GTG Shipping, Thailand

Transport av Ert bohag/flyttsaker till Thailand? Kontakta mig på min mail här; chaiyaphum@glegolo.com

Skeppa styckegods pallar, eller hel containerlast. Välkomna med Era förfrågningar

Läs gärna följande artiklar om transporter skrivna av mig, klicka på forum Sawatdee eller direkt här på hemsidan, under menyn upptill, Transport och flytt!

Chaiyaphum MCMXXXIII, Thailand

20 oktober 2014

84,7 kilo -

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs: 4,448



Mitt brödbak - Goa mackor...

If you want your spouse to listen and
pay strict attention to every word you say,
talk in your sleep
.

Det har varit 1 dygn av lite vånda och obehag nu efter ”kraschen” med motorbiken. Öm på sidan av höften, har svullnat upp. Om som fan i såren på armbågen och de sår som jag fick på vänsterfoten, här ser man nackdelen med att man alltid är ute med badtofflor här i Thailand. Vore nog bättre om man cyklade och åkte motorbike med ett par joggingskor, då slapp man ju i alla fall förhoppningsvis att pajja fossingarna när man går omkull!!

Yongyut har riktigt levt upp nu när jag kommit hem med skadorna, hon får ta hand om mig, och göra rent såren, och DET bereder henne som sagt var glädje. Men jag ger tillbaka på mitt sätt.... Jag skall se till att bli frisk snabbt, så snabbt så hon inte får chansen att göra rent mer än några gånger till...

Tänkte försöka idag att ta mig ut på cykeln och hojja lite grand, men är högst tveksam till att det funkar. Blodet pulserar som sjutton i foton, och det gör ont bara jag rör mig, men måste försöka i alla fall... Fan sitta här och gå upp i vikt hela tiden är skit.

Jag cyklade inte i fredags (Nong Khai), inte i lördags (Khong-resan), inte i söndags (skadan) och nu idag måndag, så kommer jag nog inte att klara det, och min vikt nu när jag vaknade var 84.8, och igår kväll vid läggdags fullmatad 85,7 kilo..

Så det går upp snabt som ögat. Redan ökat nästan 4 kilo på lika många dagar.... Nä, mitt problem är faktiskt inte enbart brist på motion, det är mitt brödätande, vilket jag nämnt förut. Jag måste helt enkelt försöka att nöja mig med att enbart käka 2 mackor på morgonen, och sedan inga mer mackor. Detta vita bröd är skit för kropp och viktnedgång!! Men hur enkelt är det då!! Bakade ju igår 1 kardemumma-kaka, redan slut..


Visst ser det väl gott ut va??

Ja jag vet... men inte enbart jag som käkar. Dan var härinne och hjälpte mig sätta fräs på jästen vid mitt brödbak, så han fick halva Kardemumma-kakan... Både han och hans thailändska fru Amphorn tycker den är riktigt god.. Sedan var York hät och slängde i sig 2 stora skivor. Men OK jag erkänner, jag själv drog nog i mig runt 5 skivor igår totalt. Enda trösten är att jag gjorde som min syster R-M föreslog, jag drog ner sockret ifrån 2,5 dl. Till 2 dl..

Och jag lade nästan inte alls på nåt socker ovanpå kakan inför ugnsbakningen... Så mindre socker, men visst, för många skivor. Baket med matbrödet gick kanonbra, och jag fick 4st jättestora limpor med hyggligt nyttigt matbröd. Kostnaden för den bakningen blev  (exklusive elen försås, men den är la nästan ingenting).

Kostnaden blev totalt runt: 13 baht per limpa eller SEK: 3,10 ….. Jag skall nu lägga band på mig, skärpa te mig och jag skall skaffa mig en ryggrad, och ge fan i att äta mer bröd än 2 st skivor på morgonen till frukost!!!! Håll tummarna!!


Bötesbelopp för olika förseelser!!!

En stilla fråga till Er som brukar åka ner till Thailand regelbundet!! Kolla skylten, OK registrerings-skyltsboten 2.000 baht kanske är densamma, men har inte de andra höjts på nåt sätt. Är själv högst osäker på summor, men har ni några tankar!!! Skylten har i alla fall satts upp, och har inte sett den förut, så tänkte att det kanske hade förändrat sig. Men sanningen kanske är enkel.

Nu när militären kommit till makten, så kanske dom bara vill ta tag i lagen, och låta folk få leva efter lagen, vilket dom ju inte gör speciellt mycket här i landet. I alla fall INTE om det är polis ”frånvarande”, då råder allmän laglöshet, och vilda västern över hela Thailand... Så vad tror ni läsare??

Vi har ju pratat om det där med att kvinnan, har inte bara blivit mer jämlik med männen, och vi vet ju också att dom med ett ”bösshåll” har passerat männen i samhället på de flesta fronter. Och speciellt då vad det gäller åsikter, och vad som skall gälla i ett samhälle. Männen verkar inte vara värda så mycket längre. I USA så tar man nu ett steg till i kvinnans ”frigörelse”, och missförstå nu inte detta viktiga ord som ni brukar göra.


Kvinnans riktiga frigörelse... Man vill inte längre sitta vid kastrullerna, och disken, och barnen, utan man nu vill också vara med ute och "jaga" mat för dagen.

Frigörelse för en kvinna innebär INTE frigörelse ifrån mannen, nä det handlar om mer äldre krav som kvinnan alltid haft på sig, det är just den grejen som man vill slippa. En kvinna vill idag uppföra sig och ta ansvar, precis som stenåldersmannen gjorde när han lämnade kvinnorna vid elden, disken och barnen.

Nu som sagt var, så har företag i USA erbjudit sina kvinnliga anställda en löneförmån, där man gratis kan frysa sina ägg, så man ”slipper” sluta att arbeta, ”bara” för att skaffa barn och utöka sin familj.Detta kan ju göras senare när det bättre passar kvinnans karriär!!

Ide´n är lysande tycker företaget, ty då slipper man ju nyutbilda nya kvinnor när dom gamla blir gravida och skall stanna hemma 2 månader ifrån jobbet..... Ja ur led är tiden.... Gratis ägg-frysning... Undrar om man inte till slut kan skaffa en maskin för männen, som kan dra ut sperman, så slipper man lägga en jävla massa tid på onödigt fjantigt ”förspel”, och därmed blir livet MYCKET billigare att leva.. kvinnorna brukar ju dra ut mannens sista stålar med musen som lockbete...

Så en sperma-maskin på jobbet stående inne på rummet vore kardemumma för männen. Då kunde brudarna flasha med sina kroppar och ögon, och vi kunde koncentrera oss på att jobba istället.  Vad detta har med Thailand att göra, kanske ingenting idag, men om 50-60 år när Thailand nått år 2014, så kommer väl deta också hit....

Handskak

Chaiyaphum MCMXXXII, Thailand

19 oktober 2014

84,7 kilo -

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs: 4,451



Här gick vår resa 18 oktober 2014

Giftemålet är fantasins triumf över intelligensen

Lördagen 18 oktober blev en trevlig dag, men också minnesvärd ur flera aspekter. Vi (York och jag), hade beslutat att denna dagstur skulle företas upp till Kent i Khong. Detta Khong som ju ligger i Khorat-provinsen, en närliggande provins till vår egna Chaiyaphum-provins. Ni kan se kartan som York förtjänstfullt plockat ut ur sin, antingen Google-maps, eller sin GPS eller en kombination av båda..

Vår route syns tydligt där. Turen dit upp, det är egentligen ner eller österut vete fan, har som ni vet nu inte mycket kläm på väderstrecken här i mitt när-område. Jag fick för mig redan ifrån början av min vistelse här i Chaiyaphum,  att Baan Khwaoo ligger norr om Chaiyaphum city, och redan där sprack alla föreställningar om korrekta väderstreck, och då hamnade ställen som Khreng Khro, Khon Kaen och Khorat också snett. Baan Khwaoo ligger söder om Chaiyaphum, så ni kan ju tänka Er....


Riset ser verkligern bra och friskt ut!!

I alla fall, turen dit, blev en omväxlande och kul tur, nice natur, med mycket vatten faktiskt. Dert är rent fantastiskt vilka nya områden jag fick se. Här var områden fyllda med vatten, så det såg mer ut som stora oändliga sjöar istället för risfält. Men till slut när vi kom längre in i dessa områden, så syntes tydligt att det var med vilja som denna oerhörda vattensamling fanns där. De odlade fisk i mängder, och hela samhället sysslade tydligen med fisk såg man.

Vädret var görgott denna dag också, och det låg på en go vind, och det var blandad molnlighet, så det var absolut ingen bastuvärme. Vi stannade under vägen upp till Khong vid det som heter ”In the middle of nowhere bar”, och klämde i oss varsin Lasagne....Som vanligt var den stenhet i ena änden, och frostkall i den andra, så lite jobbigt, men maten var efterlängtad sedan länge, så jag försökte att bortse ifrån hur dåligt värmd den var igen....

IGEN? Ja förra gången jag var där och beställde, så var det samma problem, den killen måste ha en skitdålig ugn ju!! Jag påtalade problemet, IGEN, och Tony, ägaren, berättade att elen här i Thailand är så ojämn, och det är svårt att få till det helbra!!

Dock mätt blev man och gott var det, så jag var nöjd!! Vi fortsatte sedan de 2,5 mil som var kvar upp till Khong, och innan vi åkte hem till Kent, så åkte vi in i Khong, och det såg ut som en jättetrevlig liten ort, mindre än Chaiyaphum, men såg trevlig ut.


Infarten till Khon, nån som känner igen sig??

Vi såg endast 1st falang på stan, och när vi mötte honom, så blev han jätteintresserad av gatubeläggningen, och han missade nog att se oss tror jag, hahahahaha, secken idiot!! Men som vanligt hans fru/dam tittade på oss och log som bara thai kan göra, och det känns ju ännu mer frustrerande då tycker jag. En trevlig främmande fru från en främmande kultur ler och försöker att vara trevlig, allt medans mannen ifrån ens egna kultur uppträder som en skitstövel!!


Kent vid sitt hus. Bak där ligger garaget med hans lilla extra-förläggning!!

Hur som helst åt hillvitte med de typerna, stan var görmysig. Vi handlade på oss lite muffins till kaffet, och sedan åkte vi till Kent. Jag fick ringa honom ifrån stora vägen (2150), och så kom han ut och mötte oss. Kent bodde i ett kanonsnyggt fint hus, och storleken på huset matchade exakt storleken på hans egna familj d.v.s. det var enplans, och det var 1 kök, 1 toalett, ett vardagsrum, samt 2 st rejält stora sovrum.

Jättemysigt och extremt snyggt. Golvet hade finfina stora mönster som nästan fick det att se rustikt ut, jag gillade det starkt. Kent berättade att när krutröken lagt sig, och huset stod där, så hade han totalt pröjsat runt 985.000 baht för det, secket pris.... Marken hade hans fru redan i sin ägo, så där blev ingen extra-kostnad. Kent hade sedan byggt ett ställe för sin bil med 2 väggar och ett tak i cement förstås, och sedan tagit detta ytterligare ett steg till.

Han hade byggt till garaget med en sidobyggnad, alltså ett rum som hade 1 gemensam vägg med garaget. Och här hade han planerat in ett fantastiskt ställe, med ursnyggt fin golv här också, med 1 rent lyxiös toalett, och en mer vanlig falang-toalett, snygg den också, 1 mindre rum där hans svärfar fick bo medans dom själv befinner sig i Sverige 3 månader per år. Svärfar bor där då, och det är bra med tanke på inbrott och dylika saker.

Sedan fanns där ett enormt stort vardagsrum också, som innehöll en sittmöbel med en storbilds-TV, en enorm motions-cykel, samt han planerade att skaffa en bubbelpool där i rummet..... Vi satt där, och man kunde se hur Kent gillade detta sitt lilla ”tillhåll” utanför själva huset.... Mycket bra lösning, här kunde han dra sig ”undan” lite grand. Vad detta kostade extra vet jag inte, men det gick säkert på några hundra tusen baht!!



Vattendränkta landskap!!

Detta sista foto, visar en natur jag aldrig sett i Isaan förut faktiskt. Det ser mer ut som västkustens havslandskap, där fåglarna finns i miljoner, där småfisken hoppar i det grunda vattnet, och där det luktar lite små-unket!!

Vi stack snart tillbaka igen hemåt, och det gick bra, fina vägar, gott väder o.s.v. ända tills vi kom till en by som jag inte alls vet vad den heter förstås, runt 2 mil hemifrån. Kom in i en snäv kurva, en thaibil genade förstås, och jag reagerade med att bromsa.

Grus i kurvan, thai rensar och städar ju aldrig nåt överhuvudtaget, och hjulen låste sig, och jag drösade omkull.... Skrapade upp armbågen (förstås), knäet (förstås) samt också foten på 3 ställen, där stora tån antingen bröts eller stukades grymt...

Men va fasen, livet går vidare, och bara se Yongyuts leende när hon gjorde rent såren hemma, gör en ju bara så lycklig, speciellt då när man själv i stort sett lipar av smärta... Varför e kvinnor funtade som dom är egentligen.... Är detta Guds sätt att tala om för männen att skärpa te sig eller?

Handskak

Chaiyaphum MCMXXXI, Thailand

18 oktober 2014

83,6 kilo -

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs: 4,463



Utsikt över Mekong ifrån restauranten!!

