vi sade sedan god natt runt 22.00 till varandra, och nu till morgondagen så skall Christer med familj ner på den stora marknaden i Chaiyaphum, så deras lelle pojk får lite glädje,,, där finns ju mycket där att se som sjutton!! Kul i alla fall med deras besök, dom är ju jättetrevliga båda två....

Dagen idag gick fantastiskt snabbt. Gänget stack ner på stan som sagt var, och vi träffades först kl. 15.30, då vi stack bort till en kanongo rerstaurant bortanför Cheelung som Ingemar rekommenderat för mig tidigare. Maten där var kanongo, och jag fick in en maträtt med griskött och andra saker  med t.om. lite jordnötter i.. Och en Leo med is i, gjorde at man ni var nöjd med livet!!!

Leifen var också med, och efter maten så stack vi hem till honom, han har ju bosatt sig nu med sin fästmö i Chaiyaphum, och har hittat ett boende som han gillar här.... Resten får han berätta själv, vågar inte..... Men kan säga att hon vill gifta sig, och det vill säkert Leifen också, men kanske inte just nu,,,, och fram tills den saken är biff, så kommer svärfadern på stränga besök, och kollar så oskulden är intakt,,, tror jag!!!

Vi sade bye bye kl. 20.30, och kommer att äta avskedsfrukost här hos oss imorgon bitti kl. 07.00, och sedan sticker Christer med familj vidare till Phitsanulok för en natt där, och sedan till Chiang Mai, ha en trevlig tur Era gnur!!!

Handskak

Chaiyaphum MMXX (2.020), Thailand

17 januari 2015

83,7 kilo - 82,7 kilo (36 km) 111 minuter - 1.381 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3,966




Jag gillar långa promenader,
speciellt när dom tas av personer som irriterar mig!!

Missuppfatta mig nu inte. Jag vet att i slutändan så är det jag som är ansvarig för vad som jag stoppar in i min mun. Och jag vet att det är verkligen inte rättvist att skylla på någon annan för detta. Bara lägga ner gaffeln och skeden, och allt det där. Jag har hört det förut, och jag vet att det är sant. Men jag börjar verkligen undra om inte min fru kanske försöker döda mig genom övergödning.

Jag tittade upp ifrån tallriken, och där bredvid mig satt en kille som jag aldrig sett i hela mitt liv. Men sjuttan va kul dessa engelsmän är, i alla fall många av dom. De har ju den där fantastiska humorn som dom ju gött oss svenskar med under hela TV-åldern. Jag satt på Bens bar, alltså Number 1 bar i Chaiyaphum, och drog i mig en smygpizza. Killen bara fortsatte att prata.

Låt oss bara ta en titt på vad som hände vid middagen ikväll. Först har vi en larb moo med krispiga fläsk-beläggningar, och gurk-skivor liggandes runt fatet. Sedan kommer en fritterad Tubtim-fisk i en vitlöks-svampsås. Och slutligen en Nudel-skål med bläckfisk och torkade räkor. För att inte nämna en stor skål med ”hom mali ris”. Det finns tillräckligt med mat för att föda en armé, men det är bara tre av oss (mig, min fru och min dotter). Och det är samma morgon, middag och kväll, dag efter dag.

Som om detta inte var nog, mellan måltiderna, så är jag ständigt ompysslad med tilltugg. Om en grillad-korv-gubbe passerar utanför huset, så kan jag inte få min fru att inte springa ut och köpa för fyrtio eller femtio baht körvar. Hon gläds nåt oerhört av att mata mig med dessa små korvbollar, som typ ibland när jag är upptagen på datan och inte är riktigt fokuserad. OK, jag måste erkänna att det blir en massa mysigt snack emellan mig och min fru tack vare maten, och under dessa utfordrings-sessioner, men det börjar bli lite konstigt.

Så problemet är att varje gång jag försöker berätta för min fru att jag är orolig för min hälsa, och orolig att jag blir fet med all den maten hon proppar i mig, så verkar hon snopen. Vid ett par tillfällen har jag faktiskt sett tårar välla upp i hennes ögon. Jag älskar min fru dyrt, och jag vill att hon ska vara lycklig, men jag är orolig om saker inte förändras, jag kommer inte att vara med i så många år till, man är ju inte ung precis.

Har någon annan ett problem som detta? Eller har ni några idee´r om vad jag kan göra? Jag skulle verkligen behöva Er hjälp, jag blir gödd, och blir väl snart dödd, hahaha!!!

Killen på andra sidan, också engelsman, och tydligen hans kompis sade; - ”I think she loves you mak mak, how much insurance does she gain”? Flabbet stod högt där vid bardisken, och det blev inte sämre när Ben själv fyllde i; -”Lets not forget the 400.000 baht in your VISA-account as well”!!!!

Boys, boys, serious now fyllde John i med....Det ligger mycket i detta faktiskt, och vi skall vara försiktiga med käket här i Thailand också! Thaimaten är inte alls så nyttig som man ger sken av bland alla dessa hälsofreaks.... där finns t.ex. mängder av gömt socker, och där finns massor av gifter och elände i maten, saker som absolut ingen har koll på här i detta landet!! Men sade John till slut - ”varför inte säga til din fru följande”!!

Säg att du varit hos doktorn, och doktorn menade på att du äter alldeles åt hillvite för mycket mat varje dag, mycket mer än du någonsin behöver äta, och om du inte snart lugnar ner dig, så kan det sluta olyckligt. DET borde väl få din fru att sluta att göda dig som en gris!!!!!

Ja sade den förste killen som berättade sin historia, jag får väl göra nåt sånt. 3 middagar varje dag är ju 2 stycken får många... Fan thai äter ju bra mycket mer än vad vi västerlänningar gör, och de spenderar ju en hel massa ekonomi bara för att ha käk att stoppa i käften, även om dom inte alls behöver så mycket...

Jag vet inte mer vad som avhandlades, var tvungen att avvika, och sticka hem innan man blev för mycket saknad!!!! Men det är alltid kul att gå ner på denna bar här i Chaiyaphum, där sitter ofta gubbs och tjötar, och det är otroligt egentligen vilken dragningskraft denna öl har... Jag är ju ganska oförstående i denna sak eftersom jag ju är en typisk ”grogg-kille”!!! Men ölen är väl det som förenar mest folk i hela världen kanske, ja förutom en eldstad då?

Handskak

Chaiyaphum MMXIX, Thailand

16 januari 2015

84,2 kilo -

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 3.966



Näckrosor eller Waterlilly´s blommar ju hela tiden, året runt här i Thailand....

Jag hatar hushållsarbete,
man bäddar sängarna, man gör disken,
och 2 veckor senare, så måste man göra om allting igen!!

Jag gick och lade mig vid ankomsten runt 22.00, men innan dess så tänkte jag kolla katastrofen med vikt och socker först.. Sånt kollar jag inte under tiden man har trevligt, lägger ju liksom ett täcke över förnöjsamheterna då, och det vill man ju helst inte ha på sin semester. Steg upp på vågen och fanskapet visade mäktiga 85,0 kilo..... All träning och diet och resultatet av desamma var som bortblåst denna kväll.

Den ledsamhet och trötthet man kände då uppvägdes väl lite grand kanske av resultatet utav 3 dagars frånvaro från motion överhuvudtaget. Jag hade 5,3 i sockernivå, och det får anses vara ett mer än bra normalt värde..... Jag blev skitglad. Men jag vet också att mer än dessa 3 dagar och noll träning och motion, så kommer sockret att stiga igen på mig, och det vill man ju inte.

Jag hade ju frågat Rustan om cykel, och han berättade att man tydligen kan hyra både cykel och moppe på samma ställe. Så jag kan ju då få mina motionsrundor ävenledes under mina kommande semestrar därnere i Ban Phe.

Jag vaknade på morgonen dagen efter, och under natten, precis som vanligt, så sover man ju bort cirka 0,9-1,0 kilo. Så vågen på morgonen visade 84,3 kilo. Jag ilsknade till, och gav mig ut och tog en motionsrunda på styvt 2,5 timmar, och när jag kom hem så darrade vågnålen runt 82,9 strecket..... great farsan var ”hemma” igen, och på plats med lite mer normal vikt...

Nu imorse 14 januari så vaknade jag till 83,1 kilo och allt cool, och jag kunde andas ut efter helgens vedermödor där jag slafsat i mig saker som: bröd, groggar, frukt, donouts, glass, groggar igen, potatis och sås, och mer groggar och dessa mjukisar ni vet som är så goa, amrisarna brukar ju grilla dom över eld, men det gör ju inte vi.. En hel påse av dessa drog jag i mig nere i Rayong, och en hel påse ytterligare under hemfärden på bussen....

Så TROTS denna misskötsel, så ståtade jag igen med normala värden, och kanske det är på det sättet att man nog skall passa sig, och akta sig för att anstränga bukspottskörteln och kroppen för mycket. Det kan ju sluta med att kroppen slutar att svara på motion och min medicin, och det är, och blir ju görjobbigt vet jag!! Så tillbaka till mer vettiga matvanor igen då lovar jag!!

Så i detta kritiker-kapitel, så måste jag meddela att jag lyckades med att misslyckas med kardemumma-kakan, som fastnade i formen, och blev ful som fan när jag slet ur den. Det blev bitar istället för skivor, som jag till sist frös ner.... Alla 3 brödlimporna fastnade också, och de såg ut som sju svåra år. Jag lyckades dock rädda dom hyggligt.... Det enda som lyckades helt var sockerkakan, snygg och god och snart slut.....

Bråda dagar verkar det som nu. Jag har Christer och Lung med dotter, som kommer på besök fredag till lördag, och sedan på söndag kommer Kent ifrån Khong, och vill ha hjälp med bröllops-papper samt VISA-papper. Dagarna rusar iväg, och trots att man blir lite uppjagad, så är det skitroligt faktiskt. Tänk va trist om man inte hade nåt alls att göra här.....


Lite go vildmark finns det här, trots att vissa påstår motsatsen!!

Jag snackade med Reine Hast igår han  fyllde 71 nu 12 januari, och han meddelade stolt att han kände sig som åtminstone 69, så han var lycklig.... han lär inte komma mer till Thailand, utan har nog gjort sitt vad det gäller resor och slika ting. Dock så är han ju med i gubbgänget där hemma i Göteborg. Och dom brukar ju träffas en gång i månaden och bli stupfulla, och en gång om året åker dom till London,ser fotboll och blir stupfulla, så lite kommer nog Reine ut i alla fall..... Lycklig kille!!

Om din fästmö skulle råka drömma om ormar!! Vad betyder det tror ni? Thaiarna har ju all denna vidskepelse som ni alla känner till, så vad tror ni?

