GTG Shipping, Thailand

Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com

Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast. Välkomna med Era förfrågningar

Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig, klicka på forum Sawatdee eller direkt här på hemsidan, under menyn upptill, Transport och flytt!

Chaiyaphum MMMDCCI

22 september 2019

90,3 kilo - 89,6 kilo (31 km) 2 timmar 6 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,145  uppåt

Mina åsikter må ha förändrats,

men icke det faktum att jag alltid har rätt!!

       (sagt av frun i huset)

Idag så mådde jag prima, nästan som alltid, vill inte gnälla om hälsan. Håkan stannade hemma idag igen, ty han stod på näsan för 4 dagar sedan, då han missbedömde när han skulle bromsa för en hundfan som ville jaga oss. Man skall ju stanna och konfrontera hundarna om man vill slippa bli biten.

Undantag dock som jag själv i alla fall noterat är; dels Pitbull och dels Rotweilers... Visst konfrontera dem genom att stanna och stå still vänd emot dem, men visa inget aggressivt beteende, då kan dessa äckliga hundar bita... men jag tycker nästan man känner på sig hur man skall föra sig mot hundarna...

I alla fall Håkan tog i alldeles för hårt med bromsen, så han stod på näsan, ja kanske inte näsan, men axeln fick sig en rejäl smäll när han slog i marken, låren fick en smärre sårskada, och handleden fick sig en smäll också. Men han vägrar fortfarande att bära hjälm, trots att jag ju gör det varje gång. Men jag antar att han får väl lära sig den hårda vägen, hoppas bara inte det blir det sista han gör.... Asfalt är ju jävligt tufft för skallen när man ramlar....

Så jag cyklar ensam nu, och även söndag blir ensam. Men han pratade om att måndag så är han tillbaka upp i sadeln igen. Idag i alla fall, så cyklade jag hemifrån ned till krysset där man svänger in till Strandbergs hem, alltså vägen till Ban Khwaoo, som går från 201;an. Jag cyklade exakt 21 kilometer hemifrån ned till det krysset. Sedan 8 kilometer på Ban Khwaoo-vägen till nästa kryss, och där svängde jag av, och hade då 15 kilometer hem.... Så totalt 44 kilometers, och över 2,5 timmars cyklande..

Vädret var helt OK, och det kändes bra, ta i trä, men hjärtat med medicinen verkar vara helt OK efter operationen för 2 år sedan, och allmän-tillståndet för denne gamle gubbe är ju ganska hyfsat, om man jämför med flera av mina jämnåriga, som mer lever i någon slags “jämmerdal”, och "INTE-motion" och noll uteliv. Men upp till dem. Alla blir lyckliga på olika saker.


Annars i fredags, så var jag ju på återbesök till sjukhuset, som jag ju gör var 6:e månad nu för tiden. Jag slipper ju kvartals-besöken (var 3:e månad)tack vare den nya medicinen (Lixiana). Vi stack dit tidigt, och medans Yongan var på bottenplanet och registrerade mitt besök, så stack jag upp till 3:e våningen, där vi skulle ta blodprovet, och träffa läkaren som skulle skriva ut mina mediciner.

Jag sträckte mig efter kö-lappen, och fick till min förfäran se nummer 207 i min handflata. Va faaaann... Då petar en thaiman på mig och säger “bå bå bå”, vilket på Isaan betyder nej nej nej... Och pekade 10 meter bort, på en annan stack med kölappar. Jag travade dit och fick nummer 29 istället för 207. Tack för det.

Ja jag tackade den schysste thaimannen förstås, och han var skitglad att ha kunnat prata med en utomjording denna fina morgon. Ja dom kallar ju oss här för “aliens”, så då är vi väl utomjordingar då antar jag.... Vi fick sedan vänta i runt 1,5 timme på blodprovet, precis som vanligt. Och efter det så fick vi vänta en styv timme på sjuksköterskan, som fyllde i lite uppgifter om allmän-tillståndet på "liket".. Och så fick vi ett nytt könummer, jag fick återigen 29, och det är ju helt OK...

Jag fick också samtidigt resultatet ifrån blodprovet, och mina värden var bra. INR som dom ändå skiter i tack vare min nya medicin, låg där det skulle på 1,31 (mellan 1-2 skall det vara) Kolesterolet var helt OK, sockret var något pyttelite för högt enligt dom, men inte för mig, jag hade 6,3.... Och sedan var det 2 värden till som jag såg ligga i ramen av normalvärden, så allt OK med den biten..

Sedan vänta en timme till på läkaren, men nu kändes det som om vi var med i matchen så tiden flög lite snabbare nu. Det råder ju en schysst tur-ordning på dessa allmänna sjukhus. Först kommer munkarna, sedan i tur så tar man rullstolarna, men först av alla förstås de som ligger riktigt pyrt till, och är ordentligt sjuka. Och sist hamnar falang+thai allmoge..


Men trots detta, så går det jäkligt snabbt hela hanteringen. Yongan berättade medan vi väntade, att hon dagen innan hade talat med Amphorn, amrisen Dans fru, som hade berättat, att deras läkare hade gått med på att han skulle slippa fredagarna, och den hetsen med 370 patienter som tränges hela dagen...

De skulle få komma på tisdagarna istället som ju är en dag då pöbeln tydligen inte får komma, utan det är ENBART hjärtpatienter,,, inga andra. Och detta ligger en våning högre upp, på 4:e våningen. Så när vi satt vid vår läkare till slut, och han pratade med mig om mediciner, och hur jag mådde....

Ja då frågade Yongyut helt sonika, om inte vi kunde få komma på tisdagar istället, och slippa denna anstormning av patienter. Javisst säger läkaren helt kallt.. Men va fan tänkte jag, att vi inte bett om detta tidigare, vi visste ju om att det fanns en våning till en annan dag i veckan, och där tar det bara en timme sammanlagt icke 6-8 timmar som här varje gång...

Så när vi hämtat ut min medicin för det kommande halva året, så var vi lyckliga, och klockan var endast 11.00 på förmiddagen. Livet lekte, nästa gång blir en ren fröjd, med snabb hantering av gubben, så dagen vart hur bra som helt.

Handskak

Chaiyaphum MMMDCC (3.700)

21 september 2019

90,5 kilo - 89,0 kilo (44 km)  2 timmar 39 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,142  nedåt

Den som “faller”, kan tjäna ett steg!!

När en lastbilschaufför stannar för rött ljus så glider en liten Nissan Micra upp jämsides. Ur bilen hoppar det ut en blondin. Hon springer fram till lastbilens förardörr och knackar på. Chauffören vevar ner rutan och tjejen säger:
– Hej! Jag heter Madde och din last håller på att läcka ut!

Chauffören gasar på Lastbils-chauffören struntar dock fullständigt i blondinen, men när han stannar vid nästa rödljus, så glider Micran upp jämsides igen. Blondinen hoppar ut, springer åter igen fram till förardörren och knackar på. Chauffören vevar ner rutan och kvinnan säger igen:
– Hej! Jag heter Madde och din last håller på att läcka ut!

Mannen skakar på huvudet och fortsätter nerför gatan. Blondinen åker dock efter, och vid nästa stopp så hoppar den nu andfådda kvinnan ut ur sin bil, springer fram till lastbilens förardörr och knackar på. Rutan vevas ner och ytterligare en gång utbrister kvinnan:
– Hej! Jag heter Madde och din last håller på att läcka ut!

När det blir grönt gasar lastbils-chauffören på, och hinner fram till nästa rödljus i god tid innan Micran. Den här gången hoppar mannen ut ur förarhytten, och skyndar iväg för att möta upp kvinnan. Chauffören knackar sedan på rutan vid förardörren och när blondinen vevar ner säger han:
Hej! Jag heter Anders. Det är början av januari, och jag kör saltbilen…


Ja detta var väl en trevlig start på detta kapitlet... Jo jag ville gärna nämna det att vi har ju som ni säkert vet haft i stort sett snustorrt här i nästan 6 månader. Skördarna har gått åt helsicke för bönderna, och vattendragen har torkat ut, så folk som normalt sett kan dra upp fisk och käka till middag har ur-svårt nu att hitta fisk i det vilda.

Folk har lidit välderliga, och skrivit överallt om detta med torkan. Nu i förra veckan så kom det ett skyfall, och med detta skyfall, så fylldes massor av städer mer österut än mitt Chaiyaphum, med mängder av vatten. Speciellt drabbat blev tydligen regionerna Khon Kaen och Ubon Ratchathani.

I Khon kaen så dog det totalt 33 stycken människor. Ja dessa dödsolyckor vet jag inte, men det känns många gånger i detta landet, som om de dödssiffrorna mer åskådliggör hur enormt värdelösa thailändarna är på att simma och föra sig i vattnet. Ja när man ser dom bada i havet, så kommer de ner sakta sakta lufsandes ut 10 meter vadandes, stannar, och står där som pingviner fullt påklädda.

Ty solbrända vill dom inte bli, och blöta vill dom helst inte heller bli. Så thailändare överlag har aldrig lyckats att skapa en relation med vattnet och havet..... I alla fall vädret och vattnet här i Isaan, det har alltså gått på en otroligt kort tid, från snustorrt till kraftiga översvämningar.


Jag läste att en kille här i Isaan, försökte starta sin bil, men det hördes ett jäkla liv underifrån motorhuven. Han slutade med att försöka starta, och gick fram och öppnade huven, och fick sin goaste överraskning. Ja den hunden hade snör-tur faktiskt.... Det hade nog inte tagit många kilometer, om ens en enda, innan den vovven hade stekts där bland ledningar och motorblocket.

Handskak

Chaiyaphum MMMDCXCIX

20 september 2019

90,6 kilo - 90,2 kilo (18 km) 1 timme 16 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,144 nedåt

Det finns inget vete,

utan agnar!!

Jag skall till min 6 månaders-kontroll idag 20 september.... De skall ju kolla blodet och jag får du samtidigt fylla på medicin-förrådet. Mina mediciner är många nu, och beloppet som jag får betala var 6:e månad vid kontrollen, ligger på 6.000 baht (SEK;  1.925:-).. Oräknat är då min månadskostnad på min blodmedicin; Lixiana, där jag ju som bekant betalar hela 3.500 baht i månaden på topp av allt annat. Alltså så ligger jag på en månadskostnad totalt på; 4.500 baht, och på årsbasis då;  54.000 baht (SEK; 17.310:-).. Sura pengar...