"I've spent half my money on gambling, alcohol, and wild women.
The other half I wasted."


Dan hade frågat mig och Yongan om vi hade lust med att åka med dom upp till Nong Khai, detta ligger ju alldeles vid gränsfloden Mekong, som gränsar då till Laos. Nong Khai är den stora gränsstaden som mängder av falanger har använt som in och utport från Thailand, för bl.a. alla sina VISA-runs.

Anledningen var att Dan haft boende några dagar hos sig, en avlägsen släkting ifrån Olympia, Washington. Killen, Nick, är 28 år gammal, och tillhör den typen som är mer eller mindre ett ”skol-lejon”, och verkar vara otroligt road av att gå i skolan. Visserligen så sköter han sig gallant, ty han jiobbar 2 jobb i USA och betalar sin skola själv, så en mycket duktig man.

Men fy fan för att vara 28 år gammal, och fortfarande gå i skolan. Hur som helst, han fick nu när han gick ur college med finfina betyg ett scholarship. Det var ett rent fantastiskt tillskott av pengar. Villkoret för att få detta scholarship var att han: a) Skulle besöka minst 8 länder b)Skulle åka till minst 2 kontinenter c) Vara borta i 8 månader.

Han behövde inte skriva någon rapport, och han behövde inte skriva någonting alls för att redovisa alla pengarna han fick ut. Hela detta scholarship gick ut på att göra mottagaren till en bättre person, och en mer berest person, och slutligen att personen skulle sköta sig och då indirekt göra reklam för the USA!!! Jag vågar nog säga att killen gjorde allt detta, och mer till. En kanontrevlig duktig kille var det faktiskt!!


Stadsbild från Nong Khai!!

Vi stack iväg idag 17 oktober 2014 kl, 07.00 imorse, och färden gick smärtfritt genom alla polis-kontroller, vi blev inte stoppade någon gång alls. Poliserna ser falang i bilen, och antingen vänder dom sig bort helt sonika, eller så vinkar dom bara förbi oss.. Färden gick smärtfritt norrut i bra fart. Runt 30 mil senare, så närmade vi oss Nong Khai.


Har aldrig sett dubbel-hjuliga Yamaha motorbikes förut,
kanske bra grejor!!!

Jag har aldrig varit där förut, och det kändes faktiskt kanonkul att komma dit. Jag kände dock att risken att åka så här himla långt, och det sedan visar sig vara ett ställe som liknar alla de andra 100 orterna man varit på förut. Men oj oj oj kände jag när vi körde in i stan. Vi såg inte speciellt mycket, ty vi åkte direkt till restauranten som vi skulle äta på, en vietnamesisk, ganska välkänd bland resenärer som åker till gränsområdet där.


Skylten till den vietnamesiska restauranten!!

Men Nong Khai kände jag var hyggligt stor, men med en grymt go småstadskänsla. Folket var som överallt annars, skittrevliga, och jag bara mös omkring där jag gick omkring. Vi hoppade dock in ganska hungriga på restauranten, och det visade sig vara en kanonrestaurant. Ursnabb service och skittrevlig personal, och faktiskt jättego mat...


Vy insidan restauranten!!

Det är just maten som är det fantastiska. Jag har hört flera under åren, som faktiskt säger att den vietnamesiska maten är bra mycket bättre och goare än den thailändska!!! Det beställdes in mat, så det stod härliga till. Nick, ungtuppen, han beställde t.om. in 2st maträtter som han drog i sig. Jag körde med vårrullar, och inget annat, äter ju inte gärna kolhydrater (ris eller potatis).


Bild från matbordet!!

Dan han vägrade ju att ta bensinpengar, och sade att vi var medbjudna som sällskap på denna resan, så jag och Yongan pröjsade för maten , och Dan blev riktigt glad kunde jag se. Fanns det någon som strax efter blev ännu gladare, så var det nog undertecknad!! Notan kom in, och jag pröjsade för: 6 maträtter, 2st cocacolor, 1 vatten samt 2 stora LEO öl, och notan gick på 700 baht inklusive 40 baht i tips.... Helt otroligt, runt SEK: 155:- för allt detta....


Menyn - Ena sidan....

Efter maten så strosade damerna runt på marknaden som låg i anslutning till detta, Jag hade hört tidigare hur fantastiskt bra denna marknad var, men jag måste ärligt säga, att den var inte ens speciellt bra. Den var precis lika urvattnad som alla andra man träffat på i Thailand, och inte ett uns bättre.


Menyn - andra sidan!

Damerna kom ut strax efter vi killar kom ut, alltså efter 15 minuter bara, och vi satt där runt Mekonfloden och tog lite foton, och njöt i dn goa brisen som strök runt floden.... Vackert? NJA? Kanske inte riktigt vackert tycker jag, men ovanligt, och spännande med denna stora flod, med dess enormt skitiga ler-vatten. Med flera av dessa ”long-boats” som åker fram och åter mellan Laos och Thailand...
 

Yongan vid floden!!

De har ju inga pass emellan sig dessa länder, så det verkar vara fri kommers.....Att det fanns gott om fok ifrån Laos kunde man märka så fort som man började att promenera runt Nong Khai, både på restauranten och ute på gatan. Folk körde högertrafik, och det är också var man har i Laos, alltså högertrafik, medans Thailand har vänstertrafik!!

Vi tyckte till slut att det fick vara nog, och vi gick till bilen och körde iväg igen söderut. Nu styrde vi kosan mot Khon Kaen. Där vi skulle släppa av Nick, som skulle sovba 1 natt på Room Hotel, och sedan imorgon bitti åka direkt med bussen till Chiang Mai!

Vi andra stack till McDonald på min inrådan förstås, och drog i oss en cheeseburgare per skaft. Och sedan körde vi hem.... Inget mer hände denna dag och jag avslutar därför kapitlet nu här på kvällen, och ämnar drösa i säng tidigt, urlakad som man är nu klockan 20.45 redan.....

Handskak

Chaiyaphum MCMXXX (1.930), Thailand

17 oktober 2014

83,2 kilo - (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs:4, 467



Dagens mat måste upp förstås, kvinnorna levererar...

I didn´t change, you just never knew me!!

Ganska kul det här med internet, det man t.ex. skriver här på min hemsida, det kommer sedan upp, om man skriver samma sak i googles sökruta... Om jag skriver ”Poliserna här i Chaiyaphum” eller om jag skriver ”avatarerna Hillmer och Rong”, så kommer detta upp i google när man söker, himla bra egentligen....

Notera då att legolas finns på forumet www.sawatdee.se   Bra att veta om Rong och Hillmer söker, för dom vet inte att forumet heter www.sawatdee.se  Lycka till...

Nu bär det av till Nong Khai och Udon Thani med Dan och Amphorn, rapport följer imorgon... Ha det bra under dagen alla!!

Handskak


Chaiyaphum MCMXXIX, Thailand

16 oktober 2014

83,5 kilo - 83,1 kilo (14 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs: 4,469



Kardemumma-kaka min nya passion!!! Också "bra" emot diabetes, INTE!!

More people would learn from their mistakes,
if they weren´t so busy denying them!!


Nu kör jag igång igen, med en kardemumma-kaka... Här finns ju inget pärlsocker, som jag lyckats finna i alla fall, men Dan hade sjuttanimej små små påsar med brunt pärlsocker. Skall fråga honom nu var han  fick tag i dessa. Det smakade ju precis som det skall göra, så finner jag bara det här i Chaiyaphum, så slipper jag lägga på vanligt tråkigt socker på toppen av kardemumma-kakan...

Den stora utmaningen blir nog annars att kunna kopiera morsans sockerkaka som var ansedd som den bästa, bland de flesta som kom hem till oss förr i tiden när det begav sig. Jag tyckte alltid att alla andra som gjorde sockerkaka, gjorde så taffliga smaklösa torra sockerkakor, så dom knappt var roliga att äta ens. För att inte tala om de äckliga sockerkakorna som såldes på konsum och andra affärer, de var så torra och smaklösa, så jag undrade alltid varför de ens ansträngde sig att baka dessa monster-kakor.

Enligt morsan själv, så var hemligheten i hennes fall att hon skrapade ner apelsinskal i degen, och det gav både fin söt go smak, samt väta till kakan.... Så apelsinskal utan tvekan skall i, och sedan kan jag hänföra hela Isaan med kaffe-tillbehör... Synd bara att ingen  här ens är speciellt intresserad av detta. Smakar det inte chilli eller stavas Som Tam, så skiter man i det. Men som jag alltid säger i de lägena - ”Mer för mig då”.....

Nu är det kväll, och jag har redat bakat min kardemumma-kaka, jag stövlade ner till big C, och fann en hel påse med nåt som i formen ser ut som pärlsocker, men tydligen är det gjort på sockerrör, och det är ävenledes brunt! Röken har skingrats och sockret smakade helt OK, och kardemumma-kakan blev kanon, exakt som morsans, och efter det mina äldre systrars.... Jag försökte att ta ut smakprov på kakan till Yongyuts 2 vänner som satt där med sina 2 barn och käkade stjälkar och grenar och löv.

Först vägrade dom, och tittade skrämt på varandra när jag erbjöd dom en smakbit. Yongyut började sedan på thai förklara att det var en falangkaka som alla falang gillar att ta till kaffet. De vågade då MYCKET tveksamt att stoppa en centimeterbit av smakprovet i käften,  och bägge damerna grinade illa förstås. Jag är inte det minsta förvånad. Är man uppvuxen med chille och alla dessa dekoter som finns här, så smakar nog allting som har med falang att göra rätt illa.

Men hälften beror nog även på att det var falang som erbjöd det. Hade granntanten kommit in här, och sagt att hon bakat, och frågat om dom ville smaka, så kan jag garantera att dom hade slängt sig över kakan, och njutit under stora njutbara utrop som Ahhh, Ohhh, samt det mer berömda AhOihhheeee.... DÅ är det gott minsann... Men ingen risk egentligen, INGEN här uppe verkar baka, verkar vara ett okänt begrepp, har ALDRIG ens sett en thai baka under mina 7 år här....


Kaviaren har anlänt, och nu kan det inte hjälpas, här ätes MÄNGDER av bröd.....

Man blir ju lite sne, men skitsamma, min kaka och jag, slösar inga mer ”pärlor till svinen”, som det ju heter! Men där satt ju Jack, en pojk som suttit i mammas knä ända fam tills nu 12 år gammal. Han är se mesig som bara en pojk kan bli när han formas av en mor. Han har nu flera gånger varit i Danmark hos sin danske pappa, och fått gå i skolan där.

Och jag utgick ifrån att han ätit dansk mat då, och lärt sig en annan sida av sitt egna arv. Men det visade sig snabbt när jag frågade, att hans mamma (thai) hade varit med de gångerna i Danmark också, och hon had enbart lagat thaimat till honom. Så pojken visste inte ett endaste skit om någonting alls om eller i Danmark.

Så när jag erbjöd pojken att smaka kaviar på en macka, så såg han mest förfärad ut, och skakade frenetiskt på huvudet. Han fick då smaka lite kaviar på toppen av sitt finger, och de rysningar av obehag som gick genom hans kropp bevisade hur uppfostrad han blivit.., stackars barnunge, ytterligare ett inkrökt Isaan-barn som kommer att växa upp, 50/50 eller inte 50/50, han är förlorad för framtiden är jag helt övertygad om...

Handskak

Chaiyaphum MCMXXVIII, Thailand

15 oktober 2014

83,0 kilo

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs: 4,418



Your eyes are useless, if your mind is blind!!


Idag 13 oktober 2014, så kom äntligen Gordon med fru på besök till Chaiyaphum. Jag lärde känna honom först via internet. Han är från Glascow (Scotland), och han har ju en rent ut sagt härlig dialekt, man har fullt sjå att hänga med och förstå honom öga mot öga. Men när det gäller hans pladdrande i telefon, så handlar det om att hålla snacket på ett minimum. Man förstår inte vad han säger på telefon. Han låter lika illa som en människa från Edinburgh.

Gordon sålde sitt hus i Glascow och kom hit då med sin thaifru som bott alltsedan 2006 med honom i huset i Glascow. Nu är Gordon 64 i november, och skall stanna här säger han ”tiden ut”. Han hamnar alltså uppe i Nong Bua Daeng, och det blir inte ens som så att han hamnar i huvudorten Nong Buia Daeng, men han hamnar med sin familj i en by som ligger runt 20 km utanför. Konstigt nog faktiskt i grannbyn där Yongyut har all sin mark nedanför bergskedjan där....

Så Gordon med familj kommer att ha anledning att komma hit till Chaiyaphum på ganska regelbunden basis, då detta är den närmaste tätort för honom och hans familj. Så det blir här han måste storhandla några gånger per månad!! Jag vet inte om vi har så speciellt mycket gemensamt han och jag egentligen, men man får vårda sina kontakter när man bor så här, man vet ju aldrig när man kan hjälpa varandra.

Men Gordon pratade nog lite för mycket och ofta om sjukdomar för att det skulle vara riktigt så där skitkul.... Men det var en riktig gentleman och en ärlig kille, så inga problem, hit är han alltid välkommen i alla fall.. Vi träffades i alla fall på Big C, och vi käkade på KFC han och jag, och därefter så gick vi till glasstället med kanonglassen.