En fråga som brukar dyka upp faktiskt hyggligt ofta bland killarna som träffar sina thaidamer,,, och det är att thaidamerna vill gifta sig, och helst då redan på studs.... Vi falanger som kommer hit vill ju helst flaxa med vingarna, och ta flygturer över de olika ”ängarna”!! En kille som kom på tapeten när jag fikade med York hade träffat en dam efter det att han först hade varit i Thailand under ett par års resande hit, och då hade han besökt de etablerade ställena på Soi Cowboy, Nana, barerna i Pattaya m.m.

Nu hade han till slut träffat en dam på nätet, och de hade varit ihop i runt 2 år, och hennes släkt låg på henne väldigt, och ville se henne gift. Thaidamen var i början på 30;års-åldern!!! Killen var väldigt förtjust i henne, men han hade uttryckt till York att han nog tyckte att det var för tidigt, och han ville vänta lite grand som han sade!!! York hade försökt att prata med killen, och förklara för killen hur läget är här i Thailand i dessa lägen.

Tjejerna anses vara extremt lättfotade, och släkten till henne tappar ansiktet fullständigt när hon bor ihop med en man, men inte gifter sig. Så det är en moralisk fråga i mångt och mycket för thaidamerna, och inte enbart det som falangen anser... alltså att hon enbart fikar efter att binda upp falangen.

Men som York hade sagt till killen, det är inte rätt av dig att bara leka, hon vill starta en familj, hon har inga barn och hon vill ha barn. Åren går, och till slut när du lekt färdigt, så kanske det är försent med barn, och du förstör livet för henne. Så York sade till kilen att bestämma sig och ta ansvar......York hade avslutat sitt snack med honom, och sagt att när han hade gift sig så kunde killen ju maila foton,.

Sur som fan hade killen sedan inte mer viljat ha kontakt med York..... Ja på detta sättet går det till många gånger... Falanger kommer till Thailand fulla av egoism, och dom vill bara rulla runt i höet, och lova runt, och sedan bara svika... så sveken finns bland alla, inte bara hos den ena, den asiatiska parten som det ju alltid babblas om ute på internet...

Handskak

Chaiyaphum MMXVIII, Thailand

15 januari 2015

84,2 kilo - 83,9/83,0 (21km/32 km) 181 minuter - 2.650 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs;  3,992




Jag visste att jag var den oönskade babyn,
när jag såg att mina badkarsleksaker var en brödrost och en radio!!

Forts. från förra kapitlet.... stranden var exakt normalt befolkad med inte alltför många människor, och man kan se att turistströmmen verkligen har avtagit hit till Thailand. Nu vet ju inte jag hur mycket Ban Phe brukar ha i turistväg, men har var det lediga solstolar precis hela tiden och överallt. Och dessutom så märkte man på thaiarna att de var av en helt annan kaliber än de däruppe i Jomtien och Pattaya.

Här var det stil på dom och dom syntes mig vara mer ärliga också.... Men så var dom väl vana antagligen vid att umgås med mer normala sunda trevliga falanger, än vad är fallet där uppe i ”träsket”!! T-shirten kostade 100 baht, ett pris gällde bara!!! Maten överlag var mycket billigare här än på andra turistställen.

Jag gick vid ett tillfälle ifrån Rustan och hans fru och gick ensam på strandpromenaden och köpte mina saker, och man kom lätt i snack med thai.. mycket lätt. Falangerna man mötte, dom tittade på en, och dom nickade tillbaka, fan dom var ju görgoa. Jag kom tillbaka och pratade med gänget, och sade att det vore ju toppen att kunna åka hit ner och njuta en månad och ha det bra vid havet, kanske hyra en stuga eller en lägenhet, och sedan kunde man vara mer än nöjd ett år framåt...



Det är ju en fantastisk möjlighet till semester, där man i stort sett bara behöver betala runt 10.000 baht för hyran, maten och det övriga, den kostnaden har man ju även hemma, så det blir ingen skillnad..... Spara 1.000 baht (SEK: 250:-) i månaden är ju småpotatis, och då får man en drömperiod varje år vid havet, som man faktiskt saknar som göteborgare!! Så den grejen skall jag börja jobba på nu, och kommer att googla och fråga folk som kanske känner nån som känner nån med kontakter till att hyra!!!

Allting på denna resa blev snabbt och hetsigt, och man hann inte med så mycket mer än det absolut nödvändigaste, och inte ens det. Jag hade tänkt våldgästa Roffe i Ban Phe, men vi (jag), var ju väldigt begränsad och hade dessutom inget telefon-nummer,så det kom av sig... Men jag får träffa han och hans fru nästa gång!!! Vi lämnade stranden nu och åkte hem. Vi hade varit därnere i nästan 4 timmar tror jag.....

Vi kom hem, duschade och sedan blev det dags att gå till en restaurant som låg helt nära Rustans hus faktiskt, mitt i bland bostadshusen. Dert var byggherren Wolfgangs fru som hade öppnat denna restaurant. Efter ett antal år i Tyskland, så var även  hon ganska neutraliserad, och den maten som hon trollade fram var magisk faktiskt.

Jag beställde Wienerschnitsel mit kartoffeln und sås, och det var himmelskt gott. Till detta tog jag en stadig Rom och cola....Hela restauranten var kanon, och det var urtrevliga människor, så man mådde prima, och jag måste erkänna en sak nu inför Er alla. Jag brukar ju säga att jag inte kan ett skit thailändska, att jag är helt oduglig. Ja jag ser mig som sådan faktiskt.
 


Folk som säger att dom kan ”mitnoi”, och bara kan säga goddag och adjö och toalett på thai, ungefär sådan kände jag mig, även om jag visste att jag kunde något lite mer... Nu uppdagades det efter det att jag tog ytterligare en 6:a riktig Baccardi-cola, att jag kunde föra ett snack med en gäng thai säkert i runt 3-4 minuter utan att skämmas. OK jag hade sällsynt tur, och fick sköta den offensiva delen i snacket och skojandet, så jag kunde då styra samtalet via de ord som jag kunde briljera med....

Och dom var övertygade om att jag kunde bra mycket mer än jag gav sken av.......Jag stack dock iväg innan jag blev avslöjad, och kände mig himla nöjd. Fan jag kunde ju haka på i snacket i flertalet meningar ju..... jajaja en morgon kanske man vaknar, och kan beställa färskt bröd på thai också... hahaha... vem vet? Klockan var 22.00 nu och det var trevliga 2-3 timmar vi hade på restauranten.... Wolfgang satte sig också, och pratade med oss, en trevlig duktig tysk som bott i Thailand i runt 18 år faktiskt...

Nu var denna resa över, och jag lämnade detta urtrevliga par Rustan med fru tidigt på måndag morgon kl. 05.45, och tog Tuc Tucen in till busstationen i Rayong, för vidare befordran hem till Chaiyaphum och det verkliga livet igen... Nu somnar jag snart vid datan igen, så godnatt med Er hela högen, så hörs vi imorgon...

Idag (15/1-2015) för första gången, så slog svenska kronan i botten igen, och landade på dryga 3.992. Så här illa har det INTE varit sedan 2008 senhösten.... Hur ser framtiden ut egentligen???

Handskak

Chaiyaphum MMXVII, Thailand

14 januari 2015

83,1 kilo -

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,049



Originalitet är den fina konsten att komma ihåg vad du hör,
men glömma var du hört det någonstans!!

Forts. från förra kapitlet... Vi hade många minnen att ta oss igenom, och Rustan var precis lika go kille som jag kom ihåg ifrån vår barndom, så vårt snack blev jättetrevligt. Senare på eftermiddagen, så stack vi två ner på stranden, och vi käkade en bit där.

Jag hade köpt en flarra Vodka och en stor coca cola, så jag beställde en cheeseburgare (av gris) vilket ju passar finfint till vodka-cola. Och där satt man i rena rama paradiset vid strandkanten och käkade gott, och drack gott.

Vi var där runt 2 timmar innan vi lämnade, solstolen var gratis då man äter där,, så här blir man verkligen inte skinnad. Jag tog notan på oss båda och hans middag plus min kostade med tips 200 baht, skitbilligt. Dessutom så visade det sig att falangpriser inte alls existerar härnere i Ban Phe i alla fall, och vilken skön känsla det var. Dessutom så pratar man lite mer engelska här än man gjorde hemma hos mig i Chaiyaphum, inte mycket mer, men lite mer...

Vi drog oss hemåt framåt 16:tiden, och vi körde med motorbiken biten hem, en dryg kilometer. Området han bor i är väldigt snyggt och fint, och det finns knappt ett endaste thaihus (trä), utan detta var, om man får kalla dom det, neutraliserade thai, alltså ungefär som de flesta thaifruar som bor med sina män i falangländerna...

Där fanns hundar visst, och där fanns katter visst!! Men jag såg eller hörde inga hönor kycklingar eller tuppfanskap alls. Vi kom hem i alla fall, och hade en trevlig stund, och sedan blev det middag. En riktigt go middag som Rustans fru hade tillagat. Det var kotlett med ris, och en görgo brunsås, plus sallad med ett glas öl till detta. Man mådde prima helt enkelt...


Utsikt över Ban Phe och sträckan nedanför där vi höll till..

Klockan var runt 20.00 när middagen var över, och vi satte oss i soffan och jag tog ett järn till, och så kom minnena över oss igen... Men jösses va trött jag plötsligt blev nu, jag kunde inte hålla mina små ögon öppna mer, utan klockan 21.30 så gav jag upp helt och hållet, och somnade som en stock utan vidare spisning. Jag sov hela natten igenom fram till klockan 07.30 dagen efter, och det fanns noll ljud av hundar och tuppar som störde nattsömnen.

Dels så låg huset bra till geografiskt, och dels så fanns det inte mängder av hundar och katter, men huset var så bra isolerat i fogarna, så det hördes inte ett smack in i huset från utsidan, helt till skillnad ifrån vårt hus här i Isaan, där ALLA ljud enkelt går igenom väggar och fönster, här där isoleringen är obefintlig, och kunskapen hos thaiarbetarna är lika obefintlig!!

Nu var vi framme vid söndag morgon, och snacka om överraskning... Rustan hade tagit med sig en limpa med riktigt gott äkta vörtbröd, och en riktig bit skuren skivad julskinka.... Himla snällt av honom att spara denna till mig. Vi käkade oss proppmätta, och goare frukost har jag inte haft sedan julen 2007.. Men detta får man vänta på nu tills julen 2015 igen då..... Blir nog jobbigt att vänta...

Nu efter frukosten så drog vi ner på stan till Rayong. Vi gick ut på gatan helt sonika, och där dök det upp en Tuc Tuc, och den körde lugnt och städat för att plocka upp folk, och sedan blev det fart på honom, och raka spåret in till Rayong. Vi gick in på Tesco Lotus där, och handlade upp oss lite grand på allehanda saker, och jag köpte kaffe och en donout... görgott för diabetisen..

Rustans fru gick sedan med kosan ställd till en affär, som sålde en massa saker som stank milt sagt som bara fan. Torkade bläckfiskar, eller också var det torkade fiskeländen, och detta blandades med annan röten mat, och en massa skitäckliga, svinäckliga kryddor, som dom bara älskar här. Jag trodde i min enfald att det bara var folket här i Isaan som äter skräpmaten som luktar så illa, nädå....