Dom hade man ju kunnat ha till andra saker som sprit, och annat behag I livet... Men är man en sjuk fan så är man.  Jag skriver inte mer nu, det är alldeles för tidigt på morgonen, Måste ju åka och hämta kölapp redan kl. 05.00 annars hamnar man ju I bakvatten, och får la 312 thaiare framför sig I kön in till läkaren.... Vi hörs mer utförligt imorgon 21 september istället. Ha det gött alla..

Handskak

Chaiyaphum MMMDCXCVIII

19 september 2019

91,0 kilo - 90,3 kilo (19 km) 1 timme 14 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,143  nedåt

En muta förblindar den vise,

men ack så mycket mer den dumme!!

Så idag är det 19;e september... Detta datum det bästa på hela månaden för mig, pensionen utbetalas alltså.... Att den denna månad råkade komma ihop med betalningen för en container som jag skeppat till Thailand gjorde ju inte det avsevärt mycket sämre, eller hur? Så dagen är fin, och transferwise ser till så pengarna syns här I Thailand inom 6 timmar.

Javisst är det fantastiskt hur det mesta går “framåt” och utvecklingen raskar på. Ja allting som raskar på och utvecklas kanske inte är 100% av godo, men mycket är det skall säga. Jag tänkte på det härom dagen. Tänk att bo här I Thailand där jag bor. INTE ha en dator, ja det hade ju vari rena rama katastrofen socialt sett..

Jag fattar inte hur man skulle fördriva tiden. Sitta och prata med varandra 12 timmar om dagen, ja jag undrar hure länge det äktenskapet hade fungerat?? Eller tvingas ut, för att ha något att göra, kanske I naturen eller in till stan, och I den värmen massor av timmar varje dag... Fy sattan va svårt livet hade varit, I alla fall för min del...

Nu kan man ju arbeta, och man kan ju titta på filmer och ja man kan t.om,. Kolla TV via datorn, så det är en stilla välsignelse, så man slipper bli religiös och bli störtlurad av den jäkla religionen... Det är ju det absolut sista som jag vill komma I kontakt med. Alla dessa hypokrater och låtsas-människor som tror och inbillar sig att fabler och sagor från svunnen tid är sanningar.

Att Gud finns, och all den skiten som orsakat och orsakar så mycket elände för riktiga människor fortfarande får existera är för mig en gåta. Men det är klart, vi kan ju tydligt se hur lätt dessa idiotiska fenomen kan blossa upp I samhället. Vi människor är lätt-styrda, och vi VILL verkligen bli styrda.
 

De flesta av oss är faktiskt medhängare trots allt skitsnack som vi har när vi berättar om våra livsdrömmar hur vi vill bli direktörer, och egna företagare när vi blir äldre. Det är helt enkelt så, att de flesta av oss är endast bekväma när vi “slipper” ta beslut, när vi slipper resa oss upp från TV-soffan.
 
i är t.om. Beredda att utan att ens öppna ögonen rösta fram de idioter till regering som vi har nu. Och vi låter sådana fenomen som Greta T. uppstå och bli till något. En barnunge utan några som helst kunskaper, utbildning eller resume´.... Vi tittar på ty det är vi absolut bäst på, och jag tror att det svenska folket, alltså vi som läser detta, är bäst I världen på just denna sak, och detta nästan utan konkurrens...

Sammanfattningsvis så är svensken; “Vi accepterar allting, godkänner allting, blundar till 100%, enda kravet vi har, är att vi vill vara ifred – inte bli störda – och vill inte ta beslut, och ansvara för något – Det kan andra göra – Bara jag får mina bidrag”..... I detta så har vi den nya ras av svensk människa, framsprungen ur en tidigare ras, som mer fokuserade på individuellt ansvar, välvilja och generositet.

Idag annars, så tänkte jag sticka upp till Immigration och göra min 90;dagars-rapport. Vi skall ju rapportera vårt boende och adress var 90;e dag här när vi bor I Thailand, så Thailand har lite grepp om var vi finns vi “aliens” som dom kallar oss. Alltså samma ord som för “utomjordingar”. Kanske signafikativt för detta urbota inkrökta folk.

Handskak

Chaiyaphum MMMDCXCVII

18 september 2019

90,8 kilo – 90,4 kilo (32 km) 2 timmar 0 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,143  nedåt

Att få en gåva,

innebär också att ge en sådan!!

Idag har varit en jäkla kass dag. Inte olyckligt eller något sådant, men haft en massa saker att pilla med, och helt enkelt inte kommit i fas med skrivande som jag ju alltid brukar kunna få tid till. Jag vill med detta korta stycke, bara förklara att jag återkommer imorgon förhoppningsvis med något vettigt att berätta. Ha det gött alla...

Handskak

Chaiyaphum MMMDCXCVI

17 september 2019

90,5 kilo – 90,1 kilo (25 km) 1 timme 34 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,167  nedåt

Den intelligente är den som i livet,

kan lägga ihop två och två!!

Min fru samlar på precis allting känns det som. Ja jag vill ju inte likna henne kanske, som jag gjort tidigare, vid en “horder”, engelskt ord för en manisk sjuklig samlare. Men jag har märkt vid besök hos mängder av vänner här i Thailand, och speciellt här uppe på lands-bygden i Isaan, att de flesta fruar och flickvänner har samma "exter” för sig.

Så allting man köper utefter vägarna i form av mat, ALLTID har en gummisnodd som stänger plastpåsen. Även om man enkelt skulle kunna knyta till, så föredrar man de gamla hederliga gummi-snörena, som vi också hade när jag var liten på 50;talet... Och om det finns gummisnoddar, så finns det anledning för min fru att samla på dom.

Vi har en krok lätt tillgänglig på kylskåps-dörren, som hon fyller på hela tiden med gummi-snoddar. Vi har en krok vid diskbaljan inne i köket, där de gummi-snoddar som överlevde kylskåpet hängs upp på.. Och till slut så har vi kroken som jag kallar “sista chansen”..

Den hänger alldeles utanför köket på utsidan alldeles vid skräpkorgen/avfallskorgen. Så de gummi-snoddar som trodde dom skulle klara sig, nyper Yongan med kraft och hänger upp där... Jag skall säga först som sist, jag har hittills aldrig på 11 år sett henne använda dessa gummisnoddar, mycket märkligt men så är det, och därför gör detta sparande mig tokig stundtals...

Men det skall också sägas, det goa med att hon faktiskt inte gör mer än samlar på dom, och aldrig använder dom, det gör ju att jag kommer undan med mina onda planer. Hade dessa gummisnoddar kunnat tala, så hade dom väl gett mig “epitetet” den “svenske utrotaren”. Ty jag går med jämna mellanrum, och lyfter av en näve gummisnoddar, från var och en av de 3 krokarna, och stoppar dessa i fickan.

Och sedan när jag åker ut och cyklar, så släpper jag ned dessa gummi-monster i någon grannes soptunna. Så med detta så fungerar jag som den svenska jägaren, som har licens att skjuta “av” älgar under jaktsäsongen. Ja med skillnaden att jag kanske inte har någon gummi-licens, men jag håller i alla fall stammen av gummi-snoddar nere på en rimlig nivå..

Nu nästa samlar-objekt, alla dessa matkassar man får på Tesco och Big C och Tops t.ex. De sparar Yongyut på. Hon t.om., har ett system, där hon lärt Namkaeng hur man viker ihop en jäkla löjlig plastpåse till ett pyttelitet paket. Och med det så får hon plats med mängder av dessa i en utdragslåda i köket.


Så nu snackar vi om värdefyllt lagerutrymme i köket, fyllt med plastpåsar. Den “onde fan” (jag alltså), gör på samma sätt här. När Yongan är utanför hemmet, så snor jag 2/3;delar av alla plastpåsarna, och tar dom till en grannes soptunna, och slänger skiten.....

Vad har vi mer då. Jo den evinnerliga kampen emot plast-insamlandet. Min fru kunde bara inte slänga varken plastbaljor, plastflaskor, eller plastbehållare, allting samlades, under motivet att hennes mamma (Alfa-mamman) skulle få det, och panta det, och kanske få mellan 15-25 baht (SEK; 8,-). Och detta efter att vi haft skiten liggandes i månader här hemma.

Hur mycket jag än förklarade om utrymmesbrist och dålig avkastning, så föll ingenting i god jord, förrän jag slog hårt mot hårt. Jag sade till henne för flera år sedan, nu tjänar din mamma kanske 25 baht i månaden maximalt på att vi har en massa skit liggandes här, och förpesta vår tillvaro, i alla fall för mig. Jag har ett förslag Yongan!!

Vad säger du om jag ger din mamma 100 baht “extra” på topp av hennes redan 1.000 baht varje månad? Härligt, tyckte Yongan. MEN sade jag, då är villkoret att du slutar med detta korkade samlande av plastskit helt och hållet. Inget mer skräpsamling till din mamma, hon får 1.100 baht per månad, och jag är nöjd, och hon är nöjd, och du är nöjd, OK??

Javisst tjoade Yongan så klart, hon hade väl antagligen redan räknat ut en väg runt detta, så hon kunde fortsätta med samlandet, och dessutom hennes morsa få fortsätta att få 100 baht extra per månad. Jag kan säga följande, detta fungerade charmant i styvt 2-3 månader, sedan började jag märka under hyllor, under diskbänken, och under lite överallt plastprylar igen...

Va fasen tänkte jag, jag frågade Yongyut, och hon sade bestämt ifrån att detta absolut INTE var något samlande, detta var plastprylar som hon behöver ha för sitt jordbruk uppe I Nong Bua Daeng. Behöver jag säga att killar kan aldrig i längden vinna över tjejer, eller damer, eller kvinnor....

Handskak

Chaiyaphum MMMDCXCV

16 september 2019

90,5 kilo - 90,1 kilo (22 km) 1 timme 23 minuter 

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,174 uppåt

Barndom är ett fång rosor,

ålderdomen ett fång med törne!!

Så med gårdagens snack om ekonomi avklarad, så hur mycket behöver man ha egentligen för att leva här i Thailand. Som jag skrev tidigare, alla lever olika, alla har olika krav på vad som krävs för att vara lycklig, så ett generellt svar finns icke. Det finns bara gissningar och uppskattningar, och några prisexempel.

Sett hur jag ser det, och har det så har vi då på månaden; Elen runt 2.300 baht, vattnet runt 350 baht, internetet 750 baht, Jag har ingen hyra, så där är det noll, men jag tror de flesta som hyr ligger runt 10-12.000 baht per månad faktiskt... Och sedan så har vi då ren matkostnad, här tror jag att man kan klara sig undan med kanske; 100 baht x 3 per dag alltså runt 10.000 baht.
 