Yongan och hans fru knatade in på MC, hoppas jag kommer ihåg namnet rätt nu bara. Alltså det svindyra stället som ligger granne med KFC. Och de åt lite rolig mat där, som kostade runt 6 gånger mer än på Food-courten 30 meter längre bort...

Efter det så handlade han in sin mat, vi väntade på dom, och sedan hem till oss, och vi drack kaffe. Yongan tog motorbiken hem, och på vägen så köpte hon, ja just det, mat!!! Hon handlade den där Daeng Pöllemaj Luam, och så satte hon och Gordons fru igång med att äta IGEN....

Dom stannade runt två timmar, och dom höll på och pilla i maten precis hela tiden. Och exakt när all mat var uppäten, så reser sig thai som på en given signal och skall åka hem... Det finns bara mat i skallen på thailändare faktiskt...

Direkt efter dom stack hem till Nong Bua Daeng, så stack Yongyut iväg hem till en kompis, ty hon hade lovat att äta med dom för hon skulle åka till Danmark om 2 veckor... Så nu blev det mat för 3:e gången på bara några få timmar.....Jag och Namkaeng, fick en lugn kväll, och sedan var det inte så mycket att rapportera från den dagen tycker jag!!!

Jo jag kanske också skulle nämna att Yongyuts kompis skulle alltså åka till Danmark, och hon var iväg igår och handlade flygbiljetter. Naturligtvis, så frågade hon ingenting till Yongyut eller mig, trots att hon verkligen visste att vi nyss varit i Sverige. Dum i skallen som många är, så bokade hon biljetterna med Thai Air här i ödslighetens Chaiyaphum, alltså hos en lokal resebyrå här, och biljettpriset enligt Yongan blev 115.000 baht.

Jag betalade för mig och Yongan med norrmännen för exakt samma resa vid samma period på året 49.000 baht.... Jag skall för skojs skull kolla på vad priset ligger med norrmännen i dagsläget, och se om det är fair att jämföra... Gjorde just det, och jag hamnade på 62.500 baht cirka med utresa nu 21 oktober och hemresa hit till Thailand igen runt 20 januari 2015...

Men fy sattan va dum i huvudet den danska gubben är som bara skickar pengar, och låter en helt oskolad thaikvinna, utan någon som helst erfarenhet, köpa biljetter som ändå är så pass dyra, och det är ju så himla mycket att spara med lite smarthet och iver tycker jag!! Men det kanske säger mer om honom, än om henne tror jag faktiskt!!

Nu har jag 2 resor framför mig, dels fredag med Dan och Amphorn, så blev vi medbjudna att åka med dom till Udon Thani och kolla läget. Följer med gör också en ung kille from USA, som skall vara här några månader, och kolla in hur det kan gå till utanför USA, utan att man slår ihjäl folk varje gång man gör det!!


Det är dessa härliga kartor som människor tecknar... hahaha, men det skall nog gå bra......
Och dels lördag så skall ju då jag och York åka och hälsa på killen boendes i Khong. Har ju lovat det sedan tidigare. Han lämnade en fantastisk karta för oss, så vi lättare skulle hitta hem till honom 8 mil härifån.... hahahahaha secka goa gubbar det finns....

Handskak

Chaiyaphum MCMXXVII, Thailand

14 oktober 2014

83,5 kilo – 82,7 kilo (32 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs: 4,489



Snillen spekulerar!!

Du är inte förmögen förrän du har något som INTE kan köpas för pengar!!

Idag är en kanondag på sitt sätt, men fasen va förlamad man är just nu i tankarna. Skulle vilja ta en dags paus ifrån skrivandet faktiskt, och tar den dagen idag. Skall i alla fall göra nåt planerings-mässigt idag och det är 2 saker. Dels så skall jag hjälpa en kompis med att ge honom en punktlista för hur han skall fixa till sitt VISA-problem han har!! Och dels, så skall jag snacka med Kent uppe i Kong, styvt 7 mil härifrån. Jag tänkte dra med York på en trip med motorbikarna dit upp nu kommande vecka...


Ja, "utvecklingen"! går framåt!!

Skall bli kul, en görtrevlig okonstlad kille denne Kent faktiskt!! Men förutom detta, så ber jag Er läsare om ursäkt, och återkommer med friska nya tankar, och åsikter, och skriverier imorgon precis som vanligt!! Jag tänkte bl.a. då ta upp det där med olika thaiforum, vilket kanske kunde intressera någon, eller några av Er som läser härinne!!



Handskak

Chaiyaphum MCMXXVI, Thailand

13 oktober 2014

83,3 kilo -

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs: 4,431



Utveckling, bra i alla lägen, ELLER?

Argumentera aldrig med dumma människor, dom drar bara ner dig på sin egna låga nivå, och vinner via sin erfarenhet där!!

Det skulle ju handla om Namkaeng idag. Och för att ta det ifrån början då lite grand, för Er som kanske inte varit med hela "resan"!! Namkaeng är alltså Yongyuts yngsta systers barn, hon har ju 2 barn Namkaeng och Soda. Vi hade även Soda boende hos oss alltifrån 2008 när jag dök upp över horisonten, fram tills sent 2012 tror jag det var!! Eller kanske rent av tidigt 2013...

Soda blev sedan förvisad till att bo i huset som äges av hans mamma, samtidigt så planterades även Jai (svärmor) där, hon skulle då hålla ett getöga på pojken. Anledningen, som jag tror i alla fall, ja jag är övertygad, var att jag ställde krav på pojken, som inte alls gick i samklang med den thailändska kulturen. Speciellt så hakade dom tydligen upp sig på att jag förbjöd pojken att köra motorbike innan han kunde göra det enligt lagen, alltså 15 år gammal.

Här i Isaan, så lär man både pojkar och flickor att köra motorbike redan runt 7-9 års-åldern, och sedan får dom köra när dom själva vill. Den första kunskapen barnen då lär sig är att polisen finns till för at ta pengar ifrån folk. Och det gör dom ibland skyllandes på att barn är för små/unga för att köra motorbike eller bil, och det andra är att poliserna älskar att ta pengar från vanligt folk bara för att dom inte har hjälm på huvudet. Eller om folk inte betalt skatt på sin motorbike eller bil. Så sammantaget resonerar thai som så, att ”poliserna finns till för att stjäla pengar ifrån folk”!!!!

Barnen bestämmer det mesta här i livet, och föräldrarna bara hänger med utan att peta in alltför mycket i form av uppfostran. Det viktigaste i thaikulturen för barnen är att dom skall kunna Waia (hälsa med handflatorna ihop, ni vet) Och sedan så kan pojkarna tydligen göra vad fan dom vill.

Flickorna däremot brukar man hjärntvätta ifrån det att dom är babysar, och allting handlar om att dom skall ta hand om föräldra-generationen. Man brukar "utse" en flicka som skall ta det ansvaret, och det är alltid en flicka, enda undantaget som jag hört talats om, är att det kan vara en son som hamnar i det sitsen, om han antingen är lagd åt det feminina hållet, alltså bögig eller ladyboysare, ELLER om det inte finns döttrar i familjen!!

Soda flyttade alltså över till huset plötsligt, inget sades alls till mig. Soda hann fan inte ens pissa på det nya stället, så hade han plötsligt en ny motorbike, som han fick utan pappan. Alltså samma idiot som övergav Sodas mamma när hon var 4 månader gravid med Namkaeng, och sedan har han inte pröjsat en spänn.

Nu skulle han alltså "ta hand om sin son" minsann! Och han sätter in 500 baht var 10:e dag till Soda som skall täcka maten och bensinen. Och pappan har faktiskt nu äntligen pröjsat för skolan, visserligen skitpengar i sammanhanget, men ändå, detta är en STOR vinst för Alaam, mamman att hon fick den killen att kröka rygg och göra rätt för sig, vilket är ytterligt ovanligt här i Isaan i alla fall..

Nu lämnar vi Soda, och återgår till ämnet, vilket alltså är Namkaeng. Hon är i alla fall en ytterligt väluppfostrad varelse, hon är nu 11 år, och blir 12 år om 3 veckor. Hon ser ut som en 14:åring hemma i Sverige, och hon har det nog jobbigt med alla tjej-grejor tror jag.. Yongyut får sköta dom sakerna. Jag menar, mens för mig är bara en massa blod och sedan vet jag inget mer, så jag kan ju inte bidraga med några kunskaper direkt...

Men Namkaeng ser ut som vilken sur trökig puberttets-unge som helst, inget snack om den saken. Skillnaden emot hemma i Sverige, är dock att hon ALDRIG skulle våga öppna käften och vara otrevlig, och det vet hon, för då ramlar alla Buddahs onda grejor över henne, och det är Yongyut som öser det!! Så det funkar bra här hemma, och jag har ingen känsla av att det är jobbigt på nåt sätt alls faktiskt i vardagslivet!!

I vardagen så får ju även Namkaeng en stadig och regelbunden utbildning i buddismen som bedrivs här ute på landsbygden i Isaan. Det är full respekt, och hon får besöka templet när det är läge att göra det...och det är ju hyggligt ofta...Men inte så ofta som man kanske kunde tro... igår lördag så bar det av upp i bergen till templet där, jag pratar alltså om ett stort tempel som jag varit vid flera gånger, alltså det stora tempel som ligger utefter vägen genom bergen mot Nong Bua Daeng!!

Hon var där igår och hade med sig ifrån oss ett flertal kuvert som Yongyut samlat ihop här på gatan, dessa kuvert innehöll en 100 bahts-sedel var, även vi lade med ett kuvert naturligtvis! I tillägg till detta så fick Namkaeng med sig en redig börda med käk upp till munkarna, det ingår ju alltid i alla lägen mat hit, och mat dit, och mat överallt, och för jämnan. Tänk om dom skulle jobba istället 50% av all den tid dom sitter vid matbordet. Jäklar vad många arbetstimmar det skulle bli.

Igår kväll så pratade Yongut med Namkaeng berättade hon. Och Yongan frågade lite grand så där vad Namkaeng brukade önska tyst ifrån Buddah för sin familj och sig själv.... Namkaeng svarade då tyslåtet att hon önskade att Yongyut skulle inte bli sjuk, och att hon själv skulle klara sig bra i skolan!!!!! Det var riktigt "gripande" att höra ett barn uttrycka sig så, men så frågade Yongyut....

Bad du inte att "uncen" skulle få mer jobb då? NÄ sade tösen, jag vill inte önska det, för då blir han så trött av allt jobbet, så han inte orkar vara med oss länge!!! Ja men, sade Yongan... Om uncen får mycket jobb, så kan vi betala av huset snabbare, och leva gott resten av livet, och uncen blir inte så trött av lite jobb..... Hmmm. sade Namkaeng, imorgon skall jag önska från Buddah!!

Nu i skrivande stund så stryker tösen tvätten. Yongyut gjorde klart redan för 1 år sedan att det var slut på sötebrödsdagarna, och Namkaeng fick som sin ständigt uppgift här i hemmet, att ta hand om strykningen av sina egna kläder, och i vissa fall uncens kläder!!!! Så varje vecka, så blir det flertalet timmar som hon står där inne i sitt rum, och stryker tvätten och lyssnar på såp-opera-skiten via sin mobiltelefon..... Men hon ser lycklig ut här hemma, så det går nog ingen nöd på henne....

Handskak


Chaiyaphum MCMXXV, Thailand

12 oktober 2014

83,2 kilo - 82,3 kilo (37 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs: 4,429



Som utlänning är det ALLTID ditt fel oavsett!! Men lite pengar vid sidan av löser ALLA problem här!!

Jag tror att det är hälsosamt att vara ensam ibland! Du behöver faktiskt veta hur du skall kunna trivas med sig själv, och inte bara bli bedömd av andra människor!!

Läste idag att Thailand, detta fantastiska land, som ju är byggt helt och hållet på mutor och korruption. Nu äntligen skall dom börja ta tag i problemet, och så klart så börjar dom i FEL ände... Detta land, där t.om. dom som jobbar med anti-mut-projekt själva är uppmutade. Jo nu börjar dom i absoluta botten, och det är då polismännen.

Detta släkte av människor som är satta att skydda och försvara ett lands befolkning. Dessa löss i uniform, som systematiskt plockar av människor pengar och stoppar dom i sina egna smutsiga fickor. Jo nu har man kommit på den geniala ide´n att ”belöna” poliser som dom ser INTE snor mutor av privatmänniskor. Dom belönar alltså en polisman med 10.000 baht, vilket motsvarar en månadslön, och tackar honom för att han INTE stjäl ifrån folk.

Tanken bakom för folk som tar mutor, är ju att dryga ut sin egna privata kassa, så pengarna är således roten till det onda. ALLA här nere har identifierat problemet förutom thailändarna själva, och dess politiker. Problemet är att en polisman tjänar sek: 2.000:- i månaden, och skall på det skitbeloppet försörja hela sin familj, vilket ju är helt omöjligt.

När jag kom hit ner 2008, så sades det ganska allmänt att polismännen tjänade så dåligt, då Thailand som nation kallt räknade med att polismännen skulle stjäla ihop resten för sin egna överlevnad. Det ingick s.a.s. i löneförmånen. Så nu tror dessa nötter att polismännen plötslig skall sluta att stjäla, och bli som riktiga poliser, bara sluta... Medans dom fortfarande INTE har pengar att leva ett vettigt liv. Men väl att riskera sitt liv det skall dom göra.