Dessa människor lång nere i Rayong, dom älskar tydligen också dessa illaluktande maträtter.-... Thailand är nog enat vad det gäller matsmak verkar det som. Frun hans hade nu bullat upp två stycken superstora plastpåsar, med bland annat dessa torkade fiskar som mer ser ut som superstora illaluktande chips, ja ni vet säkert vilka jag menar. Ser goa ut, men stinker avträde.... När hon var klar så gick vi tillbaka till Tuc tucen. Jag mer 5 meter bakom henne, hahaha!!



Vi bestämde nu att eftersom Rustan bara har en moppe, så skulle jag hoppa av tuc tucen när vi passerade stranden, så kunde de två åka hem med matvarorna, och sedan ta moppen ihop tillbaka hem..... Jag satte mig därnere, och tog mig ett stilla järn, hade med flarran i väskan redan, framsynt är man ju! Man njöt i fulla drag medans man tittade ut över havet som låg där blått och fint....

Strax kom Rustan med fru tillbaka, och vi beställde mat till oss. Jag tog återigen hamburgaren, den var så himla go...... Sedan så kastade jag mig i böljan blå. Ett hav som var rent och utan skit, och plastpåsar, och en strand som var ren och hade fin go sand.

Jag var dessutom grymt imponerad av att slippa se dessa eländiga samvetslösa trash-ryssar som annars förpestar tillvaron för alla normala människor, fanns inte en ryssfan så långt ögat nådde.... Forts. nästa kapitel...

Handskak

Chaiyaphum MMXVI, Thailand

13 januari 2015

84,3 kilo - 82,9 kilo (43 km) 137 minuter - 1.705 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs;4,016




Emellan två ”dåligheter”,
så väljer jag alltid den jag aldrig prövat”

Sitter som sagt var nu här vid datan, och det är tisdag morgon. Och det enda jag kan säga är ungefär, att, om man nu skall sluta röka, så skall man sluta tvärt, inte dra ner på ciggarna, det funkar bara inte... Detsamma gäller brännvinet, man måste sluta tvärt och helt... Varför jag nämner detta. Jo vad fan skall man åka ner till det paradiset för,,, man blir ju bara så himla ”sugen” att återkomma dit. Där i Ban Phe var precis allting det som jag gillade.

Jag fick faktiskt nästan en flashback från sent 1960:tal när jag gick utefter strandvägen där. Och det var ifrån danska Blockhus och Lökken!! Det var så himla mysigt, och folk var supertrevliga, och jag lyckades träffa fler människor som pratade nåt ord engelska, mer än jag någonsin gör i Chaiyaphum, och det är ju också ett plus.

Jag tog i alla fall 22.05 bussen ifrån Chaiyaphum, och det var medvetet, för 21.00 bussen skulle komma redan kl. 06.00 till Rayong, och det var ju lite taskigt, med tanke på att folk skulle möta upp mig där i Rayong. Bussresan gick superbra, men inte en sekunds sömn på dessa 9 timmar. Uppehåll som vanligt i Khorat och 20 minuters pisse och matpaus.

Jag stövlade in på buss-terminalen, som ju är ett ställe som rör sig dygnet runt, och där finns säkert upp emot 100 st olika matstånd. I biljettpriset på 412 baht så ingick det mat.... Javisst, när jag hittade lite kyckling som var det enda som jag kunde tänka mig att riskera hälsan på denna natt, så berättade dom att biljettpengarna var värda endast 20 baht, så jag fick lägga till 20 baht till för att få dessa 3 ganska små kycklingbitar.

Föga visste jag då att dessa jäkla kycklingbitar antagligen var ifrån morse 18 timmar tidigare....Dom var stentorra, bestod nästan enbart av brosk och ben (precis som vanligt), och hade NOLL smak, absolut noll kryddor....  Jag tuggade på alla 3, men de smakade skit allihop!! Jag bara lämnade eländet, gick bort och köpte en Donout, och så var natten räddad!!! Bussen lämnade strax terminalen,  och nu var det raka spåret ner till Rayong med stop på vissa ställen som Chonburi och Pattaya.


Bussterminalen Nakhonchai på Sukumvit i Rayon

Ankomst Rayong kl. 07.00 blev till slut ankomst Rayong kl. 06.00, och det var ju himla kul att väcka upp Kent (drivern) då! Så jag satte mig att vänta i 40 minuter till 06.40, och sedan ringde jag. Han var vaken och kom strax och hämtade mig. Vi åkte hem till hans hem, jag langade över en flaska GIN som tack för gjorda rekommendationer om mig inom transportbranschen. Kent generös som alltid, han bullade upp rostat bröd, ost, marmelad, och ägg plus kaffe.


Mer geografi då.... Rakt över gatan vid bussterminalen.... bra skylt att ta fasta på...

Och det var en riktig fröjd att sitta där och prata lite minnen med Kent om våra liv, vi har ju känt till varandra sedan 80:talet i fotbolls-Göteborg och bad-Göteborg. Och det var många roliga ”gubbs” som avhandlades i positiv andra förstås.... Det sista jag kom på att nämna var när han själv, Kent alltså, flyttade ner. Jag skötte ju hans transport, och som tack så köpte han kryddor till mig, alltså grillkryddor.

När vi träffades då vid flytten nere i Rayong, så lämnade han över vad han hade köpt in. Han hade köpt 6 st tetrapak (1 kilos) med Santa Marias grillkrydda, vilket ju är den bästa..... Och jäklar vad krydda jag fick,,, jag fick så jag teg faktiskt.

Jag gav bort här i Chaiyaphum till allt och alla, och Dan och York och Kevin fick varsin hel enkilosförpackning!!! Till slut så hade jag endast 1 kilo, men jösses det räcker ju i 10 år, och vid det laget så är väl den grillkryddan ganska tam kan jag tänka mig. Men han var en generös kille...

När vi ätit frukost och pratat färdigt, så tog vi och stack med hans bil, som han kärleksfullt nämnde som ”gamla Bettan”. Jag vet inte ålder, men skulle man gå efter lacken, så skulle nog detta bilskrälle vara utställningsbil någonstans över forntida bilar!!! Men motorn gick bra, och den funkade ju. Visserligen så hade den varit lite små-elak denna morgon och inte startat, men Kent trodde att Gamla Bettan var sur över att han inte köpt ett fräscht batteri till henne!!!

Kent körde nu hela vägen till Ban Phe och hela vägen hem till Rustan, och det var nog tur, för det hade nog tagit många telefonsamtal att finna ut den adressen tror jag. Vi kom fram lyckligt och väl, och det visade sig att Kent och Rustan hade träffats en gång tidigare också i samband med någon tillställning i Rayong, så allt blev ju himla enkelt...

Sedan så installerade man sig där hos Rustan för 2 nätters boende. Huset var extremt snyggt tycker jag och extremt välgjort. Deras val av inredning och de detaljerna var väldigt proffsiga, så man kan ju säga att huset var ett rent falanghus, utan några som helst influenser av thai. Och det som borgade för denna kvalitet var det faktum, att byggmästaren, och den ytterst ansvarige var Wolfgang, en boende 74:årig tysk.

Han har byggt hus där i Ban Phe i runt 18 år. Ja detta var ett hus som man finner var som helst i Sverige om man har lite kosing, skillnaden är att här så räcker det med att hysta upp kanske SEK; 875.000:- så äger man detta lyxhus i denna ytterst trevliga del av Thailand., Forts. nästa kapitel...

Handskak

Chaiyaphum MMXV, Thailand

10 januari 2015

83.3 kilo -

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs;




Ålder är något som inte betyder nåt,
om man nu inte är en ost förstås!!

Sitter nu och planerar min resa ner till Rayong och Ban Phe. Skall då som sagt var träffa Rustan, men också försöka att se om man kan finna Rolf L. Samt Kentbra därnere, både bor ju i Ban Phe. Men vi får se om det funkar!!! Köpte bussbiljetten idag, och den kostade 412 baht enkel dit ner, alltså runt SEK; 100:- för en bussresa på runt 55 mil, i mitt tycke väldigt billigt! Hemma i Sverige, så kommer vi då inte många kilometer för en hundring vill jag lova!!

Bus(s)en lämnar Chaiyaphum 22.00, och ankommer Rayong kl. 07.00 lördag morgon, skall planera ihop detta med Rustan och se hur jag tar mig till Ban Phe, vilket lär ligga runt 2 mil ifrån Rayong där bussen stannar!! Yongyut måste tyvärr stanna hemma och ta hand om Namkaeng denna gång, men hon får haka på nästa gång istället, inte mycket att göra åt!!

Nu har jag bestämt mig att ävenledes hälsa på min goe vän Kent K. I Rayong, det var han som också var fotbollstränare större delen av sitt vuxna liv!! Vi skall träffas när bussen kommer till Rayong, fika ihop och tjöta lite, och sedan så får han visa mig till busstation eller taxi, så jag kan ta mig till Rustan G. Och hans hem i Ban Phe!!

Nu är det lite oroligt i köksregionerna må jag säga, hahaha!! Den ganska tuffa Yongyut för nu på tal lite ”för ofta” typ - ”jasså du skall åka till Rayong ENSAM”..... - ”glöm nu inte att du redan har en fru”!!, och det roligaste hon kör med är: - ”hoppas att du hittar vägen hem igen”!!!! Ja hon är sotis, men skulle ALDRIG erkänna det! Och jag lovar henne gång efter annan, att sköter hon bara disken ordentligt, så stannar jag.....Hahahah detta är görskoj ju!!

Ibland måste man ju leta efter saker som är unika,. Olika företeelser här i Thailand som man noterar. Stundtals kan det vara lite jobbigt att hela tiden vara på sin vakt och se dessa saker. Men en sak som ni kanske kan relatera till, när ni är ute på landsbygden i alla fall här i Thailand, det är deras cyklar, och deras fullständiga avsaknad av bromsar på cyklarna.

En landsortsthai med full generalisering, cyklar oftast då på en cykel som alltid har sett sina bästa dagar. Den har aldrig blivit mekad med, aldrig blivit oljad, och aldrig någonsin blivit rengjord, aldrig, thai gör inte sådana saker. De kör med cyklar, mopeder, och bilar tills dom rasar, det ligger bara i deras blod och natur.

Men en sak som jag då noterat som sagt var, det är bristen på broms, inte så att bromsen är dålig, utan där finns helt enkelt ingen broms alls på cykeln. Pedalerna rör sig i takt med hjulen åt ett endaste håll, och det funkar inte att bromsa alls. En thai bromsar genom att sätta ner fötterna i backen, och nästan går omkull, om han nu beslutar sig för att räddda livhanken på sig själv, eller på motparten. Men oftast så kör dom bara tills det tar emot, och det vet vi alla.... Men broms på cykeln,,,,glöm det bara!!!!