Jag skulle nog lägga till där för maten 6.000 baht ytterligare, bara för att kunna unna sig lite mer än livets nödtorft.... Nöjen låt säga 5.000 baht, och sedan som avslutning oförutsedda nöjen och händelser 10.000 baht på månaden. Ja det addar till sig snabbt som ni märker.

Med detta med lite god vilja, så hamnar man faktiskt på hela; 46.000 baht (SEK; 14.700:-)... Men nu har jag dragit till med ett scenario som ligger i överkant, där jag tror de flesta här boende nog brukar lugna sig något, exkludera vissa saker, och inse att man nog inte behöver allting.
 
Jag tror att om man tar bort låt säga hälften av extra-vaganza ovan, alltså runt 10.000 baht, så hamnar man på en mer normal månads-slant/budget på kanske 36.000 baht (SEK; 11.500:-)... Jag själv kör Elen, vattnet och internetet samma som ovan, hyran är ju noll, och maten 20.000 baht till Yongan.

Och sedan lägger jag nog extra i normalfallet kanske 8.000 baht till på det, så totalt; 31.000 baht I månaden (SEK; 9.900:-) Och vi lever bra på detta. OK om vi skall ha semester, så får vi ju ta av sparpengarna, men budgetmässigt så fungerar mina siffror för min familj i alla fall... Men ärligt talat, vem sjutton behöver semester i ett ständigt semester-liv?


För Er som vill argumentera, så kan jag säga att visst, det finns andra människor med helt andra siffror. Jag vet folk som ger sin kärring 50.000 baht, och sedan ändå betalar en massa till hushållet. Jag vet flera som knappt ger sin tant någonting, utan att lipa ihjäl sig. Så det finns alla sorter.

Jag vet t.om en eller två stycken groteska falanger som bor i sina byar, som enbart äter thai-slafset, och håller nere sina kostnader till ett absolut minimum, men det tycks alltid finna stålar till att missbruka den thailändsks billiga spriten. Så det är bara att välja hur man vill leva...

En maträtt nere på Bens bar med falangmat kostar; spagetti 180 baht, steak gris plus potatis 230 baht, steak biff australia plus potatis 370 baht.... 1 grogg 90 baht 1 cocacola 20 baht.... Går man till Night-bazar och käkar, så kostar det ju med god thaimat; Pad Thai 35 baht plus Hoy Tod samma 35 baht.

Så man kan leva billigare med maten än vad jag skrev ovan, och man kan leva dyrare än vad jag skrev ovan. Men som varande en utlänning, så har man ju vissa undre gränser som man helst INTE vill passera, ty då faller ju lusten att helt enkelt flytta ut ur Sverige. Jag skulle aldrig i helvete vilja leva och äta som en äcklig gris.

Så accepterande är jag icke, så lite god mat kräver jag, och lite god dryck kräver jag, och åtminstone lite gott boende kräver jag... Så bo i en by och det livet, det skulle jag aldrig göra i Sverige, men det vore nog ett paradis jämfört med att leva i dessa sketna byar i Thailand, med alla dessa thailändska fylleskallar, som egentligen mest befinner sig på en stenålders-nivå skall sägas...   

Handskak

Chaiyaphum MMMDCXCIV

15 september 2019

90,5 kilo - (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,163  uppåt

En mans arghet, kan tysta honom!!

Idag måste jag helt enkelt börja med att gratulera min kära syster yster Maisie på hennes 81:års dag... Hon fyllde den 11 september, men detta glömska dumhuvud glömde av det. Sorry Maisie men stort grattis och ha det gott framöver tills vi ses nästa gång. Hälsa den andra systern Rose Marie också... Hoppas dom grattade och firade dig ordentligt...

Hade lite snack här med gubbarna om läget med levnads-kostnader. Bara för att belysa för de av Er läsare som kanske inte har full kläm på kraven först som immigration ställer på oss boende i Thailand, så skall jag nämna de siffrorna också. Ja först då om vi tar en kille som York, så har han ett uppehålls-tillstånd baserat på giftmål (extension of stay based on marriage).

Immigraton kräver av honom att han kan visa upp en inkomst på året på totalt 400.000 baht (SEK; 127.400:-) fördelat på 40.000 baht (SEK; 12.740:-) per månad minst, alla dessa siffror här I Thailand är alltså brutto, innan skatt, så himla bra faktiskt.... Antingen så gör vi en bekräftelse på vår inkomst via att ambassaden utfärdar ett intyg på engelska, som vi visar Immigration.
 
Har vi inte typ inkomst eller pension på det beloppet, så kan vi komplettera den saknade summan med att ha det på vårt bankkonto på thaibanken i vårt egna namn (detta gäller INTE Yorks giftmåls-uppehålls-tillstånd, bara mitt som jag skriver om lite senare här nedanför..). ELLER så kan man sätta in hela beloppet. Jag själv har ett annat uppehålls-tillstånd, mitt heter på engelska “extension of stay based on retirement”. De ekonomiska kraven för detta är det dubbla mot giftmåls-varianten.

Alltså antingen 800.000 baht (254.800:-) på banken, eller en inkomst av minst 65.000 baht SEK; 20.700:-) per månad. Jag skriver ut beloppen även med svenska kronor, så ni kan se hur jäkla mycket pengar vi snackar om, nu när kronkursen är nere och kravlar på runt 3.14. Många pensionärer som flyttat hit ner och vill avsluta livet här nere i ett liv av förnöjsamhet, frihet, sol och värme och trevliga människor.

De har att se fram emot mer och mer tuffa tider. Men OK vi alla ser nu snart förhoppningsvis slutet på scammen, med denna jäkla övervärderade thailändska skit-baht, och då kan också vår svenska krona repa sig mot thaivalutan. Ja ta en kurs på mer normala 4.75, bara som ett exempel.

Ja då blir kravet på mig som ju nu är idag 65.000 baht = SEK; 20.700:-..... Det blir då istället 65.000 baht = SEK; 13.684:-.. Ja ni ser vilken jäkla skillnad det blir med detta exempel. När jag flyttade ned hit juli 2008, så låg kursen på 5.60 nästan exakt, som då gav; 65.000 baht = SEK;  11.607:-...  

Ja livet som ni ser kan gå ifrån fantastiskt, till rent ut sagt outhärdligt, bara baserat på en valutakurs. En normalsvensk brukar ju aldrig i sitt liv annars (förutom under semestern), ens bry sig att kolla valutor. Men nu när man bor här, och får pengar ifrån Sverige, så är valuta-kursen ALLTING nästan i ens liv.....


Så förutom då att många av oss gamänger kan ha svårt att “visa” upp en inkomst som är OK mot thailändska myndigheterna, så har vi då de fördyrade levnads-kostnaderna som drabbar oss i och med att pengarna blir färre, och summorna mindre, som kommer ifrån Sverige.

Förr talade vi om vissa belopp som garanterat räckte och blev över när man levde här, och nu så tror jag sjuttanimej att vi nästan måste dubbla snart kostnaden från 2008 till i år 2019, ja nästan i alla fall... Kompisen pension, han hade och har 14.000 kronor brutto, och runt 11,500 kronor netto.

Han kom hit med;  78.400 baht i månaden brutto och 64.400 baht netto, alltså år 2008. Nu i skrivande stund 2019, så har han att leva på här; 43.960 baht brutto samt 36.110 baht netto efter skatt att leva på. Han har förlorat i reda nettopengar i detta exempel; 28.290 baht, alltså förlorat i köpkraft här.

Detta är en förlust på sin redan rötna pension en förlust av; 9.009 kronor  månaden i köpkraft eller; 108.100 kronor under 1 år. Hur många av Er där hemma skulle överleva om myndigheterna stal ifrån Er pension 9.000 kronor per månad? Så vad kostar det att leva här då. Ja det är ju en omöjlig uppgift, men om vi tar mig som exempel.

Ty att jämföra familjer eller människor emellan låter sig icke göras, då var och en familj har sin unika situation, och levnads-stil... Låt mig fortsätta imorgon med att skriva om detta, annars blir det alldeles för mycket för Er att svälja när ni läser denna ohållbara situation.

Handskak

Chaiyaphum MMMDCXCIII

14 september 2019

90,9 kilo - 90,7 kilo (20 km) 1 timme 19 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,155  nedåt

Förvisso är ingen så gammal,

att han inte tror det vara möjligt att leva ännu ett år.

Lördagen randas utanför fönstret här i Chaiyaphum. Funderar på vad dagen bär i sitt sköte. Så kommer jag att tänka på att denna lördag blir samma som de flesta andra lördagar, ja fredagar också... Ja som vilka andra vecko-dagar som helst. Men det gör inget, livet känns ändå himla bra att leva.....

Dock så måste jag säga att vi människor, eller är det bara jag?? Vi är ena konstiga varelser. Vi har som mål att någon gång bli problemfria, kanske stenrika, och kanske ha så mycket prylar så vi storknar, och på det en stor familj som inte stör alltför mycket. För min del så tänkte jag berätta hur jag känner det vad det gäller olika problem i ens liv.

Jag brukar i allmänhet se problemen, inte som individuella företeelser, men mer som en hoper hinder, som måste undanröjas, så jag kan nå mitt mål av absolut förnöjsamhet, nirvana, och ett lyckans zenith... Jag har nu sedan styvt 50 dagar tillbaka, haft 2 problem som gnagt på mig nåt oerhört, tagit mycken tid i anspråk, och som stundtals fått mig att sova taskigt om nätterna.

Ja ni vet kunden som sjuttan inte betalade frakt under hela fartygs-resan på 41 dagar. Jag löste ju den knuten till sist, så det blev ju bra..... Och sedan hade jag en annan kund samtidigt, med en ny fin båt som demonterades, och stuffades in i en 40´ container, med destination Phuket via Songkhla.

Ja den kunden var ju precis tvärtom, han fixade och donade allting med lastningen, och på det så betalade han hela kalaset 8 dagar innan vi ens började lasta. Rent fantastiskt bra kund. Men han hade en grej som jag fick lösa, vilket egentligen inte är mitt bord. Men som så mycket annat när man jobbar inom en nisch, så.....

ja då måste man vara beredd att göra det mesta, enkom för att få uppdraget, och sedan lösa uppdraget, i mitt fall transporten då. Jo denna kund ville att jag skulle "asfaltera vägen" för honom, vad det gällde att skaffa en importlicens för denna båt. Han visste inte ens att det krävdes, men som tur var, så har jag agenter som är vakna och hjälpsamma.