Folk skrattar nu här nere, även thailändarna skrattar åt sina egna naiva betrodda, som försöker med att ha en kampanj där man GER polismän 10.000 baht om de nekar att stjäla... Så mycket vill Thailand att deras korruption skall sluta. MEN alla dom ifrån medelklass till överklass som tjänar miljoner gånger mer än en polisman, dessa går ju som vanligt skottfria.....

Så är vi alla överens då? Håller vi med och tror, att om vi ger några stycken polismän 10.000 baht en gång, att alla de övriga 2 miljoner polismännen skall sluta att ta mutor och stjäla, och inse att deras jobb faktiskt även har med ideologi att göra, hahahaha... skrattretande faktiskt!!


Naturbild, kan vara fint här må ni tro!!

Idag var en fantastisk frisk dag. Inte ofta som man här ute på landet i Isaan, där hettan ofta är övermäktig för en normal svensk, kan säga att det var en frisk dag! Det blåste en fräsch lagom go vind, och naturen var grann och rogivande. Jag tog idag en riktigt rejäl tur med hojjen, och den varade nästan exakt 2 timmar och 12 minuter och sträckan var 43 km.



Jag stannade lite här och där och fotade förstås, det är ju i alla fall ¼;e del av hela nöjet!! Dessa fåglar som man klagat på tidigare, dom är ju så skygga så det är enormt. Aldrig i hela mitt liv har jag sett så skygga djur som i Thailand. Och anledningen, jag tror inte det krävs så himla mycket tankeverksamhet för att kolla in den anledningen.

Det är helt enkelt så att thai jagar djur på alla sätt och former, allt ifrån att köra över djuren med moppen eller bilen. Hacka dom i bitar med sina machetes, eller skjuta dom i bitar med gevär, eller som oftast med slangbellor!!



Idag fick jag äntligen se en av dessa fantastiskt färggranna och fina fåglarna, som är så oerhört skygga. Tyvärr så var den ju stendöd som ni kan se, men kolla dom färgerna.....


Död tyvärr!!

Synd, det låg faktiskt 3st av denna fågel-art efter varandra på vägen. Men för övrigt när man kommer in på vissa områden här i Isaan, så är det faktiskt himla grannt. (jag visar 1 foto av levande sådan fågel också så ni kan se!!


Grannt och fridfullt!!

Thaiarna har inte riktigt hunnit med att hugga ner allting ännu, så lite snårskog och träd finns kvar. Kan ni tänka Er att hela Isaan och Thailands inland, var helt fullt och fast ihopväxt med skog förr i tiden. Thai kom hit och högg ner allting dom fick se, och odlade ris. Bra eller dåligt! Ja bra om man skall överleva så klart, men hänsynslös nedhuggning av skog utan kontroll av myndigheterna, är aldrig bra, och det är ju vad dom sysslar med i Thailand i alla dess former.


Säkerhetsbälte och lina, nä tror inte det!!

Jag stannade också till vid ett par lyktstolpar, men kanske mer elstolpar då, dom är ju alltid i cement här i Thailand, säkert bra och starkt... Förmannen stod där på marken och tjötade på sina 4st killar som klängde där uppe i stolparna utan vare sig gripklor eller säkerhetslinor, ingenting... Livet är enkelt här i Thailand för arbetsgivaren. Om en dör, anställ en ny bara!!!

Vid ett tillfälle, så stannade jag föt att fota fågeln då, och tog ett par klunkar av mitt medhavda vatten. Då stannade det en pick up, killen var märkbart intresserad av vad i helsicke en falang gjorde mitt ute i ingenstans i Thailand tydligen. Han tittade på mig, han hittade på cykeln, och sedan tittade han med avsmak på fågeln, Fick genast känslan av att han tyckte att fågeln var för mycket ”demolerad” för att det skulle vara någon ide´att ta hem den till middag!!

Jag försökte vara trevlig och drog till med ”Suey” och pekade på fågeln, hans helt nollade ögon sade mig, att han naturligtvis inte fattade vad jag menade, Suey kan ju betyda 2 saker, och det är för komplicerat att fatta det medans man pekade på fågeln.

Jag drog till då i ren desperation ”beutiful”, killens min var nu ännu mer likt ett frågetecken. Och jag gav upp som jag brukar göra. Jag uttalar nog orden för jäkla dåligt tror jag, eller så har thai bara så hinmla svårt med fantasin, och läsa in betydelser när utlänningar missar aldrig så lite i uttalet.

Och sedan skall vi inte tala om gester och sådana saker. Jag gestikulerar som en ren Gud faktiskt, alla falanger beundrar mina gester, och jag behöver knappt ens prata så lättfattad är jag. En vanlig thai han förstår inte ens konceptet av att peka på något vad det än månd vara, ja så är det. Försök att peka så får ni se.... De tittar på fingret bara, och kollar varför man biter på naglarna, men mer än så blir det inte.... Snacka om kulturskillnader....

Imorgon, så skall vi in i Namkaengs lilla mikrovärld och se hur hon ser på saker och ting och hur hon har det, och uppfattar vissa saker, kanske kan bli kul läsning!!

Handskak

Chaiyaphum MCMXXIV, Thailand

11 oktober 2014

82,8 kilo - 82,0 kilo (43 km-puh..)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs: 4,424



Världens goaste glass utan konkurrens!!!

Vänskap är som pengar, lättare att skapa än att behålla!!


Åkte häromdagen med York och Dan till Big C, och vi skulle käka lunch på KFC, tycker att hela grejen med lunch ute i Chaiyaphum har blivit så jäkla träligt och trökigt numera. Alltid densamma mat, alltid samma gamla kalla tråkiga illaluktande mat. Jag tog min vanliga fiskburgare som Yongyut gör 100 ggr bättre hemma till en fraktion av priset.

Efter maten så ville gubbarna ha glass, och jag har ju sedan 1 år tillbaka försökt att undvika glass, även om jag ramlar dit ibland, men ganska sällan. Vi alla 3 såg nog samtidigt skylten tror jag.  Rakt över gången där vid KFC, så hade dom stängt kaffefiket där, och nu var det öppnat en hysteriskt trevlig, färgglad och livaktig glassförsäljning.

Vi stövlade över kvickt som ögat, och jösses vad mycket olika glass där fanns. Jag kommer inte ihåg allting, men där fanns förutom den vanliga jordgubbsglassen, karamell med nånting. Mockaglass med choklad, plus där fanns nog runt 20 olika sorter till. Mycket fin meny däruppe på väggen, väl synlig och färggrann, och ingivande för alla som tittade dit.

Vi beställde, det gick snabbt effektivt, det fanns en kö som alla respekterade, och glassen var den bästa som jag någonsin har smakat. Jag tog en large plastmugg och den kostade 45 baht. Javisst 45 baht alltså samma pris som för en hel middag på vissa ställen. Men väl värt det.

Muggen sade i texten att glassen hette Blizzard, och företaget som sålde hette DQ...  Vi alla var hysteriskt nöjda, och jag får nog jobba mycket med mig själv i framtiden, för att kunna hålla mig därifrån... Jag måste ju p.gr.a. blodsockret!! Men helt klart det absolut bästa glass jag ätit i hela mitt liv!!

Hade ett ”kul” besök idag, det var faktiskt Chris som hälsade på. Han har jag inte sett sedan juli tror jag det var, på Siam River Resort, i baren där med ett par stycken Gin och Tonic i nävarna....Härlig kille den där. Han hade mig sig sin fru som jag fullständigt glömt namnet på. Hon är dock som alla thaifruar riktigt trevlig, men hon brukar aldrig prata direkt med mig.

Vad är det egentligen frågan om? Har ni gubbar som har thaifruar märkt det... Det verkar precis som om det är dålig stil att prata med andras män, även om vi alla sitter runt samma bord. DET gillar inte jag i alla fall, nästan lite löjligt faktiskt... Va fan, alla kan väl prata och skoja.. Men det är väl en thailändsk kulturgrej antar jag!!

Chris och jag hamnade ensamma i alla fall, och hade ett trevligt snack. Denne Chris pratar nästan konstant, så jag tror att om vi träffas runt varannan månad, så kanske det är mer än OK, men en go kille är han. Jo, han började plötsligt precis som han brukar göra, prata lite så där småfinurligt om något samtalsämne som han funderat på hemmavid förstod jag!


Lite underliga e dom väl ändå, så säg!!

Jo säger han. Har du någon känsla, frågade han, eller kan du se när en thaikvinna inte riktigt gillar nåt. Jag menar fortsatte han, de är ju experter för sjutton i att dölja sina känslor, och vad dom verkligen tycker, och så vräker dom alltid ur sig vad dom tycker hemma.. Fan jag skulle vilja veta sade Chris, kan du se när din fru inte tycker om nåt.

Sanningsenligt??? Nä Chris, jag kan inte det. Vi sitter med vänner, kanske ett helt gäng, och sedan hemma så får jag höra vad hon inte gillar. Och ibland så förundras jag över vissa saker, och att hon inte ens reagerat på det på plats, men konfrontation är ju inte varken thais eller asiaters främsta företräden. DÄR på festen, så pratas det med ALLA och skrattas och glammas, och sedan efteråt så visar det sig att den och den verkar vara konstiga, och luriga och inget att ha....

Men ärligt talat det verkar mest gå till på det sättet, när det gäller fester med hennes polare och barndomskompisar ifrån byn. När vi är ihop med thaifruar till falangpolarna jag har, så har det aldrig hänt att Yongan tyckt illa om någon alls faktiskt...

MEN sade jag, när det gäller mig. DÅ JÄVVLAR får jag veta i samma sekund om nåt inte är bra. Och då sticker jag snabbt som Åsa-Nisse ut ur hemmet på en 2:timmare på cykeln... Jäklar hemma i falangland, så var man ju van vid falangtanterna och deras direktkonfrontation, men den var mer beräknande och kontrollerad, de t.om kan ju slänga saker i golvet, inte i ursinne som här i Thailand, men mer för att förstöra med berått mod tycker jag!!

Men annars menade jag på, visst är nog våra thaifruar lika falangkvinnorna i det mesta, förutom då att man kan skilja dom åt, med att thaidamerna när dom är arga, är mer som typ ”moviestars” med STORA gester och STORA ord!! OCH dom brukar också hota i målande former som självmord, flytta, aldrig mer ses, strypa allt sex för all evinnerlighet bla. bla. bla.

MEN Chris, jag kan fan inte läsa thaidamerna, de är så duktiga på att dölja här i detta landet, så man måste nog ha en röntgen-apparat av nåt slag för att kunna utröna om dom är sura, glada eller bara mens-sjuka!! Men å andra sidan så kan jag inte läsa thaimänen heller, så det jämnar la ut sig!!

Handskak

Chaiyaphum MCMXXIII, Thailand

10 oktober 2014

82,6 kilo - 82,5 kilo (33 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs: 4,444



kinestemplet i Chaiyaphum....

Det är lättare att förlåta en fiende, än sin vän!!


Medans jag var ute och försök-cyklade, och kollade så inte ryggen var helkass, så hade jag tydligen  haft besök. Jag kom hem, och Yongyut mötte mig i dörren, och sade att jag hade haft ”stor tur” idag!! Och så visade hon upp 1st Kalles kaviar... Jösses va gött tyckte jag.... Men vem, undrade jag.. Jo sade hon ”man Finland”.... Jasså Risto Lauronen, förstod jag då...

Jag visste ju att han hade lovat att ta med sig till mig kaviar som tack för att jag hjälpte honom ur snårskogen med hans VISA och uppehållstillstånd... Men Yongyut fortsatte jag då;  - ”Risto, not come all the way from Finland with just 1 tube, he had more tubes”?? No, one tube, svarade Yoingan... Jag gick ut i köket och öppnade kylskåtet, och mitt goe-fack där som jag brukade förvara mina dyrgripar!

Och se där.. nu såg jag,,, där ligger ytterligare 3 st Kalles Kaviar och grinar mig mitt i ansiktet... Yongan säger, - ” For me and Namkaeng”.... No,no,no, säger jag, - ”you are not family..... It is only falang plus Kalle in this family”!! Vi skrattade ju gott åt detta, för hon vet ju hur glad jag blev över detta tillskott i näringskedjan här hemma i Som Tam-land!!
Så nu är mitt behov av Kalles Kaviar hyggligt fyllt, så man kan vara lycklig lång tid framöver.... Nu väntar jag ifrån min polare Jörgen, som kommer till Thailand runt 5 november ytterligare beställning vilket han handlat in åt mig, secka goa vänner man har. Han har med sig till mig:

9 påsar Hollandaise-sås, 1 stor 16 portioners choklad-pudding i pulver, 1 stor påse kanel samt 1 stor påse Kardemumma. Tänk kan livet bli bättre, livskvalite i Thailandet tycker jag..... Med allting annat som faktiskt finnes här nere, så behöver man inte längta så mycket efter ett otal saker. Det mesta finns här, och vissa saker kan man kanske lära sig att vara utan i vardagslivet, eller hur?


"Danish bread handmixer" - Man blandar degen högst effektivt med denna mickapär!!