Sedan så tycks det vara legio, att ALLA thai ALLTID har en cykel som är fullständigt fel-inställd med sadeln. De sitter ju på cykeln, precis som om dom är krymplingar, alldeles ihoptryckta. Sadeln är ALLTID i botten, och hela cykeln är oftast ämnad i storlek för en 10:åring... Där cyklar thai med sina Charlie Chaplin-fötter rakt ut från pedalerna, och knäna som är svårt böjda vid paddlandet, får ta precis hela jobbet, mycket värdelöst sätt att cykla på...

Men vad de skulle behöva, har aldrig sett en endaste thai under 7 års tid nu cykla snabbare än 7 km i timmen..... Behövs ingen broms då antar jag!! Däremot cyklar dom så himla sakta, så stödhjul skulle behövas!! Men nu skall vi inte gnälla för mycket, broms skulle det handla om.

Nu imorse så meddelade Yongyut, att hon skulle ihop med 3 damer här på gatan, åka hem till sin morsa i Alaam´s hus. Anledningen var att morsans broder hade fått för sig att bli munk igen, och då ville han passa på och välsigna Alaam´s hus, trots att redan andra munkisar varit där för 2 år sedan, och gjort samma sak. Men detta kan tydligen göras flera gånger, utan att huset och allmänheten tar skada, hahaha!!



Yongyut poängterade också väldigt noga för mig, att hennes mammas broder nu var munk och inte som vanliga män. Jag försökte ju då köra den lite mer nyktra och ateistiska stilen, och talade om för henne, att denna broder bara hade tagit på sig oranga kläder, och det gjorde fasen inte honom mer annorlunda än alla andra människor. Hon tittade mig djupt i ögonen, och sade att hon var ”thai Phut”, och tog detta på allvar, så sluta skämta teelak!!!!!


Fan själv i egen hög person..

Vad som föresigår där borta i huset vill jag inte ens veta, jag blir bara förbannad då. Men där kommer att ätas för en hel månadsbudget för FN i Somalia antar jag. Och där kommer att skiftas över stålar till dessa jävla munkar, och det gör mig skit-sur... Men jag säger naturligtvis inget, hon tror på skiten och jag tror inte, men jag vill inte döma Yongan, hon får tro på fan själv om så vore, men jag vill helst att tron skall vara hyggligt billig bara!!

Handskak

Chaiyaphum MMXIV, Thailand

9 januari 2014

83,7 kilo - 82,9 kilo (32 km) 95 minuter - 1.182 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,032




Det är bara 3 saker som kvinnan behöver ha i sitt liv,
och det är mat, vatten och komplimanger!

Hoppade in idag på vår falangbar (Number 1 bar) här i Chaiyaphum. Chris satt där och sög på en öl. Fan dessa engelsmän de lever verkligen för sina öl, och för sina ölstunder på sina pubar, verkar det som. I alla fall jag gjorde honom sällskap, och han sa till mig... - ”har du tänkt på att thai är lusdåliga på att hålla hemligheter”?? Nä inte direkt, sade jag! Nä men lyssna då sade han, och sög i sig en rejäl klunk öl innan han satte igång sin utläggning.

Jag har levt i Thailand under de senaste 7 åren, och varit gift med min underbara fru de senaste fem åren. Precis som alla andra, så har också min fru hemligheter! Eller rättare sagt, hade hemligheter, haha!! jag upptäckte ganska snart, fortsatte han, att det krävdes inte speciellt mycket för att få henne att öppna upp sig, och berätta allt hon visste om alla i sin omgivning!

Det räckte med att man med sammetslen röst uppmanade henne att berätta, kanske en kyss, eller en förstulen smekning, så skulle alla hemligheter komma i dagen fort som ögat!! Det gäller bara att lova dom att hemligheten är säker hos dig själv, så uppenbaras allt,,,,,kanonbra!! Chris sade, jag undrar är det bara jag eller har ni andra här samma erfarenheter? Känner ni också att thai liksom himla gärna bara måste öppna mun och avslöja allt, det liksom ligger och värker inne i dom!!

Ben själv, lade till. För egen del, så kan jagf bara säga det lilla jag stött på, och det är att thai har förvandlat ”skvaller” till en ren konstform här i detta landet, de har tagit skvaller till en nivå som jag aldrig tidigare stött på! Det verkar inte finnas några hemligheter alls, och allt som dom verkar dryfta, är bara någon slags terapisnack i skitpratsform. Vartannat ord är falang och vartannat ord är ”baht”, så djupa samtalsämnen, verkar inte direkt vara legio i detta landet, så känner jag i alla fall, avslutade Ben!

Jag tycker att ni är alldeles för vilda och generaliserar alldeles för mycket, alla 68 miljoner thai är inte lika, och är inte stöpta i samma form, sade han!! Vem fan va det nu då, som va så himla tråkig, en riktig ”festbroms??? Det var en för mig okänd kille, men han sade bara detta, och sedan tittade han ner i sitt glas igen och höll bara käften.... Men de flesta verkade inte bry sig om den kommentarer som inte tog samtalet i någon riktning alls, inte ens framåt!!

Ja det kan jag också skriva under på fyllde Adam från Bristol i med. Alltså med att de INTE kan hålla en hemlighet. Detta hände mig för runt 2 år sedan. Jag märkte spår i gräset på fältet bredvid vårt land, och de går med riktning mot vår damm inne på vår tomt. Min hobby är ju fiske, och lite uppfödning av fisk, och främst då den goa ”Red Blah Nin”.

Så jag sa till hustrun, jag tror någon smyg-fiskar i min damm och stjäl fisk. Så för att jävlas med tjuven, så tog jag lite fiskelina, band några krokar på den, knöt den i träden runt vår damm i huvudhöjd!! Därefter så spred jag ut nubb i gräset vid staketet, så att när tjuven valde att hoppa över där, så skulle han få dansa ”Nubbdansen”....

Sedan sade jag till hustrun, ring ”Puey”, hon är byns skvallerkärring, och tala om för henne att komma på en pratstund med dig, tala om för henne att du har nya grisar eller något sånt. Hon, alltså Puey, kunde bara inte motstå att komma, och var snabbt hem till oss!! Så nu sade jag till hustrun, ta henne ner till fiskdammen och staketet, och visa henne fällorna jag gjort för tjuven!! Min fru berättade senare, att den minen, och det ansiktsuttrycket som skvallertanten visade upp var obetalbart!!

Hon tog snabbt av, och försvann tillbaka till byn, och hon spred ryktet som en gräseld, att ”den galne falangen har satt upp massor av livsfarliga fällor vid fiskdammen, så det är med stora risker man tjuvfiskar där nu”!! Men det fungerade mycket väl, inte ett fotavtryck nära vårt land igen,, någonsin,, Skall nog ärligt säga sade Adam avslutningsvis; ”Jag tog faktiskt ner alla mina fällor efter styvt 1 månad, ville ju inte att oskyldiga barn skulle skada sig...

Med detta så enades hela falangbaren i denna sak, och det var endast den där festbromsen som var av annan åsikt. Enligt uppgift, så hade han bott här i Chaiyaphum i runt 2 månader nu för andra gången. Han bodde heltid annars i Scotland, så hans erfarenheter var ju inte himlastormande stora kanske!! Men en sak visste han, han kunde använda ”generaliseringsvapnet”, för att ta död på roliga samtalsämnen!! Ja var lär dom sig dessa människor?

Jag kommer nu att åka ner till Rayong och Ban Phe till min gamle barndomsvän Rustan G och hans familj. Han har byggt ett nytt hem därnere, och är själv gift sedan minst 20 år tillbaka med en thailändska, och de har bott hemma i Sverige. Jag kommer att rapportera om resan framåt tisdag nästa vecka, så det kommer att bli ett avbrott i publicerandet lördag, söndag samt måndag. Ha en trevlig helg hela läsekretsen, så höres vi snart igen!!

Handskak

Chaiyaphum MMXIII, Thailand

8 januari 2015

83,0 kilo - 82,5 kilo (32 km) 101 minuter - 1.257 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,072



Pengaträdet i sin prydo!!

En thai ler ständigt för att visa att han är harmlös och inget hot,
hunden öppnar käften och visar tänderna, för att visa att han är ett hot.
Medans falanger nöjer sig med att prata ”väder”,
för att visa att han är ”med i det sociala spelet”, och inte är ett hot!!

Forts. från förra kapitlet.... Men åsikter om det hela får vi ha, och det skall vi ha.. Detta är ett oerhört primitivt folk fortfarande, det är väl därför som dom har detta allstädes närvarande grin i sina ansikten. Dom ler i livets alla skiften, och det är ju bra.. Det dröjer nog inte länge innan civilisationen kommer hit tlll dom, och då tvättas dessa naiva leenden bort ifrån deras ansikten illa snabbt.

Och dom t.om kanske kommer att se till att munkarna och templen skall sköta sina förättningar i tysto, istället för att fullständigt dominera hela folkets vardag både MOT, och MED deras egna vilja. I sann troende och lojala anda, så brukar ju folket så ofta dom har tid och råd, hjälpa de lokala templen med allahanda insatser i pengaform. Ofta så ser man dessa ”penga-träd”. De kan variera från en liten buskliknande träd till riktigt rejäla trädgrenar, och så hakar dom fast sedlar på varje upptänkligt ställe, se bilden!!

I Ingemars tempel, så hade hans förlängda familj för flertalet år sedan samlat ihop stålar till en klocka tror jag det var. Och nu idag så var denna röten och kass, och behövde förnyas. Så familjen åttog sig att samla ihop stålar och ge till templet. Ett av 2 träd ser ni då på bilden, och tillhopa blev det till slut 26.000 baht, vilket får anses vara jättebra, hoppas bara att munkarna är nöjda!!

Allt detta evinnerliga tjötande och pratande om sallad. Vi håller på med det i falangland också, i mängd skall sägas.... Men i Thailand är det en livsstil. Jag hinner fasen inte mer än slänga på lite försiktigt en köttabit på middags-tallriken, så är fru thai där, och kompletterar med en jättehög med olika tomater, gurka och salladsblad!! Jag protesterar energiskt, men dom vill verkligen hålla en vid liv så länge som möjligt. I alla fall så tror dom att all denna sallad skall hjälpa min livslängd.

Men jag tänker och ibland så säger jag. Hur länge lever ni i Thailand? De flesta av Er kolar ju vippen i 50-60 års:åldern.... Medans i Sverige så brukar vi rulla runt för sista gången nån gång på 80;talet..... Ni käkar nästan enbart sallad, och vi falanger brukar käka sallad mycket mer sansat, så vem som har rätt, och vem som har fel, inte vet jag. Men en sak står jag för, och det är min ”tes” i allt detta.