Jag fick efter en helt otroligt massa email och tel.samtal, äntligen klart med att kunden kunde via min agent, söka importlicensen, utan att behöva springa till rätt instanser i Thailand i förväg, detta skulle min agent sköta mot en rimlig ersättning. Nu vart alla glada, mig inklusive.

Så idag efter runt 3 veckors intensivt undersökande, grovjobbande, och övertalande, så ligger bollen hos kunden, så han får sköta resten, och containern har lämnat Göteborg, och jag kan nu lägga mig i soffan ute  vardagsrummet, och käka punsch-praliner, och dricka grogg och titta upp i taket.... I helsicke heller??

Jag undrar nu vad som står på? Varför är det så tyst? Varför händer inga problem att lösa? Faaaannnn jag är en idiot, jag saknar ju dessa problem.... Nu när skiten är över, och problemen i mitt liv är lösta på arbetsfronten, ja då saknar man dom? Är man riktigt frisk egentligen?? Hade jag haft Malaria, blivit frisk, hade jag saknat den då??

Är vi människor konstruerade som så, att vi måste ha saker att fixa, ha situationer att lösa? Ja annars är vi inte riktigt i grunden lyckliga.  Är detta månne roten till varför de rikaste i världen många gånger letar efter något “annat”!!! Och detsamma gäller för de på samhällets botten, utan jobb o.s.v.

Dessa har ju en tendens att hamna bland droger och andra avarter, bara för att deras tillvaro kanske är ganska meningslös. Den ene har alldeles för mycket materiellt, och uppskattar inte det, och det andra har ingenting, och har gett upp alldeles??? Ja jag vet inte exakt. Men en sak vet jag, och det är att en lycklig människa har ett arbete att gå till, en fast punkt i tillvaron, allt annat är bara snack...

Handskak

Chaiyaphum MMMDCXCII

13 september 2019

90,5 kilo - 90,0 kilo (25 km) 1 timme 36 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,164 uppåt

Om det icke finns rättvisa för folket,

låt det icke finnas lugn för regeringen!

Fy secket elände, funderar idag på att stanna hemma och inomhus hela dagen, men då blir man väl helt förstenad kanske... Varför? Jo idag så är det Fredag vet ni va?? Vad mer då, ju fredag den 13;e... månadens jäkla otursdag, för övrigt en av de värsta otursdagarna på hela jädrans året....

För de av Er läsare som letar aktivt efter en vettig försäkring, så kan jag meddela att jag kommit i kontakt med en gammal “förhandlare”, som aktivt för egen räkning letar efter en vettig hälso och olycksfalls-försäkring för oss boende i Thailand. Han gör detta enbart för sin egna skull.

Men han har sagt ifrån att han gärna delar med sig av det han finner ut, om ni skriver en rad på mailen till honom att ni vill ha hans in formation som han lyckas gräva fram. Hans email som ni skall skriva till då är;  info@thaiber.se  ….. Han heter Carl Schiller..

Han kommer du att ha Er på sin lista, och maila Er när han är klar. Killen verkar helskärpt, gör detta enbart för sin egna skull, så ta för all del, del i hans finnanden, det kostar ju nada och ingenting.. Det verkar ju dessutom vara en djungel där ute bland alla försäkringar. Ja jag skall i alla fall sätta upp mig med min email, så jag får information om detta...

Annars så har Namkaeng misslyckats en 3:e gång med det teoretiska provet för körkortet till motorbiken (moppen)... Lite oroande känner jag det, speciellt om hon skall spendera 4-5 år på ett universitet, och bli lärare!! Är detta hennes riktiga väg i livet? Är man ämnad att gå svåra studier på universitetsnivå, som också kostar en massa pengar, om man inte har skalle för det?

Är körkorts-testen ingen riktig värdemätare på det jag tänker? Jag tror att oavsett hur man målar läpparna på en ”gris”, så är det ändå en ”gris därunder! Och för Er som inte fattar en liknelse, så menar jag naturligtvis inte att Namkaeng skulle vara en gris, men jag menar mer att varnings-signaler skall man ta på allvar, de betyder ALLTID något.

Kanske Namkaeng inte har rätt typ av IQ för att plugga svåra saker på den nivån? Kanske hon skall arbeta med djur eller barn, eller något som inte riktigt är så himla teoretiskt svårt??? Ja vi får se, men jag vill nog helst ”se” lite mer funderingar och tankar i allt detta ifrån Namkaeng själv, och familjen, innan jag lägger en jäkla massa pengar på ett bortkastat ”projekt”...


Igår kväll så kom Yongan in till mig och berättade att hon funderat, om sin nacke och de ständiga problem hon har med den. Jag vill ju helst att hon opererar den medans hon är hyggligt ung, och har ett hyggligt läkekött. Vi var ju återigen på Bangkok Hospital den 9:e september (i måndags), och Yongyut talade med läkaren där.

Han berättade ju att det kostar runt 200.000 baht för en slik operation. Jag själv inser ju att det finns risker med alla operationer, men med privat-sjukhus i motsats till allmänna sjukhus, så tror jag att man kan känna sig säkrare. Visst vi vet att många läkare dubblerar sina tjänster mellan de allmänna sjukhusen och de privata sjukhusen.

Så visst gör dom samma operationer på det allmänna också. Det oroande nu för mig, när Yongyut berättade att hennes tankar gick till att göra operationen på det allmänna sjukhuset, ty där tar dom ”bara” 100.000 baht trodde hon. Jasså frågade jag, jag trodde att det var gratis? Och dessutom så sade dom ju att dom INTE ville operera ty det var för ”farligt”?

Ja svarade Yongan då,,,, ”Men de opererar om vi betalar kostnaden för det, alltså runt 100.000 baht!! Jaha svarade jag, så nu om VI betalar så går det bra att operera, och riskerna är inte så farliga? Ja du ser Yongyut. Samma läkare, samma sjukhus, och samma medicinska utrustning, men allting OK, om VI och inte thailändska sjukvården betalar för din operation...

Så jag fortsatte... ”Jag litar inte ett skit på det resonemanget, att inte betala extra 100.000 baht för att spara pengar, och utsätta dig för risker med din nacke, är jag inte beredd att göra. Antingen så går vi till Bangkok Hospital, betalar det dubbla, tar chansen där på ett riktigt sjukhus, med den bästa utrustningen, och de bästa läkarna, ELLER så skiter vi i det, och jag betalar ingenting..... Så känner jag Yongyut!!!

Kan väl säga att när argumenten börjar dyka upp runt bordet, så brukar thai fly på ena eller andra sättet, och Yongan för henne, så började hennes migrän kännas av, så vi fick avbryta.... Men en sak är säker, här i Thailand gäller det fanimej att tänka efter innan systemet nyttjar dig, istället för tvärtom som hemma i Sverige..Fortsättning följer säkert snart..

Handskak

Chaiyaphum MMMDCXCI

12 september 2019

90,4 kilo – 90,0 kilo (25 km) 1 timme 38 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,154  nedåt

Män har 2 känslor; hunger och kåthet.

När du ser en “glimt” i ögat hos mannen,

och du vill “slippa undan”,

gör en macka till honom!!

Idag hade vi Kongo-Kent på besök här. Han ville jag skulle hjälpa honom med att fixa Transferwise, alltså samma grej som senast när jag åkte de 10 milen med Yongyut upp till honom. Nu var vi dock lite mer förberedda, och kom så långt som till att Kongo-Kent skall verifiera sin identitet.

Detta göres medelst att man laddar upp på Transferwise-hemsida, kopia av sitt pass eller körkort. Detta gjordes, och nu får han vänta 2-3 dagar medans Transferwise kollar och bekräftar, och sedan skall det vara OK att skicka pengarna som Kent vill skicka. Jag hoppas med detta att allt skall vara OK, och vi kan gå vidare i livet...

Vi åkte sedan ned till “lobbinsånn” och käkade lunch, sedan sedan en dounut/kaffe-fika, och kolla in vackra damer som spatserade förbi där vi satt. Alltid en trevlig sysselsättning. Vi avslutade det hela med att handla upp oss lite grand på Tops, affären med mycket falang-saker att erbjuda.

Idag under min och Håkans cykeltur, vi startade redan klockan 07.50 väl i tankarna att cykla innan regnet skulle ta vid som det brukar göra framåt dagen. Vi kom fram till det stället där vi tidigare sett 1 vuxen hund med 5 svarta små valpar, kommer inte ihåg utifall jag redan berättat om dessa.


Men jag matade ju dem för 4 dagar sedan ungefär... Så små så små, och tog tuggor stora som min tum-nagel.... Nu idag så hade vi med lite Lasagne och pannkakor på det. Vi letade, och till slut så fann vi mamman med 2 stycken av de 5 valparna. De levde ju på och runt vägen.

Ty ägaren som bodde 200 meter bort, hade verkade det som, i sann thailändsk anda, bara skitit i sina hundar, och lämnat dom vind för våg där vid vägen.. Så nu hade alltså 3 stycken av dessa goa 5 små valpar försvunnit helt. Och antingen så var dom överkörda, ormar tagit dom, eller så hade andra människor bara stulit dom, ja gratis-vovvar ni vet..

Men tragiskt är det att se hur grymma och fullständigt kalla thaimänniskor är överlag, och detta i livets alla skiften. Javisst gråta kan dom, och gråta gör dom, och gråta på kommando kan dom från födseln, men sällan har jag sett så känslokalla människor, fy och stor skam.... Mer finns inte att säga i detta läge. Deras land, deras djur, och deras beteende, så lika bra att hålla käft..

En sista sak till Er läsare som kan Pattaya hyggligt. Håkan sticker ned nu i natt till Pattaya, allt i akt och mening att handla på sig en pajform. Ja de i glas tror jag det var. Dom underlättar ju när man bakar pajer nåt välderliga. Vet ni var någonstans i Pattaya som man kan köpa dessa??? Förslag mottages tacksam och dessa kommer jag att skicka vidare genast till Håkan...

Handskak

Chaiyaphum MMMDCXC (3.690)

11 september 2019

90,3 kilo - (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,163 uppåt

När forskare tävlar,

så ökar visdomen!!

Vi fick besök igår utav Yongans yngre syster Alaam. Alltså mamman till Namkaeng och Soda. Som ni vet så arbetar hon ju på ett ställe som säljer möbler och prylar för hemmet nere i Bangkok. Ingen aning vad affären heter, men de har affärer runt om i landet. Hon är tydligen populär och kunnig, ty dom skickar runt henne i stort sett varje månad runt Thailand.