Har faktiskt en liten efterlysning, och jag söker med ljus och lykta efter följande grej. Har någon av Er tips eller liknande hör gärna av Er till mig då. Jag skulle himla gärna vilja få tag i en s.k. "danish bread handmixer", den är görbra när man bakar faktiskt.

Vet ni var i Sverige ELLER i Thailand man kan köpa dessa, så vore det kanonbra..... Kanske dom säljes på Gökboet eller liknande ställen eller kanske Ullared? Mina systrar har lovat att kolla där på Orust, så vi får se. Eller kanske ni råkar veta om de kan finnas i Thailand någonstans?

Ett litet bevis på hur thai resonerar, eller skall jag säga INTE resonerar. Jag sitter i mitt arbetsrum, och plötsligt så börjar jag känna en grym rökdoft välla in. Jag sitter alltid med öppet fönster med myggnät ditmonterat. Jag reser mig, och går ut i matrummet och tittar ut på baksidan till grannhuset, alltså Old Foods, eller rättare sagt Miss Pussys hus.

Old food är därute i trädgården, och krattar löv, och hon har lagt upp en härlig hög med löv och tänt på hela högen, ja ni kan tänka Er vilken typ av rök det utvecklar. Lövhögen är maximalt 6 meter ifrån vårt hus, och den jäkla kärringfan har inte en endaste tanke i sin skalle. Jag blir förbannad, och börjar hojta på henne, men  inte till henne, men högt nog, på ren göteborgska - ”Din jävla sketkärring eldar du här, och låter röken välla in, lägg av för fan”..

Och sedan så slänger jag igen fönstret så det ekar därute.... Yongyut, om hon varit hemma, skulle vart stolt över mig, alltså ingen konfrontation alls.... Old food släcker elden på studs, och river med sig lövhögen 6  meter bort till andra sidan trädgården, och låter istället den andra grannen där få ta del av kärring-fans rök.

Jag och Yongyut har visat grannarna nu under 5 års tid, att man lägger löven i plastpåsar (sopsäckar) och lägger ut dom vid soptunnan, så plockar sopbilen bort dom 2 ggr i veckan.... På så sätt så visar man medkänsla gentemot sina grannar.... Detta är dock ett helt okänt begrepp i Thailand, där ALLA eldar upp sina bekymmer, snacka om att deras stratosfär antagligen är rent ut sagt sjuk här borta....



Jag fick med mig Namkaeng idag ner till kinesiska templet i Chaiyaphum idag. Anledningen till att jag ville dit var väl mestadels att jag hade gör-trökigt, och så hade jag bröd till övers som jag hade bakat och som mest smakade och liknade handgranater ifrån Vietnamkriget 1968. Vi åkte dit, jag tog ett par foton som ni kan se, luften var helt klar, och fotona blev klara och fina, och det är ju inte ofta faktiskt.

Vi slängde i brödet till de stora firrarna. Men de stackarna hann inte alls med. Brödet sjönk som stenar, och det måste ha varit hungriga, skitsura, förvånade fiskar som fick se bröd signa ner i djupet mitt framför näsan på dom, hehehe!!! Men va fint dom har gjort där på tempelområdet i alla fall. Pengar finns verkar det som, men tydligen inte för det allmännas välbefinnande, utan mer ofta i religionens tecken, DÅ finns det pengar minsann!!

Handskak

Chaiyaphum MCMXXII, Thailand

9 oktober 2014

82.9 kilo - 82,6 kilo (32 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs: 4,474


Kanelbullar.....

Sjömannen ber inte om medvind, han lär sig att segla!!

Polisen här i Chaiyaphum har varit ovanligt i ”tagen” nu allt sedan militär-kuppen. Dom har t.om bytt ställe för sina dagliga kontroller. Jag ser dom ju precis varje dag, och dom är punktliga skall jag säga. Man kan exakt förutse VAR dom står någonstans, och NÄR dom står där, och det finns INGA undantag alls till detta. Förutom förstås Buddah day, eller kungens eller drottningens födelsedagar. DÅ slutar ju alla aktiviteter i detta landet, som har med ordning och reda att göra!

ÄNDÅ, så är thai precis lika förvånade när dom ser poliskontrollen där framme på motorvägen. Thaiarna brukar stanna runt 250 meter innan poliskontrollen, och där står det runt 10-15st motorbikes med förare i alla åldrar, och dom alla har problem med 3 saker i sina liv och det är: inget körkort, inget skattekvitto, och ingen hjälm på skallen.

Allt detta är legio hos alla thai i stort sett här uppe på landet i Chaiyaphum. Dom har så ytterligt svårt att lära sig, att polisen står på ett visst ställe, och på en viss tid, och att man skall ha körtkort, betala skatt, och ha hjälm på skallen. Nu märkte jag förra veckan att polisen har börjat att använda skallen, och nu posterar de ut runt 150 meter innan kontrollen, 1 st polis som skall hålla koll på de som tänker vända sin motorbike eller bil, och köra tillbaka igen.

Problemet är ju bara att den poliskillen står där 100 meter ifrån flocken med motorbikes, och tror att dom skall vänta tills han lubbat 100 meter till dit där dom står. Så de allra flesta brukar klara sig, men de får köra enorma omvägar oftast, för att kunna göra sina ärenden. En annan go sak är själva polisen och trafiksäkerheten.

Poliskontrollen upprättas ute på en 4 filig motorväg, och skärmas av med hjälp av de vanliga röda konorna. Dessa konor placeras ut runt 25 meter innan där polismännen står och stoppar bilar, och där dom placerat ut 2 bord där dom tar in bötespengarna. Dom är alltså 25 meter ifrån döden i stort sett.

Istället för att sätta ut varnings-konor runt 100-150 meter innan, så folk blir varnade och kan börja bromsa, så förlitar sig dessa polismän på att deras landsmän utan körkort, och allmänna trafik-kunskaper, och lagom nyktra, skall bromsa i tid och vara uppmärksamma i trafiken, secka goingar!!

Jag för min del tycker att poliserna här i Chaiyaphum alltid varit kanon emot mig. Jag hör gnäll överallt både nerifrån turistorterna, men faktiskt även  häruppe av mina polare, hur dumma polisen är o.s.v. Men för min egna del, så blev jag stoppad sista gången 2009 uppe vid Khreng Khro, och dom snodde mig på 400 baht de jävvlarna. Och 1 gång 2008 blev jag stoppad här i Chaiyaphum.

Jag ser dom VARJE DAG, men åker bara rätt igenom, dom vinkar och blinkar och hälsar, och gör alltid tummen upp mot mig och cykeln. Stoppar mig aldrig och frågar efter körkort m.m. Flera gånger så tar dom tag i cykeln och pratar med mig, och berömmer och frågar var Yongan är någonstans.

Ja de vet ju inte namnet förstås, men vet att jag är gift. Men det roligaste med detta är att dom faktiskt stoppat Yongyut flera gånger nu sedan jag kom tillbaka igen, och stoppar henne enbart för att fråga var jag är någonstans... Och om jag är OK... hehehehe.

Yongan kommer hem och berättar detta, och undrar vad sjutton det är frågan om, hehehe!! Jag har ytterligt svårt för att tycka illa om dessa poliser, som enbart är snälla och trevliga emot mig...De vill aldrig se varken körkort eller skattekvitto, de vet att jag är OK i alla hänseenden, och inte gör någon nåt illa,.,,,


För många - förstoppning - men jäkligt gott!

Idag blev det bak igen. Jag har ju haft stora problem de 2 sista gångerna, det har inte blivit någon resning på degen alls nästan. Dan. Amrisen erbjöd sig igår att hjälpa mig,. Så imorse stack jag till MAKRO och handlade på mig 3 paket breadflour, och socker, smör m.m. Jag gick in till Dan, och tog med mig alla mina attiraljer dit.

Dan körde igång och vi tog det sakta men säkert, och vi prövade dessutom ett helt nytt bröd. Jag kan bara säga att det jäste som sattan, och degen blev 3 ggr större när den jäst 45 minuter där i köket. Under tiden som den degen jäste till sig, så körde vi gång mammas Kardemumma-kaka. Lika bra att göra en grej till samtidigt....

Dan var med på detta, han gillar ju kaffekakor som sjutton, precis som jag själv!! Även den degen blev söt och fin, men där var ju ingen jäst bara bakpulver, så det var bara att vispa ihop den, skitenkelt ju, och sedan in i ugnen med den. 45 minuter senare, så plockade vi ut Kardmummakakan, och den blev så god så, Dan blev helt förstummad. Han sade till mig direkt när vi smakat. Vi gör en sats till imorgon, jag vill också ha en kaka!!

Bröddegen som nu hade jäst färdigt, åkte sedan in i ugnen, men det blev så himla mycket denna gången eftersom degen jäste så enormt.... Jag fick de vanliga 3 limporna, alltså 3 st ovanligt stora limpor, och i tillägg till det, så tog jag den största brödformen jag hade, och gjorde en enorm brödlimpa på samma deg.... Degen mådde prima inne i ugnen, och det såg fantastiskt gott ut redan innan den var färdigbakt därinne!!

2 timmar senare, så kom Dan in till mig, och vi drack kaffe och käkade detta matbröd, och vi käkade denna Kardemummakaka på riktigt, till kaffet. Hans fru Amphorn hade nu även kommit hem ifrån jobbet, så både hon och Yongan satt vid bordet. Och trots att dom hade sin äckliga Som Tam i käften, så ville dom smaka.


Så här ser dom ut - paradisets kryddor - rätt använda förstås!!

Amphorn tyckte faktiskt att detta var kanongott....Sade hon i alla fall. Men skit samma för min del, Om thai inte gillar = mer för falangen, hahaha!! Kardemumma heter Glawann, eller som dom stavar det Gra Waan......

Handskak

Chaiyaphum MCMXXI, Thailand

8 oktober 2014

83,1 kilo - 82,5 kilo (25 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs: 4,468




Den som går i andras fotspår, kommer aldrig först!!

Jag fortsätter här med en historia till som utspelade sig här i Chaiyaphum.... Var ute med Yongan och med ett par polare här i Chaiyaphum på en hyggligt bra restaurant. Jag gav min order: curry-chicken and rice..... Dom kom snart in med riset innan kycklingen, och efter ett långt tag, så klagade jag till serveringskillen, och sade att: - "I want the rice WITH the curry chicken, it is getting cold"!!!!! Något förvirrad förstås, så tog serveringskillen bort skålen med ris ifrån bordet.

Det dröjde dock inte så länge, så kom det in på bordet 1 skål med curry-ris ihop med curry-chicken.... Efter att ha ätit all den curry-maten, så fick jag de värsta magkänslorna i mitt liv, och fick åka hem, kunde inte ens dricka grogg ihop med andra..... och dagen efter så både rapade och sket jag curry-lukt här hemma.

Detta lärde mig en sak i alla fall, och det är att vara övertydlig, och så ofta det går, hålla käften och låta Yongan sköta snacket...Kan ju tänka mig att personalen nog tänkte... -"Ja gillar falangen curry så himla mycket, så skall han få curry minsann"!!!!

En historia jag hörde, typiskt en sådan där grogghistoria, om man nu kan kalla det för det förstås. En gubbe i byn som brukade köpa upp gummi ifrån de olika gummiplantagerna, satt med en av sina ”kunder” en gubbe i samma ålder, och de dryftade väl lite minnen kan jag tänka mig. Gummigubben har bara ett fungerande öga, har skadat det ena i yngre ålder.

De sitter och dricker och dricker och dricker, och till slut så tar drecken slut, gammeltanten med lill-affären i byn har stängt vid detta sena laget, så dessa 2 ”goa” gubbar beslutar sig för att köra moppe till ”seven-eleven”, och handla på sig mer dreck!!

”Kunden” medger för Gummigubben, den enögde alltså, att han nog är för himla packad för att kunna köra motorbiken, så han svingar sig istället upp bakom gummihandlaren, som då blir ”designated fullpackad driver”....

Det som händer det händer, chansen är 50/50, en av dessa kollossala flygande skalbaggar får in en ren fullträff på ”herr enögd” medans dom kör i mörkret till 7/11 i 60 km/timmen, och båda.,... THE END.....

Detta var kanske inte en ”rolig” historia i den bemärkelsen, men väl värd att lägga på minnet, slika saker händer hela tiden här i Thailand på fyllan. Det är därför som alla falanger varnas välderliga för att ens vara ute i trafiken efter mörktrets inbrott..

OK för att jämna ut det hela då rolighetsmässigt. Lasse gick ut till hörnet utanför sin bostad i Chiang Mai, han brukade alltid gå dit när han ville handla kycklingdelar till sin hund. Thaidamen brukade ta 20 bath för 3 bitar kycklingdelar!! Denna speciella morgon när Lasse uppenbarar sig, så lägger han märke till att kyckling-delarna är ovanligt små.

Damen svarar då på Lasses fråga: - ”I give you 4 for 20 bath, or glasses so they look bigger”!!!! Lasse sade sedan till mig; - ”Jag tog 4, fasen jag skulle ha tagit glasögonen, det hade ju lönat sig”.......