”Kossan äter sallad, Fåret äter sallad, Älgen käkar sallad och Rådjuret äter sallad ja t.om. Kaninen och Haren käkar sallad. Jag äter: Kossa, Får, Älg, Rådjur, Kanin och Hare. Jag anser att jag därför får i mig de positiva effekterna av sallad tack vare mitt köttätande. Så varför i helsicke skall jag dubbel-äta sallad? Kossan har redan ätit, tuggat, svalt, och skitit ut salladen, och restprodukten ligger i köttet utav tvekan.... Så visst JA, säger jag till frågan, om jag äter sallad... Visst äter jag sallad”!!!

Idag bestämde vi, jag och Ingemar att åka upp till Kent A. uppe i Khong. Men Ingemar ville helst ta sin bil, så då får det bli så, bara gott kanske. Vi skall upp till Kent för att se till att få igång gubbskrället med sin bakning.... Måste komma ihåg att fråga honom, så han har allting, så vi kan baka brödet som vi kallar ”Dans bröd”.....

Vi har ju redan köpt här nere saker som mjöl, plastbingar, bakingpowder och 2 st formar, så att han kan baka, är dock inte säker på att han har form så vi kan baka bröd-limpor, måste kolla det också... Och sedan så skall vi släppa Kent lös, och så får han baka som en vettvilling däruppe i ödemarken, Han har ju ävenledes fått morsans recept på sockerkakan samt kardemummakakan,,, så det skall bli kul...

Vad som var kanonbra var också, att han nämnde att han fann i Khorat har ett bageri som säljer mjöl av olika sorter, och ta mig fasen, de har ”rågsikt” (Rye flour), helt otroligt, så nu kan man baka olika sorters mörkt bröd då, och slippa använda för mycket vetemjöl, som ju lär vara det sämsta av allt mjöl för våra människokroppar!!

Kl,. 09.00 idag 7 januari så kom Ingemar och Fa förbi, och vi stack upp till ”Bak-Kent”. Vi startade upp det hela direkt vid ankomsten, och Kent fick göra grejorna, och så coachade jag honom. Visst blev det stökigt och mjöl överallt, det är ju mitt signum s.a.s. Men översvämningen var inte mitt fel, när man plötsligt står i ”fota-högt” vatten i köket, det får lastas på Kent!!

Vi körde på, och medans degen fick jäsa, så stack vi kl.. 12.00 bort till en lokal restuarant som låg utefter vägen. Och jag måste säga att både matkvaliteten som priserna var fantastiska, och därtill en urtrevlig personal. En riktig fröjd att käka där. Kent och hans fru Paeng, skall ha stort tack, dom bjöd oss andra,, supersnällt!!!

Så tillbaka till Kents hem igen, och fortsätta bakningen, inga större missöden tyckte jag, vi tog hela degen, och delade upp det i tre limpor, och gräddade dom i ugnen. Dom blev lyckade och söta och fina, och Kent var nog himla glad för detta. Kl. 15.15 så stack vi hem igen efter väl förättat värv, och med den goa väg som vi hittat dit, utan en massa krusiduller, och småvägar, med en massa hål i, så körde vi stora fina och enkla vägar hem, alla 9 milen......

Handskak

Chaiyaphum MMXII, Thailand

7 januari 2015

82,6 kilo -

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,085



Angående att nu är snart värmen på väg här i Thailandet!!

Att hysa kärlek till någon, är som att vara maktlös.
Att känna kärlek är just det, alltså att lämna över kontrollen, att bli maktlös!
Värt det? Ingen aning, Ert egna beslut!!

Som ordstävet ovanför mycket riktigt indikerar, så utlämnar vi människor oss fullständigt, när vi känner kärlek. Tänker vi egentligen i de banorna. Är vi så himla primitiva, så vi inte ens fattar detta? Konstigt med tanke på alla dessa människor som pratar om att simma ut ur ”ankdammen”, och utvecklas. Jag undrar om dessa människor tänker överhuvudtaget på sådana saker.

Om vi lämnar över kontrollen fullständigt, så blir vi så oerhört ömtåliga, och mottagliga på attacker på vår person. Är det månne detta som händer vid de tillfällen när .ex. falanger blir av med sina besparingar här nere i Thailand eller i Philippinerna, eller alla andra ställen där kärleks-törstande ensamma falangmän kommer och blir utnyttjade av kvinnorna.

Är det som så att falangen lämnar över kontrollen helt och hållet, uppmuntrade av kvinnorna att låta sexet vara den grej som får förhållandet att hålla... typ klistret som håller ihop fogarna i förhållandet.. Javisst, säger många av människorna hemma i Sverige, som tidigare aldrig ens tänkt tanken i dessa banor.

Så var placeras då falangkvinnan på denna gren. Längst in, eller ytterst på grenen. Är falangkvinnan bättre när hon nyttjar och utnyttjar ensamma kärlekstörstande män hemma i Sverige, och använder sitt lockbete mellan benen för att skapa sig en framtid?

En framtid som hon inte skapade i skolbänken och i skolan, utan mellan lakanen hemma i falangland.... Är dessa falangkvinnor något annorlunda än prostituerade kvinnor,, är dom verkligen det..... I mina ögon  så är prostitution just detta. Alltså att utnyttja människor som är i utsatta situationer. Vi fördömer hejdlöst dessa människor som kan utnyttja en förstånds-handikappad, och lura av denne hans pengar, då fördöms den skyldige och döms till hårda straff.

I exakt samma fall, när en kärleks-törstande och ensam man blir avlurad sina besparingar hemma i falangland av en kvinna, så sitter hon snart med en slips runt halsen, med långbyxor och kavaj, och kallar sig ”businesskvinna”, och gör egna TV-shower, och bloggar eller skriver artiklar i tidningar, och alla hennes medsystrar ser upp till henne.... Är det verkligen så, eller är detta bara ett otroligt snedvridet sätt av mig, att se på hela denna grej...

Trots att ni läser just detta som kommer nu runt den 6-7 januari någonting, så är det bara morgonen den 2 januari här. Och jag sitter helt yrvaket och i dvala vid datorn och klockan är 06.10. Jag gick och lade mi igår som vanligt runt 23.00 och trots musiken som skränade i omgivningarna, så försöker jag att hålla mig lugn och fin, det blir ju då också avsevärt enklare att somna in. Så på med A/C;n, på med golvfläkten på 1:an, den för ju hyggligt med oväsen och sedan in med öronpropparna.

Jag somnade till slut efter nån timme tror jag. Men vaknade direkt igen efter kanske 15 minuter, det fanns helt enkelt inte en suck att somna in. Musiken strömmade in i dessa ICKE ljudsisolerade hus, och tog kommandet därinne helt fullt och fast. Jag låg och vred mig i 6 timmar innan jag gav upp och gick upp, och här sitter jag nu. Bara för skojs skull så gick jag ut i den 13:gradiga kylan på morgonen, tog moppen i smyg bort till det varifrån det mesta oljudet kom ifrån.

Och inte alls förvånande, så var det ett av de lokala templen runt 450 meter ifrån där jag bor. De brukar fira fester och högtider därborta, om detta har med pengar att göra vet jag inte. Men jag är övertygad om att det drar pengar till munkarna alla dessa jävla fester som dom fixar till. Varför annars skall man ha fest i runt 4 dagar plus 4 nätter på raken annars.

Buddister firar inte falangnyåret, det gör endast de vanliga medborgarna.. rättning som sagt var, dom firar INTE nyåret, men de tar nyåret som intäkt och bekräftelse, på att nu är det PARTY OCH FEST, och då skall man dricka brännvin, skräna och ha vrålhög musik på, och störa precis alla i omgivningarna.

Jag åkte dit med moppen, men hade hjälmvisiret nere, ville inte visa att jag var falang bland dessa fyllesvin där. Det tog 1 sekund så hörde jag redan ord som falang, så jag vände moppen direkt och körde tillbaka igen. Vill inte blanda mig som ni vet med thailändska människor som inte är familj när dom har sprit i kroppen, och detta trots att jag kände igen flera stycken av dom, men litar bara inte på dessa människor här i Thailand....
 
Det får andra naiva falanger göra, lite har man ju lärt sig. Det såg ut som ett 3:e världskrig därnere i alla fall, det var inte så himla många mäniskor kvar nu på morgonkvisten, kanske ett 30:tal, men dom var rejält packade i alla fall. Detta hindrade ju inte munkarna och templet att tillåta att festen fortgick även nu klockan 06.20 när jag åkte förbi!

Jaja man blir inte förvånad, men jag är glad att jag på något konstigt sätt har lugnat ner mig och inte längre orkar stoppa min näsa i vad som faktiskt inte angår mig alls. Detta är Thailand, och det är thailändska människor, och dom kan ju få spela hur mycket musik dom vill, och dricka hur mycket brännvin dom orkar....Inte mitt folk och inte mitt land, och kommer heller aldrig att bli det, oavsett vad jag gör i detta jordelivet. Forts. nästa kapitel....

Handskak

Chaiyaphum MMXI, Thailand

6 januari 2015

82,6 kilo - 82,4 kilo (31 km) 96 minuter - 1.194 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,112



Alla generaliseringar är falska,
förutom denna då förstås!!!

Forts. från förra kapitlet... Så med allt detta ville jag ha sagt, va då?? Det har jag fanimej glömt, det var så länge sedan som jag försökte att skriva om min egen nyår igår kväll. Men jag själv i alla fall är överlycklig idag. Vi firade med att vi satt på baksidan huset.


Fisk-barbeque

Vi hade barbeque med sallad åt både höger och vänster, och alla var lyriska över vilken fantastiskt måltid vi hade framför oss.... Granntanten som vi har här på gatan,, är ju jättepolare med svärmodern, som Yongyuit också hade tagit hit, men kul för henne, vilket är helt OK för min del..
.
När vi satt där, så kikade jag lite på henne, och undrade faktiskt hur gammal den tanten var. Hon har ju stora problem att ens gå de 72 meterna mellan våra hus, och någon mer aktivitet utöver det är ju inte att tänka på!!  Så jag frågade denna gamla tant, som ju rör sig som om hon är verkligt sleten, och rynkig som ett skogsbär är hon också.. Jag frågade henne, hur gammal hon var, hon sade 61 år.....


Brända räkans dag, smakar som det stinker, bränt!!

Ridå ner för undertecknad. Va fan jag själv är ju 63 år!!! Vad fasen har hänt, jag är ju alert, potent, kvick och rörlig, och så är jag ÄLDRE än TANTEN i huset bredvid... va faaaaaaannnnn!! I alla fall, jag drack ingenting alls igår, och vi satt där och käkade, och det var kul, men  thaisnacket gör ju att jag bara tycker att det är kul kanske 30 minuter, sedan så drar jag tillbaka till datorn, helt OK, bättre att thaiarna får snacka av sig, så slipper dom översätta till mig hela tiden...