Hon säljer då ofta till falangerna, hon sjutton detta nu då funkar, visst hon kan ju nästan säga Good morning på engelska så hon kanske anses som flytande i engelska i detta landet då? Men hon måste vara duktig i alla fall, annars hade dom ju inte betalt ut fina provisioner, och haft henne åka runt som hon gör.

Nu kom hon på besök, och hon hade återigen med sig sin “vän”.... Ja ni som känner mig vet ju att jag är nästan allergisk till sådana uttryck när det gäller män och kvinnor, som försöker vara “vänner” på riktigt. Det är endast bögar som lyckas vara “vän” med kvinnor hela vägen ut. Resten av oss har oftast en “agenda” som ligger och pyr, om uttrycket tillåtes.

Men Alaam vidhåller de är endast vänner. Han, en utbildad optiker som har en egen affär, där han säljer sin kunskap plus glasögon, och tillhörande prylar. Hans affär ligger söder om Chaiyaphum, och söder om hans födelseplats, som var Khorat. Affären ligger alltså i Saraburi.

De har nu tillsammans varit på Alaams gamla pojkväns mammas kremering. Alaams gamla pojkvän heter ju Pots, och han var ju den som jag refererade till som “mammas pojke” tidigare. Då han vid ett tillfälle gjorde slut med Alaam p.gr.a. att mamman inte gillade Alaam av någon konstig anledning.

När man lade ihop två och två, så visade det sig att kärringen (mamman), var livrädd att bli dumpad av sonen, och han flyttade iväg, och inte ta hand om henne. Killen föll till föga och gjorde slut. Men kunde inte hålla sig borta mer än 1 månad, sedan kom han till Alaam igen, gråtande, och vill starta om igen.

De höll väl ihop under några månader, men Alaam litade aldrig mer på den killen, och de gled snabbt isär, när hon för 5-6 år sedan flyttade ned till Bangkok, och sitt nuvarande arbete... Alaam har sedan dess arbetat som sjutton, och betalat på sitt hus regelbundet, och faktiskt kommit ned till ett restbelopp att betala på runt 900.000 baht, vilket är kanonbra. Alltså från 3,1 miljoner baht ifrån början..


Men nu då så har hon kommit 2 gånger med denne kille, och presenterat honom som en “vän”. Jag som vet vad man använder snoppen till, vet ju att det där bara är löjligt feminist-snack, som är så populärt idag. Renodlad vänskap mellan man och kvinna, som mellan 2 män finns inte. Lika lite som Atlantis finns eller Eldorado finns.

Det är brud-snack och "kärringväder" där man som kvinna älskar att måla upp en värld som inte finns. Dessa tankar är ganska närbesläktade med kvinnors önskan, om att öppna gränser, sluta skydda sitt land, importera en massa människor o.s.v. We shall overcome-syndromet var garanterat uppfunnet av antingen en kvinna eller en homosexuell kille.

Soda har ju tidigare intervjuat denne kille, för övrigt en suveränt trevlig kille, och talat om att han skall nog ha ädla föresatser om detta med hans mamma o.s.v. Men jag tog också chansen, nu när han satt där framför mig med Alaam i vår soffa. Och jag frågade hur de träffades. Ja de träffades när han kom till affären för att handla--

Och sedan försäkrade dom igen helt oombett, att de “bara” var vänner.... Jag log med hela ansiktet och sade; “visst jag tror Er”.... Killen erbjöd sig att fixa glasögon till mig när jag behövde det, så han fick ju snabbt godkänt av mig i alla fall.... Så i stort, allvarligt talat, jag är glad för Alaams skull att hon träffat en jättebra kille....

Ja jag vet ju inte om han är en hustrumisshandlare eller pedofil eller någonting, men han verkade vara en supertrevlig kille i alla fall, och det duger ju som en start för mig... Ja annars vet jag inte hur man skall döma folk från start innan man lärt känna dom?

Så hela detta kapitlet har handlat om systern då, men det må vara hänt. Hon är duktig, och jag hoppas allting blir bra med henne framledes. Hoppas också hon blir klar med husbetalningarna, så hon kan ta tag i Namkaengs utbildning, och inte låta mig dra hela lasset.... Men det kanske är lika svårt som att jag vinner högsta vinsten på lotteriet.

Handskak

Chaiyaphum MMMDCLXXXIX

10 september 2019

90,4 kilo - 90,2 kilo (25 km) 1 timme 36 minuter  

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,172  nedåt

Om en vis man blir arg,

så tryter hans visdom!!

Ja igår när ni läser detta, så var vi då åter till Khorat för läkarbesök. Jag, för sista besöket för mitt nyckelbens-brott, och Yongyut för sin nackskada. Ja vi har ju styvt 12 mil till Khorat, och det brukar ta med lite lugn och ro 1 timme 45 minuter ungefär. Så när vi sticker 07;tiden, så brukar vi ankomma Bangkok Hospitalet i Khorat mellan 09-09.30 på morgonkvisten..

Allt gick som det skulle, benet i axeln som ju var helt av, har ju vuxit ihop nästan helt nu, och det växer OK, ty jag dricker mitt upplösta Kalcium vareviga dag här hemma. Men fortfarande efter lite mer än 4 månader, så gör det ont i hela armen stundtals, även om det nu den sista veckan, verkar som det släpper lite lite grand.

Jag kan numera ligga på axeln och sova, i alla fall runt 20 minuter, innan jag vaknar av att det gör för jäkla ont, och jag får skifta axel att sova på.. Så det skall ni veta som INTE har brutit nyckelbenet, det är för jäkla segt tidsmässigt att få det att läka, och det kräver en jäkla massa träning för att "lea" upp axeln, så den inte fastnar för gott, och du inte kan lyfta den mer i ditt liv.

Mitt revbensbrott var fruktansvärt jobbigt, och som ni kom ihåg att jag skrev, så kunde jag inte ligga ned på nästan 3 veckor, så jäkla ont gjorde det. Jag satt ju och sov i min TV-fåtölj inne i arbetsrummet. Men det varade ju “bara” 3 veckor, och sedan var man helt frisk, men med nyckelbenet mer än 4 månader, och jag är mil ifrån att kunna klara en endaste armhävning.

Yongyut hade sin grej, och valet är ju hennes med operation, eller inte operation. Hon skyller först på att vi inte har pengarna (240.000 baht) att betala denna operation. När jag då berättar för henne att det är trams, och att vi visst har det, och kan betala operationen nu utan problem. Ja då fattar jag vad det egentligen handlar om. Hon är skiträdd för operationen faktiskt.

Sedan har jag himla svårt att få ett klart svar av henne, så jag kan värdera hur ont hon egentligen har. Jag börjar faktiskt undra. Ty varje gång jag frågar, så säger hon att det hela tiden inne i nacken liksom kliar och drar ihop sig så där irriterande. Men ont frågar jag igen, kanske inte så ont, men isch isch isch säger hon, och visar på att det liksom kliar.

Men va fan tänker jag. Har man bara kliande och irritation, så kanske 240.000 baht utan garanti på framgång, är ett högt pris att betala... Men jag har sagt till henne, Vi har stålarna och vill du operera så gör vi det, inget snack om saken. Fasen jag kan inte göra mer. Hade JAG varit henne, så hade jag redan sedan länge legat under kniven kan jag lova...

Jag försöker säga till henne att hon säkert har minst 30 år kvar att leva, och leva i 30 år med en röten nacke, som gör ont hela tiden, är ett värdelöst liv, så varför?? Men jag når inte fram. Dessa thailändare har en utsökt förmåga att så gott som aldrig “ta till sig” vad vi falanger än säger. De liksom lyssnar hellre på thai som ju vet och kan allting i denna värld.


Efter sjukhuset, så blev det promenad till shopping-mallen och McDonalds. Idag blev det ett jäkla shoppande där för nästan 700 baht... Det började med att jag ville handla till Håkan och hans plastdotter, varsin Big Mac & Co, och så köpte jag en likadan men ett set då... Så nu hade jag 3 stycken Big Mac & co,,,,

Sedan när jag satt där, så kom jag på att jag ville ju inte ha en Big Mac & co... Jag ville ju ha en triple-cheese-burgare, så jag fick stövla fram och handla en sådan. Satte mig och fick in grejorna. Jag satt och åt min triple cheese, när jag tittade på den och tyckte den var liten, fan där låg ju bara 2 ost och 2 hamburgare, fusk tyckte jag.

Gick fram igen till disken, och påpekade att jag ju ville ha en triple cheese, de ursäktade sig, det var unga töser förstås, och jag kände mig lite kass för jag fick dom att tappa nyllet, så jag sade “no ploblem, my fault”.... Men sade att jag vill beställa en triplecheese....

De log och så pekade tjejen på menyn, precis som hon gjorde när jag beställde double cheeseburgarn, som skulle vart en triple... N E J för helvete sade jag på svenska, inte en gång till... peka nu för fan inte på double, så pekade jag på menyn på triple...

Ahaaa sade hennes 2 kollegor, och då fick jag sedan rätt burgare.... Och fick naturligtvis betala för den också. Hahaha men gör inget. Kan man vara olycklig på Ronald McDonald?? Nä tror inte det. Så jag satt där fick avsluta min double cheese-burger med pommes frittes, och sedan fick jag vackert dra i mig min triple cheese.

Fasen va himla gott det var. Det var så gott, så jag kände mig spyfärdig hela vägen hem till Chaiyaphum i bilen, och höll dessutom på att skita ner mig vid ett par tillfällen. Men det avlöpte bra, och toaletten hemma fick äran att ha mig att bestiga tronen här hemma, istället för på främmande mark....

Handskak

Chaiyaphum MMMDCLXXXVIII

9 september 2019

90,4 kilo – (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,177 uppåt

Att vara en kritiker,

är lättare än att vara en författare!!

Jag är kanonglad idag, ty Martin S. hjälpte mig att återfå min hemsida www.glegolo.com igen efter den jäkla återställningen... Så nu skall vi vara på tapeten igen. Jag skriver inget mer idag, det är alldeles för sent på dagen nu den 9 september, så jag tycker vi kör igen imorgon istället med lite händelser och underliga åsikter, och yttringar...

Handskak

Chaiyaphum MMMDCLXXXVII

8 september 2019

90,3 kilo – (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,175  uppåt

Brännvin toppar listan över

världens alla mediciner..

Lördagen blev en skräckens dag. Jag gjorde en “återställning” av datorn. Jo helt enkelt därför att denne idiot till falang plötsligt upptäckte att tangentbordet slutade att fungera, och jag kunde inte för mitt liv fatta hur fixa detta. Hur jag än letade och försökte, så fann jag ingen lösning. Jag kunde inte skriva på mitt tangentbord som ju drives via bluetooth.