Chaiyaphum blir bara större och större och det byggs nåt oerhört här precis som jag beskrivit flera gånger tidigare. Nu har ”Pizza Hut” sällat sig till de stora som etablerar sig här, de kommer snart till Tesco Lotus 2:a våning inne i Chaiyaphum. Och nu i lördags så hade York varit inne i Chaiyaphum, ty där var ett stort möte av ”Bikers” här tydligen. Han berättade att runt 350 motorcyklar samlades, och flera stycken som hade kommit, kom ifrån Bangkok och även norrifrån Chiang Mai plus Chiang Rai.

Men där fanns de flesta orterna representerade kändes det som sade han. Surin, Udon Thani, Khon Kaen, Ubon m.fl. Ölen flödade och hela den jättestora restauranten, alltså den som vi varit på flera gången där det kostar 109 baht och käka så mycket ni vill, den var mer än proppfull, och hela området var fullständigt översvämmat med mestadels Harleys, Hondas m.fl. sade han!!

En del av oss är ju kändisar, och blir fotograferade utav Googles egna bilar som far förbi här i världen.... Undrar vem det är ute på vägen strax innan man kommer fram till Big C? Ser ut att vara en vältränad kille i alla fall, hahaha!!!!

https://www.google.co.th/maps/@15.7811743,102.0255707,
3a,15y,126.14h,79.43t/data=!3m4!1e1!3m2!1sq41jF45aw5Gq76U1ZqM9HA!2e0

Handskak

Chaiyaphum MCMXX (1.920), Thailand

7 oktober 2014

83,5 kilo - 83,3 kilo  (14 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs: 4,480



Statistik på min hemsida www.glegolo.com

”För upptagen” som vissa skyller på, är bara en myt och rent skitsnack. Nåt gör dom, och det är ju det som dom finner vara viktigast för dom. Så DÅ är dom minsann inte ”för upptagna” längre!!

Jag skulle vilja passa på och tacka alla Er som orkar läsa det jag skriver om här dagligen. Utan Er så hade man ju inte ens orkat öppna datorn för att skriva. Så stort tack för Ert intresse. Bara så ni skall veta lite grand om antalet människor som går in varje dag och läser dessa stolliga skriverier, och kanske ibland inte alls så stolliga skriverier, så bifogar jag här nedan en avskrift ifrån hemsidans statistikavdelning.

Den första kolumnen (160), visar på genomsnittet under den månaden. Det har alltså varit i snitt 160 st människor dagligen som går in och läser, vilket då ger en total för t.ex. september 2014 på 4.814st människor... Och hittills för år 2014, så har jag haft en total av 36.571 människor som läst hemsidan. Stort tack mina vänner.
 
Sep 2014  160  4.814
Aug 2014  132  4.103
Jul   2014  141  4.378
Jun  2014  133  4.001
May 2014  128  3.975
Apr  2014  112  3.364
Mar  2014  124  3.861
Feb  2014  122  3.422
Jan  2014  125  3.886
2014  TOTALT:  131  36.571

Och igen då.... Vill ni kommunicera med mig, så maila mig bara, jag svarar på alla mail. Vill ni ha hjälp av något slag, kanske med transport, eller med VISA-frågor angående Thailand, så bara maila mig!!!

Jag är ju med på ett forum ”www.sawatdee.se”, och där skriver vi ju alla om både ditten och datten. Jag kom på mig själv att jag skrev där, och berättade lite episoder om Thailand, men kanske jag borde ha hållit det i min egna tråd, och min egna hemsida istället. Annars blir jag nog för ”tunn”, om jag skall dela på ”gracerna” emellan 2 olika ställen. Så därför kommer här då första episoden. Och ämnet handlar lite grand om att berätta historier från Thailand som får en att må hyggligt bra, och kanske inte så himla negativ..

Jo, kom att tänka på Lasse, som har varit av och till här i Thailand under runt 35 år tror jag. Han dog för 3 år sedan tyvärr. Han delade flera historier med mig, och nu när jag tänker på honom, så kommer jag att tänka på ett par av dom.

En historia var, Lasse satt utefter stora vägen uppe i Chiang Mai, fråga mig inte om namnet på vägen, har aldrig varit där uppe. Detta var runt 30 år sedan, så vi snackar slutet 1980;talet. Lasse satt där vid ett bord, med en iskall öl, med sitt vita yviga hår. Så inte nog med att falanger i stort sett för många thai däruppe, var ett helt okänt begrepp, att dessutom se en sådan med hans yviga vita hår måste ha varit skräckinjagande.

Lasse skrattade gott när han berättade att när han satt där och drack sin öl, så kommer det en sådan där 3 hjulig cykel med grönsaker på, och thaigubben som cyklade, mötte plötsligt Lasses blick ifrån andra sidan vägen. Thaien kunde bara inte släppa blicken, ända tills thaigubben plötsligt försvann ur synhåll. Han hade kört rakt av vägen ner i ett djupt dike.

Lasse, reste sig för att skynda över vägen för att kolla att allting stod OK till med thaigubben, när barägaren stoppade honom, och sade att det bästa är nog att sitta kvar, annars var det nog risk att gubben ävenledes skulle få en hjärtattack.....

Så så kunde det gå när falangerna fortfarande var ett hyggligt okänt begrepp för gemene thai ute på landsbygden....

Handskak

Chaiyaphum MCMXIX, Thailand

6 oktober 2014

83,2 kilo -

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs: 4,454



Ser vi verkligen ut på det sättet i verkliga livet??


I dont play bridge, I dont play tennis, I am not a gourmet cock,
and I dont do gardening. I cant dance or sing to well, and I dont jog.
I have no spare-time, I am a golfer!!!

Skall försöka, mest för min egna skull, att lägga in lite statistik över min viktnedgång här i Thailand. Jag har inga exakta siffror mer än minnet fram till augusti och september, då jag dagligen började här på hemsidan, att skriva in min vikt. Så jag ser det på detta sättet, med start för enkelhetens skull när jag ”peakade” i vikt och misskötsel.

- Januari 2013  97 kilo//
- Juli 2013 92 kilo//
- September 2013 94 kilo//
- I Sverige så gick jag ifrån 94 kilo ner till 92 kilo, åkte till Thailand 25 april 2014.

Jag jobbade mig sedan sakta men säkert neråt varenda månad:
- Maj 2014 90 kilo//
- Juni 2014 87 kilo//
- Juli 2014 83 kilo//
- Augusti 2014 82 kilo,  
- September så slog vågen för första gången sedan tidigt 1990:tal på 81 kilo....

Vägen dit har ju då inte alls varit speciellt krokig, utan varit hygglig rak för min del. Jag återgick snabbt till min vanliga diet när jag återkom till Thailand i slutet april. Jag slutade återigen alltså med snabba kolhydrater som potatis, ris, och pasta, och käkade enbart sallad och kött/fisk till lunch och middag. Men trots att jag misskötte mig väldigt med vitt bröd, så fick jag en görgo viktnedgång.

Jag är nu av den övertygelsen, om jag skall kunna fortsätta att tappa lite vikt mer än de 82 kilo jag väger nu, så måste jag lägga ner brödet, kanske inte helt, men i alla fall att låta bli att käka 6-8 skivor dagligen. Och mina motionsrundor är ett absolut måste annars funkar det helt enkelt inte. Mina turer med cykeln har varit enligt följande under:

Augusti; 70,1 mil totalt, snitt per dag: 30,5 km (dagar med 0 motion; 8 dagar)             
September; 78,7 mil totalt, snitt per dag; 34,2 km (dagar med 0 motion; 7 dgr)

Så ser det alltså ut här på vikt och motionsfronten. Jag gör en liknande sifferrapportering slutet varje månad, så får vi se om detta fortsätter, eller om det vänder uppåt igen.... men det vore väl bara fan, jag mår ju mycket bättre nu i kroppen, tack vare dessa 10-15 bortbantade kilon.

Livet är enkelt!!! hahaha secken blåsning!! Jo jag tänkte närmast på vilken dubbelnatur vi lever i. Jasså inte, det gör vi inte? Jag tycker det i alla fall, speciellt om man tänker efter lite grand. Alla människor försöker att porträttera sig själva så som man ”ser” sig själva, och inte lika mycket så som andra ser på en själv, och uppfattar en själv. Eller hur?

Frågar man någon hur dom är som människor, så svarar dom naturligtvis oftast att dom är generösa, omtänksamma, varmhjärtade, sociala människor. Allt medans omgivningen kanske ser samma människa som; väldigt försiktiga med pengar, håller sig lite utanför så man slipper krav på sig själva ifrån omgivningen, och lite väl ego.... Förklarar man detta för dessa människor, så kan dom bara inte fatta hur fan folk är funtade egentligen....

MEN, om man i detta samband då t.ex. spelar in sin röst på en bandspelare av nåt slag, spelar upp detta sedan, så känner man helt enkelt inte igen sin egna röst, och de flesta tycker att det låter för jävligt. Om någon mot förmodan inte fattar vad jag pratar om, så kan jag inte hjälpa dom mer, ty alla som någonsin  spelat in sin sångröst, eller sin vanliga röst, brukar innan man blivit van vid det, nästan rysa av obehag, och tycka att det låter ganska kasst.

SÅ, är det då så konstigt att ens omgivning uppfattar än själv annorlunda, än vad man själv gör? Ens egna omgivning hör ju det som vi själva hör när vi lyssnar på vår egna inspelade röst, eller hur? Så med detta sagt, så är jag övertygad om att vi borde lyssna mycket mer på vad folk omkring oss tycker om oss själva, och inte fastna inne i sin egna lilla ”bubbla”....

Ty hur skall man kunna utveckla sin röst, när man inte ens hör den själv på samma sätt som andra hör den när vi pratar eller sjunger? Lika lite kan vi utveckla oss själva och vår personlighet, om vi inte tillåter omgivningen att påverka oss, och ta till oss kritik???


Men, va fan.... SÅ ser jag väl inte ut va??

Men för att komplicera det ytterligare, titta Er i spegeln, och jämför sedan med vad hur du själv tycker attt du”ser” ut!! Eller varför inte titta på en stillastående vattenyta, och se Er själva, och jämför med hur du själv tycker du borde se ut. Spegelbilden är inte alltid av godo. Det finns t.om. ”vissa” speglar som är mycket ”bättre” än andra speglar, eller hur? Alltså ger en snyggare bild av Er själv när ni tittar däri...

Visst får man normalt sett lite distans till sin egna personlighet antar jag! Ja detta är väl upp till var och en att suga på tror jag. Men de som är värst på detta, orkar nog knappt ens läsa, än mindre förstå vad som just skrevs i denna sak... Dom är ju som senila gubbar, allt bara rinner förbi, och passerar ”gå” utan att stanna... Så lever vi alla i en bubbla tro?? En bubbla som hindrar oss att inse vem vi verkligen är, och hur vi verkligen är funtade???

Handskak

Chaiyaphum MCMXVIII, Thailand

5 oktober 2014

82,6 kilo -

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs: 4,426




When I die, bury my balls next to the old bag!!

Igår så startade jag min vikt med 82,1 kilo och senare på dagen efter 18 km cyklande så hamnade min vikt för första gången på en högre vikt än morgonens, och stannade på hela 82,5 kilo. Det finns en anledning förstås och här kommer den i sin fulla glans.

När jag handlade min nya mountainbike här i Chaiyaphum, så sade ju killen till mig som ett bra säljargument att jag var välkommen när jag ville, och få service på cykeln, och det skulle bara kosta mig 100 baht. Idag så tog jag honom på orden, och bestämde tid med York, så tänkte vi käka lunch medans cykelkillen då servade min hoj.

Jag kom dit, allt flöt kanon, och jag bad honom att serva cykeln och snygga till den från topp till tå, och under tiden, så skulle jag käka lunch borta på Ladyboy-restaurant. Han nickade frenetiskt OK, och lovade mig att cykeln skule vara klar om 30 minuter. Jag pekade ävenledes på, innan jag gick, min högra handbroms, och bad honom att justera den lite grand.

York och jag stövlade bort till restauranten, och där stod han i sin fulla prydnad min lille ladyboy. Han är ju runt 50 år gammal, och anstränger sig verkligen att vara välklädd. Men lurviga ben under en klänning ser dock lite smålustigt ut. Men killen, sorry tjejen(?) är kanontrevlig, och vi fick in vår mat snabbt och elegant. Det var gott och jag käkade ris idag för första gången denna vecka.

Vi betalade 40 baht för maten per skalle, och gav vår sötnos 20 baht var i tips, så han/hon var jätteglad förstås. Vid avgången så stod han/hon där, och sade till mig när vi lämnade restauranten:    - ”dont forget me”..... No problem, I never forget you, svarade jag!!! Man skall ju vara trevlig emot alla. Vi fortsatte till nästa hus, ty där hade dom kaffeservering, och som vanligt på dessa kaffeställen, så är man helt ensam... Men helt OK, för kaffet är så jäkla äckligt vidrigt ändå!!

Nu hade det väl gott runt 45 minuter, och jag sade till York innan vi gick - ”I think I have 2 scenarios to choose from now when we come back to the bicycle-shop, one is ”Oh solly we can not today come back tomorrow”, and one alternativ is ”They just done nothing at all, and look at me like I am an idiot”..... York han tittade på mig och sedan skrattade han högt. Ja sade han, det brukar ju gå till på det sättet. - ”I think the first alternative will apply”, svarade York i alla fall... jag höll med honom förstås!