Och så gick kvällen, jag lyckades överleva, och gick och lade mig kl. 23.00... Låg i halvvaket tillstånd till klockan 01.00, när allting plötsligt blev helt tyst och hela Isaan gick i koma och somnade tror jag... Men en sak noterade jag dock. När vi firar någonting i Sverige eller västerlandet, så brukar vi fokusera på raketer med snygga ljus och blixtar och grejor.Här i Isaan där jag bor i alla fall, så fokuserar dom definitivt mer på ljud än på ljus..

Så man hör då när dom riktigt vill imponera, BOMBER som låter mer som dynamitgubbar. Jag hör även gevär eller hagelbösse-skott ofta!!! Detta är nyår, och sedan då så dricker dom sig fördärvade här thaiarna, och dom dör i mängd i trafiken. Detta är Thailands högtider.. Och jäklar vad dom festar precis hela tiden....Skal bli underbart nu snart om man kan få några kvällar på raken när man slipper höra den där jäkla allstädes närvarande musiken känner jag!!

Idag den 4 januari, så var det meningen att jag skulle träffa Björn W. Från Non Bua Daeng. Vi skulle ses på Siam River Resort, och bada swimmingpool med hans familj. Jag tog min vanliga cykeltur och allt kändes prima. Jag hade laddat med följande kolhydrater (hahaha).

Sockerkaka 1 bit,
Kardemummakaka 2 bitar,
2 kokta ägg,
2 marmelad-mackor,
1 kopp kaffe,

Efter 1,6 mil, så var jag mitt inne i Baan Khwaoo, och kom plötsligt på att jag helt hade missat vår ”träff”! Faan också vad göra.... Jo jag satte full fart med cykeln, och jag hade verkligen en lång tur framför mig, innan jag skulle komma till Siam River Resort from var jag befann mig. Jag vräkte mig ut på landsvägen ur Baan Khwaoo, och efter 9 km kom jag till avfarten som tar mig ner till Baan Khai.


Full fart i Isaan!!

Jag höll uppe tempot, och jag lyckades faktiskt ligga oftast på runt 25 km/timme i hastighet. Jag började intala mig att det nog inte var så himla bra för en 64:taggare, att köra cykel som en ungdom, fan man vill ju inte gärna dra på sig en stroke inte!! Jag sänkte hastigheten lite grand. Efter mycket mjölksyra, och mycket tid, så ankom jag till slut till Baan Khai.

Inga vilopasuer alls, fasen Björn sitter ju på Siam River, och väntar otåligt!! Jag lyckades knäcka de resterande 12 km på rekordtid, och ankom till Siam River nästan 2 timmar för sent, hade ju lovat att möta Björn där runt 11.30!! När jag kom fram så var det tomt, ingen Björn alls fanns där. Faaan jag hade missat dom helt. Däremot så satt där en annan gammal kompis från förr, Anders från Värmland, alltså samme kille som spelade piano som en Gud, och sjöng låten ”Desperado” som Caruso från Arvika!!

Han hade bara varit där styvt en halvtimme sade han, och hade inte sett någon annan svensk, bara en schweizare sade han, och pekade på en gubbe som flöt där i poolen med sina ungar!!! Så jag pratade en stund med Anders, en jättetrevlig kille, och sedan var det dags att åka hem. Hua jag kände mig faktiskt lite seg i bena, men jag tog mig ändå till att åka förbi Number 1 Bar, och kolla så att Björn och hans familj inte satt där och käkade, men det var också förgäves.

Jag åkte hem, och det var på ganska trötta lemmar som jag hoppade in i duschen här hemma. Det blev till slut 61 km cyklande under 2 timmar och 52 minuter, och jag hade losat runt 1,8 liter vätska, och jag hade jobbar bort runt 2.140 kalorier denna dag enbart på cykelturen..... Och förvånande nog, så lyckades jag hålla ett snitt på 21,2 km/timmen under de 6 milen, trots en del stadskörning!!

Och till sist så hade jag kanske schabblat bort en trevlig vänskap med Björn. Det enda jag har kvar nu är att hoppas att Björn kan förlåta min minnesförlust på nåt sätt, så jag håller tummarna!!

Handskak

Chaiyaphum MMX (2.010), Thailand

5 januari 2015

83,1 kilo - 82,1 kilo (20 km) 84 minuter - 1.045 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,107




Om två fel inte får det att bli rätt,
pröva tre!!!

Forts. från förra kapitlet... Snart, alldeles för snart, så utropar, ja det finns alltid en självutnämnd ”utropare” på dessa fester, han ropar - ”Ojsan kära ni, klockan är dags, låt oss gå ut, glöm inte att ta med Er ett glas skumpa vid altandörren”!!!

Vi alla går ut med glaset i näven, några av gubbsen har med sig ett gäng raketer, men först så skall vi stå där i vår jävla nylonskjorta och frysa, allt medans George Rydeberg skall dramatiskt skandera ”ljud klocka ljud” eller var det Jan Malmsjö? Ja men va sjutton,, jag har hört dom båda!!!!



Efter runt 10 minuters isande vind, och snö i skorna, och gubbfan slutat att tjöta, så ringer klockorna i hela Västmanland med omnejd, och tårarna rinner nerför kinden på kvinnorna, och man får krama dom alla. Dom är rörda känslomässigt, så man tror sjuttanimej att detta skådespel är på riktigt!! Men glöm ALDRIG, detta är bara ett jäkla skådespel, medvetet eller inte. Jag menar varför skall man krama en människa som man inte umgås med, inte känner, eller ens vet om man gillar?...Bara för att det är nyår.....Löjligt!  



Men igen då...detta är ”tranedansen” den sociala tranedansen, så haka på, flaxa med fjädrarna, annars åker ni ut i mörkret, utsparkad av PK-fronten. NU går de mest modiga in i rumsvärmen igen, nu är det dags att göra sig en ”busgrogg”, och denna första grogg efter fyrverkeriet, är början till nästa dags riktigt stora katastrof...



Nästa typ finns också på alla dessa fester, och det är den där ”dansmarodören” som jag kallar dom. ”Mina vänner”, skriker denna person - ”Nu skall vi dansa, Oh Gud va roligt det skall bli, har vi go musik?” Och varför blir det alltid denna jäkla svensktoppsmusik? Var är popmusiken någonstans?

Men skitsamma, nu skall man dansa, och hoppsan där blev man uppbjuden av fru Stina Colliander. Hon tog ett bastant tag i min hand, sedan min skuldra, och strax därefter mitt akterkastell, och ut i dansens virvlar for vi....

Kände att greppet där bak blev mer och mer handfast och pinsamt, och undrade vad hennes man tänkte om det hela. Ja ända tills jag tittade till höger om mig där på dansgolvet, och ser att äkta mannen var i full färd med att idka könstryck på dansgolvet, och lite tungslick på halsen på sin danspartner... Hahaha detta kan ju bara gå åt hillvitte, lika bra att ta ett järn till... Notera att det nu gått ifrån ”drink” till ”grogg” till ”brännvin” ända ner till ”järn”.

Det finns nu ingen väg ut ur detta, snarare bara en väg... den går för övrigt nerför.... Jordnötter, chips och ytterligare en grogg, och nu gråter en dam därborta, och ett annat par skäller högljutt i det andra hörnet, och det är fullt skrammel på nyårsfesten. Alla adliga företräden som dom alla ville visa upp vid ankomst-drinken, dessa är effektivt bortsopade via ett par glas vin, och några groggar. Så djup är människan i sin jakt på, absolut ingenting tycker jag!!



Nå då.. äntligen.. ett avbrott på detta jäkla dansande.....maten är klar hör man ifrån  matsalsbordet. Alla ställer sig på kö ute vid köket, och där serveras det ”nattamat” med en liten ”klar” till detta. Hua precis vad man behövde klockan 02.00 på nattakröken... Nu käkade vi alla lugnt och städat pytt i panna med snaps, och det absolut sista tecknet på dignitet bland många deltagare, försvann i takt med denna sista snaps hädanfärd nerför strupen ner i magen.....

NU snart, så börjar folk att tänka på hemfärd, nu gäller det att samla ihop alla, även de splittrade paren, där svartsjuka står som spön i backen, eller ovänskap. Där saker tack vare spriten, har kommit upp till ytan, och brutalt visat i många fall, vilka ytliga och taskiga äktenskap en del människor inte orkar ta sig ur....Nu hörs snart den första taxin på utsidan, en del delar taxi med varandra, medans andra smygtager sin taxi för att slippa göra detsamma.

Alla lovar varandra innan man åker hem; - ”Visst skall vi träffas igen” - ” skall bli jättekul att ses igen”, - ”vi hör av oss på måndag”!! Ingen av alla dessa löften som slängs ut här och nu, kommer att uppfyllas, det är bara rent och skärt skitprat, ifrån personer som inte klarar av att dricka sprit tror jag!!

Nu åker man själv hem, fick som tur var med mig Anders Ede´hn och hans fru. Anders tillhör den goa skaran, som när han dricker brännvin, så blir han bara goare och goare... inte argare och argare och otrevligare, så görkul at umgås med sådana människor. Nu är nyårsafton slut, men dock nu väntar den stora ”notan” på allt man gjorde kvällen innan. Nu kommer man, när man vaknar kl, 07.15 att ha en huvudvärk som heter duga.



Vi alla vet ju att vid sänggåendet, så dricker man ett par glas med vatten, och tar 2 TREO, och sedan skall man vara OK dagen efter. Dock så har inte vår kropp riktigt läst just den medicinska artikeln, utan man vaknar med sandpapper på tungan, persilja i halsen efter sjungandet och gapandet, och en huvudvärt som är grym......



Dock så har vi det lilla knepet kvar som jag alltid brukar göra framåt 10-11;snåret på förmiddagen om det är riktigt illa. Jag tar helt sonika en liten ”stavnagel”, och käkar lite lagad mat, och efter det, så kan man somna 1 timme, och må riktigt bra igen. Supen är mer effektiv än 5 TREO på raken, och det dröjer runt 15 sekunder, så är man tillbaka vid liv igen.... Så sprit är bra verkar det som!! Forts. nästa kapitel...

Handskak

Chaiyaphum MMIX, Thailand

4 januari 2015

83,7 kilo - 81,9 kilo (61 km) 172 minuter - 2.140 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,095



Jag är en idealist,
jag vet inte vart hän jag skall,
men jag är på väg!!

Forts. från förra kapitlet.... Notera nu att dessa killar har träffats vid ett flertal tillfällen förut, och det är ju det som är så skrämmande. Håll stilen, håll avståndet, och se så jävla stel och tråkig ut som möjligt, DET är det svenska cocktailpartyts essens.

Deras kvinnor är etter värre faktiskt, ty kvinnor har en grym förmåga att dölja och spela ”apa” i livets alla skiften. Eva Hansson säger till slut efter 14 minuters tystnad, till Birgitta Lovander  - ”Har du färgat håret”?? svaret låter inte vänta på sig - ”Nä men,,, vet du vad”????