Så smart som man är så tänkte jag, Hmm om man går tillbaka i tiden på datorn, så kommer man ju till igår, när allt var frid och fröjd, och tangentbordet fungerade... Så jag pillade på datorn, hittade återställning, hittade inte direkt någon ställe där man kunde skriva in ett datum eller klockslag, men skitsamma jag klickade friskt på.

Och jag återställde fanskapet. Nu tappade jag alla mina appar, jag fick en lista lång som ett A4-ark, med liten maskinskriven text, med namn på appar som jag tappade, när jag så käckt återställde datorn. Och DET var ju bra att jag fick den listan, ty sedan när jag fattade omfånget av katastrofen, så insåg jag ju att detta underlättade för mig när jag vill ladda in dessa appar igen, jag kunde ju finna vad som saknas omedelbart...

MEN  Det satans tangentbordet fungerade inte alls...... fortfarande..... Så vad att göra, jo in till Håkan och böna honom om hjälp..... Han kom in, han fick en likör för att mjuka upp hjärnan. Han vände på tangentbordet, plockade ur batterierna, och sade att om jag hade nya hemma? Ja..  blev ju det snabba svaret.

Han satte in batterierna, och tangentbordet är som nytt igen. Men datorn är en katastrof. Vissa människor (jag) skall bara inte pilla på tekniska saker. Hade jag bara erkänt denna katastrof för Yongyut, så hade hon ju fattat varför jag låter henne vara tekniker här hemma, och jag hellre spelar gitarr och är lycklig...

Så nu tittade jag, jag hade dessutom tappat flera genvägar till goa grejor. Ja t.ex. Match of the day, en fantastisk sida där jag kunde titta på det programmet tidigt på söndag morgon efter lördagens engelska matcher. Nu hittar jag fasenimej icke det stället igen.... Och sedan försvann mina 2 program som gör att jag kan hantera min hemsida www.glegolo.com  

Dels en editor som heter Kompozer, och sedan en grej som heter något som jag inte vet eller ens fattar, men med den så publicerar jag på min hemsida.... Jag har försökt men jag hittar fasenimej inte var och hur jag skall kunna ladda ned detta igen i min dator. Jag har förhoppningar att min vän Martin S. skall återkomma till mig, och hjälpa mig som han gjort så många gånger innan..

Dagen idag blir kämpig, och om nu inte Martin kan hjälpa mig att blåsa liv i hemsidan igen, så får jag efter all denna tid lägga ned den, och det vore ju jäkla trist. I så fall så får jag framledes publicera mina alster på dels thaiforumet; Sawatdee.se... Och dels kanske inne på Facebook!!! Och helt enkelt strunta i www.glegolo.com.... Men det vore för jäkla trist. Vi får hoppas att det löser sig.. Forts. följer...

Handskak

Chaiyaphum MMMDCLXXXVI

7 september 2019

90,4 kilo - 89,2 kilo (34 km) 2 timmar 27 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,157 nedåt

Tystnad gynnar den vise,

men ännu mer den dumme!!

Nu känns det äntligen som kanske dessa människor som alltså sket i att betala under alla de 40 dagar det tog för fartyget att nå Bangkok, att det skall lösa sig. Men det krävdes krafttag, och jag måste säga att konstigare människor har jag nog inte stött på förut. Detta par födda 1975 och 1976, alltså i 40 års-åldern, har ju ljugit och krånglat, och INTE betalt frakten för sin container innehållande deras bohag.

Fartyget anlöpte Thailand, och samma dag senare på eftermiddagen, så dök de sista pengarna upp på vårt svenska bankkonto. Jag friställde lasten till införtullningsagenten, som gjorde en deklaration för införtullningen, När dom fick den fakturan av införtullnings-agenten så blev dom rosenrasande....... på mig.....

Ty enligt dom så hade jag ”lovat” dom att det inte var några mer kostnader... Och ändå så var införtullningen-importen INTE medräknat i min fraktoffert gentemot denna kund. Men tydligen hade dom inte läst på ett skit utan bara kört på.

I botten så handlade det egentligen inte alls om detta, men det blev bara så, att de gör som många många sysslar med i sina liv, man skyller ifrån sig, och man tar aldrig ansvar för sina egna tillkortakommanden. Det var nämligen så att de hade satsat allt på att ha huset sålt, och tydligen som jag läst mig till efteråt, så fick dom en köpare på gaffeln.

Och medans detta par stack ned till Thailand för att kolla sitt nya hus som är under nybyggnad (ja istället för att betala frakten), så drog sig den svenske köparen av deras hus i Sverige ur allting, och detta innan han ens lagt en handpenning. Så där blev plötsligt men mindre lustigt, detta par förpassade snabbt och rakt ned till ruta 1 igen.... Vara med hus, men inga stålar ha...

Så de var förbannade och hotade med att de hade en släkting som var general eller överste eller någonting inom militären, och ”han skulle minsann”.... Sedan skulle dom göra den vanliga grejen tyckte dom, alltså att inne på facebook; name, blame and shame.... Jag sket så klart i dessa hot, eftersom jag ju inte alls har med deras import att göra alls. Jag sysslar ju med frakt som ni vet...


Dock så slutade de inte, så jag gjorde upp ett mail till dom, där jag dag för dag spaltade upp varenda dag som jag mailat dom, och frågat efter pengar. Och varenda gång som jag försökt ringa, och de aldrig svarade i telefon under dessa totalt 41 dagar.

Jag skrev att om ni skall köra den visan, så kan jag ge tillbaka, och berätta exakt hur detta fungerat för Er då, plus berätta att detta tydligen inte är första gången som ni kommer i otakt med folk, då dom var mitt  i en konkurs-utredning med ett handelsbolag dom äger...

Jag tyckte sedan att detta var himla otrevligt hela grejen, så jag skrev i morse (torsdags) till dom, att eftersom dom inga pengar har, men att dom säkert får pengar snart, när huset skall säljas, så kan jag låna ut pengarna till dom om dom ville. Jag skall ju lagra deras saker i 4 månader nu, så jag tappar aldrig greppet om deras hem och bohag, så jag är inte orolig alls för pengarna.

Jag tror att allting blåste över riktigt snabbt, ty de kom tillbaka efter drygt 2 timmar, och sade att dom var glada för min hjälp, och accepterade att låna pengarna och lovade att betala inom 2 veckor. Men den sista grejen med 2 veckor tror jag definitivt INTE på alls, det är bara skitprat.... Men det gör inget de har 4 månader på sig....

Så nu är den svåra passagen här i Thailand avklarad, och införtullningen kan ske innan container-hyrorna drar iväg.... Och vi kan få in deras bohag på vårt lager... Så nu gäller det bara för mig att få in stålarna, men det skall nog gå bra hoppas jag.....

Men i det stora hela, så har jag ändå haft en otrolig tur under alla dessa år, som jag ju jobbar med dessa flytt-transporter, Detta var den första gången som det strulat med betalningen, så om man säger som ordspråket/stävet säger; - ”En gång är ingen gång, och 2 gånger är 1 gång för mycket”... Vi är ju nu vid första gången bara...

Handskak

Chaiyaphum MMMDCLXXXV

6 september 2019

89,9 kilo - 89,4 kilo (14 km) 58 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,167  uppåt

Kärleken kallas för himmelens dotter,

därför att den får vingar så snabbt!!

Det känns som om vår ”värld” som rör bland annat oss svenskar, men även många andra nationaliteter, är rejält i gungning nu sedan en tid tillbaka. Ingen fattar egentligen vad Thailand håller på med, som envist hänger på med en stark thaibaht, en övervärderad thaibaht, som borde egentligen ligga mycket lägre i värde än den gör sedan länge.
 
Ja kronan var 5.60 2008 när jag kom hit, och idag 3,09 i förrgår..... På 10.000 svenska kronor i båda fallen, så är det alltså 56.000 baht år 2008, och i år så är samma 10.000 kronor värda 30.900 baht, alltså en skillnad på 25.100 baht, en försämring på hela; 45% tror jag det blir.. Så med detta i grunden, så tänker en hel del falanger nu boende här i Thailand, att flytta är nog den bästa medicinen.

Folk, den ene efter den andre gör sina egna små ”marknads-undersökningar”, allt utifrån sina egna synvinklar, erfarenheter och åsikter. Naturligtvis färgat utav allt snack de hört ute på olika sociala media, och thai-forum på internet. De länder här runt omkring man funderar mest på är ju; Kambodja, Vietnam och Filippinerna, ingen inbördes ordning. Men även Laos för en del obetänksamma människor florerar lite lätt.

Burma (Myanmar) försvinner p.gr.a det tuffa styret antar jag, och Malaysia funkar nog heller inte så bra för oss Europeer, då det ju är ett muslimskt land... Men Vietnam i alla fall verkar vara riktigt på tapeten bland ganska många känns det som. Så därför skall jag nämna lite "fördelar" med Vietnam sett ur en falangs ögon som nu bor här i Thailand.

De stora extremt dåliga sakerna i Vietnam är enligt uppgift; Luftföroreningen, vattenföroreningarna  och matföroreningar. Och sist men absolut inte minst det stora gemensamma problemet i Asien som helhet, allt jäkla skräp som vietnameserna slänger helt skamlöst omkring sig t.om. Mycket mer än thailändarna gör tydligen.

Ja skräpet slänger dom med förkärlek rakt ned i sina floder och underbroar, och släpper det exakt där dom råkar stå, och där dom går. Vietnameserna är tydligen riktigt skickliga på att ta död på allt vilt ute i naturen, så enligt uppgift är det ganska tunt där, ty djuren är uppätna av detta något minst sagt glupska folk.

Dom äter ju med förkärlek sina katter och sina hundar, och även grannländernas hundar. Detta även om dom är rika och välmående, nästan som om dom äter katter och hundar för att det är kul på något mysko sätt..  Nästan allting som rör sig, finns på menyerna på de olika restauranterna, med röd chilli förstås som stöd i smaken....
 

En gubbe klagade på att det helt enkelt inte fanns citroner i Vietnam, ja skall man klaga så skall man klaga tydligen...  Dom hugger ned träd i rask takt, men de har absolut noll koll på återplantering som vi gör, typ ta ett träd och plantera ett skott.. Det finns bara inte i denna typ av länder... Sjukhusen lär vara en ren katastrof, där är Thailand helt överlägset tydligen...