Vi kommer bort till cykelaffären, och det första jag ser är min cykel snyggt uppställt vid utgången. Glad, för jag utgår ifrån att dom är klara med den då....Typiskt mig, den positive idioten, jag går alltid på grejorna här i detta landet. Går fram till cykeln, och ser direkt att han inte gjort ett endaste skit överhuvudtaget med den. Han måste helt enkelt ha lagt cykeln åt sidan direkt när vi lämnade affären för att gå och käka lunch!!

Jag blev ju förbannad förstås, och allt medans dumskallen försökte att nonchalera mig, som thai alltid gör när man vill ha besked, och dom märker att dom är i trångmål. Så fick jag in honom i ett hörne till slut och frågade rent ut att: - ” you told me when I bought my bicycle here, that i can come here and get a service for 100 baht... So I come here today, and you said yes service, and now you do NOTHING!!!!! I go and eat and NOTHING”!!!!!

Han säger sedan till mig; - ”You come tomorrow tomorrow, OK.....”   -”WHAT”, säger jag, imorgon är det söndag, och du har stängt..... Yes closed, säger han till mig..... York sitter där och småler, och flinande säger han till mig - ”Greg, he say tomorrow tomorrow, that is 2 tomorrow, he means of course monday, two days from now”.. ja så jäkla klart, att jag inte fattade den jäkla grejen  då.... OK säger jag, jag kommer wan jahn, du fixar cykeln då???

Yes yes yes.... Sedan vänder han sig bort, och ingen ånger absolut ingenting för sitt stupida uppförande.... Vi lämnade stället, och ärligt talat så har jag ingen lust alls att åka dit mer.... Men kanske jag borde se det ifrån en annan sida, som man nog alltid borde göra här i Thailand... Kanske jag missförstod allting?? Kanske jag förklarade väldigt dåligt, och kanske den mesta skulden var min för allt detta....????

Alltnog, det är alltför ofta som dessa situationer uppstår, dom är alltså så vanliga så jag t.om. som ni märkte, drog upp det under lunchen med York,  INNAN det ens hade hänt!! Det handlar om alla möjliga situationer  i livet, kontraktet för husköpet i förra kapitlet, och löften hit och dit, och absolut noll ånger efteråt, och om man står på sig, och vill ha en förklaring av nåt slag, ja då är falangen idiot som inte fattar nåt....

Jag misstänker att jag kommer att agera efter mina egna känslor, och det är att jag kommer att handla på mig lite egna verktyg ytill cykeln, och kanske göra servicen så mycket som möjligt själv... Men för att otekniske jag skall klara det, så måste jag nog spionera lite grand när cykelkillen plockar isär hojjen, så jag kan kopiera det hemma..... Jag har helt enkelt ingen lust att vara bussig mer nu, man blir bara tagen, och utnyttjad för fulla muggar..... Så jag får se hur detta utvecklas..

Så med detta sagt, så blev min korta cykeltur så kort, så jag inte ens kunde smälta undan lunchen som skvalpade i magen, och därför så gick jag inte ner, utan upp i vikt under dagen efter min cykeltur....

Handskak

Chaiyaphum MCMXVII, Thailand

4 oktober 2014

82,1 kilo - 82,5 kilo (18 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs: 4,454



Rättvisa a la "thai-style"

I do what the voices in my golf-bag tells me to do!!

Fick idag ett trevligt samtal ifrån Yongyut. Hon berättade att Tim, alltså de som vi har kontrakt med att köpa huset av, nu vill höja räntan  ifrån våra överenskomna 6,5% till 7%. Yongyut hade ju inga problem med detta, ”förstående” som bara thai kan vara, i sin iver att icke göra en konfrontation. Dan Amrisen hade 5%, och denne människa höjde hans ränta till 6,75%.

Jag var över och pratade med Dan, och hans fru Amphorn som ju är syster med en ytterligt nära lierad person till denne Tim. Så Dans fru hamnar väl i mitten av all denna skit, ty Dan är pissesur, för de hade ett ”avtal”, ett gentlemen-agreement menade han på. Och som jag tyckte, gentlemen-agreement finns nog inte längre så mycket av, och absolut INTE I ASIEN ELLER AFRIKA.... De ser här ett gentlemen-agreement enbart vara för idioter...

Jag själv befinner mig i ett lite annorlunda läge, trots att jag inte alls är kamrat eller vän med hussäljaren som Dan och hans familj är. Jag har något som Dan INTE har, och det är ett kontrakt underskrivet av mig, Yongyut samt hussäljaren. Och detta kontrakt stipulerar 15.000 baht per månad i inbetalning till hennes bankkonto till en ränta av 6,5%, och absolut inget mer alls. Så en höjning är faktiskt INTE tillåten, om man skall gå efter vårt kontrakt...

Men men men, denne thaidam har garanterat inte ens besvärat sig att läsa kontraktet hon skrev på, eller som Dan uttryckte det när han berättade att denne Tim gick ifrån att knappt, och med mutor kunna klara grundskolan, till att bli Mia Noi till han som verkligen äger grejorna, tills nu då sitta på en massa kulor och ”makt” över knappt läskunniga thai.

Han menade på att hon nog knappt ens vet vad ett kontrakt är, och inte heller behöver bry sig här i Thailand om den saken. Här skrämmer man nog mer livet ur motståndarna, än att låter dom gå till domstol.,  Både jag och Dan undrar nu vem i hillvitte det är som har pratat med denne Tim och övetalat henne att öka räntan...

Kan det vara hennes bankkontakt? I så fall kanske denne Tim eller bankkillen, och eller båda, borde istället se till att höja hennes egen ränta på banken, på hennes insatta pengar... Men det är nog inte aktuellt!!

Jag får hålla Er informerade om allt detta, situationen är makaber och ”delikat” som engelsmannen skulle ha uttryckt det, ty relationerna här är täta, och det var ju tack vare dessa speciella relationer som jag och Yongyut fick låna dessa pengar. Men det skall ju heller inte innebära tycker jag, att folk skall ”screw us over”, eller hur? Jag hör av mig om fortsättningen....

Afrika;
Jag har sådana där härliga kartor och diagram att visa Er igen. Ta denna till att börja med. Afrika är ju stort visste vi, men fattade vi egentligen hur himla stort det är. Alla vanliga kartor är ju gjorde efter ett specifikt mönster och sätt att behandla mått och avstånd. Detta för att kartorna skall bli mer lättlästa antar jag.

Men VISSA delar av världen får fullständigt felaktiga proportioner skall ni veta. Titta på Afrika-kartan, och se hur många länder och andra kontinenter som får plats på dess yta!! Imponerande faktiskt!!! Detta gör ju Livingstones, och särskilt Stanleys finnande av Livingstone, än mer remarkabelt, eller hur?

Metric-systemet:
Metric-systemet.. Ja denna klagovisa ifrån engelska och amerikanska invånare är ju något som förvånar alla oss andra i världen faktiskt. Varför skall man ha respekt för dessa nästintill ”jönsar”, som tror att hela världen rör sig runt deras små egna världar. Titta på kartan, där i röd färg, nästan i storlek som vårt egna jordklot mitt inne i vår galax ”Vintergatan”, alltså nästan osynligt ligger de få platser som fortfarande INTE accepterar att arbeta med metric-systemet. Vem skall ändra sig, de få osynliga eller den stora massan???

Befolkningskarta:
Ja ni har sett den förut, finns det något sätt att stoppa detta barnafödande borta i Asien...Det är ju helt skrämmande att det ryms MER folk inne i cirkeln än vad som finns utanför den.... Man kan ju bara hoppas att det också finns sätt att se till att alla dessa människor också hålls inne i den cirkeln, annars blir detta en fullständig katastrof.... Men med dagens PK-idioter, så är alla nog välkomna annorstädes så fort som asiaterna rensat upp matmässigt härborta tror jag, och sedan går det snabbt utför med hela världen...

Handskak

Chaiyaphum MCMXVI, Thailand

3 oktober 2014

82,8 kilo - 81,7 kilo (33 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs: 4,448



Flott falanghus, ingen falang i huset mesta tiden på året, men dyker upp 1 eller kanske 1,5 månad på året, och tuktar både ogräset som de thai
som bott i huset under den tid han själv varit frånvarande..

One of the quickest ways of meeting new people,
is to pick up the wrong ball on a golf course!!

Jag satt och fundrade lite grand och letade i skallen efter samtalsämnen att skriva om, och fann att jag faktiskt redan hade ett som var väldigt aktuellt för mig, och kanske för alla andra också. Med vilken känsla bosätter vi oss här i Thailand, och kanske i andra länder också för den delen? Jag vet ju av egen erfarenhet, att det är olika faktorer som spelar in, och som avgör hur trivseln känslomässigt kommer att bli, boendes här.

Och det är väl därför som man kanske borde behandla, och tänka på just de inneboende känslorna man har i allt detta med att flytta utomlands, innan man börjar bekymra sig om var i Thailand man skall hamna. Alla problem löser sig sig inte av sig själv bara för att man bosätter sig i Pattaya, Jomtien, Rayong, Bangkok, Hua Hin eller Phuket ELLER kanske ute på landsbygden någonstans.

Man måste finna sig själv tror jag. Och det kräver nog att man har förmågan att gå in i sig själv, och finna frid. Jag tror, med förlov sagt, att väldigt många människor kommer ifrån ett hetsigt kommersiellt materiellt jagande ifrån Falangistan. Och dom hamnar då plötsligt vid sina ”drömmars mål” i Thailand, och dom bosätter sig, inrättar sig, och dom fortsätter i stort sett mentalt sett, där dom slutade hemma i västerlandet.

Man bygger flott, eller så bygger man inte alls, man spenderar eller så snålar man ända in i döden. Och man gör allting för att slippa tristessen, och slippa att se sig själv, och in i sin egna själ!! Många börjar också att ta till ”drecken”, och hamnar i väldigt fula ovanor. Visst det finns många människor som klarar detta gallant, och som inte verkar ha dessa problem alls, men dom är det ju inte lönt att prata om, dom klarar sig bra utan vårt snack!!

Men hur ser vi på detta med att bli äldre här i Thailand, är rädslan att hamna i sjukdoms-elände så stor att den ödelägger många gånger den goa frihetskänslan som man kom hit med ifrån början? Är det många som hela tiden har i tankarna hur man skall gardera sig, hur man skall agera i olika situationer om man blir sjuk. Fylls livet av dessa tankar, eller är dom flesta gubbsen härnere såpass klara i sitt liv, så dom organiserar sig, och sedan så lever dom sitt liv utan alltför mycket rädsla?

När jag sitter här, så kom jag att tänka på hur mycket man egentligen saknar flera saker som man tidigare hade runt sig i sitt liv hemma i Sverige, egentligen i hela sitt liv, alltså fotbollen och idrotten. För min del, så började fotbollen redan när man var runt 6 år gammal, och killarna samlade sig nere på ”ängen” vid Långvågsgatan, och man lirade på vardagarna så länge som det fanns dagsljus, och under helgerna, och loven, och sommaren,  i stort sett ifrån morgonen till kvällen.

Det stod en träställning som hade rests runt 1953 vid varje ände av ängen, och det var vårt mål. Nät var ju okänt då, så känslan när man drog i ett kanonskott i nättaket fick vänta tills 11 årsåldern, och Hovås IF ute i Hovås... Men vi var glada och nöjda, och sökte utmaningar hela tiden, alla av oss grabbar.

Vi utmanade varandra, så villorna runt ”Double you-Bengtsson” hade ett lag, och rörsgatorna hade ett annat. Ett lag kom ifrån Antenngatan bakom affären, och där kom jag ihåg tattarfamiljen Rhodin med sonen Bengt som var duktig, och hans kompis Kent Johansson, ”Dicken” med flera nu glömda barn var med stundtals också i deras lag.... Det fanns också lag borta emot LV6 som låg där Flatås och Distansgatan numera ligger.

Där fanns också en äng, och den ängens stora dominant var en riktigt legend som hette Sonny, han hade brillor. Och ha glasögon och lira fotboll, det ”fanns ju inte på världskartan” tyckte vi barn i vår lilla värld. Glasögon, ja då satt man hemma hos mamma och bakade eller lekte...Och hade noll bollkänsla!! Men till vår stora förvåning... den fan var det ingen som tog bollen av.....

Vad det sedemera blev av den legenden, inte en susning, men med den skickligheten så borde han ha spelat i allsvenskan minst ju!!Vi spelade emot varandra i matcher som varade i flera timmar, och det var ju nästan synd att kalla det för att ”spela”, vi ”drivvlade” fotboll mot varandra. Alla drivvlade tills man blev med bollen. OK ens teknik blev ju hyggligt bra, men taktiken, och lagkänslan var ju bedrövlig, innan man kom med i nåt lag.

Jag själv åkte ut till min kusin Conny Börjesson (cykel-Conny blev det slut av honom, känd i Hovås). Hans pappa stod där vid sin bil när jag och min mamma kom ut till det som nu heter Lyckhem. Det var ju synd menade han på, men Conny skall iväg och spela med Hovås emot Godhem nere på Karl Johans Torg..... Åh får jag lov att följa med frågade jag!! Javisst sade han. Mamma satt redan och fikade med sin syster (min moster Berit), så inga problem.