Och efter den fullträffen i ”bulls eye”, så kommer dessa 2 kvinnor att vara definitiva ovänner livet ut, i alla fall definitivt denna nyårsafton. Efter mycket suckar i tysto, och mycket stelhet, och mycket rent ”vädersnack” som ingen egentligen gillar, så är det dags att sätta sig till bords. Och nu inträffar det rent fantastiska i denna församling!

En del av medlemmarna fäller ett par kommentarer, och det är faktiskt uppriktiga och naturliga kommentarer, som t.om. vid närmare eftertanke kan ses som komiska, ty det skrattas mer än nödvändigt åt dom. Många gånger så är det bordsplacering, för att komma ifrån den där jäkla stupida ”tranedansen” som sker parvis.

Festen kommer ju aldrig igång annars.. 2 utav de 6 paren börjar nu faktiskt att uppföra sig som folk skall göra, och pratar naturligt, och har början till riktigt roligt...Det var de 2 paren som hann med 2 drinkar innan, så dom ligger väl ”före”...


Vinet hälls i glasen, och det är rött vin sprunget ifrån en vinodling i den ”nyupptäckta” regionen i Rumänien kallad ”Homosylvanien”, och det måste vara fint vin, ty idag så blir man bjudna på en rent fantastiskt maträtt, och det är; ”Nyflydd Påfågelbringa från Oxelösund”, vi fick en underbar ”Bourgogne-sås” med tillsats av mylla ifrån Ödeshög!! Och till detta så erbjöds vi ”tryffelpotatis”, med saffransris för de som tyckte att riset passade bättre till Påfågeln.

Samtalsämnena börjar nu så sakterliga att bytas i en allt kvickare takt, och skratten börjar bli lite mer uppsluppna. T.om. den där skittråkige gubbstrutten Håkan Enander med sin fru, den som mest liknar en gammal förskolelärarinna från Realskolan, de börjar nu att le faktiskt. Dock nu i efterhand så förstod jag varför,, Ty dom brukar först börja le runt 23.25... Men värdparet hade smugit i en dubbel laddning med vodka i deras glas, så man kan säga att dom var lite ”före sin tid” dom också, för första gången i sina liv!!

Matstunden var underbar med kanonmat, och ett mycket bra vin, de flesta av oss drack nog kanske 2 glas för mycket av detta röda vin. Vi alla är nöjda när maten nu är slut, och det skall bli dessert. Nu måste man spela ”fågeldansen” igen, och den är som följer; Man skall spela förvånad, nästan överraskad att; - ”titta nu kommer det dessert”!!!! Ingen verkar ha kollat in att bredvid tallrikarna, så ligger där inte bara en mindre sked, men också en mindre tallrik.

Men förvånad, det tillhör ”spelets regler”. Och följer man inte reglerna, så kan det bli lurigt att bli bjuden igen på denna typ av tillställning. Man blir ju i dessa fall ganska snabbt placerad i ett fack som säger ”bonnjävel som inte kan vett och etikett”. Man vill ju verkligen inte ha några terrorister på festerna...INTE förrän EFTER desserten är avklarad, med glass och bär och en snutt med Annisette i glassen och bären, kan man slappna av pyttelite!.



DÅ när allt detta har satt sig i hjärnan, man har lämnat matbordet, och nu parkerat sig vid vardagsrumsbordet, och fått sig en en rejäl ”stavnagel” i näven. DÅ är det dags att luckra upp reglerna. DÅ är det dags att kalla sin ”tillkommande” för kärring! DÅ är det dags att kalla ”drink” för ”grogg”, och då är det dags att berätta lite goa vitsar. Nu är stunden äntligen kommen då nästan allting är OK enligt spelets regler.

I detta läget och vid detta klockslaget, så finns det ALLTID i alla församlingar, alltid någon kille eller dam eller bådadera, som inte klarat av brännvinet så bra, Oftast beroende på amatörmässigt uppförande, där dom slarvat med maten under hela dagen. Kanske viljat spara på stålarna, och vänta med maten, tills man blir bjuden på kvällen. Dricka sprit på fastande mage nästan, är en alldeles utmärkt bra början till en katastrofal kväll, så varsegod och skölj mina damer och herrar.

Nu i vissa fall, så kan det vid vissa tillfällen, om det finns en sådan person närvarande, dyka upp en gitarr, och vår trubadur skall spela ett par låtar, så folk kan sjunga med. Dock så vill gärna trubaduren spela upp låten han gjort dagen innan, med en egen text till värdparets stora ära. Där han sjunger om maten som gillats av Kungar, och såser som tillagats av Mannerström, och vinet som gjorde vår drottning vindögd!! Forts, nästa kapitel...

Handskak

Chaiyaphum MMVIII, Thailand

3 januari 2015

83,3 kilo - 82,7 kilo (20 km) 79 minuter - 983 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,095



Svensk mat passande för kungar!!!

Mina fejkade blommor dog,
jag missade att låtsas-vattna dom!!!

Oj fan, idag slog vår fina svenska valuta ”all low”, 4.095 det är ungefär vad vi får ut mot bahten nu....

Jag glömde att nämna att den ”fina” familjen Old Food med Miss Pussy i spetsen som ju mer än gärna vill förvandla sig själva ifrån låg klass, hoppa över medelklass, och skutta direkt till överklass, dessa fynd har ju haft ett konstant ekonomiskt oflyt nu minst sista året! Miss Pussy som sagt var, syns inte alls till längre, så henne tror folket på gatan här, att hon är tillbaka nere i Phuket och ”jobbar falang”.

Detta trots att hennes ”kärlek” befinner sig här i Chaiyaphum, och tydligen extra-knegar han som någon slags konfrancier när det är artist-uppträdanden nere på Nightbazaar sägs det. På dagarna sedan, så håller han sig instängd, och gömmer sig inne i huset, och visar sig ingenting. Jag är hundra säker på att denne kille är här utan giltliga VISA faktiskt.

Idag berättade dessutom Yongyut, att Old Foods man, som ju råkade ut för misshandel ifrån sin Mia Noi´s fästman, han löpte ju stor risk att bli av med sitt arbete, då han inte bliver frisk tillräckligt snabbt. Han har nu som ett andra arbete blivit ”vakt” och inkastare på ett casino här i Chaiyaphum. Så deras strävan att bli överklass och glänsa över folket här på gatan, har kommit helt på skam som tur är, ty detta är riktigt skräpfolk.

Så lägger jag då till December månad, över min statistik över mina göranden och låtanden med min cykel.

Mina siffror vad som gäller antal mil och kalorier enligt följande:
Augusti 2014;        70,1 mil totalt, /dag: 30,5 km
September; 2014   78,7 mil totalt, /dag; 34,2 km
Oktober 2014;        54,6 mil totalt, /dag; 27,3 km
November 2014;    72,5 mil totalt, /dag; 32,9 km // 28.655 Kcal / 1.303/ dag
December 2014;    70,7 mil totalt, /dag; 33,7 km // 28.572 Kcal / 1.361/ dag

Idag annandag nyår, om det nu funnits nåt sånt, så var jag och York inbjudna till Ingemar här, för att äta en riktigt svinaktigt god lunch. Han bjöd på ”1 halv special grillad med ketchup och senap”. Detta är alltså den ultimata ”ute-maten”, som man i stort sett är uppfödd på under sina ungdomsår.

Om det är nyttigt, vete fan, vem sjutton bryr sig när man är 13, 17, 19, 23, 37,45 eller 63 år gammal. Livet är alldeles för kort och komplicerat, för att man skall låta bli att fylla själen med med denna kulinariska hyperdröm.

Killen som kom på denna maträtt skulle ha BÅDE Nobels Fredspris som en Grammy för världens bästa poetiska ”munstycke”.... Jag bara blev tvungen att äta 2st halva specialer, och blev exakt lagom mätt, perfekt. Jag fick i början nöjet att titta på när Fabbro Ingemar tillagade moset. Han gjorde exakt som man skall göra, här är det inga homo-grejor typ vit vin i moset, som läggs till på en redan perfekt maträtt.

Han överkokade potatisen lite grand, hällde av vattnet, körde ner mjölk och smör och peppar och salt, och körde med sin köks-assistent. Moset blev så fluffigt, och såg så intagande ut så man nästan fick sex-associationer när man provsmakade det.

Sedan så satte vi oss, och man lade andäktigt 1 korv på korvbrödet, lade mos på korven, och sedan ketchup på moset, och till sist så hade Ingemar den underbara nummer 1 senapen ”Johnny´s sötstarka”!! Livet var nu perfekt, och Mannerström är bara en billig kopia av mannen som uppfann 1 halv special grillad!!!

Vilken tråkig nyårsafton, hade nog både jag och alla andra sagt över hur jag ”firade”. Men sanningsenligt, så tycker jag inte längre att nyårsafton betyder ett skit för min del. Jag slutade nog att tycka om att fira den, ungefär samtidigt med att julafton rönte samma öde. Alltså när man växt upp i detta livet. Julen firades ENBART för barnens skull, och man uppskattade ledigheten ifrån arbetet förstås!!



Nyårsafton, det är kvällen då ALLTID brudarna brukar lipa, och dricka alldeles åt hillvitte för mycket brännvin. Ja dom har ju en ”gråtattacks-knapp” som per automatik knäppes på vid en viss promillehalt. Jag riktigt ser framför mig upplägget på nyårsafton, och det är exakt i stort sett samma utförande år efter år efter år efter år o.s.v. i all evinnerlighet...Och för Er som inte hänger med i svängarna, nu kommer en beskrivning av hur man firar nyår i falangland.



Man träffas hos en förutbestämd familj, och det är inbjudningsfest som gäller. Start runt 17.00-18.00, lite tidigt, men anledningen är att man skall hinna med många saker denna digra kväll. Man är uppklädd, männen i kostym eller åtminstone snygga uddabyxor med skjorta och slips antagligen. Vi startar i makligt tempo med en välkomstdrink, tänk på att ordet grogg absolut inte får nämnas förrän tidigast kl. 21.30.

Alla männen står som streckgubbar ”häftade” vid sina kvinnor, likt en jävla parad där de olika familjerna viftar med sina plymer, precis som fåglar i tranedansen. Och man vill visa hur lyckosam ens egna familj är. Ingen tänker dock i dessa banor, ty det är undermedvetet, och är för det mesta överkurs för de flesta!!



Man dricker sin ”drink”, och pratet som försikommer är för det mesta så ytligt, så det låter som dåliga svenska skådespelare när Erik Gransäter säger till Hans Övinger - ”Du din yacht nere vid Breviken såg fin ut tyckte jag, har du spacklat med Ljungås prima eller”?? Forts. Nästa kapitel...

Handskak

Chaiyaphum MMVII, Thailand

2 januari 2015

83,0 kilo - 82,6 kilo (32 km) 100 minuter - 1.244 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,151



Ta inte livet för allvarligt!
Du kommer ändå aldrig levande ut ur det!!