Avslutningsvis så sägs det att det inte finns många nationalparker alls heller för den delen. Trafiken i Vietnam är tydligen ett av de absolut farligaste i hela vida världen. Deras befolkning har dom noll koll på, och den växer med raketfart, mer än någonsin en muslim kan reproducera sig. Och det ser tydligen inga gränsar. Ja ju fattigare människorna är, ju mer ungar verkar dom ju fixa.

Ungefär som att skjuta sig själv i foten ju. Men det är ju den där berömda onda cirkeln som alla fattiga länder dras med. Alltså att barnen skall ta hand om sina föräldrar, och ju mer ungar, ju större chans att mamma och pappa kan ligga i hängmattan redan i 50;års-åldern... Detta med att äga land i Vietnam är exakt detsamma som i Thailand, en utlänning kan alltså INTE äga mark i Vietnam heller...
 
Ja det känns ju som att det är ett helt spektrum av anledningar till att INTE flytta FRÅN Thailand till Vietnam. Men som alltid, detta är ju olika för olika människor, och man kan ju inte konsekvent säga vad att göra för alla människor. Men för mig, om inte OM fanns, så hade nog Filippinerna var ett riktigt kul alternativ.

Fantastiskt klimat, grann natur, alla pratar engelska även de äldre, och allting är runt 40% billigare, tyckte jag de gånger jag var där, alltså billigare än det är i Thailand.... Men jag är fortfarande väldigt lycklig i Thailand, och någon frivillig flytt dit blir det icke, så länge "lampan lyser" här...

Handskak
 

Chaiyaphum MMMDCLXXXIV

5 september 2019

90,3 kilo - 89,3 kilo (18 km) 1 timme 38 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,139  uppåt

Den största lögn som jag intalar mig,

är att ”det behöver jag inte skriva ned,

det kommer jag ihåg”

Nu har jag fått in lite mer namn på dessa fingerbananer. Jag sade att jag hört att det skulle finnas 18 stycken olika sorters bananer, men det vete skam, det kanske finns ändå många fler. Jag skall forska vidare, men här kommer de sorter jag fått in, fråga Era fruar, kanske de har någon eller några mer namn att komma med, orkar ni?

Guej Namwa,                Guej Kai,                     Guej Hom,
Guej Hom Chan,          Guej Hom Jampa,       Guej Kai Jeen,
Guej Nam Nom,            Guej Lai,                      Guej Sa,
Guej Tha Ni,                  Guej Lep mue nang,   Guej Kai Thong Ruang,
Guej Thong Kab Dam,  Guej Nak,                    Guej Kluahe hin ??,
Guej Nak nam thai ??   Guej Hom Thong,       Guej Hak Mok

Nog om banan-prat för idag, annars så var dagen trevlig, förutom natten som var ganska kass. Jag vaknade 00.30 och fick sätta mig vid datorn, alltså mitt i natten, och satt där fram till 04.15, DÅ kände jag mig trött, och mer avslappnad, och gick upp och somnade fram till klockan 05.55....

Sedan jobba vid datorn, och sedan ut och cykla, och idag så hann jag ut innan regnet började, så det var skönt. Klockan 12.00 stack jag och Håkan ned till Bens bar och käkade lunch, ja det blev hamburgare med pommes frittes. York kom också, så vi fick igång lite gott snack runt bordet....

Dom har fantastiskt nog installerat rödljuskameror i Bangkok nu, trodde aldrig det skulle ske. Här i Thailand, så har dessa dom infört följande oskrivna regler, som 33% följer stundtals, och 33% följer men på ett annat sätt, och resterande 34% kör lite på egna regler, som dom är uppfödda med i sin by ute på landet bland alla körkortslösa människor.

Så när man står vid rödljus, så startar dom ALLTID att köra (de snabbaste), med cirka 2 sekunder kvar att vänta, de tjuvstartar alltså. Och sedan startar de andra 95% sina bilar och motorbikes, så jäkla långsamt så man tror att de kör traktorer. Enligt uppgift gör thai detta för att spara bensin.


Men inga problem vid stillastående i alla andra situationer, då stänger dom ALDRIG av bilens motor för att spara bensin. De går in och handlar och motorn brummar på. Åter till rödljuset.... Jo man kör ju på grön-ljuset då. Och man fortsätter att köra ända fram till 6-7 sekunder in på att det blivit rött igen. Detta innebär att väldigt många här i Thailand faktiskt blir påkörda, och dödade vid rödljus/ljussignalerna...

Nu då åter till detta med kameror, de satte upp dom härom dagen, och första dagen redan så nöp dom 538 stycken idioter, som körde på rött ljus, och sket fullständigt i att respektera rött ljus. Men det blev surt efteråt istället, böterna kan ligga på runt 10.000 baht (SEK;  3.300:-) för rödljus-körning...

Detta är lagen, men nu, kanske att det är nytt med kameror vad vet jag, så beslöt polisen på stående fot, att endast bötfälla idioterna med 500 baht (SEK;  162:-) PLUS att de får ett poängavdrag på sitt körkort, och om de får många minuspoäng, så kan man få sitt körkort indraget.

OCH säger jag bara, hur många thailändare kör utan att ha körkort, en jäkla massa skall sägas... Så jag undrar hur mycket 500 baht plus minuspoäng, skall stoppa dessa dårar att INTE köra på rött ljus, och tjäna in 60 sekunder i sina liv, fyllt av Som Tam och Palaa....

Handskak

Chaiyaphum MMMDCLXXXIII

4 september 2019

90,9 kilo - 90,0 kilo (26 km) 1 timme 41 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,117  uppåt

Jag står vid en 3 vägs-korsning,

jag vägrar att gå tillbaka,

så bara 2 håll att välja på....

I morse måndag, så kom Namkaeng och ville ha febermedicin av mig. Ja jag är självutnämnd medicinchef i detta hushållet. Har aldrig i hela mitt liv, sett ett sådant hanterande av medicin i mitt liv förr, som bland familjer här i Thailand. Ingenting förvånar en.

Stundtals så skiter dom i att ta medicin när det verkligen gäller, och andra gånger (oftast), så tar dom medicin för precis allting sjuttanimej. Dom knaprar under-dunder-mediciner, som botar precis allting som den västerändska vetenskapen ännu inte har lyckats hitta botemedel till, ja typ förkylning t.ex..

Och Yongan köpte i början medicin till alla möjliga företeelser. Det enda som tur är vi dock slipper här hemma, är den alltid så påtagligt närvarande medicin-mannen i byn, som alla speciellt de gamla vänder sig till. Medicin-mannen som tar hand om cancer och allt möjligt. Undrar hur många människor indirekt som han tagit död på egentligen.

Han ger dom mosade löv och rötter och annat krafs utan substans, och med det, så kommer dom INTE under läkarvård, utan deras sjukdomar grasserar vidare i deras kroppar, detta allt medans medicin-mannen tycker att han själv tillhör jordens salt... Jo Jag sade till henne att gå upp och lägga sig, och icke gå till skolan.
 
Yongyut gillade inte detta, utan grävde snabbt fram munskyddet, och sade “No ploblem”, she can go!!! Nope sade jag, farligt med feber för henne själv, och löjligt att smitta andra. “Falang-baan” (falang-hem) här, så hon stannar hemma. Och så blev det, men det är bara fan, att man skall behöva strida för en sådan sak.

Jag vet inte anledningen till det, men i omgivningarna här i Chaiyaphum, så tvingar dom alla iväg ungarna till skolan sjuka, och de tar noll hänsyn till de sjuka barnen, eller ens de andra friska barnen i skolan, som ju riskeras att smittas... Att ta hänsyn till andra är en stor och ytterligt svår sak för en thailändare, att förstå och ta till sig.....


Det har ju skrikits ganska rejält nu ganska länge, inte minst från min sida om den urusla kursen på svenska kronan. Men när man läser andras funderingar i ämnet, och lägger ihop dessa åsikter, så framträder ju ganska snart en annan scenbild framför ögonen på en själv. Läs tabellen här nedan över lite andra valutor, och hur dessa har drabbats de sista åren.

Ja vi är alltså inte alls ensamma i detta elände, det är helt enkelt thai-bahten som blivit starkare, ja mycket mer så, än att svenska kronan blivit svagare. Så klart kronan har tappat, men inte så till den milda grad. Så svenska kronan har fint sällskap av; Euron, norska kronan, och engelska pundet i detta elände.

Det är väl egentligen bara dollarn som hänger med “hjälpligt”..... Titta över den senaste 10;års perioden, så ser ni vad dessa valutor har tappat gentemot thai-bahten. Så det enda vi kan hoppas på är som sagt var, att thai-bahten skall tappa, att regeringen i Thailand, äntligen gör något för att få fart på sin export igen.

Men som det sägs oftare och oftare här. Det är alltmer sällan som de rikas bästa i Thailand, går hand i hand med Thailands bästa. De rika här gynnas av ett högt värde på sin valuta, medans nu då Thailand som nation, skulle kunna gynnas på ett helt annat sätt, om valutan beskars väsentligt.

Handskak

Chaiyaphum MMMDCLXXXII

3 september 2019

90,7 kilo - 89,9 kilo (25 km) 1 timme 38 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,115  nedåt

Som barn tyckte jag att sova var ett straff.

Nu som vuxen,

så försöker jag ta mig en ”lutare” när jag kommer åt!!

En liten observation bara I all enkelhet. Jo tänk Er in I den där grejen som man ofta ser I filmerna. Men också hör ifrån verkligheten, när någon försöker tolka den på ett sätt som är fullständigt främmande I alla fall för min del. Jag skiter I om det är Walt Disney eller någon annan super-duper regissör/producent som gjort en miljardfilm, men......

När man säger att;  “han såg så lycklig ut, han fick äntligen ligga vid klipporna vid havet, och titta ut på vågorna, medans livet sakta rann ut ur hans sjuka kropp, och han dog med ett litet leende på sina läppar”..... När jag hör det jäkla tramset, så mår jag faktiskt riktigt illa.

Jag tänker mig bara in i situationen, jag kommer hem ifrån Jubileums-kliniken på Sahlgrenska i Göteborg, och jag har fått domen, jag har cancer och den har spridit sig i hela kroppen. Jag har bara 2 veckor kvar att leva. Och att DÅ i det läget få det till att “göteborgarn”, jag alltså, tänker dö nöjd och belåten, bara jag får ligga vid mina kära soldränkta klippor där jag solade som ung, och vid havet, där jag badade som ung.. DET gör att jag kan dö nöjd och belåten, med ett leende på mina läppar.