Vi kommer ner till Karl Johans Torg och detta var 1962. Sten Davidsson var ledare och tränare för 51:orna i Hovås, och när han fick se mig, så frågade han  genast: - ”vill du vara med”? Det var ju oftast alltid en konstant brist på ungar i lagen. -”Så klart” tyckte jag, hade ju aldrig lirat i ett ”riktigt” lag, och var skitglad och stolt att man blev tillfrågad. Jag inte bara fick vara med, utan fick starta, och jag fick spela vänsterback, vilket innebar att man ofta fick möta någon av de bättre i det andra laget!

I Godhem så hette han Raymond, och han var en stensäker, kaxig typ som det hade gått bra för i hans matcher hörde jag. Jag själv var full av osäkerhet, så jag spelade, kom jag ihåg, väldigt försiktigt, och höll mig i närheten hela tiden av Raymond, och så fort som han fick bollen, så kom han inte en endaste meter. Jag snodde bollen enkelt av honom.

Sten D. Skrek som sjutton och var själaglad. Vi förlorade matchen med 1-2 kommer jag ihåg, mitt minne var att jag inte släppte honom en endaste gång förbi mig, och att han sparkade mig med vilja rakt över mitt oskyddade smalben i slutet på matchen, så domaren skickade av honom ifrån plan....

Enligt Sten D. Så var detta en ”dricka-match”, tack vare att vi inte förlorade som vi brukade göra emot Godhem med runt 1-7 eller nåt sånt. Jag valde sockerdricka, Gud va gött det var efter matchen......

Det tog mig sedan nästan 2 hela säsonger innan jag lyckades skaka mig loss ifrån den jäkla vänsterbacken, och fick debutera på min favoritplats, som var vänsterinner. Jag fick ta platsen tack vare att jag hade ihop med Anders Fagerberg i yngre år, hemma på ängen, lärt mig att skjuta och passa med båda fötterna....

Tiden sedan i Hovås IF var kanonkul kommer jag ihåg, vi förlorade en jäkla massa matcher, så man fick verkligen  lära sig att förlora, och vårt 51:a lag var nog ett ganska dåligt lag ifrån Göteborg kommer jag ihåg.

Handskak

Chaiyaphum MCMXV, Thailand

2 oktober 2014

82,5 kilo - 81,8 kilo (16 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs: 4,450



Passande ställe för en familj ifrån landet som aldrig knappt varit utanför byn tidigare? Och sedan döma ut dom och deras kultur, secka stolpskott det finns i denna världen egentligen...

Golf and sex, are about the only things you can enjoy,
without being good at them!!

Jag gjorde då min första omgång med kanelbullar i lördags, och jag säger bara ”jäkla jäst”, ingenting hände med degen, jag lät den stå 1,5 timme, och sedan in i ugnen och ut kom små bullebitar som bäst kunde användas som mordvapen, så hårda var dom alla.

Jag käkade och käkade och man var så mätt efter en bulle bara, låg som en stenklump i magen. Det kändes dessutom (inbillning kanske) som om bullarna man åt faktiskt jäste, och tog fart därinne i magen..

I måndags så gick jag återigen till kinesaffären och handlade ny torrjäst, sedan till MAKRO och handlade på mig nytt mjöl, resten av prylarna har jag ju hemma redan. Nu gjorde jag i ordning satsen igår morse, och jag knådade som en vettvilling, och skyfflade ner jästen i det smälta smöret, vad jag inte tänkte på då var att jag nog dödade all jästen med den tuffa värmen ifrån det smälta smöret..

Degen reste sig inte efter 1 dygn, utan på tisdagen så knådade jag igen efter det att jag lagt in en ny dos med torrjäst plus lite extra mjölk.....Lät det sedan stå fram tills kvällningen, absolut ingenting hände, jäkla jäst!!! Gick in till Dan och bad om hjälp. Han hystade i jäst, bad mig knåda lite, och sedan tog jag in byttan hit hem, och lät den stå över natten.

Imorse onsdag, så hade degen rest sig till dubbel storlek, och det såg fint ut.... Jag började att göra mina kanelbullar, och rättade till det i tillagningen som jag gjort fel på den föregående satsen... Alltså mer smör, mer socker och framförallt mer kanel.... Sedan lät jag det stå igen under handduk i 1,5 timme, allt medans Dan och jag stack ner på stan och käkade en god falangfrukost där...

Kom hem och nu började jag grädda bullarna, och det gick som en dans hela grejen. Har smakat och dom smakar INTE som morsans bullar, eller som Ingemars goa kanelbullar, men för att vara mina första, så får dom duga. Smaken är OK, och hårdheten kan inte längre användas till att döda någon. Nu skall jag fortsätta med Sockerkaka, och sedan morsans berömda Kardemumma-kaka...

Var uppe nu idag med York och hälsade på hos kompisens trevliga fästmö från Baan Cho Raka. Hon skickade med hem till Yongyut lite sådan där söt mjölk eller vad det nu är, men thai gillar sånt där i alla fall. En jättetrevlig tjej som kompisen är väldigt glad i med all rätt!!

Många gånger så möter man folk i livet, och många gånger finner man det vara både kul och intressant. Men många gånger så undrar man över hur egentligen dessa tänker, och hur dom kommer fram till hur dom tänker. Jag fick höra följande historia, och den gav mig rysningar när jag hörde snacket som försegick!

Dick ifrån Irland har kommit till Thailand, och han har träffat en kanontjej tyckte han, och Dick var också helt inne på att lära känna sin ”familj” här i Thailand, och dessutom bygga ett hus till honom själv och hans tillkommande där i byn. Alltså allting ser bra och företroende-ingivande ut. Dick har för övrigt varit 1 år drygt innan detta, nere i Rayong, där han också träffade sin fästmö!!


Irländsk bar återigen i sin prydo!!

För att riktigt komma ”nära” sin thaifamilj med mama och papa och systrar och bröder, så tog han ner hela högen från byn i Isaan till Rayong, och där ville han visa vilken kultur han kom ifrån. För som han sade, han var beredd att acceptera deras kultur, så då skulle också dom acceptera hans kultur.

Första kvällen de kom ner, så skulle dom träffas på en irländsk bar och äta ihop. Hans thaifamilj vägrade helt sonika att gå dit, och avvek istället, och letade upp ett gatustånd, så dom skulle få lite av sin ”egna” ”riktiga” thaimat istället!!

Dick blev sketsur, och han menade på att med den stilen, så ville han inte heller acceptera deras kultur, och han blåste av på stående fot redan den första kvällen, hans löfte att bygga hus, och hans löfte om hemgift för bröllopet. Han ville dock gärna gifta sig fortsatt med sin fästmö, men helt på hans egna villkor!!

Jag känner lite grand att allt detta gränsar till lite av vad thai ofta hatar att höra ifrån oss falanger, och det är början på denna mening - ”I Sverige, så gör vi inte så, utan så här......” Eller - ”In America we always do........”. Thai känner nog att detta är ett sätt att tala om på ett förtäckt sätt, att deras kultur och sätt att göra saker och ting inte duger till.

Jag kommer t.om. ihåg han afrikanen som kom hit, och skulle käcka sig, och lära thai om sin kultur ifrån Afrika. Han klagade konstant och högljutt, att thai inte hade något till övers för hans kultur. Han vill ju så gärna ”lära” thai om hans bättre sätt att leva, och göra saker och ting! Folk sade till killen ifrån Afrika, att han skulle lägga av, det är väl fan ingen som bjudit in dig till Thailand för att du skall lära dom din kultur, och tycka att den är bättre!!

Det är som att någonsin höra en svensk i Sverige, eller en tysk i Tyskland, eller en amerikan i USA säga till en utlänning:  - ”snälla kom hit och lär oss ditt sätt att leva, och vara som du”!!

Så med detta sagt, Dick! Vill du verkligen kräva att din thaifamilj skall ha kravet på sig att hasa sig in på en jäkla irländsk bar i Rayong bland en massa utlänningar, och bland en massa mat som dom aldrig sett förut, och du inte förväntar dig att dom skall reagera?

Handskak

Chaiyaphum MCMXIV, Thailand

1 oktober 2014

82,5 kilo -  (0 km)

Första vikten är morgonvikten

Andra vikten är direkt efter cykelturen på dagen

ATM-kurs: 4,441



Insekter kommer att bli "nästa" stora grej matmässigt för oss människor!!

All golfers are liars, except you and me,
and sometimes I wonder about you!!

Jag fick utav Dan förra veckan 1 flaska med överbliven mjölk. Han hade med sin frus hjälp köpt direkt ifrån en bonde kossemjölk, och sedan hade han gjort smör av detta. Jag vet inte hur detta funkar alls, men tydligen så separerar man mjölken när man gör smör, och restprodukten skulle ju då vara himlastormande gott och näringsrikt....

Han gav mig 1 liter, jag smakade på det och sade rakt och ärligt - ”Dan, detta var det äckligaste jag smakat i mjölkväg i hela mitt liv, men låt mig gå till Yongyut för hon gillar ju sådana här saker, thai som hon är”.... Dan nickade, och jag tog in mjölken, hällde upp en liten skvätt till Namkaeng, och sade att det var god mjölk ifrån Nong Nasaeng.


Kossemjölk, överbliven ifrån smörtillverkning separerad eller vad det kallas!!

Hon drack, rusade som en Gepard fram till diskhon, och nästan spydde ur allting hon hade i mun,, Hon skrek på mig - ”uncen, bad man”..... Hon sade att det smakade vidrigt!! Yongyut tog en slurk, en till slurk, och svepte sedan hela glaset, och sade Zebb och arroy arroy!! (alltså gottigottgott). Flaskan åkte in i kylen (se fotot), och sedan såg jag inte flaskan förränn igår kväll också.

Jag frågade lilla Yongan, - ”vänta nu inte för länge att dricka mjölken bara...”... No ploblem, I dont dlink, I make good skin on my body”..... WHAT, sade ju jag då...Ja menade hon på, mjölken gör skinnet mjukt och fint.... Jaja säkert bra tyckte jag, men bara du tvättar dig efteråt, annars luktar du gammal Isaankossa... Hon var inte helt leende när jag sade detta sista, så jag fick lämna köket stillsamt och fint!!




Vattnet i floden är nästintill helt borta......Sedan kommer regnperioden och allting fylls på blixtsnabbt igen!!!

En helt kort vattenrapport bara. De tidigare årens översvämningar verkar vara ett minne blott här i Chaiyaphum. Jag har sett tecken på att det är hyggligt stora vattenmassor i omlopp här i området. Men förut, så verkade dom ju ha fastnat här, och inte kunnat komma vidare snabbt tillräckligt, och då har precis allting blivit översvämmat. Myndigheterna har lagt ner pengar och arbete, och vad dom än gjort, så verkar det som om vattnet rinner undan nu.


Fotot taget från andra sidan samma bro, mot templet som Cheta och Fa tillhör... Här finns ju miljoner stora firrar i vattnet. S.k. Offer-firrar som folk slänger i som yngel för god tur antar jag!!

OK det blir några timmars översvämning i mycket liten skala, men efter 2 timmar så är allting borta, så man måste säga att det har varit ett lyckosamt vattenprojekt. På mina 2-3 foton, så kan ni se skillnaden i vattenståndet mellan hur det var innan september och regnperioden, och nu mitt i regnperioden. Så alla verkar glada, och regnet kommer till glädje enbart numera, och inte till förstörda skördar för risbönderna, verkar det som.

Det verkar ju mer och mer att övriga världen vaknar upp, och har vaknat upp till en del vad det gäller att äta insekter. Förut var vi enbart äcklade av bara tanken på att stoppa dom i munnen. Men mer och mer så kan vi åtminstone umgås med tanken, att dom faktiskt går att äta.

I spåren av detta så har det visat sig att Thailand faktiskt tillhör de absolut största insekts-producenterna i världen. De har i dagsläget runt hela 20.000 st insektsfarmer som producerar 7.500 ton av ätbara insekter, som typ gräshoppor och syrsor varje år, det är ganska många insekter det vill jag lova!!

Det sägs också att i jämförelse så är det ytterligt ekonomiskt fördelaktigt att producera just insekter, än de vanliga djuren så som gris och kossor och övrigt!! Insekterna är ”snälla” emot miljön, det tar 1 kilo näring, och 3,8 liter vatten för att producera ½ kilo insekter till ätbar ålder. Biffkor i jämförelse kostar 12,5 kilo näring, och 11.000 liter vatten för att framställa ½ kilo biffkött... Vilket alltså gör insekterna till ett kanon-alternativ för människans överlevnad och vällevnad.

Dessutom om ni vill veta, så finns det förutom de ekonomiska fördelarna, ävenledes hälsomässiga och näringsmässiga klara fördelar med att slafsa insekter, i jämförelse med de vanliga djuren, som vi äter till vardags i allmänhet! Syrsor har 12,9 gram protein per 100 gram, vilket är cirka hälften av vad biff och chicken har.

Vatten-skalbaggar av olika slag har 19,8 gram per 100 gram, larver har hela 28,2 gran per 100 gram, vilket då alltså är MER än både biff och chicken, och lika mycket som viss fisk!! Nu har t.om amerikanarna funnit vägen till insekterna, och man kan numera köpa där insektskakor liksom chokladkakor, och man har därborta t.om insektsmjöl, så man kan baka näringsrikt. Och om denna trenden skulle hålla i sig, så kanske Thailand sitter på en riktig guldgruva,,, vem vet?

Handskak