Följande har stått att läsa i thailändska nyhetsmedia, och det är en uppfriskande histroia om en falang-man i Bangkok, läs följande utdrag.

citat;
I ett försök att visa sin besvikelse över att thailändska kvinnor börjar bli för västerländska, valde en utländsk man att protestera på Bangkoks gator med ett stort plakat, där man kan läsa hans ståndpunkt om hur pinsamma thaikvinnor har blivit.


Fotot var taget på måndagseftermiddagen runt 5 tiden utanför Central Ladprao. På skylten stod det ”Thaikvinnor har förlorat all deras kraft. Dom har lämnat sig själv för att följa västerländskt mode. Dom har förvandlats till falang-kopior. Pinsamt! Låt oss ta tillbaka den äkta skönheten hos thaikvinnorna.”

Skylten hade även en lista på önskemål mannen hade. ”Sluta färga Ert hår som falanger, sluta operera näsan, sluta skönhetsoperera Er, för att se ut som falanger, och sluta göra Ert skinn så vitt att ni ser ut att ha fått blodcancer.”

”Det är inte naturligt, det är på låtsas och väldigt fult. Om ingen annan vill uttrycka deras sorg för förlusten av de riktiga thaikvinnorna så gör jag det, med hela mitt hjärta, för jag älskar Er. Det finns inget vackrare här i världen än en genuin thaikvinna. Jag är ledsen att jag måste komma hit och protestera.” Mannen är hittills oidentifierad. Slut citat

Själv kan jag naturligvis inte göra annat än hålla med, har ju propagerat för detta länge och ihärdigt nu, så känns skönt att det finns andra som vågar öppna käften och säga vad dom tycker... Tänk den granna gyllenbruna skinnfärgen som man lärde sig att thaikvinnorna hade, och som var så himla vackert!! Nu ser man mer här kvinnor med:

- Puder i nyllet för att verka vitare...
- Lakansvita, nästan genomskinliga vita nyllen.....
- Ansikten som är vit-röda, man riktigt ser hur kemikalierna i ansiktet gör sitt jobb på
  dom....
- Alla thaikvinnor har en full arsenal med whitening-produkter, alla har det, alla!!

Finns inget mer avtändande än detta, och dom inser inte själva att deras iver att efterlikna den västerländska kvinnan, gör dom till precis lika icke eftertraktansvärda kvinnor som den västerländska kvinnan... Eller som man säger i Peru... Man biter sig själv i röva!!!

Idag nyårsafton, och nu är det då meningen att hela grejen skall gå av stapeln, va då, jo firandet av nyår förstås. Och alla tror förstås att man firar nyår, hahahah... ni är la för goa.... Jovisst så har dom lärt sig att falang har nyår den 31 december/1 januari.... Och man tar då tillfället i akt och har fest....Allting som  kan ge anledning till att fira, då har man gärna fest, och kravet är då vrålhög musik och mycket brännvin.

Men det handlar absolut inte om att fira nyår, glöm det.. Lika lite som dom firar jul. Det handlar enbart om att fylla på spritnerven hos dessa festglada thai!!! Jag har hört musiken skräna ur mängder av högtalare nu alltsedan innan jul, och det intensifierades runt den 28 december, och lär hålla på t.om. den 4 januari, då de flesta thai med ett arbete, återgår till detsamma!!

Idag nyårsafton, jag och Ingemar startade i hans by vår cykeltrip, och vi såg direkt en liten flicka med ett flertal ölflaskor i en plastpåse på väg hem till far eller brorsan, så dom kunde starta supandet, eller skall vi säga fortsätta supandet... Pengar till öl och sprit har alltid fattiga thai. Men pengar till mat har inte alltid fattiga thai!!

Nu är klockan 14.00 och internetkillarna har varit här och allt är klart. Och nu resten av denna dag plus imorgon, så kommer jag icke att åka in till Chaiyaphum, eller ut på de stora vägarna, det är så mycket folk i svängen, så det är rent otroligt. Och statistiskt så är det en otroligt stor risk att man kommer att stöta på ett flertal försöpna och  onyktra thai, som är ute med sina bilar, och med sina mopeder i trafiken.

Internetkillarna ifrån 3BB, hjälpte oss i alla fall, med att inrätta ett lösenord till vårt egna nätverk här, så nu kan ingen komma åt det, utan att kunna lösenordet. Detta innebär att Miss Pussy och hennes bror Mr Pussy, inte längre har fri tillgång till vårt internet, för sina eskapader på thai love link!!! Och Yongyut älskar att sabba för denna sketfamilj..... Men hon har rätt, dessa idioter skall naturligvis betala för internet precis som alla andra måste göra!!

Handskak


Chaiyaphum MMVI, Thailand

1 januari 2015

83,6 kilo - 82,7 kilo (36 km) 113 minuter - 1.406 kalorier

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs; 4,152




Kom alltid ihåg att du är absolut unik,
precis som alla andra!!!!!!

Jag missade ju att nämna, eftersom jag glömt det, att jag har lovat bort min kropp till undersökning, styckning, och koll i mikroskåp på sjukhuset i Khon Kaen när jag dött..., så det blir gratis,,,,,,,, härliga tider..... Jag tror inte Yongan märker nåt om det saknas ett hjärta, lever, njurar lungor och kanske nån mjälte, allt blir ju ändå aska....''ha det gött".. Så med det såkanske dödssnacket blir till ända, ha ett bra liv ni andra!!

Ibland undrar man hur det står till med olika saker i detta avlånga land! Ta till exempel detta med internet. Nu återigen, så är det stopp, och inget internet alls har jag. Har varit dött helt och hållet nu under drygt 6 timmar. Detta händer med ganska jämna mellanrum, även om jag är mycket mer nöjd med mitt 3BB än vad jag någonsin var med skitbolaget TOT.

Jag menar, Yongyut ringer till dom, och säger att vi inget internet har. Bruden som svarar, säger då efter nån sekund.... - ”Nu då? Har ni internet”!! Yongyut frågar mig, och visst där är det... Hur fan fick dom fart på internetet så himla snabbt? Jag misstänker att dom medvetet håller inne med internetet för att spara på ”sin tilldelning” av internet.....

Dom hörde aldrig av sig på hela dagen, vi ringde en gång till sent på eftermiddagen, men dom claimade att dom hade 24 timmar på sig att fixa denna grej. Klockan 17.00 så stövlade vi över tll Dan, amrisen som ville bjuda på nyårsdrink. Han hade gjort en hemmagjord Baileys, och han blandade till en drink som han kallade för ”orgasm”. Och det var hans egentillverkade Baileys plus vodka och is i ett glas.

Tyckte att det blev sketstarkt, och denna drink var kanske inte den godaste jag smakat, men OK ändå, för det var ju ruset man fikade efter, hahaha!! Men hans Bailey var inte supergod, och kunde inte alls konkurrera med den ”riktiga” Baileysen ute på marknaden. Men vi  fick en trevlig stund, och hade ett gött tjöt med Dan och Amphorn!!

När jag kom tlllbaka igen till datorn, så försökte jag igen, när jag såg att allt fortfarande var dött, att starta om min router. Och DÅ minsann kom internetet igång igen efter drygt 10 timmars väntan. Så nu sitter jag här, lite ”dragen” men på ett sjuhillvittes gott humör. Allt känns busbra (ta i trä), och man undrar ju om det är spriten som gör att man mår så bra, och naturligtvis... det är ju det....

Så om man är lite i gasen, så kanske man får spekulera i olika saker då utan att bli ”snäst”. Jo jag tänkte på det ”naturliga urvalet”, och jag tänkte på ”mobbing”. Så vad fasen har det ena med det andra att göra då? Jo jag tänkte så här. Och ha tålamod nu då med mig, jag är ju lite dragen. Jag tänker lite grand då och då att vi människor har ju på ett effektivt sätt satt naturens krafter helt ur spel.

Vissa människor kallar det framåtskridande, och några andra kallar det att man måste kravla sig ur sin lilla ”ankdamm” och utvecklas!! Vi ser fågelungar i ett fågelbo, där dom alla fikar efter att sätta i sig käket, i visa extrema fall, så petas lillbrorsan ut ur boet, så man slipper dela käket med honom... Vi ser  flockar av hundar, och andra djur och deras avkommor, och dom slåss inbördes för att fastställa vem som är högst i näringskedjan i flocken.

Det går så långt i de flesta flockar att endast den starkaste och elegantaste får lov att sätta på dam-motsvarigheten i flocken. Resten i flocken som då anses som sekunda, får inte ens ha sex och skaffa avkommor. Detta förfarande går rakt igenom djurens liv, och  t.om. det djur som står människan närmast, aporna, har exakt samma beteende. Den starkaste och lämpligaste  skaffar ungar till flocken, och resten får samla löv och käk till gruppen.

Vi människor försöker det vi kan, för att komma ifrån detta beteende och uppförande. Men hur mycket vi än döljer vad vi kommer ifrån, och hur mycket vi än babblar, så kommer vi genom vårt uppförande att visa att vi tillhör djuren på jordklotet. Det tjänar ingenting till alls, att vi tjafsar om Gud hit och dit och religion, och t.,om. att vi är annorlunda p.gr.a. att vi kan tänka och planera och organisera, vilket då är något som resterande djur inte alls klarar av att göra.

När vi är i grupp, så finns det ingen tid som är så snabb, så den är snabb nog för människan att påbörja att fastställa ”ordningen” i gruppen. Det finns ledarhannar (alfa), och det finns ledarhonor (alfa), och sedan finns det medföljare. I äldre tider i mänskighetens tidevarv, så avgjordes vad som var vad, när vi människor var barn, redan genom lek och gamman och tävling i olika former. Man skaffade sig respekt ifrån sina närmaste i gruppen, genom att visa att man var överlägsen sina medtävlare i olika saker.

Det som jag kan tänka på direkt så här idag när man är lite på lyset, är ju att en kvarleva från oss människor och det naturliga urvalet är faktiskt ”mobbingen”.... Vi mobbar de svagaste, och vi slåss med de svagaste, och vi konkurrerar ut de svagaste i våra grupper. Och detta är en kvarleva ifrån äldre tider och äldre mörka ärevarv i mänsklighetens historia. Detta är ett ”naturlig uppförande som ligger i generna.

Så i förlängningen då, i lyset av det jag skrivit ovan. Hur kommer människan som art att utvecklas. I alltför många fall, så kommer odugliga exemplar av arten att få alldeles för mycket att säga till om, och detta kommer att sabotera för gruppen  och försvaga gruppen, och till slut bringa gruppen på fall,,,,,,,, Gentemot vilka då???? Jo andra grupper som var lite mer alerta och inte ”släppte” taget så enkelt!!

Så med detta sagt då, vad vill jag mena??? Inte vet jag, det är bara ord som jag hade i skallen, men visst fasen låter det lite ”nasse-aktigt” eller???? Bäst att hålla käften, allt kan ju missförstås av folk som blivit mobbade i yngre dar!!! Nä dags att gå och nana tror jag, ha det gött ni läsare, och mobba inte Era polare för mycket!!

Handskak