I helsicke heller, vem fan vill dö med skit i kroppen, jag vill fasen inte dö, och att få ligga där och småfrysa vid klipporna i Göteborgs skärgård och invänta döden, och låta sig nöja med det. Nej fasen heller, in med mig i sängen istället, eller till datorn, så jag får pilla med något annat, än att frysa de sista minuterna i livet...

Därför finner jag de scener så världsfrämmande, trots att det är så fint att se det på filmen, men det har ju absolut ingenting med verkligheten att göra tycker jag... Nä avslutningsvis jag vill nog om jag får välja, hellre få en omgång extra-stark Morfin, mer än att ligga utomhus.....

Ja så fick jag glädjen idag att lära mig en banansort till, det sägs ju att det finns 18 stycken olika fingerbanan-sorter här i Thaland, från norr till söder, och från väster till öster. Jag kan bara ett par av dessa som; Guej Namwa, Guej Kai, Guej Hom, Guej Hak Mok (Som Tam-bananen som ju är grön).


Och så idag fick jag lära mig en kanongo fingerbanan som jag aldrig smakat förr, den heter; Guej  Hom Thong... Så nu kan jag då 5 stycken namn på fingerbananer utav de 18.... Den sorten som man ser här till säkert 90%, är dock Guej Namwa utan tvekan..... Den finns överallt.

Den där Guej Hom är den lilla bananen som visserligen är söt, men den är så sattans liten, så den är mest irriterande att käka. Den bananen som man blir mest förbannad på, är den typen av Guej Namwa, som har kärnor i ena ändan. I 95% av alla Guej Namwa så är allt OK, och man kan tugga och äta utan problem.

Men i några få bananer, så plötsligt när man tar en tugga, så tuggar man plötsligt en sten, vilket gör skitont. Det är alltså fröet eller kärnan som ligger där.... Det är exakt som att få ben i käften när man äter fisk, jag bara hatar det.. Och det slutar med att man bara slänger den bananen eller fisken i papperskorgen eller på marken...

Jag skulle vilja fråga Er läsare om ni som har en thai-fru, kunde fråga om hon kunde namnge fler sorter av fingerbananer än de som jag nämnt ovan. Skriv gärna till mig, och ge mig namnet. Tycker det är en kul grej att se om man kan få ihop fler namn än de stackars 5 namn jag redan kan.... Så hjälp mig, fråga Era fruar/flickvänner.... Tack...

Handskak

Chaiyaphum MMMDCLXXXI

2 september 2019

91,3 kilo - 90,5 kilo (20 km) 1 timme 21 minuter

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,117  nedåt

Less is mor

Idag (söndag) är sista dagen för Ben, på Bens bar sorgligt nog. Han medger det inte men det känns som om han har problem i sitt äktenskap, och hans fru har flyttat hem till Khon Kaen med deras 2 barn. Men Ben håller fortfarande masken, och säger att dom tröttnat på att ha bar och jobba med den grejen.

Att de har sina barn i skola här i Chaiyaphum, och att de bryter upp dessa, är väl ett tecken som något att något är fel. Officiellt också så måste hans fru ta hand om sina föräldrar, som ju som vanligt här uppe är nästintill medel och inkomstlösa. Dock så har det framgått i hans frus Facebook-eskapader, att hon inte är nöjd med deras inkomster, och tydligen att det finns ”gallanta damer” i närområdet av Ben, på det också...

Och vill man ha ett äktenskap någorlunda gott i hamn, så är ju kanske inte detta den bästa kombinationen i livet... Så idag så är det sista dagen för Ben här, och det är ju trist. Vi andra vet ju inte hur det blir nu, mer än att det är en ny ägare som lade 1 miljon baht i köpeskilling, av ett hyresobjekt som detta ändå är, alltså lokalerna....

Han är en gammal elektriker och har ingen köksvana, så hur detta skall gå med maten det vete fan. Jag hoppas ju förstås på mirakel, och att att detta skall bli den bästa jäkla kock som en elektriker någonsin framavlats från.... Ty annars är vi rökta här. Ty om han tror att han skall kunna servera falang-mat på sin bar, och ha en thai-kock, så kan han glömma det...

Thaiare är världens uslaste jäkla kockar, och fattar fan inte kryddor, och de fattar inte vad en sås gör för nytta i en maträtt, och vad salt och peppar har för inverkan på smaken. Ty petar den jäkla thaikocken in bara ett uns chilli i min falangmat, så skall han få fan för det skall jag lova redan nu... Jag kommer att doppa honom i tjära och sedan rulla honom i hönsfjädrar


Men vi måste avvakta och se vad som händer. Vi pratade med honom idag när vi var nere och avskeds-käkade, och lade fram våra synpunkter, och han höll med om det som sades. Så vi får hålla tummarna för killen, och att baren blir välbesökt, framgångsrik och långlivad..Ja ni får väl vidare kritik om denna bar, vid senare tillfälle när vi vet mer....

Nu har jag inte berättat på länge om den där familjen som gav fan i att betala frakten, bara delbetalade styvt hälften. Nu kommer båten in i hamn alla fall på tisdag, och jag skickade i torsdags de formella mailen till kunden, så jag sedan kan ta över godset, och sälja eller dumpa det, hur jag vill. Ett är helt enkelt där jag skriver ut klart och tydligt en fråga; GER NI UPP LASTEN???

Denna fråga kan besvaras med ja eller nej och svarar man inte så blir det per automatik JA.... Och sedan måste jag maila, och berätta om konsekvenserna av utebliven betalning ytterligare en gång till..... Igår lördag så fick jag plötsligt efter en lång lång tystnad ifrån dem, ett mail där de tydligen nu har lånat de saknade pengarna av mamman till kvinnan i hushållet .

Så de lovade att på måndag kommer pengarna att finnas på kontot, så vi kan se det. Ja detta är ju verkligen i grevens tid..... Jag har ju väntat på denna betalning förtvivlat nu i runt 41 dagars tid. Jag återkommer och berättar om slutsvängen i detta, har en känsla av att något mer kommer att gå fel, bara en känsla, men ändå......

Handskak

Chaiyaphum MMMDCLXXX (3.680)

1 september 2019

90,5 kilo - (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen

Valuta-kurs; 3,118  uppåt pyttelite

Inget vittne kan bli domare!!

Ja för 1 vecka sedan var kursen på svenska kronan 3,185. vilket i och för sig är en katastrof i sig. Men för Er som bor där hemma i Sverige, som inte har möjligheten eller förmågan att se eller förstå sammanhangen i samhällets olika aspekter för olika människor, skall som jag skrev igår, fatta att kursen på vår egna national-valuta är en spegel av vad andra människor tror och tycker om Sverige, och hur dom värderar landet Sverige, och OSS dess befolkning.

Så när kurser rasar hela tiden, så måste man fatta att något är gruvligt fel med nationen Sverige. Annars hade ju kursen gått uppåt inte nedåt, eller hur? Av någon outgrundlig anledning så tycker inte de styrande med sossar och miljö-dårarna detta. Men jag anser att dessa nog mer sätter sina egna privata intressen framför sitt lands intressen.

Detta på exakt samma sätt som kanske Bert Karlsson nyttjade Sverige, och hjälpte till att urholka flera kommuners ekonomi. Så våra politiker är inte ett skit bättre skall ni veta.  Och vi har ju också den jättegruppen som "jobbar" med dessa s.k. flyktingar, och alltså tjänar pengar på detta.

Ja rena rama privatpersoner som öppnar sina hem och tjänar storkovan. Så klart dessa människor hymlar också och vill gärna att flykting-strömmen fortsätter, så de kan tjäna kanske 20-25.000 kronor per barn som dom tar in i sitt hem...

För den summan så är många svenskar helt klart villiga att sälja ut sin familj, sälja ut sina vänner och grannar, och framför allt sälja ut sitt egna modersland, de grisarna... Med allt detta för ögonen, så klart investerare av alla de slag världen runt ser ju med öppna ögon vad Sverige håller på med.

Och de vill inte ha något ekonomiskt alls med detta att göra, och investerar hellre i andra mer lönsamma valutor med lite mer substans än socialdemokrater, miljöpartister, och en aldrig sinande ström av olika Greta Thunberg, och Abdullah...

Så trodde vi att 3,185 var botten? Alltså 3,185? När jag flyttade ned till Thailand, innan invandringen i stor skala tog vid och förstörde hela landet, då låg vår valuta på 5,60 ungefär... Ja på en pension på låt säga 10.000 kronor utbetalt i näven, så var dessa 10.000 kronor värda 2008 hela; 50.600 baht..


Nu med förra veckans kurs, så är dessa 10.000 kronor bara värda således 31.850 baht. Den pensionären har på sin fattigmans-pension förlorat per månad; 18.750 baht.. Fattar ni? Han har förlorat ett belopp som motsvarar hela matkontot för en familj som min, eller i procent då; 38% ungefär....  

Så människor som jobbar ett helt liv, söker sig sedan till ett annat land för att överhuvudtaget kunna leva, och överleva på den pension som han har, han straffas av att vi har framröstade idioter som sköter vårt land. Ja ni blinda hemmaboende människor, dessa stollar Löfven och Lööf, och vad de nu heter, har ni alltså röstat fram..... Så ansvaret är ävenledes, inte bara socialdemokraters och miljöpartisters, utan också alla ni blinda väljare, som låter Er ledas som en fårskock, eller som offerlamm till slakt...

Så med min egna förlust per månad på drygt; 29.000 baht och på årsbasis hela; 353.500 baht, så får jag varmt tacka för “val-deltagandet” 2018... Kanske vore bättre om ganska många stannade hemma och gav fan i att rösta.... Detta skrivet bara så ni förstår vidden av valutan baht som jag skriver.

Jag äter alltså ute på nattmarknaden här en middag eller lunch för styvt 35 baht, går jag till Bens Bar och betalar dyr-maten där, alltså falang-maten, så betalar jag runt 180 baht..... Så när jag förlorar 29.000 baht, så är det alltså i svenska kronor; 9.385:- Tänk Er 9.300 kronor som tas ifrån Er pension varje månad?? Fattar ni vidden av det ni ställt med???

Jag lovar ingen mer politik på denna hemsida inom överskådlig tid, bara så himla trist ämne, och jag får försöka överleva tills ni människor hemma i Sverige gör om, och gör rätt denna gång, och plockar bort alla "ankare" som ni importerat in till vårt fosterland Sverige, eller kanske vi skall ändra namn på landet, så vi inte stöter oss med de nyanlända.

Handskak